Minnesanteckningar. Datum för mötet: Grupp: Styrgruppsmöte Sidan 1 av 9. Mötestid: kl

Transkript

1 Datum för mötet: Grupp: Styrgruppsmöte Sidan 1 av 9 Minnesanteckningar Mötestid: kl Närvarande: Maria Pihlajärvi, Norrköping Åsa Hoffmann, Norrköping Linnea Salbark, Åtvidaberg Jaana Edman, Finspång Reidar Danielsson, Linköping Per Linnér, Motala, Vadstena Göran Kugelberg, Ydre Torgil Slatte, Ödeshög Yngve Blomberg, Kinda Erika Ekblom, Valdemarsvik Robert Sandsveden, Söderköping Jenny Asp-Andersson, Mjölby/Boxholm Maria Leclercq, Länsstyrelsen Karin Sigvardsson, Länsstyrelsen Linda Tollemark, Länsstyrelsen Ordförande: Karin Sigvardsson, Länsstyrelsen Sekreterare: Linda Tollemark, Länsstyrelsen Inledning Karin hälsade alla välkomna, särskilt våra nytillkomna chefer Jaana och Åsa. Kort presentationsrunda, vi uppmärksammade att MÖTA fyller 5 år i år. Presentation av MÖTA Linda berättade kort om MÖTA:s organsation. Föregående minnesanteckningar Bemanning av grupperna, verksamhetsplanering i kommunerna Det är fortfarande lite oklart vem eller vilka som har ansvaret för att bemanna projektgrupperna, och vissa projekt har haft svårt att få bemannade vilket gör att det tar tid att starta upp. Vi är överens om att det är viktigt att alla miljöchefer tänker på att ta med MÖTA-projekt vid verksamhetsplaneringen, och även är aktiva när projekt godkänns på styrgruppsmötet på hösten. Robert berättade att miljöskydds-, hälsoskydds- och avloppsgruppen kommer ha ett gemensamt möte i september och då kommer grupperna att stämma allas projektförslag, vilket gör att det förhoppningsvis blir ett bättre underlag till styrgruppsmötet. Vi kom överens om att vi måste fortsätta att ha en viss flexibilitet i arbetet, om något dyker upp under året är det ok att skjuta projekt till nästkommande år om det behövs. Det är ändå bra att få in flera projektförslag till styrgruppen så man inte hämmar arbetsgruppernas inspiration och initiativförmåga.

