VAD ÄR HANDLEDNING FÖR DIG? EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR AV HANDLEDNING.
|
|
- Hans Danielsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Hälsa och samhälle VAD ÄR HANDLEDNING FÖR DIG? EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR AV HANDLEDNING. MALIN ENEKE EMILIE HALLÉN Examensarbete i omvårdnad Nivå p Sjuksköterskeprogrammet Januari 2010 Malmö Högskola Hälsa och samhälle Malmö
2 VAD ÄR HANDLEDNING FÖR DIG? EN EMPIRISK INTERVJUSTUDIE OM SJUKSKÖTERSKORS UPPFATTNINGAR AV HANDLEDNING. MALIN ENEKE EMILIE HALLÉN Eneke M & Hallén E. Vad är handledning för dig? En empirisk intervjustudie om sjuksköterskors uppfattningar av handledning. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö Högskola: Hälsa och Samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar av handledning av sjuksköterskestudenter. Frågeställningarna som författarna ville få besvarade var: vad handledning innebar för sjuksköterskan och vad hon ansåg påverka handledningen. Metoden som författarna valde att använda var en fenomenografisk ansats. Fenomenografin var lämplig då författarna ville undersöka sjuksköterskornas olika uppfattningar kring det valda fenomenet. Datainsamlingen utfördes genom semistrukurerade intervjuer med sex sjuksköterskor på en kirurgavdelning på UMAS. Resultatet redovisas i tabellform och i flytande text i fem kategorier med tillhörande underkategorier. Dessa kategorier och underkategorier har författarna utformat baserat på informanternas uttalanden. Resultatet visar att sjuksköterskorna uppfattar handledning som en pågående process som påverkas av en rad olika faktorer. De faktorer sjuksköterskorna uppfattade som mest väsentliga var även de som författarna valde att använda som kategorier. Dessa var vägledning och stöd, kommunikation, erfarenhet och kunskap, personkemi mellan handledare och student och slutligen arbetsklimat på avdelningen. Nyckelord: Fenomenografi, uppfattning, handledning, sjuksköterska, student. 2
3 WHAT DOES PRECEPTING MEAN TO YOU? AN EMPIRICAL STUDY ABOUT NURSES PERCEPTIONS OF PRECEPTING. MALIN ENEKE EMILIE HALLÉN Eneke M & Hallén E. What does supervision mean to you? An empirical study about nurses perceptions of precepting. Degree project, 15 credit points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, The aim of this study was to examine nurses perceptions of precepting nurse students. The questions at issue the authors wanted answered were what precepting meant to the nurse and what she considered had an influence on the preceptorship.. The method used was a phenomenographical approach. Phenomenography was appropriate as the authors wanted to examine the nurses different perceptions of the chosen phenomenon. The collection of data was performed by semi structured interviews with six nurses at a surgical ward on UMAS. The result is shown as a table and in narrative text as five categories with belonging subcategories. These categories and subcategories were by the authors designed based on the informant s statements. The result shows that the nurses perceive precepting as an ongoing process which is affected by different factors. Factors that the nurses thought of as most essential were the same as the authors used as categories. These were guidance and support, communication, experience and knowledge, personal chemistry and finally working climate in the ward. Keywords: Phenomenography, perception, precepting, nurse, student. INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3
4 INLEDNING 5 BAKGRUND 5 Definitioner 5 Historik 6 Tidigare forskning 6 Handledningsprocessen 8 Lagar och förordningar 9 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR 9 Aktuella frågeställningar 9 Avgränsningar och definitioner 9 ETISKA ÖVERVÄGANDEN 9 METOD 10 Kriterier 11 Urval 11 Datainsamlingsmetod 11 Dataanalys 12 RESULTAT 13 Vägledning och stöd 14 Handledarrollen 14 Kommunikation 14 Mellan handledare och student 15 Mellan kolleger som handleder 15 Med representanter från högskolan 16 Erfarenhet och kunskap 16 Tidigare erfarenheter av handledning 16 Utbildning och information 17 Utbyte av erfarenhet och kunskap 18 Personkemin mellan handledare och student 18 Arbetsklimat på avdelningen 19 Tidsbrist 19 Engagemang 20 Valfrihet till handledning 20 DISKUSSION 21 4
5 Metoddiskussion 21 Den fenomenografiska ansatsen 21 Urval 22 Datainsamling 23 Dataanalys 24 Etiska överväganden 25 Resultatdiskussion 25 Vägledning och stöd 25 Handledarrollen 25 Kommunikation 26 Mellan handledare och student 26 Mellan kolleger som handleder 27 Med representanter från högskolan 27 Erfarenhet och kunskap 27 Tidigare erfarenheter av handledning 28 Utbildning och information 28 Utbyte av erfarenhet och kunskap 29 Personkemin mellan handledare och student 29 Arbetsklimat på avdelningen 30 Tidsbrist 30 Engagemang 30 SLUTORD 31 FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING 31 REFERENSER 32 BILAGOR 34 Bilaga 1 35 Bilaga 2 36 Bilaga
6 INLEDNING Om du skall lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste du först och främst finna henne där hon är och börja just där... (Sören Kirkegaard, s) År 2007/2008 examinerades 4110 sjuksköterskor i Sverige. År 2008 var det 6808 personer som ansökte till sjuksköterskeutbildningen, av dessa blev 3025 antagna (Vårdförbundet ). En sjuksköterska är ansvarig för planering, ledning och genomförande av det kliniska omvårdnadsarbetet. I en sjuksköterskas arbetsuppgifter ingår även att förmedla kunskap och undervisa studenter (Nationalencyklopedin ). Denna studie syftar till att undersöka och tolka sjuksköterskors olika uppfattningar av handledning. Ämnet intresserar författarna då de själva är studenter som står i läget mellan att bli handledda och själva bli handledare. Ur ett studentperspektiv är det viktigt att få en inblick i hur framtida kolleger uppfattar handledaruppdraget. Att undersöka sjuksköterskornas uppfattningar kan vara en del i förberedelsen för att i framtiden inta handledarrollen. BAKGRUND Under en handledningsperiod sker ett ömsesidigt kunskapsutbyte som är användbart i det dagliga arbetet. Många handledande sjuksköterskor anser att det är lärorikt att beskriva varför en handling utförs som den gör. Detta visar att sjuksköterskan har kommit långt i sin yrkesutveckling och har en förmåga att förstå och utföra en handling samtidigt. Således är handledning inte något som ska krävas av en nybörjare. Däremot är lång yrkeserfarenhet och teoretisk utbildning inte någon garanti för att bli en bra handledare. Handledning är en kunskap som kräver lämplig utbildning och som vidareutvecklas genom att handledaren får handledning (Gerdman 2003). Definitioner Så länge det har funnits tillfällen att lära har det funnits olika former av handledning. Begreppet handledning används idag mer eller mindre synonymt med benämningar som vägledning och mentorskap (Grönquist 2004). I Nationalencyklopedin ( ) definieras handledning som en form av praktisk-pedagogiskt stöd som studenten erhåller kontinuerligt genom utbildning och praktik. Handledning som ges till studerande under praktikperioder syftar till att föra en blivande kollega in i den praktiska yrkesutövningen (a a). Sammanhanget är ofta det som avgör vad handledningen får för innebörd. Även hur handledaren ser på handledning spelar en betydande roll. Det är viktigt att skilja på handledning och undervisning då dessa inte är identiska fenomen. Syftet med undervisning är inlärning medan handledning belyser komplexiteten som lärande innebär och fokuserar på lärandet i sig (Ekebergh 2009). 6
7 Historik Tidigare handleddes sjuksköterskestuderande med fokus på undervisning. Sjuksköterskans uppgift var att undervisa studenten i omvårdnad på vårdavdelningen. Under och 1960 talet var det en instruktionssjuksköterska, anställd på sjukhuset, som undervisade och handledde studenten under praktikperioden. Under 1970 talet var det istället kliniklärare från skolan som hade till uppgift att handleda studenter. En ny form av handledning utvecklades under och 1990 talet, där tvåvägskommunikationen mellan student och handledare blev mer och mer central. Handledarna var kliniska adjunkter eller vårdlärare från utbildningsinstitutionen och utsedda sjuksköterskor från vårdverksamheten. Omvårdnadspersonal har också under 1990 talet successivt lämnat lärlingsmodellen för att istället tillämpa sak- och metodhandledning med processinslag (Grönquist 2004). Tidigare forskning För att undersöka tidigare forskning inom valt ämnesområde utförde författarna databassökningar och frisökningar. Inom området handledning finns en mängd studier utförda, de flesta syftade dock mer till att kartlägga hur sjuksköterskan ser på sin roll eller sin funktion som handledare. Då denna studie syftar till att undersöka sjuksköterskans uppfattning av handledning i allmänhet och inte enbart hennes roll/funktion, ansåg författarna att följande studier var relevanta för att få en bakgrund till denna studie. I en studie av Kauffeldt (2003) var syftet att beskriva hur sjuksköterskor och biomedicinska analytiker uppfattar sin funktion som handledare till studenter. Studien, som är kvalitativt deskriptiv, grundades på en undersökningsgrupp bestående av sjutton sjuksköterskor och två biomedicinska analytiker. Arton av deltagarna var kvinnor och en var man. Alla hade erfarenhet av att handleda