Fördelningsmodell, projekt VT-2016

Transkript

1 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Fördelningsmodell, projekt VT-2016 Datum: Dokument: Kompletterande beräkningar till fakultetsstyrelsens möte Nedanstående beräkningar för anslaget för utbildning på grund- och avancerad nivå kompletterar tidigare beräkningar som redovisats i PM till fakultetsstyrelsens möte den 7 april. Tabell A ger en totalbild över fördelningsmodellen där enhetshyra införts. I ett separat dokument redovisas några scenarier som visar effekten av enhetshyra vid förändringar i lokalbeståndet. För fördelning av forskningsanslaget, kostnadsdebiteringar och förslag till beslut hänvisas fakultetsstyrelsens ledamöter till tidigare PM. Tabell A. Total anslagsfördelning och kostnadsdebitering Anslag och kostnadsdebitering/ institution Bioenv Fysik Geo KMB KV MV Marin NMR SLC Herbarium Ofördelat Fakultetsanslaget totalt: Ny Nuvarande Ny - nuvarande modell Grundutbildningsanslaget totalt: Ny Nuvarande Ny - nuvarande modell TOTALT ANSLAG 2016: Ny Nuvarande Kostnadsdebiteringar: Diff lokaler ny modell minus nuvarande modell TOTALT 2016: jmf nuvarande modell differens Anslaget för utbildning på grund- och avancerad nivå Nedan följer en detaljerad beskrivning över fördelningsmodellens grundprinciper. Skillnaden från tidigare modellberäkningar är att hänsyn tagits till enhetshyra även för utbildningsområdet. Vidare föreslås ett inriktningsbeslut som behåller omfattningen av den strategiska avsättningen till utbildning med laborativa moment och fältverksamhet, men ökar avsättningen för utbildning vid fakultetens infrastrukturer med 1,1 Mkr. I fördelningsmodellen inkluderas nu även fält- och laborativa moment

2 inom konservators- och hantverksutbildningarna enligt samma kriterier som tidigare överenskommits för fakultetens övriga utbildningar. Fakultetens fördelningsmodell för utbildning på grund-och avancerad nivå utgår även fortsättningsvis från universitetets fördelning av utbildningsanslaget till fakulteterna. Kostnader för lokaler är inte särskilt specificerade utan ingår i anslaget till forskning respektive utbildning på grund- och avancerad nivå. I den föreslagna fördelningsmodellen förtydligas institutionernas ansvar att fördela lokalkostnaderna mellan anslagsmedel (utbildning/ forskning) och externa medel på ett sätt som speglar respektive verksamhets omfattning. Institutionernas kostnader för lokaler följer principen för enhetshyra. Utbildningsanslaget till fakulteterna utgår från departementets specificering av prislappar till olika utbildningsområden. Naturvetenskapliga fakulteten har i huvudsak naturvetenskapligt utbildningsområde men har även uppdrag inom utbildningsområdena konst och design för konservators- och hantverksutbildning. För dessa utbildningar behöver särskilda prislappar konstrueras i enlighet med utbildningarnas innehåll. Prislappen för konservatorsutbildning består av utbildningsområdena design (50 %) och konst (50 %), medan prislappen för hantverk består av utbildningsområdena design (25 %) och naturvetenskap (75 %). För varje fakultet beräknas en prestationsgrad som baserar sig på ett tre-årigt medelvärde av de faktiska utfallen av prestationerna på respektive fakultet var den sammantagna prestationsgraden för den naturvetenskapliga fakulteten 0,7898. I fakultetens fördelningsmodell beräknas prislappen för konservators- och hantverksutbildningarna med en prestationsgrad av 1. Orsaken till detta är att fakulteten har ett särskilt uppdrag för dessa utbildningar direkt från departementet, men universitetet centralt valt att inkludera uppdraget i fakultetens totala uppdrag. En omräknad prestationsgrad för det naturvetenskapliga utbildningsområdet blir därför lägre än den totala prestationsgraden för fakulteten. Universitetet centralt gör avsättningar från utbildningsanslaget fördelades 95,45% av prislapparna från departementet direkt till fakulteterna. På samma sätt gör fakulteten avsättningar innan fördelning av anslaget till institutionerna. Avsättningarna framgår av dispositionsplanen och omfattar bland annat den särskilda strategiska satsningen för utbildning i lab och fält som fördelas till institutionerna enligt särskilda kriterier, avsättning till infrastrukturer som används i undervisningen, samt institutionsgemensamma rekryteringsinsatser. Inför 2017 föreslås att avsättningen för utbildning vid infrastrukturerna Lovéncentret och NMR-centrum ökas med 1,1 Mkr. Den ökade avsättningen utgår från och speglar den utbildningsverksamhet som idag är förlagd på Lovéncentret och intentionen att på ett tydligare sätt inkludera även NMR-centrum i utbildningen. Den ökade avsättningen är inkluderad i modellberäkningarna i det bifogade underlaget. I tabell 1 framgår ersättningen från departementet till universitetet och ersättningen från universitetet centralt till fakulteten för de utbildningsområden som omfattas av fakultetens uppdrag. I tabell 2 framgår ersättning för de prislappar som beräknats för fakultetens fördelning till institutionerna. Tabell 1. I regleringsbrevet fastställs ersättning från departementet till universitetet. Universitetet centralt fördelar efter avsättningar % till de olika utbildningsområdena vid fakulteten Regleringsbrevet år 2016 GU 95.45% Natur Design Konst Natur Design Konst (4)