2 Sidan 2 av 9 Det vore bra om arbetsgrupperna har förslag på gruppmedlemmar redan i projektförslaget, men om det inte är möjligt är ett förslag att styrgruppen kan vid sittande möte spåna kring vilka kommuner som är intresserade av att vara med i respektive projekt. Om arbetsgrupperna får problem att bemanna grupper bör man ta hjälp av sin chefrepresentant. Arbetsfördelning miljöskyddsgruppen-avloppsgruppen Miljöskyddsgruppen ansvarar för avloppsreningsverk större än 200 PE Avloppsgruppen ansvarar för avloppsreningsverk mindre än 200 PE Ledningsnät följer med respektive avloppsreningsverk Administrationsgrupp Maria och Linda träffades i februari och arbetade fram ett organisationsförslag för att starta upp en MÖTA-grupp för administratörer. Se bilaga 1. Vi kom överens om att starta upp gruppen och att någon miljöchef bör sitta som samordnare, och att mötena sker i kommunerna på ett rullande schema. Det vore att få till ett första möte i maj. Reidar påpekade att de kanske ska organisera sig som övriga MÖTA-grupper i förlängningen. Frågan om vilken chef som är intresserad lämnas till eftermiddagens chefsmöte. Lindas kommentar efter mötets avslut: Reidar tog på sig att vara samordnande chefsrepresentant för administrationsgruppen, ett första möte kommer att hållas i maj. Kommunikationsutbildning från SKL Maria L berättade att Livsmedelsverket har haft en kommunikationsutbildning som har fått lite blandade recensioner. Maria P berättade att livsmedelgruppen har bjudit in Sofie Elmström från Näringslivet för att diskutera kring bemötande och roller. Reidar berättade att SKL:s utbildning kostade en hel del, men var väldigt givande. Det var mycket arbete med frågorna och rollspel och inte så mycket föreläsningar. Vi kom fram till att om vi ska ordna en fristående kommunikationsutbildning är det viktigt att det anpassas till målgruppen och att man kan utvecklas, eftersom alla inspektörer redan har en bra grund i ämnet. Linnea tog upp att en viktig del som de flesta kan behöva utbildning i är vad man gör om man hamnar i en hotfull situation, eller där kommunikationen går alldeles fel på annat sätt. Behovet för en ren kommunikationsutbildning verkar inte vara så stort för tillfället, men bemötande och hantering av svåra personer kan vara ett bra tema för inspektörsträffen i höst. Krishantering inom Livsmedel och Dricksvatten Maria P visade upp Stöd vid upprättande av krishanteringsplaner för livsmedel och dricksvatten som Livsmedelsverket har tagit fram. Den går utmärkt att använda för miljö- och hälsoskydd också. Tips om att gå med i livsteck.net, där finns allting. Livsteck.net: Beredskapsplaner: Hon har varit på ett seminarium i anknytning till att rapporten kommit ut, som var mycket bra, där man också fick ut bra material. Maria P skickar ut att-göra -lista till maillistan. Seminariet går i Umeå härnäst.

3 Sidan 3 av 9 Det är viktigt att krishanteringsplanerna inte bara omfattar livsmedel eller miljöskydd, utan att det blir en integrerad del med hela kommunens riskhanteringsplan. Maria L berättade att Länsstyrelsen frågar specifikt om det finns krishanteringsplaner när man tillsynar kommunerna. CBR (Civil beredskap och räddningsinsatser) på Länsstyrelsen har ofta märkt att det saknas koppling mellan olika förvaltningar på kommunerna vad gäller krisberedskap och krishantering. Inspektörsträffen i Tranås Linda presenterade ett förslag till dagordning och redogjorde för två föreläsare som skulle kunna komma. Karin Idar, pratar om non-violent communication, vilket handlar om att kunna bemöta besvärliga människor och kunna komma vidare trots att man från början står långt ifrån varandra i sakfrågor. Anna Zetterberg, pratar om motivation och hur man kan planera och strukturera sitt arbetssätt så effektivt som möjligt. Jenny önskade föreläsare som pratar om ämnen som har mer avstamp i handläggning av ärenden, till exempel hur man skriver på ett bra sätt. Hon har hört en jurist från Göteborgs förvaltning som var bra. Jenny skickar information till Linda och funderar vidare på vem mer som i så fall skulle kunna prata. Ett förslag på inspirationsföreläsare är Svante Axelsson naturskyddsföreningen. Vi kom överens om att det är bra och tydligt att anmälan är bindande. Sekretariatet får jobba vidare med att ordna inspektörsträffen, Maria P preliminärbokar Anna Z, men vi avvaktar med Karin Idar. Företag som vill komma i kontakt med MÖTA Lantbruksgruppen blir ofta uppvaktad av företag. Vi kommer överens om att det är viktigt att ha en ganska restriktiv hållning vad gäller besök på gruppmöten. Om företag och branschorganisationer väldigt gärna vill träffa gruppen, kan de bjuda in till detta och då avgör gruppen själva hur de vill göra. Om det är befogat på grund av ett projekt eller liknande, kan gruppen bjuda in företag i en viss bransch och träffa alla samtidigt. Det är viktigt att det framgår på hemsidan att MÖTA är ett samverkansorgan, som inte är beslutsfattande. Linnea föreslår att vi ska skriva på hemsidan hur företag kommer i kontakt med oss, eller vara mer tydliga att vi inte vill bli uppvaktade. Sekretariatet funderar vidare på frågan. Kurs om oljeavskiljare Anders Bertholdsson på Länsstyrelsen hade varit med på en föreläsning om oljeavskiljare som var bra. Skulle kunna vara ett bra uppslag till miljöskyddsträffens förmiddag på inspektörsträffen. Miljöåklagarträff Frågan har kommit upp, men det var inte så länge sedan vi hade en träff. Vi kom överens om att försöka ordna någon träff när miljöbrottsbroschyren är klar. Karin och Linda tar med sig frågan.

