Kvalitetsrapport Sjölins gymnasium Nacka

Transkript

1 Kvalitetsrapport Sjölins gymnasium Nacka

2 Innehållsförteckning Sjölins gymnasium Nacka... 1 Innehållsförteckning... 2 Vision och värdegrund:... 3 Grundfakta om skolan/förutsättningar... 3 Åtgärder enligt föregående års rapport... 8 Utvecklingsområde 1, Likabehandling (TIO)... 8 Utvecklingsområde 2, Formella resultat (funktionell kvalitet) Utvecklingsområde 3, Bedömning för lärande genom kollegialt samarbete.. 15 Utvecklingsområde 4, Elevrekrytering Funktionell kvalitet: Upplevd kvalitet: Ändamålsenlig kvalitet: Nya/fortsatta utvecklingsområden: Sammanfattning

3 Vision och värdegrund: Sjölins gymnasium Nacka ligger i huset Kunskapsgallerian, vid Experimentgatan 7 i Sickla köpkvarter. Vår vision är att bidra till ett starkt demokratiskt samhälle med medvetna och ansvarstagande individer som gör självständiga val och vår idé är att skapa livschanser för våra elever genom utbildning och lärande. För att uppnå vår vision och för att skapa livschanser tror vi på Sjölins Nacka att värdegrundsarbete och likabehandling är en absolut förutsättning. Vi kallar det för vårt TIO-arbete vilket står för Trygghet, Inflytande och Omtanke. Varje elev ska känna sig trygg, utmanad och motiverad att följa sin egen väg. Det är av större vikt än något annat att alla uppmärksammas och blir sedda för dem de är och att man känner att man har ett inflytande över sin utbildning. I varje elevs utvecklingsplan formuleras mål för utbildningen och en specificerad plan för hur eleven kan lyckas. För att skapa engagemang i studierna arbetar vi med casemetodik, ett verklighetsbaserat arbetssätt som också i de flesta fall är ämnesintegrerat. Att arbeta i case ska vara ett spännande sätt att lära sig och att lära sig mer! Grundfakta om skolan/förutsättningar Sjölins gymnasium Nacka är en del av friskolekoncernen Academedia. Verksamhetschef är Gabriella Nylander och rektor är Andreas Hassel. Sjölins Nacka startades hösten 2008 och skolan är byggd för 360 elever och utformningen av våra lokaler har styrts av vår pedagogiska modell och värdegrund. Vi har idag det ekonomiska, samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga programmet. Vår skola ligger i Sickla köpkvarter, ett område sju minuter från Slussen och med goda förbindelser till såväl Stockholms innerstad som Nacka, Värmdö, Tyresö, Haninge och Saltsjöbaden. Vi har samarbeten med bl.a. Rytmus, YBC, SFI, Röda korset, Ungt företagande, UNICEF, Stockholms Universitet och Sociala entreprenörer samt kontakt med exempelvis Den Globala Skolan. För att garantera en skola på vetenskaplig grund har vi också väl etablerade kontakter med andra centrala aktörer för skola och utbildning som t.ex. Nacka kommun, Lärarhögskolan i Stockholm, Stockholm stad och Skolverket. Förutom detta har vi alltid haft en eller flera egna medarbetare som fortbildat sig vidare på Högskola och Universitet. Sjölins Nacka bedriver verksamhet för ungdomar i åldern 16 till 19 år. Exempel på styrdokument vi har att följa är skollagen, läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola (GY11) samt de företagsgemensamma verksamhetsmålen inom Academedia. På Sjölins Nacka studerade i snitt 320 elever under

4 Arbetssätt och organisation Studierna bedrivs i huvudsak verklighetsbaserat och genom ämnesintegrerade case. Ett case är en situation eller ett problem där eleven tillsammans med sina lärare aktivt arbetar med problemlösning, kritiskt och analytiskt tänkande, att identifiera olika aktörer samt tränar på att driva sin lärprocess och söka information. Eleverna är organiserade i en mängd olika grupperingar t.ex. mentorsgrupper, ämnesgrupper och även i olika casegrupperingar. Organisationen är uppbyggd utifrån att samtliga lärare är medlemmar i ett arbetslag, byggd på en årskurs, som har möten varje vecka och där en arbetslagsansvarig driver arbetet för årskursen. Den arbetslagsansvarige har i sin tur varje vecka möte med rektor som i sin tur ingår i en ledningsgrupp för hela Sjölins som träffas kontinuerligt. Medarbetarlaget består av 25 individer med breda kompetenser, varav 97,7 % av lärarna har behörighet och lärarexamen (SIRIS Skolblad). Under året har få lärare anställts då medarbetargruppen är stabil och den rörelse som finns, förutom i ett fall, handlat om föräldraledigheter. De nya lärare som anställs genomgår i möjligaste mån en omfattande rekryteringsprocess varefter man får en personlig mentor under sitt första år, detta oavsett tidigare erfarenhet. Alla medarbetare har möjlighet att delta i kompetensutvecklande aktiviteter, och under året har t.ex. två medarbetare studerat vid Universitet och Högskola. Varje elev ingår i en mentorsgrupp om c:a 30 elever och har en mentor som den träffar flera gånger varje vecka. Lärarna är med eleverna hela arbetsdagen och hela arbetsveckan och grundstrukturen är att skoldagen sträcker sig mellan kl och Våra lokaler och utrustning är moderna med projektorer i varje klassrum, var sin dator till alla elever och utrymmen som är skräddarsydda för att stödja vår pedagogiska modell; verklighetsbaserat lärande och casemetodiken. För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för varje elev anlitar/anställer vi specialister inom hälsovård, stödsamtal och studie- och yrkesvägledning. På Sjölins Nacka vill vi lyfta fram vårt arbete med profilen Global utveckling och socialt entreprenörskap. Vårt fokus ligger på att klargöra våra ambitioner, sätta ramar och strukturer samt vidareutveckla tanken med ämnesintegration och utgå från elevernas lust till lärande. Vi utgår från vår vision kring livschanser som vi aktivt arbetar med genom att konstant se till nyttan för elevens bästa ur ett långsiktigt och individuellt perspektiv. Personal Sjölins gymnasium Nacka har som mål att ha 100 % behöriga lärare. Under läsåret kom vi mycket nära, hela 97,7 % av lärarna var behöriga (78,5 % i riket). Vår personaltäthet låg under läsåret på 18,2 elever per lärare. På skolan fanns under läsåret också en administratör på 100 %, en biträdande rektor på 50 % och en it och vaktmästerifunktion på 60 %. Under läsåret fortsatte vi vår satsning på att bygga ut vår elevhälsa med nästa steg, en skolsköterska i huset på 20 % som också finns tillgänglig sju dagar i veckan i huset för våra elever vid behov. Detta föll väl ut och vi kommer därför att fortsätta samarbetet med Nacka kommun vad gäller den medicinska delen av elevhälsan. 4

