Intygstjänster 2017 Delrapport 2, december 2017

Transkript

1 Intygstjänster 2017 Delrapport 2, december 2017

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Förkortningar och definitioner Inledning Område 1: Integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i journalsystemen inklusive åtkomst till HOSP Område 2: E-hälsotjänster, självbetjäning och utökad intressentinvolvering Område 3: Vidareutveckling av Statistiktjänsten och Rehabstöd Område 4: Vidareutveckling av elektroniska intyg och ärendekommunikation Område 5: Utökat elektroniskt informationsutbyte Område 6: Elektroniska administrations- och ekonomistöd för försäkringsmedicinska utredningar Leverans och överlämning till förvaltning Projektövergripande arbete Sid 1/55

3 Sammanfattning Inledning Enligt överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess ska SKL, tillsammans med Försäkringskassan och Socialstyrelsen, fortsätta det arbete som påbörjades under genom att under 2017 och 2018 genomföra fördjupade analyser samt utveckla och kvalitetsförbättra framtagna tjänster. Målet är att etablera effektiva processer och bygga en flexibel teknisk infrastruktur som skapar förutsättningar för en gemensam verksamhetsutveckling och att slutföra flera av de insatser som har utvecklats genom tidigare överenskommelser. Den tekniska lösningen kommer att innebära ett förbättrat stöd för inblandade parter i sjukskrivningsprocessen, såsom individen, läkaren, rehabiliteringskoordinatorn och annan vårdpersonal samt handläggare vid Försäkringskassan. Detta stärker kvaliteten, effektiviteten och likformigheten i bedömningarna inom hälso- och sjukvården liksom i Försäkringskassans handläggning. Det genererar också bättre service och delaktighet för individen samt innebär lägre kostnader för både stat och landsting. Inera AB har fått uppdrag av SKL att fortsätta och slutföra arbetet i projektet Intygstjänster för att uppfylla samtliga delmål i överenskommelsens villkor 4 Utökat elektronisk informationsutbyte som SKL ansvarar för. Inera AB och projektet Intygstjänster har även fått ett uppdrag att samverka med SKL inom villkor 5 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning. Inom villkor 5 ska under 2017 och 2018 ett bedömningsstöd för sjukskrivning och rehabilitering utvärderas i pilotverksamhet inom hälso- och sjukvården. Inom samtliga områden som ingår i villkor 4 ska tekniska, juridiska och administrativa konsekvenser utredas parallellt med att utvecklingsinsatser genomförs. Utredning och vidareutveckling sker i dialog med användare i hälso- och sjukvården och genom samverkan med Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Redovisning i form av delrapporter från SKL, Socialstyrelsen och Försäkringskassan sker senast den 15 juni 2017 respektive den 15 juni 2018 till Socialdepartementet. Slutrapporter från SKL, Socialstyrelsen och Försäkringskassan lämnas senast den 15 december 2017 respektive den 14 december För delområde 6 redovisade SKL och Försäkringskassan den 31 augusti 2017 en övergripande plan, inklusive tidplan, för utvecklingen av IT-stöd avseende försäkringsmedicinska utredningar. Försäkringskassan och Inera genomför nu förstudie/analys för fortsatt utvecklingsarbete under Sid 2/55

4 Områden inom villkor 4: 1 Integration av det försäkringsmedicinska beslutstödet (FMB) i journalsystemen inklusive åtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården (HoSp) utifrån Socialstyrelsens utvecklingsarbete. 2 E-hälsotjänster, självbetjäning och harmonierad lagstiftning för samtyckeshantering och utökad intresseinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation mellan olika aktörer. Här ingår även utvecklingsarbetet med den så kallade Samverkansytan som kan bli en digital plats i syfte att underlätta individens kontakter med till exempel arbetsgivaren och hälso- och sjukvården. 3 Vidareutveckling av Statistiktjänsten och Rehabstöd för att möjliggöra uppföljning av hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsmönster. Statistiktjänsten ska vidareutvecklas i syfte att skapa bättre möjligheter för gemensam och jämförbar nationell och regional/lokal uppföljning av hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsmönster, bland annat skillnader i sjukskrivning mellan kvinnor och män, liksom sjukskrivningsmönster på verksamhetsnivå. Rehabstöd ska vidareutvecklas i syfte att förbättra stödet till personal med koordineringsansvar för sjukskrivningar, genom att tillhandahålla lättillgänglig och uppdaterad information om pågående sjukskrivningar. 4 Vidareutveckling av elektroniskt medicinska underlag och därtill tillhörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter i bland annat applikation för utfärdande av elektroniska intyg (Webcert). 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och därtill tillhörande kommunikation. Arbetet syftar till att skapa nya elektroniska lösningar för Försäkringskassans förmåner och möjlighet till elektronisk ärendekommunikation mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. 6 Elektroniska administrations- och ekonomistöd för försäkringsmedicinska utredningar (FMU) med tillhörande intyg som ska fungera mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. För att underlätta hälso- och sjukvårdens och Försäkringskassans arbete och förkorta tiderna för leverans av försäkringsmedicinska utredningar finns behov av att utveckla IT-stöd för kommunikation och administration. SKL och Försäkringskassan behöver utreda formerna för att utveckla IT-stödet med hänsyn till de förslag som lämnas i Departementsskrivelsen Ansvar för de Försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41). SKL:s och Försäkringskassans utredningsarbete ska ligga till grund för planering av IT-utveckling med syftet att möjliggöra en fungerande kommunikation och administration mellan Försäkringskassan och landstingen angående försäkringsmedicinska utredningar. SKL och Försäkringskassan ska senast den 31 augusti 2017 redovisa en övergripande plan för genomförande av utvecklingen av ett sådant IT-stöd, inklusive tidplan för när detta stöd kan vara i drift. Sid 3/55

5 Lägesrapport december 2017 Under 2017 har projektet Intygstjänster arbetat inom samtliga sex områden som ingår i villkor 4 i överenskommelsen för samt samverkat med SRS-projektet hos SKL avseende villkor 5. Inom område 1 har projektet sammanställt resultaten från användningstesterna som gjordes 2016 för att använda som underlag till att vidareutveckla de initiala lösningsförslagen och prototyperna för stöd för bedömning och ifyllnad. Synpunkterna och lösningsförslagen har iterativt testats och vidareutvecklats under Förutom detta har Socialstyrelsen och projektet påbörjat en utredning om hur de övergripande principerna i FMB skulle kunna presenteras vid intygsutfärdandet. Då Socialstyrelsen under utvärderar och utvecklar innehållet i de övergripande principerna har projektet avvaktat med att ta fram ytterligare förslag på hur dessa skulle kunna presenteras på ett strukturerat sätt. Under 2018 ska projektet fortsätta diskussioner med Socialstyrelsen angående de övergripande principerna. Resultaten från användarenkäten avseende den första integrationen av FMB i landstingens intygsskrivande system har mynnat ut i ett vidareutvecklade förslag som har testats med användare och ska under 2018 anpassas utifrån de inkomna synpunkterna och önskemålen. Vidare har det förts diskussion mellan Socialstyrelsen och Inera om vilka ytterligare förbättringar som ska göras i FMB-integrationen under Dessutom har Socialstyrelsen, Försäkringskassan och projektet arbetat fram en gemensam utvärdering av FMB vid intygsutfärdandet. Inom område 2 har arbetet fortsatt med att utveckla webbapplikationen Mina intyg och Intygstjänsten. Flera nya funktioner och förbättringar har utretts och utvecklats, inklusive en lösning som gör det möjligt att ansluta flera intygsmottagare till Mina intyg utan ny produktionssättning. Projektet har tagit fram ett mer användbart gränssnitt för Mina intyg, skapat en ny lösning för inloggning till Mina intyg samt implementerat en lösning för att invånare med sekretessmarkering ska få tillgång till Mina intyg, vilket innebär att alla invånare ges tillgång till Mina intyg. Dessutom har Intygstjänsten byggts om för att visa upp relationer mellan intyg i Mina intyg. En funktion för att anpassa läkarintyg för sjukpenning till arbetsgivaren har utvecklats. För Samverkansytan har utredningsarbete lett fram till en ny prototyp av Samverkansytan. En pilotverksamhet av Samverkansytan kommer inte att vara aktuell under projektets löptid då det rådande rättsläget är oklart under en lång tid framöver, utan utvärderingar kommer ske med användarna genom prototyper Inom område 3 har Statistiktjänsten vidareutvecklats utifrån synpunkter och önskemål från användare inom hälso- och sjukvården. Projektet har tagit emot och hanterat önskemål om statistikuttag från Socialstyrelsen och Försäkringskassan. I och med produktionssättningen under hösten 2017, påbörjades utredning och utveckling av nästa version av Statistiktjänsten med fokus på att kunna visa statistik över Försäkringskassans nya intygstyper samt statistik över tillhörande ärendekommunikation i tjänsten. Projektets arbete med Rehabstöd har fokuserat på genomförandet av en enkätundersökning med befintliga användare av tjänsten samt vidareutveckling utifrån de önskemål som framkom i resultateten av enkäten. Exempelvis implementerades en patientvy som innehåller patientens sjukfallshistorik. Sid 4/55