studenter. I studien framkom att handledarna ansåg att personliga egenskaper var betydelsefulla för handledningen, såsom trygghet, nyfikenhet och personlig kompetens. Kauffeldt (2003) menar därför att det är viktigt att handledare får möjlighet att reflektera över sig själva som handledare. Det är även viktigt att de får möjlighet, genom gemensam reflektion, att ta del av hur andra reflekterar över sin handledning. En del av deltagarna uppgav även värdet av att handledningen öppnar för reflektion över sitt eget arbete. Handledningen ansågs därmed vara en arbetsuppgift som gav möjlighet till lärande även om en stor del av deltagarna var tveksamma över sin egen pedagogiska kompetens. Tidsbristen upplevs enligt deltagarna vara konstant men vägs upp av den utmaning och de möjligheter det medför att vara handledare. Det är därför viktigt att dessa handledare känner att de får stöd i sin funktion. Kauffeldt (2003) betonar att de uppfattningar som handledarna hade om sin funktion ska sättas i förhållande till den pedagogiska dynamiken mellan reflektion och rutin. En amerikansk kvalitativt deskriptiv studie av Lillibridge (2006) syftar till att undersöka handledarerfarenheten hos fem sjuksköterskor. Av deltagarna var fyra kvinnor och en man. Sjuksköterskorna var i åldrarna mellan år och deras arbetslivserfarenhet varierade från 7 till 26 år. Deltagarna hade varit handledare i mellan 1 till 7 år. Genom semistrukturerade intervjuer på mellan 20 till 40 min samlades data in till studien. 7
8 Deltagarnas erfarenheter av att vara handledare var liknande och Lillibridge (2006) fann fem huvudteman i resultatet: 1) att sjuksköterskan ska få ut något av handledning, 2) att göra en skillnad, 3) att delta i processen, 4) jag älskar att vara handledare, men, 5) acceptera rollen och ta ansvar. Handledarna ansåg att de fördelar och den belöning det innebar för dem att vara handledare övervägde de negativa bitar som de ibland fick uppleva. De uppfattade att de fick lika mycket tillbaka av sina studenter som de själva gav och även om några av dem stött på svårigheter ville ingen av dem sluta att vara handledare. Handledarna kände dock att de inte fick tillbaka den respons som de ville ha från sina arbetsgivare såsom kompensation eller möjlighet till avancemang inom yrket. Även om dessa handledare inte hade fått någon utbildning ansågs de vara seriösa handledare som lyckades bra med att utbilda sina framtida kolleger. Utbildning är annars en del av handledarskapet som många anser fattas och skulle kunna förbättras (a a). I en australiensisk fenomenografisk studie från 2005, ville Brammer utforska sjuksköterskors olika uppfattningar av sin informella roll som handledare av studenter i klinisk miljö. Med studien ville Brammer (2005) bland annat identifiera hur sjuksköterskor uppfattade sin roll som handledare till sjuksköterskestudenter i klinisk praktik och hur denna uppfattning kunde påverka studentens inlärning. I studien ingick trettio sjuksköterskor som valts ut genom ett strategiskt urval. Med sitt urval eftersträvade forskarna ett så brett erfarenhetsspann som möjligt och genomförde sedan intervjuer med de trettio informanterna. Resultaten av studien blev åtta kategorier av olika uppfattningar som sjuksköterskor hade på sin informella roll som handledare. Från att vara studentcentrerad till att vara arbetsbelastnings- centrerad, visade sig dessa åtta kategorier ha olika betydelse för hur handledningen blev för studenterna. Beroende på hur sjuksköterskan uppfattade sin roll som handledare blev också handledningen påverkad mot antingen det positiva eller det negativa hållet och kvalitén på handledningen var också varierande (a a). Öhrling och Hallberg beskriver i sin fenomenologiska studie från 2000, sjuksköterskors levda erfarenheter av handledningsprocessen och meningen med handledning. Eftersom sjuksköterskans roll och funktion ständigt står under förändring, ville Öhrling och Hallberg (2000) med sin studie betona vikten av att öka kunskapen om sjuksköterskors egna erfarenheter, av att vara handledare till sjusköterskestudenter. Studien innefattade sjutton sjuksköterskor från norra Sverige med varierade erfarenheter av handledning, allt från ringa erfarenhet till att ha varit handledare till över tjugo studenter. Åldern på sjuksköterskorna varierade mellan 29-55år. Lika för alla sjusköterskor som ingick i studien var att alla var handledare till en sjuksköterskestudent i sista terminen av sin utbildning. Med studiens resultat ville forskarna visa på vikten av handledning och komplexiteten i att vara handledare till sjuksköterskestudenter. Resultaten visar att sjuksköterskestudenterna var i behov av att handledaren underlättade och skyddade, för att läroprocessen skulle vara framgångsrik. Även sågs en medvetenhet hos de handledande sjuksköterskorna om studenternas sårbara situation och behovet av sjuksköterskans stöd och skydd för att underlätta lärandeprocessen. I studien framkommer även hur sjuksköterskorna måste anpassa sitt arbete och de ordinarie ansvarsområdena efter handledningen. 8
9 Sjuksköterskorna ansåg att meningen med handledning var att stötta studenterna och att minska risken för att de skulle misslyckas med den kliniska praktiken (Öhrling och Hallberg 2000). Handledningsprocessen Handledning pågår ständigt i olika processer, dessa menar Gjems (1997) är: undervisning, socialt stödarbete och rådgivning men det är också viktigt att handledaren ställer studenten inför utmaningar. Utmaningar i den formen att den studerande inte serveras svar utan utmanas att tänka igenom relationer, konsekvenser och samband. Handledning är en process och ett samspel mellan handledare och student. Detta samspel ställer krav på tid och att båda parter är öppna för förändring innan dessa gemensamt kan hitta lösningar till problem som kan uppstå. I den handledningsprocess som Grönquist (2004) beskriver, genomgår student såväl som handledare olika faser. Den inledande fasen präglas av att den studerande känner sig osäker på sin roll och den nya miljön. Handledarens uppgift blir då att vara ett stöd och bekräfta den studerande och på så vis skapa en trygghet. När den studerande når nästa fas börjar hon förstå och kunna hantera situationen men har svårt att sätta detta i ett sammanhang. Det är viktigt att handledaren inte tillför för mycket ny information till studenten i denna fas. Istället kan handledaren inspirera studenten att reflektera över de kunskaper och erfarenheter som denna bär på och stödja dessa. I den tredje fasen börjar studenten se ett sammanhang men har fortfarande inte kopplat samman teori och metod i det kliniska arbetet. Handledaren kan nu ge den studerande både positiv och konstruktiv kritik. I nästa fas har studenten lärt sig att använda sig själv som ett redskap i arbetet genom att hon har integrerat sina nya kunskaper och erfarenheter. När studenten bemästrar det hon har lärt sig och själv kan lära ut detta har hon nått det femte och sista fasen. Detta innebär inte att studenten kan hantera alla situationer, utan kan om en ny situation uppstår åter igen befinna sig i en tidigare fas och därmed behöva handledas utifrån denna (a a). Handledaren och läraren ansvarar tillsammans för att huvudområdena inom sjuksköterskans profession berörs. Det är viktigt att skolan och praktikplatsen är överrens om vem som har ansvar för vilket område. Studentens ansvar gentemot handledare och lärare är att identifiera sitt inlärningsbehov (Granum 1993). Studenter har olika handledningsbehov. En del behöver en handledare som är närvarande, observant och som ger konstruktiv kritik så att de känner sig säkra på sina vårdhandlingar. Andra kan däremot bli stressade och känna sig osäkra på sin egen kapacitet i handledarens närvaro och därför inte kunna utgå från sina egna tankar och reflektioner när de ställs inför ett problem. En viktig aspekt som Ekebergh (2009) påpekar är att handledaren inte ska utöva ett kunskapsöverläge gentemot studenten, utan uppgiften är att leda och stödja läroprocesser. Vidare inkluderar handledarens uppgifter att sammanfläta teori och vårdpraxis med studentens tidigare erfarenheter men också att stödja utveckling av förmågor och färdigheter i vårdandet som kan lägga grunden till en god vård (a a). 9
10 Lagar och förordningar För att en sjuksköterskeexamen ska få lov att utfärdas krävs att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Det krävs även av studenten att denne visar sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet av sjuksköterskeexamen. Förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, är obligatoriskt för att erhålla sjuksköterskeexamen (Högskoleförordningen 1993:100). I socialstyrelsens, Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska, står det beskrivet att sjuksköterskan ska medverka i handledning av studenter och utvecklingsarbete. I denna handledning ingår också att bedöma studenter (a a). Sjuksköterskan har också det främsta ansvaret då det gäller att utarbeta och tillämpa riktlinjer, på evidensbaserad kunskapsgrund, inom bland annat ledning och utbildning i enlighet med ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna intervjustudie är att undersöka sjuksköterskors uppfattningar av handledning av sjuksköterskestudenter. Aktuella frågeställningar - Vad innebär handledning för sjuksköterskan? - Uppfattar sjuksköterskan att det finns faktorer som påverkar handledningen? Avgränsningar och definitioner Författarna ville lyfta fram hur sjuksköterskan uppfattar handledningen av sjuksköterskestudenter. I denna studie definieras uppfattning utifrån hur Uljens (1989) citerar Marton och Svensson: Uppfattningar står ofta för det som är underförstått, det som inte behöver sägas, eftersom det aldrig varit föremål för reflexion. De utgör den referensram inom vilken vi samlat våra kunskaper eller den grund på vilken vi bygger våra resonemang. (s.19) ETISKA ÖVERVÄGANDEN Forskning ska, enligt Polit och Beck (2006), bedrivas med hänsyn till rättviseprincipen, autonomiprincipen och godhetsprincipen. Det är forskarens uppgift att bedöma studiens eventuella risker och väga dessa mot förväntad vinst (a a). Godkännande att genomföra studien inhämtades från Hälsa och Samhälles Etikprövningsnämnd. Tillstånd att genomföra studien inhämtades av avdelningschefen för avdelningen där arbetet skulle utföras. 10
