Strategisk satsning Forskningsberedningens förslag

Transkript

1 Forskningssekreterare Gabriella Olshammar / 1 Fakultetsstyrelsen Strategisk satsning Forskningsberedningens förslag Fakultetens forskningsberedning har av fakultetsledningen fått i uppdrag att fördela 4,7 miljoner kronor till strategiska satsningar för att stärka fakultetens forskning. Forskningsberedningen föreslår att merparten av medlen används till att inrätta ett sabbatical-program som ska ge fakultetens tillsvidareanställda lektorer och professorer möjlighet att ansöka om ekonomiskt stöd till att bedriva upp till 6 månaders forskningsvistelse vid annan högskola/forskningsinstitut. En del av pengarna ska fördelas direkt till institutionerna som en förstärkning av den redan inrättade strategiska satsningen (i budgeten 2013) att stimulera lärare och forskare att söka externa bidrag. En halv miljon kronor av pengarna kommer beredningen behöva använda till fakultetens forskardag, med bland annat ett forskningspris på kr, samt andra utgifter under året. Förslaget är att av de 4,7 miljoner kronorna fördela 4,2 miljoner genom: 3,2 miljoner kr som utlyses inom ett sabbatical-program som är öppet för alla fakultetens tillsvidareanställda lektorer och professorer att söka. Forskningsberedningen kommer formulera en utlysningstext som går ut i april. 1 miljon kronor ska fördelas direkt till institutionerna, uppdelat i relation till antalet tillsvidareanställda lektorer och professorer. Deliang Chen Naturvetenskapliga fakulteten Guldhedsgatan 5 A, Box 460, SE Göteborg , (fax)

2 Utbildningsberedningen delrapport (1) ekonomisk fördelningsmodell Uppdraget Utbildningsberedningen fick i uppdrag att arbeta fram ett förslag på ny fördelningsmodell för utbildning på grund- och avancerad nivå. Övergripande randvillkor: Värnar om hög kvalitet i forskning, utbildning, samverkan och arbetsmiljö Transparent modell med hög utväxling på fakultets- och externa medel Förändringar leder till en utbildning i ekonomisk balans Frågor att särskilt beakta: Långsiktig stabilitet jämfört med strategisk rörlighet i tilldelning Hur skulle tilldelningen göras om man inte relaterar endast till HST/HPR? Modellens styrning och totalt utbildningsutbud Har vi just de utbildningar/kurser som är av strategisk betydelse för verksamheten? Fördelningen mellan utbildning på grund-, avancerad- (och forskarnivå) Finansiering av pedagogiska projekt och internationalisering (samt andra eventuella avsättningar på fakultetsnivå) Stimulans och utveckling kopplat till handlings- och verksamhetsplanen Det ska finnas en tydlig koppling till handlings- och verksamhetsplan Utveckling i kompletta miljöer Nationell och internationell anställningsbarhet Bildningsperspektivet Långsiktigt hållbar samhällsutveckling Pedagogiskt välutvecklade lärmiljöer Fakultetsextern samverkan Arbetssätt Beredningen har haft tre möten som behandlat uppdraget (130125, , ). Mötena har inkluderat såväl diskussion i mindre grupper som i plenum. Exempel på diskussionspunkter: Omfattning och inriktning av strategiska avsättningar på fakultetsnivå Är prislappar en lämplig fördelningsmodell? Eventuell grundprincip för alternativ modell Konkretisering och precisering av grunderna för fördelning av HST till institution Vilken typ av utbildning ska modellen styra mot?, Har vi de kurser och program vi vill ha? The Faculty of Science Guldhedsgatan 5 A, PO Box 460, SE Göteborg, Sweden , (fax)