6 Inom område 4 har nya funktioner och förbättringar tillkommit i Webcert som ökar användarvänligheten, till exempel har ärendehanteringen gjorts om och en lösning för att hantera patienter och intygsförskrivare med sekretessmarkering implementerats. En användarenkät har utvärderats och arbete pågår för att ytterligare förbättra funktionaliteten och designen för att alla delar som kan stödja intygsutfärdaren i sitt arbete ska finns tillgängligt i gränssnittet. Under 2017 har Försäkringskassans nya intygstyper gjorts tillgängliga i Webcert. För de nya intygen dödsbevis (Skatteverket) och dödsorsaksintyg (Socialstyrelsen) har utvecklingsarbetet färdigställts och produktionssättning sker under våren Utredning och planering för införande av stöd för de nya federationerna för e-legitimation har också fortsatt. Inom område 5 har arbetet med att utveckla och testa lösningen för tre av Försäkringskassans medicinska underlag; sjukpenning, aktivitetsersättning vid förlängd skolgång och aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga slutförts. De nya intygstyperna samt tillhörande ärendekommunikation gick i produktion i samband med Försäkringskassans produktionssättning i november Projektet har tillsammans med Socialstyrelsen tagit fram förslag på hur ICF skulle kunna användas för att stödja inmatning av information om funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning i läkarintyg i Webcert. Under våren har projektet sammanställt resultaten från användningstesterna som underlag till att vidareutveckla de initiala prototyperna för ICF-stödet. Vidareutvecklingen har påbörjats utifrån de inkomna synpunkterna. Projektet har även sammankallat en ICF-expertgrupp samt involverat Försäkringskassan i diskussionen för att komplettera användarnas synpunkter. Baserat på diskussion under gemensamma möten har ICF-prototypen reviderats. Resultatet är två versioner av prototypen som har tagits fram av projektet i nära samarbete med Socialstyrelsen under hösten Versionerna av prototypen ska testas med användare i början av Inom område 6 har gemensamt arbete pågått med Försäkringskassan för att ta fram underlag och sammanställa en gemensam plan för det fortsatta arbetet med Försäkringsmedicinska utredningar (FMU). Planen har tagits fram genom gemensamma workshops där arbetet har bedrivits i två spår; information och process samt struktur och rapportering. Den 31 augusti redovisades den gemensamma planen för det fortsatta arbetet med att utveckla ett IT-stöd för FMU. Enligt plan genomför Försäkringskassan en förstudie med planerat slutdatum i december Hos Inera pågår arbetet med att ta fram ett grundläggande lösningsförslag för utvecklingen av FMU. Sid 5/55

7 Förkortningar och definitioner Begrepp BankID Confluence EFOS e-legitimation FMU Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, FMB HOSP HSA ICD-10 ICF IFV Förklaring BankID är en e-legitimation som ges ut av bankerna i Sverige. BankID förvaltas av Finansiell ID teknik och ägs av bankerna. Wikipedia-liknande mjukvara föra att samla information och dokumentation på en gemensam lagringsplats. Används inom projektet. E-identitet för offentlig sektor. Ersätter både SITHS och Försäkringskassans MCA. Lanseras 3 april Elektronisk legitimation för att legitimera sig och skriva under handlingar i olika e-tjänster hos myndigheter, kommuner, landsting och företag. Försäkringsmedicinska utredningar Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. Ges ut av Socialstyrelsen och består av två delar: övergripande principer för sjukskrivning och rekommendationer om bedömning av arbetsförmåga för olika diagnoser. sakringsmedicinsktbeslutsstod Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (Socialstyrelsen) HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems 10 th version (internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem, version 10). ICD är en internationell sjukdomsklassifikation med diagnoskoder för att gruppera sjukdomar och dödsorsaker för att kunna göra översiktliga statistiska sammanställningar och analyser. International Classification of Functioning, Disability and Health/ Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa). ICF kompletterar ICD-10 då två personer med samma sjukdom kan ha olika nivåer av funktionstillstånd. ICF kan användas som gemensamt språk för att bedöma funktionstillstånd, sätta mål, bedöma behov samt för att följa resultat. ICF kan användas inom bland annat arbetsbedömningar, rehabilitering och habilitering. Informationsväg Försäkringskassan - Vården (benämning på Försäkringskassans projekt). Sid 6/55

8 Intygsprocess Intygstjänsten Intygstjänster IVO Den övergripande process i vilken ett intyg utfärdas, som sedan hanteras av invånaren och övriga berörda aktörer. Även aktörernas kommunikation kring intyget ingår i processen. Intygstjänsten är Ineras nationella databas som lagrar alla elektroniska läkarintyg som utfärdats av hälso- och sjukvården. Intygstjänster är en nationell tjänst som gör det möjligt för läkare och handläggare att elektroniskt skicka läkarintyg från vården till anslutna mottagare, samt kommunicera frågor och svar med Försäkringskassan. Tjänsten gör också att olika delar av samhället kan ta del av information i intygen genom ett antal tilläggsapplikationer. Inspektionen för vård och omsorg. Läkarintyg FK 7263 Försäkringskassans Läkarintyg FK 7263 enligt 27 kap 25 Socialförsäkringsbalken. Den vanligaste läkarintygsblanketten, är underlag för Försäkringskassans beslut om sjukpenning. Läkarintyg FK 7804 Försäkringskassans Läkarintyg för sjukpenning FK 7804 enligt 27 kap 25 Socialförsäkringsbalken. Mina intyg (tjänst) Projektet Rehabiliteringskedjan Rehabstöd Sambi Samtycke Mina intyg är en webbapplikation där invånare kan hantera sina läkarintyg. Det går att läsa, skriva ut och spara sina intyg i sin dator och skicka intygen till Försäkringskassan via Mina intyg. Avser i den här rapporten projektet Intygstjänster på Inera. Fasta tidsgränser för när den sjukskrivnas arbetsförmåga ska prövas mot det egna arbetet, andra arbeten hos arbetsgivaren eller hela arbetsmarknaden. biliteringskedjan Rehabstöd är en nationell webbapplikation som ger en samlad bild över pågående sjukfall på en vårdenhet och underlättar och stödjer uppföljning av långa sjukskrivningar. Applikationen är kopplad till den nationella Statistiktjänsten och används av personer som arbetar med att koordinera rehabiliteringsinsatser för sjukskrivna patienter, som läkare och rehabkoordinatorer. Med Sambi behöver personal inom vård, omsorg och hälsa endast ha en inloggning till samtliga anslutna e-tjänster, istället för flera olika. Samtycke innebär en frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken invånaren samtycker till att dennes personuppgifter behandlas eller att dennes sekretessreglerade uppgifter lämnas ut. Sid 7/55

9 Samverkansytan SITHS Sjukskrivningsprocess SKL SRS SSO Statistiktjänsten Tjänstekontrakt Vårdenhet Vårdgivare Samverkansytan kallas den tänkta webbapplikation som projektet gjort en fördjupad förstudie om under Syftet med ytan är att underlätta invånarens samverkan med andra aktörer, såsom arbetsgivare och hälso- och sjukvården. Säker IT för Hälso- och Sjukvården. SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering och kan användas till säker inloggning i olika IT-system, som e-legitimation för både personliga och företagsspecifika ändamål och för inpasseringskontroll. SITHS är anpassat till alla nationella tjänster inom e-hälsa. Sjukskrivningsprocess avser den process som sker i samband med en invånares sjukskrivning. Centralt är att ett intyg utfärdas och att ett beslut fattas om invånarens rätt till sjukskrivning. Processen löper under den eventuella sjukskrivningen fram till dess att invånaren återfår arbetsförmåga/återgår i arbete, alternativt har behov av annan typ av stöd eller ersättning. Processen innehåller kommunikation mellan ett antal aktörer. Sveriges Kommuner och Landsting Projektet Stöd för rätt sjukskrivning (SKL). Singel Sign-On. Är en metod för användarbehörighet så att användaren endast behöver logga in en enda gång för att nå de system som är anpassade till tjänsten. Statistiktjänsten visar statistik baserad på intyg som hälso- och sjukvården utfärdar elektroniskt. Statistiktjänsten består av en publik del som visar nationell statistik och är tillgänglig för alla, samt en del som kräver inloggning som visar verksamhets- och landstingsstatistik avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal. Tjänstekontrakt fungerar som ett generellt och gemensamt språk för tjänster vid informationsutbyte och samverkan mellan system. De är en viktig förutsättning för att åstadkomma lös koppling och förhindra dominoeffekter. Om en verksamhet någonstans i Sverige bygger om sina interna system ska effekterna av det inte spridas och tvinga andra verksamheter i övriga landet att bygga om sina system. Begreppet vårdenhet är inte definierat i lagstiftning, men återfinns i Socialstyrelsens termbank och definieras där som organisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård. Gränserna mellan olika vårdenheter bestäms av vårdgivaren själv. Med vårdgivare avses enligt 1 kap. 3 PDL statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget Sid 8/55

10 eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare). Webcert Webbapplikation för utfärdande av olika intyg. Webcert kan användas för elektronisk ärendekommunikation för intyg som skickas till Försäkringskassan. Sid 9/55

