Delrapport 1 Intygstjänster 2016 v1.0 Jonas Dahl Senast ändrad. Intygstjänster Delrapport 1, juni Tel

Transkript

1 Intygstjänster 2016 Delrapport 1, juni 2016 Sid 1/31

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Förkortningar och definitioner Inledning Område 1: Integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i journalsystemen inklusive åtkomst till HOSP Område 2: E-hälsotjänster, självbetjäning och utökad intressentinvolvering Område 3: Statistiktjänsten, Rehabstöd Område 4: Elektroniska intyg och elektronisk ärendekommunikation för alla intressenter Område 5: Utökat elektroniskt informationsutbyte Område 6: Fördjupade medicinska utredningar Leverans och överlämning till förvaltning Projektövergripande arbete Sid 2/31

3 Sammanfattning Enligt överenskommelsen om sjukskrivning och rehabilitering 2016 ska SKL, tillsammans med Försäkringskassan och i tillämpliga delar Socialstyrelsen, fortsätta det arbete som påbörjades inom utökat elektroniskt informationsutbyte under genom att vidareutveckla och förbättra de tjänster som tagits fram tidigare, samt genomföra fördjupade analyser. Målet är att etablera effektiva processer och bygga en flexibel teknisk infrastruktur som skapar förutsättningar för en gemensam verksamhetsutveckling inom de sex områden som ingår i villkor 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte i överenskommelsen för I överenskommelsen påtalas att regeringen och SKL bedömer att ett fortsatt utvecklingsarbete kring elektroniskt informationsutbyte mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan ytterligare effektiviserar hanteringen och ökar kvaliteten på läkarintygen. Det fortsatta arbetet innebär ett förbättrat stöd för inblandade parter, som patienten, läkaren och annan vårdpersonal samt handläggare på Försäkringskassan. Det stärker också kvaliteten, effektiviteten och likformigheten i Försäkringskassans handläggning, genererar bättre service och delaktighet för de försäkrade och innebär lägre kostnader för stat och landsting. Inera AB har uppdraget att fortsätta arbetet i projektet Intygstjänster 2016 för att uppfylla samtliga delmål under överenskommelsens villkor 5 Utökat elektronisk informationsutbyte. Inom samtliga områden som ingår i villkor 5 ska tekniska, juridiska och administrativa konsekvenser utredas parallellt med att utvecklingsinsatser genomförs. Arbete med område 1 ska bedrivas i samarbete med Socialstyrelsen och arbete med område 5 ska ske i samarbete med Försäkringskassan. Redovisning sker för år 2016 i form av två delrapporter till Försäkringskassan (juni och december). Områden inom villkor 5: 1 Integration av det försäkringsmedicinska beslutstödet i journalsystemen inklusive åtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården (HOSP). 2 E-Hälsotjänster, självbetjäning och utökad intressentinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation och samverkan mellan olika aktörer. 3 Vidareutveckling av Statistiktjänsten för att möjliggöra uppföljning av hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsmönster, bl.a. skillnader mellan kvinnor och män, på verksamhetsnivå samt på lokal, regional och nationell nivå. 4 Vidareutveckling av elektroniska intyg och därtill hörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter. 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och därtill hörande kommunikation. 6 Gemensamt elektroniskt administrations- och ekonomistöd för försäkringsmedicinska utredningar (FMU) med tillhörande intyg. Sid 3/31

4 Lägesrapport juni 2016 Under första halvåret 2016 har projektet Intygstjänster arbetat inom samtliga sex områden som ingår i villkor 5 i årets överenskommelse. Inom område 1 har projektet haft ett nära samarbete med Socialstyrelsen när det gäller integrationen av det försäkringsmedicinska beslutsstödet i Webcert och i landstingens journalsystem, samt arbetat med vidareutveckling av befintlig integration av beslutsstödet som stöd vid intygsutfärdandet. Projektet har också haft ett nära samarbete med Socialstyrelsen kring Socialstyrelsens förstudie om huruvida det är möjligt att ersätta dagens digitala lösning för utfärdande av dödsbevis och dödsorsaksintyg med motsvarande funktionalitet i Webcert. Diskussioner har också förts med Socialstyrelsen kring möjligheterna att ansluta vårdsystem till Socialstyrelsens tjänst för direktåtkomst till registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP). Inom område 2 har en fördjupad förstudie påbörjats i syfte att ta fram förslag till hur individen och aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, i första hand hälso- och sjukvården och arbetsgivare, kan samverka genom att utbyta information med hjälp av digitala informationstjänster. Denna tjänst har fått arbetsnamnet Samverkansytan. Projektet har också haft kontakter med aktörer inom försäkringsbranschen som skulle kunna vara möjliga nya mottagare i intygsprocessen. Inom område 3 har ett fortsatt utvecklingsarbete skett för Statistiktjänsten. En ny nationell tjänst har också tagits fram som gör det möjligt att få en samlad bild över pågående sjukfall på en vårdenhet. Tjänsten kallas för Rehabstöd och vänder sig till vårdpersonal som arbetar med koordinering av rehabiliteringsinsatser. Inom område 4 har nya versioner av tjänstekontrakten för integration mellan journalsystem och Webcert tagits fram. Ett långtgående utvecklings- och testarbete har också pågått för integration av ytterligare ett journalsystem med Webcert, samt utvecklingsarbete för att möjliggöra lagring av ärendekommunikation i Intygstjänsten. Utredning och planering kring införande av stöd för de nya federationerna för e-legitimation har också pågått. Inom område 5 har det pågått ett nära samarbete mellan projektet Intygstjänster och IFV-projektet hos Försäkringskassan med målet att produktionssätta digitalisering av den första förmånen, sjukersättning, samt en del av den nya ärendekommunikationen under hösten Inom område 6, som handlar om ett gemensamt elektroniskt administrations- och ekonomistöd för försäkringsmedicinska utredningar (FMU) med tillhörande intyg, har projektet varit lågaktivt då projektet är beroende av initiativ från Försäkringskassan i det fortsatta arbetet. Sid 4/31

