Bilder från komposten En studie av lärarkonstruktioner i dags- och fackpress.

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Barn Unga Samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng, grundnivå Bilder från komposten En studie av lärarkonstruktioner i dags- och fackpress. Images from the compost: a study of teacher constructions in Swedish newspapers and trade publications. Paulina Oredsson Lärarexamen 210hp Barn och ungdomsvetenskap Slutseminarium Examinator: Handledare: Sara Berglund Ange handledare Handledare: Lotta Johansson

2

3 Abstract Oredsson, Paulina (2010). Bilder från komposten: en studie av lärarkonstruktioner i svensk dags- och fackpress. Malmö högskola: Lärarutbildningen Detta examensarbete handlar om bilder av lärare och lärarstudenter. Syftet är att formulera och undersöka de diskursiva konstruktioner som dagspress och fackpress förmedlar av dagens och morgondagens lärare. Undersökningens frågeställningar är: - Vad är det för bilder av lärare och lärarstudenter som skildras på debatt och ledarsidor i Sydsvenskan och Lärarnas tidning? - Vilka problem och möjligheter med läraryrket beskrivs i tidningstexterna? För att besvara de här frågorna har en analys gjorts på ledare och debattartiklar där det talas om lärare och lärarstudenter. Studien har sin utgångspunkt i de socialkonstruktivistiska teorierna med diskursanalys som metod. Slutsatserna är att de lärare och lärarstudenter som beskrivs i de båda tidningarna konstrueras som otillräckliga. De varken har det som krävs, eller får de resurser som behövs, för att ge eleverna en ärlig chans. Undersökningen visar dessutom att den lärare som konstrueras är en lärare som känner sig tyngd och hotad av nya arbetsuppgifter utanför det klassiska uppdraget, kunskapsförmedlingen, och därmed överväger att byta karriär. Nyckelord: dagspress, diskurs, lärare, lärarstudenter, socialkonstruktivism

4

5 Innehåll 1. Inledning Syfte och frågeställning Teoretisk inramning Socialkonstruktivism Diskursanalys - en introduktion Diskursteori Tidigare forskning Lärardiskurser Lärardiskurser i media Metod Diskursteori som metod Urval Genomförande Forskningsetiska överväganden Tillförlitlighet Resultat och analys Den ovärderliga eller den inkompetenta läraren? Den motarbetade läraren Den dokumentationstyngda läraren Läraren utan ledning... 17

6 5.2.3 Den pressade läraren Den ruttna frukten Den flyende läraren Sammanfattning och diskussion Reflektion Käll- och litteraturförteckning Tryckta källor Sydsvenskan Lärarnas tidning Litteratur... 28

7 1. Inledning Under våren 2010 skulle vi på allvar börja fundera över vad våra examensarbeten skulle komma att handla om. Samtidigt pågick en hätsk debatt i Sydsvenskan om lärarstudenten, som väckte mitt intresse. Bilden som målades upp av lärarstudenten var i mina ögon inte alls särskilt smickrande, och var det verkligen bara den här bilden som gemene man kunde läsa sig till i morgontidningen? Utifrån den här debatten utvecklades mitt examensarbete. Jag kom att intressera mig för de bilder som elever, föräldrar och lärare kan se målas upp i morgontidningen och dessutom de bilder som lärarna själva kan läsa sig till i sin egen facktidning. Enligt socialkonstruktivismen formas vår uppfattning om världen av de erfarenheter vi gör (Burr, 2003). Bland våra erfarenheter har vi dels personliga upplevelser men också de bilder media, skönlitteratur, filmer och forskning förmedlat. På samma sätt formas våra föreställningar om lärare av dels våra egna erfarenheter och dels av de utsagor om lärare som vi träffar på i till exempel media. Det här examensarbetet fokuserar på de bilder av lärare som skrivs fram i dagspress och fackpress. Jag är intresserad av hur de lärare som gestaltas i de olika medierna ser ut, och om de här bilderna sammanfaller. Studien fokuserar på det som skrevs på debatt- och ledarsidor under föregående år. Undersökningen knyter an till huvudämnet Barndoms- och ungdomsvetenskap som en del av det forskningsfält som kallas Lärarprofession. De lärarkonstruktioner som skrivs fram i dagspress och fackpress är några av de faktorer som påverkar lärarrollen. Dagligen stöter lärare och lärarstudenter på olika föreställningar och attityder till läraryrket och som följd av det har den här studien en relevans i yrkesutövandet. Det här arbetet har sin utgångspunkt i socialkonstruktivismens teorier, och sätt att närma sig världen. Tankegången att det som skrivs bidrar till att forma samhällets uppfattningar, och att verkligheten konstrueras genom texten är två av de viktiga förutsättningarna för mitt metodval. I socialkonstruktivismen har teorier kring diskurser och diskursanalys blivit ett viktigt angreppsätt, och det är dessa teorier som det här examensarbetet bygger på. Nedan följer en presentation av arbetets syfte och frågeställning. 1

8 1.2. Syfte och frågeställning Syftet med mitt examensarbete är att formulera och undersöka de diskursiva konstruktioner som dagspress och fackpress förmedlar av dagens och morgondagens lärare. Genom utsagor om hur lärare, lärarstudenter och skola fungerar samt vilka problem och möjligheter som är förbundna med yrket, tilldelas lärarna en viss position i samhället. I det här arbetet jämförs de bilder av lärare och lärarstudenter som målas upp i debatter och på ledarsidor dels i dagstidningen Sydsvenskan och dels i facktidningen Lärarnas tidning. Diskursiva konstruktioner av lärare skrivs fram både genom direkta skrivningar och genom uttryck för den goda läraren/studenten och olika lärarideal. Båda dessa former av utsagor verkar diskursivt. Med utgångspunkt i de teorier som kommer presenteras i nästa kapitel, betraktas den diskursiva praktik som studeras, i termer av att den producerar verkligheten. Min frågeställning är: - Vad är det för bilder av lärare och lärarstudenter som skildras på debatt och ledarsidor i Sydsvenskan och Lärarnas tidning? - Vilka problem och möjligheter med läraryrket beskrivs i tidningstexterna? 2

