Miljökonsekvensbeskrivning Rennäring

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljökonsekvensbeskrivning Rennäring"

Transkript

1 Dnr. MBN Version Plannr. 1 D2039 Miljökonsekvensbeskrivning Rennäring Detaljplan för del av fastigheten Pitholm 13:171 Piteå kommun, Norrbottens län Upprättad av: WSP, Samhällsbyggnad, Umeå Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Webbadress PITEÅ Svartuddsvägen mbk@pitea.se

2 Innehållsförteckning 1 Orientering Uppdraget Metod för bedömning av konsekvenser Beskrivning av utbyggnadsområdet Pitholm 13:171, Piteå kommun Rennäring Rennäringens legala status Riksintresseområden Samebyns förutsättningar Rennäringens årscykel inom Östra Kikkejaur sameby Vinterland Vårland Flytt- och betesgång inom vinterbeteslandet Konkurrerande intressen och hinder i renskötseln Rennäringens markanvändning på Pitholm Kunskap om effekter av mänskliga aktiviteter på renar och renskötseln Generella effekter vid aktiviteter Renar och vägar Bedömning av konsekvenser av planförslaget Direkta konsekvenser Förlorat bete Indirekta konsekvenser Ökad mänsklig aktivitet i området Störd betesro Vägarnas betydelse Ökad arbetsbelastning Ökad risk för olyckor Kumulativa effekter Bedömning av konsekvenser alternativet: Fortsatt markanvändning utan detaljplaneförslaget Markanvändning enligt förslag till detaljplan Skadelindrande åtgärder Kvarstående konsekvenser Medverkande

3 1 Orientering 1.1 Uppdraget Arkitekthuset Monarken AB har fått i uppdrag att ta fram ett förslag till detaljplan för ett nytt bostadsområde inom del av fastigheten Pitholm 13:171, Piteå kommun, se figur 1 samt karta i 1. Detaljplanen för området på Pitholmsheden har föregåtts av ett detaljplaneprogram under år Planområdet ligger inom Piteå kommuns fördjupade översiktsplan för stadsbygden (2001). Detaljplaneområdet ligger dels inom område utpekat för fritidsbebyggelse och dels inom område utpekat som utflykts- och närströvsområde i den fördjupade översiktsplanen. WSP Samhällsbyggnad, Umeå, har anlitats av Arkitekthuset Monarken AB för att genomföra en bedömning av konsekvenser för rennäringen. Detaljplaneområdet ligger som helhet inom riksintresse för friluftsliv, rörligt friluftsliv samt rennäring (kärnområde, vinterland och vårvinterland), se figur 2 och 4. Detaljplaneområdets läge i förhållande till Piteå tätort framgår av karta på rapportens förstasida. Övriga områden av riksintresse för rennäring inom Östra Kikkejaur sameby visas i figur 3. Figur 1. Detaljplaneprogramområdet (rödsträckat område). Källa: Arkitekthuset Monarken AB 3

4 Figur 2. Norrbottens skärgård och hela Pitholm är riksintresse för friluftsliv och rörligt friluftsliv. Källa: WSP Samhällsbyggnad,Umeå Figur 3. Område av riksintresse för rennäring på Pitholm. Källa: Arkitekthuset Monarken AB 4

5 Figur 4. Kärnområden och övriga områden av riksintresse för rennäring inom Östra Kikkejaur sameby. Källa: IRENMARK, Sametinget 1.2 Metod för bedömning av konsekvenser Förutsättningarna för renskötsel har främst tagits fram med hjälp av berörd sameby samt befintligt underlagsmaterial från sametingets GIS-tjänst (IRENMARK) och markanvändningsredovisningar. Ett möte med samebyn genomfördes i Arvidsjaur. Ett telefonmöte med samebyns ordförande Anders Ruth hölls även och Samebyn har kvalitetsgranskat aktuellt dokument med avseende på beskrivningen av renskötseln. Rapporten presenterar kunskapsläget 2013 om hur renar påverkas av mänskliga ingrepp. Detta i kombination med samebyns förutsättningar, konkurrerande intressen samt markanvändning har utgjort underlag för bedömningen av konsekvenser. Bedömningarna har gjorts utifrån försiktighetsprincipen enligt 2 kap. 3 miljöbalken. 1.3 Beskrivning av utbyggnadsområdet Pitholm 13:171, Piteå kommun Planområdet är beläget öster om väg 506 på Pitholmsheden mellan Klubbenvägen i norr och Regementsvägen i söder. Planområdet är inte bebyggt sedan tidigare utan planeras för fritidsbebyggelse med maximalt 37 fritidsbostäder. Planområdet ligger på en kuperad sandtallhed med gles och senvuxen tallskog. Jorden är näringsfattig där marken i huvudsak täcks av renlav och lingonris med inslag av ljung och björnmossa. 5

6 Figur 5. Regementsvägen vid korsningen Korpralgatan/Regementsvägen. Foto: Arkitekthuset Monarken AB Figur 6. Planområdet ligger på en kuperad sandhed med höjdnivåer mellan 7,5-14 meter. Foto: Arkitekthuset Monarken AB 6

7 För att tillgodose elförsörjningen till detaljplaneområdet har mark planlagts för transformatorstation. Transformatorstationens läge framgår av [E]-området i detaljplaneförslaget, Figur 7. E-område Figur 7. Förslag till detaljplan för del av Pitholm 13:171. Källa: Arkitekthuset Monarken AB Gemensamhetsanläggningar som behövs för att tillgogose flera fastigheters behov av exempelvis parkering, gator, grönytor samt teknisk försörjning bör lämpligen inrättas. Beslut om bildande av gemensamhetsanläggning kan ske efter eller i samband med planens antagande. Det är troligt att vägarna inom planområdet kommer att utgöra en gemensamhetsanläggning. Vägnätet framgår av detaljplaneförslaget enligt figur 7. Befintliga vägar (Klubbenvägen och Regementsvägen) utgör befintliga gemensamhetsanläggningar. Planområdet ligger i nära anslutning till befintlig bebyggelse i söder bestående av cirka 70 fritidsbostäder. I övrigt finns ingen anslutande bebyggelse till planområdet. 2 Rennäring 2.1 Rennäringens legala status Arbetet med rennäringsanalysen har sin utgångspunkt i internationell folkrätt. Kapitlet inleds därför med ett stycke om lagstiftningen som reglerar samernas rätt till inflytande och deltagande i frågor som påverkas deras traditionella landområden. Rennäringen består av både ett enskilt intresse (renskötselrätten) och ett allmänt intresse. Liksom äganderätten utgör renskötselrätten en civil rättighet som skyddas av Sveriges grundlag mot att det allmänna gör ingrepp i rättigheten. Renskötselrätten gäller på obegränsad tid och kan inte sägas upp. Renskötselrätten regleras i första hand genom rennäringslagen (1971:437). 7

