Intygstjänster Delrapport 1, juni 2019

Transkript

1 Intygstjänster 2019 Delrapport 1, juni 2019

2 Innehåll Inledning... 4 Ineras uppdrag... 4 Lägesrapport juni Förkortningar och definitioner Bakgrund Delområde 1: Vidareutveckling av det försäkringsmedicinska beslutstödet (FMB) och andra områden inom Socialstyrelsens ansvar Uppdrag Status Användarundersökning Vidareutveckling av befintligt ICF-stöd Vidareutveckling av befintligt FMB-stöd FMB- och ICF-stöd i andra intyg Delområde 2: E-hälsotjänster, självbetjäning och harmonierad lagstiftning för samtyckeshantering och utökad intresseinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation mellan olika aktörer Uppdrag Status Separation av arkitekturdokument för Intygatjänsten och Mina intyg Utredning och eventuell utveckling av utökat stöd för datainsamling och dataanalys Delområde 3: Utredning och vidareutveckling av Intygsstatistik och Rehabstöd för att möjliggöra uppföljning av hälso- och sjukvårdens arbete med rehabilitering och sjukskrivning, liksom förbättrat stöd till koordineringsfunktionen Uppdrag Status Vidareutveckling av Intygsstatistik Vidareutveckling av Rehabstöd Stöd till SRS-projektet Delområde 4: Vidareutveckling av elektroniskt medicinska underlag och därtill tillhörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter ibland annat referensapplikation för utfärdande av elektroniska intyg (Webcert) Uppdrag Status Utred och implementera landstingens önskemål på att kunna förifylla intyg Sid 2/28

3 5.2.2 Säkerställande av uppdateringcykel för intyg Utredning av hur en intygsfabrik med externa intygstillverkare skulle se ut och fungera Stöd till SRS-projektet Delområde 5: Utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och därtill tillhörande kommunikation Uppdrag Status Utreda och ta fram lösningsförslag på hur den befintliga intygsmodellen kan förbättras Formulera en plan för kommande intyg från Försäkringskassan Delområde 6: Elektroniskt administrations- och ekonomistöd för försäkringsmedicinska utredningar (FMU) med tillhörande intyg som ska fungera mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården Uppdrag Status Metod Tidplan Beställningssystem för andra myndigheter Samarbete med Arbetsförmedlingen Samarbete med regioner Beställningsportal Leverans och överlämning till förvaltning Uppdrag Status Leveranser under Öppen information om Intygstjänster Projektövergripande arbete Uppdrag Status Sid 3/28

4 Inledning Ineras uppdrag Enligt överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess 2019 ska Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillsammans med Försäkringskassan och Socialstyrelsen, fortsätta det arbete som påbörjades under genom att under 2019 genomföra fördjupade analyser samt utveckla och kvalitetsförbättra framtagna tjänster. Målet är att etablera effektiva processer och bygga en flexibel teknisk infrastruktur som skapar förutsättningar för en gemensam verksamhetsutveckling och att slutföra flera av de insatser som har utvecklats genom tidigare överenskommelser. Den tekniska lösningen kommer att innebära ett förbättrat stöd för inblandade parter i sjukskrivningsprocessen, såsom individen, läkaren, rehabiliteringskoordinatorn och annan vårdpersonal samt handläggare vid Försäkringskassan. Detta stärker kvaliteten, effektiviteten och likformigheten i bedömningarna inom hälso- och sjukvården liksom i Försäkringskassans handläggning. Det genererar också bättre service och delaktighet för individen samt innebär lägre kostnader för både stat och landsting. Inera AB har fått i uppdrag av SKL att fortsätta och slutföra arbetet i projektet Intygstjänster 2019 för att uppfylla samtliga delmål i överenskommelsens villkor 4 Utökat elektroniskt informationsutbyte som SKL ansvarar för. Inera AB och projektet Intygstjänster 2019 har även fått ett uppdrag att samverka med SKL inom villkor 5 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning där ett bedömningsstöd för sjukskrivning och rehabilitering under året ska testas i en utökad pilot inom hälso- och sjukvården. Inom samtliga områden som ingår i villkor 4 ska tekniska, juridiska och administrativa konsekvenser utredas parallellt med att utvecklingsinsatser genomförs. Utredning och vidareutveckling sker i dialog med användare i hälso- och sjukvården och genom samverkan med Försäkrings-kassan och Socialstyrelsen. Redovisning i form av delrapporter från SKL, Socialstyrelsen och Försäkringskassan sker senast den 14 juni 2019 till Socialdepartementet. Slutrapporter från SKL, Socialstyrelsen och Försäkringskassan lämnas senast den 13 december För delområde 6 ska SKL och Försäkringskassan senast den 31 oktober 2019 redovisa en behovsanalys och ett ställningstagande angående nästa steg för en eventuell utveckling av ett IT-stöd för administration av och hantering av försäkringsmedicinska utredningar (FMU). Sid 4/28

