Samrådsredogörelse Arjeplogs kommun MBR 2012/512. Detaljplan för ALLMÄNNINGSSKOGEN s:1, Stor-Mattaure Arjeplogs kommun, Norrbottens län

Transkript

1 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Standardförfarande Detaljplan för ALLMÄNNINGSSKOGEN s:1, Stor-Mattaure Arjeplogs kommun, Norrbottens län Ett förslag till detaljplan för del av fastigheten Allmänningsskogen s:1, daterat , har upprättats av Arjeplogs kommun, Samhällsutvecklingsförvaltningen. Syftet med detaljplanen är att ge planmässiga förutsättningar för bostadsändamål inom kvartersmark samt i övrigt reglera allmän platsmark för utfartsväg. Hur samrådet har bedrivits Planen handläggs enligt plan- och bygglagen (2010:900) med s.k. standardförfarande och har varit föremål för samråd under tiden t.o.m Sakägare, statliga och kommunala instanser, föreningar m.fl. har getts möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Samrådshandlingar har skickats på remiss till berörda sakägare, myndigheter m.fl. och varit tillgängliga under samrådstiden på Arjeplogs kommun (Tingsbacka) samt på kommunens hemsida. Inkomna samrådsyttranden Följande skriftliga synpunkter har inkommit under samrådstiden: MYNDIGHETER Länsstyrelsen i Norrbottens län Har inkommit med yttrande enligt nedan: Bakgrund Arjeplogs kommun har tagit fram ett förslag till detaljplan för del av Allmänningsskogen s:1, Stor Mattaure med syfte att ge planmässiga förutsättningar för bostadsändamål och båtplatser. Detaljplanen handläggs enligt plan- och bygglagens standardförfarande. Länsstyrelsen synpunkter Länsstyrelsen hann inte lämna synpunkter till behovsbedömningen innan planförslaget skickades ut för samråd. Länsstyrelsen delar dock kommunens uppfattning att planen ej torde medföra en betydande miljöpåverkan. 1(6)

2 Länsstyrelsen anser dock att frågan om enskilda avlopp, radon och elektromagnetiska fält behöver utredas och konsekvensbedömas bättre för att säkerställa att planen är genomförbar. Länsstyrelsen vill också uppmärksamma kommunen att det i närområdet finns dokumenterat i Artportalen sådana arter som är skyddade av artskyddsförordningen (2007:845). Det skulle därför behöva utföras en kärlväxt- och fågelinventering för det aktuella detaljplaneområdet. Det är önskvärt om detaljplanen kan kompletteras med en översiktlig beskrivning av naturmiljön samt gärna fotografier över olika naturtyper. Övriga synpunkter/kommentarer Om marken måste avvattnas för att kunna bebyggas krävs tillstånd till markavvattning enligt 11 kap. 13 miljöbalken. Ansökan om tillstånd till markavvattning prövas av länsstyrelsen, om den inte ska prövas av mark- och miljödomstolen enligt 7 kap. 19 eller 20 lagen med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet (1998:812). Även båtplats med tillhörande bryggor kommer förmodligen att behöva prövas som vattenverksamhet. Prövningsgrunderna i 11 kap. 10 plan- och bygglagen Länsstyrelsen har inte sådana invändningar mot planförslaget som skulle kunna leda till att beslutet att anta detaljplanen behöver prövas enligt 11 kap. 10 plan- och bygglagen. Planbeskrivningen har kompletterats i både skrift och bild för att tydligare förklara de naturtyper som finns i området. Marken består av relativt ung tallskog och undervegetationen består av blåbärsris med inslag av kråkbärsris. Bilder visar också jordskärning där det syns att jordtypen i området är morän. Detta är en jordart som generellt anses hålla normala halter markradon. Beträffande elektromagnetiska fält så ligger all planlagd yta där bostäder får uppföras, minst 18 meter från yttersta fasledare av den befintliga 20 kvledning som löper genom planområdet. Detta bedöms vara i linje med strålsäkerhetsmyndighetens rekommendationer. Planbeskrivningen har kompletterats med förslag på vatten- och avloppslösning. Lantmäteriet Lantmäteriet upplyser om att åtkomst till båtplatser bör regleras i detaljplanen om inte tanken är att det ska ske via civilrättsliga avtal. För att undvika direktutfart mot allmän väg bör möjligtvis detaljplanen kompletteras med utfartsförbud mot allmän väg, vad gäller de sex tomtplatserna i nordväst. Det framgår ej av samrådshandlingarna hur allmän platsmark naturområde ska förvaltas, ska det inrättas en gemensamhetsanläggning för dessa områden? Detaljplanen innebär också möjlighet att, genom fastighetsreglering, utöka bostadsfastigheten Allmänningsskogen 1:4. Plankartan revideras så att åtkomst till båtplats regleras i form allmän platsmark [GATA] från allmän väg. De sex tomterna i nordväst har belagts med utfartsförbud mot allmän väg. Inom planområdet råder enskilt huvudmannaskap för allmän platsmark betecknad [NATUR]. I plan- och bygglagen regleras inte hur det enskilda huvudmannaskapet ska organiseras och det finns inte några formella hinder att fastighetsägare inom planområdet själva finner lämpliga lösningar hur den allmänna platsmarken ska ordnas, upplåtas och 2(6)