4 Sidan 4 av 9 Reidar tipsar om två bra föreläsare från en miljöchefsträff: Leif Markfjärd, V-dala miljö- och byggförvaltning, energitillsyn Marco Bongiovanni, Miljöförvaltningen Göteborgs Stad, kemikalietillsyn Information från miljöanalysgruppen (Niclas 15 min) 10:30 Informationsbroschyr om Lagen om allmänna vattentjänster (LAV) Anna-Stina Påledal berättade om broschyren och delade ut den till alla. Recipientkontroll MSV Statusklassning av vattenförekomster Åtgärdsarbete (38-listan) Niklas Bäckman berättade om ovanstående punkter. Reidar uppmärksammar att vissa stora frågor, t.ex. kopplat till tillsyn, kan med fördel tas upp i MÖTA:s regi. Viktigt att inte missa dricksvatteninspektörerna när det här arbetet kommer igång. Länsstyrelsen har tagit fram ett brev med uppmaning om att gå med i MSV som kommunerna gärna får skriva om och använda. Brevet biläggs anteckningarna, se bilaga 2. Information från tillsynsgruppen Tillsyn miljökvalitetsnormer vatten Sofie Palmquist berättade om projektet och delade ut ett vykort med webbadress till resultatet. Geografisk tillsyn Elin Iseskog berättade om Länsstyrelsens projekt inom geografisk tillsyn i Norrköping och Händelö specifikt. Kommunicering av anläggningslistor, C-verksamheter med tillstånd Elin berättade att vi försöker sammanställa vilka verksamheter det handlar om. De kommuner som inte har svarat får en påminnelse om att svara. Miljöreda är inte helt uppdaterad, så Länsstyrelsen kommer kommunicera listor mellan med kommunerna för att stämma av alla verksamheter med tillstånd. Digitala handlingar, hur skicka mellan myndigheter Elin berättade att detta kommer mer och mer. Länsstyrelsen får in handlingar digitalt och kommer också börja skicka ärenden på remiss digitalt. Då är det viktigt att kommunernas allmänna miljömail fungerar så att ärenden tas om hand och hamnar rätt i systemet. Urvärdering av kommunernas tillsyn Miljöskyddsenheten kommer att börja utvärdera kommunernas tillsyn och då med två till tre kommuner per år. Under hösten kommer Vadstena, Ödeshög och Norrköping att besökas. I de fall det går kommer tillsynen samordnas med veterinärenheten. Telefonbok Länsstyrelsen håller på att uppdatera telefonboken över kommunernas kontaktpersoner. Den kommer att skickas ut i digitalform till alla kommunerna. Maria P tipsade om att få med livsmedel och dricksvatten i listan. Förorenad mark Susanne Karlsson berättade om tillsynsvägledning inom förorenad mark.