5 Förkortningar och definitioner Förkortningar Förkortning DB DOI Förklaring Dödsbevis Dödsorsaksintyg FK 7263 Försäkringskassans Läkarintyg enligt 27 kap. 25 Socialförsäkringsbalken. FMB FMU HOSP ICF IFV IVO SITHS SKL SRS Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd Försäkringsmedicinska utredningar Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, Socialstyrelsen International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) Informationsväg Försäkringskassan - Vården, benämning på Försäkringskassans systerprojekt Inspektionen för vård och omsorg Säker IT för Hälso- och Sjukvården Sveriges Kommuner och Landsting Projektet Stöd för rätt sjukskrivning vid SKL Definitioner Begrepp BankID e-legitimation HSA Intygsprocess Definition BankID är en e-legitimation som ges ut av bankerna i Sverige. BankID förvaltas av Finansiell ID teknik och ägs av bankerna. E-legitimation är en elektronisk legitimation. Du kan legitimera dig och skriva under handlingar i olika e-tjänster hos myndigheter, kommuner, landsting och företag med en e-legitimation. HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Den övergripande process i vilken ett intyg utfärdas, som sedan hanteras av invånaren och övriga berörda aktörer. Även aktörernas Sid 5/31

6 kommunikation kring intyget ingår i processen. Läkarintyg FK 7263 Projektet Rehabstöd Samtycke Samverkansytan SITHS Sjukskrivningsprocess Statistiktjänsten Läkarintyg FK 7263 enligt 27 kap 25 socialförsäkringsbalken. Den idag vanligaste läkarintygsblanketten. Används inte bara till Försäkringskassan utan är även vanligt förekommande hos arbetsgivare. Avser i den här rapporten projektet Intygstjänster 2016 på Inera. Rehabstöd är ett verktyg som ger en samlad blid över pågående sjukfall på en vårdenhet, och som är avsett för personer som arbetar med att koordinera rehabiliteringsinsatser för sjukskrivna patienter. Samtycke innebär en frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken invånaren samtycker till att dennes personuppgifter behandlas eller att dennes sekretessreglerade uppgifter lämnas ut. Samverkansytan är arbetsnamnet på det förslag till IT-stöd som projektet gör en fördjupad förstudie kring under Syftet med tjänsten är att underlätta invånarens samverkan med andra aktörer, såsom arbetsgivare och hälso- och sjukvården. SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering. SITHS-kortet kan bland annat användas till säker inloggning i olika IT-system, som e-legitimation för både personliga och företagsspecifika ändamål och för inpasseringskontroll. SITHS är anpassat till alla nationella tjänster inom e-hälsa, vilket gör att anställda inom hälso- och sjukvården kan komma åt information och logga in i system var de än befinner sig i landet. Med sjukskrivningsprocess avses här den process som sker i samband med en invånares sjukskrivning. Centralt är att ett intyg utfärdas och att ett beslut fattas om invånarens rätt till sjukskrivning. Processen löper därefter under den eventuella sjukskrivningen fram till dess att invånaren återfår arbetsförmåga/återgår i arbete alternativt har behov av att få annan typ av stöd eller ersättning. Processen innehåller kommunikation mellan ett antal aktörer. Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning visar statistik baserad på alla läkarintyg av typen FK 7263 som utfärdats elektroniskt. Statistiken baseras på alla läkarintyg av typen FK 7263 som utfärdas när läkare bedömer att en patient behöver sjukskrivas. Statistiktjänsten består av en publik del som är tillgänglig för alla Sid 6/31

7 och som visar nationell statistik, och en del som kräver inloggning och som visar verksamhets- och landstingsstatistik avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal. Tjänstekontrakt Vårdenhet Vårdgivare Webcert Tjänstekontrakten innehåller de regler och anvisningar som gäller för hur man bygger upp sina API:er (standardiserad programkod för återanvändbarhet). Tjänstekontrakten för hälso- och sjukvården baseras på så kallade RIV TA-kontrakt, Dessa kallas vanligen för Tjänste- eller RIV-kontrakt. RIV TA bygger på ett antal befintliga standarder, specifikationer och rekommendationer från erkända standardiseringsorgan eller motsvarande. Ramverket runt tjänstekontrakten upprätthålls av Inera. Begreppet vårdenhet är inte definierat i lagstiftning, men återfinns i Socialstyrelsens termbank och definieras där som organisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård. Gränserna mellan olika vårdenheter bestäms i av vårdgivaren själv. Med vårdgivare avses enligt 1 kap. 3 PDL statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare). Med hälso- och sjukvård avses enligt 1 HSL bl.a. åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Webbapplikation för utfärdande av Försäkringskassans läkarintyg FK 7263 samt Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet och läkarintyg diabetes. För intyg som skickas till Försäkringskassan kan Webcert även användas för elektronisk ärendekommunikation. Sid 7/31