3 Tabell 2. Specificerad tilldelning till den naturvetenskapliga fakulteten baserat på uppdraget inom respektive utbildningsområde och total prestationsgrad för den naturvetenskapliga fakulteten som helhet. Natur Design Konst prestgr NF Totalt HST HPR HST/tkr HPR/tkr Total tilldelning Fakulteten fördelar medel till institutionerna för ordinarie utbildningsuppdrag och utbildning med bildningsfokus. I tillägg till det ordinarie uppdraget inom naturvetenskap fördelas uppdrag för konservatorsutbildning och utbildning i hantverk. Det finns därför i praktiken fyra prislappar: ordinarie uppdrag i naturvetenskap (B, 1851 hst), hantverksutbildning (H, 100 hst) och konservatorsutbildning (K, 45 hst), samt för naturvetenskaplig bildning (A, 120 hst). Tabell 3. Specificerat uppdrag och beräknade prislappar för den naturvetenskapliga fakulteten Natur A Natur B H K Totalt HST HPR HST/tkr 29,0 50,2 73,2 172,1 HPR/tkr 15,0 42,3 53,4 86,7 tilldelning/tkr Skillnaden mellan den totala tilldelningen till institutionerna i tabell 1 och 2 beror på den lägre prislappen för bildningsuppdraget. Avsättningarna från anslaget för utbildning på grund- och avancerad nivå föreslås öka beroende på en ökad avsättning om 1.1 Mkr för utbildning vid infrastrukturerna Sven Lovén och NMR-centrum. Avsättningarna anges i tabell 4 tillsammans med den summa som fördelas till institutionerna utifrån deras respektive utbildningsuppdrag. Tabell 4. Avsättningar för utbildning och summa att fördela till institutionerna Avsättningar fält/lab Avsättningar 9131 Infrastruktur 9851 Totalt Att fördela varav H K NF (4)

4 För att behålla förhållandet mellan hst och hpr för naturvetenskaplig prislapp justeras prislapparna med en faktor (ca 0,81) beräknad utifrån de medel som finns att fördela till institutionerna och tilldelningen för naturvetenskapligt utbildningsområde. Omfattningen av den strategiska avsättningen till utbildning med laborativa moment och fältverksamhet föreslås oförändrad. Vidare, i fördelningsmodellen inkluderas även fält- och laborativa moment inom konservatorutbildningen och hantverksutbildningen på samma sätt och enligt samma kriterier som för fakultetens övriga utbildningar. Utfallet från modellen för institutionernas tilldelning visas i tabell 5. Tabell 5. Institutionerna tilldelning för utbildning Uppdrag Bildning Ordinarie Tilldelning Tilldelning Tilldelning Tilldelning Tilldelning Modell Utdelat Differens 2016 Prislapp A Prislapp B Prislapp A Prislapp B Prislapp H Prislapp K hst o hpr Fält/lab Ny hst hst hpr hst hpr (tkr) (tkr) (tkr) (tkr) tkr NY Bioenv FY GEO KMB KV MV Marin Uppdrag HST HPR H K 45 44,1 4 (4)

5 ENHETSHYRA, SCENARIER Enhetshyra jämfört med hyreshusmodell Hyra hyreshusmodell Hyra med Jämfört med enhetshyra: hyreshusmodellen Hus # Kvm-hyra Yta Skillnad % Skillnad kr A % B % C % 0 D % E % Totalt % 0 1

6 Scenario, ökad yta hus B med: 5% Hus # Kvm-hyra Yta A B C D E Hyra med enhetshyra: Jämfört med enhetshyra Skillnad % Skillnad kr ,2% ,8% ,2% ,2% ,2% Totalt Skillnad 2% % Scenario, ökad yta hus D med: 5% Hus # Kvm-hyra Yta A B C D E Hyra med enhetshyra: Jämfört med enhetshyra Skillnad % Skillnad kr ,1% ,1% ,1% ,1% ,1% Totalt Skillnad 1% % 2

7 Scenario, förtätning av hus A: 20% Hus # Kvm-hyra Yta A B C D E Hyra med enhetshyra: Jämfört med enhetshyra Skillnad % Skillnad kr % % % % % Totalt Skillnad -6% % Scenario, förtätning av hus E: 20% Hus # Kvm-hyra Yta A B C D E Hyra med enhetshyra: Jämfört med enhetshyra Skillnad % Skillnad kr % % % % % Totalt Skillnad -3% % 3

8 Scenario, hela hus B lämnas, flytt till nybyggt hus (F), med % mindre yta: 30% Hus # Kvm-hyra Yta A F B C D E Hyra med enhetshyra: Jämfört med enhetshyra Skillnad % Skillnad kr % % % % % Totalt Skillnad -9% % För- och nackdelar Enklare modell: inga specificerade lokalmedel i prislapparna och i fakultetsanslag behövs Solidarisk hyresmodell/rättvist för dagens lokalbestånd, kompenserar för extrema skillnader Förändringar i hyrd yta för en institution får konsekvenser för alla institutioner Beslut om lokaler måste fattas på fakultetsnivå, delegationsordning ses över Enhetshyran måste beräknas i budgeten, påverkar institutionernas resultatbudgetar Man behöver se de verkliga kostnaderna för hela verksamheten (inte enbart för ett givet projekt) för att fatta rätt beslut Risk att man inte effektiviserar användning av lokaler Risk att man inte vill ha förändringar 4

9 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Fördelningsmodell, projekt VT-2016 Datum: Dokument: Diskussionsunderlag till fakultetsstyrelsens möte Tidplan dec jan 2016 feb mar apr maj jun BP FS 10/12 FS 27-28/1 FS 25/2 FS 7/4 FS 9/6 Förberedelser FS 10/12 LG 7-8/1 FS 27-28/1 Beredningsgrupper arbetar Information och förankring PR 15/12 PR 19/1 PR 16/2 PR 29/3 PR 24/5 Leveranser Utkast för avstämning Förslag för diskussion Inriktningsbeslut budget 2017 Förkortningar: BP = beslutspunkt, FS = fakultetsstyrelsens möte, LG = ledningsgruppen, PR = prefektrådet