5 Till läsåret bygger vi ut elevhälsan ytterligare med en egen kurator på 20 %. Tillsammans med en specialpedagogisk resurs på 50 % och en SYV på 20 % ser vi att vi har en välfungerande och adekvat elevhälsa på skolan. SIRIS skolblad Sjölins Nacka (Skola) Bakgrundsstatistik elever Läsårets elevtal präglades av ett stort tryck på årskurs 2 men ett lägre intresse för ekonomiprogrammet i årskurs 1. Årskurs tre var en mycket liten årskurs, främst på grund av den lilla naturklassen. En intressant utveckling att notera är att andelen flickor är hög i åk2 och åk3 men sedan vänder nedåt i åk1. En förklaring kan vara att i årets åk1 på ekonomiprogrammet var det endast tre flickor. Antal elever per program och årskurs juni 2014: Könsfördelning på skolan (SIRIS Skolblad) 5

6 Budget med materiella resurser och lokaler Skolan får sina intäkter från den skolpeng som utgår från varje elev. Den stora satsningen och kostnaden för året var skolans namnbyte som betydde en hel del investeringar. Exempel på dessa var allt från nya skyltar på skolhuset till skolkläder till personalen. Eftersom skolan helt gått över till 1-1 för två år sedan behövdes i år också köpas in fler skåp till elevernas datorer. I övrigt gjordes inga stora investeringar Arbetet i verksamheten Vår målbild skolan var: Sjölins gymnasium Nacka är en skola där alla trivs, känner sig delaktiga och mår bra. Vi upplever en stor tillfredsställelse med vår vardagliga verksamhet och är väl kända för andra med den kvalitet skolan står för och den varma kultur skolan har. Vi attraherar många nya elever, och med bedömning för lärande och IUP:s tre delar som viktiga grunder utvecklas och lyckas alla våra elever såväl i sina studier som i sin personliga utveckling. Enligt skollagen som gäller från 1 juli 2011 ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Rektorn är sedan ansvarig för att en liknande uppföljning sker på skolnivå. I det arbetet ska lärare, övrig personal och elever medverka samt att föräldrar och vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta. Syftet med det systematiska kvalitetsarbetet är att uppfylla de mål för utbildningen som skollagen och andra föreskrifter (nationella mål) fastslår. Arbetet ska dokumenteras och om det framkommer av uppföljningen, genom klagomål eller på annat sätt att det finns brister i verksamheten ska huvudmannen se till att nödvändiga åtgärder vidtas. Det är även viktigt att huvudmannen har rutiner för att ta emot och utreda klagomål mot utbildningen och att det finns information kring rutinerna inom verksamheten. Genom vårt systematiska kvalitetsarbete, som främst är ett hjälpmedel för att utveckla och förbättra vår verksamhet, synliggörs sambanden mellan mål, handlingar och resultat så att våra elever, medarbetare, föräldrar och andra intressenter kan följa vår utveckling. Vår syn på kvalitet För oss är hög kvalitet i vår verksamhet en nödvändighet. Vi strävar ständigt efter att förbättra våra resultat oavsett om det gäller den upplevda kvaliteten eller de formella resultaten (funktionell kvalitet). Vår grundläggande syn på kvalitetsarbetet i våra verksamheter bygger på att kvaliteten i första hand säkras genom mötet mellan lärare och elever 6