11 Efter godkännande från den etiska prövningsnämnden och tillstånd från avdelningschefen hade inhämtats, lämnade författarna ut skriftlig information (bilaga 3) som tydligt beskrev studiens syfte och metod till avdelningschefen. Avdelningschefen lämnade i sin tur över informationen till berörda informanter. I samband med intervjuerna informerades informanterna muntligt angående studiens syfte och metod, samtidigt inhämtade författarna skriftligt samtycke (bilaga 2) från varje informant som deltog i studien. Allt som informanterna delgav under intervjuerna behandlades med konfidentialitet. Informationen som samlades in under studien har inte använts för något annat ändamål än det som finns angivet i studiens syfte. METOD Metoden som har valts till denna studie är en kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk forskningsansats. Den fenomenografiska forskningsansatsen utvecklades och utformades av INOM-gruppen vid Institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet Utgångspunkten för metoden är att lyfta fram individers olika uppfattningar av ett och samma fenomen och syftar till att urskilja olika aspekter av detta fenomen. Metoden växte fram ur en undersökning då olika studenter läste en och samma text men uppfattade den på kvalitativt olika sätt. En grundläggande del av fenomenografin är att den gör en tydlig skillnad mellan hur något är och hur någonting uppfattas vara. Hur något är benämns som första ordningens perspektiv och brukar även kallas för fakta. Andra ordningens perspektiv handlar istället om hur någon uppfattar något, hur det fenomenet ter sig för den individen. Fenomenografin beskriver uppfattningar från andra ordningens perspektiv. Centralt är hur människor uppfattar fenomen som de tidigare inte har uttalat eller reflekterat över. Det är således individens oreflekterade uppfattning av ett fenomen som eftersträvas (Paulsson 2008). Det som fenomenografin beskriver, analyserar, tolkar och försöker förstå är alltså individers uppfattningar. Fenomenograferna skiljer mellan uppfattning om ett fenomen och uppfattningar av ett fenomen. Anledningen till detta är att de endast intresserar sig för individens uppfattning av ett fenomen, det vill säga individens grundläggande förståelse av fenomenet. För att få en förståelse av vad fenomenografin innebär i det praktiska arbetet presenteras en förenklad arbetsordning, som visar i grova drag de steg som förekommer i fenomenografiska studier. 1. Företeelse i omvärlden 2. En eller flera aspekter av företeelsen väljs ut 3. Intervjuer om individer uppfattningar av företeelsen eller det aktuella problemet 4. De inspelade intervjuerna skrivs ut på papper 5. Analys av det transkriberade materialet 6. Analysen resulterar i beskrivningskategorier (Uljens 1989). 11
12 För att kunna beskriva uppfattningarnas variation i materialet krävs läsning och reflektion ett flertal gånger. Det är ofta så att de beskrivningskategorier som först formulerats, inte är de slutgiltiga. Kritisk granskning av kategorierna kan medföra att helt nya kategorier framkommer. Denna process av bearbetning innebär att förståelsen för materialet fördjupas och förhindrar att materialet delas in i kategorier som inte överensstämmer med materialet (Larsson 1986). För att beteckna och förena kvalitativt skilda uppfattningar, som en grupp individer har om ett och samma fenomen, använder fenomenograferna beskrivningskategorier. Det innebär att forskaren kategoriserar uppfattningarna med hänsyn till dess uttryckta skillnader. Genom att analysera skillnader och likheter i uppfattningar, bildas det senare av dessa gemensamma drag olika beskrivningskategorier. I detta skede skiljs den uttryckta uppfattningen från den enskilda individen. Beskrivningskategorierna är inte på förhand bestämda och analysen utgår inte från ett färdigt kategorisystem. Således är beskrivningskategorierna det som analysen av forskningen resulterar i (Uljens 1989). Kriterier Studiens deltagare bestod av sjuksköterskor som arbetade på den vårdavdelning där studien utfördes. Deltagarna skulle ha erfarenhet av att vara handledare till sjuksköterskestudenter. Urval Urval av deltagare till studien gjordes med hjälp av ett bekvämlighetsurval där skillnader i kön, ålder och yrkesår hos de handledande sjuksköterskorna eftersträvades. Dessa skillnader eftersträvades för att få så stor spridning av uppfattningar som möjligt. Urvalet gjordes med hjälp av avdelningschefen på den vårdavdelning där studien utfördes. Information angående studien lämnades till avdelningschefen som i sin tur lämnade över till en sektionsledare att välja ut deltagarna till studien. Information angående studien lämnades via sektionsledaren till berörda sjuksköterskor. Sex sjuksköterskor valdes ut att delta i studien. De sex informanterna var alla kvinnor och i åldrarna år och arbetslivserfarenheten varierade mellan 3-21 år. Erfarenheten av att handleda sjuksköterskestudenter varierade mellan 2-6 år. Fem av de sex informanterna hade gått handledarutbildning. Datainsamlingsmetod Enligt Paulsson (2008) är intervjuer den vanligaste datainsamlingsmetoden vid fenomenografiska studier. Författarna ansåg att semistrukturerade intervjuer var det bästa tillvägagångssättet för att fånga informanternas oreflekterade uppfattning av handledning. En semistrukturerad intervju innebär att forskaren har en lista över förhållandevis specifika teman som ska beröras, en intervjuguide. Informanterna har stor frihet att själva utforma svaren. Frågorna behöver under intervjun inte komma i samma ordning som i intervjuguiden. Frågor som inte ingår i denna kan också ställas, om intervjuaren anknyter till något som informanten har sagt. Intervjuprocessen är alltså flexibel. Tonvikten måste också ligga på hur informanten uppfattar och förstår frågor och skeenden. Det vill säga, det som informanten upplever vara viktigt vid förklaring och förståelse av händelser, mönster och beteenden (Bryman 2007). 12
13 Författarna utformade en intervjuguide som användes som stöd vid intervjuerna. Intervjuguiden (bilaga 1) innehöll halvöppna, delvis strukturerade frågor som användes för att undersöka informanternas uppfattningar. För att försäkra att intervjuguiden uppfyllde sin funktion, testades frågorna under två provintervjuer som utfördes på kurskamrater. För att ytterligare testa frågorna utfördes en pilotintervju med en sjuksköterska på vårdavdelningen. Författarna beslutade att denna intervju kunde användas i studien. Intervjuerna tog var och en cirka minuter och utfördes på informanternas arbetsplats. Detta ansåg författarna vara mest lämpligt för att informanterna skulle känna sig trygga och befinna sig i en för dem välkänd miljö. Båda författarna deltog i alla intervjuer men under varannan var en författare mer tillbakadragen och den andra förde intervjun. Intervjuerna spelades in med hjälp av bandspelare för att författarna i efterhand skulle kunna dokumentera och även kunna återgå till dokumentationen för att kontrollera data på bästa sätt. Det insamlade materialet behandlades med största konfidentialitet för att informanternas identiteter och uppfattningar inte skulle kunna härledas tillbaka till dem. De inspelningar som utfördes märktes med en bokstav och inte med informantens namn. Bokstäver delades ut slumpmässigt så att ingen av informanterna varken visste sin eller någon annans bokstav. Vem som hade vilken bokstav är endast känt för författarna. Vid studiens avslutande förstördes allt intervjumaterial informanterna delgett. Dataanalys En kvalitativ analys är i första hand relaterad till sitt innehåll och kan därför inte följa en strikt analysmetod. Även om inte en speciell metodbok kan användas finns det vissa gemensamma arbetsmetoder att utgå ifrån (Uljens 1989). Sjöström och Dahlgren (2002) beskriver i sin studie sju steg som kan används för att analysera data i en fenomenografisk studie. Dessa sju steg är: 1. Bekanta sig med det insamlade materialet genom att läsa igenom transkriptionerna. Detta steg möjliggör även korrektion av eventuella fel i transkriptionen. 2. Materialet bearbetas genom att sammanställning av informanternas olika svar på samma fråga markeras. Huvudsyftet är att urskilja de mest signifikanta delarna av informanternas svar. 3. Kondensera materialet för att hitta de mest centrala delarna i informanternas svar. 4. Svaren delas in preliminära grupper av liknande svar. 5. Jämförelse och avgränsning av kategorierna. 6. Namnge kategorierna och betona det centrala i varje kategori. 7. Klargör för det väsentliga i varje kategori beskriv likheterna mellan de olika kategorierna. Författarna har valt att analysera datamaterialet i enlighet med Sjöström och Dahlgrens (2002) sju steg. 13