3 2 / 2 Preliminära förslag och rekommendationer för simuleringar 1. Transparens och möjlighet att simulera modellens utfall utifrån olika scenarier ska utgöra viktigt kriterium för modellens uppbyggnad och struktur. Tidsbegränsade strategiska satsningar bör tydligt skiljas från långsiktig ekonomisk tilldelning i modell och dispositionsplanering. 2. Övergripande principer för fördelningsmodell från fakultet till institution bör där så är rimligt följa samma principer som mellan GU och fakultet 3. HST/HPR lämplig fördelningsmodell, bl.a beroende på årlig avräkning gentemot GU 4. Samma relativa fördelning mellan HST och HPR mellan fakultet och institution som mellan GU och fakultet (61/39) 5. Samma prislapp för HST och HPR oberoende av utbildningsform. Simulera modellens utfall med samma uppdrag i HST och HPR som inför 2013 med en enhetlig ersättningsnivå. 6. Omfattning av fakultetens strategiska avsättningar fn på lämplig nivå (2013). Modellsimulering och analys 4. Verksamhetsuppdraget från utbildningsdepartementet till GU och vidare till fakulteten ges i form HST och HPR, i vilka medel för lokalkostnader ingår. Naturvetenskapliga fakulteten tillämpar en solidarisk fördelningsmodell för lokalkostnader, varför utbildningens andel av lokalkostnaderna borträknas från HST-tilldelningen innan fördelning av utbildningsmedel görs till institution. Den relativa fördelningen mellan HST och HPR är därför skenbart annorlunda mellan fakultet och institution (45/55), jämfört med mellan GU och fakultet (61/39). HST (%) HPR (%) GU inkl. lokal NFS exkl. Lokal NFS inkl. lokal och 6. i) Den långsiktigt strategiska satsningen om 2 mkr på utbildning inom ramen för Sven Lovén överförs att istället fördela inom ramen för institutionernas verksamhetsuppdrag (Bilaga 1). ii) Enhetlig prislapp för HST och HPR (Bilaga 2). iii) En prislapp för kurser med grundläggande behörighet (idag prislapp 0) samt en prislapp för övrig utbildning (Bilaga 3). iv) Den långsiktigt strategiska satsningen om 2 mkr på utbildning inom ramen för Sven Lovén överförs att istället fördela inom ramen för institutionernas verksamhetsuppdrag. En prislapp för kurser med grundläggande behörighet (idag prislapp 0) samt en prislapp för övrig utbildning (Bilaga 4). v) En prislapp som inkluderar lokalpengen (Bilaga 5).

4 EN PRISLAPP inkl SLC Bilaga 1 Prislapp HST HPR Summa Uppdrag budget2013 Skillnad HST 2013 HPR prest. HST tkr HPR tkr tkr tkr tkr KV , MV , FY , GEO , KMB , Bioenv , plus SLC EN PRISLAPP INKL SLC Summa Ökat med 2 mkr från SLC på prislappen Prestationsgrad är snitt för varje institution Tidigare räknat på: kurs med grundläggande behörighet (0,75) marina programmet (snittprestation från tidigare deltagande institutioner 0,79) NUVARANDE PRISLAPPAR 2013 Nivå 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå

5 EN PRISLAPP Bilaga 2 Prislapp HST HPR Summa Uppdrag budget 2013 Skillnad HST 2013 HPR prest. HST tkr HPR tkr tkr tkr tkr KV , MV , FY , GEO , KMB , Bioenv , EN PRISLAPP Prestationsgrad är snitt för varje institution Tidigare räknat på: kurs med grundläggande behörighet (0,75) marina programmet (snittprestation från tidigare deltagande institutioner 0,79) NUVARANDE PRISLAPPAR 2013 Nivå 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå

6 TVÅ PRISLAPPAR Bilaga 3 Prislapp A Prislapp B grundl beh ordinarie kurser HST HPR Summa Uppdrag Prislapp A Prislapp B Budget2013 Skillnad HST 2013 hst hpr prest. tkr hst hpr prest. tkr tkr tkr tkr KV , , MV , , FY , , GEO , , KMB , , Bioenv , , TVÅ PRISLAPPAR Prestationsgrad är snitt för varje institution samt på kurser med grundläggande behörighet 0,75 Tidigare räknat på: kurs med grundläggande behörighet (0,75) marina programmet (snittprestation från tidigare deltagande institutioner 0,79) basåret (0,77) NUVARANDE PRISLAPPAR 2013 Nivå 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå

7 TVÅ PRISLAPPAR INKL SLC Bilaga 4 Prislapp A Prislapp B grundl beh ordinarie kurser HST HPR Summa Uppdrag Prislapp A Prislapp B Budget2013 Skillnad HST 2013 hst hpr prest. tkr hst hpr prest. tkr tkr tkr tkr KV , , MV , , FY , , GEO , , KMB , , Bioenv , , TVÅ PRISLAPPAR INKL SLC Ökat med 2 mkr från SLC på prislappen Prestationsgrad är snitt för varje institution samt på kurser med grundläggande behörighet 0,75 plus SLC Summa Tidigare räknat på: kurs med grundläggande behörighet (0,75) marina programmet (snittprestation från tidigare deltagande institutioner 0,79) NUVARANDE PRISLAPPAR 2013 Nivå 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå

8 EN PRISLAPP INKL LOKALER Bilaga 5 Prislapp HST HPR Summa Uppdrag budget 201Skillnad HST 2013 HPR prest. HST tkr HPR tkr tkr tkr tkr KV , MV , FY , GEO , KMB , Bioenv , lokalpeng Summa EN PRISLAPP INKL LOKALER Prestationsgrad är snitt för varje institution Tidigare räknat på: kurs med grundläggande behörighet (0,75) marina programmet (snittprestation från tidigare deltagande institutioner 0,79) NUVARANDE PRISLAPPAR 2013 Nivå 0 Nivå 1 Nivå 2 Nivå

9 Förslag: Ekonomiska satsningar på forskarutbildning. FUB-N Beredningsarbetet Forskarutbildningsberedningen har arbetat med frågan inom ramen för ordinarie möten. Efter ett första diskussionsmöte har samtliga ledamöter skickat in skriftliga synpunkter och kommenterat varandras förslag. Efter en sammanställning av materialet har ytterligare ett längre beredningsmöte genomförts där förslagen diskuterats och konkretiserats. En sista remissrunda har därefter genomförts. Vi har därefter kunnat enas om följande förslag. Övergripande synpunkter Beredningen anser att det finns anledning att rikta särskilda resurser till forskarutbildningen för att uppnå det långsiktiga verksamhetsmålet om en professionell forskarutbildning. De huvudsakliga medlen för detta utgörs av särskilda medel riktade till forskarutbildningskurser, samt av aktiviteter avsedda att utveckla examinatorsrollen och säkerställa en kontinuerlig pedagogisk fortbildning av handledare i forskarutbildningen. Särskild uppmärksamhet måste riktas mot doktorandernas hela studiesituation vilket också inbegriper framtida karriär och anställning efter studietiden. Senast arbetsmiljöbarometern visar att många doktorander mår dåligt. Mer än en tredjedel av doktoranderna uppger att de känner sig trötta och håglösa, har svårt att sova och är oroliga för psykosocial ohälsa. Förutom ovan nämnda åtgärder på fakultetsnivå behöver därför ett aktivt arbetsmiljöarbete för forskarutbildningen gynnas på institutionsnivå. Beredningen föreslår därför att ett arbetsmiljömått också arbetas in som en prestationsfaktor i den övergripande fördelningsmodellen. Beredningen känner också stor oro över de vikande antagningstalen till forskarutbildningen. Antagningen har minskat stadigt under en tioårsperiod. Den aktuella negativa ekonomiska situationen kombinerad med olika omvärldsfaktorer riskerar resultera i en situation med mycket låg eller ingen antagning alls vid vissa institutioner. Utvecklingen har ägt rum trots att antagning av nya doktorander under de senaste 6-7 åren har stimulerats av riktade fakultetssatsningar, först till institutionsövergripande plattformar och senare med riktade medel till 24 doktorandanställningar. Beredningen vill sammanfattningsvis satsa på doktorandkurser, doktorandanställningar och kvalitetsutveckling inom forskarutbildningen, samt vill se att doktorandernas arbetsmiljö och de vikande antagningstalen i forskarutbildningen uppmärksammas i fakultetens fördelningsmodell. Doktorandkurser och andra aktiviteter riktade till forskarutbildningen. 6 mkr/år Forskarutbildningen har behov av såväl långsiktiga institutionssatsningar som av tvärgående samarbeten över institutions- och ämnesgränser. Stabilitet inom institutioner och satsningsområden behöver kombineras med öppenhet för nya initiativ och en viss flexibilitet. Vi föreslår därför att ett belopp motsvarande 6 mkr avsätts på fakultetsnivå för att säkerställa ett grundutbud av doktorandkurser, såväl återkommande som tillfälliga specialkurser.