11 1. Inledning Uppdraget för projektet Intygstjänster är en direkt fortsättning på det arbete som startade redan 2009 för att göra det möjligt att skicka läkarintyg elektroniskt från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan infördes elektronisk överföring av läkarintyg från hälso- och sjukvårdens journalsystem till Försäkringskassan. Samtidigt släpptes webbapplikationen Medcert för de landsting som inte kunde införa elektroniska läkarintyg i sina journalsystem. Medcert gjorde det även möjligt för hälso- och sjukvården och Försäkringskassan att kommunicera via en fråga-svarsfunktion. Webbapplikationen Läkarintyg har sedan 2011 varit i stabil drift utreddes hur invånaren kan involveras i sjukskrivningsprocessen via en webbapplikation där invånaren själv kan hantera sina intyg. Webbapplikationen skulle kopplas till Intygstjänsten, en lagringstjänst för elektroniskt utfärdade läkarintyg, där det också skulle vara möjligt att ta fram sjukskrivningsstatistik på ett enkelt sätt. Projektet studerade även hur invånaren skulle kunna skicka läkarintyg till andra mottagare, exempelvis arbetsgivare. Dessutom utreddes och föreslogs hur privatläkare skulle kunna tas med i det elektroniska spåret. Första steget mot en mer modern intygsskrivning togs genom utvecklingen av den nya webbapplikationen Webcert, som är en vidareutveckling av tankarna som realiserades i Medcert var uppdraget att realisera delar av resultaten. Webbapplikationen Mina intyg driftsattes och lanserades och Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning blev klar för driftsättning i slutet av året. Utredningsarbetet fortsatte inom intygsstöd och ett utökat elektroniskt informationsutbyte samt med en särskild intygstjänst för arbetsgivare i samarbete med Försäkringskassan. Webbapplikationen Webcert fortsatte att utvecklas och utredning påbörjades för att möjliggöra för privatläkare att kunna utfärda elektroniska intyg lanserades de första versionerna av webbapplikationerna Webcert och Statistiktjänsten i landstingen. Webbapplikationen Mina intyg vidareutvecklades så att invånaren skulle kunna hantera fler typer av intyg och för att möjliggöra anslutning av fler mottagare. Statistiktjänsten och Webcert utreddes och vidareutvecklades löpande utifrån identifierade behov hos landstingen och i samarbete med Försäkringskassan fortsatte utredningsarbete och kravställning inför realisering av strukturerad överföring av medicinsk information. Ett nytt uppdrag inom sjukskrivningsmiljarden tillkom: Fördjupade medicinska utredningar. I uppdraget ingick att utreda och utveckla ett administrativt stöd för hälso- och sjukvårdens hantering av beställningar av fördjupade utredningar från Försäkringskassan. Projektet utvecklade även elektroniska intyg för dessa utredningar. I samarbete med Socialstyrelsen påbörjades arbetet med att ta fram en lösning för hur det försäkringsmedicinska beslutstödet (FMB) skulle integreras i journalsystemen och hur Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP) kan göras åtkomligt för offentliga vårdgivare fortsatte projektet arbetet med att skapa förutsättningar för att integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i hälso- och sjukvårdens journalsystem och i Webcert. Sid 10/55

12 Statistiktjänsten vidareutvecklades med möjlighet för uppföljning på både vårdgivar- och landstingsnivå samt med möjlighet att filtrera statistiken utifrån behov. Ineras förvaltning gjorde den nationella statistiken i Statistiktjänsten publik via internet i slutet av Webbapplikationerna Webcert och Mina intyg vidareutvecklades så att fler typer av intyg kan utfärdas, hanteras och skickas till fler användare. Projektet gjorde det också möjligt för privatläkare att logga in i Webcert via e-legitimation. Samarbetet med Försäkringskassan fortsatte för att utveckla möjligheterna till strukturerad överföring av medicinsk information vidareutvecklades och förbättrades de webbapplikationer som har tagits fram tidigare, bland annat så att hälso- och sjukvården och invånaren kan hantera fler intygstyper och kunna skicka dessa till fler typer av mottagare, till exempel arbetsgivare och försäkringsbolag. Samarbetet med Socialstyrelsen fortsatte om en vidareutveckling av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och i en förstudie om hanteringen av dödbevis och dödsorsaksintyg. Projektet hade ett nära samarbete med Försäkringskassan om utökat elektroniskt informationsutbyte genom digitalisering av flera förmåner. Projektet utvecklade den nya nationella tjänsten Rehabstöd som vänder sig till läkare och rehabkoordinatorer. Rehabstöd visar pågående sjukfall på en vårdenhet och underlättar och stödjer uppföljning av långa sjukskrivningar. En fördjupad förstudie utfördes i syfte att ta fram förslag till hur aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kan samverka och utbyta information, den så kallade Samverkansytan. Nya versioner av tjänstekontrakten för integration mellan journalsystem och Webcert togs fram. Ett långtgående utvecklings- och testarbete pågick för integration av ytterligare ett journalsystem med Webcert, samt utvecklingsarbete för att möjliggöra lagring av ärendekommunikation i Intygstjänsten fortsatte arbetet med att genomföra fördjupade utredningar och att utveckla och kvalitetsförbättra framtagna webbapplikationer. Bland annat genomfördes en större förändring av användargränssnittet i Webcert för att på ett effektivt sätt integrera de stöd som är avsedda att hjälpa intygsutfärdarna, som FMB, ICF och SRS. I slutet av hösten sattes Försäkringskassans nya sjukpenningintyg tillsammans med ytterligare tre av Försäkringskassans intyg/utlåtanden i produktion. För att möjliggöra för landsting som är integrerade med Webcert, krävs även utvecklingsinsatser i journalsystemen. Under året pågick arbete med att ta fram en första prototyp av Samverkansytan och förslag på ett nytt sjukintyg till arbetsgivarna. Projektet har också haft ett nära arbete med landstingen och regionerna då en majoritet av dessa valt att integrera Webcert med sina journalsystem. Sid 11/55

13 2. Område 1: Integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i journalsystemen inklusive åtkomst till HOSP 2.1 Uppdrag Integration av det försäkringsmedicinska beslutstödet (FMB) i journalsystemen inklusive åtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården (HoSp) utifrån Socialstyrelsens utvecklingsarbete. Uppdraget innebär att: Utreda möjligheten till presentation av de övergripande principerna i FMB vid intygsutfärdandet. Se avsnitt Samverka med Socialstyrelsen och Försäkringskassan för att utvärdera användningen av FMB vid intygsutfärdandet genom den digitala satsningen för FMB. Utvärderingen ska göras både ur hälso- och sjukvårdsperspektiv och ett sjukförsäkringsperspektiv. Se avsnitt Status Integration av försäkringsmedicinskt beslutsstöd i journalsystem I Webcert finns det sedan januari 2016 en FMB-integration i det befintliga läkarintyget för sjukpenning, FK 7263, samt sedan hösten 2016 i det nya läkarintyget för sjukpenning, FK Befintlig integration innebär att FMB-information visas i läkarintyget. Under 2016 har FMBstödet dessutom vidareutvecklats på följande sätt 1 : Tillägg av logik som styr vilken FMB-information som visas. Visa FMB-information i fält för huvud- och bidiagnos/-er. Kompletterat rutan med FMB-information med rubrik. 1 För utförligare information kring punkterna se avsnitt Vidareutveckling av FMB-stödet i Webcert i slutrapporten från Sid 12/55

14 Figur 1 illustrerar hur stödet presenteras när FMB-information finns för huvud- och bidiagnosen. Figur 1. FMB-stöd för huvud- och bidiagnos. Under 2016 har 11 landsting/regioner produktionssatt egna FMB-integrationer, som liknar integrationen som finns i Webcert, i sina intygsmoduler. Sedan början av året står det klart att, förutom de två landsting som redan idag använder Webcert kommer ytterligare 16 landsting/regioner att göra en integration till Webcert under Detta omfattar även några av de ovan nämnda 11 landsting/regioner. I framtiden (efter 2018) kommer därmed minst 18 landsting att använda Webcert samt den där befintliga FMB-integrationen. Sedan 2016 har projektet betraktat FMB som ett av flera ifyllnads- och bedömningsstöd som kan underlätta för läkaren. Under 2017 har projektet tillsammans med Socialstyrelsen fortsatt att vidareutveckla det FMB-stödet samt andra stöd för ifyllnad av intyg, så som möjlighet till ICFstöd för att ange funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning Enkät om synpunkter kring FMB-stödet Under hösten 2016 och våren 2017 har projektet genomfört en enkätstudie till intygsutfärdande läkare för att få in synpunkter kring FMB-stödet. Enkäterna riktar sig till läkare som arbetar i: journalsystem som är integrerade med Webcert och har FMB-stöd sedan januari 2016 (VAS) och journalsystem som har en egenutvecklad integration av FMB-stödet (NCS Cross/EyeDoc, TakeCare, Asynja Visph, Melior, Obstetrix, PMO). Enkäten har utvärderats under våren 2017 och svaren har använts för att: förbättra FMB-integrationen i Webcert utifrån användarnas synpunkter och önskemål, återkoppla relevanta synpunkter om FMB till landsting/regioner som har en egen FMBintegration i sina journalsystem samt återkoppla relevanta synpunkter om FMB till Socialstyrelsen. Sid 13/55