5 SKL och Inera är involverade i samtliga sex områden inom Utökat elektroniskt informationsutbyte (villkor 4 i överenskommelsen): 1. Vidareutveckling av det försäkringsmedicinska beslutstödet (FMB) och andra områden inom Socialstyrelsens ansvar. 2. E-hälsotjänster, självbetjäning och harmonierad lagstiftning för samtyckeshantering och utökad intresseinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation mellan olika aktörer. 3. Utredning och vidareutveckling av Intygsstatistik och Rehabstöd för att möjliggöra uppföljning av hälso- och sjukvårdens arbete med rehabilitering och sjukskrivning, liksom förbättrat stöd till koordineringsfunktionen. 4. Vidareutveckling av elektroniskt medicinska underlag och därtill tillhörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter, bland annat referensapplikation för utfärdande av elektroniska intyg (Webcert). 5. Utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och därtill tillhörande kommunikation. 6. Elektroniska administrations- och ekonomistöd för försäkringsmedicinska utredningar (FMU) med tillhörande intyg som ska fungera mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. Lägesrapport juni 2019 Under 2019 har projektet Intygstjänster arbetat inom samtliga sex områden som ingår i villkor 4 i överenskommelsen för 2019 samt samverkat med SRS-projektet hos SKL avseende villkor 5. Inom område 1 har projektet utökat ICF-stödet som infördes i januari Nu pågår arbete för att genomföra en användarundersökning om hur man upplever ICF- och FMB-stöden. Utredningar görs för att utöka ICF- och FMB-stöden ytterligare, samt för att se om hela eller delar av stöden kan användas i andra intyg utöver FK7804. Inom område 2 har dokumentation för arkitekturbeskrivningar separerats mellan Mina Intyg och Intygstjänsten för att underlätta framtida utveckling och göra de båda applikationerna lite enklare att förvalta. Vidare har projektet tagit fram verktyg för att bättre kunna mäta på vilket sätt och hur mycket användarna nyttjar intygsapplikationerna. Inom område 3 har projektet tagit fram två nya rapporter i Intygsstatistik. Den ena rapporten visar antalet intyg per sjukfall och den andra visar antalet kompletteringsbegäran per fält i FK7804. Möjlighet att visa statistik på underenhetsnivå utreds. Inom Rehabstöd genomförs tester för att under hösten 2019 möjliggöra sammanhållen journalföring. Digital kommunikation i Rehabstöd mellan vården och Försäkringskassan utreds och en SSO-funktion (Single-Sign-On) mellan Intygsstatistik och Rehabstöd är utredd och kommer att utvecklas under hösten Intygsprojektet stödjer också SKL:s projekt Stöd för rätt sjukskrivning, SRS, med råd och riktlinjer för att de ska kunna genomföra en utökad pilot i Rehabstöd. Inom område 4 arbetar projektet med att möjliggöra för en region som har integrerat Webcert i sitt journalsystem att skicka med information från journalsystemet när ett nytt intyg skapas i Webcert, kallat förifyllnad. Vidare förbättras dokumentation för hanteringen av ett intygs livscykel. Utredning görs också för att beskriva hur externa parter i framtiden ska kunna Sid 5/28

6 digitalisera sina egna intyg själva och därefter få Intygstjänsterna att förmedla dessa. Intygsprojektet stödjer även inom detta område SRS-projektet med råd och riktlinjer för att de ska kunna genomföra sin pilot i Webcert. Inom område 5 arbetar projektet med att förbättra strukturen för hur de ingående systemen i intygskedjan samverkar (interoperabilitet). Projektet deltar också i arbetet med att identifiera vilka ytterligare intyg hos Försäkringskassan som det finns störst värde i att digitalisera hanteringen av. Inom område 6 genomför projektet i samarbete med Försäkringskassan och regionerna ett analys- och utredningsarbete för att beskriva de behov som finns, som sedan ligger till grund för ställningstagande om ett eventuellt framtida IT-stöd för försäkringsmedicinska utredningar. Projektet har under 2019 även implementerat ett stöd för att regionerna ska kunna ta emot och besvara beställningar av medicinska underlag från myndigheter, Intygsbeställning. Det arbetet utförs i samverkan med Arbetsförmedlingen. Sid 6/28

7 Förkortningar och definitioner Begrepp Confluence e-legitimation FMB FMU ICD-10 ICF Intygsbeställning Intygsprocess Intygsstatistik Förklaring Wikipedia-liknande mjukvara för att samla information och dokumentation på en gemensam lagringsplats. Används inom projektet. Elektronisk legitimation för att legitimera sig och skriva under handlingar i olika e-tjänster hos myndigheter, kommuner, landsting och företag. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Ges ut av Socialstyrelsen och består av två delar: övergripande principer för sjukskrivning och rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga för olika diagnoser. mforsakringsmedicinsktbeslutsstod Försäkringsmedicinska utredningar International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems 10 th version (internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem, version 10). ICD är en internationell sjukdomsklassifikation med diagnoskoder för att gruppera sjukdomar och dödsorsaker för att kunna göra översiktliga statistiska sammanställningar och analyser. International Classification of Functioning, Disability and Health (klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). ICF kompletterar ICD-10 då två personer med samma sjukdom kan ha olika nivåer av funktionstillstånd. ICF kan användas som gemensamt språk för att bedöma funktionstillstånd, sätta mål, bedöma behov samt för att följa resultat och kan användas vid arbetsbedömningar, rehabilitering och habilitering. ndicf Webbapplikation och tillhörande infrastruktur för sjukvården att administrera begäran om intyg från myndigheter, till att börja med Arbetsförmedlingen. Ej i drift än. Den övergripande process i vilken ett intyg utfärdas, som sedan hanteras av invånaren och övriga berörda aktörer. Även aktörernas kommunikation kring intyget ingår i processen. Intygsstatistik (f.d. Statistiktjänsten) visar statistik baserad på intyg som hälso- och sjukvården utfärdar elektroniskt. Intygsstatistik består av en publik del som visar nationell statistik och är tillgänglig för alla, samt en del som kräver inloggning som visar verksamhets- och landstingsstatistik avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal. Sid 7/28