9 2. Teoretisk inramning Det här kapitlet inleds med en introduktion till socialkonstruktivismen. Sedan följer en presentation den diskursanalytiska inriktningen det här arbetet bygger på. 2.1 Socialkonstruktivism Det här arbetet har som tidigare nämnts sin utgångspunkt i socialkonstruktivismens syn på världen. Socialkonstruktivism är en benämning på en rad olika teorier om kultur och samhälle som alla har den gemensamma ståndpunkten att vår verklighet är en social konstruktion som formas av den historiska och kulturella kontext vi är en del av (Winther Jørgensen & Phillips, 2000:11). Socialkonstruktivismens angreppsätt är många och skiftande, men Vivian Burr (2003) har i sin introduktion till socialkonstruktivism räknat upp fyra premisser som hon menar att alla som använder sig av denna teoribildning lämpligen bör ställa sig bakom: - En kritisk inställning till kunskap som tagen för given. Det vi uppfattar som vår verklighet är inte en objektiv sanning utan en produkt av hur vi kategoriserar världen. - All kunskap är historiskt och kulturellt specifik. Vår syn på världen är alltid kulturellt och historiskt präglad. Sättet vi uppfattar världen på är specifikt för den tid och kultur just vi lever i och kan förändras med tiden. - Sociala interaktioner skapar intersubjektiv kunskap. I vår dagliga interaktion med varandra skapas och upprätthålls gemensamma sanningar. - Intersubjektiv kunskap skapar speciella handlingsmönster. Olika gemensamma sanningar leder till olika sociala handlingar, den sociala konstruktionen av kunskap och sanning får därmed konkreta sociala konsekvenser (Burr, 2003:2ff). Kritiker till socialkonstruktivismen har hävdat att när både kunskap och sociala handlingar är kontingenta leder det till en fullständig relativism, där all regelbundenhet i 3

10 det sociala löses upp. Detta skulle enligt kritikerna leda till att man inte alls kan uttala sig i generella termer. Denna kritik bemöter dock Winther Jørgensen & Phillips på följande vis: De flesta socialkonstruktivister [ ] uppfattar det sociala fältet som mycket mer regelbundet och reglerande. Även om kunskap och identiteter alltid i princip är kontingenta, är de i konkreta situationer alltid relativt låsta. De konkreta situationerna ger mycket begränsade ramar för vilka identiteter en individ kan anta och vilka utsagor som kan accepteras som meningsfulla. (Winther Jørgensen & Phillips 2000:12) Även om denna studie vilar på den socialkonstruktivistiska grund som jag presenterat ovan, är denna allt för generell för att tjäna som analysverktyg i min studie. Istället har jag valt att använda mig av diskursanalysen, som inte bara är en teori inom socialkonstruktivismen, utan även har utvecklats till att även vara ett analysverktyg. 2.2 Diskursanalys - en introduktion En diskurs är enligt Winther Jørgensen & Phillips ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (2000:7). Inom begreppet diskursanalys samsas en rad olika inriktningar. Gemensamt för de olika inriktningarna av diskursanalys är att de fokuserar på språkets roll i den sociala konstruktionen av världen. Göran Bergström och Kristina Boréus (2000) definierar i metodboken Textens mening och makt diskursanalys på följande vis: Diskursanalys är således ett studium av samhällsfenomen där språket står i fokus. Oavsett inriktning av diskursanalys har den ett alldeles bestämt sätt att se på språk och språkanvändning. Språket återger inte verkligheten utan bidrar till att forma den. (Bergström & Boréus, 2000:221) Begreppet diskursanalys omfattar alltså både samhällsteori och textanalys och inriktningen bestäms av vad man vill studera. Den här uppsatsen tar sin utgångspunkt i Marianne Winther Jørgensen och Louise Phillips (2000) tolkningar av diskursanalys. Winther Jørgensen & Phillips (2000) definierar tre olika angreppssätt: Ernesto Laclaus och Chantals Mouffes diskursteori, kritisk diskursanalys och diskurspsykologi. I min studie har jag inspirerats mycket av Laclaus och Mouffes diskursteori (fortsatt benämnt diskursteori). 4

11 2.2.1 Diskursteori Den övergripande inställningen i diskursteori är att sociala företeelser ständigt är kontingenta. Betydelse kan aldrig slutgiltigt fixeras utan ingår i en ständig social strid, och det som anses självklart idag behöver inte göra det i morgon (Winter Jørgensen & Phillips 2000). En diskurs skapas genom att betydelse formas kring några privilegierade tecken, nodalpunkter, vilka de övriga tecknen, moment, ordnar sig efter. Diskurs blir således en tillfällig tillslutning: den fixerar betydelsen på ett bestämt sätt, men den bestämmer inte att betydelsen ska vara fixerad på just det sättet i framtiden (Winter Jørgensen & Phillips 2000:36) En diskurs blir med den här tolkningen också en begränsning av möjligheter; ett försök att skapa entydighet och upprätthålla förhållandena mellan tecken. Alla de möjligheter som utesluts av diskursen kallas i diskursteori för det diskursiva fältet (Winter Jørgensen & Phillips 2000). I diskurser finns det alltid tecken som inte fått sin mening fixerad; deras betydelse kan förändras. De tecken som ännu inte fått en slutgiltig mening kallas för element. De element som andra diskurser definierar annorlunda i särskilt hög grad öppna för att få olika betydelser, och har fått benämningen flytande signifikanter. Förhållandet mellan de olika begreppen sammanfattas på ett tydligt vis av Winter Jørgensen & Phillips (2000) så här: Diskursen strävar efter att avskaffa alla mångtydigheter genom att göra elementen till moment genom en tillslutning. Men denna strävan lyckas aldrig helt eftersom de betydelsemöjligheter som diskursen förskjuter till det diskursiva fältet alltid hotar med att destabilisera entydigheten. (Winter Jørgensen & Phillips 2000:35) Diskursens mål är att göra alla element till moment, genom att ge dem en fast betydelse. Men betydelsen blir bara tillfällig och riskerar alltid att brytas upp. Dock bör det påpekas att diskursteorin i den formen som används i det här arbetet är Winter Jørgensen & Phillips utveckling av Laclaus och Mouffes tankar, och som Klas Gustavsson skriver i inledningen till den svenska översättningen Hegemonin och den socialistiska strategin är det en ytterst liten del av Laclaus och Mouffes bok som består av resonemang om metodologiska och diskursteoretiska frågor (Laclau & Mouffe, 2001). Trots bristen på tydliga metodologiska riktningar anser jag att Laclaus och Mouffes teorier är en lämplig utgångspunkt för min forskning. 5