8 1. Inledning Uppdraget för projektet Intygstjänster 2016 är en direkt fortsättning på det arbete som startade redan 2009 för att göra det möjligt att skicka läkarintyg elektroniskt från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan infördes elektronisk överföring av läkarintyg från hälso- och sjukvårdens journalsystem till Försäkringskassan. Samtidigt släpptes webbapplikationen Medcert för de landsting som inte kunde införa elektroniska läkarintyg i sina journalsystem. Medcert gjorde det även möjligt för hälso- och sjukvården och Försäkringskassan att kommunicera via en fråga-svarsfunktion. Tjänsten Läkarintyg har sedan 2011 varit i stabil drift utreddes hur invånaren kan involveras i sjukskrivningsprocessen via en webbtjänst där invånaren själv kan hantera sina intyg. Webbtjänsten skulle kopplas till Intygstjänsten, en lagringstjänst för elektroniskt utfärdade läkarintyg, där det också skulle vara möjligt att ta fram sjukskrivningsstatistik på ett enkelt sätt. Projektet studerade även hur invånaren skulle kunna skicka läkarintyg till andra mottagare, exempelvis arbetsgivare. Dessutom utreddes och föreslogs hur privatläkare skulle kunna tas med i det elektroniska spåret. Första steget mot en mer modern intygsskrivning togs genom utvecklingen av den nya webbtjänsten Webcert, som är en vidareutveckling av tankarna som realiserades i Medcert var uppdraget att realisera delar av resultaten. Invånartjänsten Mina intyg driftsattes och lanserades och Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning blev klar för driftsättning i slutet av året. Utredningsarbetet fortsatte inom intygsstöd och ett utökat elektronisk informationsutbyte samt med en särskild intygstjänst för arbetsgivare i samarbete med Försäkringskassan. Tjänsten Webcert fortsatte att utvecklas och utredning påbörjades för att möjliggöra för privatläkare att kunna utfärda elektroniska intyg lanserades de första versionerna av tjänsterna Webcert och Statistiktjänsten i landstingen. Tjänsten Mina intyg vidareutvecklades så att invånaren skulle kunna hantera fler typer av intyg och för att möjliggöra anslutning av fler mottagare. Statistiktjänsten och Webcert utreddes och vidareutvecklades löpande utifrån identifierade behov hos landstingen och i samarbete med Försäkringskassan fortsatte utredningsarbete och kravställning inför realisering av strukturerad överföring av medicinsk information. Ett nytt uppdrag inom sjukskrivningsmiljarden tillkom: Fördjupade medicinska utredningar. I uppdraget ingick att utreda och utveckla ett administrativt stöd för hälso- och sjukvårdens hantering av beställningar av fördjupade utredningar från Försäkringskassan. Projektet utvecklade även elektroniska intyg för dessa utredningar. I samarbete med Socialstyrelsen påbörjades arbetet med att ta fram en lösning för hur det försäkringsmedicinska beslutstödet (FMB) skulle integreras i journalsystemen och hur Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP) kan göras åtkomligt för offentliga vårdgivare fortsatte projektet arbetet med att skapa förutsättningar för att integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i hälso- och sjukvårdens journalsystem och i Webcert. Sid 8/31

9 Statistiktjänsten vidareutvecklades med möjlighet för uppföljning på både vårdgivar- och landstingsnivå samt med möjlighet att filtrera statistiken utifrån behov. Ineras förvaltning gjorde den nationella statistiken i Statistiktjänsten publik via internet i slutet av Tjänsterna Webcert och Mina intyg vidareutvecklades så att fler typer av intyg kan utfärdas, hanteras och skickas till fler användare. Projektet gjorde det också möjligt för privatläkare att logga in i Webcert via e-legitimation. Samarbetet med Försäkringskassan fortsatte för att utveckla möjligheterna till strukturerad överföring av medicinsk information fokuserar projektet på att vidareutveckla och förbättra de tjänster som har tagits fram tidigare, bland annat så att hälso- och sjukvården och invånaren ska kunna hantera fler intygstyper och kunna skicka dessa till fler typer av mottagare, till exempel arbetsgivare och försäkringsbolag. Samarbetet fortsätter med Socialstyrelsen om en vidareutveckling av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och med Försäkringskassan om utökat elektroniskt informationsutbyte genom digitalisering av flera förmåner. En ny nationell tjänst har utvecklats som visar pågående sjukfall på en vårdenhet, och som vänder sig till läkare och rehabkoordinatorer. En fördjupad förstudie genomförs i syfte att ta fram förslag till hur aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kan samverka och utbyta information. Sid 9/31

10 2. Område 1: Integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i journalsystemen inklusive åtkomst till HOSP 2.1 Uppdrag Integration av det försäkringsmedicinska beslutstödet i journalsystemen inklusive åtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården (HOSP). Utreda och vidareutveckla innehåll och informatik när det gäller det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Se avsnitt Utreda och påbörja utveckling av dödsbevis och dödsorsaksintyg. Se avsnitt Testa, följa upp och integrera HOSP-tjänsterna så att de svarar mot användarnas behov. Se avsnitt Status Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (FMB) 2016 inleddes med att det tjänstekontrakt som Socialstyrelsen färdigställde under 2015 fastställdes av avdelningen för arkitektur och regelverk på Inera, och under första halvåret har projektet drivit utredningsarbetet framåt kring det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Arbetet har hittills följt två huvudspår: Den befintliga FMB-integrationen, som sedan tidigare används i intyget för sjukpenning, FK 7263, implementeras även för det nya utökade läkarintyget för sjukpenning. Fortsatt utredning i nära samarbete med Socialstyrelsen för att utforska hur den befintliga FMB-integrationen kan utökas funktionellt samt hur FMB kan samspela med andra ifyllnadsstöd vid intygsutfärdandet i Webcert. Som ytterligare ifyllnadsstöd har följande alternativ identifierats hittills: ICF-koder ortopedmallar (diagnosbaserat ifyllnadsstöd) information från tidigare intyg stöd för rätt sjukskrivning (SRS). I samarbete med Socialstyrelsen har det diskuterats och prototypats hur den befintliga FMB-integrationen kan utökas i intygsutfärdandet. Primära tankar har kretsat kring hur man kan möjliggöra filtrering av FMBs rekommendationer för sjukskrivningslängd för att visa anpassad FMB-information baserad på patientens förutsättningar. Utöver det har det utretts och prototypats hur ICF-koder kan användas i intygsutfärdandet: de första idéerna syftar till att möjliggöra inmatning av information om funktionsnedsättningar och Sid 10/31