7 Delaktighet och förankring God kvalitet och förankring kräver ett systematiskt arbetssätt. På Sjölins Nacka har vi byggt en struktur för delaktighet för både elever, föräldrar och medarbetare. För personalen ser det i korthet ut så att rektor inleder varje vecka med informationsmöten och skolmöten (där har också alla chansen att ta upp övriga frågor för att diskutera och tycka till). På onsdagar har arbetslagen möte och på torsdagar har vi gymnasiemöten för pedagogiska frågor och fortbildning ledda av rektor eller av rektor utsedd person. Slutligen har skolans ledning möte på fredagar där också en elevhälsoträff hålls där aktuella elevfrågor lyfts för diskussion och beslut. Tagna beslut förmedlas och diskuteras med personalen på måndagsmötet och cirkeln är sluten. För elevernas del har de samling två dagar i veckan där också elevrådet har möjlighet att diskutera frågor som de sedan kan ta med sig till rektor. Alla lärare arbetar också aktivt med att alla elever ska ha inflytande i undervisningen. Föräldrarna nås med utvecklingssamtal, föräldramöten, nyhetsbrev och föräldraråd varje termin. I skolans ledning och i alla de andra grupperna analyserar vi resultat på undersökningar och de formella resultat vi åstadkommer samt för kontinuerliga dialoger kring vad som fungerar enligt plan och vad som är framtida förbättrings- och utvecklingsområden. Vi undersöker och diskuterar såväl kvantitativa som kvalitativa källor. Samtliga berörda är med i analyser och diskussioner kring resultat på kvalitetsmätningar och andra resultat. Utifrån det omfattande underlag vi skaffar oss så identifierar vi sedan vilka våra prioriterade utvecklingsområden är inför nästkommande läsår. I skolans arbetsplan för året tas det fram åtgärder till förbättringar inom de prioriterade områdena. I de handlingsplaner som arbetslagen tar fram för läsåret beskriver medarbetarna de åtgärder på förbättringar som planeras inom de utvecklingsområden som är identifierade mer på detaljnivå med ansvariga, tider och tillvägagångssätt. Arbetsplan och handlingsplaner förankras sedan med elever och föräldrar under början av läsåret. Viktiga händelser under året Den absolut största händelsen som ägt rum under året är att skolan har bytt namn från Vittragymnasiet Sickla till Sjölins gymnasium Nacka. Också vår systerskola på Södermalm har bytt namn till Sjölins och då våra två andra skolor redan hetat Sjölins så heter vi nu till slut alla samma sak. Andra saker som haft påverkan på verksamheten är att vi bytt lärplattform till Schoolsoft vilket i vårt tycke förbättrat informationsflödet i alla led väsentligt. Under året har vi också tillsatt en förstelärare som lett ett arbete med bedömning för lärande (BFL). Vi har under året haft flera spännande besök, som exempel kan nämnas att Miljöpartiets språkrör Åsa Romson varit på plats och diskuterat miljöfrågor med våra elever. Flera av våra elever har också uppmärksammats i media för sitt engagerade arbete. 7

8 Detta speciellt inom ramen för kursen entreprenörskap, som är en profilkurs på Sjölins Nacka. Inspirerade av socialt entreprenörskap och engagemang har eleverna drivit projekt i syfte att påverka och förändra en dynamisk verklighet. Vi har under året sett allt från klädinsamlingar till konserter, events och workshops. I år noterar vi Nora Zerzour, som i samarbete med röda korsets ungdomsförbund och fryshuset, arbetat med att stärka självkänsla och gemenskap hos unga tjejer genom sin egenskrivna bok fjärlisresan. Nora har under året lett flera workshops och hennes projekt fortsätter fortfarande. Vi vill också lyfta Mohammad Saleh, Kaleb Basele och Basir Abdul Khalil som efter ivrigt närverkande startade soppkök Kabamo som drevs till förmån för Stockholms hemlösa på medborgarplatsen under en dag. Vi har också genomfört gymnasiearbeten för första gången. Årets gymnasiearbeten har haft en stor spridning i val av ämnen och frågeställningar. Det har varit få litteraturstudier och merparten av uppsatserna har byggt på att tidigare forskning ställts gentemot resultatet av egna fältstudier där material samlats in genom intervjuer, enkäter, observationer, labbar mm. Vissa trender i ämnesval kan dock tydas. Sociala medier, ungdomars levnadsvillkor, demokratifrågor, marknadsföring, intersektionalitet och hållbar utveckling har varit populära ämnesval. Som ett exempel från samhällsvetenskapliga programmet kan Hannes Markén Ohlander lyftas fram. Han har i sin studie analyserat, jämfört och förklarat likheter och skillnader mellan 40-talets karikatyrer av judar och islamafobin i dagens karikatyrer i gymnasiearbetet: Karikatyrens makt - Den rasisiska utvecklingen av propaganda från andra världskriget fram till idag. Kännedomen om vår verksamhet har ökat vilket vi kan se genom att intresset från nya elever växt stort under året. Vi har inför läsåret för första gången kö till årskurs 1. Åtgärder enligt föregående års rapport Under läsåret hade skolan fyra utvecklingsområden: TIO, Formella resultat, Bedömning för lärande och elevrekrytering. Utvecklingsområde 1, Likabehandling (TIO) Arbetssätt Ett viktigt och angeläget område att alltid arbeta med är arbetet med likabehandling, eller som vi har valt att förkorta det, TIO. TIO står för Trygghet, Inflytande och Omtanke. Dessa delar är naturliga i ett likabehandlingsarbete men vi vill ändå lyfta TIO som tre ord centrala för vårt sätt att arbeta. 8