12 3. Tidigare forskning Nedan följer en presentation av forskningsfältet. Den här forskningsöversikten är självklart inte fullständig, och gör inte anspråk på att ge en rättvisande helhetsbild av forskningen på området. Dock är den ett försök att samla den mest relevanta forskningen utifrån det syfte jag formulerat, och sätta studien i ett sammanhang. 3.1 Lärardiskurser I sin avhandling Mellan tradition, demokrati och marknad identifierar Sara Irisdotter (2006) tre olika lärardiskurser utifrån samtal med lärare. Hennes avhandling bygger på gruppintervjuer med arbetslag som intervjuats vid ett antal olika tillfällen. Irisdotter menar att de lärardiskurser hon funnit är lokala, men hon konstaterar att de samtidigt står i relation till större samhälleliga fenomen, och därmed reflekterar diskurser som är vedertagna i samhället. Av de tre diskurser Irisdotter identifierat är en klart dominerande, den kallar hon för en konventionell, traditionellt dominerande lärardiskurs som reproducerar de värderingar attityder och förhållningssätt som är väl etablerade inom skolpraktiken (Irisdotter 2006). Denna dominerande diskurs är enligt Irisdotter så väl förankrad inom skolvärlden att den ses som självklar, den är ett traditionellt skolarv som lärare måste förhålla sig till. Bland de etablerade värderingarna kan lärares benägenhet att se undervisningen som sitt huvuduppdrag, och därmed benämna nytillkomna arbetsuppgifter som ett ickelärarjobb som konkurrerar med undervisningen, nämnas (jmf Lilja 2008). De andra lärardiskurserna Irisdotter sett är den marknadsorienterade och den dialogiskt, kommunikativt orienterade diskursen. I den marknadsorienterade diskursen är synen på kunskap och hierarkier konventionella, medan en ny syn på de interpersonella kontakterna utkristalliserats. I den kommunikativt orienterade diskursen är målet utplattade hierarkiska system och en mer demokratisk styrning (Irisdotter 2006). De tre diskurserna bidrar till olika delar av lärarens identitetskonstruktion och ska inte ses som helt skilda. 6

13 Judith Sachs (2001) skriver i en artikel i Journal of Educational Policy om lärares professionella identiteter under en förändringsperiod i Australien. Hon har i sin studie sett två olika diskurser. Den första kallar hon för managerial professionalism (styrningsprofessionalism) och i den ser man styrning uppifrån som lösningen på alla problem- den här diskursen sneglar på den privata sektorn för att finna sina lösningar (Sachs 2001:151). I den här diskursen blir de lärare som klarar de standardiserade kriterierna och tillför något till skolans anseende framgångsrika. Den andra diskursen Sachs funnit i sin studie kallar hon för democratic professionalism (demokratiprofessionalism) och där är det samverkan och samarbete som ses som lösningen (s. 153). I denna diskurs blir lärarens ansvar större och sprider sig utanför klassrummet, och detta engagemang premieras. De olika diskurserna leder också till olika läraridentiteter och Sachs är tydlig med att aktivitetsidentiteten som demokratiprofessionen ger underlag till är att föredra: An activist teacher professional identity is not something that will come naturally to all teachers. It has to be negotiated, lived and practiced. The development of such an identity will be a challenge for many, and will be challenged by others, but once its elements are learned and communicated to others it will make a significant contribution to teachers work and how they experience that work in the eyes of themselves and others. (Sachs 2001:160) Intressant är att de båda lärardiskurser Sachs funnit i sina studier i Australien har så tydliga likheter med de diskurser Irisdotter ett antal år senare finner i sin studie i Sverige. 3.2 Lärardiskurser i media Matilda Wiklund (2006) har i sin doktorsavhandling Kunskapens fanbärare: Den goda läraren som diskursiv konstruktion på en mediearena undersökt relationen mellan utbildning och medier med fokus på konstruktionen av den goda läraren. Wiklunds avhandling baseras på 162 ledarartiklar och 91 debattartiklar publicerade i Dagens Nyheter under 1990-talet. Wiklund konstaterar i sin avhandling att bilden som media konstruerar av den goda läraren är lärare av klassiskt snitt som utrustats med en modern individualiserande 7

14 förmåga. Den goda läraren sägs också skapa ett gott arbetsklimat och kunna hantera de förändringar som åläggs med hjälp av sitt sunda förnuft (Wiklund 2006). Den goda läraren har störst möjlighet att utföra sitt uppdrag väl om den får koncentrera sig på sitt huvuduppdrag. Det är kunskapsförmedlingsfunktionen som utmärker den goda lärarens värv och han/hon fungerar bäst när undervisningssituationen befrias från de ickelärar-uppgifter som i hög grad försvårar hans/hennes värv. (Wiklund 2006:198) Wiklund finner dock att de bilder som konstrueras av lärare och skola inte riktigt lever upp till den här bilden. Istället konstrueras skola och lärare i termer av förfall och kristillstånd. I samband med debatten kring läraryrkets status förstärks kris- och förfallskonstruktionen (Wiklund, 2006). Trots att det talas i termer av kris och förfall i skolan och utbildningen uppfattar inte Wiklund det som att lärarna får skulden för problemen. Istället beskrivs lärarna som en god kraft som upprätthåller skolans verksamhet trots yttre påfrestningar: Lärarna med sina faktiska insikter i skolans realiteter och vardag positioneras således som motkrafter till de destruktiva krafter som hotar skolans verksamhet (Wiklund 2006:181). En undersökning i Storbritannien visar på liknande positiva tongångar kring lärare i media. I sin studie av lärare i nyheterna i Storbritannien under åren , fann Anders Hansen (2009) på Leicesters universitet att tonen i den brittiska pressen hade ändrats och nu var långt mer positiv än förut: The study s retrospective analysis of the portrayal of teachers from 1991 to 2005 shows a considerable and important change from a largely negative to a largely positive portrayal of teachers (Hansen 2009:345). Lite mer negativa tongångar finner vi i Peter Liljas (2008) magisteruppsats. Han har sin studie vid Malmö högskola tittat på tidningstexter från 2007 och i dem funnit att den skolpolitiska debatten som förs i Sverige i mångt och mycket bygger på en lärardiskurs som inte stöder centrala delar av de styrdokument som faktiskt bestämmer lärarnas uppgifter i skolan: Det pågår alltså en diskursiv kamp kring lärarna i den svenska skolan mellan en konventionell diskurs med fokus på en mer klassisk bild av lärarrollen och den mer flerdimensionella bild av samma roll som framträder i de dokument som styr verksamheten i den svenska skolan. ( Lilja 2008:68) 8

15 Lilja pekar i sitt resultat på att den dominerande diskursen Irisdotter (2006) funnit bland lärare även är dominerande i den skolpolitiska debatt som förs i de svenska medierna. Gemensamt för forskningen inom området är att lärare tenderar att dela upp sina arbetsuppgifter i två kategorier; kunskapsförmedling och övriga uppgifter. Där både lärarna själva och deras ledning benämner kunskapsförmedlingen som huvuduppdraget och de övriga uppgifterna, som också finns representerade i styrdokumenten för skolan, som sekundära. Den tidigare forskningen visar att det som efterfrågas är en lärare som klarar av att utföra huvuduppdraget trots de övriga arbetsuppgifterna. 9