8 Staten har pekat ut ett flertal allmänna intressen där rennäringen är ett sådant intresse. Andra allmänna intressen är exempelvis områden för vindkraft, naturvård och friluftsliv. Vilket allmänt intresse som kan ha företräde gentemot andra allmänna intressen får avgöras i varje enskilt fall. Rennäringen som allmänt intresse grundar sig bland annat på Sveriges internationella åtaganden. Regeringen har uttryckt att rennäringen är en förutsättning för att trygga den samiska kulturen. Således måste det finnas grundläggande förutsättningar för bedrivande av renskötsel, vilket innebär att det måste finnas säker tillgång till betesmarker. Fr.o.m. årsskiftet 2010/2011 omnämns samerna som ett urfolk i grundlagen vilket ger samerna en särställning i folkrättslig mening. Det innebär att ett särskilt internationellt regelsystem, folkrätten, blir tillämplig på samerna. Det är ett regelsystem som har växt fram och utvecklats särskilt intensivt de senaste 20 åren. Enligt folkrätten ska urfolken skyddas och de ska ges möjlighet att utveckla sin kultur. Särskilt ska deras förhållande till naturresurser skyddas eftersom naturen ofta utgör grunden för deras kultur. I kulturbegreppet ingår också urfolkens näringar. Det folkrättsliga regelverket är starkare för urfolk än för övriga minoritetsgrupper. 2.2 Riksintresseområden Rennäringens skydd regleras i 3 kap. miljöbalken. Syftet är att bibehålla förutsättningarna för rennäringen genom att de viktigaste områdena får ett särskilt skydd (dessa områden klassas som riksintressen för rennäringen). Exempel på riksintresseområden är flyttleder, kalvningsland och områden med särskilt goda betesförhållanden. Det pågår för närvarande en revidering av dessa områden. Sametinget är ansvarig för att detta genomförs. När samebyn beskriver markanvändningen betonas framförallt vikten av kärn- och nyckelområden. Med rennäringens kärnområden menas att de utgör kraftcentrum inom samebyn och att de regelbundet används av renarna. Det tillfredsställer renens behov av betesro och utrymme och besöks återkommande. Med nyckelområden avses ytterst viktiga områden som utgör öar inom kärnområdena dit renarna naturligt drar sig. Dessa områden är mycket känsliga för ingrepp och störande aktiviter. 2.3 Samebyns förutsättningar Renskötseln är ett komplext ekosocialt system där människan, djuren och naturen står i ett ömsesidigt förhållande. Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara förändring och vidareutvecklas. För renen kan det handla om att klara av en hård vinter med dåligt bete. För en sameby kan det handla om att klara av ytterligare exploateringar på samebyns betesland. Det kan gälla allt från vindkraft och gruvor till turism eller att klara av en rättstvist både ekonomiskt och psykosocialt. För den enskilde renägaren kan det handla om att hantera stora ekonomiska förluster på grund av hög rovdjurspredation 1. Press från omvärlden och ekonomisk press medför en trängd renskötsel som i sin tur kan leda till en social försvagning och minskat anpassningsutrymme inom renskötseln. Minskat anpassningsutrymme kan medföra ifrågasatta eller förlorade rättigheter för samebyarna. Konskevensen kan bli att samiska rötter försvagas. Om detta inträffar innebär det en försvagning av den samiska kulturen. Rennäringens markanvändning utgör grunden för konsekvensbedömningen och uppgifter kring detta har inhämtats från Östra Kikkejaur sameby. I analysen beskrivs pågående och planerade konkurrerande intressen inom vinterbetesmarkerna på ett övergripande plan. Östra Kikkejaur sameby är den åttonde skogssamebyn norrifrån räknat inom Norrbottens län och den har sina åretruntmarker inom Arvidsjaurs kommun medan vinterbetesmarkerna omfattar Älvsbyns och Piteå kommuner, se karta

9 Samebyn består idag av cirka 30 medlemmar och 8 husbönder/renskötselföretagare. Samebyn får ha högst djur i vinterhjorden (årskalvar inräknade) enligt uppgifter från samebyns medlemmar. 2.4 Rennäringens årscykel inom Östra Kikkejaur sameby Information om årscykeln är hämtad från markanvändningsredovisningen som finns på Sametingets hemsida. Redovisningen avser att beskriva ett genomsnittligt förlopp för samebyn, vilket i verkligheten varierar från år till år på grund av ändrade betesförhållanden/och eller klimatiska förhållanden, samt olika störningar för rennäringen. Rennäringens årscykel delas normalt in i åtta årstider med början på våren då vajorna föder sina kalvar. Redovisningen av årscykeln har för föreliggande ärende begränsats till den period då renarna befinner sig på vinterlandet Vinterland Vinterbetet ligger öster om lappmarksgränsen. Nyckelområdena under december april är följande: Områdena efter Åbyälven Fagerheden Svensbyn Granträskmark och Pitholm, se 2. När stora grupper av renar samlas på ett nytt område är renarna särskilt känsliga de första veckorna. Då behöver renarna vara ostörda för att bli lugna och trygga så att de kan stanna i området och börja beta Vårland Markerna för vinterbete används så länge det är möjligt, men under senare delen av april då vårvädret ger tö på dagarna och skare på nätterna, påbörjas flyttningen till vårlandet. Figur 8. Betesland inom året-runt-marken. Källa: IRENMARK. Sametinget 9

10 Samebyn flyttar renarna från betesmarkerna på vinterlanden till fots eller med lastbil till Arvidsjaur och därefter till Rajvo naturreservat, se Figur 8. Detta område är det enda större sammanhängande området med hänglavsbärande skog för samebyn på vårvinterlandet. 2.5 Flytt- och betesgång inom vinterbeteslandet En normal vinter med avseende på betes- och klimatförhållanden försöker samebyn få renarna att nyttja samebyns betesområde västerifrån och att de ska beta sig österut. När renarna drar sig längre österut från åretruntmarken mot Städdejaur, Kutuliden, Huvåsen och Kåtasel, i oktober och november - eller beroende på när snön kommer, har samebyn ett hårt jobb med att hålla dem samlade eftersom gränsen till de andra samebyarna kan gå mitt i kärnområdet för renbetet, se 2. Samebyn använder helikopter som hjälpmedel för att förhindra att renarna vandrar in på grannsamebyarnas betesmarker. Samebyn samlar ihop renarna då de kommer fram till stambanan och flyttar dem sedan därifrån till fots eller med lastbil till betesmarkerna vid Åbyälven. Då betet mellan stambanan och E4:an är slut för säsongen flyttar samebyn renarna till Pitholmsheden. 2.6 Konkurrerande intressen och hinder i renskötseln I områdena mellan rennäringens kärnområden påverkas renskötseln av en rad olika faktorer, se karta 3. Dessa faktorer är bland annat: Byarna i Markbygden Byar med odlingsmarker Väg 373 som berör hela vinterbetesområdet Väg E4 med viltstängsel och mitträcke Väg 373 är en väl trafikerad väg. Risken för renolyckor är stor och därför vill renskötarna inte hålla renarna nära vägen. Viltstängsel samt mitträcke på E4:an medför att renskötarna har svårt att passera med renhjorden. Förutom viltstängsel och mitträcke på E4:an utgör isrännan i Pitsundet en svår passage för samebyn vid flytt av renarna till fots. Infrastruktur och bebyggelse på Pitholm försvårar också möjligheten att flytta renarna till fots. Flytten av renarna från områden väster om E4:an till Pitholm sker bl.a. av dessa orsaker oftast med lastbil. Dock är de flyttleder som finns fortsatt viktiga för renskötseln. 2.7 Rennäringens markanvändning på Pitholm Östra Kikkejaur sameby har sitt vinterland i Pitholm. Pitholm är som tidigare nämnts ett kärnområde för renen som är klassat som riksintresse för rennäring. Medlemmarna för samebyn beskriver Pitholmsheden som ett unikt betesområde eftersom betet sällan är låst, trots att betesmarken ligger nära havet. På Pitholmsheden finns det stora näringsfattiga tallhedar med mycket god lavförekomst. Pitholm har räddat oss många gånger, säger äldre renskötare i samebyn. Det goda betet är emellertid begränsat och det är därför viktigt att renarna inte anländer dit för tidigt på säsongen. Renskötarna arbetar därför aktivt för att fördröja renarnas ankomst till de östligaste områdena av vinterbetesmarkerna. Betesmarken på Pitholmsheden utgör ett funktionellt samband mellan åretruntmarkerna och andra vinterbetesmarker inom samebyn som samebyn inte kan vara utan. När det gäller Pitholmsheden finns det i praktiken inte något alternativt område med motsvarande egenskaper som Östra Kikkejaur kan använda. Området är därför av yttersta vikt för renskötsel i samebyn. På Pitholmsheden betar renarna cirka 1,5 månader vid normala betesförhållanden under mars-april. Betesgången innebär att samebyn under denna period mest utför kantbevakning. Samebyn uppför flyttbara stängsel i området av eget initiativ för att förhindra att renarna tar sig ut på vägar och vidare ut till bebyggelse och havet, se figur 9. 10

