Introduktions-och informationsbroschyr för nyanställd personal samt studenter INFEKTIONSKLINIKEN USÖ

Transkript

1 Introduktions-och informationsbroschyr för nyanställd personal samt studenter INFEKTIONSKLINIKEN USÖ

2 INFORMATION OM INFEKTIONSKLINIKEN I A-HUSET Infektionskliniken är belägen i A-huset Mottagningen samt Avd 40A och 40B ligger på bottenvåningen Sekretariatet, läkarexpeditioner och konferensrum finns på plan 1 Klinikchef : Henrik Eliasson Infektionsklinikens uppgift: Att utreda, behandla och vårda personer med misstänkta/verifierade infektionssjukdomar Att arbeta med att förebygga infektioner. Häri ingår att kunna isolera personer med smittsamma sjukdomar samt infektionsförebyggande rådgivning och vaccinationsverksamhet Att vara rådgivare i infektionsfrågor för andra enheter i landstinget Att bedriva utbildning i infektionssjukvård Att bedriva klinisk forskning kring infektionsproblem Avdchef på mottagning och avd 40: Ulrika Andersson Bitr avdchef på mottagningen: Gunilla Knutsson Bitr avdchef på avd 40: Veronica Johansson Öppen vård Infektionsmottagningen är på dagtid akutmottagning för patienter med infektionssjukdomar. Där handläggs också tidsbeställda remisspatienter samt återbesök. En stor del av tiden ägnas åt telefonrådgivning I samarbete med Läkargruppen har kliniken en vaccinationsmottagning i Läkargruppens lokaler på Hamnplan På infektionsmottagningen finns ett parasitologiskt laboratorium som utför analyser för kliniken men också för övriga sjukvårdsinrättningar i länet. Det är huvudsakligen mikroskopi av malariaprover (blod) och cystor/maskägg (avföring) Sluten vård Avdelningen har 35 vårdplatser varav 5 är tillhörande medicinkliniken. Avdelningen är delad i 40A och 40B. Det finns både enkelrum och rum för två patienter. Alla rum är utrustade med ytterslussar, de flesta med innerslussar förutom fyra tvåsalar med gemensam innersluss på 40B och två rum utan innersluss. Det finns en gemensam entré till kliniken. Dessutom finns ringklocka vid varje ytterslussdörr om anhöriga kommer den vägen och ringer på Vi arbetar i team med doktor, sjuksköterska och undersköterska. Avd 40A har 18 vårdplatser: rött och blått team och avd 40B 17 vårdplatser: grönt och gult team. Medicinklinikens gastroenterologipatienter tillhör blått team. Det är i stort sett endast akuta inläggningar dygnet runt. Det är ingen skillnad mellan A och B vad gäller diagnoser utan patienten läggs in där det finns plats. Sekretariatet Expeditionsförest: Lena Sandqvist tel På sekretariatet skrivs alla journaler och där finns arkivet där journalerna förvaras.

3 Dagliga tider och rutiner Rapporter Nattsjuksköterska ger muntlig rapport till respektive dagsjuksköterka Därefter rapport i teamen i personalrummet På eftermiddagen har vi läsande rapport, rött och blått team i samtalsrummet på 40A och grönt och gult team på läkarexpetionen 40B Muntlig rapport till nattpersonal Rond Förmiddagsrond kl 8.30 Eftermiddagsrond kl Måltider Frukost tillagas och dukas på avd, middag och kvällsmål kommer från kostavd och värms i speciella matvagnar Frukost Middag Emkaffe på maten Kvällsmål Kvällsfika Måltiderna serveras som regel på rummen Besökstider Ca Övriga tider ska anhöriga fråga avd.personalen om det är lämpligt att besöka Kom ihåg att våga fråga om du är osäker på något - inga frågor är dumma frågor! Information Basenhetsråd I klinikens basenhetsråd ingår representanter från klinikledningen och fackliga organisationer. Protokoll finns på infektionsklinikens hemsida, och det senaste sätts upp på anslagstavlan i personalrummet Avdmöte 1g/v torsdag kl Mottagningsmöte 1g/v torsdag kl Undersköterskemöten / sjuksköterskemöten varannan vecka Vecko-bladet utkommer oftast 1g/v, innehåller lite av varje