8 Intygstjänsten Intygstjänster Läkarintyg FK 7263 Läkarintyg FK 7804 Mina intyg Rehabstöd Samtycke SITHS Sjukskrivningsprocess Intygstjänsten är Ineras nationella databas som lagrar alla elektroniska läkarintyg som utfärdats av hälso- och sjukvården. Intygstjänster är en nationell samling av digitala tjänster som utvecklas och förvaltas av Inera i syfte att förenkla och effektivisera sjukskrivningsprocessen för invånare och hälso- och sjukvårdspersonal och för att underlätta kommunikationen med Försäkringskassans handläggare. Tjänsterna kan även användas för att överföra medicinska underlag och intyg till andra myndigheter från hälso- och sjukvården. Intygstjänster är även namnet på projektet som utvecklar Intygstjänsterna. Försäkringskassans läkarintyg FK 7263 enligt 27 kap 25 Socialförsäkringsbalken är den vanligaste läkarintygsblanketten och är underlag för Försäkringskassans beslut om sjukpenning. Försäkringskassans läkarintyg för sjukpenning FK 7804 enligt 27 kap 25 Socialförsäkringsbalken. Ersätter läkarintyg FK Mina intyg är en webbapplikation där invånare kan hantera sina läkarintyg. Det går att läsa, skriva ut och spara sina intyg i sin dator och skicka intygen till Försäkringskassan via Mina intyg. Rehabstöd är en nationell webbapplikation som ger en samlad bild över pågående sjukfall på en vårdenhet och underlättar och stödjer uppföljning av långa sjukskrivningar. Applikationen är kopplad till Intygsstatistik och används av personer som arbetar med att koordinera rehabiliteringsinsatser för sjukskrivna patienter, som läkare och rehabiliteringskoordinatorer. Samtycke innebär en frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken invånaren samtycker till att dennes personuppgifter behandlas eller att dennes sekretessreglerade uppgifter lämnas ut. Säker IT för Hälso- och Sjukvården. SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering och kan användas till säker inloggning i olika IT-system, som e-legitimation för både personliga och företagsspecifika ändamål och för inpasseringskontroll. SITHS är anpassat till alla nationella tjänster inom e-hälsa. Sjukskrivningsprocess avser den process som sker i samband med en invånares sjukskrivning. Centralt är att ett intyg utfärdas och att ett beslut fattas om invånarens rätt till sjukskrivning. Processen löper under den eventuella sjukskrivningen fram till dess att invånaren återfår arbetsförmåga eller återgår i arbete/sysselsättning, alternativt har behov av annan typ av stöd eller ersättning. Processen innehåller kommunikation mellan ett antal aktörer. Sid 8/28

9 SRS SSO Tjänstekontrakt Vårdenhet Vårdgivare Webcert SKL:s projekt Stöd för rätt sjukskrivning. gstod Single Sign-On. Är en metod för användarbehörighet så att användaren endast behöver logga in en enda gång för att nå de system som är anpassade till tjänsten. Tjänstekontrakt fungerar som ett generellt och gemensamt språk för tjänster vid informationsutbyte och samverkan mellan system. De är en viktig förutsättning för att åstadkomma lös koppling och förhindra dominoeffekter. (Lös koppling innebär att om en verksamhet någonstans i Sverige bygger om sina interna system ska effekterna av det inte spridas och tvinga andra verksamheter i övriga landet att bygga om sina system.) Begreppet vårdenhet är inte definierat i lagstiftning, men återfinns i Socialstyrelsens termbank och beskrivs där som organisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård. Gränserna mellan olika vårdenheter bestäms av vårdgivaren själv. Med vårdgivare avses enligt 1 kap. 3 PDL statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare). Webbapplikation för utfärdande av olika intyg. Webcert kan användas för elektronisk ärendekommunikation för intyg som skickas till Försäkringskassan. Sid 9/28

10 1. Bakgrund Uppdraget för projektet Intygstjänster 2019 är en direkt fortsättning på det arbete som startade redan 2009 för att göra det möjligt att skicka läkarintyg elektroniskt från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan infördes elektronisk överföring av läkarintyg från hälso- och sjukvårdens journalsystem till Försäkringskassan. Samtidigt släpptes webbapplikationen Medcert för de landsting som inte kunde införa elektroniska läkarintyg i sina journalsystem. Medcert gjorde det även möjligt för hälso- och sjukvården och Försäkringskassan att kommunicera via en fråga-svarsfunktion. Webbapplikationen har sedan 2011 varit i stabil drift utreddes hur invånaren kan involveras i sjukskrivningsprocessen via en webbapplikation där invånaren själv kan hantera sina intyg. Webbapplikationen skulle kopplas till Intygstjänsten, en lagringstjänst för elektroniskt utfärdade läkarintyg, där det också skulle vara möjligt att ta fram sjukskrivningsstatistik på ett enkelt sätt. Projektet studerade även hur invånaren skulle kunna skicka läkarintyg till andra mottagare, exempelvis arbetsgivare. Dessutom utreddes och föreslogs hur privatläkare skulle kunna nyttja de elektroniska tjänsterna. Första steget mot en mer modern intygsskrivning togs genom utvecklingen av den nya webbapplikationen Webcert, som är en vidareutveckling av Medcert var uppdraget att realisera delar av resultaten. Webbapplikationen Mina intyg driftsattes och lanserades, Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning (kallas numera för Intygsstatistik) blev klar för driftsättning i slutet av året. Utredningsarbetet fortsatte inom intygsstöd och ett utökat elektroniskt informationsutbyte samt med en särskild intygstjänst för arbetsgivare i samarbete med Försäkringskassan. Webbapplikationen Webcert fortsatte att utvecklas och utredning påbörjades för att möjliggöra för privatläkare att kunna utfärda elektroniska intyg lanserades de första versionerna av webbapplikationerna Webcert och Statistiktjänsten i landstingen. Webbapplikationen Mina intyg vidareutvecklades så att invånaren skulle kunna hantera fler typer av intyg och för att möjliggöra anslutning av fler mottagare. Statistiktjänsten och Webcert utreddes och vidareutvecklades löpande utifrån identifierade behov hos landstingen, och i samarbete med Försäkringskassan fortsatte utredningsarbete och kravställning inför realisering av strukturerad överföring av medicinsk information. Ett nytt uppdrag inom sjukskrivningsmiljarden tillkom: Fördjupade medicinska utredningar. I uppdraget ingick att utreda och utveckla ett administrativt stöd för hälso- och sjukvårdens hantering av beställningar av fördjupade utredningar från Försäkringskassan. Projektet utvecklade även elektroniska intyg för dessa utredningar. I samarbete med Socialstyrelsen påbörjades arbetet med att ta fram en lösning för hur det försäkringsmedicinska beslutstödet (FMB) skulle integreras i journalsystemen och hur registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HoSp) kan göras åtkomligt för offentliga vårdgivare fortsatte projektet arbetet med att skapa förutsättningar för att integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i hälso- och sjukvårdens journalsystem och i Webcert. Statistiktjänsten vidareutvecklades med möjlighet för uppföljning på både vårdgivar- och landstingsnivå samt med möjlighet att filtrera statistiken utifrån behov. Ineras förvaltning gjorde den nationella statistiken i Statistiktjänsten publik via internet i slutet av Webbapplikationerna Webcert och Mina intyg vidareutvecklades så att fler typer av intyg kunde utfärdas, hanteras och skickas till fler användare. Projektet gjorde det också möjligt för privatläkare att logga in i Webcert via Sid 10/28