11 aktivitetsbegränsningar med hjälp av ICF-koder, som komplement till den fritext som används idag. Projektet ser att det är av vikt att fortsätta arbetet under resten av året med att utreda hur dessa alternativ ska realiseras. Det kommer att krävas ytterligare utredning och utveckling för att nå ett komplett stöd till läkaren Dödsbevis och dödsorsaksintyg (DB & DOI) Under första kvartalet 2016 har projektet och Socialstyrelsen haft ett nära samarbete i form av flera möten och workshops där utredningsarbetet kring dödsbevis (DB) och dödsorsaksintyg (DOI) har drivits framåt. Projektet har medverkat i Socialstyrelsens förstudiearbete avseende DB och DOI, och förstudien väntas vara klar under tidig höst. Förutom Socialstyrelsen (som hanterar de inkommande dödsorsaksintygen) har flera aktörer som är involverade i processen kring de båda intygen tagits med i arbetet: Skatteverket, Polisen och Rättsmedicinalverket. Det övergripande syftet har varit att utreda huruvida det finns möjligheter för hälso- och sjukvården att använda Webcert för att utfärda DB och DOI elektroniskt direkt från sina journalsystem, istället för att använda Socialstyrelsens nuvarande system emortis. Arbetet har bland annat inneburit att informera varandra om det arbete som har gjorts hittills. Projektet har tillsammans med Socialstyrelsen kartlagt processen samt genomfört en teknisk analys av systemet emortis. Projektet har presenterat för de andra aktörerna hur Webcert och tillhörande infrastrukturella tjänster fungerar samt redogjort för det framtagna lösningsförslaget för att ersätta emortis med Webcert. Vidare har det tagits fram en processbeskrivning som rör hantering av DB och DOI ur ett läkarperspektiv. Denna har använts för att sätta ihop en första modell som visualiserar de övergripande flödena i hanteringen av DB och DOI. Diskussionerna som har förts hittills har rört tekniska och juridiska aspekter såväl som verksamhets- och kostnadsfrågor Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP) Socialstyrelsens register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP) innehåller behörighetsinformation för personer inom de 21 legitimerade yrken som finns inom hälso- och sjukvården, inklusive eventuella specialistbevis för läkare och tandläkare, personliga förskrivarkoder för läkemedelsförskrivning och behörighetsbegränsningar. Socialstyrelsen genomförde under 2015 ett arbete med specificering av teknik, struktur och innehåll för HOSP-registret och utvecklade en tjänst som efter anslutning till aktuella tjänstekontrakt kan anropas för direktåtkomst till legitimationsuppgifter i HOSP-registret. Hos hälso- och sjukvården finns ett behov av direktåtkomst till uppdaterad HOSP-information för att kunna säkerställa behörighet hos sina anställda och uppdragstagare. Det behöver ske både vid nyanställning, regelbunden kontroll av behörighet hos anställd personal och vid åtkomstkontroll för olika e-tjänster. Tjänstekontrakten kan användas på två sätt. Det går antingen att söka efter en person genom att ange dennes personnummer eller Sid 11/31

12 samordningsnummer, eller genom att ange efternamn, ett eller flera förnamn och/eller födelsedatum. Under första kvartalet 2016 har projektet och Socialstyrelsen löpande undersökt möjligheterna för vårdsystem att ansluta sig till Socialstyrelsens HOSP-tjänst för realtidsåtkomst till legitimationsuppgifter. Enligt förordningen (2006:196) om register över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal är det idag endast offentliga vårdgivare, Transportstyrelsen samt Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som får ha direktåtkomst till HOSP-registret. Journalsystemen har därför inte kunnat ansluta sig med direktåtkomst, eftersom många journalsystem härbärgerar både offentliga och privata vårdgivare (i samma system). Arbete pågår för att ändra den gällande lagstiftningen så att även privata vårdgivare kan få direktåtkomst. Det är inte möjligt att göra förändringar i förordningen (2006:196) om register över hälso- och sjukvårdspersonal utan det krävs ändringar i gällande sekretesslagstiftning. Arbete pågår också för att identifiera möjligheter att genom systemstöd särskilja offentliga och privata vårdgivare. I samband med utredningen kring kompletteringsflödet i Webcert (se stycket om samtyckesdialog i avsnitt 5.2.7) har projektet identifierat en möjlighet att särskilja privata vårdgivare genom mönster i deras organisationsnummer. Projektet kommer att ta kontakt med förvaltningen för landstingens katalogtjänst för hälso- och sjukvårdspersonal (HSA) för att undersöka om denna möjlighet innebär att HSA kan ansluta sig till Socialstyrelsens HOSP-tjänst för att inhämta offentliga vårdgivares legitimationsuppgifter i realtid. När/om lagstiftningen är ändrad kan även privata vårdgivare hämta legitimationsuppgifter genom direktåtkomst från Socialstyrelsens HOSP-tjänst. Tjänsten för direktåtkomst till HOSP-registret är driftsatt hos Socialstyrelsen men används idag bara av Socialstyrelsen själva för interna behov. Socialstyrelsen har dialog med IVO och Transportstyrelsen om att utveckla funktionalitet på deras sida för att möjliggöra anslutning till HOSP-tjänsten. Möjliggöra åtkomst till verifiering av läkarlegitimation för privatvården En mellanlösning för åtkomst av legitimationsuppgifter för intygsutfärdande läkare utvecklades under 2015 baserad på landstingens nuvarande nationella katalogtjänst för hälso- och sjukvårdspersonal (HSA), och lösningen finns driftsatt sedan början av Lösningen gör det möjligt för privata läkare att utfärda och kommunicera kring elektroniska läkarintyg genom att registrera sig i Webcert och där verifiera sin läkarlegitimation. Nackdelen med denna lösning är att HSA uppdateras med legitimationsuppgifter från HOSP-registret en gång per vecka, vilket innebär att det kan gå cirka en vecka från det att en ny privatläkare ansluter sig till dess tjänsten kan börja användas. Sid 12/31

13 3. Område 2: E-hälsotjänster, självbetjäning och utökad intressentinvolvering 3.1 Uppdrag E-Hälsotjänster, självbetjäning och utökad intressentinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation och samverkan mellan olika aktörer Genomföra förstudie och påbörja utveckling av ett kodverksstödsystem för det nationella fackspråket. Se avsnitt Ena och ensa hur informationen i olika intyg och medicinska utlåtanden uttrycks med hjälp av det nationella fackspråket. Se avsnitt Fortsätta att utveckla individens möjlighet till självbetjäning samt delning av sina intyg till flera aktörer. Se avsnitt Genomföra fördjupad förstudie i syfte att ta fram förslag till hur individen och aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, i första hand hälso- och sjukvården och arbetsgivare, kan samverka genom att utbyta information med hjälp av digitala informationstjänster. Se avsnitt Status Kodverksstödsystem för det nationella fackspråket Projektet har fört samtal kring behovet av ett stödsystem med ansvariga för den förstudie i området som genomförs på Socialstyrelsen. En första version av projektets krav på ett stödsystem har tagits fram. Projektet har också identifierat att det finns behov av riktlinjer för hur kodverk används i e-tjänster, i syfte att säkra interoperabilitet. Arbetet med att samla in krav och utforma stödsystemet kommer att bedrivas i projektet Nationell terminologitjänst på Inera. Ett direktiv för detta projekt finns framtaget. Projektet Intygstjänster kommer att leverera krav till Nationell terminologitjänst när detta blir aktuellt Transportstyrelsens intyg I mars 2015 driftsattes funktionaliteten för Transportstyrelsens båda intyg, Läkarintyg och Läkarintyg diabetes i Mina intyg. Därmed blev det möjligt för invånare att se utfärdade Läkarintyg och Läkarintyg diabetes i Mina intyg och att skicka dessa vidare till Transportstyrelsen. En majoritet av Transportstyrelsens intyg skrivs av privatläkare, och sedan januari 2016, när Privatläkarportalen driftsattes, så har de möjlighet att registrera sig och därefter logga in i Webcert med e-legitimation för att utfärda elektroniska intyg. Sid 13/31