4 HYGIEN Se Riktlinjer för basala hygienrutiner och personligt hygienansvar för vårdpersonal inom hälso-och sjukvård inom Örebro läns landsting Det finns en hygiensektion, vårdhygien, med en sjukhushygieniker och en hygiensköterska och en smittskyddsenhet med en smittskyddsläkare och en smittskyddssjuksköterska på USÖ. Ute på klinikerna finns hygienombud som har till uppgift att vara en länk mellan klinikerna och infektionshygien. Vad är det som skiljer en infektionsklinik från en vanlig vårdavdelning? På en infektionsklinik skall infekterade eller infektionskänsliga patienter kunna vårdas. Detta ställer krav på vårdrum med tillhörande slussar (isoleringsrum) och en striktare hygien som all personal skall känna till och arbeta utefter. Även patienter som ej kräver dessa striktare rutiner vårdas på infektionskliniken och då gäller basala hygienrutiner Innersluss betraktas som ren, dvs. inget förorenat får slängas här såsom blöjor, underlägg, tempskydd o dyl. Yttersluss smutstvätt och avfall slängs här. Klädsel vid vårdarbetet plastförkläde för engångsbruk. Handskar vid kontakt med urin, avföring, blod eller sekret.. Handhygien viktigt Om du är synligt förorenad med avföring, urin eller annat så tvätta först med tvål och använd därefter flödigt med sprit. Om du ej är synligt förorenad behöver du endast använda rikligt med sprit. Låt spriten flöda! För att upprätthålla en god handhygien bär inte ringar, klockor och nagellack vid vårdarbetet. För vissa infektionssjukdomar krävs striktare hygienrutiner. Nedanstående smittor omfattas av sådana rutiner: Blodsmitta: Hepatit och HIV-positiva patienter. Luftburen smitta: Patient med öppen (smittsam) TBC. Patient med vattkoppor (varicellae) I viss mån också bältros (herpes zoster). Tarmsmitta: Alla typer av utlandsdiarrer utan klargjord orsak. Patienter med diagnostiserad salmonella, shigella och clostridium difficile. Calicivirus MRSA ESBL Tuberkulos Hygienrutiner som gäller för dessa smittor återfinns i en gul pärm märkt isoleringsföreskrifter som finns i sköljen på 40A respektive 40B. En annan grupp patienter vi isolerar är de som är mycket infektionskänsliga. Vanligast i denna grupp är patienter som behandlas med cytostatika. På deras dörrar hänger en blå triangel. Är man förkyld bör man ej till dessa patienter. Måste man det skall man använda munskydd. Tänk alltid på att arbeta med barriärvård dvs. använd skyddsrock, handskar och god handhygien vid vårdarbetet!!! Vid frågor och oklarheter kontakta något av hygienombuden på avdelningen: Tina Blomgren, Maria Sjöberg, Maria Åhl

5

6 INFEKTIONSSJUKDOMAR Våra vanligaste infektioner är Luftvägsinfektioner Urinvägsinfektioner, urosepsis Infekterade sår och gangrän Tarminfektioner Erysipelas (rosfeber) Orsak Symtom; Bakterier, hemolytiska streptokocker, grupp A Välavgränsad rodnad, svullnad och ömhet i huden. Feber. Behandling: Antibiotika, vanligt pc per os eller iv OmvårdnadHögläge av den del av kroppen som drabbas, t ex. benet. I efterförloppet mjukgörande salva. Feberutredning Symtom: Ibland läggs en patient in med feber som enda symtom. Diagnos: Detta utreds med laboratorieprover, blododlingar, röntgen och ultraljud i försök att finna orsaken till febern OmvårdnadViktigt att fråga ut patienten om olika symtom. Herpes zoster (=bältros) Orsak: Symtom: Virus, samma virus som ger vattkoppor Vattenfyllda blåsor på rodnad hud, strikt höger eller vänstersidiga. Ibland svåra smärtor Behandling: Symtomatisk behandling med analgetika. Remiss till smärtenheten för ev. blockd. Omvårdnad: Blåsorna hålls torra och rena. Baddning av blåsorna med kaliumpermanganat och luftning.