11 e-legitimation. Samarbetet med Försäkringskassan fortsatte för att utveckla möjligheterna till strukturerad överföring av medicinsk information vidareutvecklades och förbättrades de webbapplikationer som tagits fram, bland annat så att hälso- och sjukvården och invånaren kunde hantera fler intygstyper och skicka dessa till flera typer av mottagare, till exempel arbetsgivare och försäkringsbolag. Vidareutveckling av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och en förstudie om hanteringen av dödbevis och dödsorsaksintyg fortsatte i samarbete med Socialstyrelsen. Projektet hade ett nära samarbete med Försäkringskassan om utökat elektroniskt informationsutbyte genom digitalisering av intyg från flera förmåner. Projektet utvecklade den nya nationella tjänsten Rehabstöd som vänder sig till läkare och rehabiliteringskoordinatorer. Rehabstöd visar pågående sjukfall på en vårdenhet och underlättar och stödjer uppföljning av långa sjukskrivningar. En fördjupad förstudie med syfte att ta fram förslag till hur aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kan samverka och utbyta information utfördes, den så kallade Samverkansytan 1. För integration mellan journalsystem och Webcert togs nya versioner av tjänstekontrakten fram. Ett långtgående utvecklings- och testarbete pågick för integration av ytterligare ett journalsystem med Webcert, samt utvecklingsarbete för att möjliggöra lagring av ärendekommunikation i Intygstjänsten fortsatte arbetet med att genomföra fördjupade utredningar och att utveckla och kvalitetsförbättra framtagna webbapplikationer. Bland annat genomfördes en större förändring av användargränssnittet i Webcert för att på ett effektivt sätt integrera de stöd som är avsedda att hjälpa intygsutfärdarna, som FMB, ICF och SRS. I slutet av hösten produktionssattes Försäkringskassans nya sjukpenningintyg, tillsammans med ytterligare tre av Försäkringskassans intyg och utlåtanden. För att tillgängliggöra de nya intygen för de landsting som var integrerade med Webcert, krävdes även utvecklingsinsatser i journalsystemen. Under året pågick arbete med att ta fram en första prototyp av Samverkansytan och förslag på ett nytt läkarintyg till arbetsgivarna under sjuklöneperioden. Projektet har också haft ett nära arbete med landstingen och regionerna då en majoritet av dessa valt att integrera Webcert med sina journalsystem vidareutvecklades de befintliga webbapplikationerna, och utvecklingsarbetet för en ny webbapplikation Intygsbeställning påbörjades. Webcert har genomgått en stor förändring av användargränssnittet som gett applikationen ett modernt utseende. Förändringen har även inneburit att det försäkringsmedicinska beslutstödet visas på ett mer användarvänligt sätt och täcker de behov användarna har uttryckt. Arbetet med att införa Försäkringskassans nya intyg i landstingen, som påbörjades under hösten 2017, fortsatte löpande under året. För Samverkansytan genomfördes användningstester med 45 personer från de fyra primära användargrupperna. En alternativ teknisk lösning blockkedja för lagring av data i Samverkansytan, har utretts. 1 Samverkansytan kallas den tänkta webbapplikation som projektet gjort en fördjupad förstudie om under 2016 och därefter en prototyp under 2018, som också testats med gott resultat. Syftet med ytan är att underlätta invånarens samverkan med andra aktörer, såsom arbetsgivare och hälso- och sjukvården. Samverkansytan är tekniskt genomförbar men den kräver lagändringar för att kunna införas. Mer om Samverkansytan på skl.se Sid 11/28

12 2019 Den nya webbapplikationen Intygsbeställning, som möjliggör för myndigheter att beställa intyg från sjukvården utvecklas och testas. Sammanhållen journalföring i Webbapplikationen Rehabstöd utvecklas och testas för att ge rollen rehabiliteringskoordinator möjlighet att se en patients hela sjukfall, oavsett var olika kontakter med vården har tagits. En upphandlad applikationsförvaltning lärs upp för att kunna sköta vidareutveckling av Intygsapplikationerna från 2020 och framåt. Sid 12/28

13 2. Delområde 1: Vidareutveckling av det försäkringsmedicinska beslutstödet (FMB) och andra områden inom Socialstyrelsens ansvar. 2.1 Uppdrag Revidering och anpassning av de övergripande principerna inför en digitalisering av FMB. Uppdatering av de diagnosspecifika rekommendationerna i FMB. Förvaltning och vidareutveckling av FMB ur ett informatiskt och tekniskt perspektiv. Vidareutveckling av användningen av FMB vid intygsutfärdandet. Utreda möjligheter för tillämpning av FMB vid utfärdande av andra medicinska intyg. Nedan listas de delaktiviteter som är högprioriterade att genomföras under året inom FMB-uppdraget: Utredning hur FMB information kan visas tydligare för användaren och ge mer information. Utreda och eventuellt utveckla stöd för användningen av ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) och andra ifyllnadsstöd vid intygsutfärdandet Nedan listas de delaktiviteter som är högprioriterade att genomföras under året inom ICF-uppdraget. Genomför användarundersökning för att identifiera vidareutvecklingsbehov för ICFstödet i Webcert. Resultaten bör prioriteras mot de redan befintliga vidareutvecklingsförslagen. Utreda om och hur användaren ska informeras om att det visas en alternativ term istället för ICF originalkodtext. Övriga delaktiviteter för FMB- och ICF-arbetet som har sammanställs inom projektet genomförs i mån av tid och resurser. 2.2 Status Användarundersökning Arbetet med att genomföra en användarundersökning för att identifiera vidareutvecklingsbehov för ICF- och FMB-stödet i Webcert har påbörjats. Användarundersökning planeras genomföras under september 2019 i form av en enkät som skickas ut till intygsutfärdande läkare som använder Webcert samt möjligen till Försäkringskassans handläggare som tar emot intyg. I och med att FMB har utvärderats tidigare har tidsåtgången varit låg för att få med FMB-delen i utvärderingen, samtidigt som värdet med att få med frågor om FMB ansågs vara högt. Frågorna i enkäten är framtagna, inlagda i Ineras enkätverktyg och provade på ett antal interna testanvändare. Frågorna har tagits fram i nära samarbete med Socialstyrelsen. Sid 13/28