3 underhållas. Planbeskrivningen kompletteras i enlighet med lantmäteriets yttrande beträffande fastighetsreglering av Allmänningsskogen 1:4. Trafikverket Trafikverket anser att det är bra att en samlad anslutning mot den allmänna vägen har planlagts. Den nya anslutningen ska följa reglerna i VGU (Vägar och gators utformning) och Trafikverket ska ges tillfälle att godkänna detaljutformningen innan byggande. Kommun eller exploatör ska bekosta den nya väganslutningen. Yttrandet föranleder inte någon kommentar. Skanova Skanova har inget att erinra angående förslaget till detaljplan. Statens fastighetsverk Statens fastighetsverk avstår från att yttra sig. Vattenfall Vattenfall Eldistribution AB meddelar att de har elanläggningar, 20 kv-luftledning och 0,4 kv-jordkabel, i närheten av planområdet. Enligt kundavtalet, Nät 2009 K 7.3, får inte byggnader uppföras, marknivån ändras eller andra åtgärder vidtagas som äventyrar funktionen eller driften av nätägarens anläggningar. Vid ny korsande väg ska befintlig markkabel förläggas i rör. För 20 kv-ledningen gäller ett säkerhetsområde 4 meter horisontellt och 4 meter vertikalt från ledningens faser. Inom det området får inga maskiner, människor, redskap m.m. komma in. Enligt Vattenfalls riktlinjer bör minsta horisontella avstånd mellan fasledare och närmaste byggnadsdel inte understiga 10 meter. Utöver ovanstående avstånd gäller försiktighetsprincipen för magnetfält. Beträffande elektromagnetiska fält finns inga fastställda gränsvärden utan Vattenfall förutsätter att försiktighetsprincipen tillämpas av exploatörer och kommun vid uppförande av ny bebyggelse nära befintliga kraftledningar. Arbete i närheten eller under Vattenfalls ledning ska utföras enligt ESA. Entreprenör ska inneha erforderlig utbildning. Vid arbete nära Vattenfalls anläggningar krävs bevakning. Vid markarbeten ska kabelutsättning i fält alltid begäras. Bevakning och kabelutsättning beställs hos Vattenfalls kundtjänst. Vattenfalls anläggningar måste hållas tillgängliga under alla skeden av detaljplanegenomförandet. Eventuell flytt eller förändring av befintliga elanläggningar utförs av Vattenfall men bekostas av exploatören om inte annan överenskommelse finns. Om anläggningsflytt behövs yrkar Vattenfall på att ett avtal, där kostnader och ansvar regleras, finns upprättat innan detaljplanen antas, vilket ska framgå av detaljplanehandlingarna. Vid samförläggning, förstärkning av nätet m.m. är det viktigt att byggherren kontaktar Vattenfall i god tid. Under förutsättning att ovanstående uppfylls tillstyrker Vattenfall detaljplanen. Yttrandet föranleder inte någon kommentar. 3(6)