10 Uppdrag beslutat av fakultetsstyrelsen i januari 2016 Styrelsen ger ett uppdrag till dekanus att med stöd av fakultetsledningen föreslå möjliga revideringar av de delar som man önskar ändra. Fakultetens beredningar arbetar med frågeställningarna under februari och mars. Prefektrådet har rollen som referensgrupp med löpande avstämningar. Beslut om inriktning för budgeten 2017 planeras till fakultetsstyrelsens möte i juni och innehåller eventuella revideringar av fördelningsmodellen. Särskilda instruktioner: För alla förslag ska särskilt beaktas: o Målkonsekvenser: att revideringar görs i syfte att öka måluppfyllelsen. o Ekonomiska konsekvenser: simuleringar av utfallet görs baserat på förslagen. Alla beredningar ska lämna förslag på hur ofta förändringar i modellen bör göras. Avgränsning: arbetet rör eventuella justeringar i befintlig fördelningsmodell. Fakultetsledningen: o Utreda konsekvenserna av enhetshyra inom fakulteten. Forskningsberedningen: o Fördelningen mellan basanslag och prestationsrelaterat anslag ska vara 80/20. Prestationsanslaget ska vara utan normering. o Utreda om den procentuella fördelningen mellan institutionerna (exkl. lokalkostnader) speglar den verksamhet vi önskar ha idag och på sikt. Ge förslag på eventuella förändringar i basanslagets storlek till de olika institutionerna. o Ge förslag på viktning av parametrarna för fördelning av det prestationsbaserade anslaget (bibliometri, externa medel, examina inom forskarutbildningen). Forskningsberedningen ska särskilt beakta olika ämnens publiceringstradition och i förekommande fall ange viktning av publiceringsparametern. o Utgå från dagens samfinansieringspolicy och ge förslag på eventuella förändringar. Forskarutbildningsberedningen: o Se över behovet av strategiska satsningar. Utbildningsberedningen: o Se över möjligheter att skapa viss dynamik i utbildningsuppdragets omfattning och förnyelse av innehållet. Utreda om den fördelningen av uppdrag mellan institutionerna speglar den verksamhet vi önskar ha idag och på sikt. o Utvärdera de insatser för studentrekrytering som görs idag och föreslå eventuella förändringar. o Kartlägga och föreslå hur infrastrukturernas användning kan stärkas i undervisningen samt föreslå riktade åtgärder som säkerställer långsiktiga planeringsförutsättningar för infrastrukturerna. o Följa upp satsningen på lab och fält och föreslå eventuella förändringar. o Utreda omfattning och inriktning av bildningsuppdraget. 2 (17)

11 Arbetsprocess Fakultetsledningen och beredningarna har arbetat med sina specifika frågor och arbetet beskrivs i detalj nedan. Det samlade resultatet av de revideringar som föreslagit anges i Tabell 1. Tabell 1 återkommer tillsammans med en analys i slutet av dokumentet. Tabell 1. Samlat resultat av föreslagna revideringar (tkr) Bioenv Fysik Geo KMB KV MV Marin NMR SLC Herbarium Ofördelat Fakultetsanslaget totalt: Ny Nuvarande Ny - nuvarande modell Anslag och kostnadsdebitering/institution Grundutbildningsanslaget totalt: Ny Nuvarande Ny - nuvarande modell TOTALT ANSLAG 2016: Nuvarande Kostnadsdebiteringar: Differens lokaler ny modell minus nuvarande modell TOTALT 2016: jmf nuvarande modell differens Eventuella konsekvenser för kostnadsdebiteringar måste utredas. Förkortningar: BioEnv: institutionen för biologi och miljövetenskaper Fysik: institutionen för fysik Geo: institutionen för geovetenskaper KMB: institutionen för kemi och molekylärbiologi KV: institutionen för kulturvård Marin: institutionen för marina vetenskaper MV: institutionen för matematiska vetenskaper NMR: Svenskt NMR-centrum SLC: Sven Lovén centrum för marina vetenskaper 3 (17)

12 Enhetshyra Varje hus har idag sin hyra enligt en s.k. hyreshusmodell vilket innebär att institutionerna har olika lokalkostnader. Idag kompenseras olika hyror genom att fakultetens tilldelning till de olika institutionerna tar hänsyn till de olika kvadratmeterpriserna. Det gäller för både fakultetsanslag och grundutbildningsanslag. Fastighetsenheten har tillhandahållit information om lokaler samt nyttjande och kostnader för dessa, inkl. lokalvård. Vid beräkning av enhetshyra har lokaler som tillhör infrastrukturerna NMR och SLC inte tagits med och inte heller lokalerna i Mariestad. Enhetshyra per institution Alla hyror respektive areor har adderats. Specifika lokaler som räknas utifrån andra förhållande än pris per kvm har undantagits, t.ex. grundutbildningslokaler på Chalmers. Den marina institutionens lokalkostnader har räknats utifrån heltidsekvivalenter och inte per kvm. Fakultetskansliet ingår i beräkningen att få fram ett genomsnittligt kvm pris eftersom det är en del av Geovetarcentrum. Enhetshyran blir då kr per kvadratmeter. Jämförelse enhetshyra och nuvarande modell Lokaler kopplade till Marin tas bort från de institutioner som personalen kom ifrån med samma procentuella fördelning som fastighetsenheten använder sig av för att fördela lokalkostnader för Institutioner som har ett högre kvadratmeterpris jämfört med enhetshyran får lägre kostnader (t ex KMB) medan institutioner som har ett lägre kvadratmeterpris jämfört med enhetshyran får en högre lokalkostnad i den nya modellen (t ex BioEnv, se tabell 2). Ändringen kommer i princip att kompenseras av att den procentuella fördelningen av fakultetsanslaget till institutionerna räknas exklusive lokaler och att prislapparna för utbildning inte korrigeras för lokalkostnader i den nya modellen. Tabell 2. Jämförelse av enhetshyra med nuvarande modell Institution Kostnad enhetshyra (kr) Kostnad enhetshyra avgår Marin (kr) Kostnad för andra hyror t.ex. Dacapo, föreläsningssalar (kr) Total kostnad (kr) Nuvarande modell, total kostnad (kr) Differens ny modell och nuvarande modell (kr) BioEnv Fysik Geo KMB KV MV Marin TOTALT (17)