14 2.2.2 Vidareutveckling av befintligt ICF-stöd I den version av ICF-stödet som finns i produktion visas ett (k) efter de ICF-kategorier som beskrivs med Socialstyrelsens framtagna alternativa termer istället för ICF-kategorins ursprungliga kodtext. Det är under utredning om och hur informationen, om att det är en alternativ term som visas, bör hanteras i Webcert. Detta eftersom läkare och Försäkringskassans handläggare har uppmärksammat att (k) emellanåt är svår att förstå innebörden av Vidareutveckling av befintligt FMB-stöd Vidareutveckling av befintligt FMB-stöd har bedrivits utifrån hur FMB information kan visas tydligare för användaren och ge mer information. Vidareutvecklingsarbetet har bedrivits i tre områden som beskrivs nedan. 1. Information om rehabilitering är en informationsmängd i FMB som finns framtagen för en del av de diagnoser som det finns FMB-information för och som hittills enbart har gjorts tillgängligt via Socialstyrelsens hemsida 2. I utvärderingar om FMB har användare efterfrågat att se denna information även i Webcert samtidigt som Socialstyrelsen har planerat för att uppdatera och ta fram information om rehabilitering för flera diagnoser. Under våren 2019 har det utretts hur information om rehabilitering kan visas tillsammans med övrig FMB-information i Webcert och lösning planeras finnas tillgänglig för användare från september I nuläget visas klartexten för den ICD-10 koden som läkaren har angett i diagnosfältet som rubrik för FMB-informationen som presenteras för denna kod i högerfältet. FMBinformation är dock skriven utifrån en textuell diagnos (med en specifik diagnosrubrik) och inte en specifik ICD-10 kod. En utredning har genomförts om hur detta kan speglas bättre och tydligare för användaren i Webcert. Ändringsförslaget planeras implementeras under hösten I utvärderingar om FMB önskade användare att få information om när det har skett revideringar i FMB-informationen. Utifrån det pågår det en utredning om hur versionsinformation för FMB kan visas i Webcerts samt om och hur användaren ska informeras om att en uppdatering av FMB har skett FMB- och ICF-stöd i andra intyg Under våren 2019 har det tillsammans med Socialstyrelsen även bedrivits ett arbete med en lägre prioriterad delaktivitet om att utreda huruvida FMB- och ICF-stödet kan användas i flera intyg. Arbetet har hittills omfattat att gå genom alla intyg som finns utvecklade i Webcert och sammanställa var, och på vilket sätt i intygen som stöden skulle kunna vara till hjälp. Arbetet planeras fortsätta i mån av tid och resurser under hösten. 2 Sid 14/28

15 3. Delområde 2: E-hälsotjänster, självbetjäning och harmonierad lagstiftning för samtyckeshantering och utökad intresseinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation mellan olika aktörer 3.1 Uppdrag Kvalitetssäkring av Intygstjänsten och Mina intyg. I uppdraget ingår: Genomför separation av arkitekturdokumentation för Intygstjänsten och Mina Intyg Vidareutveckling av Intygstjänsten: Utreda och eventuellt utveckla utökat stöd för datainsamling och dataanalys i syfte att kunna påvisa förbättringar sedan Intygstjänster introducerades. 3.2 Status Separation av arkitekturdokument för Intygatjänsten och Mina intyg Separation av gemensam arkitekturdokumentation har genomförts. Intygstjänsten och Mina intyg har nu varsin uppsättning arkitekturdokument Utredning och eventuell utveckling av utökat stöd för datainsamling och dataanalys Under början av 2019 har Intygstjänster möjliggjort insamling av användardata för alla ingående applikationer. Resultatet innebär att rapporter över användandet av tjänsterna kan tas fram på ett enkelt och smidigt sätt på begäran eller med bestämda tidsintervall för att få en bättre uppfattning om hur mycket applikationerna används. Syftet i första steget har varit att underlätta för förvaltningen av Intygstjänsterna att ta fram data för applikationerna utan att behöva lägga beställningar till driftleverantören. Det gör det till exempel möjligt att publicera månatliga rapporter för uppföljning över en längre tidshorisont, presentera användandet av applikationerna för relevanta kundgrupper och följa upp avvecklingen av Försäkringskassans gamla sjukpenningintyg, FK Utredning pågår för att utöka datainsamlingen i syfte att all relevant data ska vara tillgänglig. Uppsättningen är generell vilket möjliggör att djupare analyser kan genomföras vid behov. Sid 15/28

16 4. Delområde 3: Utredning och vidareutveckling av Intygsstatistik och Rehabstöd för att möjliggöra uppföljning av hälso- och sjukvårdens arbete med rehabilitering och sjukskrivning, liksom förbättrat stöd till koordineringsfunktionen 4.1 Uppdrag Kvalitetssäkring och viss vidareutveckling av Intygsstatistik, bland annat att klargöra förutsättningarna så att landstingen kan följa upp verksamhetsstatistik inom sitt landsting. I uppdraget ingår: Ta fram nya rapporter kopplat till befintliga och nya intyg. Visa statistik på mottagning/underenhetsnivå. Kvalitetssäkring och viss vidareutveckling av Rehabstöd Utredning och behovsanalys av en ny funktion i Rehabstödet för att möjliggöra digital kommunikation mellan koordineringsfunktionen i hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Se över och implementera inloggning och SSO (Single-Sign-On) i enlighet med övriga Intygstjänster Implementera klart sammanhållen journalföring i Rehabstöd. Möjliggöra för SRS-projektet att göra en utökad pilot under Status Vidareutveckling av Intygsstatistik Under våren 2019 har Intygsstatistik fått två nya rapporter. Den ena visar hur många intyg som ett sjukfall innehåller. Syftet med rapporten är att förenkla uppföljningen av arbetet med att försöka minska antalet intyg som skrivs för varje sjukfall. Rapporten finns tillgänglig på nationell, regional och på verksamhetsnivå. Den andra rapporten visar antalet kompletteringar per fråga i FK7804, Läkarintyg för sjukpenning. Syftet är att kunna se vilka frågor läkarna har problem att svara på, vilket indikeras av att många kompletteringar inkommer på den frågan. Parallellt med utveckling har även utredningar pågått. Den som fokuserats på under våren 2019 är möjligheten att kunna visa statistik på mottagning/underenhetsnivå. Detta skulle underlätta för de som har många olika nivåer av verksamheter i sin organisation, exempelvis sjukhus. Sid 16/28