15 2.2.3 Vidareutveckling av FMB-stödet i Webcert Inledningsvis nämndes några vidareutvecklingar av FMB som tillkom förra året. Förutom dessa har det under 2016, i samverkan med Socialstyrelsen, diskuterats och framtagits lösningsförslag för hur FMB-stödet ytterligare kan utökas. Några av dessa förslag testades med användare under hösten Under våren 2017 har projektet sammanställt resultaten från användningstesterna som underlag till att vidareutveckla de initiala lösningsförslagen och prototyperna. Nedan listas de lösningsförslagen som har testats och hur de har vidarehanterats under Lösningsförslag: Visa om det finns FMB-information för en viss diagnos när läkaren söker efter diagnosen. Tidigare gick detta att se först då läkaren hade valt diagnos. o Användningstester har inte visat på stort behov av denna funktionalitet. Projektet har därför nedprioriterat lösningsförslaget och ska inte implementera funktionaliteten för tillfället. Lösningsförslag: Uppmärksamma läkaren på när den egna rekommendationen överstiger rekommenderad maxlängd för sjukskrivning i FMB. o Synpunkterna från användarna har varit positiva. Förslaget har reviderats under våren utifrån synpunkterna och har testats ytterligare under hösten Förutom att ha arbetat vidare med dessa förslag, har Socialstyrelsen och projektet under våren börjat utreda möjligheten till presentation av de övergripande principerna i FMB 2 vid intygsutfärdandet. Inom projektet har det tagits fram skisser på hur några övergripande principer för sjukskrivning kan lyftas in i intygsvyn i Webcert. En av de övergripande principer som diskuterats är: Sjukskrivningar kan med fördel avslutas i mitten av patientens arbetsvecka i stället för i slutet av den. Detta för att bidra till en mjukare återgång i arbete. Principen skulle kunna presenteras i Webcert som illustreras i Figur 2. Det är tänkt att informationen kommer upp om läkaren har valt att avsluta sjukskrivningen på en söndag. Projektet har genomfört användningstester och intervjuer för att se om det ger ett mervärde för användare att presentera de övergripande principerna i Webcert på det tänkta sättet. 2 De övergripande principerna för sjukskrivning på Socialstyrelsens hemsida: ivning Sid 14/55

16 Figur 2. Exempel på hur de övergripande principerna för sjukskrivning kan presenteras i Webcert. I och med att Socialstyrelsen under utvärderar och utvecklar innehållet i de övergripande principerna har projektet under hösten avvaktat med att ta fram ytterligare förslag för att lyfta in de övergripande principerna i Webcert på ett strukturerat sätt, så som presenterats i föregående exempel. Däremot har projektet gjort ett förslag på hur de övergripande principerna skulle kunna presenteras i sin helhet i Webcert. Förslaget, se Figur 3, går ut på att texten om de övergripande principerna finns tillgängligt i högerfältet under Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (FMB) när användaren fyller i intyget. Figur 3. De övergripande principerna i högerfältet. Sid 15/55

17 Under 2018 ska projektet fortsätta diskussioner med Socialstyrelsen om hur de reviderade övergripande principerna ska hanteras i Webcert. Genom FMB-enkäten har projektet fått in synpunkter och önskemål på hur integrationen av FMB i Webcert kan se ut. I befintliga Webcert visas FMB-information vid fält 2, 4, 5 och 8b i läkarintyget. Enkätresultaten har lett till att projektet har tagit fram ett nytt förslag på hur FMBinformation ska visas i Webcert. I detta förslag visas all FMB-information samlat i högerfältet, den tidigare lösningen där FMB-informationen enbart visas vid ett särskilt fält i intyget är inte längre aktuell. I stället får användaren se samtlig FMB-information vid alla fält i intyget. Dessutom har information om Sjukskrivningsrekommendation lyfts upp och visas överst, detta för att användarna ansåg att informationen om rekommenderad sjukskrivningstid är mest relevant. Information om Om funktionsnedsättning, Om aktivitetsbegränsning, Generell information och Symptom, prognos och behandling ligger därefter i fallande ordning. Förslaget presenteras i Figur 4. Figur 4. Nytt sätt att presentera FMB-information i Webcert. Förslaget har testats med användare och ska under 2018 anpassas utifrån de inkomna synpunkterna och önskemålen. Vidare har det förts diskussion mellan Socialstyrelsen och Inera om vilka ytterligare förbättringar som ska göras i FMB-integrationen i Webcert under Sedan FMB integrerades i journalsystemen har informationen hämtats via tjänstekontrakt mellan Socialstyrelsens och Ineras system. Socialstyrelsen har under 2017 tagit fram öppna Sid 16/55

18 API:er för att tillhandahålla FMB. Inera har på sin sida, under hösten 2017, utvecklat möjlighet att kunna hämta FMB-information via Socialstyrelsen API:er när de går i produktion Gemensam utvärdering av FMB-användning vid intygsutfärdandet Under våren 2017 har Socialstyrelsen, Försäkringskassan och projektet påbörjat diskussion för att gemensamt utvärdera användningen av FMB vid intygsutfärdandet genom den digitala satsningen för FMB, där utvärderingen ska göras ur både hälso- och sjukvårdsperspektiv och sjukförsäkringsperspektiv. Under hösten har Försäkringskassan, Socialstyrelsen och Inera kommit fram till att den gemensamma utvärderingen ska omfatta nedanstående aspekter: Planerat en analys av svaren för FMB-frågorna som finns med i Enkät till läkare om arbetet med sjukskrivning, Studien har genomförts av Karolinska Institutet på uppdrag av Försäkringskassan som del i ett regeringsuppdrag om sjukskrivningspraxis och mönster. En kvalitativ undersökning som består av o o intervjuer med intygsutfärdande läkare om deras användning av FMB i Webcert och användningstester och intervjuer med intygsutfärdande läkare som rör ICFprototypen 3 som har tagits fram. Försäkringskassan utreder om det är möjligt att se om sjukskrivningsmönster påverkats av införandet av FMB i Webcert. Parterna har detaljerat hur varje punkt ska utformas för att sedan genomföra utvärderingen under Användning av ICF-koder vid intygsutfärdande och den framtagna prototypen beskrivs i Delområde 5. Sid 17/55

19 3. Område 2: E-hälsotjänster, självbetjäning och utökad intressentinvolvering 3.1 Uppdrag Uppdraget innehåller e-hälsotjänster, självbetjäning och harmonierad lagstiftning för samtyckeshantering och utökad intresseinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation mellan olika aktörer. Här ingår även utvecklingsarbetet med den så kallade Samverkansytan som kan bli en digital plats i syfte att underlätta individens kontakter med till exempel arbetsgivaren och hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår: Vidareutveckling av Intygstjänsten och Mina intyg utifrån vårdens prioriterade behov. Se avsnitt Vidareutveckling av Intygstjänsten och Mina intyg utifrån resultat inom område 5 och 6. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av Samverkansytan som verktyg för dialog mellan framförallt invånare, hälso- och sjukvård och arbetsgivare. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av självbetjäning via Samverkansytan. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av möjligheten för invånaren att initiera en dialog med flera aktörer. Se avsnitt Utredning av förutsättningar för lagring av patientens inmatade/delade information. Se avsnitt Utredning och framtagande av förslag på förbättrad lösning för digitala signaturer som följer EU- och internationella standarder. Se avsnitt Utredning av samband till andra nationella tjänster i syfte att skapa en enhetlighet mot invånaren och nyttja den nationella infrastrukturen. Se avsnitt Uppdatering av inloggningen till 1177 Vårdguiden för Mina Intyg. Se avsnitt Status Utveckling av Mina intyg Under 2017 har projektet arbetat med att utveckla webbapplikationen Mina intyg och Intygstjänsten. Det arbete som gjorts är: Utvecklat en lösning som gör det möjligt att ansluta flera intygsmottagare till Mina intyg, utan en ny produktionssättning. Utrett och utvecklat ett mer användbart och modernt gränssnitt för Mina intyg. Utrett och utvecklat Mina intyg för invånare med sekretessmarkering. Utrett och utvecklat en lösning för hur Intygstjänsten visar upp relationer mellan intyg i Mina intyg. Sid 18/55

20 Utrett och utvecklat funktion för att anpassa intyg till arbetsgivare utifrån nya sjukpenningintyget (som ersätter FK 7263). Utrett och påbörjat utveckling av uppdaterad inloggning till 1177.se. Utrett och påbörjat utveckling av funktion för att möjliggöra inloggning med e- legitimation via minaintyg.se. Ansluta flera intygsmottagare till Mina intyg Projektet har utrett och utvecklat en funktion för att ansluta fler intygsmottagare till Mina intyg utan att en produktionssättning av Mina intyg är nödvändig. I och med den nya tjänstedomänen 3.0 kan nu nya mottagare läggas till dynamiskt av förvaltningen för Mina intyg. Gränssnittet i Mina intyg är ombyggt på ett sådant sätt att fler intygsmottagare kan läggas till och presenteras utan att ändringar i gränssnittet behöver göras, se Figur 5. Projektet har även dialog med flera försäkringsbolag som är intresserade av att ansluta sig som intygsmottagare. Figur 5. Vy över funktionen att skicka intyget till en eller fler mottagare. För den här intygstypen finns just nu enbart en möjlig mottagare. Förbättrat användargränssnitt och grafisk design Projektet har utrett och utvecklat ett nytt användargränssnitt för Mina intyg i syfte att förbättra användbarheten och den grafiska designen av Mina intyg som gick i produktion under hösten Releasen inkluderade bland annat: Ramverket för tjänstens alla sidor har enhetliggjorts, för att förenkla användarens orientering i tjänsten. Införandet av så kallade brödsmulor (länkar) tydliggör för användaren var på Mina intyg hen befinner sig och möjliggör snabb navigering. Sid 19/55