14 Författarna inledde dataanalysen med att transkribera allt inspelat intervjumaterial ordagrant. Varje intervju transkriberades i nära anslutning till själva intervjutillfället. Detta för att transkriptionen underlättades och kunde bli mer detaljerad om intervjun låg nära i minne och författarna kunde återge informantens fysiska uttryck. Som en hjälp för att minnas intervjusituationen antecknade författarna enligt Bryman (2007) följande punkter: Hur intervjun gick? Var intervjun gjordes? Andra upplevelser? Uppkom några nya idéer? Miljön, hur var den? För att författarna skulle bli bekanta med materialet lästes transkriptionerna igenom flera gånger. Författarna markerade var för sig de uttalanden som de ansåg vara mest signifikanta för syftet med arbetet. Sedan jämfördes dessa för att se om författarna hade markerat samma uttalanden. Alla markerade uttalanden lades till i ett dokument för att sedan kondenseras så att endast de mest centrala delarna återstod. Varje författare gjorde i första hand en egen indelning. Författarnas olika indelningar jämfördes sedan med varandra för att finna det mest centrala i varje indelning. Dessa delar fördelades sedan i preliminära grupper, där svaren var likartade. Dessa grupper jämfördes med varandra för att kunna finna kategorier som var speciellt utmärkande. Författarna enades om tolv underkategorier som sedan jämfördes med varandra för att finna likheter. De likheter författarna fann mellan underkategorierna samlades under samma beskrivningskategori som sedan namngavs. Sammanlagt fann författarna fem beskrivningskategorier. RESULTAT Författarna har inledningsvis valt att presentera resultatet i form av en tabell. Detta för att läsaren ska få en överblick över de beskrivningskategorier som utgör utfallsrummet för denna studie. Varje beskrivningskategori kommer sedan att utvecklas mer ingående. Tabell 1. Beskrivningskategorier med underrubriker Vägledning och stöd Handledarrollen Kommunikation Erfarenhet och kunskap Mellan handledare och student Mellan kolleger som handleder Med representanter från högskolan Tidigare erfarenheter av handledning Utbildning/information Utbyte av erfarenheter och kunskap Personkemi mellan handledare och student Arbetsklimat på avdelningen Tidsbrist Engagemang Valfrihet till handledning 14
15 Vägledning och stöd Intervjuerna inleddes med att alla informanter tillfrågades Vad är handledning för dig?. Frågan ställdes på grund av att författarna ville ha informantens första spontana tanke om vad de anser att handledning är för dem. Frågan öppnade även upp för resten av intervjun genom att informanterna själva fick formulera vad handledning är för dem och sedan kunde utgå från det. Enligt de intervjuade sjuksköterskorna innebär handledning att handledaren fungerar som ett stöd som vägleder under praktikperioden. Detta visar citaten: Det är att finnas som ett stöd för studenten. Att låta dem gå före och få möjlighet att själv tänka. (Informant E) genom mitt kunnande lära ut till studenterna för att kunna bli sjuksköterskor eller komma dit där man själv är. / / Att man handleder, stödjer och vägleder under den tiden. (Informant D) Handledarrollen Samtliga informanter svarade på öppningsfrågan utifrån vad deras roll som handledare innefattar, detta underlag utformade underkategorin handledarrollen. En del av sjuksköterskorna formulerade sin roll, som tidigare nämnts, som att stödja och vägleda. Ett par av sjuksköterskorna formulerade istället att deras roll som handledare innebär att hjälpa studenterna att hitta sin roll som sjuksköterskor. Att de vill finnas som en hjälp för de studenter som kanske inte är säkra på att sjuksköterskeyrket är rätt för dem. hjälpa studenter in i arbetslivet, att de ska få en rätt bild av vad vi gör här på avdelningen. Och hjälpa studerande att se vad vi gör och om det passar, och om de känner att de passar för arbetet, att det är det de vill. (Informant B) Hjälpa till att visa vägen, att hjälpa dem hitta sin sjuksköterskeroll. (Informant C) Kommunikation För att handledning ska fungera krävs kommunikation mellan student och handledare. Kommunikation uppfattades av samtliga informanter vara en av de viktigaste delarna i handledningen och den beskrevs på varierande sätt av sjuksköterskorna. Många av sjuksköterskorna som blev intervjuade uppgav även att kommunikation med andra handledande kollegor var av betydelse för handledningen. En informant ansåg att den kommunikation som fanns mellan högskolan och handledaren var väl fungerande, medan en annan informant uppfattade kommunikationen med högskolan delvis som bristande. Mellan handledare och student En öppen kommunikation där både student och handledare kan uttrycka sina mål och krav med handledningen beskrevs som viktigt. Även en gemensam planering för hur handledningen bör fortlöpa, samt att det sker en kontinuerlig feedback på vad som har hänt, ansågs vara betydelsefullt. Ett par sjuksköterskor valde att uttrycka sig på följande sätt:
16 kommunikation mellan mig och studenten, att vi litar på varandra. Att man alltid får feedback på vad som har hänt och vad som planeras att göra. (Informant B) jag tycker egentligen att det viktigaste med handledning är ju att kommunicera med studenten. För att då kan man ju höra med studenten hur de bäst lär sig. (Informant D) För att studenten skulle känna sig nöjd med sin praktikperiod och handledning, menade en informant att det var viktigt att studenten kände att den kunde ventilera olika problem/oklarheter. Detta uttrycktes speciellt vara sådant som kanske var tungt eller jobbigt för studenten. En informant ansåg att frågor från studenten var en viktig del av kommunikationen. När studenten ställer frågor visar studenten att den är intresserad av att lära sig. Sjuksköterskan menade att en del studenter kanske inte vågar ställa frågor, eftersom de är rädda att inte få bra betyg om de inte uppfattas kunna något. inte bara gå och titta och göra sitt arbete och gå till patienter, utan ibland saknar man frågor/ / man måste våga fråga. (Informant C) Att kommunikationen inte fungerar mellan handledare och student nämndes av ett par informanter kunna påverka handledningen negativt. De menade främst att studenten kanske inte lär sig på bästa möjliga sätt, på det sätt som är bäst för studenten, samtidigt som inte handledaren tyckte sig nå fram till studenten med sin handledning. Det blir inte det positiva utbyte som annars efterstävas. om inte kommunikationen fungerar. / /då kanske man inte får fram det man vill få fram med sin handledning och tvärtom också för studenten. Om inte studenten känner att de kan kommunicera med sin handledare så kanske inte de kan lära sig på bästa sätt. (Informant D) Mellan kolleger som handleder Kommunikation med handledande kolleger uppgavs av nästan alla sjuksköterskorna vara betydande för den egna handledningen. Detta beskrevs som att prata med och fråga kolleger, få feedback på den egna uppfattningen av studenten. Informanterna ansåg även att de kunde hämta stöd i sin handledning från andra handledande kollegor. jag har frågat runt mina kollegor över lag vad de har för uppfattning om min student, bara för att se hur studenten arbetar med undersköterskorna och ja mot andra kollegor. (Informant A) Med representanter från högskolan Ett par av informanterna uttryckte att det fanns en betydande och väl fungerande kommunikation mellan handledaren och högskolan. Informanterna menade att detta var en viktig del av handledningen. Det är bra kommunikation mellan klinisk lärare och klinisk adjunkt. Och det fungerar väldigt bra. ( Informant F) 16
17 Bristande kommunikation med högskolan beskrev en sjuksköterska i den meningen att hon inte fått tillräcklig hjälp med att lösa en icke hållbar handledningssituation. Sjuksköterskan kände en oro över hur hon skulle bedöma en student när handledningen inte fungerade. Hon var osäker på om hon skulle kunna göra en rättvis bedömning av praktikperioden och inte påverkas av att handledningen inte fungerade. det har hänt vid något tillfälle att det inte har fungerat och då kanske man går till klinisk lärare/ / Då har man fått till svar att eftersom du är medveten om det så kommer du inte att göra det. (Informant E) Erfarenhet och Kunskap Sjuksköterskorna som blev intervjuade ansåg att det fanns faktorer som påverkade deras uppfattning av handledning. Några av de faktorer som nämndes var erfarenhet och kunskap. Erfarenheten som de talade om handlade inte enbart om den egna erfarenheten utan även den som utbyttes med andra kolleger som handleder. Tidigare erfarenheter av handledning De flesta av sjuksköterskorna ansåg att tidigare erfarenheter var det som påverkade vilken uppfattning de hade om handledning i nuläget. Med tidigare erfarenheter menade de inte enbart tillfällen då de tidigare varit handledare utan även de tillfällen då de själva var studenter och blev handledda. En av sjuksköterskorna uttryckte det såhär: Man ska heller inte försöka glömma den tiden när man själv var studerande. Men nu har jag börjat komplettera den uppfattningen när jag själv började bli handledare. (Informant F) Ett par sjuksköterskor menade att de tillfällen då man själv var student låg till grund för hur man själv ville vara som handledare. Man kan ju bara tänka tillbaka på hur man själv var som student, hur man kanske ville ha det upplagt och så / / man tar ju med sig tidigare handledningstillfällen, de tar man ju med sig, alltså att man det här skulle jag ha gjort annorlunda så tar man med sig det och försöker tillämpa det. (Informant D) Dels är det viktigt hur man själv har blivit handledd, att man kanske önskade att det hade varit lite annorlunda på något sätt. Därför hade man då en vilja att göra det bättre själv. (Informant E) Utbildning och information För de sjuksköterskor som handleder studenter finns det möjlighet att gå en handledarutbildning. Bland informanterna var det fyra sjuksköterskor som hade gått utbildningen, en som hade gått halva och en som inte hade gått utbildningen. 17