17 4.2.2 Vidareutveckling av Rehabstöd Arbetet med Rehabstöd har i högsta grad fokuserat på sammanhållen journalföring och den konsumentcertifiering som påbörjades i maj En certifiering är nödvändig enligt regelverk på Inera för att garantera att Rehabstöds lösning för sammanhållen journalföring uppfyller alla juridiska och tekniska krav som ställs på en sådan lösning. Inför certifieringen har det krävts en mängd förberedande åtgärder inom krav, utveckling och test. Under våren 2019 har det också pågått en utredning kring en ny funktion i Rehabstöd för att möjliggöra digital kommunikation mellan koordineringsfunktionen i hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Denna utredning är beroende av den utredning som en arbetsgrupp mellan Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Försäkringskassan utför gällande 3 i den kommande lagen om koordineringsinsatser inom hälso- och sjukvården. Därför har projektets utredning än så länge utmynnat i ett antal lösningsförslag, men för att kunna slutföra arbetet behöver man invänta resultatet från arbetsgruppens arbete. Slutligen har projektet för Rehabstöds räkning också färdigställt en utredning för att kunna gå från Rehabstöd direkt till Intygsstatistik, utan att behöva logga in igen, med en så kallad SSOlösning (Single-Sign-On). Detta är en mycket efterfrågad funktion från användarna då många använder både Rehabstöd och Intygsstatistik. Utredningen har lämnats över till utvecklarna som kommer implementera detta under hösten Stöd till SRS-projektet Under 2019 genomför SKL:s projekt Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) en utökad pilot i syfte att möjliggöra breddinförande. Den utökade piloten omfattar cirka 20 vårdenheter för vilka SRS kommer att innebära utökad funktionalitet i Rehabstöd. Intygstjänster har varit stödjande till SRS-projektet genom att vara rådgivande vid utformning av SRS användargränssnitt för att få en enhetlig upplevelse för användaren, tillhandahålla tekniskt stöd i form av kvalitetssäkring av kod samt haft regelbundna avstämningar. Syftet har varit att samordna produktionsdatum samt att möjliggöra parallella utvecklingsspår för att effektivisera arbetet. Sid 17/28

18 5. Delområde 4: Vidareutveckling av elektroniskt medicinska underlag och därtill tillhörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter ibland annat referensapplikation för utfärdande av elektroniska intyg (Webcert) 5.1 Uppdrag Kvalitetssäkring och utredning av nyutveckling av Webcert i dialog med användare i hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår: Utred och implementera landstingens önskemål på att kunna förifylla intyg. Utskrifter av intyg - utredning och införande. Utred hur ett stöd för att minska antalet intyg som skickas till Försäkringskassan kan se ut. Kan eventuellt kopplas till sammanhållen journalföring (SJF) i Webcert. Utredning av möjligheten att utveckla nya digitala intyg samt tillhörande digitala tjänster i syfte att underlätta återgång i arbete genom: Domänutveckling samt avveckling av gamla domänen. Säkerställande av uppdateringcykel för intyg. Utredning av hur en intygsfabrik med externa intygstillverkare skulle se ut och fungera (vid en framtid när inte Inera själv står för utvecklingen av intyg, men förvaltar tjänsten). Möjliggöra för SRS-projektet att göra en utökad pilot under Status Utred och implementera landstingens önskemål på att kunna förifylla intyg Under hösten 2018 och tidig vår 2019 har det tagits fram ett lösningsförslag på hur tjänstekontrakt som används för att skapa ett intygsutkast i Webcert från integrerande journalsystem kan utökas för att möjliggöra förifyllnad av intygsutkastet. Arbetet har skett i nära samarbete med representanter från Cambio och Capio. Det utökade kontraktet planeras finnas tillgängligt för användare från december Utöver detta har det bedrivits en utredning av hur stöden för bedömning och ifyllnad som finns tillgängliga i Webcert idag ska fungera när det finns förifylld intygsinformation. Utredningen planeras fortsätta under hösten Säkerställande av uppdateringcykel för intyg Säkerställande av uppdateringscykeln för intyg har påbörjats och ett antal möjliga utredningar har identifierats. Arbetet har delats upp i två delar där den första handlar om att förbättra Sid 18/28

19 processen för intygets livscykel, och den andra om att förbättra det material som beskriver hur digitala intyg är konstruerade och fungerar. Flera dokument som stödjer livscykelprocessen för ett intyg har tagits fram under perioden: Förslag till handbok för hur intygsägare ska hantera textuppdateringar i sina intyg Granskningsprotokoll för intygens kravmassa Granskningsprotokoll för intyg som utvecklats och gjorts tillgängliga i demomiljö Utredning av hur en intygsfabrik med externa intygstillverkare skulle se ut och fungera Arbetet inom detta område har planerats men inte påbörjats. Planen är att ta fram en rapport som beskriver hur en intygsfabrik med externa intygstillverkare skulle kunna se ut. Rapporten ska också peka ut vilka delar i den nuvarande processen för intygsutveckling som behöver förändras för att göra den beskrivna lösningen möjlig Stöd till SRS-projektet Under 2019 genomför SKL:s projekt Stöd för rätt sjukskrivning (SRS) en utökad pilot i syfte att möjliggöra breddinförande. Den utökade piloten omfattar cirka 20 vårdenheter för vilka SRS kommer att innebära utökad funktionalitet i Webcert. Intygstjänster har varit stödjande till SRS-projektet genom att vara rådgivande vid utformning av SRS användargränssnitt för att få en enhetlig upplevelse för användaren, tillhandahålla tekniskt stöd i form av kvalitetssäkring av kod samt haft regelbundna avstämningar.. Syftet har varit att samordna produktionsdatum samt att möjliggöra parallella utvecklingsspår för att effektivisera arbetet. Sid 19/28