9 Som ett led i detta förhållningssätt valde vi att fortsätta ägna ett stort fokus på att lära känna varandra mellan årskurser och klasser och på att lära känna all personal på skolan, inte bara de som man har i sin undervisning. I detta arbete fortsatte vi att stötta elevrådet för att hjälpa dem att få med sig övriga elever på skolan och inspirera dem till att arbeta för inflytande och förändring. Vi ville under året också få in vikten av arbetsro under likabehandling då vi anser att det är en viktig del i arbetet med att visa respekt och omtanke för varandra. Som exempel på saker vi arbetat med för att stärka TIO var speed-dating mellan alla elever och årskurser, övernattningar och värt att nämna är att elevrådet i år anordnat ett uppskattat Killergame på skolan. För tredje året arrangerade Sjölin Nackas och Södermalms idrottslärare Sjölinsspelen, en viktig kamp mellan de två systerskolorna Sjölins Nacka och Sjölins Södermalm. Spelen anordnades liksom tidigare år på Zinkendamms IP på Södermalm. Den viktigaste grundstenen för vårt likabehandlingsarbete är den dagliga verksamheten med det ständiga fokuset på, och arbetet med, den personliga relationen mellan elever och personal. Vi vill med TIO sätta ett tydligt fokus på det som är ett av skolans viktigaste uppdrag, att låta eleverna känna sig trygga och värdefulla i skolan. Vi uppnår detta genom att arbeta aktivt med våra normer och värderingar, genom att upprätthålla och skapa nya traditioner, genom att satsa på och stötta elevrådet men fram för allt genom att alla medarbetare dragit åt samma håll och genom att samtliga hela tiden haft ordet TIO på näthinnan, varje dag. Hos oss är medvetandet om att vi alltid är förebilder, att tillämpa normkritik, att alltid vara där eleverna är och ständigt agera med tydlighet på allt som händer i vardagen nycklar till vårt resultat. Vår personal är helt enkelt otroligt engagerade, och de tillsammans med skolans ledning strävar efter att reagera blixtsnabbt på alla kränkningar som sker, hur små de än må vara. Personalen visar också öppet hur mycket de bryr sig om varandra, och genom att exempelvis kramas i korridorerna sprider detta en kultur av omtanke, öppenhet och trygghet. Många elever tar efter och gör likadant. Resultat Våra elever har i år svarat på dels vår egen elevenkät samt på KSL:s enkät som är en gemensam enkät för alla elever i årskurs två på samtliga skolor i Stockholms län. Exemplen som tas upp nedan är från KSL:s enkät, snittet för hela Stockholms läns skolor anges inom parantes. Siffrorna ska enligt statistiker tolkas så att ett resultat under 60 % kräver åtgärd, ett resultat över 60 % är godkänt, ett resultat över 70 % är mycket bra, över 80 % extremt bra och ett resultat över 90 % anses som otroligt högt. Årets resultat är återigen fantastiska i båda enkäterna. 9

10 KSL:s undersökning i Stockholms län (85 % svarsfrekvens från vår skola) För att ge ett par exempel ur KSL:s enkät så känner sig 98 % av våra elever sig trygga i skolan (91 %). 89 % av våra elever är nöjda med skolans arbete mot mobbing (70 %). 96 % anser att det råder en positiv stämning på skolan (77 %). 94 % anser att deras lärare bemöter dem på ett positivt sätt (78 %). Angående inflytande tycker 73 % att deras åsikter tas tillvara på ett bra sätt (46 %). Vår egen elevundersökning (98 % svarsfrekvens) Även i vår egen undersökning är resultaten mycket goda och har fortsatt uppåt sedan föregående års ökning (se exempel nedan, förra årets siffra inom parantes). 95 % av våra elever i vår undersökning att de känner sig trygga på skolan (93 %), 91 % att alla lärare tar ansvar för att alla elever behandlas med respekt (86 %). 84 % anser att lärarna tar hänsyn till deras åsikter (79 %). 91 % känner förtroende för sin mentor (85 %) och 84 % känner förtroende för rektor (77 %). Vår egen elevundersökning

11 Stockholms läns elevundersökning Analys Ett aldrig svikande fokus på TIO och likabehandling sätter riktningen och har gett resultat. En grundtanke på skolan är att TIO gäller ALLA. Genom att konsekvent tillämpa detta tankesätt, att personalen känner trygghet, inflytande och omtanke både gentemot ledning och varandra, gör också att väggarna andas detta sätt att tänka och utgör en grund för det driv och det engagemang som all personal står för och ger till eleverna. TIO är en stor och viktig del i vårt arbete att nå vår vision och följa vår idé. Vårt fokus på TIO kommer inte att avta före 100 % av eleverna anger att de känner sig trygga på skolan. Utvecklingsområde 2, Formella resultat (funktionell kvalitet) Arbetssätt Uppfyllelse av de formella resultaten i de kurser och ämnen vi erbjuder är en viktig del av varje gymnasieskolas verksamhet. Varje kurs har sina specifika mål och centralt innehåll med tillhörande kunskapskrav och förmågor. Det finns även ämnesmål och andra mål för läroplanen att beakta för att bara nämna några av styrdokumenten. Under har Sjölins Nacka fortsatt arbetet med att aktivt undvika att elever släpar efter i studierna och inte blir godkända i de kurser de läser. 11