11 Figur 9. Samebyn uppför på eget initiativ flyttbart stängsel. Källa: WSP, Samhällsbyggnad I slutet av april blir renarna mer oroliga och vill självmant börja röra sig tillbaka till åretruntmarkerna. Betesområdet på Pitholmsheden är påverkat av flera störningskällor som medför svårigheter för samebyn. Genom betesområdet löper väg 506 samt väg ut till hamnen i Haraholmen vilket medför risk för renpåkörningar. Planer finns på att järnvägen till Haraholmen ska elektrifieras och att nuvarande hastighetsgräns 30 km/h då kommer att ökas. Det skapar oro för renskötarna då risken är att renarna kommer att skadas/dödas av tågtrafik. Bebyggelsen på Pitholm tenderar att växa. Renskötare har upplevt att mänsklig aktivitet kan medföra att renarna sprids och styrs in mot bebyggelsen vilket i sin tur kan väcka irritation hos befolkningen. Renarna kan också bli skrämda och spridas ut på kobbar och skär där inget bete finns att tillgå. Ett grustag finns på Pitholm. Förutom verksamheten på plats med uttag av grus sker lastbilstransporter till och från verksamhetsområdet. Andra verksamheter som har påverkan på renskötelseln på Pitholmsheden är farleden genom Pitsundet till Munksund. Farleden innebär att isbrytning sker vid behov. Området på Pitholmsheden är så viktig som betesland för samebyn under vintersäsongen att de väljer att åka dit med renarna trots störningskällorna. 11

12 3 Kunskap om effekter av mänskliga aktiviteter på renar och renskötseln 3.1 Generella effekter vid aktiviteter Alla mänskliga aktiviteter på rennäringens betesmarker är negativa för rennäringen och leder vanligtvis till förlust av betesland. Risker med för stora förluster är att området får nedsatt bärkraft vilket ger effekter som nedsatt kondition och produktion hos renarna 2. Det har i sin tur effekter på rennäringen och ekonomin hos de enskilda företagen. 3.2 Renar och vägar Resultat från en studie i Finland visade att infrastruktur och mänsklig aktivitet påtagligt påverkade renarnas rörelsemönster. Den huvudsakliga infrastrukturen som renar valde att undvika var större bebyggelse, enskilda eller enstaka fastigheter och huvudvägar. Skogsbilvägar visade däremot endast ha en mindre undvikelseeffekt på renarna. En förklaring kan vara att skogsbilvägar är relativt jämnt fördelade över landskapet och är därmed svåra att undvika, en annan förklaring kan vara att renarna stödutfodras i områden nära skogssbilvägar och därmed överstiger möjligheten till föda rädslan för vägen. Författaren tror dock att renarna skulle påverkas av skogsbilvägarna om de trafikerades mer intensivt 3. 4 Bedömning av konsekvenser av planförslaget 4.1 Direkta konsekvenser Förlorat bete Planområdet omfattar totalt cirka 12, 5 hektar varav kvartersmark som detaljplanelagts för bostadsbebyggelse utgör cirka 6 hektar. Området berör betesmarker av hög kvalitet. I det här fallet avskalas renlavsområdet under byggfasen. Undanträngningen medför att övrig betesmark på Pitholmsheden riskerar att betas hårdare än normalt. Bortfallet av bete bedöms omfatta ett större område än själva planområdet genom att det sträcker sig mot det område i nordost som sedan tidigare är bebyggt. Den kil som funnits mellan de båda bebyggda områdena kommer därmed att snörpas av. 4.2 Indirekta konsekvenser Ökad mänsklig aktivitet i området Förutom fysisk påverkan på marken kommer den mänskliga aktiviteten att öka till följd av fler boende i området. Ökad mänsklig aktivitet kan påverka renar att hamna i bebyggelse vilket kan komma att medföra klagomål på ren från boende på Pitholmsheden Störd betesro Generellt sett ska rörligheten hos renhjorden hållas nere så mycket som möjligt för att betandet ska kunna ske ostört och med idissling under vila istället för energikrävande vandringar. Störd betesro påverkar konditionen hos renarna negativt på så sätt att de tappar vikt då de hela tiden rör sig och inte kan stanna upp och beta. En annan effekt av störd betesro är att större områden på 2 Skogland 1990; Skogland 1994; Coleman 2000; Keller och Bender Anttonen, Kumpula Colpaert

13 vinterbetesmarken påverkas av rentramp när renarna vandrar vilket orsakar att snötäcket packas ihop och blir till ett pansar som är hårt och ogenomträngligt för renen när den ska gräva efter betesväxter. Snötäcket måste vara löst för att renen ska nå markskiktet Vägarnas betydelse En faktor som kan påverka renarna och deras rörelsemönster är plogade vägar och skoterspår. Risk finns att renar vandrar och sprids till områden där de inte ska eller får finnas, t.ex. i bebyggelse eller ut till isrännan eller ut på havet och spridas vidare till kobbar och skär Ökad arbetsbelastning Ökade bevakningsinsatser jämfört med dagsläget kommer att krävas av renskötarna för att hindra att renarna splittras och sprids. Det medför även ökade bevakningskostnader för renskötarna Ökad risk för olyckor Om renarna tar sig förbi Pitholmen ut till isrännan kan det uppstå en farlig situation för både renar och renskötare. 5 Kumulativa effekter Kumulativa effekter är ökande förändringar som är orsakade av en åtgärd i kombination med tidigare, nuvarande och rimligt förutsebara framtida åtgärder. I 3 visas nuvarande infrastruktur inom vinterbeteslandet och samtliga nu tillståndsgivna vindkraftsprojekt. Det är således inte endast stora lokala effekter som är relevanta för beräknande av de kumulativa effekterna, utan även mindre lokala effekter. Hänsyn måste därför tas till samebyns helhetssituation. Östra Kikkejaur sameby har ett flertal vindkraftprojekteringar inom vinterbetesmarkerna, varav det största är vindkraftsutbyggnaden i Markbygden. Uppförda vindkraftverk Haraholmens vindkraftpark: 2 verk Bondön vindkraftpark: 14 verk Dragaliden: 12 verk Pågående projekt Markbygden vindkraftpark: 1101 verk som anläggs i tre etapper. Två av etapperna är belägna öster om stambanan. Etapp 1: 314 verk tillståndsgiven Tillståndsgiven Blåsmark: 30 verk 13

14 För samebyn innebär utbyggnaden kraftiga störningar i deras näringsutövning under byggskedet och konsekvenser under drifttiden. Markbygden används av samebyn för bete främst under höst och november - december, då man är öster om järnvägen. En del av väntade konsekvenser kan överbryggas med åtgärder som utökat samråd, anpassning och återställning efter renskötselns behov, utbyggnad av renskötselanläggningar, stödutfodring, kunskapsutveckling m.m. Förhandlingar om intrångsersättning har skett mellan Svevind och Östra Kikkejaur 4. Ett minskat bete på de ytor som vindkraftsparken Markbygden omfattar kommer att ge ökat betestryck på andra marker. Den planerade dragningen av Norrbotniabanan över Pitholmsheden kommer ytterligare att beskära de befintliga betesytorna se Figur 10. Figur 10. Planerad dragning av Norrbotnibanan på Pitholm. Källa: Arkitekthuset Monarken AB 6 Bedömning av konsekvenser alternativet: Fortsatt markanvändning utan detaljplaneförslaget Det är möjligt för samebyn att fortsatt nyttja markerna för bete under perioden mars - april. 6.2 Markanvändning enligt förslag till detaljplan De direkta konsekvenserna, det vill säga att mark tas i anspråk och därmed helt bortfaller som betesmark (tomtyta för bebyggelse som är cirka 6 ha), bedöms bli liten i förhållande till hela Pitholmsheden. Indirekt uppstår ett större bortfall av betesmark genom att planområdet i söder i det närmaste ansluter till redan befintlig bebyggelse. Det område som bedöms bortfalla som bete genom de indirekta effekterna av bostäderna är skrafferat i 1. Denna undvikelsezon uppskattas till 128,4 ha (1,28 km²) av totalt 654 ha totalt på Pitholmsheden. Kvarstående betesmark är 526 ha. 4 Rennäringutredning Vindkraft Fäbodberget, april 2013, Mattias Åkerstedt 14