7 Pyelonefrit (pyelit)- Urosepsis (övre Uvi). Symtom: Orsak: Diagnos: Sveda vid miktion. Täta trängningar. Feber-frossa Värk i buk-flank (njurtrakten). Ont i kroppen (influensaliknande). Illamående kräkningar. Påverkat allmäntillstånd-chock (speciellt äldre). Aktuella bakterier: E-coli, Proteus, Klebsiella och Pseudomonas, dessa är gramnegativa. Staphylococcus saprofyticus (yngre kvinnor) Enterokocker (prostata- sjuka män). 1. Öm över njure och/eller urinblåsa. 2.Urinstickor:vita och röda blodkroppar. Positi nitrit. OBS! Negativ nitrit vid staphylococcus saprofyticus, enterokocker och ibland pseudomonas. 3. Urinodling 4. Hög SR, hög CRP, många vita blodkroppar i blodet. 5. Ultraljud, urografi om misstanke om njursten och avstängd pyelit Bakterier i urinen +feber= pyelit Bakterier i urinen feber=cystit Behandling: Antibiotika OmvårdnadRikligt med vätska. Om medtagen patient: blodtyck och pulskontroller. Kontroll 2 veckor efter avslutad behandling med urinodling, SR, CRP samt urografi om upprepade pyeliter. Sepsis-endokardit (=blodförgiftning-inflammation i hjärtklaffarna). Orsak: Bakterier eller svamp som kommit in i kroppen, t ex. p.g.a. katetrisering, CVKinläggning, pneumoni, intravenöst missbruk, sår eller tandutdragning. Symtom: Feber/frossa. Blåsljud på hjärtat. Allmänpåverkad patient. Septiska embolier. Diagnos: Blododlingar, hjärt-eko. Behandling: Antibiotika i höga doser. Omvårdnad:Kontroller vid endocardit av blodtryck, puls och andning. Doktor lyssna på hjärta dagligen. Vätskelista. Ev. urinmätning. Kontrollera patientens allmäntillstånd. Meningit: (=hjärnhinneinflammation) Orsak: Bakterier eller virus(kallas då serös meningit) Symtom. Huvudvärk, ljusskygghet, nackstelhet, feber, illamående/kräkningar, petekier. Diagnos. För att diagnostisera detta görs en LP(lumbalpunktion) Behandling: Vid bakteriell meningit är det viktigt med snabb provtagning och sedan snabb insättande av antibiotika iv. I övriga fall endast symtomatisk behandling. Omvårdnad Kontroller av blodtryck, puls, andning och medvetandegrad. Vätskelista. OBS! Ev. Petekier på händer och fötter. Lugn och ro. Mörkt rum. Sängläge. Analgetika.

8 Pneumoni (=lunginflammation) Orsak: Bakterier eller virus. Symtom: Hosta. Ibland andningskorrelerade smärtor. Feber. Ibland missfärgad upphostning (gulgrön). Diagnos: Genom röntgen och att doktorn lyssnar på lungorna. Laboratorieprover och odlingar. Behandling: Antibiotika. Andningsgymnastik. Ev. syrgas. OmvårdnadRiklig dryck, ev. Acetylcystein(slemlösande). Hjälp med flaskblåsning Mobilisering. Är patienten andningspåverkad >20 andetag/min. -kontrollera: blodtryckpuls,andning och saturation. Efter 5-6 veckor kontrollera patienten med blodprover och ev. ny lungröntgen. Sår. Orsak: Bensår arteriella:såren uppstår genom försämrat arteriellt blodflöde (artärerna är förträngda). LokalisationVanligtvis på hälar fotrygg och tår. Symtom: Mycket smärtsamma. Orsak: Bensår venösa: Beror oftast på klaffinsufficiens (otillräckliga klaffar i de djupa venerna). LokalisationVanligtvis på underben ovanför fotleden. Orsak: Diabetikersår: Försämrad cirkulation och dålig känsel hos diabetiker. LokalisationVanligtvis på fötter. Orsak: Trycksår: Ett ökat tryck på utsatta ställen, då patienten inte rör sig själv och har dålig cirkulation. LokalisationVanligtvis på hälar, saccrum och höfter. Diagnos: Sätts oftast genom utseende, lokalisation, patientens smärtupplevelse m.m. Perifer blodtrycksmätning och angiografi. Behandling: Om infekterat sår-antibiotika behandling per os eller intravenöst. För övrigt lokal behandling Omvårdnad:Omläggning, mobilisering. I vissa fall analgetika. Tarminfektion: Orsak: Bakterier, virus eller parasiter. Symtom: Diarre. Illamående/kräkningar. Magsmärtor. Feber. Diagnos: Avföringsodlingar, cystor/maskägg Behandling: Peroral rehydreringsvätska, ibland tarmvila med parenteral vätsketillförsel. Ibland efter odlingssvar eller vid parasitfynd antibiotikabehandling. Ej kolsyrad dryck. Omvårdnad:Vätskelista och diarreklocka. Kontrollera bukstatus. Isoleras enligt särskilda anvisningar på avdelningen.

9 Tuberkulos: Orsak. Symtom: Diagnos: Syrafast bakterie vilken främst drabbar lungorna eller skelettet men kan drabba vilket organ som helst. Om lungtb: Hosta, långdragen feber, viktminskning. Infiltrat på röntgen s.k. kaverner. Direktmikroskopi/odl på sputa, ventrikelsköljvätska och urin. Ibland bronkoskopi. Behandling: Antibiotika i ca 6 mån. Omvårdnad:Isoleras enligt särskilda anvisningar på avdelningen. Urinvägsinfektion (nedre uvi). Orsak: Bakterier, oftast tarmbakterier. UVI är 10 ggr. Vanligare hos kvinnor än hos män Störst anledning är att kvinnor har ett kortare urinrör Symtom: Täta trängningar, sveda och värk vid vattenkastning. Grumlig, illaluktande och ibland blodig urin. Diagnos: Urinstickor visar rikligt med vita blodkroppar och för det mesta positiv nitrit. Urinodling Behandling: Antibiotika Omvårdnad:Riklig dryck. Infektionskliniken