16 4. Metod I det här kapitlet beskriver jag närmare mina metodologiska utgångspunkter, urval och genomförande. Kapitlet avslutas med en diskussion kring tillförlitlighet. 4.1 Diskursteori som metod Diskursanalysen används både som en teoretisk inriktning och en metod för att studera den sociala världen, och de teoretiska utgångspunkterna och dess metodologi är svåra att särskilja (Bergström & Boréus, 2000, Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Den diskursanalytiska inriktning jag valt till min studie, diskursteorin, är inget undantag. Men som Winther Jørgensen & Phillips uttrycker det betyder det inte att Laclau och Mouffes teori och begrepp inte kan användas i sådana syften. Det krävs bara lite fantasi (2000:57) I diskursteorin skapas en diskurs genom knuttecken; nodalpunkter och moment. Genom att analysera vilka dessa är i texterna och hur tecknen binds samman framträder hur diskurserna är organiserade (Winther Jørgensen & Phillips, 2000) I metoden ingår även en analys av det diskursiva fältet, de möjligheter som utesluts av diskursen. (Winter Jørgensen & Phillips 2000). Syftet är att med hjälp av dessa knutpunkter och det diskursiva fältet formulera och undersöka de diskursiva konstruktioner som förmedlas i de båda tidningarna. Diskursteorins poäng att diskurser aldrig är helt stabila och ensamrådande, förvandlas till ett metodiskt råd att lokalisera konfliktlinjerna i det material man sitter med. Vad är det för olika verklighetsuppfattningar som står på spel? Var någonstans fungerar diskurserna stillsamt sida vid sida, och var råder öppen antagonism? Vilka blir konsekvenserna av detta? (Winter Jørgensen & Phillips 2000). 10

17 4.2 Urval Analysmaterialet i denna studie består av ett antal tidningstexter från perioden till Jag har valt att låta den lokalt förankrade morgontidningen Sydsvenskan representera dagspressen. Sydsvenskan är en oberoende liberal daglig morgontidning utgiven i Malmö. Att jag fokuserar just på Sydsvenskan som min representant från dagspressen beror på att många av de studier som gjorts tidigare har grundats på artiklar ur den rikstäckande tidningen DN. Jag vill istället se vilken bild som förmedlas på en mer lokal nivå, och därmed når fler av de lärare som arbetar i närhet till Malmö Högskola. Som representant för fackpressen har jag valt Lärarnas tidning, som är Lärarförbundets förbundstidning. Lärarförbundet är Sveriges största fackförbund för lärare och organiserar medlemmar från hela utbildningsväsendet. Lärarnas tidning går ut till alla medlemmarna i fackförbundet, och är därmed den fackpress som når flest verksamma lärare. För att begränsa studien har jag valt att endast titta på texter från de båda tidningarnas debatt- och ledarsidor. I dessa texter framträder bilden av lärarna i det allmänna skolpolitiska samtalet, då det är där skolpolitiker, fackliga företrädare och ledarskribenter kommer till tals. Lärare är en stor kategori, så för att begränsa studien ligger fokus på lärare i grundskolan, och det som skrivits om lärare i koppling till de åldrarna. Vid urvalet har även artiklar med fokus på lärarutbildningen och dess studenter intresserat mig, då jag även intresserar mig för bilder av morgondagens lärare. Artiklarna ur Sydsvenskan sorterades fram med hjälp av tidningens sökfunktion på webben. Själva utskrifterna gjordes dock från Mediearkivet där tidningssidorna finns som pdf-filer, med bilder och grafik intakt. Vid empiriinsamlingen användes, med inspiration från Peter Liljas magisteruppsats, sökordet lärarna för att finna de artiklar som talar om lärare som en grupp, inte de som diskuterar enskilda individer (jmf Lilja, 2008). Alla träffar på debatt- och ledarsidor på detta sökord skrevs ut. Efter att de artiklar som inte handlade om skolan eller lärare alls, eller som fokuserade på ämnen 11

18 utanför mina avgränsningar rensats, bort kvarstod det 16 artiklar varav 7 från ledarsidorna. Då Lärarnas tidning inte finns publicerad i Mediearkivet, gjordes urvalet manuellt ur den tryckta upplagan som högskolan prenumererar på. Alla debatt- och ledarsidor letades fram, artiklar som saknade sökordet lärarna sorterades bort, och avslutningsvis lästes artiklarna igenom och hanterades enligt samma urvalskriterier som använts på artiklarna ur Sydsvenskan. Resultatet blev 20 artiklar varav 10 från ledarsidorna. Värt att påpeka är att de bilder av lärarstudenten som framkommer i studien alltså är de bilder som förmedlats i samband med artiklar där ordet lärarna funnits med. Ingen specifik sökning på lärarstudenter har gjorts. Denna avgränsning är gjord av två skäl, dels för att hålla empirin på en rimlig nivå, och dels för att det är bilden av lärarstudenten, som morgondagens lärare, jag är intresserad av. 4.3 Genomförande Vid bearbetningen av empirin har fokus har legat på utsagor om hur lärare och skola fungerar. Även de problem och möjligheter som är förbundna med läraryrket har analyserats. Dessa utsagor har sedan studerats utifrån olika knutpunkter, nyckelord och mönster som återkommit i texten. De mönster och konflikter som kommit fram vid närläsningen bildar de kategorier som ligger till grund för resultatredovisningen. Med hjälp av de knutpunkter och det diskursiva fält jag finner i texterna kommer jag försöka konstruera en bild av de lärare som beskrivs i de båda tidningarna. Avslutningsvis kommer de diskurser som framträder vid analysen sättas i relation till varandra och tidigare forskning på området. 12

19 4.4 Forskningsetiska överväganden Vid all vetenskaplig forskning finns det ett antal forskningsetiska principer man som forskare måste förhålla sig till. Vid studier av den här typen, där redan publicerat material används, blir de etiska ställningstagandena inte av samma karaktär som vid till exempel intervjuer. Det analyserade materialet i den här uppsatsen präglas dock av pressetiken. Dessa etiska regler är att ge korrekta nyheter, att bemöta kritik, respektera den personliga integriteten, vara varsam med bilder så att de inte vilseleder, vara objektiv och lyfta fram flera åsikter, och att vara försiktig med att publicera namn (Gripsrud 2004). Dessutom bör framhållas att inga artiklar valts bort för att de inte stödjer resultatet. 4.5 Tillförlitlighet Vid tolkande studier är det viktigt att studien har en tydlig transparens, så att det går att följa de tolkningar som gjorts i materialet. Detta är viktigt för att uppnå så god intersubjektivitet som möjligt (Bergström& Boreus 2000:259). Något som också måste uppmärksammas är min roll som forskare och min egna subjektiva förförståelse. Det är ofrånkomligt att jag har med mig egna erfarenheter som på olika sätt kan påverka mina tolkningar (Stukát, 2009:124). I den här studien görs det genom att redovisa den teoretiska utgångspunkten, då all analys gjorts med den i åtanke. Vidare kommer tolkningarna i analysdelen att belysas med hjälp av citat ur de analyserade tidningstexterna. Detta för att ge läsaren en möjlighet att följa tolkningarna. 13