20 6. Delområde 5: Utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och därtill tillhörande kommunikation 6.1 Uppdrag Analys av den nuvarande intygsmodellen för att identifiera förbättringspunkter både kortsiktigt och långsiktigt. I uppdraget ingår att: Utreda och ta fram lösningsförslag på hur den befintliga intygsmodellen kan förbättras. Om det är möjligt bör detta göras i linje med den vision som finns om en framtida intygshantering. SKL och Försäkringskassan ska ta fram en gemensam plan för digitalisering av flera av Försäkringskassans intyg, utifrån analyser av behov och möjligheter. 6.2 Status Utreda och ta fram lösningsförslag på hur den befintliga intygsmodellen kan förbättras Arbetet har påbörjats i form av utredningar vars mål är att förbättra den nuvarande intygsmodellen. Utredningarna utgår från de erfarenheter som tidigare projekt tillägnat sig i arbetet med utveckling av intyg. De utredningar som påbörjats omfattar att: förbättra förutsättningarna för interoperabilitet genom en förbättrad användning av datatyper i överföringen av intyg, förenkla tolkningen av intygssvar genom en förbättrad kravställning av datatyper, enhetliggöra valideringen av intyg genom att ta fram riktlinjer för vilken validering som ska kravställas för olika typer av intygsinnehåll. Resultatet av utredningarna kommer bli nya riktlinjer för hur intyg ska kravställas och implementeras framöver Formulera en plan för kommande intyg från Försäkringskassan Projektet deltar i möten som behandlar denna punkt i överenskommelsen, tillsammans med Försäkringskassan och SKL. Så här långt har dessa möten inte resulterat i några uppgifter för projektet att hantera, utöver att vara med vid formulering av brev till regionerna för att fånga deras behov och prioriteringar. Ett antal frågor har skickats ut till regionerna via SKL under våren om hur de ser på behov och prioriteringar angående digitalisering av Försäkringskassans Sid 20/28

21 övriga intyg. Försäkringskassan kommer att sammanställa svaren och därefter sker en gemensam analys och dialog. Sid 21/28

22 7. Delområde 6: Elektroniskt administrations- och ekonomistöd för försäkringsmedicinska utredningar (FMU) med tillhörande intyg som ska fungera mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. 7.1 Uppdrag Genomför en behovsanalys i samarbete med Försäkringskassan som ger en beskrivning av hälso- och sjukvårdens behov och önskade processer samt förslag på möjligt nästa steg avseende eventuell utveckling av ett IT-stöd för försäkringsmedicinska utredningar. 7.2 Status Metod Syftet med en gemensam behovsanalys är att identifiera de problem och behov som vårdens aktörer upplever efter det att den nya lagstiftningen har trätt i kraft. Dessa kommer ett fångas upp genom att etablera en referensgrupp bestående av representanter från regioner och privata utförare. Deltagarna i referensgruppen ges möjlighet att delta i workshops där man genomför en gemensam intressent-, problem- och behovsanalys. Intressentanalysen syftar till att identifiera de aktörer som deltar i eller påverkas av försäkringsmedicinska utredningar. Problem- och behovsanalysen kommer utgå från de intressenter som identifierats inom regionen och utföraren samt invånaren själv och de intressenter som omgärdar invånaren. Problemanalysen delas in i tre delar: 1. Problem de upplevda huvudsakliga problemet. 2. Orsak de underliggande skälen till att problemet uppstår. 3. Konsekvens effekter för olika intressenter som problemet leder till. Syftet med analysen är att kunna skapa en beskrivning av de problem som referensgruppen identifierar, bättre förstå dess effekter samt utifrån de underliggande skälen eventuellt kunna identifiera potentiella lösningar. Behovsanalysen kommer att baseras på så kallade user stories (användarhistorier) vilket är ett etablerat sätt att beskriva behov eller krav på. En user story följer ett visst format och syftar till att fånga upp vem som har behovet, vad som ska uppnås och vilken nytta som uppnås om behovet uppfylls. De identifierade behoven kommer sedan att grupperas och prioriteras för att skapa en bättre bild av vilka områden som är prioriterade. Sid 22/28

23 7.2.2 Tidplan Under arbetet har löpande avstämningar gjorts mellan SKL, Inera och Försäkringskassan. Arbetet med behovsanalysen utifrån vårdens perspektiv genomförs av Inera. Försäkringskassan kommer analysera behoven inom sin organisation separat. Resultatet av respektive behovsanalys kommer att sammanställas i en gemensam rapport där SKL och Försäkringskassan sedan kommer att ta fram ett gemensamt ställningstagande avseende utvecklingen av ett IT-stöd. Under mars etablerades en referensgrupp bestående av åtta regioner och två privata utförare. Under mars genomfördes också förberedelser inför de kommande workshopparna. I april genomfördes två separata workshops med deltagarna i referensgruppen. Deltagarna fick även möjlighet att identifiera intressenter samt beskriva upplevda problem och behov. Under workshopen utarbetades även gemensam övergripande beskrivning av processen från det att försäkringskassan identifierar ett behov av en försäkringsmedicinsk utredning till dess att utredningen faktureras. I maj och juni genomfördes uppföljande intervjuer med deltagarna för att ytterligare detaljera och komplettera de problem och behov som identifierades under workshoparna. En presentation av resultatet för deltagarna i referensgruppen planeras till juli I slutet av september ska SKL och Försäkringskassan ha tagit fram en gemensam rapport som kommer att avrapporteras till socialdepartementet i oktober. Sid 23/28