10 Vi har i diskussionen tagit intryck av liknande lösningar för doktorandkursverksamheten som finns på Chalmers och på Sahlgrenska akademin. Avsikten från beredningens sida är också att genom dess åtgärder underlätta utbytet med dessa och andra institutioner. Med långsiktighet i anslagstilldelningen kan budgetprocessen för kurserna ske parallellt med fakultetens övergripande budgetarbete, och vara klar i ett tidigt skede. Vi föreslår att forskarutbildningsberedningen som har representation från alla institutioner får ansvaret att bereda fördelningen av medel till kurser. De närmare detaljerna i detta arbete behöver utredas vidare, men processen skall involvera såväl behov av ett grundläggande kursutbud och tematiska orienteringar. Ett minsta antal deltagare per kurs behöver dock fastställas och hänsyn tas till varierande efterfrågan mellan olika institutioner. Stimulans till doktorandanställningar. 11 mkr/år Forskarutbildningsberedningen föreslår att den satsning på fakultetsfinansierade doktorandanställningar som inleddes 2010 fortsätter också under de kommande åren. För närvarande är 10,8 mkr per år avsatta för den pågående satsningen med 24 doktorandanställningar. För varje doktorand erhåller institutionen 450 kkr. Förslaget är att satsningen successivt i takt med att nuvarande anställningar upphör förs över i en kontinuerlig tillsättning av ett mindre antal doktorander varje år. Beredningen diskuterat olika principer för denna process, men ännu inte preciserat ett färdigt förslag. Frågan om att koppla forskarskolor till fakultetens strategiska satsningsområden som Livsvetenskaper, Grundläggande vetenskaper, Marina vetenskaper och Kulturvård med flera har diskuterats i beredningen. Inrättande av forskarskolor är dock en fråga av större ekonomisk dignitet och bör kopplas till överväganden av mer övergripande strategisk art. Kvalitetsarbete 1 mkr/år Kvalitetsarbetet inom forskarutbildningsberedningen bedrivs enliga verksamhets- och handlingsplanen. Aktuella verksamheter är till exempel aktiviteter riktade till examinatorer och studierektorer, introduktionskursen och genomförande av karriärplaneringsdagar.