20 5. Resultat och analys I min empiri, de ledarsidor och debattartiklar jag presenterat tidigare, finns ett antal diskussioner som återkommer. De teman som uppenbarar sig hänger samman med de skolpolitiska frågor som varit aktuella under det år materialet sprider sig över. De stora samtalen har varit arbetstidsfrågan, lärarnas status och lärarutbildningen. I analysen av det insamlade materialet har jag en strävan att distansera mig från dessa sakfrågor och istället lägga tyngden på de bilder av lärare som skrivs fram i materialet som helhet. I kapitlen som följer kommer resultat och analys att presenteras utifrån de knutpunkter och mönster som varit tydligast i de texter som bearbetats. Utdrag ur texterna vävs samman med beskrivningar av de bilder som förmedlas av lärarna. Dessa diskursiva konstruktioner sätts sedan i samband med tidigare forskning. Slutligen sammanfattas och diskuteras mitt resultat. Hela resultat- och analysdelen har sin utgångspunkt i frågeställningarna som formulerades i det inledande kapitlet; Vad är det för bilder av lärare och lärarstudenter som skildras på debatt och ledarsidor i Sydsvenskan och Lärarnas tidning? Samt Vilka problem och möjligheter med läraryrket beskrivs i tidningstexterna? 5.1 Den ovärderliga eller den inkompetenta läraren? I Lärarnas tidning poängteras det gång på gång att lärarna är viktiga. Det är med duktiga pedagoger man bygger en bra skola. Läraren är den helt avgörande faktorn för ett framgångsrikt skolarbete och för elevernas inlärning skriver fd skolinspektör Per Setterberg (2010 nr 04) i sin debattartikel. Liknade inlägg läser vi på ledarsidan: Läraren är skolans viktigaste resurs. skriver Lärarförbundets ordförande EvaLis Sirén ( ). Uttalandena om läraryrkets vikt blir dock endast som glada tillrop innan problemen radas upp. Vardagen för dagens lärare är inte enkel i bilden som konstrueras i Lärarnas tidning. I en debattartikel från nr 18, 2009 skriver rektor Helena Weiss 14

21 Larsson: I min dagliga verksamhet möter jag lärare och elever som kämpar på alla fronter för att klara kunskapsuppdraget så bra som möjligt (Larsson, 2009 nr 18). Läraryrket beskrivs som en ständig kamp mot yttre omständigheter, där lärarna dagligen stöter på faktorer som begränsar deras möjlighet att göra en bra insats. Den lärare som träder fram i Sydsvenskan får inte samma positiva uppbackning, utan ifrågasätts och kritiseras mer rakt på. Gång på gång talas det om en lärare som saknar skäliga kunskaper. I en artikel på ledarsidan presenterar Mattias Karlsson en rapport från Skolinspektionen. Han skriver Rapporten visar på stora brister där många lärare inte förstår eller känner till kursplanen ( ) I ledaren den 13/4 läser man: Huvudsyftet är att se till att lärare har nödvändiga ämneskunskaper, förmågan att förmedla dessa kunskaper till eleverna, och att betyg enbart sätts av behöriga lärare. Det mest anmärkningsvärda är kanske att den svenska skolan inte redan lever upp till dessa krav som väl ändå får betraktas som grundläggande i ett land med anspråk på att kallas kunskapsnation. ( ) Som många elever och föräldrar kan vittna om är genomgången utbildning i sig ingen garanti för att lärare kan sin sak. (Huvudledare Sydsvenskan ) I Sydsvenskan ses lärarnas brist på kunnighet och kompetens, som en bidragande faktor till att skolan ser ut som den gör. Den lärare som beskrivs räcker inte till kunskapsmässigt. Elevernas möjlighet att lyckas uppnå målen kräver bättre lärare. Men det räcker inte med bättre lärare, även läraren i Sydsvenskan begränsas i sitt dagliga arbete av flera olika aspekter av läraryrket som kommer diskuteras i det kommande kapitlet. 5.2 Den motarbetade läraren I både fackpress och dagspress tecknas ett antal olika faktorer som begränsar eller motarbetar lärarnas möjligheter att utföra sitt arbete med eleverna på ett tillfredställande vis. I det här kapitlet presenteras och diskuteras ett antal av dessa faktorer. Föresatsen är att dela in begränsningarna i olika kategorier, men då de är tätt sammanlänkade återfinns några av hindren i flera kategorier. 15

22 5.2.1 Den dokumentationstyngda läraren I artiklarna i Lärarnas tidning radas det upp mängder av nya uppgifter som stjäl tid från det som benämns som lärarnas huvuduppdrag, undervisningen. Det ligger en känsla av att det var bättre förr över texterna som helhet. Per Settergren, f.d. skolinspektör, visar i sin debattartikel 4 skäl att inte bli lärare (2010 nr 04) tecken på denna bakåtblick. Tidigare kunde en lärare lägga så gott som all kraft på sin undervisning. Men på senare tid, och i synnerhet efter kommunaliseringen av skolan, har ett antal nya arbetsuppgifter ålagts lärarna: lokala arbetsplaner, betygskriterier, individuella utvecklingsplaner för varje enskild elev, skriftliga omdömen och så vidare. (Settergren, 2010 nr 04, Lärarnas tidning) Även på ledarsidan talas det om de nya uppgifterna som en stor arbetsbörda, som hindrar lärarna från att genomföra en god undervisning. Det föder en naturlig frustration hos lärarna när nya uppgifter, som mycket omfattande administration, att agera VAB-polis, brist på speciallärare, vikarier och till och med städare, ökar arbetsbördan och naggar på möjligheterna till kvalitet i undervisningen. (Ledare, , Lärarnas tidning) Samtalen med lärare och skolledare bekräftar bilden: Papper och planer ökar i tid på bekostnad av tid för eleverna och lärarnas egen utveckling. (Sirén, , Lärarnas tidning) Liknande åsikter återfinns i Sydsvenskan. En annan grupp som drabbats av dokumentationstvång är lärarna. skriver läraren Henrik Edström ( ) i sin debattartikel. Han fortsätter: På många håll har arbetet med att skapa matriser, mallar etcetera för omdömena dessutom tagit nästan all fortbildningstid från lärarna de senaste åren. ( ) utan tid för pedagogisk kompetensutveckling och långsiktig planering undergrävs snabbt förutsättningarna för fortsatt god kvalitet på undervisningen - den allt avgörande orsaken till goda studieresultat. (Edström, , Sydsvenskan) Edströms bild backas upp av tre distriktsordföranden i Lärarnas riksförbund. De skriver i sin debattartikel i Sydsvenskan att Skolans problem är att lärare har fått allt fler arbetsuppgifter och att det har gått ut över lärarnas kärnuppdrag: undervisningen. (Linge mfl, ) Bilden som framträder är en lärare som tyngs av så stora krav att dokumentera, att undervisning och pedagogisk utveckling blir lidande. Denna bild återfinns både i Lärarnas tidning och i Sydsvenskan. Det intressanta är dock att vid närmare 16