18 Den sjuksköterska som inte hade gått utbildningen hade själv valt att inte göra det på grund av att när hon blev tillfrågad kände hon sig inte redo. Åsikterna om handledarutbildningen och dess innehåll var varierande mellan informanterna. En del ansåg att det var för mycket teori i utbildningen och det uppfattades som tråkigt. Framförallt var det en del av informanterna som ansåg att de hade gått utbildningen för tidigt och därmed inte hade någon erfarenhet av att handleda studenter innan. De ansåg att det var negativt på grund av att de inte kunde delta i diskussioner angående handledning som de andra deltagarna hade, då de inte hade några egna erfarenheter. dels hade jag ju inte riktigt koll på min egen handledning, hur jag själv hade för upplägg på min egen handledning i och med att jag inte hade haft någon student, utan man fick bara lyssna på vad andra sa och deras erfarenheter. (Informant D) Sedan fanns det sjuksköterskor som menade att utbildningen var jättebra och verkligen hjälpte inför uppgiften att handleda. genom utbildningen där man känner att man har fått stöd och sådär, man känner att man verkligen har fått input, olika sätt man kan göra handledningen bättre på osv. jag tycker den är jättebra. (Informant E) Även på frågor angående informationen som sjuksköterskan får innan ett handledningstillfälle, var informanterna oense. En del av informanterna ansåg att informationen var för tunn och att det låg enbart på handledaren att förbereda sig inför handledningen. Flertalet av de sjuksköterskor som önskade mer information, kunde dock inte beskriva hur de ville att informationen skulle vara istället. Ett gemensamt drag var att de önskade att de inte enbart blev tillkastade en fråga om de ville vara handledare. Sedan fanns det de som ansåg att informationen var bra och att de kände sig förberedda inför att handleda. De blev förberedda genom att det anordnades möten för de som skulle handleda innan handledningstillfället. En sjuksköterska påpekade dock att dessa möten endast hölls vid en termin start om året, vilket medförde att de som hade student under den andra terminen inte fick något förberedande möte. En annan sjuksköterska menade däremot att: Man behöver inte så mycket information. För mycket information kan påverka dig som handledare negativt. (Informant C) Samtliga sjuksköterskor uppgav att de inte kände sig förberedda inför att handleda första gången de skulle vara handledare. Inte heller de sjuksköterskor som hade gått handledarutbildningen innan första handledningstillfället ansåg sig redo för att handleda. man vet faktiskt inte hur man ska gå till väga första gången, det vet man inte. Även om man kanske får lite information om man läser vägledning och studiehandledning och så här, så man vet ändå inte. Är det första gången man är handledare så är det första gången. (Informant D) 18
19 Utbyte av erfarenheter och kunskap Alla informanterna var eniga om att ett handledningstillfälle är en möjlighet att utbyta erfarenheter och kunskap. Utbytet sker inte enbart mellan kolleger utan även mellan handledare och student. En av informanterna ansåg att det var positivt med en möjlighet att reflektera över hur man själv utför en handling och varför och på det sättet utveckla sig själv. alla studenter har man lärt sig jättemycket av. De lär ju både mig och jag försöker lära dem och det har gett väldigt mycket. (Informant B) De studenter som jag har haft de har varit jätteduktiga så det har varit jätteroligt och då blir det mer som att man jobbar tillsammans med en kollega och man får dela med sig av sina egna erfarenheter och det är alltid roligt. Och samtidigt så ställs man själv på spets lite: Va?! kan jag inte det här eller: Oj det här måste jag läsa in mig på eller: Varför gör jag så här egentligen. Det blir lite koll på vad man själv också kan. (Informant A) Personkemin mellan handledare och student Något som beskrevs av nästan alla sjuksköterskor var att relationen mellan handledaren och studenten var viktig för hur uppfattningen av handledningen blir. Hur pass väl studenten och handledaren kom överens beskrevs ofta som kemin mellan student och handledare, eller som personkemi. men sen är det ju ibland också kemin mellan mig som handledare och studenten som påverkar. (Informant B) Personkemin beskrevs varierande, men de flesta var eniga om att en icke fungerande kemi mellan student och handledare påverkade handledningen. Ett par av informanterna menade att det inte blir ett optimalt handledningstillfälle om inte personkemin stämmer, men att det går att arbeta med det och försöka göra det bästa av situationen. Några informanter menade i stället att det var viktigt att försöka byta handledare till studenten om inte personkemin stämde och att det då var handledarens ansvar att ta tag i detta. kemin mellan personerna är viktig. Det är inte alla som kommer bra överens oavsett om man har vilja och vill så bra som möjligt. Det kan man jobba med och prata öppet om så att det fungerar. (Informant C) jag tror väl att handledningen blir väl detsamma men man visste inte riktigt om man nådde fram till det man ville, om målen eller budskapet gick fram riktigt. (Informant B) En sjuksköterska uttryckte att i fråga om personkemin så är det i första hand sig själv som handledaren får utgå från. Men jag känner nog också det att man kanske får gå till sig själv först, är det mig, är det jag som ska ändra på mig? Är det jag som kan göra något annorlunda i denna situationen? (Informant A) 19
20 En informant beskrev personkemin som; att inte förstå varandra. Detta påpekade informanten inte vara den språkliga förståelsen. Hade det varit den språkliga förståelsen menade informanten att det hade varit lättare att hantera. om man inte förstår varandra, då pratar jag inte om språket / / Det är kemin som spelar roll då. ( Informant C) Arbetsklimat på avdelningen En del av sjuksköterskorna hade tidigare arbetat på andra avdelningar och hade därför möjlighet att jämföra hur det var att handleda på de olika avdelningarna. Dessa sjuksköterskor uppfattade att klimatet på avdelningen var av stor betydelse för hur handledningen blev. klimatet på avdelningen. Jag försöker att det inte ska påverka men det gör det ju naturligtvis, ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig (Informant B) Tidsbrist Informanterna uppfattade att tidsbrist var något som hindrade dem från att kunna lägga upp en planering för hur handledningsperioden skulle se ut. Oförutsedda saker som inträffar medför att sjuksköterskorna uppfattade sig begränsade som handledare. när man har väldigt ont om tid. När det är stressigt på en avdelning då kan jag känna att: Nu har jag inte varit så pedagogisk som jag kanske skulle vilja / / det är tidsbrist eller ja när det rör ihop sig för mycket då blir det negativt tycker jag att vara handledare. Man kan inte ge det som man känner att man vill ge (Informant A) Man har inte tillräckligt mycket tid att gå igenom allt direkt när det kommer upp problem. Sen efteråt är det inte alltid lika bra att diskutera problemet (Informant C) Ett par av informanterna tog även upp att handledningen krävde mycket av dem personligen. De uppfattade att deras eget humör och hur de hade det privat påverkade handledningen både positivt och negativt. De sjuksköterskor som exempelvis har barn och därmed har tider att passa efter arbetstid, uppfattade det som en stress att inte räcka till. De kunde inte stanna kvar på avdelningen och ta igen det som hade missats i handledningen under dagen utan var tvungna att ta igen det vid ett annat tillfälle. vissa dagar är det tyngre och andra ja det beror ju på hur jag har det rent socialt ibland. (Informant B) Engagemang Trots att de flesta av sjuksköterskorna uppfattade det som att de inte alltid räckte till på grund av tidsbristen, ansåg de att handledningen handlade om engagemang. Om sjuksköterskan är engagerad går det att arbeta kring hinder såsom tidsbristen. En sjuksköterska uttryckte sig: 20