14 3.2.3 Flera intygsmottagare Projektet har arbetat vidare kring en generell lösning för att ansluta fler intygsmottagare i Mina intyg, och därmed göra det möjligt för invånare att skicka intyg elektroniskt till fler intygsmottagare. En analys av möjligheterna att på ett enkelt sätt ansluta fler mottagare har påbörjats, med mål att mottagare ska kunna läggas till löpande med enbart konfigurationsuppdateringar. Projektet för samtal med försäkringsbolag som är intresserade av att ansluta sig, och räknar med implementation så snart överenskommelse kring samverkansformer slutits Anpassning till utökat elektroniskt informationsutbyte Arbetet med att anpassa tjänsterna Intygstjänsten och Mina intyg för att kunna hantera Försäkringskassans intyg som ingår i det utökade elektroniska informationsutbytet, det vill säga Läkarutlåtande för sjukersättning, Läkarutlåtande för aktivitetsersättning och Läkarintyg för sjukpenning pågår. Parallellt med att de intyg som ingår i det utökade elektroniska informationsutbytet implementeras i Webcert (se avsnitt 5.2.3) har Intygstjänsten anpassats för att kunna ta emot och lagra dessa intyg. Detta görs via ett av tjänstekontrakten i den uppdaterade tjänstedomänen (se avsnitt 6.2.3). I takt med att Intygstjänsten har anpassats har även Mina intyg anpassats så att invånaren kan se dessa intyg. De anpassningar som nu har implementerats kommer inte att driftsättas förrän tidigast under hösten 2016 i samband med att Läkarutlåtande för sjukersättning sätts i drift hos Försäkringskassan. I och med det utökade elektroniska informationsutbytet kommer även information om ärendekommunikation kring ett intyg att finnas tillgänglig i Intygstjänsten, se avsnitt Om denna information ska visas upp för invånaren i Mina intyg, och i så fall på vilket sätt, har inte utretts ännu Kakor Det har tidigare varit oklart exakt vilka krav som ställs på behandlingen av kakor, men detta har förtydligats av Post- och telestyrelsen, PTS. Inera har kommit med direktiv om hur webbplatsen ska uppfylla kraven på samtycke som ställs i lagen om elektronisk kommunikation (2003:389). I version 2.5 av Mina intyg, som produktionssattes i slutet av maj 2016, visas en banner för användaren med information om hur kakor används i Mina intyg. Genom att fortsätta använda tjänsten samtycker användaren till användningen av kakor. Det går att välja att dölja bannern och den kommer då inte att visas när användaren besöker webbplatsen i fortsättningen Uthopp från 1177 Vårdguiden Invånare kommer åt sina intyg i Mina intyg genom att logga in via webbtjänsten 1177 Vårdguidens e-tjänster ( Det har funnits planer på att förändra denna Sid 14/31

15 inloggningsmetod genom att införa den nya Federationen för svensk e-legitimation. Den federationen är dock nedlagd, och det innebär att Inera kommer att behöva göra en upphandling av motsvarande tjänster senast den 30 juni För Mina intyg innebär detta att inloggning tills vidare kommer att ske på samma sätt och med samma tekniska metod som tidigare, via 1177 Vårdguiden. Projektet Intygstjänster inväntar vidare besked från Inera om resultat av upphandlingen, men sannolikt kommer inga förändringar att ske förrän nästa år Samverkansytan Fördjupad förstudie om ökad involvering av invånare och arbetsgivare Projektet genomför under 2016 en fördjupad förstudie i syfte att ta fram förslag till hur ett IT-stöd skulle kunna stödja ökad samverkan genom utbyte av information mellan aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Tidigare år har tjänsten benämnts Intygstjänst för arbetsgivaren. Namnet har dock ändrats till Samverkansytan eftersom arbetet handlar om invånarens samverkan med arbetsgivaren och hälso- och sjukvården, och det kan även vara aktuellt med samverkan med Försäkringskassan och andra aktörer. Ambitionen är att tjänsten ska bidra till ett förebyggande arbete där fokus ligger på att tillvarata den återstående arbetsförmågan och det friska hos patienten genom att rätt aktör vidtar rätt insats tidigt. Förstudiearbetet under 2016 består av följande: Att utreda invånarens vilja och möjlighet att dela medicinsk information med arbetsgivaren. Invånarens samtycke är en förutsättning för att Samverkansytan ska kunna förverkligas utan förändringar i lagstiftningen. Utredning har påbörjats genom att prioriterade målgrupper har definierats. Rekrytering för djupintervjuer kommer att ske under augusti och slutföras under september. Flera initiativ har tagits för att testa av samverkansidéer med representanter för olika verksamheter och organisationer. Överlag ges stöd för idéerna om ökat informationsutbyte. Fackliga företrädare uttrycker emellertid oro över att dela känslig information med arbetsgivaren. Dialogen kommer att fortsätta. Den existerande användargruppen, som under 2014/15 deltog i framtagandet av konceptets funktionella krav, kommer att arbeta vidare. Bland annat ska ett gemensamt arbetssätt, som stödjer elektroniskt informationsutbyte mellan arbetsgivaren och vården, utarbetas. En första workshop hålls den 20 juni. Därutöver kommer två separata användargrupper att validera relevansen i det framtagna konceptet. En av dessa är en grupp arbetsgivare och vårdgivare i Värmland. Även personliga handläggare och samverkansansvariga hos Försäkringskassans regionalkontor medverkar. En första workshop hålls i Karlstad i juni. Vidare formas en ny Sid 15/31