11 Forskningssekreterare Gabriella Olshammar / 5 Fakultetsstyrelsen Ledningens uppdrag till Infrastrukturberedningen - budgetmodeller Infrastrukturberedningen har fått i uppdrag av fakultetsledningen att kommentera och ge förslag på: Hur mycket pengar man skall satsa på mini infrastrukturer Hur långsiktig satsningen skall vara Områden som är särskilt betydelsefulla för fakulteten att satsa på Samverkan om mini infrastrukturer inom fakulteten, med resten av GU och Chalmers. Infrastrukturberedningen svarar: Det finns ett behov av att stötta mini-infrastrukturer på den fakultetsövergripande nivån, i en tid då det är allt svårare att få pengar till infrastrukturer på andra vägar. Fakultetsnivån ger också en bättre överblick och möjligheter till samverkan än om infrastrukturer hanteras på institutionsnivå. Inom beredningen råder dock oklarhet om vad som ska betecknas som mini-infrastrukturer. Beredningen har föreslagit en definition för sin utlysning av medel till stöd för mini-infrastrukturer under 2013 (bilaga): infrastruktur som är fakultetsanknuten och inte endast av intresse för enskilda forskargrupper eller institutioner/forskningsområden. Den behöver inte vara av nationellt intresse Övrigt om de fyra frågorna: Hur mycket pengar man ska satsa: Fördelningen till mini-infrastrukturer är avhängig fakultetens ekonomi i sin helhet, och på prioriteringar som beslutas i styrelsen. De sammanlagt 4,25 miljoner kronorna som är avsatta för 2013 för att finansiera redan pågående mini-infrastrukturer (SWEGENE och PDMS), samt som ISB fått i uppdrag att utdela under 2013 bedömer beredningen som en rimlig storlek och föreslår att 4 miljoner budgeteras 2014 till satsningar på miniinfrastrukturer. Men, ISB betonar att dess medlemmar inte har överblick över fakultetens ekonomi, eller vilka övriga satsningar som behöver göras. Därför kan de 4 miljonerna bara ses som ett förslag som måste vägas mot andra behov och satsningar. Naturvetenskapliga fakulteten Guldhedsgatan 5 A, Box 460, SE Göteborg , (fax)

12 2 / 5 Hur långsiktig ska satsningen vara: Det finns ett värde i att medel till miniinfrastrukturer hanteras på fakultetsnivå så att satsningar blir mer strategiska och övergripande än vad institutionsnivån erbjuder. Långsiktighet bör eftersträvas, men i beredningen rådde det oklarhet om frågan om långsiktighet gällde fakultetens satsning, eller om det rörde sig om långsiktighet i satsningar på enskilda projekt. I så fall borde det finnas en satsning på såväl apparatur, som stöd till drift. Fakultetsstödet skall fasas ut med tiden, och ge plats till annan långsiktig finansiering. Den långsiktiga finansieringen bör inte vara beroende av fakultetens strategiska medel. Enskilda satsningar ska utvärderas efter några år. Om möjlighet till finansiering av mini-infrastruktur på annat sätt (ex via forskningsråd) förändras till det bättre igen så bör behovet av fakultetsfinansierade satsning på mini-infrastruktur ses över. Särskilt betydelsefulla områden: Satsningar som är flervetenskapliga/innefattar flera institutioner/forskningsområden skall prioriteras, liksom satsningar som är i linje med GU s och fakultetens utpekade styrkeområden/strategiska satsningar. I övrigt ansåg sig beredningen inte ha möjligt att peka ut speciellt viktiga områden Samverkan: Beredningen såg mycket positivt på samverkan inom hela GU och till Chalmers. Dock finns det problem med kostnader/avgifter om man t ex kommer från GU och vill använda en infrastruktur på Chalmers. Liknande problem förekommer inom GU med kostnader på SU. Beredningen önskar en diskussion och förhandling så att kostnader utjämnas för att göra det lättare att använda varandras olika infrastrukturer.