15 Påverkan genom indirekta konsekvenser, det vill säga spridning av renar på grund av ökad mänsklig aktivitet i området - som i sin tur medför ökat tryck på övriga marker - är beroende av graden av mänsklig aktivitet i skog och mark i området. Denna bedöms för den nya bebyggelsen bli stor eftersom det bedöms vara personer som är intresserade av friluftsliv och möjligheten att nyttja närområdet som kommer att bo och vistas i området. Byggandet av bostäder enligt planförslaget bedöms öka den mänskliga aktiviten i området och väsentligt försvåra för rennäringen. De kumulativa effekterna av en utbyggnad av de tillståndsgivna vindkraftparkerna Markbygden och Blåsmark m.fl. kommer att öka behovet av betet på Pitholmsområdet. 7 Skadelindrande åtgärder Åtgärderna bör fokusera på den orsak/verkansamband som resulterar i de största lindringar i de kumulativa effekterna. Ersätta med annat likvärdigt markområde för renbete. Samebyn konstaterar dock att någon ersättningsmark inte finns inom samebyn. Kompensera bortfallet av betesmark med utfodring. Samebyn föredrar naturbete till renarna i första hand. Skälet är att effekten av utfodring blir att renskötselns driftsform förändras och att man i renskötseln blir mer beroende av utfodring. Detta innebär ökade kostnader för samebyn och vidare en omställning av tarmfloran hos renen vid utfordring, som kan medföra ökade veterinärkostnader och risk för ökad dödlighet. Förbjuda skotertrafik och skidspår på Pitholmsheden. Samebyn vill dock ha en god relation med befolkningen och detta är därför ingen linje som samebyn vill driva. 8 Kvarstående konsekvenser Det bedöms inte vara möjligt att genomföra något av de föreslagna skadelindrande åtgärderna annat än att ersätta samebyn för utfodring på grund av kortare betestid på Pitholm. Det faktiskta betesbortfallet med undvikelsezon inräknat bedöms handla om 1-2 veckor kortare betestid. En annan konskevens som kommer att uppstå, är ökad rörlighet och mänsklig aktivitet genom fler människor som bebor området, vilket medför spridning av renar. Spridningen av renar förorsakar merarbete för renskötarna och orsakar störd betesro hos renarna. Det är inte möjligt att förutsäga antalet timmar som merarbetet genererar och vilken påverkan på renarnas näringsstatus som störda betesron har. Slutsatsen är att bortfall av bete på Pitholm bedöms ytterligare försvåra samebyns förutsättningar att bedriva sin näring och exploateringen av området medför en negativ påverkan på riksintresset för rennäringen. 9 Medverkande Umeå Helén Larsson WSP Samhällsbyggnad 15

16 BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN ARKITEKTHUSET MONARKEN AB MKB RENNÄRING PITHOLM WSP Samhällsbyggnad Box 502 (Storgatan 59) Umeå Tel: UPPDRAG NR RITAD/KONSTR AV HANDLÄGGARE L BERGE H LARSSON DATUM ANSVARIG ÖSTRA KIKKEJAURE SAMEBY HINDER FÖR RENNÄRINGEN I PITHOLM PLAN SKALA NUMMER BET 1: (A3) BILAGA 1 t u g o m r å d e lt s G a m m a Båtfarled Mobilt stängsel Järnväg Haraholmen Avlossningsplats (ej fast) Väg 506 Haraholmen vindkraftpark Teckenförklaring Detaljplaneområde Bedömd undvikelsezon renar Uppförda eller tillståndsgivna vindkraftsparker L:\5743\ \6_GIS\Rennäring inom Pitholm.mxd

17 Semisjaur- Njarg BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN UPPDRAG NR RITAD/KONSTR AV HANDLÄGGARE DATUM ANSVARIG SKALA NUMMER BET 1: Västra Kikkejaure Semisjaur-Njarg Ståkke sameby by a jaure Stambanan Åkroken Åbyälven Fagerheden 373 Svensbyn Granträskmark Detaljplaneområde E4 ( Teckenförklaring Viktiga betesområden Östra Kikkejaure Vinter - Vårvinter Förhöst - Höst ARKITEKTHUSET MONARKEN AB MKB RENNÄRING PITHOLM WSP Samhällsbyggnad Box 502 (Storgatan 59) Umeå Tel: L BERGE H LARSSON ÖSTRA KIKKEJAURE SAMEBY VIKTIGA OMRÅDEN FÖR HÖST- & VINTERBETEN PLAN (A3) BILAGA 2

18 Städdejaur Åkroken Åkroken m förråd Semisjaur- Njarg Markbygden Huvåsen Pålak Stor-Blåliden Långträsk m förråd Finnheden Dragaliden Tällträsk Dusstjärn Haraholmen Andersmyran Blåsmark Bondön Teckenförklaring Detaljplaneområde Järnväg - befintlig Järnväg - planerad Uppförda eller tillståndsgivna vindkraftsparker Beviljat Undersökningstillstånd Metall o Mineral Rennäring Samebygräns Anläggning för renskötsel Flyttled Renstängsel Vinterbete Östra Kikkejaure BET ANT ÄNDRINGEN AVSER DATUM SIGN WSP Samhällsbyggnad Box 502 (Storgatan 59) Umeå Tel: UPPDRAG NR RITAD/KONSTR AV HANDLÄGGARE L BERGE H LARSSON DATUM ANSVARIG ÖSTRA KIKKEJAURE SAMEBY HINDER I VINTERBETESLAND PLAN SKALA NUMMER BET 1: (A3) BILAGA 3 Västra Kikkejaure Semisjaur-Njarg Kilometer ARKITEKTHUSET MONARKEN AB MKB RENNÄRING PITHOLM L:\5743\ \6_GIS\Hinder i vinterbetesland (A3).mxd

Renar och snöskotertrafik

Renar och snöskotertrafik Renar och snöskotertrafik www.snöskoterrådet.se Tips och råd om hur du som snöskoterförare kan visa hänsyn och respekt om du möter renar på din färd Att komma ut i naturen en gnistrande vacker vårvinterdag

Läs mer

Vindkraft på Gabrielsberget

Vindkraft på Gabrielsberget Vindkraft på Gabrielsberget Uppföljning av konsekvenserna för rennäringen Tredje årets resultat 2011-05-30 Om kontrollprogrammet Enligt miljödomstolens beslut för Gabrielsberget ska vindkraftanläggningens

Läs mer

Planhandling Detaljplan för HÅKANSÖN 60:1 MFL Piteå kommun, Norrbottens län

Planhandling Detaljplan för HÅKANSÖN 60:1 MFL Piteå kommun, Norrbottens län Dnr. PB 2015-61 Version Plannr. 2 D 2066 Planhandling Detaljplan för HÅKANSÖN 60:1 MFL Piteå kommun, Norrbottens län Upprättad av: ROLLES PLAN & BYGGKONSULT Postadress 941 85 PITEÅ Besöksadress Svartuddsvägen

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3E, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR ÅMÅLS KOMMUN Planhandlingen består

Läs mer

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden

3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden 3. Principer för avgränsning av vindkraftsområden Detta kapitel redovisar, med utgångspunkt i förutsättningsanalysen och de remissvar som inkommit, hur avgränsningskriterierna tagits fram och motiverats.

Läs mer

KURRAVAARA 3:3 m.fl. Kiruna kommun Norrbottens län

KURRAVAARA 3:3 m.fl. Kiruna kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Linnea Isaksson, 2013-11-27 Vårt Dnr: P2012-000011 Detaljplan för KURRAVAARA 3:3 m.fl. Kiruna kommun Norrbottens län Upprättad oktober 2013, rev. november 2013 ANTAGANDE Postadress: Kiruna

Läs mer

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn

Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Underlag för samråd enligt miljöbalken 6 kap 4 Ny 150 kv kraftledning från vindkraftparken Blodrotberget till ställverk vid Norrtjärn Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands län 2014-03-21 1 Inledning 1.1

Läs mer

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG

Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Vindkraft Tematiskt tillägg till översiktsplan DEL 2: PLANFÖRSLAG Dnr: 2010-2965 Granskningshandling 2013-10-14 Skellefteå kommun 931 85 Skellefteå 0910-73 50 00 kundtjanst@skelleftea.se www.skelleftea.se/vindkraft

Läs mer

Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse

Norra Dalarnas glesbygd. Projektets samhällsintresse Projekt Tre Toppar Projekt Tre Toppar syftar till att skapa nya skidområden på Städjans väst- och ostsluttning. Det kommer även medföra en sammanlänkning av Idre Fjäll och Fjätervålen. Projektet innebär

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2010-12-06 Vindbruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3A, OMRÅDESBESKRIVNINGAR FÖR BENGTSFORS KOMMUN Planhandlingen