24 8. Beställningssystem för andra myndigheter 8.1 Samarbete med Arbetsförmedlingen I december 2017 inleddes ett samarbete med Arbetsförmedlingen för att digitalisera ett nytt anpassat intyg för medicinska utlåtanden samt för att ta fram ett nytt digitaliserat beställningsflöde. Parallellt med utvecklingsprojektet har Arbetsförmedlingen genomfört ett pilotprojekt för att testa det nya beställningsformuläret och det nya intyget. Målsättningen med den tekniska lösningen som under våren 2019 tagits fram av Inera har varit att, i möjligaste mån, försöka återanvända teknik och funktionalitet som tas fram i arbetet med FMU. Dessutom har man provat några nya tekniska verktyg, för att få vägledning i hur framtida versioner av övriga intygsapplikationer kan moderniseras Samarbete med regioner Under våren 2018 har ett antal vårdrepresentanter kontaktats för att stämma av den beställningsprocess som har tagits fram med utgångspunkt från beställningen av Arbetsförmedlingens medicinska utlåtande. Beställningsprocessen är utformad så att även andra myndigheters behov av att kunna beställa medicinska underlag från vården ska kunna tillgodoses. Avstämningarna har främst syftat till att säkerställa att den föreslagna processen fungerar utifrån hur verksamheten är organiserad, men även för att fånga upp behov och förbättringsförslag Beställningsportal Beställningar eller förfrågningar av medicinska underlag från myndigheter som inte avser försäkringsmedicinska utredningar, kan hanteras genom en beställningsportal. Där kan en vårdenhet lista och se enskilda beställningar från olika myndigheter. Beställningsprocessen är utformad enligt följande: 1. En myndighet söker fram den vårdenhet som invånaren uppger är bäst lämpad att utfärda de medicinska underlag som myndigheten efterfrågar. 2. Om myndigheten hittar den vårdenhet som invånaren anger och vårdenheten har angett en e-postadress i HSA-katalogen 3 kan myndigheten skicka en elektronisk beställning via Intygsbeställning till vårdenheten. 3. Intygsbeställning kommer, när den tar emot beställningen, skicka ett e-postmeddelande till den funktionsbrevlåda som vårdenheten angivit med en länk till beställningen. I övrigt innehåller e-postmeddelandet inga detaljer om beställning utöver vilken myndig- 3 HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Sid 24/28

25 het som efterfrågar medicinska underlag samt vilken typ av underlag som efterfrågas. Inga personuppgifter förmedlas i e-postmeddelandet. 4. För att vårdenheten ska kunna ta del av beställningen krävs att någon med ett medarbetaruppdrag med ändamål vård och behandling på vårdenheten loggar in i Intygsbeställning och där läser beställningen. I beställningsportalen är det möjligt att acceptera eller avvisa en beställning och därmed meddela myndigheten om vårdenheten kommer att genomföra beställningen eller inte. Beställningar som har kommit till fel vårdenhet kommer att kunna makuleras. 5. När intyget är utfärdat kommer vårdenheten kunna markera beställningen som avslutad i beställningsportalen. Sid 25/28

26 9. Leverans och överlämning till förvaltning 9.1 Uppdrag Leverans innebär att förvaltningen tar emot projektets resultat och inleder sina acceptanstester. Leverans och överlämning förbereds i en övergångsarena där representanter från projektorganisationen och mottagande organisation (förvaltningen för Intygstjänster på Inera) deltar. Projektorganisationen ansvarar för paketering och dokumentation av leveranserna. Överlämning av ansvar till förvaltningen sker efter att bland annat acceptanstester godkänts av förvaltningen och leverans har godkänts av både projekt och förvaltning. Förvaltningsorganisationens roll är att kravställa förvaltningsbarhet, säkerställa att leveranserna kan tas emot samt rulla ut och tillgängliggöra leveransers resultat för användargrupper. Vid varje leverans ska överenskomna krav tillgodoses och vara dokumenterade tillsammans med annan, för förvaltningsorganisationen, relevant dokumentation och andra artefakter. Projektets leverans är dokumentation och produktionsfärdiga system redo att driftsättas och tillgängliggöras till Ineras kunder genom förvaltningen Intygstjänster på Inera. 9.2 Status Leveranser under 2019 Projektet kommer under året leverera nya version av följande webbapplikationer till förvaltningen Intygstjänster på Inera: Webcert Intygstjänsten Mina intyg Privatläkarportalen Rehabstöd Intygsstatistik Intygsbeställning (ny 2019) Produktionssättning sker vid tre tillfällen: 16 april (genomfört enligt plan) 17 september 3 december Öppen information om Intygstjänster Projektet har, i samarbete med förvaltningen Intygstjänster, påbörjat ett arbete med att sammanställa dokumentation för både extern och intern kommunikation. De externa dokumenten har samlats på en öppen Confluence-sida och riktar sig i huvudsak till landsting, vårdgivare, Sid 26/28

27 journalsystemsleverantörer, intygsägare och intygsmottagare. De är tänkta att fungera som stödjande information vid införande av till exempel nya intygstyper. De interna dokumenten riktar sig till förvaltningen av Intygstjänster och beskriver bland annat rutiner för hur funktioner i applikationerna konfigureras, instruktioner för hur nya intygsmottagare läggs till i Intygstjänsten och hur tillägg av frågor initierade av intygsägaren läggs till. Sid 27/28

28 10. Projektövergripande arbete 10.1 Uppdrag Projektledningen ansvarar för projektets måluppfyllelse, projekt- och tidplan, budget, kostnadsuppföljning och resurshantering. I det projektövergripande arbetet ingår projektledning för samtliga utrednings- och utvecklingsdelar, arbetsledning, information och extern kommunikation samt rapportering. Projektledningen är föredragande i projektets styrgrupp, deltar i den operativa samverkansgruppen tillsammans med SKL, Försäkringskassan och Socialstyrelsen, samt i samarbetsgrupper med Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Projektledningen har regelbundna avstämningar med SKL Status Under projektets första halvår har arbetet fungerat bra och effektivt inom projektledningens samtliga ansvarsområden. Projektet har levererat enligt projektplan och kostnadsmässigt ligger projektet på budget. Innevarande år är det sista året för Intygsprojektet i nuvarande form. Projektet är därför delaktigt i upplärning och infasning av den applikationsförvaltning som Intygsförvaltningen har handlat upp, och som ska sköta utvecklingsarbetet från januari I utbildningsarbetet har det bland annat ingått att ta fram ytterligare ett intyg i Webcert åt Transportstyrelsen. Arbete pågår med ett avtalsarbete med berörda myndigheter för att ta fram och införa en långsiktig finansieringsform för både utveckling och förvaltning av Ineras delar av intygskedjan. Sid 28/28