23 undersökning så visar det sig att dessa bilder endast förmedlats inifrån skolans verksamhet. Det är lärare, rektorer och ombud för lärare som skrivit alla de artiklar där den här typen av utsagor görs. Här ser jag en tydlig koppling till den konventionella, traditionellt dominerande diskursen som Irisdotter (2006) tecknat i sin avhandling. De nya arbetsuppgifterna ses som något som begränsar lärarna, och som tar tid från det som i diskursen formuleras som huvuduppdraget, nämligen undervisningen. Intressant är att jämföra med Liljas (2008) resultat. Han har i sin magisteruppsats konstaterat att den konventionella lärardiskursens bild av uppdraget inte stämmer överens med styrdokumentens bild av uppdraget. Det uppstår en diskursiv kamp mellan den klassiska bilden av läraren och den mer flerdimensionella läraren, då den flerdimensionella läraren fått ytterligare arbetsuppgifter som gör anspråk på arbetstiden (jmf Lilja 2008) Läraren utan ledning I materialet finns det lite motstridiga bilder av lärarnas ledning, av rektorer och skolledare. Detta beror delvis på att de röster som hörs på debatt- och ledarsidor kommer från olika delar av verksamheten, och att ledningen själva inte har samma bild att förmedla som lärarna har. Detta skulle antagligen kunna kännas igen inom de flesta yrkeskårer. I sydsvenskan den 30 mars skriver sex skolchefer som följer: Skolan står inför stora utmaningar de närmaste åren. Elevernas resultat och måluppfyllelse måste förbättras. Landets rektorer är helt avgörande för om vi ska uppnå detta. Skall rektorerna klara detta måste de få rejäla befogenheter. Detta gäller full bestämmanderätt över sin skolas ekonomi, arbetsorganisation och personalens tidsanvändning.( ) För det tredje så är det rimligt att den kommunala skolan får samma förutsättningar som friskolorna. Dessa har sedan lång tid tillbaka avtal med normal arbetstid som arbetsmarknaden i övrigt. (Bäck mfl, , Sydsvenskan) Skolledarna anser att skolan och lärarna behöver en tydligare ledning, med större befogenheter att bestämma över resurser och arbetstid. I den här artikeln sneglar de mot friskolorna, och anser att en tydligare styrning skulle hjälpa skolan framåt. Läraren som 17

24 tecknas upp är en som behöver styras tydligare för att klara av att förbättra elevernas resultat. En lärare som behöver distinktare styrning återfinns även i Lärarnas tidning där ordföranden i SKL:s förhandlings delegation skrivet en debattartikel: För att resultaten ytterligare ska kunna förbättras måste skolans samlade resurser användas optimalt. Kommunernas signaler till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) är tydliga: om alla elever ska kunna få det stöd de behöver måste en skolas lärarkompetens och arbetstid kunna överblickas och planeras som en helhet. (Gardner Sundström, 2009 nr 20, Lärarnas tidning) Tankarna att nyckeln till skolans förbättring finns i tydligare styrning uppifrån känns igen från den diskurs som Sachs (2001) benämnt som styrningsprofessionalism, där styrning uppifrån ses som lösning på alla problem. Denna diskurs har som tidigare nämnts även tydliga kopplingar till den diskurs Irisdotter (2006) benämnt som en marknadsorienterad diskurs. Att artikelförfattarna väljer att låta de marknadsstyrda friskolarna stå som ett exempel stödjer den här sammankopplingen. Men alla artikelförfattare håller inte med om den här lösningen. Ökad styrning uppifrån, ses ur lärarnas perspektiv inte som en lösning på skolans problem, utan som ett tecken på bristande förtroende för de anställda. I Lärarnas tidning talas det om en förtroendekris och en otidsenlig kontrollnit. På ledarsidan bemöter Lärarförbundets ordförande, Eva-Lis Sirén, åsikterna om ökad styrning så här: Samtidigt som hundratals lärare varslades i finanskrisens spår och de som blev kvar fick ännu mer att göra påstår arbetsgivarorganisationen att lärare jobbar för litet och måste kontrolleras mer.( ) Om det ska klämmas in ännu mer undervisningstid för lärare riskerar kvaliteten att försämras avsevärt. När dessutom våra skolor och arbetsplatser i så stor utsträckning saknar datorer, arbetsplatser och möjlighet till avskildhet, då blir kraven på ökad kontroll och högre närvaro i skolan ett slag i ansiktet. (Sirén, , Lärarnas tidning) Sirén uttrycker en oro för att en ökad arbetstidstyrning ska leda till utökad undervisningstid, och därmed sämre förberedd undervisning. Hon fördömer förslaget som ett hån, och tycker att det visar på en bristande tillförsikt hos ledningen. För att ytterligare poängtera sin tilltro till lärarna fortsätter Sirén månaden efter med att skriva: Lärarna ställer upp och arbetar mer under terminerna och arbetsgivaren visar förtroende för att lärarna gör sitt bästa och använder förtroendetiden väl. Det gör lärarna. (Lärarnas tidning, Sirén, ) Ett eventuellt avskaffande av förtroendetiden, skulle enligt Sirén, bli ett tydligt tecken på att förtroendet inte längre 18