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (9) meddelad i Stockholm den 21 juni 2010 SÖKANDE Mittådalens sameby Ombud: AA KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Miljödepartementet) beslut den 27 mars 2008, M2006/3970/F/P, i fråga

Läs mer

Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186

Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY. Miljö- och stadsbyggnadskontoret. Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Msn dnr 07.2289.200 Ks dnr 2009.279 VINDKRAFTSPOLICY Miljö- och stadsbyggnadskontoret Oktober 2009 Antagen av Kommunfullmäktige 2009-12-17 186 Kommunens inställning till vindkraft Inom Värnamo kommun har

Läs mer

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan

STRANDSKYDD. Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan STRANDSKYDD Landsbygdsutveckling Tillägg till Översiktsplan 1 SAMRÅDSHANDLING STRANDSKYDD Allmänt Ändrade strandskyddsbestämmelser gäller fr o m 1 juli 2009. För ett utvecklat strandskydd med bättre lokal

Läs mer

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2012-04-02

VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2012-04-02 Swansons vindmölleatrapp i centrala Osby. Foto Knud Nielsen VINDBRUK Tematisk revidering av ÖVERSIKTSPLAN FÖR OSBY KOMMUN Utställningsversion 2012-04-02 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter...3 Revidering

Läs mer

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14)

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) 2014-12-01 Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) Vi yrkar att prövningstillstånd ska beviljas av. Vi anser att villkoren i 34 a andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Läs mer

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö

SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ. Planområdet i Järvsö SAMRÅD GRANSKNING ANTAGANDE LAGA KRAFT PLANBESKRIVNING DETALJPLAN FÖR HEDENLUNDSVÄGEN OCH DEL AV STATIONSGATAN I JÄRVSÖ Planområdet i Järvsö LJUSDALS KOMMUN GÄVLEBORGS LÄN Datum 2016-02-26 Dnr 0370/13

Läs mer

Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland, områdesvis Färgelanda kommun

Utställningsutlåtande Vindbruk Dalsland, områdesvis Färgelanda kommun Färgelanda F1 Länsstyrelsen påpekar att norra delen av området bör utgå till förmån de mycket höga naturvärden som området representerar Den norra delen av område som Länsstyrelsen har synpunkter på ligger

Läs mer

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm

Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart Stockholm Kommunledningskontoret Planbeskrivning Helena Johansson Sidan 1 av 10 Planarkitekt 08-579 216 57 Planbeskrivning Detaljplan för dagvattendamm och serviceväg i Kronåsen, Tureberg, som berörs av Förbifart

Läs mer

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun

Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun Underlag för samråd enl. MB 6 kap 4 Nätkoncession vid Täfteå, Umeå Kommun 2015 Innehåll 1 BAKGRUND OCH SYFTE... 3 1.1 Koncessionsansökan... 3 1.2 Projektets omfattning... 3 1.3 Tidplan... 3 1.4 Samråd...

Läs mer

Vilhelmina Södra sameby

Vilhelmina Södra sameby Vilhelmina Södra sameby En beskrivning av samebyns förutsättningar, markanvändning och renskötsel 1. INLEDNING 1.1 Bakgrund Samerna har sedan mycket lång tid tillbaka varit bosatta i det som nu kallas

Läs mer

Lokalisering av nytt trygghetsboende på Bergnäset

Lokalisering av nytt trygghetsboende på Bergnäset SBF 2015/5 LULEÅ KOMMUN Dnr 1 (12) Lokalisering av nytt trygghetsboende på Bergnäset Sammanfattning Byggande av trygghetsboende på Bergnäset är en angelägen komplettering av befintlig bebyggelse med stöd

Läs mer

PIREN TILL STORTÅNGSKÄR

PIREN TILL STORTÅNGSKÄR Detaljplan för Antagandehandling Antagen av Miljö- och Byggnämnden 2001-03-19 Sotenäs kommun, 2004-04-22. Justerad 2004-04-22 Laga kraft 2006-12-07. PIREN TILL STORTÅNGSKÄR Kungshamn, Sotenäs kommun PLANBESKRIVNING

Läs mer

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN

SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN SÄKERSTÄLLANDE AV RIKSINTRESSEN Riksintressen ska skyddas från åtgärder som påtagligt kan skada intresset. Om det blir fråga om en avvägning mellan olika konkurrerande riksintressen måste en avvägning

Läs mer

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan

Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Preliminär Miljökonsekvensbeskrivning för cykel och gångled mellan Kyrkesund och Rönnäng Sammanställd av Sofia Olsson & Jan Rydberg Tjörns kommun 2003 Icke teknisk sammanfattning Denna MKB tar upp effekter

Läs mer

LIS-analys och motstående intressen - Arvidsjaurs kommun

LIS-analys och motstående intressen - Arvidsjaurs kommun Arvidsjaurs kommun Lis analys och motstående intressen Árviesjávrien kommuvdna Samrådshandling 2013.05.20 LIS-analys och motstående intressen - Arvidsjaurs kommun LIS-analys och motstående intressen Introduktion

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun

ÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun 1 av30 2 av30 Se även temahäfte 2 Byggande, boende, temahäfte 19 Energi, Innehåll Kommunala skäl för arbete med vindkraft 2 Kommunala mål 2 Vindkraft i översiktsplanen 2 Kommunala åtgärder i översiktsplaneringen

Läs mer

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun

Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun SAMRÅDSREDOGÖRELSE Ansökan om ändring av nätkoncession för befintliga 40 kv-kraftledningar vid Stornorrfors, Umeå kommun UMEÅ 2015-02-03 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 3 2 Samrådets genomförande 3 3

Läs mer

7 Förstudie väg 1000, Orsa

7 Förstudie väg 1000, Orsa Det finns fyra stycken hållplatser på var sida av väg 1000 på delen inom förstudieområdet. Hållplatserna är enbart markerade med en skylt vid vägkanten. En av hållplatserna har väderskydd med en mindre

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING 2014-10-29 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av SELLEBERGA 17:1, i Bjuv Bjuvs kommun

SAMRÅDSHANDLING 2014-10-29 PLANBESKRIVNING. Detaljplan för del av SELLEBERGA 17:1, i Bjuv Bjuvs kommun PLANBESKRIVNING Dnr 2014/0297 Detaljplan för del av SELLEBERGA 17:1, i Bjuv Bjuvs kommun Postadress Besöksadress Telefon Telefax Postgiro Bankgiro E-post Org.nr Box 501 Mejerigatan 3 042 458 50 00 042

Läs mer

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16

Vindbruk Dalsland. Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 SAMRÅDSHANDLING 2009-04-16 bruk Dalsland Tillägg till översiktsplan för Bengtsfors, Dals-Ed, Färgelanda, Mellerud och Åmål BILAGA 3, OMRÅDESBESKRIVNINGAR bruk Dalsland består av följande dokument: Planförslag

Läs mer

Samexistens, värdering, v vägning av motstående riksintressen. Lagstiftning Exempel JämtlandJ. Harry Westermark 29 sept 2010

Samexistens, värdering, v vägning av motstående riksintressen. Lagstiftning Exempel JämtlandJ. Harry Westermark 29 sept 2010 Samexistens, värdering, v vägning av motstående riksintressen Lagstiftning Exempel JämtlandJ Vad göra? g Harry Westermark 29 sept 2010 Fysisk riksplanering riksintressen 1960 Lokala protester mot stora

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar

Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar 1/5 2015-01-20 Länsstyrelsen Stockholm Box 22067 104 22 STOCKHOLM Ert dnr: 5511-10704-2013 Överklagan av tillstånd enligt miljöbalken - Vindkraftpark Forsvidar Naturskyddsföreningen Gotland överklagar

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

8.14 Samlad bedömning

8.14 Samlad bedömning 8.14 Samlad bedömning I detta och tidigare kapitel har förutsättningarna för och effekterna av en dragning av Norrbotniabanan inom respektive korridor redovisats. För att ge en mer helhetlig bild görs

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (14) meddelad i Stockholm den 29 oktober 2014 SÖKANDE Vapstens sameby, Ombud: Advokaterna Camilla Wikland och Karl Larsson Gärde Wesslau Advokatbyrå Kungstorget 2 411