16 användargrupp där förutom arbetsgivarrepresentanter även rehabkoordinatorer och företagshälsovården har en mer framträdande roll än i den existerande användargruppen. Förstudien har fått ett direktiv att särskilt utreda hur utbyte av information kan förebygga sjukskrivning (ohälsa) och undvika sjukskrivning där så är möjligt, vilket kommer att belysas i arbetet med användargrupper. Samtliga grupper är tvärprofessionella och innehåller representanter för olika typer av arbetsgivare, men med huvudvikt på offentliga arbetsgivare. För att bana väg för ett fruktbart utbyte av information finns också en ambition att verka för att anpassa informationen i läkarintyget, eller annan informationsyta, för att stödja arbetsgivarna i deras uppdrag/ansvar inom rehabilitering. Antingen genom att utveckla befintliga eller att skapa ett nytt intyg, beroende på vad som är mest lämpligt för alla involverade parter. Samtal har påbörjats för att utreda tekniska förutsättningar för att realisera en yta för samverkan, men beräknas ta fart först i början av oktober då det står mer klart vad en föreslagen tjänst ska innehålla. Då blir det även aktuellt att diskutera vem/vilka som bör äga och förvalta en samverkansyta, vilket behöver utredas vidare. Sid 16/31

17 4. Område 3: Statistiktjänsten, Rehabstöd 4.1 Uppdrag Vidareutveckling av Statistiktjänsten för att möjliggöra uppföljning av hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsmönster, bl.a. skillnader mellan kvinnor och män, på verksamhetsnivå samt på lokal, regional och nationell nivå. Möjliggöra statistik utifrån tillkommande intygstyper (t.ex. utifrån arbetet inom område 5 och 6 i detta villkor) samt uppföljning av ärendekommunikation. Se avsnitt Införa ett stöd för hälso- och sjukvårdens verksamhet att följa upp pågående behandlingar och sjukskrivningar. Se avsnitt Status Statistiktjänsten Under första halvåret 2016 har Statistiktjänsten vidareutvecklats utifrån synpunkter och önskemål som kommit in från användare i hälso- och sjukvården. Samtidigt pågår en utredning av verksamhetens behov när det gäller statistik på nya intygstyper och statistik på ärendekommunikation. Utveckling utifrån förbättringsförslag Sedan version 3 av Statistiktjänsten släpptes hösten 2015 har projektet tagit emot en mängd synpunkter och önskemål på förbättringar från användare i hälso- och sjukvården. Detta ser projektet som mycket positivt då det hjälper oss att utveckla en tjänst som användarna behöver och har nytta av. Därför har utvecklingen under första halvåret 2016 fokuserat på att implementera dessa förbättringsförslag utifrån prioritet. Prioriteringen har utgått från antal önskemål om en viss funktion och hur snabbt den går att implementera. Några av de förbättringar som utvecklats hittills är: I den nationella rapporten som visar antal sjukfall för olika län görs en jämförelse med befolkningsmängd i respektive län. Filtrering på sjukskrivningslängd är möjlig för verksamhets- och landstingsstatistik. Information om valda enheter (vid filtrering) visas upp både i tjänsten och vid utskrift. En förbättring som genomförts på initiativ av projekt och förvaltning är en ny, stabilare och snyggare funktion för utskrift. Sid 17/31

18 Utredning av statistik på nya intygstyper och statistik på ärendekommunikation I och med att flera intygstyper digitaliseras, bland annat inom ramen för område 5 i delvillkor 5, så kommer det bli möjligt att visa statistik på dessa nya intygstyper. Det kommer även bli möjligt att visa statistik på den elektroniska ärendekommunikationen mellan vården och Försäkringskassan när den lagras i Intygstjänsten, som en följd av arbetet inom område 4, se avsnitt Därför pågår en utredning som syftar till att klargöra följande: Hur verksamhetens behov av denna typ av uppföljning ser ut och vilka rapporter och filtreringsmöjligheter som krävs i Statistiktjänsten för att tillgodose behoven Hur Statistiktjänsten kan anpassas för att ge plats åt denna statistik med bibehållen god användarupplevelse. Utveckling av resultatet från utredningen kommer att påbörjas under andra halvåret Kakor Det har tidigare varit oklart exakt vilka krav som ställs på behandlingen av kakor men detta har förtydligats av Post- och telestyrelsen, PTS. Inera har kommit med direktiv om hur webbplatsen ska uppfylla kraven på samtycke som ställs i lagen om elektronisk kommunikation (2003:389). I den version av Statistiktjänsten som levereras i höst kommer en banner att visas på startsidan, som informerar användaren om hur kakor används i Statistiktjänsten. Genom att fortsätta använda tjänsten samtycker användaren till användningen av kakor. Det går att välja att dölja bannern och den kommer då inte att visas när användaren besöker webbplatsen i fortsättningen Rehabstöd Landstingen har behov av att stödja framförallt rehabiliteringskoordinatorer 1 och läkare i deras uppdrag inom sjukskrivning och rehabilitering. Idag saknas på många håll praktiska systemstöd för att ta reda på vilka patienter på en vårdenhet som är sjukskrivna och som har behov av rehabilitering och stödinsatser. Projektet har tagit fram en nationell tjänst för detta som baseras på information i de elektroniska läkarintygen i Intygstjänsten. Tjänsten kallas för Rehabstöd och produktionssattes i slutet av maj Rehabstöd ger användaren en bra överblick över pågående sjukfall på en vårdenhet. Tjänsten är utformad för att stödja de som arbetar med att koordinera rehabiliteringsinsatser för sjukskrivna patienter. 1 För denna roll använder olika landsting olika termer. En annan vanlig term är sjukskrivningskoordinator. Sid 18/31

19 Rehabiliteringskoordinatorer och läkare kan logga in i Rehabstöd. Efter inloggning visas en översikt över pågående sjukfall, se Figur 1. Användaren tar ställning till att hen har behov av att se detaljerade uppgifter om sjukfallen och får därefter se en lista med samtliga pågående sjukfall på vårdenheten, se Figur 2. Läkare kan dock bara se de sjukfall där de själva har skrivit det nuvarande intyget. Listan med sjukfall kan filtreras och sökas i för att anpassas till användarens behov. För användare som har behörighet till flera vårdenheter går det enkelt att växla mellan de olika vårdenheterna. Figur 1: Rehabstöds vy efter inloggning Sid 19/31