13 3 / 5 Stöd till mini-infrastruktur 2013 Fakultetstyrelsen har för 2013 anslagit 2 miljoner kronor till stöd för miniinfrastukturer som skall stärka fakultetens forskning och dess konkurrenskraft genom att bygga stabila forskningsmiljöer. Med mini-infrastruktur avses infrastruktur som är fakultetsanknuten och inte endast av intresse för enskilda forskargrupper eller institutioner/forskningsområden. Den behöver inte vara av nationellt intresse. Ansökan om medel ställs till fakultetens Infrastrukturberedning, ISB, (kontaktuppgifter nedan) senast 23 april 2013, och beslut beräknas komma i mitten av juni. ISB bereder ärendet för beslut i Fakultetstyrelsen. Ansökningarna kan komma att bedömas externt. Av satsningen har kr brutits ut till så kallade incitamentsstöd (se särskild utlysning); dessa medel har ISB att besluta om direkt. Villkor för stödet och faktorer för bedömning: Infrastrukturen ska tillfredsställa behov och önskemål från flera forskargrupper, gärna vara flervetenskapligt användbar, och vara till nytta för antingen flera institutioner eller forskningsområden. Den skall stärka fakultetens forskning och dess konkurrenskraft. Det skall vara tydligt att forskningen håller hög kvalitet (t.ex. publicering i internationella tidskrifter, förmåga att i konkurrens få externa bidrag, doktorandhandledning). Den får med fördel vara unik för fakulteten. Ansökans utformning: Beskrivning (program) får omfatta maximalt 5 sidor inklusive finansieringsplan (en tydlig plan för den långsiktiga finansieringen vad gäller drift och underhåll). Av ansökan ska det framgå varför de sökande anser att fakulteten bör stötta denna infrastruktur. Förväntade behov av fakultetens stöd de närmast kommande åren bör framgå. Lista över användare som ställer sig bakom ansökan. Underskrift av huvudsökanden. CV från tre av dessa personer, på maximalt två sidor vardera. Letters of Support från värdinstitutionen/-institutionerna. Av dessa ska det framgå hur infrastrukturen passar in i institutionens verksamhet, och hur institutionens medfinansiering planeras. Det bör även framgå hur stor andel av de sökta medlen som ska förläggas till vilken institution. De ansökningar som inkom till Infrastrukturberedningen under 2012 kvarstår, men behöver eventuellt kompletteras i enlighet med riktlinjerna ovan. Ansökan skickas till gabriella.olshammar@science.gu.se För ytterligare information, vänligen kontakta: Ordf. Susanne Eriksson: susanne.eriksson@bioenv.gu.se

14 4 / 5 tf Ordf. Per Sundberg: per.sundberg@bioenv.gu.se Sekr. Gabriella Olshammar: gabriella.olshammar@science.gu.se

15 5 / 5 Löpande utlysning av incitamentsstöd till infrastruktur, 2013 Fakultetstyrelsen har för 2013 anslagit 2 miljoner kronor till stöd för miniinfrastukturer som skall stärka fakultetens forskning och dess konkurrenskraft genom att bygga stabila forskningsmiljöer. Med mini-infrastruktur avses infrastruktur som är fakultetsanknuten och inte endast av intresse för enskilda forskargrupper eller institutioner/forskningsområden. Den behöver inte vara av nationellt intresse. Av satsningen har kr brutits ut till så kallade incitamentsstöd som kan sökas löpande under Ansökan lämnas till Infrastrukturberedningen som tar beslut om incitamentsstöden. Incitamentsstödet kan användas till att arrangera en workshop, seminarium eller ett möte med avsikt att lägga en grund för och/eller utarbeta en ansökan för (mini-)infrastrukturer vid fakulteten, eller andra bidragsgivare (som VR). Varje enskilt stöd kan inte överstiga sek. Ansökan får vara maximalt 1 sida och det bör framgå: Vilken typ av infrastruktur som kommer att befrämjas av stödet Hur den kommer fakultetens forskare till godo Vilka verksamheter som kommer genomföras med hjälp av incitamentsstödet Vilka personer som är inblandade i dessa verksamheter Kostnadskalkyl Bidraget betalas ut i efterhand mot uppvisandet av kvitton/fakturor. Ansökan skickas till gabriella.olshammar@science.gu.se För ytterligare information, vänligen kontakta: Ordf. Susanne Eriksson: susanne.eriksson@bioenv.gu.se tf Ordf. Per Sundberg: per.sundberg@bioenv.gu.se Sekr. Gabriella Olshammar: gabriella.olshammar@science.gu.se