Läs mer

BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA

BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA Söderköpings kommun BEHOVSBEDÖMNING OCH AVGRÄNSNING AV MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING, MKB, FÖR DEL AV GÄDDVIK 1:10, GÄDDVIK ÖSTRA, NORRA FINNÖ Behovsbedömning I enlighet med bestämmelserna i Plan- och bygglagen,

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län. Upprättad 2014-03-11 Reviderad -

PLANBESKRIVNING. Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län. Upprättad 2014-03-11 Reviderad - Dnr 2011SBN1258 1 (14) Samhällsbyggnadsförvaltningen PLANBESKRIVNING Tallparksgården, Öregrund Östhammars kommun, Uppsala län Upprättad 2014-03-11 Reviderad - Detaljplanen omfattar följande handlingar:

Läs mer

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande

PLANBESKRIVNING. Detaljplan för Jägarparken. del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun. Dnr Plan.2011.9. tillhörande Dnr Plan.2011.9 PLANBESKRIVNING tillhörande Detaljplan för Jägarparken del av fastigheten Sandbäcken 3:1 Katrineholms kommun SAMRÅDSHANDLING Upprättad på Samhällsbyggnadsförvaltningen i Katrineholm 2013-10-29

Läs mer

7. SJÖFART, HAMNAR, ANLÄGGNINGAR, VERKSAMHETER

7. SJÖFART, HAMNAR, ANLÄGGNINGAR, VERKSAMHETER 7. SJÖFART, HAMNAR, ANLÄGGNINGAR, VERKSAMHETER Svinöra sommaren 2003 Foto: Eva Nyström Vision Piteå skall erbjuda ett bra företagsklimat för små och stora turistentreprenörer. Verksamheter knutna till

Läs mer

Programhandlingarna finns tillgängliga på Tekniska avdelningen, kommunhuset i Årjäng och på Lanthandeln i Lennartsfors, under tiden 7-30 juni 2010.

Programhandlingarna finns tillgängliga på Tekniska avdelningen, kommunhuset i Årjäng och på Lanthandeln i Lennartsfors, under tiden 7-30 juni 2010. ÅRJÄNGS KOMMUN Samråd rogram Detaljplan för Norra Manhem, Lennartsfors Syftet är att planlägga ett område för ny bostadsbebyggelse på östra sidan av sjön Foxen, norr om det befintliga bostadsområdet Manhem

Läs mer

Samrådsredogörelse 2016-02-08 Arjeplogs kommun MBR 2012/512. Detaljplan för ALLMÄNNINGSSKOGEN s:1, Stor-Mattaure Arjeplogs kommun, Norrbottens län

Samrådsredogörelse 2016-02-08 Arjeplogs kommun MBR 2012/512. Detaljplan för ALLMÄNNINGSSKOGEN s:1, Stor-Mattaure Arjeplogs kommun, Norrbottens län SAMRÅDSREDOGÖRELSE Standardförfarande Detaljplan för ALLMÄNNINGSSKOGEN s:1, Stor-Mattaure Arjeplogs kommun, Norrbottens län Ett förslag till detaljplan för del av fastigheten Allmänningsskogen s:1, daterat

Läs mer

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk

Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk Till Energimyndigheten Er referens 2010-5138 Svensk Vindenergis synpunkter på Energimyndighetens remiss gällande områden av riksintresse för vindbruk En fortsatt utbyggnad av vindkraften är central om

Läs mer

Beslut Datum. Ändring av ordningsföreskrift för naturreservatet Stenbithöj dens domänreservat i Åsele, Västerbottens län ( 2 bilagor)

Beslut Datum. Ändring av ordningsföreskrift för naturreservatet Stenbithöj dens domänreservat i Åsele, Västerbottens län ( 2 bilagor) Ärendebeteckning 2015-03-25 511-2482-2015 Arkivbeteckning 1(5) Ändring av ordningsföreskrift för naturreservatet Stenbithöj dens domänreservat i Åsele, ( 2 bilagor) Länsstyrelsen beslutar att utöver gällande

Läs mer

DOM 2006-02-03 Stockholm

DOM 2006-02-03 Stockholm SVEA HOVRÄTT DOM 2006-02-03 Stockholm Mål nr Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, miljödomstolen, dom den 28 januari 2005 i mål nr M 344-02, se bilaga A KLAGANDE 1. Rolf Arnemo Arvid Västgötes

Läs mer

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde.

Bakgrund och syfte AB PiteEnergi planerar att ansöka om linjekoncession för två 45 kv markkablar i anslutning till Pitholmens industriområde. PM 2014-09-23 Samrådsredogörelse Inledning Detta är en redogörelse för hur samråden har genomförts, samt de åsikter och förslag som inkommit och hur AB PiteEnergi ställer sig till dessa. Samråden behandlar

Läs mer

Miljökonsekvensbeskrivning

Miljökonsekvensbeskrivning Miljökonsekvensbeskrivning 2015-03-23 Miljökonsekvensbeskrivning Vallmon 11 m fl Knislinge, Östra Göinge kommun Område där strandskydd upphävs Ny byggrätt, industri Fri pa ssa ge - gån g vä g Inf iltra

Läs mer

Behovsbedömning. Bilaga 1. Samrådshandling. PROGRAM till detaljplan för kvarteret JÄRNSKOG Tidaholms centralort, Tidaholms kommun Västra Götalands län

Behovsbedömning. Bilaga 1. Samrådshandling. PROGRAM till detaljplan för kvarteret JÄRNSKOG Tidaholms centralort, Tidaholms kommun Västra Götalands län Bilaga 1 TIDAHOLMS KOMMUN Miljö- och byggkontoret Dnr:2014/133 Röd linje visar programområdet Samrådshandling Behovsbedömning PROGRAM till detaljplan för kvarteret JÄRNSKOG Tidaholms centralort, Tidaholms

Läs mer

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan

VindRen Vindenergi och Rennäring i samverkan Vindenergi och Rennäring i samverkan Introduktion till VindRen Det här inledande kapitlet till VindRens pärm beskriver riktlinjernas status, bakgrunden till projektet VindRen, metoderna och hur riktlinjerna

Läs mer

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet.

Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. 1 (5) Låt gatan blomma! Information till dig som är intresserad av att ställa ut blomlådor på din gata för att minska bilarnas hastighet. Vad gäller för gatan där blomlådorna placeras? Du som ansvarar

Läs mer

November 2011. Manual för beteslandsindelning

November 2011. Manual för beteslandsindelning November 2011 Manual för beteslandsindelning Ägare Leif Jougda Ansvariga personer Förslag och synpunkter skickas till Leif Jougda leif.jougda@skogsstyrelsen.se Skogsstyrelsen Volgsjövägen 27 912 32 Vilhelmina

Läs mer

Sametingets syn på VINDKRAFT I SÁPMI

Sametingets syn på VINDKRAFT I SÁPMI Sametingets syn på VINDKRAFT I SÁPMI Foto: Lina Nässtrand Antagen av Sametingets plenum 090219 12 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Sametingets ställningstagande... 5 Genomförande/strategi... 7 Sametingets

Läs mer

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun

Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun 1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning

Läs mer

Yttrande över vägledning för den nya lagstiftningen om strandskydd

Yttrande över vägledning för den nya lagstiftningen om strandskydd 1(5) Datum Diarienummer 2009-08-11 Ert dnr 190-3836-09 Nf Vårt dnr 013-2009-904459 Dokumenttyp Yttrande Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Yttrande över vägledning för den nya lagstiftningen om strandskydd

Läs mer

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning

Tillägg till översiktsplanen för Tingsryds kommun, antagandehandling 2011. del 11 lov- och tillståndsprövning del 11 lov- och tillståndsprövning 93 11 LOV- OCH TILLSTÅNDSPRÖVNING 11.1 Lagstiftning För att förenkla prövningen av vindkraftverk har ändringar gjorts den första augusti 2009 i Plan- och bygglagen, Miljöbalken

Läs mer

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR

4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4. PLANERINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 4.1 Allmänna intressen Riksintressen och skyddsområden Naturvård Två områden i Bollebygds kommun är av riksintresse för naturvård. Skogsbygden är ett våtmarks- och odlingslandskap

Läs mer

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl. TJÄNSTEUTLÅTANDE 1(5) Sektor samhällsbyggnad Diarienummer: KS.2015.296 Datum: 2015-10-29 Planarkitekt Elin Celik E-post: elin.celik@ale.se Kommunstyrelsen Begäran om planbesked inom Kattleberg 1:3 m.fl.