21 Införandet av navigeringslänkar möjliggör för användaren att snabbt scrolla upp till sidans topp. Införandet av text och vedertagna ikoner på samtliga knappar för snabb igenkänning av knappfunktioner, utan att användaren behöver läsa texten på knapparna. Införandet av en sidfot som bland annat innehåller information om Inera AB, 1177 Vårdguiden, var man kan vända sig vid problem samt information om att tjänsten använder sig av så kallade kakor (cookies). Formuleringen i felmeddelanden har setts över och enhetliggjorts. Fel som har konsekvensen att innehåll på sidan inte kan visas, illustreras nu både i text och bild för ökad förståelse av felet. Förbättrad responsivitet för både läsplatta och mobil, så att användaren inte längre behöver scrolla i sidled för att kunna läsa innehållet i tjänsten. Den grafiska utformningen har införts i en lugn färgskala, innehållande blå och grå toner, se Figur 6. Enskilda funktioner och viktigt innehåll presenteras med ljusa färga så att användaren har lätt att hitta dessa. Ikonbiblioteket har moderniserats och utökats. Figur 6. Vy över den övre delen av inkorgen med nytt ramverk och uppdaterad färgskala. Sid 20/55

22 Sekretessmarkering Projektet har utrett och utvecklat hur Mina intyg ska fungerar för invånare med sekretessmarkerade personuppgifter i folkbokföringsregistret. Lösningen innebär att Mina intyg slår mot Personuppgiftstjänsten för att inhämta uppgifter om sekretessmarkering. Har invånaren en sekretessmarkering kommer gränssnittet i Mina intyg bland annat att upplysa om detta, se Figur 7, samt ge invånaren extra information vid sändning och nedladdning av ett intyg. Lösningen implementerades i version 3.4 av Mina intyg (hösten 2017). Med denna lösning i produktion får alla invånare tillgång till Mina intyg. Figur 7. Mina intygs sidhuvud med information om användaren och att denne har en sekretessmarkering. Relationer för intyg I och med tjänstekontrakten för Försäkringskassans nya intyg, som gick i produktion under hösten, är det möjligt att skicka med relationer för ett intyg. Till exempel, om ett intyg har ersatts med ett nytt intyg. Relationer visas i gränssnittet, se Figur 8, detta för att hjälpa användaren att alltid använda den senaste versionen av ett intyg. Att kunna se relationer i Mina intyg utvecklades till version 3.4 av Mina intyg. Arbetet med att anpassa Intygstjänsten och Mina intyg för att kunna hantera Försäkringskassans intyg Läkarutlåtande för sjukersättning, Läkarutlåtande för aktivitetsersättning (två intyg) och Läkarintyg för sjukpenning (samtliga ingår i det utökade elektroniska informationsutbytet) är avslutat. Anpassningarna gick i produktion i november. Information om ärendekommunikation kring ett intyg kommer att finnas tillgänglig i Intygstjänsten men det är ännu inte utrett om, och i så fall hur, denna information ska visas upp för invånaren i Mina intyg. Figur 8. Vy över ett ersatt intyg. Sid 21/55

23 Skapa anpassat intyg till arbetsgivaren För intyget Läkarintyg för sjukpenning samt FK 7263 (befintligt sjukpenningintyg), har en funktion för att skriva ut en anpassad version av intyget till arbetsgivaren utretts och utvecklats. Invånaren kan, i Mina intyg, välja vilken information i intyget hen vill delge arbetsgivaren. Viss information är enligt sjuklönelagen obligatorisk att kommunicera till arbetsgivaren och går inte att välja bort. Om invånaren väljer att ej delge information som är extra värdefull för arbetsgivaren att känna till, till exempel aktivitetsbegränsning, informerar applikationen invånaren om att informationen är värdefull för att arbetsgivaren ska kunna ta sitt rehabiliteringsansvar. När ett anpassat intyg har skapats kan det sparas i PDF-format och laddas ner i datorn. Det kan sedan skickas via e-post eller skrivas ut och ges till arbetsgivaren. Om invånaren valt att inte visa viss information i intyget framgår det i intyget med texten Detta är en anpassad utskrift av ett elektroniskt intyg. Viss information i intyget har valts bort. (Se även i nästa avsnitt under Sjukintyg till arbetsgivare.) Figur 9. Användaren anpassar sitt intyg för arbetsgivaren, kontrollerar sina uppgifter och laddar sedan ned det anpassade intyget som PDF. Sid 22/55

24 3.2.2 Samverkansytan ökad involvering av invånare och arbetsgivare Syftet med Samverkansytan är att stödja samverkan mellan aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen genom elektroniskt utbyte av information. Tidigare års behovsanalys visar att flera aktörer ser stor nytta av ett IT-stöd som kan samla information om arbetsuppgifter, arbetsförmåga, rehabiliteringsplaner, intyg och kontaktuppgifter. Förhoppningen är en förbättrad dialog runt arbetsanpassning och en gemensam planering för att möjliggöra tidigare återgång i arbete. Under 2017 har projektet utrett och utvecklat: Version 1.0 av Prototypen Samverkansytan som övergripande visar hur webbapplikationen skulle kunna fungera i framtiden. Beskrivning av krav på en övergripande nivå (user stories och skisser) för centrala funktionerna i den tänkta webbapplikationen, nämligen samarbete runt anpassningar på arbetsplatsen och gemensam planering för återgång till arbetet. Vidareutvecklat prototypen genom att möjliggöra navigering utifrån en tidslinje. Utökat 2016 års förstudierapport kring Samverkansytan. Juridiska hinder och möjligheter för en realisering av en aktörsöverskridande digital yta. Försäkringskassans deltagande Under sista delen av 2016 signalerade Försäkringskassan att de ville ompröva beslutet att aktivt delta i utvecklingsarbetet med Samverkansytan, exempelvis deltagande i Samverkansytans styrgrupp. Den förstudierapport som beskrivit 2016 års utredningsarbete utvidgades för att ge Försäkringskassans ett fullgott beslutsunderlag. Rapporten var klar i början av juli I september 2017 meddelade Försäkringskassan att de inte har möjlighet att delta aktivt i arbetet, men däremot följa utvecklingen via referensgruppen. Juridiska hinder för pilotdrift Projektets avsikt vara att under 2018 testa ett par av Samverkansytans centrala funktioner i en begränsad pilot tillsammans med invånare, arbetsgivare och aktörer inom hälso- och sjukvården. Syftet vara att utvärdera nyttan av samverkan och de gemensamma processer som det kräver. Under våren stod det emellertid klart att en pilot med verkliga patientdata inte kommer att vara möjlig under I stort sett all information som hanteras på Samverkansytan är känslig information eftersom informationen är kopplad till invånarens hälsa. Personuppgiftslagen och den kommande dataskyddsförordningen ställer högre krav vid hantering av känslig information jämfört med annan information. Den juridiska utredningen har slagit fast att utlämnande i form av fråga-svarsfunktion är en förutsättning för Samverkansytan. Direktåtkomst kan därmed uteslutas. Därtill krävs återkommande informerade samtycken från invånaren för att delning av information ska vara tillåten. Det krävs även att varje aktör som får ta del av informationen på ytan aktivt ska bjudas in av invånaren. Sid 23/55

25 Förhoppningen var att kunna lagra invånarens uppgifter i ett så kallat eget utrymme. Det ansågs vara möjligt genom ett undantag i Tryckfrihetsförordningen (TF) eftersom offentlighetsprincipen inte tillämpas på de handlingar som förvaras i ett eget utrymme. Ett sådant utrymme ska bland annat vara skilt ifrån myndighetens övriga IT-system och anställda på myndigheten ska inte ha någon tillgång till data som förvaras där. I april framkom emellertid att Datainspektionen i ett tillsynsärende 4 riktade stark kritik mot E- hälsomyndighetens tjänst Hälsa för mig, som valt en liknande lösning för lagring av personuppgifter som Samverkansytan. Datainspektionens beslut har överklagats, men rättsläget kommer att vara oklart under lång tid framöver, varför pilotverksamhet inte kan bli aktuell under projektets löptid. Det är även sannolikt att det kan komma att krävas lagstöd för att få lagra den typ av uppgifter som är en förutsättning för att nytta ska kunna skapas i Samverkansytan. Eftersom det finns en strävan hos flera myndigheter att ha en dialog med en aktiv invånare, som har möjlighet till självinmatning av personuppgifter, avser projektet att tydligt beskriva de förändringar som skulle krävas för att göra en digital yta för samarbete över aktörsgränserna möjlig. Av samma skäl fortsätter utvecklingsarbete med prototypen för Samverkansytan. Prototypen används för att utvärdera nyttan När det stod klart att pilotverksamhet inte var möjlig beslutades att nyttan av Samverkansytan istället skulle utvärderas genom att låta ett större antal användare pröva ytan i en så verklighetsnära miljö som möjligt. För att det skulle vara möjligt behövde prototypen vidareutvecklas ytterligare vilket är ett arbete som fortfarande pågår. Länge har en tidslinje varit en av många önskvärda funktioner i Samverkansytan. Under hösten testades en lösning där tidslinjen istället blev navet i ett helt nytt sätt att navigera på Samverkansytan. Detta visade sig ha flera positiva effekter, bland annat beskrev rehabkoordinatorer och invånare en ökad tydlighet runt vad som har hänt tidigare i sjukfallet och vilka åtgärder som planerades i närtid. Emellertid var det svårare att få en överblick av vad som sammantaget skett i sjukfallet över en längre tid. I november beslutades att kombinera de två olika varianterna och därefter skapa en stabil prototyp som ska fungera även utan stöd av oss i projektet. Prototypen ska färdigställas under januari månad. Det sker, precis som tidigare, i nära samarbete med användargrupper hos landsting, arbetsgivare och företagshälsovården. Förutom en möjlighet att samarbeta runt arbetsuppgifter/arbetsanpassning och gemensam planering kommer prototypen innehålla kontaktuppgifter, datum i rehabiliteringskedjan, tidslinje, tidbokning, 4 Sid 24/55