13 Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå Vid sitt möte gav forskningsberedningen ett preliminärt förslag till revidering av fördelningsmodell. Basdelen: Beräknas på antalet professorer och lektorer Värdet är fryst från , och i minst 3 år Kommentar: Basdelen bör vara förutsägbar. För att stödja målsättningen med forskningsanknuten utbildning föreslås att beräkningsgrunden är antalet professorer och lektorer. Prestationsdelen: Parametern examina inom forskarutbildningen ersätts med antal doktorander i systemet Viktningen mellan parametrarna ändras till: o Bibliometri 10% o Extra medel 5% o Forskarutbildning 5% Bibliometrin beräknas över rullande treårsperioder Kommentar: Forskningsberedningen anser att det är önskvärt att ha parametrar som inte varierar för mycket mellan enstaka år. Bibliometrin bedöms variera minst och därmed föreslås en ökning av parameterns viktning. Det är viktigt att behålla en parameter som främjar forskarutbildningen, men antalet examina har två nackdelar: det kan varierar mycket mellan åren och är ett historiskt mått på doktorandrekrytering flera år tillbaka. Forskningsberedningen föreslår därför att parametern för forskarutbildningen beräknas på totala antal aktiva doktorander; doktorander på deltid beräknas på den del de är doktorander och samverkansdoktorander ingår. Samfinansieringspolicy: Kvarstå enligt tidigare beslut. Kommentar: Nivån på samfinansieringen är rimlig, men bör inte utökas. Det bör dock finnas möjlighet att vara flexibel om finansiärerna utlyser nya finansieringsformer, vilket kräver en dynamisk anpassning av samfinansieringspolicyn eller en strategisk avsättning på fakultetsnivå. Basanslaget Enligt det preliminära förslaget från forskningsberedningen gjordes beräkningar på ändring i fördelning mellan institutionerna. I tabell 3 anges den procentuella fördelningen mellan institutionerna inkl. och exkl. lokaler. Dessa värden är hämtade dels från budget 2016 (inkl. lokaler) och dels från uträkningen av den procentuella fördelningen inför 2015 års budget med hänsyn till bildning av den marina institutionen. Antal professorer och lektorer per institution samt den procentuella fördelningen mellan institutionerna listas i tabell 3 liksom skillnaden mellan ny och nuvarande modell exkl. lokaler (kolumn 3). Skillnaderna för några av institutionerna är stora och för att förstå vad det rör sig om i form av pengar har 80% av 2016 års basanslag fördelats enligt nuvarande modell exkl. lokaler (Tilldelning 2016) och enligt ny basmodell. Differensen anger ny minus nuvarande modell. 5 (17)

14 Tabell 3. Jämförelse av basanslaget Institution Budget 2016 inkl lokaler Budget 2016 exkl lokaler Antal professorer och lektorer Procentuell fördelning av lärare Differens Tilldelning 2016 (tkr) Samma summa ny basmodell (tkr) Diff/tkr BioEnv 21,8% 23,7% 40 24,0% 0,2% Fysik 12,0% 12,1% 17 10,2% -1,9% Geo 9,0% 8,3% 17 10,2% 1,8% KMB 29,7% 27,8% 33 19,8% -8,0% KV 5,5% 5,8% 21 12,6% 6,8% MV 5,6% 6,0% 14 8,4% 2,4% Marin 16,3% 16,3% 25 15,0% -1,3% De institutioner som har ett relativt stort utbildningsuppdrag i förhållande till sin forskningsverksamhet skulle få en ökad tilldelning av forskningsmedel med den nya modellen. Prestationsbaserat anslag Tre parametrar skall ingå i den prestationsbaserade delen av anslaget: Antal aktiva doktorander (5%) Andel externa medel (5%) Bibliometri (10%) Antal aktiva doktorander har tagits fram ur Ladok och avser 1% aktivitet. För externa medel räknar universitetet på bidragsinkomster vid fördelning till fakulteterna och detsamma är gjort på fakultetsnivå för fördelning till institutionerna. I Tabell 3 anges den procentuella fördelningen mellan institutionerna. För BioEnv ingår Herbariet vad gäller externa medel. Bibliometri UB har räknat fram värden för bibliometrin för åren För den marina institutionen har en fiktiv institution skapats baserat på de personer som idag tillhör den marina institutionen. För övriga institutioner har korrigeringar gjorts i motsvarande grad. När universitetet fördelar de prestationsbaserade anslaget använder Naturvetenskapliga fakulteten modellen Brute force som baserar sig på fältnormerade citeringar för publikationer i web-of-science, fraktionerad andel publikationer i web-of-science och fraktionerad andel publikationer i GUP. Vid beräkning av den fraktionerade andelen publikationer i GUP tas följande publikationer med: bok, kapitel, refereegranskad artikel samt reviewartikel. Beräkningen görs på fyra år och resultat ligger som bas vid fördelning till fakulteterna. Skillnaden i prestation räknas fram genom att jämföra resultatet för tre år, t.ex jämfört med Utifrån detta resultat, där fakulteterna enbart jämförs med sig själva, räknas den nya basen fram som ligger till grund för den procentuella fördelningen till fakulteterna. Om vi använder samma modell vid fördelning av medel till institutionerna beräknar vi först andel publikationer i GUP under åren Därefter jämförs för varje institution antal publikationer i GUP åren och Skillnaden däremellan ger en procentuell ökning eller minskning som vårt basvärde korrigeras med. Detta värde används sen för att räkna fram det nya basvärdet som ligger till grund för fördelningen mellan institutionerna. I Bilaga 1 finns de olika stegen i beräkningarna angivna. Det prestationsbaserade anslaget kan nu beräknas och anges i tabell 4. 6 (17)

15 Tabell 4. Jämförelse av prestationsbaserat anslag Institution % aktiva % externa % Doktorander Externa Bibliometri Totalt doktorander medel bibliometri (5%) medel (5%) (10%) BioEnv 25,9% 15,8% 30,26% Fysik 9,5% 10,2% 13,15% Geo 5,5% 8,1% 8,07% KMB 35,5% 32,4% 29,76% KV 6,8% 8,3% 4,24% MV 8,2% 2,2% 4,06% Marin 8,6% 23,0% 10,46% Tabell 5 anger fördelningen baserat på nuvarande modell (antal prof ) för fördelning av basanslaget (80%) samt det framräknade prestationsanslaget (20%). På motsvarande sätt anger tabell 6 fördelningen baserat på den nya modellen för basanslaget (antal prof. och lektorer ) samt det framräknade prestationsanslaget. Tabell 5. Fördelning av anslaget för forskning och forskarutbildning med nuvarande modell (professorer ). Institution Basanslag (tkr) Prestationsbaserat anslag (tkr) Totalt anslag (tkr) BioEnv Fysik Geo KMB KV MV Marin Tabell 6. Fördelning av anslaget för forskning och forskarutbildning med ny modell (professorer + universitetslektorer ) Institution Basanslag (tkr) Prestationsbaserat anslag (tkr) Totalt anslag (tkr) BioEnv Fysik Geo KMB KV MV Marin Tabell 7 anger skillnaden i tilldelning jämfört med budget 2016 där hela anslaget fördelades utifrån en procentuell andel, dvs. tilldelningen var baserad på ett normerat prestationsanslag. Vid beräkning av anslaget har den procentuella fördelning mellan institutionerna använts som inte innefattar lokaler. 7 (17)