12 Vi arbetar alltid utifrån målsättningen att alla elever ska klara sig och att ingen ska behöva gå om en kurs (och framför allt inte en hel årskurs). Under läsåret fortsatte vi vår satsning på formella resultat som ett utvecklingsområde. Vi valde att ha ett särskilt fokus på matematik och moderna språk där vi ville förbättra resultaten och utveckla undervisningen ytterligare. Satsningen på matematik gick in på sitt tredje år då just matematik varit ett ämne med mycket spretiga (höga och mycket låga) och ojämna resultat på vår skola. År två i satsningen på moderna språk handlade mer om att befästa och slutföra, här gick resultaten upp redan förra året. Liksom matematik hade resultaten i moderna språk tidigare varit extremt spretiga. Vi valde därför att under låta våra två ämnesstrateger fortsätta utveckla metoderna inom just matematik och moderna språk. Ämnesstrategerna är lärare som lyckats mycket väl med sina ämnen och kurser. Våra ämnesstrateger har i ämneslag lett arbetet med fokus på lyckade metoder och utifrån aktuell forskning och beprövad erfarenhet. Förutom strategen har vi i matematik även arbetat med intensiv handledning där elever som har haft behov av stöd har getts extra utrymme och vi har arbetat med dubbla lärare vid vissa pass. Resultatet av detta arbete beskrivs under rubriken resultat. Vi tillsatte också för första gången en förstelärare som i samråd med rektor lett och utvecklat det pedagogiska arbetet. Ovan beskrivet kombinerat med vårt nya utvecklingsområde BFL (se utvecklingsområde 3) var grunden för vår ansträngning att höja våra formella resultat. Nytt för året var också att vi förutom vår specialpedagogiska resurs, SYV och kurator haft en skolsyster genom Nacka kommun som funnits tillgänglig alla dagar i veckan för våra elever. Detta hoppades vi skulle stärka våra elevers välmående och därmed deras resultat ytterligare. Vårt allra viktigaste arbetssätt för att hjälpa våra elever att lyckas har även i år byggt på en nära dialog och relation mellan elev och lärare. Som vi ser det främjar en god pedagogisk relation där elever och lärare samarbetar och uppmärksammar varandra, även elevernas studieresultat. Som ett sätt främja och möjliggöra en god pedagogisk relation och möten mellan elever och lärare har våra lärare sina arbetsplatser i elevernas klassrum. Detta anser vi borgar för trygghet, tydlighet och tillgänglighet. Vårt arbetssätt med att göra studierna verklighetsbaserade gör att världen blir förståelig och engagerande för eleven vilket vi också ser leder till ökad nyfikenhet. Vi arbetar för en kultur där vi ständigt är öppna för nytt lärande och arbetar aktivt med den återkoppling vi ger och tar. Resultat Högskolebehörighet Vi har i år en behörighet på skolan på 93,3 % (för riket var förra årets siffra 87 %). Siffran är klart sämre än förra årets resultat. Vårt absoluta mål är 100 %. 12

13 Meritvärde Meritvärdet har i år sjunkit från 14,1 till 14. Fokus matematik & moderna språk -Ämnesstrateger Vad gäller ämnesstrategernas arbete med matematik och moderna språk kan vi konstatera att resultatet är bra. Som exempel från matematikkurserna kan ges kursen 1b (9 % F mot rikets 19 %) och 3b (12 % F mot rikets 21,4 %). Något sämre men ändå bättre än riket har det gått i kursen 2b (21 % F mot rikets 35,3 %). För moderna språkens del (spanska, franska och tyska) är resultatet gott. Andelen F i dessa kurser har under de två år projektet fortgått sjunkit från 16 % i snitt till 4 %. Genomströmning Genomströmningen på Sjölins Nacka är god. Andelen som fullföljer sina studier på tre år är på naturprogrammet 94 % och på samhällsprogrammet 83 %. Andelen som fullföljer sina studier på fyra år ligger på vår skola på totalt 90,1 % att jämföra med rikets 88,3 % Vad gäller elever som behöver gå om en årskurs så är resultatet något bättre än förra året i årskurs ett (färre elever som behöver gå om), likadant i årskurs två och sämre i årskurs tre (fler elever som behöver förlänga sina studier). Andel elever som fullföljt utbildningen inom fyra år (SIRIS Skolblad) Analys Högskolebehörighet Vi må ha en behörighet över rikets snitt, men att ändå 6,7 % av våra elever inte blir behöriga ser vi som ett misslyckande. Vi ser att den enskilt största faktorn för att vi inte når hela vägen är ogiltig och hög frånvaro. Vi måste därför hitta vägarna till hur vi lyckas locka de elever med ogiltig frånvaro till skolan. I samtal med våra elever ser vi att vi även behöver lägga ännu mer fokus på att träna eleverna i personligt ansvar och konsekvenstänk. 13

14 Vi bygger också ut elevhälsan ytterligare till nästa år genom att fördubbla vår kuratorresurs då många elever som är frånvarande ofta mår dåligt. De elever som kommer till skolan lyckas vi nästan alltid få att lyckas så närvaro är en otroligt viktig nyckel för oss. För att träna konsekvens kommer vi, förutom att arbeta med personligt ansvar under nästa läsår, även skärpa och snabba upp vår rapportering till CSN. Vi hoppas att detta kan bidra till en högre närvaro. Meritvärde Meritvärdet har tyvärr sjunkit något för andra året i rad, nu från 14,1 till 14 och hamnar därmed under snittet för riket på 14,1. Vi har på skola haft ett starkt fokus på att få varje elev att klara sina studier och bli behöriga. Det viktiga uppdraget att samtliga elever ska lyckas och klara gymnasiet kan ha påverkat vårt genomsnittliga meritvärde genom att vi inte lagt samma fokus på högpresterande elever. Vi kommer därför framåt sträva efter att ägna dessa elever lika stor uppmärksamhet. Vi tror att vårt fortsatta fokus på återkoppling och bedömning för lärande kommer att vara en del av lösningen att vända trenden till nästa år. Detta därför att goda exempel på framgångsrika undervisningsmetoder då kan spridas till fler av våra lärare. För att främja det arbetet utökar vi förstelärartjänsterna från en till två. Fokus matematik & moderna språk Ämnesstrateger Vårt treåriga försök med ämnesstrateger har fallit väl ut. Vad gäller moderna språk känner vi oss nu nöjda och kommer inte att ha någon strateg i dessa ämnen nästa år. Vad gäller matematik kommer vi inte heller att ha någon strateg, även fast vi här har mycket kvar att göra då resultaten fast de gått upp fortfarande spretar stort mellan kurserna. Som en fortsatt satsning på matematik kommer vi istället delta i matematiklyftet. Något vi hoppas kommer att ytterligare öka måluppfyllelsen i matematik. Korrelation slutbetyg och nationella prov (se tabell på nästa sida) Årets resultat i övrigt ger att vi överlag på skolan har en god korrelation mellan slutbetyg och genomförda nationella prov. Alla avvikelser är underbyggda och motiverade på elevnivå. Det vi kan se är att den nya betygsskalan ger fler avvikelser än den tidigare. En orsak skulle kunna vara att det nu finns fler bedömningssteg där t.ex. många elever får ett D som slutbetyg där de skrivit ett E på ett nationellt prov då de visat en högre nivå under året. Vi kan ändå konstatera att vi har en godkänd korrelation, även när vi jämför med riket. Som exempel har vi i kursen Svenska 1 20,7 % i avvikelse uppåt (16,5 i riket) och 16,1 % under (13,3 i riket). Eng 5 har 12 % som avviker uppåt (14 % i snitt i landet) och 4 % under (9,2 i riket). Eng 6 har 24,5 % som avviker uppåt (18,1 % i snitt i landet). I matematik 1b har 31,2 % som avviker uppåt (21,8 % i snitt i landet). Sämst är korrelationen i matematik 2b där avvikelsen är mycket stor jämfört med höstterminen - 13 i riket. På denna kurs ligger vi hela 78,5 % högre i slutbetygen är resultatet på nationella provet (32 %). En förklaring kan vara att provet i år ska ha varit mycket svårt och många elever inte skrev godkänt på det. Då lärarna ändå har god täckning för att sätta ett betyg har de gjort det och därav avvikelsen. 14