26 prognos, påminnelser, delning av intyg och andra dokument. Målsättningen är att prototypen ska bli representativ för idén om Samverkansytan. I mars och april inleds en omfattande kvalitativ utvärdering tillsammans med helt nya användare från de olika aktörerna. Dessa utgår från verklighetsnära scenarion. Därefter ska en analys göras för att uppskatta den upplevda nyttan av ett IT-stöd med samma innehåll och funktionalitet som prototypen. Figur 10. Version 1.0 av Prototypen Samverkansytan färdigställdes under första delen av Slutleverans 2018 Förutom en utvärdering av prototypen och en redovisning av de juridiska förutsättningarna för en realisering av Samverkansytan avser projektet att göra en kostnads- och nyttoanalys samt detaljera kraven på en nivå som gör det möjligt att med kort varsel återuppta planerna på en pilotverksamhet om det juridiska läget klarnar. Därtill ska alla utredningsresultat paketeras på ett sätt som gör det enkelt att kommunicera idén och nyttan med en Samverkansyta där invånaren och arbetsgivaren kan ta en mer aktiv del i sjukskrivings- och rehabiliteringsarbetet. Sid 25/55

27 Figur 11. Arbetet med att vidareutveckla Prototypen Samverkansytan har påbörjats. Här visas skisser på hur en startsida skulle kunna se ut. Tidslinjen är här en central funktion. Innan prototypen är klar kommer den att ha stämts av med användare i flera led. Sjukintyg till arbetsgivare Att använda Försäkringskassans läkarintyg (FK 7263) för att styrka nedsättning av arbetsförmågan till arbetsgivarna, enligt de krav som finns i sjuklönelagen, har förknippats med en del problem för vården och de sjukskrivna arbetstagarna. Intyget är inte anpassat till arbetsgivarna eftersom det är Försäkringskassan intyg, anpassat utifrån deras behov. Flera vårdcentraler och vissa landsting har därför tagit fram egna kortare intyg för sjuklöneperioden då arbetsgivaren är enda mottagare av intyget. Signaler från arbetsgivarorganisationerna har varit att dessa korta intyg försvårar arbetsgivarnas möjlighet att fullgöra sitt arbetsmiljöansvar och rehabiliteringsansvar, som bland annat innebär en skyldighet att anpassa arbetsplatsen vid behov. Under första halvåret 2017 gick SKL ut med information och rekommendation till landstingen för att beskriva vilken medicinsk formation arbetsgivaren behöver för att arbetsgivaren ska Sid 26/55

28 kunna fullfölja sitt ansvar inom sjukskrivning och rehabilitering, bland annat för att avgöra rätten till sjuklön. Mot bakgrund av ovanstående problem pågår ett arbete med att ta fram förslag på ett nytt intyg eller nya medicinska frågor (som utgår från tidigare arbete inom projektet) som är anpassade till arbetsgivarnas behov av medicinsk information under sjuklöneperioden. Detta skulle kunna driftsättas i Webcert. Strävan har varit att intyget ska leva upp till sjuklönelagens krav, bland annat kravet på att arbetstagaren ska kunna välja bort information om vilken sjukdom arbetstagaren lider av, men samtidigt innehålla informationsmängder som är centrala för arbetsgivarna. Ett samarbete sker med SKL och flera arbetsgivarorganisationer (SKL som arbetsgivare, Svenskt Näringsliv, Svensk Handel och Arbetsgivarverket). Enligt planen kommer ett förslag på nytt intyg att skickas ut på remiss i början av nästa år, mottagare finns inom vården, bland arbetsgivare och andra aktörer Utredning och framtagande av förslag på förbättrad lösning för digitala signaturer som följer EU- och internationella standarder Intygstjänsten lagrar i dag enbart den digitala signaturen i Webcert eller i journalsystemet. Formatet på lagringen av den digitala signaturen har inte ett specificerat format och signaturen finns inte i själva intyget utan ligger externt. Målet är att uppgradera intygsformatet så att det inkluderar en digital signatur i själva intyget. För att uppnå detta behöver Webcert uppdateras så att intyget får en digital signatur enligt internationella standarder och kan därmed verifieras av både patienten och alla mottagare som patienten skickar intyget till via Mina intyg. Samtliga tjänstekontrakt behöver därför uppdateras så att den digitala signaturen inkluderas i intyget. Projektet planerar att uppdatera tjänstekontrakten till våren Projektet har undersökt på vilka sätt en digital signatur kan skapas, samt lagras i ett färdigt intyg. Lösning 1 är att använda den underskriftstjänst som är specificerad av e-legitimationsnämnden och där det finns två godkända leverantörer. Fördelen med att använda en underskriftstjänst är att denna följer samma standarder som Säkerhetstjänstens inloggningstjänst. Alla inloggningsmetoder går att använda till underskriftstjänsten och inte enbart SITHS-kort. Lösning 2 är att använda stöd i Net Id klienten för att skapa den standardiserade underskriften men detta fungerar endast för SITHS- och EFOS-kort. Den första lösningen är inte bunden till SITHS- eller EFOS-korten utan underskriftstjänsten kan kopplas till alla inloggningsmetoder Utredning av samband till andra nationella tjänster i syfte att skapa en enhetlighet mot invånaren och nyttja den nationella infrastrukturen För att uppnå enhetlighet mot invånaren så utreds bland annat hur Webcert kan användas inom sammanhållen journalföring. Utredningen fokuserar på hur Webcert och Rehabstöd kan Sid 27/55

29 använda de nationella säkerhetstjänsterna Samtycke, Spärr och Logg för att tillhandhålla översikter över de intyg som utfärdats av andra vårdgivare. I Webcert kommer utredningen fokusera på två användningsfall: Att tillåta en läkare se en lista med intyg från andra vårdgivare genom aktivt val. Att kunna räkna ut första sjukdag vid ifyllnad av utkast genom aktivt val. I Rehabstödet ligger fokus främst på att kunna räkna ut första sjukdag och därmed även hur lång tid personen har varit sjukskriven. För journalsystem som integrerar med Webcert så finns redan i dag ett visst stöd för att visa och kopiera intyg från andra vårdgivare. För den specifika funktionaliteten finns regler beskrivna för ansvarsfördelning mellan journalsystem och Webcert avseende sammanhållen journalföring Ny inloggning till 1177 Den nya inloggningslösningen för 1177 har testats för Mina Intyg. Dessa tester har fungerat bra och gick i produktion i slutet av året att. Detta medför en förbättrad hantering för användaren av Mina Intyg, där direkt inloggning från minaintyg.se kommer att kunna ske. Den nya funktionaliteten innebär att efter inloggning via minaintyg.se hamnar på startsidan för Mina Intyg. Sid 28/55

30 4. Område 3: Vidareutveckling av Statistiktjänsten och Rehabstöd 4.1 Uppdrag Vidareutveckling av elektroniskt medicinska underlag och därtill tillhörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter i bland annat referensapplikation för utfärdande av elektroniska intyg (Webcert). I uppdraget ingår: Vidareutveckling av Statistiktjänsten, utifrån vårdens prioriterade behov. Se avsnitt Vidareutveckling av Statistiktjänsten utifrån resultat inom område 5 och 6. Se avsnitt Utredning och vidareutveckling av funktionen för att se statistik för ett helt landsting. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av en lösning för att hantera statistiken i en datawarehouse-lösning. Se avsnitt Utredning av möjligheten att erbjuda en metod för externa parter att få fram olika rapporter om sjukskrivning. Se avsnitt Vidareutveckling av Rehabstöd utifrån användarnas prioriterade behov. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av integration av SRS-tjänst i Rehabstöd. Se avsnitt Medverka och kravställa arbetet med "behörighetsmodellen" i HSA för att få med tjänsternas behov. Se avsnitt Status Under början av 2017 vidareutvecklades Statistiktjänsten utifrån synpunkter och önskemål från användare inom hälso- och sjukvården. Projektet tog dessutom emot och hanterade önskemål om statistikuttag från Socialstyrelsen och Försäkringskassan. I och med produktionssättning av denna vidareutveckling under hösten 2017 påbörjades utredning och utveckling fokuserat på att få in statistik över olika intygstyper, som under året implementerats i Webcert, samt ärendekommunikation i webbapplikationen. Projektets arbete med Rehabstöd har fokuserat på genomförandet av en enkätundersökning med befintliga användare av tjänsten samt vidareutveckling utifrån de önskemål som framkom i resultatet av enkäten. Exempelvis implementerades en patientvy som innehåller patientens sjukfallshistorik Vidareutveckling och förbättringar i Statistiktjänsten Sedan version 4 av Statistiktjänsten släpptes hösten 2016 har projektet implementerat en rad förbättringar som inkommit från användare i hälso- och sjukvården och även möjligheter som projektet och förvaltningen identifierat. Några av de förbättringarna är: Sid 29/55