20 Figur 2: Rehabstöds vy över samtliga pågående sjukfall Kakor Det har tidigare varit oklart exakt vilka krav som ställs på behandlingen av kakor men detta har förtydligats av Post- och telestyrelsen, PTS. Inera har kommit med direktiv om hur webbplatsen ska uppfylla kraven på samtycke som ställs i lagen om elektronisk kommunikation (2003:389). Användaren får information om hur kakor används i Rehabstöd genom en banner som visas på startsidan. Genom att fortsätta använda tjänsten samtycker användaren till användningen av kakor. Det går att välja att dölja bannern och den kommer då inte att visas när användaren besöker webbplatsen i fortsättningen. Sid 20/31

21 5. Område 4: Elektroniska intyg och elektronisk ärendekommunikation för alla intressenter 5.1 Uppdrag Vidareutveckling av elektroniska intyg och därtill hörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter. Skapa generell integrationslösning mellan journalsystem och referensapplikation för utfärdande av elektroniska intyg samt elektronisk ärendekommunikation. Se avsnitt Möjliggöra lagring av elektronisk ärendekommunikation i Intygstjänsten. Se avsnitt Utveckla och införa flera intygstyper samt säkerställa att referensapplikationen lagrar och kommunicerar både kod och kodverk vid intygsutfärdande. Se avsnitt och Utreda och planera utveckling av ny funktionalitet för anslutning till de nya federationerna för e-legitimation (påverkar även område 2 och 3 i detta villkor). Se avsnitt Utreda och använda standardformat för representation av regeluttryck för det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Se avsnitt Status Generell lösning för integration mellan journalsystem och Webcert I samband med utveckling av lösningen för utökat elektroniskt informationsutbyte har en ny generisk informationsmodell införts. Med stöd i denna har nya versioner av tjänstekontrakten för integration mellan journalsystem och Webcert tagits fram. Förutom ett direkt stöd för nya intyg som implementeras med den nya modellen stöds befintliga intyg genom att det är möjligt att transformera dessa till den mer generiska modellen. Projektet har också tagit fram en ny lösning på hur integrerade journalsystem kan hantera presentation av intygsöversikter med möjlighet att lägga till nya intygstyper utan behov av systemuppdateringar Möjliggöra lagring av elektronisk ärendekommunikation i Intygstjänsten I samband med lösningen för utökat elektroniskt informationsutbyte så har adresseringen för de nya tjänstekontrakten för ärendekommunikation ändrats. Istället för att gå direkt mellan vården och Försäkringskassan som tidigare, så skickas ärendekommunikationen mellan parterna via Intygstjänsten som lagrar alla skickade meddelanden. Detta möjliggör att statistik på ärendekommunikation kan utvecklas i Statistiktjänsten (se område 3), något som är mycket efterfrågat i hälso- och sjukvården. Sid 21/31

22 5.2.3 Utveckla flera intyg i Webcert Nästa steg i kommunikationen mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan omfattar digitalisering av tre förmåner med sammanlagt fyra intygstyper: Läkarintyg för sjukpenning (ersätter dagens läkarintyg FK 7263) Läkarutlåtande för sjukersättning Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång Utveckling av funktionalitet för dessa fyra intygstyper i Webcert pågår. Läkarutlåtande för sjukersättning planeras för produktionssättning under hösten 2016 i samband med att Försäkringskassan driftsätter motsvarande funktionalitet i november Övriga förmåner planerar Försäkringskassan att produktionssätta i november 2017 vilket medför att även om dessa är implementerade i Webcert kommer man inte kunna utfärda dessa intyg förrän Försäkringskassan är redo att ta emot dem. Projektet utreder även möjligheten att införa ytterligare intygstyper med nya samarbetspartner Kommunikation av kod och kodverk vid intygsutfärdande Projektet har kartlagt den befintliga användningen av kodverk och tagit fram önskemål om riktlinjer för hantering av kodverksdata i e-tjänster, och levererat detta till den förstudie kring kodverk som genomförs på Socialstyrelsen. Både projektet och Socialstyrelsens förstudie har identifierat Ineras initiativ kring Nationell terminologitjänst som ett centralt initiativ inom området, och Socialstyrelsen kommer att samordna sin insats med dem. Projektet kommer att medverka vid kommande kravställning på Nationell terminologitjänst Anslutning till de nya federationerna Idag används två metoder för inloggning i Webcert: SITHS-kort för hälso- och sjukvården BankID och Telia e-legitimation för personlig e-legitimation. För hälso- och sjukvårdens inloggning, det vill säga inloggning från vårdgivare som är anslutna till SITHS, utreder projektet möjligheten att gå med i hälso- och sjukvårdens federation Sambi. Anpassningar för att kunna använda Sambi har redan införts i projektets applikationer, genom att attribut i identitetsintyget från Säkerhetstjänsten använder samma definition som i Sambi. För inloggning och signering med BankID och Telia e-legitimation används idag CGIs funktionstjänster i Webcert, via Ineras direktupphandling som sträcker sig fram till årsskiftet. Under 2016 var det meningen att ett byte skulle ske till den nya Federationen för Svensk e-legitimation, men då E-legitimationsnämnden har lagt ned valfrihetssystemet, som är grunden i Federationen för Svensk e-legitimation, kommer det behövas en annan metod för inloggningar och signeringar baserade på e-legitimationer. Inera och 1177 Vårdguidens e-tjänster genomför för närvarande en upphandling av e-legitimation för invånartjänster som Sid 22/31