15 Korrelation nationella prov och satt kursbetyg Utvecklingsområde 3, Bedömning för lärande genom kollegialt samarbete Arbetssätt Vårt område Bedömning för lärande genom kollegialt samarbete tog vid där vårt arbete med tidigare års fokusområdet GY 11 avslutades. Genom ett systematiskt utvecklingsarbete där vi synliggör och analyserar gemensamma och individuella resultat och genom ökad samverkan i kollegiet i form av t.ex. auskultationer för inspiration och andra metoder ville vi under året utveckla vår bedömningskompetens. Vi ville lyfta goda exempel, inspireras av varandra och använda yttre expertis för att skapa likvärdighet för att förbättra hela skolans arbete med att tydliggöra syfte, förmågor och kunskapskrav. Vi ville skapa aktiviteter som synliggör lärandet och visar på återkoppling som för lärandet framåt. Slutligen ville vi lära lärarna att stärka eleverna som lärresurser för varandra för att kunna skapa möjligheter för våra elever att vara än mer drivande i sin egen lärprocess. 15

16 Mål och resultat: Mätbara mål vi valt för området är återkoppling, arbetsro och samarbete mellan lärarna, samt meritpoäng och högskolebehörighet. Vi kan konstatera att den upplevda kvalitén har ökat. Elevundersökning (Vår egen) Medarbetarundersökning Analys Efter analys av resultatet i elevgruppen, ledningsgruppen och kollegiet ser vi att vårt fokusområde BFL på många områden har gett resultat men visar ett fortsatt behov av att utveckla vår kompetens. Att 100 % av personalen anser att de delar med sig av kunskap till varandra är ett bra utgångsläge för det. Höjningen av arbetsron från 66 % till 78 % är den största förbättringen. Detta har uppnåtts på olika sätt i olika årskurser. Vi har använt oss utav allt från mobildagis till regler för hur man får gå in i och ut ur klassrummet. En viktig del är att vi pratat om arbetsro, både med varandra och med våra elever. Meritvärdena har inte gått upp som en följd av vårt arbete med kollegialt lärande och BFL. En slutsats man kan dra av detta är att det tar längre tid än ett år för att ett så komplext arbete som det med bedömning för lärande och kollegialt lärande att slå igenom i meritvärdena. Eftersom vi kommer att fortsätta med området tror vi att det möjligtvis kommer att slå igenom även här efter nästa läsår och som senast året efter det. 16

17 Utvecklingsområde 4, Elevrekrytering Arbetssätt Trots att vi i flera år lyckats med en bra kvalitet på skolan så har vi inte lyckats göra oss kända i tillräckligt stor utsträckning och skolan har haft platser tomma. Vi har därför försökt ta mer plats, synas och höras och berätta att vi finns och vad vi gör. Ett sätt att göra detta har varit arbetet med vår profil Global utveckling och socialt entreprenörskap och genom att visa våra elevers arbete med dessa frågor. Att synas mer har känts naturligt genom vår case-metodik, där vår uttalade ambition är att utmana och uppmuntra våra elever att våga höras, synas och påverka närområde och vårt samhälle. Vi såg även att vi behövde bli mer tydliga i vårt budskap till eventuella nya elever och visa att skolan ger högskolegaranti, och även andra goda förmågor inom studieteknik, arbetssätt, självförtroende, nätverk, analysförmåga och mer. Resultat Vi har i år äntligen lyckats med vår elevrekrytering. Vi har för första gången i skolans sexåriga historia kö till årets årskurs 1 med 62 reserver till våra program. Även antagningsgränserna och medianvärdena har sprungit iväg, där lägsta antagningsgränsen är för ekonomiprogrammet på 205 (median 246,3) och som högst 267,5 på det naturvetenskapliga programmet med inriktning naturvetenskap (median 285). Analys Systematiskt kvalitetsarbete och långsiktigt tänkande har gett resultat. Förutom våra satsningar på att höras och synas mer kan även gymnasieantagningens jämförelseverktyg ha bidragit till den positiva utvecklingen då vi genom där nått ut till fler elever med hur nöjda våra elever är med sin skola. Vi tror också att vårt namnbyte kan ha bidragit till att vi upplevs som mera attraktiva för gymnasieelever. Funktionell kvalitet: Då vi under året haft funktionell som ett utvecklingsområde kan du läsa om detta arbete under rubriken Utvecklingsområde 2, Formella resultat (funktionell kvalitet) på sidan 11 i denna rapport. Upplevd kvalitet: Arbetssätt: Det är viktigt att veta hur elever och föräldrar upplever vår verksamhet. Hur god måluppfyllelse har vi gentemot det vi säger oss erbjuda? Vilka är våra styrkor? Inom vilka områden behöver vi utvecklas såväl på kort som på lång sikt? 17