25 finns kvar. Förtroendebristen är, om man får tro gymnasieläraren Lennart Hertzberg, ömsesidig: Att många rektorer vill veta vad lärarna gör under hela arbetstiden känns därför udda och är ytterst ett tecken på bristande förtroende för de anställda. Avsaknaden av förtroende är på många skolor ömsesidigt.( ) Att skolans ledare många gånger saknar egentlig erfarenhet av den verksamhet som de ska leda ökar knappast förtroendet mellan ledning och lärare. (Hertzberg, 2010 nr 08, Lärarnas tidning) Här är det en helt annan lärare som beskrivs. Den lärare som beskrivs saknar kompetent ledning. Den här läraren saknar förtroende för sin chef, eftersom chefen inte har den erfarenhet av läraryrket som läraren själv innehar. Även i Sydsvenskan talas det om den bristande kompetensen bland rektorer: För lärare är det både djupt hämmande och djupt desillusionerande att ha en chef som dignar under arbetsbördan, som saknar kraft och förmåga att engagera sig i skolans kvalitetsarbete, som är osäker på sin yrkesroll, och som dessutom ökar deras arbetsbörda. (Pålsson Syll, , Sydsvenskan) Önskemålet är på sätt och vis det samma, ur både ledningens och lärarnas synvinkel. man önska sig en tydligare ledning. Dock skiljer sig de båda åsikterna på en viktig punkt. Skiljepunkten är huruvida en tydligare ledning/styrning är likställt med ökad kontroll Den pressade läraren Tidningsartiklarna vittnar om att lärarnas arbetsmiljö inte är tillfredsställande. Lärarna saknar en avskild arbetsplats, och har ofta inte tillgång till en egen dator (Sirén ). Till arbetsmiljön räknas även en högre stressnivå Många lärare kan nog hålla med om att stressen har ökat de senaste åren, något som inte är bra för vare sig oss lärare eller vår undervisning. skriver Eva Färjsjö i sin debattartikel Stress skadar matten. Även fackförbundsordföranden Metta Fjelkner och riksdagskandidaten Gustav Fridolin talar om en stressad lärare: Lärare jobbar fler timmar än vad de skall för att hinna med alla arbetsuppgifter. Ännu mer jobb betyder ännu mer stress. Det innebär naturligtvis negativa följder för skolresultaten eftersom en pressad lärare inte gör ett lika bra jobb som annars. ( Fjelkner & Fridolin, , Sydsvenskan) 19

26 Bilden som målas upp är överarbetade och stressade lärare som, trots att de jobbar fler och fler timmar, ändå inte når sina mål. Resultatet blir att Undervisningskvaliteten haltar när läraren uttröttad äntligen ska ta tag i sin lektionsplanering skriver Weiss Larsson (2009 nr 18, Lärarnas tidning). Sex skolchefer styrker bilden av en överarbetad lärarekår med sin debattartikel i Sydsvenskan: Det har i många år framförts att det inte finns en gräns för lärarnas arbetsmängd ( ) Skall lärarna få en vettig arbetsmiljö så måste vi en gång för alla ge lärarna den arbetstidsbegränsning och arbetsmått som alla andra anställda har. (Bäck mfl, , Sydsvenskan) 5.3 Den ruttna frukten Debatten om Lärarutbildningen och dess studenter har bitvis varit hetsig under året. Stora delar av diskussionerna har förts i Sydsvenskan, men även Lärarnas tidning har publicerat artiklar som berör ämnet. Diskussionen kring lärarutbildningen har under året ett flertal gånger blivit en fråga om lärarstudentens förmågor. Bilden som målas upp av lärarstudenten är inte vacker. Den benämning som rört upp mest känslor är antagligen professor Lars Pålsson Sylls: Vad man blundar för är att det helt avgörande problemet är vilka som söker och antas till utbildningen. Alla kockar vet att tillredning av god mat kräver bra råvaror. Oavsett hur bra redskap man har går det inte att förvandla rutten frukt till god efterätt. (Pålsson Syll, , Sydsvenskan) Pålsson Syll beskriver studenterna som omöjliga att göra bra lärare av. De som söker till lärarutbildningen uppfyller inte de kriterier som behövs för att klara läraryrket. Men Pålsson Syll är inte ensam om sin kritik. Eva Färjsjö skriver i sin debattartikel i Lärarnas tidning att det just nu är alldeles för enkelt både att antas till lärarutbildningen och att få sin examen: Vi måste ha en populär lärarutbildning men där intagning inte är någon självklarhet. Det ska inte vara en rättighet att antas och framförallt inte en rättighet att ta sig igenom. (Färjsjö, 2009 nr 14, Lärarnas tidning) 20

27 Även om inte alla artiklar har riktigt så hård kritik mot studenterna och lärarutbildningen, så är i princip alla debattörer överens om att lärarutbildningen, och därmed läraryrket, måste attrahera några av de bästa studenterna. Centralt i detta bygge är alltså lärarna. Det gäller både att rekrytera bättre studenter till lärarutbildningen och att förbättra statusen för läraryrket. Om Sverige ska få en skola i världsklass måste några av de bästa studenterna i varje kull välja lärarbanan (Karlsson, , Sydsvenskan) För att den svenska skolan skall bli bättre måste läraryrket göras så attraktivt att lärarutbildningarna kan konkurrera om de mest begåvade och mest lämpade studenterna. Dit är det långt. Och folkvalda som i riksdagen gärna talar sig varma för att höja läraryrkets status agerar i andra sammanhang och andra församlingar på ett sätt som snarast motverkar detta. (Huvudledare, , Sydsvenskan) Därför måste skolan kunna locka till sig de bästa krafterna, de med goda ledaregenskaper, djupa kunskaper och entusiasm inför läraruppdraget. Men så sker inte idag. (Settergren, 2010 nr 4, Lärarnas tidning) Dagens lärarstudenter konstrueras i de här texterna inte av de egenskaper de har, utan av det diskursiva fältet (de begränsningar av möjligheter som tecknas upp). Lärarstudenterna är inte begåvade, inte lämpade, inte entusiastiska, och dessutom inte några av de bästa i sin årskull, då dessa egenskaper tecknas upp som något som inte ingår i diskursen lärarstudent. 5.4 Den flyende läraren Återkommande i materialet är att läraryrket målas upp som ett yrke man helst undviker att utöva. Eva Sirén skriver i ledaren i Lärarnas tidning: Jag vet att det ekonomiska läget är kärvt i kommunerna. Jag vet också att lärare lämnar yrket och unga människor som skulle bli utmärkta lärare väljer bort det för att lönerna är för låga och vardagen är för stressig. (Sirén, , Lärarnas tidning) Jens Croneman delar Siréns farhågor, och på ledarsidan i Sydsvenskan kunde man ett par månader tidigare läsa: Resultatet blir att de bästa blivande lärarna inte ens påbörjar lärarutbildningen och de bästa lärarna slutar på grund av dålig lön. Vem ska lägga grunden för 21