16 Tabell 7. Fördelning av anslaget för forskning och forskarutbildning Institution Anslag 2016 (exkl lokaler men beräknat på 100%) (tkr) (A) Nuvarande modell för basanslaget (80%) + prest. anslag (20%) (tkr) (B) Ny modell för basanslaget + prest. Anslag (20%) (tkr) (C) Skillnad B-A (tkr) Skillnad C-A (tkr) BioEnv Fysik Geo KMB KV MV Marin Med dessa beräkningar som grund diskuterade forskningsberedningen sitt tidigare förslag till revidering av fördelningsmodellen och beslöt föreslå att nuvarande procentuella fördelningen mellan institutionerna bibehålls för basanslaget. Basdelen skall skapa förutsägbarhet och stabilitet. Prestationsdelen av anslaget fördelas enligt förslaget från , där bibliometrin beräknas enligt Bilaga 1 och forskarutbildningen baseras på antal aktiva doktorander istället för examina inom forskarutbildningen. Samfinansieringspolicyn är den samma som i förslaget från Anslaget för utbildning på grund och avancerad nivå Dynamik i utbildningsuppdragets omfattning och förnyelse av innehållet Beredningen menar att eventuell dynamik i uppdragets omfattning (hst/hpr) och en omfördelning av uppdraget mellan institutionerna huvudsakligen och i normalfallet bör hanteras inom ramen för nuvarande uppföljning genom verksamhetsdialoger med institutionerna. I förekommande fall, särskilt när fakulteten som helhet inte når sitt utbildningsuppdrag, kan överföring av medel från institutioner som inte når uppdraget (underproduktion) göras till de vars utfall är större än uppdraget (överproduktion). Åtgärden ska ha föregåtts av tydliga indikationer till berörda institutioner under verksamhetsdialogerna och företrädelsevis göras i samband med avräkningen i slutet av året. I det ordinarie utvecklingsarbetet görs en kontinuerlig förnyelse av innehållet i kurser/program på institutionsnivå. Beredningen föreslår att en uppföljning av resultaten från de(n) senaste årens innehållsliga förnyelse i fakultetens utbildningar bör initieras och avrapporteras under höstens verksamhetsdialoger. Som en särskild åtgärd att förnya innehållet i utbildningen föreslås en särskild satsning på ett mindre paket av institutionsövergripande kurser relaterade till några få forskningsstarka fokusområden. I beredningens diskussioner framkom fakultetens satsning på forskarutbildningskurser och förslaget till universitetets utbildningsnämnd om att utveckla nya kurser i samband med UGOT Challenges som goda exempel på möjliga tillvägagångssätt. Eftersom eventuellt nya kurser till stor del behöver hanteras inom ramen för fakultetens existerande uppdrag (dvs. annan utbildning behöver avvecklas) föreslås i förekommande fall att beredningen ges i uppdrag att ta fram förslag på ett innehåll som leder till en utvecklad dynamik genom ett förnyat innehåll. Konsekvenser för fördelningsmodellen: Inga. Eventuella revideringar påverkar endast den framtida arbetsprocessen. Institutionernas uppdrag och utbildningsverksamheten idag och på sikt Utbildningsberedningen har tidigare initierat en bredare utredning om fakultetens utbildningsutbud och är positiv till en fortsättning och ett förnyat uppdrag. På grund av den nära kopplingen mellan forskning och utbildning behöver en sådan övergripande utredning i förekommande fall inkludera en ansats med gemensamt deltagande från utbildnings-, forskarutbildnings-, och forskningsberedningen. 8 (17)