5 Övriga frågor Svenskt kraftnät planerar att använda kreosotbehandlade stolpar (Jenny) Jenny berättade att Svenskt kraftnät planerar att använda kreosotbehandlade stolpar i sina fundament, är det lämpligt? Frågan bör samordnas inom och även utom länet. Miljökonsekvensbeskrivningen har godkänts men frågan har inte hanterats i den. Elin berättade att Jönköpings län har haft en träff i frågan, de kom fram till att de tre kommunerna ska göra en gemensam skrivelse till bolaget om hur de ska tillsyna detta och hur man kan koppla detta till produktvalsprincipen. Sidan 5 av 9 Svenskt kraftnät har varit i kontakt med Göran Thunberg på Länsstyrelsen, och då konstaterades att man inte ska använda stolparna i vattenskyddsområden. Jenny påpekar att man måste ta hänsyn till grundvatten också, även om det inte är vattenskyddsområdet. Det är fortfarande oklart var stolparna kommer att användas och var man väljer att inte använda dem. Per berättade att de redan har skickat iväg en skrivelse till bolaget med frågor kring vilket lagstöd de har för att använda stolparna, vad de har tänkt använda dem till och var de tänker de sätta upp dem. Reidar har träffat miljöchefen för Aneby kommun som planerar att säga nej till detta. Länets kommuner kan med fördel upprätta ett gemensamt dokument som gärna stäms av med de tre kommunerna i Jönköpings län. Även Hallsberg och Askersund kan vara aktuella. Frågan diskuteras vidare på chefsmötet under eftermiddagen. Handläggningstider för överklagningsärenden Karin har pratat med rättsenheten och skälen till att det tar lite extra tid för tillfället är att det kommit nya krav på svarstider i PBL, och att rättsenheten haft en stor omsättning av jurister. Reidar berättar att han ser en tendens att dessa ärenden kommer öka i volym och att det då är bra med beredskap hos rättenheten för detta. Karin tar med sig frågan. Praktikanter Tas på chefsmötet efter lunch. Tid och plats för nästa möte (5 min) Motala, oktober

6 Sidan 6 av 9 Bilaga 1 Förslag att starta upp en grupp inom MÖTA för administrativ personal På förra inspektörsträffen i Kolmården (2011) fick administrativ personal från kommunerna vara med och ha ett eget pass under dag två. Då framkom önskemål att starta en grupp inom MÖTA på liknande sätt som de andra arbetsgrupperna. Syfte Erfarenhetsutbyte mellan kommunerna, effektivisering av det administrativa arbetet. Genomförande Gruppen består av alla administratörer som jobbar med miljö- och hälsoskydd och livsmedelsfrågor. Två gånger per år hålls en halvdagsträff på Länsstyrelsen, där gruppen fått möjlighet att sända in frågeställningar i förväg som tas upp under mötet. Dessutom fortsätter de att vara med på inspektörsträffen dag två med ett eget pass. Eftersom kommunerna inte kan skicka alla administratörer varje gång kommer gruppen troligtvis hamna på mellan personer varje gång. Inbjudan går ut till alla i gruppen, så alla har chansen att skicka med sina frågor. Minnesanteckningar skrivs och skickas ut till alla i gruppen, men läggs inte ut på MÖTA:s hemsida. Ordförande: chefsrepresentant Sekreterare: rullande schema deltagarna

7 Sidan 7 av 9 Administration Agenda Plats: Länsstyrelsen Tid: 09:00-12:00 Närvarande: Kommuner i Östergötland, chefsrepresentant: Reidar Danielsson Ordförande: Sekreterare: Föregående protokoll Vad händer i Östergötland: - korta aktuella händelser i länet Erfarenhetsutbyte i Östergötland Verksamhetsplanering: föregående år, årets, nästkommande år Projekt (pågående, uppföljning, nästkommande, önskemål om projekt framöver) Studiebesök (uppföljning från tidigare, planerat, agenda, önskemål om studiebesök framöver) Utbildning (uppföljning från tidigare, planerat, agenda, önskemål om utbildning framöver) Stormöte och Länsmöte Stormöte alla administratörer ½ dag Länsmöte - typ Kolmården vart annat år (Uppföljning från tidigare, planerat, agenda, önskemål om agenda framöver) Övrigt Nästa möte - mötesdag, mötesplats - aktuellt ämne - ev. förberedelse inför nästa möte Medverkande: Kommuner i Östergötland Länsstyrelsen: MÖTA Styrgrupp: Årskalender i MÖTA administration: Lilla gruppen - två gruppmöten. Stora gruppen ett stor möte ½ dag, ett länsmöte möte vart annat år. max ett studiebesök/ år, ett - två projekt/år, en- två utbildningar/år.