4 SAKÄGARE Ståkke sameby Ståkke sameby motsätter sig all bebyggelse längst Legsjekvägen, då bebyggelse längst denna väg enligt dem skulle leda till att ett större område än själva bebyggelsen blir obrukbar som renbetesmark. Betesmarken mellan de olika vägarna med bebyggelse blir inklämda och renskötseln försvåras. För att samebyn skall kunna ställa sig positiv till den tilltänkta bebyggelsen längst Norra Bergnäsvägen ställer samebyn kravet att mark eller stugor inte säljs eller överlåts till företag med planer på näringsverksamhet som kommer att störa rennäringen för Ståkke sameby, ex hundspann, jakt, skoterguidning mm inom samebyns gränser. De påpekar vidare att dem som köper eventuella tomter bör vara medvetna om att de ligger inom renbetesland och störning av renar kan förekomma. Om den tilltänkta bebyggelsen leder till att skotertrafiken ökar inom samebyns område anser Ståkke sameby att kommunen bör ställa sig positiv till tillfälliga skoterförbundsområden även inom skogsområdena om skotertrafiken utgör störning för renskötseln inom området. I vissa av uppgifterna angående rennäringen inom området påpekar de felaktigheter som gäller renskötselrätten inom det s.k. överlappningsområdet. Samebyn skriver i sitt yttrande: Inom området som är Ståkke samebys åretruntmarker och där Ståkke sameby har den exklusiva renskötselrätten medan den rätt Luokta-Mavas sameby har är genomflyttningsrätt. De har inte någon på rennäringslagen grundad rätt att begagna detta byområde för renskötsel, deras område ligger väster om det byskiljande stängslet. Se Dom Mål och från från Kammarrätten i Sundsvall. Behövs mer information i frågan finns ytterligare en Kammarrättsdom samt beslut om jakt- och fiskeersättning på överlappningsområdet. Det som rör Luokta-Mavas sameby i denna fråga är alltså endast genomflyttningsrätten. Samråd med Ståkke och Luokta-Mávas sameby har hållits vid ett flertal tillfällen. Under samråden har synpunkter lämnats från samebyarna vilka har beaktats i utformandet av detaljplanen. Text i planbeskrivningen om Luokta-Mávas rätt i området är korrigerad. Luokta-Mávas sameby Samebyn vill inledningsvis hänvisa till samebyns tidigare yttranden rörande tidigare planförslag inom Allmänningsskogen s:1, där det bland annat tar upp att rennäringen har funktionella behov där sambanden mellan trivselland, betesland och flyttleder inte får förbises. Samebyn konstaterar vidare att det i förslaget till detaljplan har anammats samebyns ståndpunkt att i mesta möjliga mån förtäta bebyggelsen i anslutning till redan befintlig bebyggelse. Trots att som Luokta-Mávas menar, att lavmarkerna i planområdets närhet kommer bli obrukbara som betesmark så är de beredda att acceptera detaljplanen om vissa villkor kan uppfyllas. De vill att det i planhandlingarna klart bör framgå att området primärt är renbetesmark som genomkorsas av flyttleder som är skyddade i lag. Köpare ska också informeras om regelverket i rennäringslagen kring flyttledernas sträckning. Vid köp av mark vill Luokta-Mávas sameby att det i köpeavtalet mellan Allmänningsskogen och köparen ska framgå att mark belastas av renskötselrätten och att köparna också informeras om regelverket kring handhavandet av hundar, samt att det i 4(6)