17 En mer begränsad översyn av fakultetens programutbud kommer att återinitieras av beredningen under hösten Samtal om fakultetens uppdrag och utbildningsverksamheten idag och på sikt bör även fortsättningsvis ske vid verksamhetsdialogerna med institutionerna. Konsekvenser för fördelningsmodellen: Inga. Eventuella revideringar påverkar endast den framtida arbetsprocessen. Insatser för studentrekrytering Utskottet för samverkan i utbildningsfrågor har sedan tidigare initierat en utvärdering av fakultetens rekryteringsåtgärder och insatser för att upprätthålla det långsiktiga intresset för naturvetenskap. Som en konsekvens av utvärderingen föreslogs fortsatt särskild finansiering av åtgärder under perioden Med anledning av fakultetsstyrelsens uppdrag, bildandet av en ny marin institution 1/ och svårigheten att få ett bredare institutionsengagemang för några av fakultetens aktiviteter, uppdaterades beredningen om utskottets arbete och om innehållet i de fakultetsfinansierade rekryteringsprojekten vid dess möte 22/2. Strategiska avväganden och åtgärder för studentrekrytering behöver göras på samtliga nivåer, dvs. universitets-, fakultets-, och institutionsnivå. Beredningen förespråkar en förtydligad profilering av fakultetens åtgärder för studentrekrytering relativt de insatser som görs på institutionsnivå. Vidare bör skillnaden mellan rekryteringsåtgärder och insatser för upprätthållandet av ett långsiktigt intresse för naturvetenskap tydliggöras. Under rådande omständigheter och när fakulteten har svårigheter att uppmärksamma och rekrytera studenter och fylla utbildningsplatserna behövs viss prioritering mot studentrekrytering, kanske särskild prioritet för aktiviteter riktade mot gymnasieskolorna i det huvudsakliga rekryteringsområdet (regionen). Beredningen har även lyft betydelsen av att institutionerna ges en tydligare medverkan vid framtagande av fakultetens fokusområden för den bredare annonskampanj som görs i samband med höstens (och vårens) antagning. På så vis kan institutionernas egna aktiviteter tydligare kopplas samman med de institutionsövergripande åtgärder som görs för att rekrytera studenter till utbildningarna. Fakultetskansliets kommunikatörer har sedan tidigare initierat en tydligare dialog med institutionerna i detta avseende. Konsekvenser för fördelningsmodellen: Inga. Eventuella revideringar påverkar endast den framtida arbetsprocessen. Avsättningarna till särskilda rekryteringsåtgärder föreslås oförändrad. Förstärkning av infrastrukturernas användning i utbildningen De infrastrukturer som har diskuterats för institutionsövergripande användning i utbildningen är huvudsakligen Sven Lovén centrum för marin infrastruktur (SLC) och NMR-centrum. Ett bredare utnyttjande också av andra GU-infrastrukturer behöver en fördjupad analys, vilket har bedömts vara utanför fakultetsstyrelsens nuvarande uppdrag. Fakulteten har ett övergripande ansvar för långsiktig verksamhetsplanering på universitetsinfrastrukturerna SLC och NMR-centrum. Infrastrukturernas inrättande är ett strategiskt ställningstagande, vilket innebär att det behöver finnas planeringsförutsättningar för ett långsiktigt utnyttjande av infrastrukturerna för fakultetens utbildning och forskning. Samtidigt som det finns ett brett strategiskt intresse för verksamheten vid dessa infrastrukturer, har de naturligt en tydlig verksamhetsanknytning till specifika institutioner på fakulteten. Medan SLC direkt kopplar till verksamhet på institutionen för marina vetenskaper (Marina) och institutionen för biologi och miljövetenskap (BioEnv), har NMR-centrum verksamhetsanknytning framförallt relaterad till institutionen för kemi och molekylärbiologi (KMB) och institutionen för fysik (Fysik). Idag utnyttjas SLC av kurs- och programstudenter från Marina och BioEnv medan endast sporadisk utbildning bedrivs vid NMR-centrum. En uppskattning av infrastrukturen SLC:s nuvarande användning i utbildningen visar på ett utnyttjande motsvarande bänkplatsdagar (treårsmedelvärde, ). Underlag från institutionerna och infrastrukturen om kursernas närvaro på SLC (omfattning och antal studenter, hst) pekar på att motsvarande ca 60 hst av fakultetens utbildning bedrivs på SLC. 2/3 av utnyttjandegraden (3 600 bänkplatsdagar, 40 hst) relaterar till 9 (17)

18 studenter från BioEnv, medan 1/3 av studenterna (1 800 bänkplatsdagar, 20 hst) kommer från den nya marina institutionen. För närvarande pågår förtydligande diskussioner mellan SLC och den marina institutionen om att utveckla en gemensam plattform och målbild för utbildningen vid infrastrukturen. Utifrån den sammanlagda utnyttjandegraden (5 400 bänkplatsdagar) och en uppskattad faktisk kostnad per bänkplatsdag (550 kr/dag), erhålls en total kostnad för fakultetens utbildning på SLC motsvarande ca 3 Mkr/år. I budgeten för 2016 finns en fakultetsavsättning till SLC om 2 Mkr för att utbildning ska kunna bedrivas vid infrastrukturen. I syfte att förstärka utbildningen vid fakultetens infrastrukturer och samtidigt ge SLC långsiktiga planeringsförutsättningar som i praktiken motsvarar kostnaderna för nuvarande omfattning av bänkplatsdagar, föreslås att avsättningen till Lovéncentret ökas med 1 Mkr/år för utbildningsrelaterad verksamhet (v10). Vidare föreslås att institutionerna efter samråd ges ett väl definierat uppdrag att förlägga relevanta/specifika kurser till infrastrukturen. För att på motsvarande sätt lyfta utbildningens användande vid NMR-centrum föreslås att fakultetsstyrelsen avsätter 100 tkr 2017 för utveckling av kurser (alt. kursmoment inom ramen för existerande kurser) inriktade mot NMR. Vidare föreslås att institutionerna efter samråd ges ett väl definierat uppdrag att förlägga dessa kurser/moment till infrastrukturen. Tabell 8. Förslag till avsättningar och deras fördelning för att förstärka utbildningen vid fakultetens infrastrukturer SLC och NMR-centrum nuvarande budget 2016 ny modell Totalt Befintlig Fördelning Summa Ny Fördelning Lab/fält Summa Institution bänkdagar avsättning Lab/fält (tkr) avsättning (tkr) (tkr) Campus SLC (tkr) Campus SLC NMR Bioenv FY GEO KMB KV MV Marin TOTALT I förslaget ökas avsättningarna för utbildning vid SLC med 1 Mkr och det avsätts 100 tkr för utbildning vid NMR-centrum. Avsättningarna för utbildning vid infrastrukturerna är direkt kopplade till ett utbildningsuppdrag till berörda institutioner. Utöver den totala avsättningen om 3,1 Mkr att förstärka infrastrukturerna stöds institutionernas möjligheter att bedriva praktisk utbildning i lab och fält på Campus, vid SLC och vid NMR-centrum genom avsättningen till lab och fält om 15 Mkr. Avsättningarna för lab och fält diskuteras nedan. Konsekvenser för fördelningsmodellen: Fakultetsstyrelsen föreslås i) öka avsättningen till Lovéncentret med 1 Mkr/år för utbildningsrelaterad verksamhet, och ii) avsätta 100 tkr för utveckling av kurser (alt. kursmoment inom ramen för existerande kurser) inriktade mot NMR. Vidare föreslås att institutionerna efter samråd ges ett väl definierat uppdrag att förlägga relevanta/specifika kurser till infrastrukturerna. Avsättningar till praktisk utbildning i laboratorie- och fältmiljö I syfte att ekonomiskt förstärka en kostnadsintensiv utbildningsform och synliggöra att praktisk utbildning i laboratorie- och fältmiljö sedan länge är ett av fakultetens profilområden, avsätter fakultetsstyrelsen drygt 15 Mkr/år till denna verksamhet. Respektive institutions omfattning av utbildning relaterad till lab och fält inhämtas i dialog med institutionerna enligt tidigare överenskomna kriterier. 10 (17)