8 Sidan 8 av 9 Bilaga 2 Miljöskyddsenheten Information XXXX-XX-XX sid 8 (9) Diarienummer Företaget NN Enligt 26 kap. 19 miljöbalken ska den som bedriver verksamhet eller vidtar åtgärder som kan befaras medföra olägenheter för människors hälsa eller påverka miljön, fortlöpande planera och kontrollera verksamheten för att motverka eller förebygga sådana verkningar. Det är tillsynsmyndigheten som bedömer behov och omfattning av kontrollen, samt förelägger om program för genomförande och utvärdering. För miljöfarliga verksamheter med utsläpp till vatten och/eller luft bör denna kontroll bl.a. ske genom s.k. recipientkontroll (omgivningskontroll). Recipientkontroll är i första hand inte till för att mäta de enskilda utsläppen, utan att mäta den totala miljöbelastningen på recipienterna (mottagare av utsläpp, t ex sjöar eller luft). Recipientkontroll kan antingen ske i egen regi eller samordnat. Att genomföra recipientkontroll i egen regi i den omfattning som fordras utifrån miljöbalkens krav blir ofta kostsamt för den enskilde verksamhetsutövaren. Genom att samordna kontrollen via t.ex. förbund erhålls en samlad bild av miljösituationen och ett bättre underlag för miljöarbetet erhålls. Arbetsinsats och kostnad för den enskilde verksamhetsutövaren blir oftast också lägre. Enligt Länsstyrelsens uppgifter sker utsläpp till vatten från er verksamhet. Länsstyrelsen bedömer att ni i dagsläget inte bedriver recipientkontroll i tillräcklig omfattning. Recipientkontrollen kan fullgöras genom inlämnande av eget förslag till recipientkontrollprogram eller också ske inom ramen för den samordnade recipientkontroll som genomförs i länet. Medverkan sker då genom medlemskap i MotalaStröms Vattenvårdsförbund. Myndigheten kommer inom kort att följa upp hur ni avser att förbättra er recipientkontroll. Handläggare Byrådirektör

9 Sidan 9 av 9 MotalaStröms Vattenvårdsförbund (MSV) är ett av Sveriges äldsta vattenvårdsförbund. Förbundet samordnar recipientkontrollen inom MotalaStröm, från Vätterns utlopp till Bråviken, samt i Storån, Söderköpingsån och kustvattnet inom Östergötlands län. Syftet med recipientkontroll är att ge faktaunderlag för utvärdering, planering och utförande av åtgärder för att klara Sveriges miljömål och EU:s ramdirektiv för vattens krav på god vattenstatus. Resultaten från recipientkontrollen behövs bland annat vid upprättande av miljökonsekvensbeskrivningar i samband med ansökan om tillstånd eller anmälan enligt miljöbalken. Även myndigheter och andra intressenter har behov av underlag vid beslut om miljöskyddsåtgärder. Förbundet är en fristående ekonomisk förening med syfte att tillvarata medlemmarnas intressen i frågor som rör recipientkontroll i vatten. Medlemskap är helt frivilligt och förbundet är inte kopplat till någon myndighet. Idag har MSV drygt 100 medlemmar som finansierar verksamheten med vattendragskontrollavgifter (VDK-avgift). VDK-avgiften varierar beroende på medlemmens utsläpp som värderas i andelar. En mindre djurgård har 1 andel om ca 3000 kr/år, större industrikoncerner kan ha upp till 40 andelar. Beslut om medlemsavgift fattas i samband med erbjudande om medlemskap. MotalaStröms Vattenvårdsförbunds verksamhet och resultat finns beskrivna på förbundets hemsida: här finns även informationsbroschyr.