28 skickliga läkare och civilingenjörer i framtiden när standarden på svenska lärare blir sämre? (Croneman, , Sydsvenskan) Lärarprofessionen genomgår en kris där de mest kompetenta lärarna slutar, och de bäst lämpade väljer andra yrken. Om man får tro Croneman finns det ytterst få kompetenta lärare kvar och standarden blir sämre för var dag som går. Lärarflykten lämnar skolan i ett kristillstånd där även andra yrken så småningom kommer bli drabbade. Kriskonstruktionen i det här fallet får frågan att kännas aktuell och viktig just nu. Wiklund talar i sin avhandling om konstruktioner av kris som ett sätt att begränsa ett skeende till greppbart. Att konstruera något som i kris innebär att det är av intresse och att det kan avgränsas i tid och rum snarare än att gestaltas som komplexa och utdragna processer utan tydlig början och slut. Händelser eller fenomen som är avgränsade i tid och rum har högre nyhetsvärde och föredras därmed i mediologiken. (Wiklund 2006:182) Även om krisen är skapad i media är det den bilden som förmedlas och konstrueras som verklighet. De lärare som arbetar i skolan just nu är inte de bästa, då de mest kompetenta redan slutat, eller aldrig kommer börja. 5.5 Sammanfattning och diskussion När personer runt mig hört vad mitt examensarbete handlar om har den naturliga följdfrågan blivit; Vad är det som skrivs då? Många gånger har sammanfattningen blivit: Alla bra lärare har slutat på grund av dålig lön, de som utbildas blir inte tillräckligt bra, och de som trots allt är kvar i yrket hinner inte med eleverna för alla skriftliga omdömen och planer som deras dåliga chefer tvingat på dem. Detta är självklart en grov generalisering av mitt resultat, men samtidigt är de så här verkligheten påstås vara i det analyserade materialet.. Att utsagorna om lärarna fått en så pass negativ klang i de material som analyserats kan bero på att det är just debatt- och ledarartiklar som är underlag till studien. Det ingår i dessa artiklars uppbyggnad att vässa kritiken och att provocera. Förändringar och utveckling påbörjas inte om bilden som förmedlas är att allt är bra som det är. 22

29 I inledningen till mitt arbete frågade jag efter de diskursiva konstruktioner av lärare och lärarstudenter som skrevs fram i de studerade texterna. Den bild som blir tydligast i materialet som helhet är läraren som inte räcker till. Även lärarstudenten är otillräcklig och målas i materialet upp som skrapet - de som inte kommer in på de utbildningar som ställer högre krav på sina studenter. Även om den direkta formuleringen inte återfinns så många gånger, är det bilden av den ruttna frukten, lärarstudenten, som det är omöjligt att göra bra lärare av, som återkommer gång på gång i materialet. Att Lärarutbildningen inte attraherar de mest lämpliga studenterna beskrivs som en följd av läraryrkets dåliga status. Problemet som uppstår är att för varje gång det sägs, eller skrivs, att läraryrkets status måste höjas, befästs konstruktionen av läraryrket som ett lågstatusyrke. Slutsatsen blir att varken dagens eller morgondagens lärare påstås sakna det som krävs, eller de resurser som behövs, för att ge eleverna en ärlig chans. En diskursiv konstruktion som återkommer, både i mitt material och i tidigare forskning, är att om lärarna bara hade fått tid att ägna all sin kraft på undervisningen, så hade alla problem försvunnit (jmf Wiklund 2006, Lilja 2008) Denna diskursiva konstruktion förstärker en traditionell bild av läraren som ren kunskapsförmedlare. Det är också den konstruktion som, enligt Irisdotter (2006), är så förankrad i lärarnas medvetande att den ses som självklar. En slutsats kan vara att denna djupa förankring gör att varje uppgift som inte passar inom ramen för den konventionella lärardiskursen ses som något som hotar lärarens möjlighet att lyckas förmedla den eftertraktade kunskapen till sina elever. Kan det vara den diskursiva kampen mellan styrdokumentens och lärarnas bild av läraruppdraget som ligger till grund för den så kallade lärarflykten? Texterna visar på en lärare som är så stressad av de övriga delarna av yrket, och av den otydliga styrning de får från skolornas ledning, att de tröttnat och väljer att söka sig till nya jobb utanför skolans värld. Att utbildade lärare, som egentligen älskar sitt yrke, väljer att arbeta med något annat är kanske inte så konstigt, för vem vill egentligen arbeta på komposten där den ruttna frukten hamnar? 23

30 6. Reflektion Initialt i arbetsgången hade jag en ambition att jämföra de olika lärarbilderna som skrivs fram i fackpress kontra dagspress. Under arbetets gång uppstod ett antal problem med den här föresatsen. Ett av problemen med att göra den jämförelsen är att det är liknande röster som återkommer i båda medierna. Även om det inte är exakt samma artikelförfattare, så återfinns rektorer, lärare och fackliga ombud i både Lärarnas tidning och i Sydsvenskan. Den här problematiken har lett till att jag, istället för att ställa tidningarnas bilder mot varandra, försökt att presentera artikelförfattarna kort i samband med citaten för att ge läsarna en inblick i varifrån tankarna och bilderna kommer. Samtidigt har det här vägvalet gjort att mitt arbete blivit mer likt de undersökningar som gjorts tidigare. Fackpress kontra dagspress var tänkt som ett nytt angreppsätt för att särskilja min studie från tidigare undersökningar. Efter att empiriinsamlingen var gjord, konstaterades att strax över hälften av de ledarartiklar ur Lärarnas tidning som ingick i materialet, var skrivna av samma artikelförfattare. Emellanåt har den obalansen gjort att det känts som att vissa röster har fått höras mer än andra. Ledaren i tidningen är dock tidningens sida utåt, och det som skrivs där är tänkt att teckna en bild av det som tidningen står för. Därför har den här obalansen tillåtits, och det har i hela arbetsgången funnits en medvetenhet om den här problematiken. Något som också visat sig under arbetets gång är att mycket av skolfrågorna inför valet 2010 inte fick ta plats på ledarsidan i den tryckta versionen av Sydsvenskan. Däremot skrevs det flitigt om skolan i ledarbloggarna på nätet. Tidigt i arbetsgången togs beslutet att ändå hålla mig till det tryckta materialet, då det är det som når flest läsare. Urvalsprocessen hade även blivit mer komplicerad om även den nätbaserade utgåvan skulle finnas med. Fick jag börja från början med mitt arbete idag hade det då sett annorlunda ut? Det är jag övertygad om. Då hade jag valt att studera de bilder som förmedlas av lärare i tidningen Sydsvenskan som helhet. Vilka bilder ger reportagen och nyhetsrapporteringen av lärare och skola? Är det samma bild som målas upp i debatter 24