19 Beredningen menar att avsättningen om drygt 15 Mkr för att förstärka lab och fält är nödvändig i förhållande till den strategiska profileringen av utbildningen i naturvetenskap. Omfattningen av avsättningen bör ligga kvar på nuvarande nivå. För att skapa mer jämlika förutsättningar mellan institutionernas olika typer av praktiska verksamheter föreslås att delar av institutionen för kulturvårds praktiska utbildning i Mariestad fr.o.m 2017 omfattas av de grundläggande förutsättningarna för att räknas som utbildning med inslag av laborativ och fältverksamhet. Underlaget att beräkna omfattningen av KV:s och övriga institutioners verksamhet i lab och fält bör uppdateras årligen i samband med budgetprocessen. En total fördelningsmodell för utbildning under dessa förutsättningar visas i tabell 9. Tabell 9. Exempel på simulerat utfall Institution Uppdrag 2016 (hst) Bildning Ordinarie Tilldelning Totalt Totalt Differens Prislapp A Prislapp B hst o hpr Fält/lab (tkr) hst hpr hst hpr (tkr) (tkr) ny "idag" Bioenv FY GEO KMB KV MV Marin Särskilt uppdrag KV hst hpr K 45 44,1 H Exempel på simulerat utfall när nuvarande fördelningsmodell har följande modifieringar: 1. Avsättningen till SLC ökar med 1 Mkr, 2. Ny avsättning till NMR-centrum om 100 tkr, 3. Avsättningarna att förstärka lab och fältverksamhet bibehålls med drygt 15 Mkr, 4. Delar av institutionen för kulturvårds praktiska utbildning i Mariestad omfattas av de grundläggande förutsättningarna för utbildning med inslag av laborativ och fältverksamhet, 5. Avsättningen till särskilda rekryteringsåtgärder bibehålls med 1.2 Mkr. Konsekvenser för fördelningsmodellen: Delar av institutionen för kulturvårds praktiska utbildning i Mariestad föreslås fr.o.m bå 2017 att omfattas av de grundläggande förutsättningarna för att räknas som utbildning med inslag av laborativ och fältverksamhet. Avsättningen för utbildning i lab och fält föreslås ligga kvar på nuvarande nivå ( 15 Mkr). Omfattning och inriktning av bildningsuppdraget I syfte att särskilt uppmärksamma betydelsen av det livslånga lärandet och säkerställa att det naturvetenskapliga bildningsperspektivet finns med i fakultetens utbildningsutbud ger fakultetsstyrelsen ett särskilt uppdrag om 120 hst till institutionerna. Beredningen är positiv också fortsättningsvis till ett särskilt bildningsuppdrag men menar att omfattningen av uppdraget bör kunna variera beroende på de yttre förutsättningarna, huvudsakligen relaterade till fakultetens utbildningsuppdrag och möjligheten att rekrytera studenter till naturvetenskapliga utbildningar. Beredningen anser att bildningsuppdraget tydligare bör kunna utnyttja som dragspel vid fakultetens och institutionernas avräkning av uppdragets utfall, särskilt om fakulteten inte når sitt uppdrag gentemot universitetsstyrelsen. Om fakulteten inte når sitt uppdrag bör det finnas möjlighet att tillfälligt öka bildningsuppdraget, förslagsvis ±10 %. Under omständigheter då fakulteten når sitt 11 (17)

20 uppdrag är bildningsuppdraget på en lagom nivå (120 hst). I samma andemening anser beredningen att det bör finnas möjlighet att tillfälligt öka uppdraget för naturvetenskapligt basår (±10 %) om fakulteten inte når sitt uppdrag. Arbetet med att erhålla en jämnare fördelning av bildningsuppdraget mellan institutionerna behöver fortsätta. Specifika detaljer för detta arbete bör diskuteras i verksamhetsdialogerna med institutionerna. Konsekvenser för fördelningsmodellen: Inga. Eventuella revideringar påverkar endast den framtida arbetsprocessen. Anslag och kostnadsdebiteringar per institution/enhet För att få en helhetsbild över förändringarna i fördelningsmodell har anslagen beräknats utifrån de reviderade modeller som beskrivits ovan. Kostnadsdebiteringarna är desamma som i budget för 2016 och en jämförelse görs med nuvarande modell, se även protokollet från där budgeten för 2016 beslutades. Lokalkostnaderna gäller alla lokaler oavsett användningsområde och därför ligger skillnaden mellan nuvarande lokalkostnader och enhetshyra i den sista tabellen där anslag och kostnadsdebiteringar sammanställts. Beräkningen visar att KMB skulle få ökad tilldelning medan främst Geo och Marin får minskad tilldelning. Även Fysik och matematiska vetenskaper får mindre tilldelning med revidering av fördelningsmodellerna. En närmare analys visar att: BioEnv får en ökning i forskningsanslaget och en ökad hyra. Totalt är tilldelningen ungefär densamma med ny och nuvarande modell. Fysik får en liten minskning i anslagen och en något högre hyra. Totalt är det en liten försämring jämfört med nuvarande modell. Geo får framförallt minskad tilldelning inom forskningsanslaget. Totalt är skillnaden så stor att en ändring i den procentuella fördelningen av basanslaget kan vara motiverad. KMB får ett minskat forskningsanslag men mycket lägre hyra. Totalt är skillnaden så stor att en ändring i den procentuella fördelningen av basanslaget kan vara motiverad. KV får något högre anslag men ingen stor förändring i lokalkostnad. MV får framförallt en ökad lokalkostnad. Marin får framförallt minskad tilldelning inom forskningsanslaget. Totalt är skillnaden så stor att en ändring i den procentuella fördelningen av basanslaget kan vara motiverad. 12 (17)