21 Det är klart att man påverkar mycket själv, alltså att man är positiv, engagerar sig mycket. (Informant F) Engagemang uppfattades av flertalet sjuksköterskor som något som underlättade för handledningen. Men sjuksköterskorna menade att det var inte enbart det egna engagemanget som var av betydelse utan självklart även studentens. Att studenten visar engagemang och är intresserad av att lära är en förutsättning för att handledningen ska fungera. sen handlar det ju väldigt mycket om hur studenten själv är, vad de visar för intresse. Vill de detta överhuvudtaget eller hur mycket ansvar de är beredda att ta. Sen är det upp till mig om handledare att fånga in det här intresset och få med studenterna i eller så (Informant A) En sjuksköterska uppfattade att engagemanget visar sig genom att studenten ställer krav på handledningen. Det är sedan upp till sjuksköterskan att fånga studentens intresse och att de tillsammans kan utforma en plan för målen med handledningen. Valfrihet till handledning Flertalet av sjuksköterskorna påpekade innebörden av att handledningen ska vara valfri. De ansåg att om det låg ett tvång bakom handledningen så blev uppfattningen av den inte densamma. Handledningen uppfattades inte som lika rolig och givande om handledaren inte själv hade fått välja om hon ville vara handledare eller inte. På avdelningen där studien utfördes uppfattade sjuksköterskorna att de själva fick bestämma om de vill ha en student eller inte. De uppskattade att de alltid fick frågan om de ville eller inte. Säger man ifrån att: Jag vill inte nu, så behöver vi inte. (Informant E) Trots att de alltid blev tillfrågade var det ett par av sjuksköterskorna som kände sig stressade kring handledning. De upplevde att även om det var valfritt så fanns där ändå en underton som sa att de kunde inte tacka nej alla gånger. De säger aldrig att du ska ha en student, man får alltid frågan om man vill. / / Men det är nog svårt att säga att man inte vill, man ska nog ändå komma dit. (Informant D) En av sjuksköterskorna hade aldrig känt att hon behövt tacka nej till ett handledningstillfälle men trodde inte att det skulle medföra problem om hon en dag skulle behöva det. Hon upplevde det som att studentansvarig på avdelningen hade försökt lösa situationen genom att hitta någon annan handledare. Jag tycker ju att det är roligt att handleda så att jag har ju oftast inte velat tacka nej någon gång tror jag. Men om jag skulle vilja tacka nej så tror jag nog att man försöker hitta en annan kollega som kan ta den, det kan ju vara något personligt att man inte orkar just då. (Informant B) 21
22 DISKUSSION Nedan följer studiens diskussionsavsnitt. Diskussionen är uppdelad i en metoddiskussion och en resultatdiskussion för att underlätta för läsaren. De två delarna kommer att diskuteras i tillhörande underrubriker. METODDISKUSSION Under denna rubrik diskuterar författarna styrkor och svagheter med sin valda metod. Även urval, datainsamling, dataanalys och etiska aspekter berörs. Den fenomenografiska ansatsen När författarna bestämde ämne för uppsatsen ansåg de att fenomenografin var en bra ansats att utgå i från. Syftet var att undersöka hur olika sjuksköterskor uppfattar fenomenet handledning. Larsson (1986) beskriver att fenomenografin handlar om människors sätt att uppfatta sin omvärld, det är alltså uppfattningarna som är det centrala. Grundläggande för fenomenografin är att skilja mellan hur något är och hur något uppfattas vara. Det var precis detta som författarna ville undersöka, alltså sjuksköterskornas uppfattning av handledning. Under arbetet med uppsatsen stötte författarna på en del problem avseende valet av ansats, framförallt under bearbetningen av det insamlade intervjumaterialet. Enligt den fenomenogafiska ansatsen är det två saker som är viktiga under utformningen av ett kategorisystem. Den första är att allt material ska vara väl förankrat i intervjumaterialet, ingen information som inte finns med i intervjumaterialet får således användas. Den andra saken som är viktig för kategorisystemet är att kategorierna kvalitativt skiljer sig ifrån varandra. Det vill säga att kategorierna inte får överlappa varandra eller ha glidande övergångar (Larsson 1986). Problemen som författarna stötte på var just detta, att kategorierna på många sätt överlappade varandra. En sjuksköterska uttryckte sig med en viss vinkling på exempelvis kommunikation medan en annan hade en helt annan infallsvinkel. Dessa problem innebar att en del kategorier som hade kunnat vara aktuella inte blev det då de flöt samman med en annan kategori som författarna ansåg vara mer aktuell att ha med i resultatet. Författarna ansåg att fenomenografin var en ansats som var lätt att följa avseende hur insamling och analys av data skulle gå till. Det fanns tydliga steg att följa som underlättade för att få fram det som var viktigt för att kunna svara på frågeställningarna. Författarna gjorde en bedömning utifrån syftet med studien på vilken form av data som bäst skulle kunna svara på aktuella frågeställningar. Om författarna hade velat veta hur sjuksköterskan gör när hon handleder, hade observationer varit en bra datainsamlingsmetod. Eftersom författarna inte ville se hur sjuksköterskan handleder utan hur de uppfattar handledning ansåg de att semistrukturerade intervjuer bäst kunde spegla detta. Urval Studien utfördes på en kirurgavdelning på UMAS där en stor del av de verksamma sjuksköterskorna även var handledare. Att studien genomfördes på en klinik var på grund av att författarna inte hade för avsikt att jämföra uppfattningar mellan avdelningar. Under intervjuerna framkom det dock att vissa av 22
SJUKSKÖTERSKA=PEDAGOG?
Hälsa och samhälle SJUKSKÖTERSKA=PEDAGOG? En empirisk studie om hur sjuksköterskan uppfattar sin pedagogiska roll Malin Bjurgren Anna Leuhusen Examensarbete Kurs VT 02 Sjuksköterskeprogrammet Juni 2004
Konsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Lära och utvecklas tillsammans!
Lära och utvecklas tillsammans! Studiematerial Vård-sfi - förberedande kurs för Omvårdnadsprogrammet Annika Brogren och Monica Ehn Kompetensutveckling för sfi-lärare Lärarhögskolan i Stockholm Myndigheten
En annan mycket roligare del i arbetet var att jag ofta fick följa med min handledare ut på
Manpower Student är ett eget bolag och en egen avdelning inom Manpower. Manpower är världsledande när det gäller arbetsmarknadsrelaterade tjänster som rekrytering, uthyrning och jobbförmedling. De finns
PSYKOTERAPIENHETENS UTBILDNINGSPROCESSER
Psykoterapienheten, Växjö 2004-05-26 PSYKOTERAPIENHETENS UTBILDNINGSPROCESSER Praktisk Tjänstgöring för Psykologer (PTP) Marie Kristensson Svärdh Verksamhetschef, Samordnare för PTP-programmet Postadress
Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje. Slutrapport
Utbildningsuppdraget Språkutvecklande arbetssätt i förskolan i Södertälje Slutrapport Veli Tuomela 2004 1 1 Bakgrund I denna rapport redogör jag kortfattat för den tvååriga utbildningen Språkutvecklande
Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009
1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna
Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs
Studiehandledning Komvux Vård Bollnäs Kurs: Vårdpedagogik och handledning Ämne: Pedagogik i vård och omsorg Kurskod: PEAVÅD0 Poäng: 100 Studiehandledningen gäller personal i Bollnäs kommun som gått Vård
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter. av en utbildningsinsats för förskolor. i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011
Sammanställning av utvärdering och erfarenheter av en utbildningsinsats för förskolor i Malmö Stad, SDF Centrum 2010/2011 SJÄLVKÄNSLA & VÄRDEGRUND I CENTRUM Ovillkorlig kärlek Jag är älskad oavsett hur
Mentorsprojektet. Rapport 1 2003-08-16. Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult. Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm
Mentorsprojektet Rapport 1 2003-08-16 Extern utvärdering, Tvärkulturell konsult Önver Cetrez Niklas Karlsson Brännkyrkag 49 Valhallavägen 157 118 22 Stockholm 115 57 Stockholm Tel: 08-641 05 35 0739-39
Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger
Professionsutvecklande grupphandledning för pedagoger En intervjustudie om hur pedagoger beskriver sin erfarenhet av professionsutvecklande grupphandledning Christina Almqvist Anna Holmberg Vår presentation
Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012
Dokument kring Utvecklingsplan för inriktning Grundläggande färdigheter 2011-2012 110831 Lärarutbildningen vid Linköpings universitet Mål med utvecklingsplanen under INR 1 och 2 Utvecklingsplanen är ett
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013
Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015
Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring
Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda
Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen
Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter
Mäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Att bedöma. pedagogisk skicklighet
Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända
Analys av Gruppintag 2 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 2 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 11 januari 2013 Evaluation North Analys av Grupp 2 2013-01-11 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion
Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun
Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett
Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden)
Utbildningsplan Kandidatprogrammet i Inredningsarkitektur och möbeldesign Beslut Utbildningsplanen är fastställd av Nämnden för konstnärligt utvecklingsarbete (KUnämnden) 2015-12-09 Gäller studenter antagna
Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar?
Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) RAPPORT FRÅN EN INTERVENTIONSSTUDIE Kan det etiska klimatet förbättras på ett urval psykiatriska öppenvårdsmottagningar? En sammanfattning av forskningsprojektet
Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet
Miniprojekt, pedagogisk kurs för universitetslärare III, vt 2003. Katarina Westerlund, Teologiska institutionen Feministisk teologi: en ny kurs med större delaktighet Teologiämnet på teologiska institutionen
Studiehandledning Det professionella samtalet I (7,5 hp) The professional Conversation (ECTS credits 7,5) Ht 2012
Stockholms Universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Kursansvariga: Christer Langström Ingrid Hultén Tfn. 08 1207 63 79 christer.langstrom@edu.su.se 08-1207 63 66 ingrid.hulten@edu.su.se Studiehandledning
ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav. Mål KUNSKAPSKRAV
Syfte Centralt innehåll Kunskapskrav Mål KUNSKAPSKRAV Läraren ska sätta betyg på varje kurs och det finns prec i serade kunskapskrav för tre av de godkända betygs stegen E, C och A. Kunskapskraven är för
Coachning - ett verktyg för skolan?
Coachning - ett verktyg för skolan? Om coachning och coachande förhållningssätt i skolvärlden Anna-Karin Oskarsson Några ord om den ursprungliga uppsatsen Det här är en förkortad version av magisteruppsatsen
Intervju med Elisabeth Gisselman
Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk
Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015
Kursdokument Regional kurs Kursnamn: Döva barn och barn med hörselnedsättning lära att läsa och skriva under de tidiga åren Termin: Höstterminen 2015 Kursledare: Carin Roos, carin.roos@kau.se, tfn 054-700
Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng
Utbildningsplan för arbetsterapeututbildningen 120 poäng Study programme in occupational therapy 120 credits (=180 ECTS credits) Fastställd av Styrelsen för utbildning, 2000-01-14. Reviderad 2004-01-16,
Hur upplevde eleverna sin Prao?
PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-
Utvärderingsrapport heltidsmentorer
Utvärderingsrapport heltidsmentorer Kungstensgymnasiet Lena Lindgren Katarina Willstedt 2015-02-27 stockholm.se Utgivningsdatum: 2015-02-27 Utbildningsförvaltningen, Uppföljningsenheten Kontaktperson:
Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel
Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning
Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom. Förskollärarutbildningen. UVK3: Specialpedagogik VT 15
Riktlinjer för VFU3 150113 Yvonne P Hildingsson, VFU ledare Förskola Riktlinjer för Verksamhetsförlagd utbildning inom Förskollärarutbildningen UVK3: Specialpedagogik VT 15 Yvonne P Hildingsson yvhi@hh.se
Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment
Miniprojekt, pedagogisk grundkurs I, vt 2001. Klemens Eriksson, Evolutionsbiologiska institutionen Hur mäts kunskap bäst? examinationen som inlärningsmoment Jag hävdar att kunskapskontrollen är en del
Att överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Rapport 5 preliminär, version maj 2010. Fokusgrupper med coacher. Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne
Projekt Världen i Skåne, Polismyndigheten i Skåne Rapport 5 preliminär, version maj 2010 Fokusgrupper med coacher - En resultatsammanställning baserad på 2 fokusgrupper med sammanlagt 8 coacher. Bengt
Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens. Gunilla Jansson, Stockholms universitet
Metodutveckling med forskarstöd: Att sätta ord på vårdarbetarens yrkeskompetens Gunilla Jansson, Stockholms universitet Utgångspunkter Aktuell forskning om språk på arbetsplatsen Holistisk syn på språkutveckling
2015-05-07 KVALITETSKRITERIER. för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet
2015-05-07 KVALITETSKRITERIER för verksamhetsförlagd utbildning inom fysioterapeutprogrammet Uppsala kommun och Uppsala universitet 2015 2017 Kvalitetskriterier under den verksamhetsförlagda utbildningen
Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan
Specialistsjuksköterska med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar 60 högskolepoäng Utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet 2009-05-06 Dnr LiU2009-00557
RAPPORT 1. Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan
RAPPORT 1 2011-05-30 Dnr Ubn 2008/26 Uppföljning av skriftlig information om elevs ordning och uppförande i gymnasieskolan Inledning och bakgrund Utbildningsnämnden tog beslut 2008-12-02 att införa skriftlig
Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015. 151002 Katja Cederholm
Utvärderingar VFU läsåret 2014/2015 151002 Katja Cederholm Studentens utvärdering i samband med avslutande av VFU placering Planering och genomförande av din VFU Lärandemål bedömning Patientfokuserad handledning
1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering
1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. 1En engagerad förälder är positivt. Både för barnet och skolan. Vad är en
Följa upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Ung och utlandsadopterad
Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier ISV LiU Norrköping Ung och utlandsadopterad En intervjustudie om problembilden kring utlandsadopterade ungdomar Maria Persson Uppsats på grundläggande nivå
KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET
Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,
Förarbete, planering och förankring
Förarbete, planering och förankring Förarbete, planering och förankring Att arbeta med vilka etiska värden och normer som ska känneteckna den äldreomsorgsverksamhet vi arbetar i och hur vi konkret ska
Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
BILAGA 1 INTERVJUGUIDE Vad är jämställdhet? Hur viktigt är det med jämställdhet? Hur definieras ett jämställt samhälle? (vad krävs för att nå dit? På vilket sätt har vi ett jämställt/ojämställt samhälle?)
PsUUA Helsingborg. För studenter: Höja kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen
PsUUA Helsingborg Mål: Den psykiatriska utbildnings- och utvecklingsavdelningen i Helsingborg har som mål att höja kvaliteten inom tre olika perspektiv och vara en lärandemiljö för alla. För studenter:
ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER
UPPLÄGG Planering ERFARENHETER AV ATT ANVÄNDA FOKUSGRUPPER Emmie Wallin MPH 20091218 Genomförande Analys Problem Etik BAKGRUNDEN TILL UPPSATSEN Studerat hälsobokslut i flera arbeten Otillräcklig metod?
Så bra är ditt gymnasieval
Så bra är ditt gymnasieval fakta om kvaliteten på alla program och skolor w sidan 4: programmen som ger jobb 6: de gör mest för att alla elever ska nå målen 8: utbildningarna med högst betyg 10: skolorna
Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Iskällans likabehandlingsgrupp. Förskolechef Maths
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa
Stöd på BVC vid misstanke att barn far illa Kartläggning i Stockholms län Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2015-11-10 Diarienummer: HSN 1402-0316 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen
Kortfattad sammanfattning av studenternas synpunkter och förslag
Termin: VT 2015 Program: W Kurs: Klimat 1TV026 10 hp Antal registrerade studenter: 11 Svarsfrekvens: (54%) 6/11 Datum: 2015-04-08 Utfall av examination Antal examinerade: 9 Betyg 5: 0 (0%) Betyg 4: 5 (56%)
Anne Persson, Professor anne.persson@his.se
FÖRUTSÄTTNINGAR OCH STRUKTUR FÖR ATT HANTERA KUNSKAP OCH KUNSKAPSUTVECKLING Anne Persson, Professor anne.persson@his.se Bild 1 AGENDA Kunskapsarbete i verksamheter en kort introduktion Hur kan en kunskapsportal
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg
Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Göteborg Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet
Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.
Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson
Tärna Folkhögskola 2010-06-03 IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt 2010 2010-06-03 IT I FÖRSKOLAN Författare:Tove Andersson Innehåll Inledning:... 2 Syfte:... 2 Frågeställningar:...
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i
FINSKA, MODERSMÅLSINRIKTAD A-LÄROKURS I ÅRSKURS 7 9 Läroämnets uppdrag Språk är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet i skolan och alla lärare är språklärare.
LIA handledarutbildning 22/10. Att vara handledare
LIA handledarutbildning 22/10 Att vara handledare What s in it for me? Fundera över hur du kan se den studerande som resurs på din arbetsplats Studerande som resurs Reflektion Inspiration extra hand kan
VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014
UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046
Programme in Nursing 180 higher education credits
Dr G 2013/27 Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet 180 högskolepoäng Programme in Nursing 180 higher education credits Fastställd av Sahlgrenska akademins styrelse 2013-03-20 1. Beslut om fastställande
Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
FÖRÄLDRAENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter BONDEGATAN 35 116 33 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@magelungen.
FÖRÄLDRAENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av föräldrar som haft barn på Terapikoloniers sommarverksamheter, eller som själva deltagit tillsammans med sina barn på någon Terapikoloniers
Tio punkter för en lärande arbetsplats
Tio punkter för en lärande arbetsplats Arbetsplatslärande är ett begrepp som får allt större utrymme i samhällsdebatten. Ordet används bland annat inom gymnasieskolan, på yrkesutbildningar, vid internutbildningar,
Undervisningen i ämnet modersmål ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
MODERSMÅL Goda kunskaper i modersmålet gagnar lärandet av svenska, andra språk och andra ämnen i och utanför skolan. Ett rikt och varierat modersmål är betydelsefullt för att reflektera över, förstå, värdera
Sjuksköterskeutbildning, 180 hp
1 (8) Utbildningsplan för: Sjuksköterskeutbildning, 180 hp Nursing Programme Allmänna data om programmet Programkod Tillträdesnivå Diarienummer VSSKG Grundnivå 412/0000716 Högskolepoäng 180 Ansvarig avdelning
Feriejobb en chans att bryta könsmönster!
FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Feriejobb en chans att bryta könsmönster! LÄRANDE EXEMPEL FRÅN FEM KOMMUNER Feriejobb en chans att bryta könsmönster! 1 Innehåll Bakgrund... 3 Feriejobb som en strategi
Beslut och verksamhetsrapport
e'n Skolinspektionen efter kvalitetsgranskning av förskolechefens ledning av förskolans pedagogiska verksamhet vid Kungsbyns förskola belägen i Västerås kommun 1(14) Beslut I detta beslut med tillhörande
Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande kurs i Latinamerikakunskap.
Praktikrapport Louisa Flores Praktikplats Global Utmaning Birger Jarlsgatan 27 111 34 Stockholm Utbildning Jag har läst kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet, och en kompletterande
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län
Utvärdering av Tilläggsuppdrag Sjukgymnastik/Fysioterapi inom primärvården Landstinget i Uppsala län BAKGRUND Riksdagen fattade 2009 beslut om LOV Lag Om Valfrihetssystem (1). Denna lag ger landsting och
Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv
Är kvinnor bättre på säkerhet? Christina Stave på LAMK seminarium Tidigare på Arbets- och miljömedicin på Sahlgrenska, GU Lantbrukares syn på risker och säkerhet i arbetsmiljön ett genusperspektiv Forskningsprojekt
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4
Kompetensbrist försvårar omställning TSL 2013:4 Trygghetsfonden TSL är en kollektivavtalsstiftelse med Svenskt Näringsliv och LO som ägare och vår uppgift är att hjälpa uppsagda till ett nytt jobb. TSL
Bedömningsunderlag vid praktiskt prov
Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för
SPRÅKTEST- VÅRD & OMSORG
SPRÅKTEST- VÅRD & OMSORG Inledning Under många år har vi sett att en del av våra elever inom vård- och omsorgsutbildningarna i Landskrona har misslyckats med sina studier på grund av bristfälliga språkkunskaper.
Kvalitetsarbete. Kungshöjdens förskola. Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson
Kvalitetsarbete Kungshöjdens förskola 2014 Förskolor Syd Munkedals kommun Majvor Kollin Lena Klevgård Jenny Pettersson Innehåll Grundfakta och förutsättningar... 3 Kartläggning av barnens intressen...
En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd
Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer
ÄMNESPLANENS STRUKTUR. Progressionstabellen
Progressionstabellen Nivåerna för betygsstegen E, C och A i kunskapskraven är formulerade med hjälp av en progressionstabell. Progressionstabellen är utgångspunkt för kunskapskraven i samtliga kurser för
Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen
Kartläggning av samverkansformer mellan socialtjänsten och Arbetsförmedlingen Redovisning av regeringsuppdrag S2014/3701/FST 2015-04-15 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Förord I denna rapport redovisar Socialstyrelsen
36 poäng. Lägsta poäng för Godkänd 70 % av totalpoängen vilket motsvarar 25 poäng. Varje fråga är värd 2 poäng inga halva poäng delas ut.
Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: VVT012 Tentamen ges för: SSK05 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-04-27 Tid: 09.00-11.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel
Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.
Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne. Vilket tror du är det viktigaste skälet till att man har slöjd i skolan? 1 För att lära sig olika
Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen
Lärande & utveckling En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen www.karlskoga.se Läroplansmål (i sammanfattning) Förskolan
Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete
Grupphandledning för yrkesverksamma inom psykosocialt arbete Innehåll Handledningens roll i psykosocialt arbete... 5 Grupphandledning... 6 Teoretiskt inriktning... 6 Varför handledning?... 6 Vem kan vara
Nordiska språk i svenskundervisningen
Nordiska språk i svenskundervisningen Nordiska språk i svenskundervisningen Innehåll Inledning 6 Lärarna i årskurs 4-6 i grundskolan 8 Lärarna i årskurs 7-9 i grundskolan 11 Lärarna i gymnasieskolan
Information angående särskild prövning i svenska som andraspråk på grundläggande nivå
Information angående särskild prövning i på grundläggande nivå Prövningen omfattar lyssna och läsa reception samt tala, skriva och samtala produktion och interaktion. Skriftlig del Uppsatsprov. Läsförståelseprov.
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN
En undersökning bland lärare till ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN Jag får inte den hjälp jag behöver för att kunna ge barnen en bra utbildning. Har absolut ingenting emot barnen i sig utan det är själva situationen.
Examensarbete. Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk. Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Examensarbete Språkutveckling genom lek för barn som har svenska som andraspråk Författare: Kristina Karlsson Lorin Mozori Examensarbete På grundnivå i
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007
Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:
Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro?
Vad är allra viktigast för barns och elevers arbetsro? Jonas Beilert och Karin Reschke 2008-02-22 Sammanfattning Haninge kommuns vision har ett uttalat fokus på kunskap, ökad måluppfyllelse och lärarens
Avlösning som anhörigstöd
Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll
Praktikrapport. Göteborgs Universitet. Samhällsvetenskapliga fakulteten. Kvalificerad arbetspraktik med. samhällsvetenskaplig inriktning
Praktikrapport Göteborgs Universitet Samhällsvetenskapliga fakulteten Kvalificerad arbetspraktik med samhällsvetenskaplig inriktning Hannes Larsson Westerlund hannes.larswest@gmail.com Göteborgs Spårvägar
Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014
Tyresö kommun Förskolan Gunghästen Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Gunghästen Kyrkogränd 16 135 43 Tyresö Tel: 08-5782 74 36 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv
7 steg från lagom till världsklass - 7 tips som berikar Ditt liv Lagom är bäst, eller? Om vi säger något tillräckligt ofta tenderar det ju att bli sant, eller hur? Jag gissar att Du, mer eller mindre medvetet,
Ämneslärarprogrammet. med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education.
Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan Master of Arts/Science in Upper Secondary Education Omfattning: 300-330 högskolepoäng Programkod: LYAGY Nivå: Grund/Avancerad Fastställande:
Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst!
Ökad kunskap om HBT ger en bättre Socialtjänst! Bakgrund Jag har arbetat på Socialtjänsten sedan 2005. Det sista året har jag arbetat med ungdomar som resurspedagog (tjänsten ligger under myndighetsutövning,
Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP)
Beskrivning av arbetsätt och upplevd erfarenhet från ett demensboende som infört arbetsmetoden praktisk professionell planering (PPP) Praktisk professionell planering (PPP) Bakgrundsfakta: Erfarenheterna
Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning
Lokal arbetsplan Ängdala förskola 2013 Innehållsförteckning 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans
Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor
Metoduppgift 4 Metod-PM Barnkonventionens påverkan på Linköpings förskolor en normativ studie Bakgrund Sverige har sedan 1990-talet skrivit under och ratificerat Förenta Nationernas konvention om barns