23 projektet kommer att kunna använda som en ersättning för den direktupphandling som används för tillfället. Inloggning och signering med SITHS-kort, som görs via Ineras säkerhetstjänster, påverkas inte av den här förändringen. Projektet undersöker möjligheten att använda en underskrifttjänst för att förenkla hanteringen av intyg till andra mottagare genom att intygen innehåller en underskrift. Idag innehåller inte intygen en underskrift när de skickas till mottagaren, till exempel Försäkringskassan, utan underskriften lagras i journalsystemet eller Webcert. Möjlighet finns för att skapa intyg både för arbetsgivaren och för Försäkringskassan samtidigt i två olika intyg, där båda är underskrivna och i två olika format Utreda och använda standardformat för representation av regeluttryck för det försäkringsmedicinska beslutsstödet I november 2015 beslutades det att Socialstyrelsen tillsammans med Inera skulle utreda lämpligheten i att använda ett standardformat för att uttrycka regeluttryck. Den analys som genomfördes identifierar standardformatet RuleML som ett tänkbart format att utgå från, men pekar på att det skulle omfatta ett relativt stort arbete att införa ett sådant format. Då det kräver att det bland annat tas fram en övergripande implementationsanvisning samt olika stöd, ser man att vinster med att använda ett sådant standardformat endast kan nås om flera projekt ansluter sig till att använda ett sådant format. I dagsläget bedöms inte förutsättningarna vara sådana att ett användande av ett standardformat för representation av regeluttryck för det försäkringsmedicinska beslutsstödet kan motiveras, vare sig ekonomiskt eller funktionellt Förbättrad funktionalitet Webcert En rad förbättringar i Webcert har utvecklats efter kontakt med de landsting som använder tjänsten: Förnya intyg Efter återkoppling från användarna om att det saknades en funktion för att förlänga sjukskrivningar så gjordes en utredning och utveckling. Det ledde till den nya funktionen Förnya intyg som produktionssattes i slutet av maj Sedan tidigare finns det en funktion som heter Kopiera intyg. Svara med nytt intyg När ett intyg har signerats och skickats till Försäkringskassan så kan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården kommunicera elektroniskt kring intyget. Kommunikationen kan exempelvis avse förtydligande eller komplettering av intyget. En kompletteringsbegäran ska besvaras med ett nytt intyg om den innebär att ny medicinsk information måste tillföras, men det har tidigare inte varit tydligt i Webcert. Ärendekommunikationen har nu utvecklats så att det är lättare att svara på en fråga om Sid 23/31

24 komplettering med ett nytt intyg, och den förbättrade funktionaliteten produktionssattes i slutet av maj Skriva ut minimalt intyg Efter återkoppling från användarna har namnet på den befintliga funktionen för utskrift till arbetsgivaren ändrats till minimalt intyg. Informationen till användaren har också gjorts tydligare om att det är mycket begränsad information som finns med i utskriften av intyget. Denna ändring produktionssattes i slutet av maj Ny samtyckesdialog Privata vårdgivare måste inhämta patientens samtycke för att skicka en komplettering av ett intyg till Försäkringskassan efter en kompletteringsbegäran från Försäkringskassan. Det behöver inte de offentliga vårdgivarna eftersom de har uppgiftsskyldighet gentemot Försäkringskassan. Tidigare har det inte gått att särskilja privata och offentliga vårdgivare i Webcert, men det är nu möjligt genom vårdgivarens organisationsnummer. Projektet tittar nu på en lösning där offentliga vårdgivare inte ska behöva klicka i att de har inhämtat samtycke av patienten vid en kompletteringsbegäran. I lösningen ingår också att förbättra samtyckeshanteringen för de privata vårdgivarna Skyddade personuppgifter Utifrån Socialstyrelsens föreskrifter om utfärdande av intyg inom hälso- och sjukvården, finns det ingen möjlighet att hantera intygsinformation för patienter med skyddade personuppgifter. Den 1 juni 2015 infördes dock en undantagsbestämmelse vilket gjorde det möjligt för projektet att ansöka om undantag från kravet att ett intyg ska innehålla patientens namn och adress. I början av december 2015 beslutade Socialstyrelsen att bevilja denna ansökan och nu arbetar projektet med att färdigställa utredningen Kakor (cookies) Det har tidigare varit oklart exakt vilka krav som ställs på behandlingen av kakor men detta har förtydligats av Post- och telestyrelsen, PTS. Inera har kommit med direktiv gällande hur webbplatsen ska uppfylla kraven på samtycke som ställs i lagen om elektronisk kommunikation (2003:389). Användaren får information om hur kakor används i Webcert genom en banner som visas efter inloggning. Genom att fortsätta använda tjänsten samtycker användaren till användningen av kakor. Det går att välja att dölja bannern och den kommer då inte att visas när användaren besöker webbplatsen i fortsättningen. Sid 24/31

25 6. Område 5: Utökat elektroniskt informationsutbyte 6.1 Uppdrag Utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och där tillhörande kommunikation. Arbetet syftar till att skapa helt nya elektroniska lösningar för fler intyg inom Försäkringskassans förmåner. Den föreslagna lösningen omfattar i ett första steg digitalisering av tre förmåner: Sjukersättning, Sjukpenning och Aktivitetsersättning. I samband med digitaliseringen av sjukersättning konstruerar Försäkringskassan en plattform som är användbar för Försäkringskassans samtliga förmåner. 6.2 Status När projektets arbete inleddes i januari 2016 var omfattningen av uppdraget att tillsammans med Försäkringskassan digitalisera tre förmåner med sammanlagt fem intygstyper, se tabell 1. Förmån Intygstyp Planerad prod.sättning Sjukersättning Läkarutlåtande för sjukersättning November 2016 Aktivitetsersättning Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång November 2017 November 2017 Sjukpenning Läkarintyg för sjukpenning Läkarintyg för sjukpenning utökat (dessa två intyg ersätter dagens läkarintyg FK 7263) November 2017 Tabell 1: Uppdraget är att digitalisera tre förmåner med tillhörande intygstyper Under våren 2016 har det skett förändringar hos Försäkringskassan som medför att omfattningen av det gemensamma uppdraget har ändrats. Försäkringskassan har det fortsatta införandet av differentierat intygande, vilket innebär att endast en intygtyp ska utvecklas för förmånen sjukpenning, Läkarintyg för sjukpenning. Det medför att det arbete som redan har genomförts i projektet under 2016 avseende funktionalitet för läkarintyget för sjukpenning inte kommer att produktionssättas, och en del arbete kommer att få göras om under hösten. Under Sid 25/31