21 Naturvetenskapliga fakulteten Budget 2016, anslag och kostnadsdebitering fördelat per institution Anslag/ institution BioEnv Fysik Geo KMB KV MV Marin NMR SLC Herbarium Ofördelat Fakultetsanslaget - avsättn o strat satsn Avsättn enligt verksamhetsuppdraget Permanent infrastruktur Miniinfrastruktur Stöd till individuella forskare Samfinansiering Centra mm Rekryteringsstöd Strategiska satsningar varav Lärares forskning stimulanspkt - prel varav Hantverksvetenskap varav grundläggande vetenskaper varav proj befordran kvinnliga lärare varav Sabbatsprogram - beslutat varav forskningsdag 400 Allmänna avsättningar Doktorander Kvalitet och foutb kurser BECC, MERGE, MP Totalt Fakultetsanslaget - avsättningar Basanslag Prestationsbaserat anslag Basanslag FAKULTETSANSLAGET TOTALT: (17)

22 Anslag/ institution Bioenv Fysik Geo KMB KV MV Marin NMR SLC Herbarium Ofördelat Grundutbildn anslaget - avsättn o strat satsn Avsättn enl verksamhetsuppdraget Permanent infrastruktur Strategiska satsningar Allmänna avsättningar Utbildningsuppdrag Ordinarie Särskilt uppdrag Infasning Fält/ lab Bildning GRUNDUTBILDNINGSANSLAGET TOTALT: Grundutbildningsanslag 2015: Kostnadsdebitering/ institution Bioenv Fysik Geo KMB KV MV Marin Universitetsgemensamt - grund Universitetsgemensamt - forsk Totalt universitetsgemensamt: Jfr budget 2015: Fakultetsgemensamt - grund Fakultetsgemensamt - forsk Totalt fakultetsgemensamt: Jfr budget 2015: UB - grund UB - forsk Totalt UB : Jfr budget 2015: KOSTNADSDEBITERING TOTALT: Kostnadsdebitering totalt 2015: (17)

23 Anslag och kostnadsdebitering/ institution Bioenv Fysik Geo KMB KV MV Marin NMR SLC Herbarium Ofördelat Fakultetsanslaget totalt: Ny Nuvarande Ny - nuvarande modell Grundutbildningsanslaget totalt: Ny Nuvarande Ny - nuvarande modell TOTALT ANSLAG 2016: Kostnadsdebiteringar: Diff lokaler ny modell minus nuvarande modell TOTALT 2016: jmf nuvarande modell differens (17)

24 Förslag till inriktningsbeslut - diskussionsunderlag Fakultetsstyrelsen beslutar att: Införa enhetshyra inom fakulteten Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå skall delas upp i en basdel (80%) och en prestationsdel (20%). Beloppet skall beräknas på anslaget efter avsättningar (verksamhetsuppdraget, infrastrukturer, samfinansiering, strategiska och allmänna avsättningar). Basanslaget skall fördelas procentuellt mellan institutionerna enligt fastställd nivå. Prestationsanslaget skall beräknas på aktiva doktorander (5%), externa bidragsinkomster (5%) och bibliometri (10%). Samma modell som universitetet tillämpar för fördelning av prestationsanslaget skall användas på fakulteten, dvs. förändringen i bibliometriskt värde bestäms enbart i förhållande till den enskilda institutionen. Den procentuella fördelningen mellan institutionen beräknas med de nya bibliometriska värdena som grund. Fakultetsstyrelsen ger uppdrag till institutionerna gällande antal nyantagna doktorander i genomsnitt under en fyraårsperiod samt omfattningen av forskarutbildningskurser. Avsätta 1 mkr/år till gemensamma forskarutbildningskurser. Anslaget för utbildning på grund och avancerad nivå fördelas enligt nuvarande modell med en prislapp för bildningskurser, en för ordinarie kurser i naturvetenskap samt två prislappar för hantverk- respektive konservatorutbildningen. Avsättning för lab&fält ligger kvar på nuvarande nivå och omfattar även institutionen för kulturvårds verksamhet i Mariestad. Öka avsättningen till SLC med 1 mkr/år och ge uppdrag till institutionerna att förlägga relevanta kurser till infrastrukturen. Avsätta 100 tkr 2017 för utveckling av kurser inriktade mot NMR och ge uppdrag till institutionerna att förlägga dessa kurser till infrastrukturen. Modellen för fördelning av medel till institutionerna skall gälla fram till (17)

25 Bilaga 1. Beräkning av Bibliometrin 17 (17)

26 NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN Fakultetskansliet för naturvetenskap Marie Strandevall, utbildningsledare Policy för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling av utbildning vid Göteborgs universitet yttrande från Naturvetenskapliga fakulteten Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen är generellt positiv till förslaget till kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling som föreligger. Det är ett ambitiöst förslag som ligger väl i linje med den övergripande ambitionen att långsiktigt utveckla universitetets utbildning till nationellt ledande och internationellt konkurrenskraftig. Den naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen önskar särskilt notera vikten av extern bedömning för att säkerställa utbildningarnas långsiktiga kvalitet och legitimitet. Vidare bör de ekonomiska konsekvenserna för genomförandet genomlysas lokalt på universitetet och i ett nationellt perspektiv för att uppmuntra samordningsmöjligheter. Remissen har diskuterats i prefektrådet vid fakulteten ( ) och beslut om yttrande fattades av fakultetsstyrelsen ( ). Remissvar från fakultetens institutioner skickas in separat. Specifika kommentarer: Frivillighet jämfört med universitetsgemensam styrning Systemet för kvalitetsäkring och utveckling beskriver ett universitetsgemensamt ramverk för styrning och förslag till processhantering. Förslaget ger utrymme till betydande tolkningsutrymme för de enskilda utbildningarna och fakulteterna att exempelvis utforma detaljerna i det praktiska genomförandet och besluta om vad som i praktiken utgör underlag för utvärderingen. Fakulteten förespråkar principiellt betydelsen av att varje utbildning ges möjlighet att skapa förutsättningar för utbildningsutvärderingen som direkt relaterar till utbildningens karaktär. Emellertid försvårar frivillighet och ökade möjligheter för tolkning en bredare jämförelse av universitetets olika utbildningar. Vidare kan enhetlighet i framtagandet av universitetsgemensamt systemstöd försvåras. Ekonomisk konsekvensanalys Generellt behövs en genomgripande ekonomisk konsekvensanalys av förslaget. Vid tidigare utvärderingar har en stor del av det administrativa utvärderingsarbetet och dess kostnader Fakultetskansliet för naturvetenskap 1 (2) Guldhedsgatan 5 A, Box 460, Göteborg