16 Anslagsfördelning forskning och forskarutbildning 2013 Anslagsfördelning Fo/FoU Externt Totalt Takbelopp till institutionerna inom grundutbildn Konservatorsutbildning Flyttas till simuleringsmodell: Geografiprogrammet Basanslag 7,5% Till simuleringsmodell Infasning nya institutioner Historiskt anslag 48,7 % varav 2/3 baseras på tv personal tv anställda docentkompetenta lektorer och professorer Till simuleringsmodell Prestationer inom forskning/forskarutbildning 21,2 % Bibliometri (33,3 %) Till simuleringsmodell Externa bidrag (55,6 %) Till simuleringsmodell Doktorsexamina (11,1 %) Till simuleringsmodell Strategiska satsningar 22,5 % Lärares forskning - stimulanspaket Till simuleringsmodell, strategiska satsningar Stöd till individuella forskare (not 3) Till simuleringsmodell, strategiska satsningar Forskarassistenter Till simuleringsmodell Strategiska satsningar (not 1) Till simuleringsmodell, strategiska satsningar Medfinansiering EU Till simuleringsmodell, strategiska satsningar Medfinansiering till större forskningsprojekt (Linné) Till simuleringsmodell, strategiska satsningar 750 tkr RED 10 (totalt mkr), se not Till simuleringsmodell, strategiska satsningar Strategiska forskningsområden Medel styrda till verksamheter från Styrelse/rektor Särskild finansiering Dacapo Infrastruktur och centra (not 2 och 4) Sven Lovén centrum för marina vetenskaper Långsiktig satsning NMR-centrum Långsiktig satsning Herbariet + algbanken Långsiktig satsning Nordens ark Infrastruktur Tidbegränsad satsnig med uppföljning Centra Tidsbegränsad satsning med uppföljning Andra avsättningar från statsanslaget: Temaområden (Medel som frigörs från forskarskolan) Långsiktig satsning - kvalitet och forskarutbildningskurser Doktorander (beslutade 2010/ st+10 st x 450 tkr) Långsiktig satsning Dekanus disposition Långsiktig satsning Rekryteringsåtgärder Repatrieringsbidrag dekaner Långsiktig satsning Universeum Uppdrag doktorander Långsiktig satsning Lokaler Till inst - särskild modell Summa fördelade medel

17 Simuleringsmodell - dispositionsplan fo/ fou (Tkr) 1,15 mkr/ professor 1,0 mkr/ professor Långsiktigt anslag 60% Prestationrelaterat anslag 20%, varav: bibliometri 5 % externa medel 10% doktorsexamina 5% Strategiska satsningar 20%, varav: Lärares forskning - stimulanspaket Stöd till individuella forskare, enl not Medfinansiering EU Medfinansiering till större forskningsprojekt (Linné) RED 10 (totalt mkr), enl not Strategiska satsningar, enl not Ofördelat Medel styrda till verksamheter från Styrelse/rektor Tidsbegränsade satsningar med uppföljning, tkr Infrastruktur, se del av not Centra, se not Långsiktiga satsningar, tkr SLC NMR Herbariet Algbanken Dekanus disp Repatriering Uppdrag doktorander Doktorander Kvalitet och foutb kurser Lokaler Totalt:

18 Noter till dispositionsplan bu Strategiska satsningar Inst Grund Forsk Geologi/naturresurser (professor) Geo (5 år fr 2009) Läkemedelskemi (lektor) KMB (5 år fr 2009) Hantverksvetenskap (forskning forskarutb) Kulturv (5 år fr 2009) Finansmatematik MV 750 Satsning grundläggande vetenskaper nytt (3 år fr 2013) Kompletta miljöer lärares forskning nytt (5 år fr 2013) Projekt befordran av kvinnliga lärare nytt (3 år fr 2013) Utveckling av grundutbildningen Ofördelat Infrastruktur Inst Grund Forsk Sven Lovén centrum för marina vetenskaper SLC NMR-centrum NMR Herbariet Bioenv Nordens ark 200 Algbanken 200 Bioimaging, T Nyström KMB 350 Bioimaging, M Goksör Fysik 800 Membranproteiner, R Neutze KMB 800 Investeringsstöd Membranproteiner KMB 100 Miniinfrastrukturer nytt Stöd till individuella forskare Inst Grund Forsk Wallenberg Scholars, T Nyström KMB (5 år fr 2010) Bioanalytiskt initiativ KMB (5 år fr 2011; 10 mkr) Wallenberg Scholars Ewing KMB (5 år fr ; 5 mkr) Stöd till Neutze grupp KMB (5 år fr 2012) 750 KAW Neutze KMB (2 år fr 2013) KAW Åkerman Fysik (5 år fr 2013) 350 L Eriksson - 2 doktorander KMB (4 år fr 2012) 450 L Eriksson - 1 postdok KMB (2 år fr 2012) 275 Mats Olsson - 1 postdok Bioenv (4 år fr ) 550 Medfinansiering SSF Neutze KMB (5 år fr 2012) 180 KVA Thorndyke Tom okt Föreståndare, Sven Lovén centrum för marina vetensk Centra mm Inst Grund Forsk Vattenbrukscentrum Väst Bioenv 300 Centrum för hudforskning KMB 215 Göteborgs forskningscentrum MP2 MV 150 Centrum för marin kemisk ekologi Bioenv 150 GAC, Göteborgs atmosfärsvetenskapliga centrum KMB 350 IAPSO, Rodhe 30%, tom GEO 130 Filosofiska donationsnämnderna, ordf Sjögren MV 55 GU representant Vänerfrågor, Wängberg 10% Bioenv RED 10 Inst Grund Forsk Professor i geologi, Barthel nytt (3 år fr 2013) Lektor i geologi, Zack nytt (3 år fr 2013) RED10 (professor) Fysik (5 år fr 2011) Lektor i marin ekologi, Ploug (1 doktorand) Bioenv (4 år fr 2012) 225 Kraftsamling inom det geovetenskapliga området nytt * * se fakultetsnämndsbeslut ,

19 Anslagsfördelning 2013 Långsiktigt stöd Prestationsbaserat Institution Basanslag Historik Lärare Doktors Externa Strategiska Tilldelning Bibliometri examina medel satsningar budget 2013 BioEnv Fysik Geo KMB KV MV Strat satsn Ofördelat Stimulanspkt Totalt SIMULERING NY MODELL - 1,15 MKR /PROFESSOR Institution Långsiktigt stöd 60% Stabil del Doktors examina 5% Prestationsbaserat 20% Externa medel 10% Bibliometri 5% Strategiska satsningar 20% Tilldelning ny modell BioEnv Fysik Geo KMB KV MV Strat satsn Ofördelat 0 0 Stimulanspkt 0 0 Totalt

20 SIMULERING NY MODELL - 1,0 MKR /PROFESSOR Institution Långsiktigt stöd 60% Stabil del Doktors examina 5% Prestationsbaserat 20% Externa medel 10% Bibliometri 5% Strategiska satsningar 20% Tilldelning ny modell BioEnv Fysik Geo KMB KV MV Strat satsn Ofördelat 0 0 Stimulanspkt 0 0 Totalt ,15 mkr 1,0 mkr Institution BioEnv Fysik Geo KMB KV MV Strat satsn Ofördelat Stimulanspkt Totalt

21 Finansiering professorer Institution Professorer 2012 Professorer 2012 V 10 V 20 Ext V 3 V 10 V 20 Ext V 3 Totalt BioEnv 23% 47% 17% 14% Fysik 26% 38% 30% 7% Geo 19% 61% 12% 8% KMB 16% 55% 17% 12% KV 44% 23% 18% 14% MV 44% 41% 15% 0% NMR 0% 85% 15% 0% SLC 0% 0% 0% 100% Totalt: 21% 49% 18% 12%