Läs mer

Utvecklingsplaneringen är antagen av samebyn och avser att vara byns egen.

Utvecklingsplaneringen är antagen av samebyn och avser att vara byns egen. FÖRORD Utvecklingsplaneringen är upprättad av länsstyrelsens rennäringsenhet i direkt samverkan med Frostvikens mellersta sameby. Planeringen består av två delar, första delen innehåller redovisning av

Läs mer

Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun

Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun Detaljplan för del av Rödögården 1:5 och 1:33 Rödön, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING Samrådshandling 23 oktober 2014 HANDLINGAR Planhandlingarna består av: Planbeskrivning med illustrationer Plankarta med

Läs mer

Detaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun

Detaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun Detaljplan för VERKSTADEN 18 m.fl. fastigheter Nytt färjetrafikområde vid Månskensviken, Södra hamnområdet Centralorten, Oskarshamns Kommun Planbeskrivning Handlingar Syfte Läge Areal Detaljplanen omfattar

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Planbeskrivning För Detaljplan gällande: Tjärhovet Södra del av Haparanda 8:1, Bostäder. Haparanda kommun, Norrbottens län

SAMRÅDSHANDLING. Planbeskrivning För Detaljplan gällande: Tjärhovet Södra del av Haparanda 8:1, Bostäder. Haparanda kommun, Norrbottens län SAMRÅDSHANDLING Planbeskrivning För Detaljplan gällande: Tjärhovet Södra del av Haparanda 8:1, Bostäder Haparanda kommun, Norrbottens län DETALJPLAN FÖR Del av Haparanda 8:1 Bostäder Haparanda kommun Norrbottens

Läs mer

RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04

RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04 OCKELBO KOMMUN Bygg & Miljö 2009-03-19 Dnr: 2008/0303-15 RIKTLINJER FÖR HÄSTHÅLLNING INOM OCKELBO KOMMUN KF 31/09 2009-05-04 Postadress Besöksadress S. Åsgatan Telefon 0297-55500 Telefax 0297-55510 Postgiro

Läs mer

Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken, Linköpings kommun, Östergötlands län.

Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken, Linköpings kommun, Östergötlands län. LÄNSSTYRELSEN ÖSTERGÖTLAND Kulturmiljöenheten FÖRSLAG TILL BESLUT 2002-05-15 sid 1 (8) 223-6104-01 Enligt sändlista Bildande av kulturreservatet Öna, fastigheterna Öna 1:2, 1:3, 1:4 och 1:5 i Nykils socken,

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Leif Hägg (M), ordförande Stefan Andersson (S) Ulla Wallin (S) Håkan Andersson (C), vice ordförande Teddy Nilsson (SD)

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Leif Hägg (M), ordförande Stefan Andersson (S) Ulla Wallin (S) Håkan Andersson (C), vice ordförande Teddy Nilsson (SD) Bygg-, trafik- och räddningsnämnden 1 Plats och tid Kommunhuset, kl 13.55-15.30 Ajournering 14.45-15.05 Beslutande Ej tjänstgörande ersättare Övriga deltagare Utses att justera Leif Hägg (M), ordförande

Läs mer

Ansökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby

Ansökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby Västerbotten Datum 2012-05-07 Ärendebeteckning 218-3758-2012 Arkivbeteckning 1(8) Mala Sameby Börje Stenlund Släppträsk 11 930 70 MALA Ansökan om skyddsjakt efter björn i Mala sameby Länsstyrelsen beslutar

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping

P ROGRAM 1(15) tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde. inom Arkösund i Norrköping 1(15) P ROGRAM tillhörande detaljplan för fastigheterna KÄLEBO 2:39, 2:40 och 2:67 med närområde inom Arkösund i Norrköping, fysisk planering den 22 september 2009 G O D K Ä N N A N D E H A N D L I N G

Läs mer

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan.

I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. Tillgänglighet I nollalternativet och alternativ A bedöms inte tillgängligheten påverkas längs sträckan. De föreslagna åtgärderna i alternativ B och C ger överlag fortsatt god tillgänglighet till bostäder,

Läs mer

Naturreservatet Rosfors bruk

Naturreservatet Rosfors bruk FÖR Naturreservatet Rosfors bruk Piteå kommun 1 (9) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT OM PLANEN...2 2 RESERVATETS SYFTE...2 3 UPPGIFTER OM RESERVATET...2 4 RESERVATSBESKRIVNING...2 5 SKÖTSELOMRÅDEN...3 5.1

Läs mer

Trafikutredning Kyrkerud- Strand

Trafikutredning Kyrkerud- Strand ÅRJÄNGS KOMMUN Trafikutredning Kyrkerud- Strand UPPDRAGSNUMMER 2337007000 SWECO CIVIL AB, KARLSTAD OLA ROSENQVIST SOFIA WEDIN MAGNUS WACKERFELDT Sweco Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Detaljplan för Gällö samhälle

Detaljplan för Gällö samhälle Bräcke kommun, Jämtlands län Upprättad 2014-08-29 Samråd 2015-04-16 Granskning Antagen Laga kraft.. Planförfattare: Ulf Alexandersson Stadsarkitekt PLANBESKRIVNING HANDLINGAR Detaljplanen består av plankarta

Läs mer

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk

Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk Detaljplan Del av Puoltsa Puoltsa 1:85, Puoltsa 1:4 m.fl Bostad, Turism, Lantbruk 1(8) Miljö- och Byggnämnden Kiruna kommun Upprättad i mars 2004 Reviderad juni 2004 PLANBESKRIVNING Handlingar Planens

Läs mer

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004

Remissvar Bygg Gotland förslag till översiktsplan för Gotlands kommun 2010 2025 Dnr 82004 Gotlands Ornitologiska Förening c/o Måns Hjernquist Sproge Snoder 806 623 44 Klintehamn 0498-24 42 63 gof@blacku.se Stadsarkitektkontoret Gotlands Kommun 621 81 Visby Remissvar Bygg Gotland förslag till

Läs mer

KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN

KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN 1 DETALJPLAN KAPPRUET SAMRÅDSHANDLING KONSEKVENSBESKRIVNING FÖR RENNÄRINGEN Detaljplan för del av MESSLINGEN 3:134 KAPPRUET MESSLINGEN HÄRJEDALENS KOMMUN JÄMTLANDS LÄN Planer och bestämmelser Föreslagna

Läs mer

Naturvårdens intressen

Naturvårdens intressen Naturvårdens intressen I Motala är det alltid nära till naturen. Inom Motala tätort är så mycket som en tredjedel av landarealen grönytor, med skiftande kvalitet och betydelse för boendemiljön och för

Läs mer

Detaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling

Detaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling Detaljplan för fastigheten SÖDERBY-NORRBY 2:8 i Söderby-Karls församling SAMRÅDSHANDLING 2008-04-22 UTSTÄLLNINGSHANDLING 2008-07-22 tillhör rev 2009-02-25 ANTAGANDEHANDLING POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON

Läs mer

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län

DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län DETALJPLAN FÖR FRILUFTSOMRÅDE (CAMPING) DEL AV HAPARANDA 29:31 STRANDEN HAPARANDA Haparanda kommun Norrbottens län PLANBESKRIVNING Tänkt lokalisering på stranden i rött 1(17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Handlingar...