18 För att ta reda på det genomför vi varje år en enkätundersökning. Förutom vår egen undersökning deltar vi i KSL:s gemensamma enkät för alla elever som går i årskurs två i Stockholms län. Undersökningarna hjälper oss att skapa en bild av hur väl målen för verksamheten har uppnåtts våra styrkor samt vilka områden som kräver extra fokus under kommande tid våra utvecklingsområden. Uppföljning av målen: Sjölins Nacka skriver utifrån sin kvalitetsrapport varje år en arbetsplan för skolan med utvecklingsområden. Utifrån den utarbetas sedan även handlingsplaner i varje arbetslag. All personal på skolan skriver också sin individuella handlingsplan. En del i planen är hur medarbetarna arbetar med skolans utvecklingsområden. Denna plan är en hjälp för medarbetare och rektor att lägga upp, analysera och följa upp alla medarbetares professionella utveckling och resultat under läsåret. Utvärdering och uppföljning görs förutom i medarbetarsamtal kontinuerligt i arbetslagen och på skolmöten. Utifrån föregående års resultat valde vi att särskilt arbeta med elevens upplevelse av att de fått återkoppling i olika former samt deras arbetsro. Detta utmynnade i våra utvecklingsområden TIO (arbetsro) och kollegialt lärande (för att sprida goda exempel och utveckla olika metoder inom återkoppling). Resultat: Vi har under året ökat vår upplevda kvalitet och en hög svarsfrekvens (elevundersökningen 98 % och medarbetarundersökningen 100 %. KSL:s undersökning 85 %) ger en god reliabilitet. Närmare analys kring frågor kring likabehandling (TIO) redovisas under område 1 på sida 8. Resultat i de enkäter vi deltagit i: Exempel från KSLs: enkät (länets snitt inom parantes): 93 % anser att lärarna är kunniga i sina ämnen (80%). 80 % tycker att de får extra hjälp om de behöver (66 %). 79 % anser att våra lärare samverkar mellan ämnena (56 %). Angående inflytande tycker 73 % att deras åsikter tas tillvara på ett bra sätt (46 %). Sämst lyckas vi med frågan om lärarna informerar om hur eleven ligger till under kursens gång 42 % (53 %). Hela 93 % är mycket nöjda med sin skola och kan rekommendera den till andra elever (70 %). 18

19 KSL:s enkät I vår egen undersökning, som omfattar alla elever på skolan har resultaten överlag förbättrats sedan föregående års undersökning, och ligger i linje med det vi ser i kommunens enkät. 19

20 Sjölins elevundersökning NKI Trivselgrad 20

21 Undervisningskvalitet Personalens totala nöjdhetsindex (NMI) ökade detta läsår till 81 % (78 %) attraktiviteten till 88 % (84 %), engagemanget ligger kvar på 91 % (91 %) och ledarindex ökar till 94 % (93 %). 21

22 Sjölins medarbetarundersökning Analys och bedömning av måluppfyllelsen Resultatet på den upplevda kvaliteten ger oss ett kvitto på att vi fokuserat på det som är allra viktigast att man som elev förutom att lära sig mycket mår bra i skolan, och att vårt fortsatta fokus på TIO under året har fungerat. Årets satsning kring återkoppling och arbetsro har dock bara lyckats till hälften, arbetsron har gått upp mycket men återkopplingen behöver vi definitivt fortsätta jobba med (se område 3). Med personalen behöver vi främst fokusera på frågor kring stress och strukturer för att förhindra eller minska den. Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling Under nästa läsår kommer vi att fortsätta fördjupa vårt TIO-arbete med fokus på frågor kring personligt ansvar och konsekvenstänk där det finns mycket att göra och vinna på detta. Både i form av ökad närvaro såväl som måluppfyllelse. Både för att höja våra formella resultat och upplevelsen av att få god återkoppling kommer vi fortsätta att jobba med kollegialt lärande och bedömning för lärande för att både ta hand om de goda exempel som finns främst kring återkoppling. 22

23 Vi kommer att utgå från årskurs 1:s arbete där arbetslag 1 lyckats mycket bättre än resten av skolan med dessa frågor och där eleverna i hög utsträckning upplever att de får bra återkoppling. Eftersom ett av sätten arbetslag 1 arbetat med återkoppling är genom tydlighet i Schoolsoft har vi också gjort delar av arbetssättet som rutin och det sätt vi ska arbeta på inför nästa läsår. Vi behöver också fortsätta att arbeta med frågor kring arbetsro då det är stora skillnader mellan olika klasser. Exempel från klassen Sahara i årskurs ett i förhållande till resten av skolan vad gäller frågor kring återkoppling: Ändamålsenlig kvalitet: Arbetssätt och uppföljning av målen: Varje år görs en undersökning bland de elever som tog studenten för tre år sedan för att undersöka hur väl gymnasietiden förberedde dem för tiden efter studenten. I år var Sjölins Nacka för första gången med i undersökningen då det för första gången gått tre år sedan våra första elever tog studenten. 23