31 I inloggat läge hanterar webbapplikationen även diagnoskoder på fyr-/femställig nivå. Det går att filtrera och jämföra detaljerade diagnoser, till exempel F43.8A Utmattningssyndrom. För användare som följer upp statistik på en övergripande nivå hos vårdgivaren eller landstinget, exempelvis processledare, har det tidigare krävts ett medarbetaruppdrag på en enskild vårdenhet i kombination med den personliga behörighetsegenskapen för Statistiktjänsten. Detta har lett till problem eftersom dessa användare ofta inte har någon anknytning till en vårdenhet. Tack vare ett ändrat tekniskt flöde vid inloggning har kravet på enskilt medarbetaruppdrag kunnat avskaffas och det räcker nu med den personliga behörighetsegenskapen för Statistiktjänsten för att följa upp statistik på övergripande nivå. Användare som både följer upp statistik på en övergripande nivå hos vårdgivaren eller landstinget och dessutom på en eller flera enskilda vårdenheter, kan nu se rapporten Läkare (som visar antal sjukfall per läkare) för de vårdenheter som de har medarbetaruppdrag på. Tidigare var inte rapporten tillgänglig för dessa användare. Alla färger inom Statistiktjänsten och mellan Statistiktjänsten och Rehabstöd har koordinerats så att exempelvis en viss diagnosgrupp alltid har samma färg för att undvika missförstånd. Åldersgrupperna som statistiken delas in i har uppdaterats för att göra det möjligt att följa upp sjukskrivning för personer i arbetsför ålder. De ovan nämnda ändringarna nådde användarna i och med produktionssättning av version 5 av Statistiktjänsten under hösten Utredning och utveckling av statistik över intygstyper och ärendekommunikation Under slutet av 2017 implementerades flertalet nya intygstyper i Webcert och ärendekommunikation blev möjlig att lagra i Intygstjänsten. I och med denna utveckling skapades möjligheten att redovisa statistik över utfärdandet av de nytillkomna intygen samt ärendekommunikation mellan intygsutförare och Försäkringskassan. Under hösten 2017 påbörjades en utredning som resulterade i utveckling av ett antal nya statistikrapporter som exempelvis visar totalt antal inkomna meddelanden (ärendekommunikation) per vårdenhet och antal utfärdade intyg per intygstyp. I och med att Statistiktjänsten börjar visa upp statistik även avseende de nya intygen, förutom ordinerad sjukskrivning, skiftar tjänstens fokus. Statistiktjänsten har därför under hösten fått ett uppdaterat gränssnitt för att passa de nya delarna att visa statistik på intyg och ärendekommunikation samt att namnet setts över. Statistiktjänsten kommer officiellt byta namn till Intygsstatistik från och med produktionssättning i början av Valet av namn grundar sig i att det är mer beskrivande och passande för vad webbapplikationen erbjuder. Statistiktjänsten ansågs under utredning vara ett alltför generellt namn. Sid 30/55

32 4.2.3 Utredning och vidareutveckling av funktionen för att se statistik för ett helt landsting Vid flera tillfällen har önskemål framförts att landsting och regioner har önskemål om att kunna se statistik för hela landstingen omfattande även privata vårdgivare. Under 2016 gjordes en mindre juridisk utredning av frågan hos Inera och man kunde då konstatera att för att tjänstemän hos landsting/regioner ska kunna ta del av de privata vårdgivarnas sjukskrivningsstatistik (som ägs av de privata vårdgivarna) behöver det finnas avtal som reglerar detta. Dessa avtal måste tecknas mellan landstingen/regionerna och varje enskild privat vårdgivare. Rent tekniskt är det ingen större utmaning att utveckla funktionaliteten i Statistiktjänsten så snart avtalen är framtagna och påskrivna. Ansvaret för att stödja landstingen med att ta fram avtalsmallar och få avtalen undertecknade ligger utanför Intygprojektets uppdrag och ärendet drivs idag av SKL Utredning och eventuell utveckling av en lösning för att hantera statistiken i en datawarehouse-lösning Projektet har genomfört en analys för att undersöka om Statistiktjänsten ska anpassas för att bli ett traditionellt datawarehouse. Ett datawarehouse, även kallat informationslager eller datalager, är en sammanställning av information från flera källor, utförd på ett sådant sätt att det underlättar en avancerad analys av informationen. Sammanställningen har en sådan struktur, och är försedd med sådana hjälpmedel, att analysen kan utföras utan mera djupgående ITkunskaper. Projektet slutsats var att befintlig tjänst väl tillgodoser användarnas behov och att det finns en fördel för användarna att det finns färdiga rapporter som kan presenteras utifrån deras behov. Det finns inte användare som har behov av att kunna ta fram specialrapporter på det sätt som ett datawarehouse skulle möjliggöra. Projektet beslutade därför att fortsätta utvecklingsarbetet på samma sätt som tidigare genom att vidareutveckla webbapplikationen utifrån användarnas behov Utredning av möjligheten att erbjuda en metod för externa parter att få fram olika rapporter om sjukskrivning Under första halvåret 2017 har projektet tagit emot flera nya förfrågningar om statistikuttag från Statistiktjänstens databas. Förfrågningarna har kommit från Socialstyrelsen, i och med deras arbete med att revidera Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, och från Försäkringskassan. Under 2016 utvecklade projektet en standardrapport för Socialstyrelsens behov och en för Försäkringskassans behov. Rapporterna kan enkelt återanvändas för olika diagnoser och olika årtal. Under första halvåret 2017 har visst arbete även lagts på att göra rapporterna mer flexibla och smidigare att generera. Om Socialstyrelsen eller Försäkringskassan, eller någon annan part, har önskemål om andra typer av rapporter krävs ett utvecklingsarbete för att ta fram sådana. Sid 31/55

33 4.2.6 Vidareutveckling av Rehabstöd Under första halvåret 2017 har projektet genomfört en enkätundersökning med befintliga användare av Rehabstöd. Syftet med undersökningen var: Utvärdera det som finns i produktion idag, vad det uppnått för nyttor och om det finns något som fungerar mindre bra. Samla in underlag till vad projektet behöver utreda och utveckla under Resultatet av undersökningen visar att användarna generellt är väldigt nöjda med Rehabstöd. De tycker att Rehabstöd ger en snabb och lättillgänglig översikt över pågående sjukfall vilket underlättar deras arbete och ökar patientsäkerheten samt att det är ett bra verktyg i dialogen med sjukskrivande läkare. Undersökningen gav också upphov till en lång rad förbättrings- och utvecklingsförslag som togs hand om och låg till grund för den vidareutveckling som följde under året. Några av förbättringarna var: Ett nytt diagram har lagts till som visar fördelningen av aktuell sjukskrivningsgrad för de patienter som har pågående sjukfall på vårdenheten. Tabellen med sjukfall har vidareutvecklats och visar nu patientens bidiagnoser, om det finns några, från det aktuella intyget i sjukfallet. Det finns nu möjlighet att öppna upp en vy för varje patient som presenterar dennes sjukfallshistorik. Det som presenteras är detaljerad information om varje intyg i det pågående sjukfallet samt tidigare sjukfall på vårdenheten. Två nya filtreringsfunktioner har tillkommit; filtrering på patients ålder samt möjligheten att dölja/visa personuppgifter. Den sistnämnda innebär att personnummer och namn tas bort ur sjukfallstabellen för att till viss del anonymisera varje sjukfall Utredning och eventuell utveckling av integration av SRS-tjänst i Rehabstöd Krav har tagits fram för integration av SRS-tjänsten i Rehabstöd som presenterats och överlämnats till projektet. Kraven har inneburit anpassningar av både SRS-tjänsten och Rehabstöd för att skapa en harmonisering mellan webbapplikationerna. Under slutet på 2017 har integration av SRS-tjänsten i Rehabstöd påbörjats och planeras att tas i pilotdrift under våren Pilotdriften inkluderar ett fåtal vårdenheter, vilka kommer att ges tillgång till SRSfunktionerna i Rehabstöd Samarbete med HSA gällande behörighetsmodellen Under 2017 har projektet vart i kontinuerlig kontakt med HSA för att medverka i arbetet med deras behörighetsmodellen för att inkludera tjänsternas behov. På kort sikt har det fastställts att den behörighetsmodell som tagits fram för Statistiktjänsten och Rehabstöd är den som gäller. Man har även försökt påverka landstingen att implementera stödet för detta i sina lokala kataloger. Sid 32/55

34 4.2.9 Anslutning av Statistiktjänsten och Rehabstöd till Sambi federationen Under våren 2017 har projektet gjort en förstudie samt under hösten 2017 lämnat in en ansökan för att Statistiktjänsten och Rehabstöd ska bli tjänster i Sambi federationen. I ansökan har tillitsdeklaration, riskanalys och konfigurationsförändring gjorts för Statistiktjänsten och Rehabstöd. Planerad start för anslutningen är första leveransen Andra inloggningstjänster än Säkertjänstens kan då användas för att logga in i Statistiktjänsten eller Rehabstöd om de är godkända av Sambi. Sid 33/55