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Idre Himmelfjäll, Skidområde (del av Foskros 10:6) Älvdalens kommun Dalarnas län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Idre Himmelfjäll, Skidområde (del av Foskros 10:6) Älvdalens kommun Dalarnas län Detaljplan för Idre Himmelfjäll, Skidområde (del av Foskros 10:6) Älvdalens kommun Dalarnas län PLAN- OCH GENOMFÖRANDEBESKRIVNING SAMRÅDSHANDLING MARS 2010 1 Detaljplan för Idre Himmelfjäll, Skidområde

Läs mer

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun

DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun DETALJPLAN för del av FÅGLABÄCK 2:1, Skillingaryds tätort, Vaggeryds kommun Upprättad i januari 2008 reviderad i mars 2008 Miljö- och byggnämnden antog planen 2008-04-29 87. Planen vann laga kraft 2008-05-20

Läs mer

Brygga och bad vid Trinntorp

Brygga och bad vid Trinntorp Miljö- och stadsbyggnadsförvaltningen Sara Kopparberg, Ansvarig planarkitekt PLANBESKRIVNING TILLHÖRANDE DETALJPLAN FÖR Brygga och bad vid Trinntorp Del av fastigheterna Trinntorp 1:1, Brevik 1:1 och Brevik

Läs mer

Social konsekvensanalys

Social konsekvensanalys Dnr: PLAN.2015.4352 2016-05-23 Social konsekvensanalys Detaljplan för del av Torstäva 13:9 m.fl. Trummenäs, Karlskrona kommun Vad är en social konsekvensanalys? Enligt plan- och bygglagen ska planläggning

Läs mer

Kv Tjädern (Sofieberg)

Kv Tjädern (Sofieberg) Samhällsbyggnadskontoret PLANBESKRIVNING 2009-00007-214 (P09006) Arkivnummer: P1583 B Detaljplan för Kv Tjädern (Sofieberg) inom stadsdelen Tälje i Södertälje Upprättad 2010-02-10 LAGAKRAFTHANDLING Handlingar

Läs mer

WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN

WISTRAND. Läs LYSEKILSKOMMUN LYSEKILSKOMMUN REGISTRATUREN 2015-09- ns Läs Lysekils kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Planenheten 453 80 Lysekil E-post: registrator@lysekil.se YTTRANDEÖVER GRANSKNINGSHANDLINGAR Skaftö Fiskebäck

Läs mer

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68

VÄG 68 FÖRBI FORS, AVESTA KOMMUN VÄGUTREDNING 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR. 3.1 Riksväg 68 3 BEHOV AV FÖRÄNDRAD INFRASTRUKTUR 3.1 Riksväg 68 Av alternativen från förstudien har tre korridorer valts att gå vidare att studeras närmare i den fortsatta planeringsprocessen. Alternativen Genom Fors

Läs mer

Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L 2015 54

Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L 2015 54 82 Förhandsbesked och strandskyddsdispens för tre tomter på fastigheten Bensbyn 10:23 Ärendenr L 2015 54 Miljö och byggnadsnämndens beslut Miljö och byggnadsnämnden beslutar: 1. efter lokaliseringsprövning

Läs mer

3. UTREDNINGSALTERNATIV

3. UTREDNINGSALTERNATIV 3. UTREDNINGSALTERNATIV Figur 3.6.1 Översikt över studerade alternativ 65 3. UTREDNINGSALTERNATIV UA1o med triangel öst UA1o innebär att Ystadbanan bibehålls och kompletteras med ett stickspår till Sturups

Läs mer

FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD

FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD FÖRBIFART BACKARYD TRAFIKVERKET PLANERAR EN FÖRBIFART BACKARYD INNEHÅLL Trafikverkets plan Tidsanalys Olycksstatistik Boendemiljö Backaryd Alternativ till förbifart Miljöpåverkan Backaryds framtid Sammanfattning

Läs mer

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR FRITIDSHUS I HÅLLANS FRITIDSOMRÅDE HÄRJEDALENS KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN. Planområdet 1(14) FUNÄSDALEN 32:25, m fl

ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR FRITIDSHUS I HÅLLANS FRITIDSOMRÅDE HÄRJEDALENS KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN. Planområdet 1(14) FUNÄSDALEN 32:25, m fl 1(14) ANTAGANDEHANDLING DETALJPLAN FÖR FRITIDSHUS I HÅLLANS FRITIDSOMRÅDE FUNÄSDALEN 32:25, m fl HÄRJEDALENS KOMMUN, JÄMTLANDS LÄN UPPRÄTTAD 2009-06-11 REVIDERAD 2010-05-06 Planområdet Planförfattare:

Läs mer

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande:

Kommunens yta delas in i tre typer av områden vad gäller kommunens vision om vindbrukets lokalisering. De tre kategorierna är enligt följande: 7. PLANFÖRSLAG 7.1 Planförslagets huvuddrag Planförslaget anger vilka områden i kommunen som är lämpliga och olämpliga för vindbruk i den större skalan. Med vindbruk i den större skalan menas verk i grupper

Läs mer

PLANBESKRIVNING DP 150

PLANBESKRIVNING DP 150 1 (8) PLANBESKRIVNING DP 150 DETALJPLAN FÖR KLOVÖJA 1:3, STORA KALVÖ, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN LAGA KRAFT 2014-07-24 2 (8) DETALJPLAN FÖR KLOVÖJA 1:3, SÖDERKÖPINGS KOMMUN, ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Läs mer

Naturskyddsföreningen i Stockholms län

Naturskyddsföreningen i Stockholms län Naturskyddsföreningen i Stockholms län Till Sjöfartsverket Att Tage Edvardsson 601 78 Norrköping Stockholm 2006-06-05 Naturskyddsföreningens i Stockholms län yttrande över miljökonsekvensbeskrivningen

Läs mer

Länsstyrelsen i Stockholms län 2011-07-29 Överklagandeenheten 2 Box 220 67 104 22 STOCKHOLM

Länsstyrelsen i Stockholms län 2011-07-29 Överklagandeenheten 2 Box 220 67 104 22 STOCKHOLM Dnr 4031-17811-11 Länsstyrelsen i Stockholms län 2011-07-29 Överklagandeenheten 2 Box 220 67 104 22 STOCKHOLM Överklagan på Detaljplan för del av Sicklaön 13:3 m.fl., Ny förbindelse mellan Kvarnholmen

Läs mer

Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun

Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun SAMRÅDSHANDLING 2015-10-09 Detaljplan för Ås-Hov 1:13 mfl, Ås, Krokoms kommun PLANBESKRIVNING KROKOM1000, v1.0, 2012-10-09 Samrådshandling Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen

Läs mer

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING

VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING LIS Landsbygdsutveckling i strandnära lägen Tematiskt tillägg till översiktsplan för Mora kommun F3. VÄSTRA SILJAN SAMRÅDSHANDLING 144 Arbetsgrupp Tommy Ek, Stadsarkitekt/förvaltningschef Stadsbyggnadsförvaltningen

Läs mer

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01

Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45. Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Program för detaljplan för Ås-Hov 1:173, Byn 1:4 och 1:45 Sjövillan Krokoms kommun 2015-10-01 Krokoms kommun Postadress 835 80 Krokom Besöksadress Offerdalsvägen 8 Tel. 0640-161 00 Fax 0640-161 05 krokoms.kommun@krokom.se

Läs mer

Sociala och ekonomiska konsekvenser som berör projekt och planer inom Stadsmiljöavdelningens ansvarsområden

Sociala och ekonomiska konsekvenser som berör projekt och planer inom Stadsmiljöavdelningens ansvarsområden Checklista Hållbar utveckling vad gäller sociala och ekonomiska aspekter. De ekologiska aspekterna tas upp i Beslutsunderlag för BEHOVSBEDÖMNING/AVGRÄNSNING av miljökonsekvensbeskrivning (MKB) Sociala

Läs mer

Förslag till planläggning av Dalarö

Förslag till planläggning av Dalarö Förslag till planläggning av Dalarö Uppdrag: Föreslå hur ett planläggningsarbete bör initieras och prioriteras för fler bostäder, infrastruktur, service mm i syfte att skapa ett långsiktigt hållbart Dalarö

Läs mer

DOM 2012-07-03 Stockholm

DOM 2012-07-03 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060201 DOM 2012-07-03 Stockholm Mål nr M 7831-11 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2011-09-06 i mål nr M 1085-11, se bilaga

Läs mer

DOM 2014-04-16 Stockholm

DOM 2014-04-16 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060210 DOM 2014-04-16 Stockholm Mål nr P 6534-13 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2013-06-28 i mål nr P 288-12, se bilaga

Läs mer

Riksintressen inom Rans sameby

Riksintressen inom Rans sameby Riksintressen inom Rans sameby Områdesbeskrivningar av varje område av riksintresse inom Rans sameby. Områdena finns utritade i karta i Rennäringens tittskåp Ren2000. Dessa områdesbeskrivningar kan också

Läs mer