24 Resultat: Sjölins Nackas resultat är otroligt bra, se nedan. Undersökning ändamålsenlig kvalitet Analys och bedömning av måluppfyllelsen Vår slutsats utifrån de fina resultaten är att de är en följd av vårt arbete med TIO, case och verklighetsbaserat lärande. Ytterligare en förklaring förutom vårt arbetssätt skulle kunna vara att eleverna som svarat är skolans första elevkull. Mellan dem och de få lärare som startade skolan fanns en helt unik relation och en nybyggaranda som kanske bara kan finnas i en uppstart. Svarsfrekvensen är också låg med enbart 50 % svarande vilket ger en relativt låg reliabilitet. En fråga är varför de tidigare eleverna inte svarar lika högt på hur väl förberedda de blivit på arbetslivet? Saknas något här? 24

25 Åtgärder för ökad måluppfyllelse och vidare utveckling Något som vi tror kan ge ett bättre resultat framåt är att fortsätta att utveckla konceptet verklighetsbaserat lärande så att detta förhållningssätt genomsyrar alla ämnen och inte bara case. Kanske kan det hjälpa upp upplevelsen av att det som lärts in i skolan också är relevant för arbetslivet? Vi tror också att en ökad känsla av relevans och meningsfullhet kommer att öka lusten för lärandet ytterligare och i och med det även närvaron i skolan. Med ökad närvaro kommer de formella resultaten att gå upp och med dem säkerligen även den upplevda kvalitén. Nya/fortsatta utvecklingsområden: Område 1: TIO Arbetssätt Vi har överlag redan goda resultat vad gäller vårt TIO-arbete. Däremot är vi inte nöjda. Alla elever hos oss upplever fortfarande inte att de är trygga i skolan, arbetsron behöver förbättras och förmågan till att kunna ta personligt ansvar måste öka avsevärt. För att nå bättre resultat kommer vi att utgå ifrån och jobba med vår pedagogiska modell. Arbetet med modellen klargör och hjälper oss att hålla fokus på våra kärnvärden kring pedagogisk relation, olikhet och tydlighet. Vi vill utifrån modellen intensifiera vårt arbete med dessa värden och elevens personliga utveckling. Vi kommer att arbeta med att vässa våra introduktionsveckor, speciellt i årskurs tre där frånvaron ofta börjar bli ett problem, vi kommer att förnya och återuppväcka vårt arbete med alla elevers individuella utvecklingsplan för att främja den personliga utvecklingen och vi kommer att skapa förutsättningar för att sprida goda exempel lärare emellan. Förväntad utveckling: Med ett förnyat fokus på våra kärnvärden utifrån vår pedagogiska modell tror vi oss kunna höja både formella och upplevda resultat på skolan. Resultat: Efter nästa års arbete vill se att 100 % av alla elever känner sig trygga på skolan. Vidare vill vi se att frånvaron går ner medan förmågan till personligt ansvar, konsekvenstänk och meritvärden går upp. 25

26 Uppföljning: Vi följer upp varje vecka med möten och samlingar. Elevenkäterna genomförs i januari/februari. Område 2: Funktionell kvalitet Arbetssätt För att höja elevernas resultat fortsätter vi att satsa på dem som främst ska hjälpa dem till det, lärarna. Vi kommer att ha två förstelärare på plats som utifrån vår pedagogiska modell och aktuell forskning fortsätter vårt fokus på återkoppling, kollegialt lärande och personlig utveckling. Vi kommer som ett led i detta arbete även förtydliga våra rutiner för omdömen i Schoolsoft. Med vårt modellarbete vill vi lägga nytt fokus på att arbeta med våra kärnvärden med personligt ansvar i täten. Vi gör detta i alla ämne, case, samlingar och i eleverna egna individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal. Vi kommer också att delta i matematiklyftet. Förväntad utveckling: Vår förväntan är att våra formella resultat ska förbättras, i synnerhet meritvärdet. Vi vill också att eleverna ska uppleva att de klarar av att ta ett större ansvar för sina studier och de får bättre återkoppling. Resultat: Vårt mål är att 100 % av våra elever ska bli behöriga mot årets 93,2 %. Vi vill vända den negativa trenden med våra sjunkande meritvärden och satsar på att komma upp i rikets snitt under nästa läsår, dvs öka från 14 till 15. Uppföljning: Uppföljning sker kontinuerligt över året. Rektor har en ständig dialog med lärarna kring betygsättning och omdömen. Vid utvecklingssamtalet gås alla pågående kurser igenom och minst en auskultation genomförs under höstterminen. Inför betygsättning jämförs och analyseras resultaten och diskuteras och motiveras. Slutligen sker en större analys i ledningsgruppen och tillsammans med personalen för att sedan sättas på pränt i kommande kvalitetsredovisning. 26

27 Sammanfattning Sammanfattningsvis kan vi konstatera att den upplevda kvalitén på skolan är hög men att tydliga förbättringsområden kring arbetsro och återkoppling finns. Den funktionella kvalitén är både bra och dålig. Vi har god högskolebehörighet men för låga meritvärden. Med ett hårt fokus under nästa år på dessa frågor tror vi att siffrorna kommer att öka och fram för allt den negativa meritvärdestrenden brytas. 27