5 området finns ett stängsel mellan Luokta-Mávas sameby och Ståkke sameby jämte en skiljningsanläggning för ren. Samebyn skriver att de förutsätter att markägare och kommun är beredda att tillsammans med samebyn reglera skotertrafiken i området för att minimera intrånget för renskötseln och skapa betesro för renarna. Samebyn har inga principiella synpunkter för eller emot strandskydd, men finner att strandskyddet i vissa fall är en fördel för renskötseln eftersom stränder på solsidan ofta blir snöfria tidigt vilket enligt samebyn möjliggör bete på våren och vårvintern. Sjöar och vattendrags isar används ofta som flyttleder. Områden där flyttleden går iland är problematiska. Även om delar av den föreslagna nya bebyggelsen inte är strandnära kommer sannolikt strandområdena användas på olika sätt, bl.a. uppställning av båtar m.m. Till följd av dessa påstående motsätter sig samebyn att strandskyddet upphävs. Vad gäller trafik skriver Luokta-Mávas sameby att planförslaget kommer medföra att ett antal bilar och släpvagnar tidvis kommer stå uppställda efter vägen, framförallt under vintern/våren. Samebyn förutsätter att samråd sker med samebyn beträffande anläggande av utfartsvägar och gemensamhetsanläggningar. Samebyn anser att det ej tydligt framgår hur vatten och avlopp och el kommer lösas, vilket inte gör klart hur mycket mark som kommer tas i anspråk. Samebyn föreslår också att tillämpningen av detaljplanen utvärderas efter fem år. Samråd med Ståkke och Luokta-Mávas sameby har hållits vid ett flertal tillfällen. Under samråden har synpunkter lämnats från samebyarna vilka har beaktats i utformningen av detaljplanen. Planförslaget har tydliga bestämmelser för var båtplatser ska vara förlagda och ambitionen med detta är att båtarna ska vara samlade där. Skulle dessa tas bort bedöms risken vara stor att båtarna kommer vara spridda längst efter stranden på det sätt Luokta-Mávas sameby vill undvika. I planbeskrivningen står att varje fastighet ska anlägga erforderlig parkering. Denna bestämmelse bör tillse att fordon ej ska stå längs vägarna. Samebyns förslag om utvärdering anses kunna vara ett bra sätt att se hur en detaljplans ambitioner efterlevs. Håkan Backman Håkan Backman anser att den föreslagna detaljplanen avviker i väsentlig grad från den överenskommelse han träffade med Arjeplogs Allmänning och som han har köpekontrakt, tillhörande ritning samt protokollsutdrag från. Plankartan har reviderats så att kvartersmark som omfattar Håkan Backmans tilltänkta fastighet stämmer överens med den överenskommelse han gjort med Arjeplogs allmänning. 5(6)

6 Thomas och Birgitta Carlsson Paret Carlsson anser att planlagd kvartersmark för bostäder [B] mellan deras fastighet och närmast intilliggande fastighet ska vara allmän platsmark [NATUR], som de också anser sig blivit lovade att området skulle bli. Paret Carlsson har fått sin åsikt hörd och det nämnda området är nu planlagt som [NATUR]. ÄNDRINGAR EFTER SAMRÅD Inkomna synpunkter under samrådet har föranlett följande ändringar i planhandlingarna: Områdets vegetationstyp, jordtyp samt jordtypens generella radonhalt har beskrivits mer utförligt i planbeskrivningen. Förslag på vatten- och avloppslösning har givits. Antalet föreslagna fastigheter har reducerats med en fastighet som istället planlagts som allmän platsmark [NATUR]. Åtkomst till båtplats har säkerställts med allmän platsmark [GATA] från allmän väg. Utfartsförbud har införts mot allmän väg. Text i planbeskrivningen som gäller Luokta-Mávas rätt i området är korrigerad. Storleken på en föreslagen bostadsfastighet har utökats Kvarstående synpunkter - Ståkke sameby - Luokta-Mávas sameby Arjeplogs kommun, Samhällsutvecklingsförvaltningen, Hans-Erik Jonsson, Tf. förvaltningschef MBR Mats Abrahamsson, Byggnadsinspektör 6(6)