35 5. Område 4: Vidareutveckling av elektroniska intyg och ärendekommunikation 5.1 Uppdrag Vidareutveckling av elektroniskt medicinska underlag och därtill tillhörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter i bland annat referensapplikation för utfärdande av elektroniska intyg (Webcert). I uppdraget ingår: Utredning och vidareutveckling av Webcert utifrån vårdens prioriterade behov. Se avsnitt Vidareutveckling av Webcert utifrån resultat av arbete inom område 5 och 6. Se avsnitt Utveckling av dödsbevis och dödsorsaksintyg. Se avsnitt Utredning och vidareutveckling av ifyllnadsstöd vid intygsskrivandet. Se avsnitt Utredning av möjligheten att utveckla ytterligare intyg för att underlätta återgång i arbete (rapporteras 2018). Utveckling av stöd för nya intygstyper från nya intygsmottagare (rapporteras 2018). Utredning av möjligheten att utveckla kundspecifika intyg (rapporteras 2018). Förbättring av Webcerts förvaltningsbarhet för kostnadseffektiv drift och förvaltning. Se avsnitt Förbättring av befintlig infrastruktur. Se avsnitt Utveckling av en aktiv förvaltning av Webcert. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av förhöjd mobilitet för Webcert. Se avsnitt Förbättrad SSO hantering mellan journalsystemet och Webcert för att användare ska undvika upprepade inloggningar. Se Framtagande av integrationsstöd för landsting som väljer att utveckla djupintegration mellan sitt journalsystem och Webcert. Se avsnitt Tillhandahållande av införandestöd för landsting som ska produktionssätta Försäkringskassans nya intygstyper. Se avsnitt Integrering av SRS-tjänst i Webcert och att testa i pilotdrift i samverkan med SRSprojektet. Se avsnitt Status Utveckling av Webcert Under 2017 har följande funktioner och förbättringar tillkommit i Webcert: nya intyg, ny enhetlig design för alla intyg, Sid 34/55

36 skriva ut minimalt intyg, ersätta intyg, makulera intyg, förnya och kopiera slås ihop, markera intyg som klart för signering, förbättrad ärendehantering, uppdaterat och förbättrat kompletteringsflöde, förbättringar av användarbarheten i Webcert, möjlighet att slå på och av funktionalitet, uppdragslös inloggning, ökad förvaltningsbarhet av intygstyper i Webcert och sekretessmarkering. Nya intyg Följande intyg har införts under 2017: Läkarutlåtande för sjukersättning (FK 7800) Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid nedsatt arbetsförmåga (FK 7801) Läkarutlåtande för aktivitetsersättning vid förlängd skolgång (FK 7802) Läkarintyg för sjukpenning (FK 7804) Försäkringskassans intyg FK 7263 ersätts av det nya intyget Läkarintyg för sjukpenning (FK 7804) men de båda intygen kommer tillsvidare finnas tillgängliga parallellt under en övergångsperiod. Under 2017 blev även Transportstyrelsens intyg tillgängliga för integrerade användare: Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet (TSTRK1007) Transportstyrelsens läkarintyg, diabetes (TSTRK1031) Ny enhetlig design för alla intyg För att användaren lättare ska känna igen sig har designen för alla intyg omarbetats och enhetliggjorts. De olika typerna av frågor som ingår i ett intyg ser likadana ut för alla intygstyper. Alla frågor och delfrågor i ett signerat intyg är synliga för användaren, och obesvarade delfrågor anges med text "Ej angivet". Sid 35/55

37 Skriva ut minimalt intyg I och med att SKL gått ut med information 5 om arbetsgivarens ansvar och behov av medicinsk information till landstingen, som bland annat innebär att SKL i dagsläget rekommenderar landstingen att använda Försäkringskassans intygs tills en ny lösning är framtagen, har en informationsruta lagts till vid valet skriv ut minimalt intyg, istället för en tooltip. Detta för att informera läkaren vad ett minimalt intyg innebär och att det kan försvåra arbetsgivarens möjlighet att planera arbetsanpassningar och återgång i arbete. Utöver FK 7263 så går även det nya sjukpenningintyget FK 7804 att skriva ut som ett minimalt intyg. Ersätta intyg Behovet av att ersätta ett intyg med ett nytt finns i de fall ett intyg inte innehåller korrekt information eller att ny information tillkommit sedan intyget utfärdades. För att informera mottagare av det ursprungliga intyget att ett nytt ersättande intyg utfärdats behöver det ersättande intyget skickas till berörda mottagare. Skillnaden, i Webcert, från att makulera ett intyg är att ursprungsintyget fortsatt är giltigt. Därutöver kan ersatta intyg endast skrivas ut eller makuleras. För Försäkringskassans fyra nya intygstyper kommer en relation Ersätter skapas när ett intyg ersätts. Relationen gör det möjligt för användare av Webcert och invånare via Mina intyg att se att ett intyg är ersatt, samt vilket intyg som ersätter det äldre intyget. Makulera intyg I och med den nya funktionen Ersätta intyg har funktionen Makulera intyg gjorts om. Ett intyg ska endast makuleras om det innehåller ett allvarligt fel. När ett intyg makuleras måste användaren ange orsak till makuleringen. Ett makulerat intyg går inte att förnya, ersätta eller skicka. Vid makulering skickas ett meddelande till eventuella mottagare av intyget som informerar om att intyget makulerats. Förnya och Kopiera slås ihop I användarundersökningar har det visat sig att funktionerna Förnya och Kopiera intyg har använts till samma sak. Därför har man slagit ihop funktionerna till Förnya intyg. Möjligheten att förnya skiljer sig mellan de olika intygen samt vilket informationsinnehåll som överförs till 5 arkivsjukskrivningochrehabilitering/arbetsgivarensansvarvidsjukskrivning html Sid 36/55

38 det förnyade intyget, exempelvis kan Transportsstyrelsens intyg inte förnyas eftersom intyget ska baseras på patientens aktuella status. Markera ett intyg som klart för signering Att markera ett intyg som klart för signering är en ny funktion för vårdadministratörer som använder Webcert integrerat med vårdsystemet. Funktionen kommer från behovet av att kunna meddela läkaren att intyget är klart för signering. När ett intyg markeras som klart för signering skickas en händelse till det integrerade vårdsystemet som informerar om detta. Förbättrad ärendehantering Under året har ärendehanteringen designats om med fokus på att ge användaren en bättre översikt över inkomna frågor och svar till ett intyg. En annan förbättring som införts är att påbörjade meddelanden sparas automatiskt så att användaren kan återvända till meddelandet och fortsätta vid ett senare tillfälle. Uppdaterat och förbättrat kompletteringsflöde Kompletteringsbegäran har fått en tydligare visuell koppling till vilka frågor som avses. Om användaren Figur 12. Fråga som kompletteringsbegäran avser. Figur 13. Kompletteringsbegäran från Försäkringskassan. klickar på Visa frågan scrollas intyget till frågans rubrik, se Figur 13. I intyget till vänster i vyn ses fältet med fråga, delfråga och eventuellt tidigare angivet svar belyst med orange bård, se Figur 12. Inom denna bård finns även ett gult fält med kompletteringsbegäran, det vill säga texten i vilken Försäkringskassan anger vad de önskar komplettering om. Detta för att underlätta för användaren att veta vilken fråga som Försäkringskassan avser i sin kompletteringsbegäran. Sid 37/55

39 I de fall ett intygsutkast har skapats sedan tidigare för att besvara en kompletteringsbegäran hänvisas läkaren till att fortsätta på det befintliga utkastet, se Figur 14. Figur 14. Knappen Fortsätt på intygsutkast. När utkastet sedan är signerat skapas en relation mellan det nya intyget och det ursprungliga intyget. För ett intyg som har blivit kompletterat med ett nytt intyg visas en länk till det nya intyget. Dessutom förhindrar Webcert att det ursprungliga intyget kompletteras en gång till. Utöver ovanstående förbättringar så har Försäkringskassan under 2017 ställt nya krav som innebär att användaren helst ska besvara en begäran om komplettering med ett nytt intyg. Om det inte finns mer medicinskt information att tillföra görs ändå en ny kopia av intyget och det är denna kopia med kompletterade uppgifter under Övriga upplysningar som ska skickas in. Om ingen medicinsk ansvarig finns tillgänglig och kan ta ansvar för intyget, kan man i ett svarsmeddelande ange skäl till att intyget inte kan kompletteras. Det nya kravet har medfört att kompletteringsflödet delvis har fått göras om. Användaren får nu istället direkt två alternativ: Komplettera intyg eller Kan inte komplettera, se Figur 15. Sid 38/55

40 Figur 15. Ny kompletteringsbegäran. Om användaren väljer att komplettera intyget så öppnas ett nytt intygsutkast som kan justeras enligt kompletteringsbegäran. Om användaren istället väljer Kan inte komplettera visas en dialogruta med två alternativ, se Figur 16. Figur 16. Dialogruta vid valet Kan inte komplettera. Om ingen ytterligare medicinsk information kan ges uppmanas användare att skapa ett nytt intyg samt ange och motivera varför i övriga upplysningar. I de fall det saknas en medicinskt ansvarig kan vårdenheten besvara kompletteringen med ett meddelande men får då inte ange någon medicinsk information. Sid 39/55

41 Förbättring av användbarheten i Webcert Under 2017 har utredning och utveckling påbörjats för att designa om gränssnittet i Webcert i syfte att göra det mer användbart, se Figur 17. Samtliga designförändringar har kvalitetssäkrats med hjälp av ett flertal användningstester under året. Under maj och juni har kvalitativa undersökningar genomförts med kommande användare av Webcert gällande ifyllnadsstödet Försäkringsmedicinskt beslutsstöd (FMB) och hur ärendehantering visas i det nya högerfältet. Resultaten av dessa användningstester har lett till iterationer av gränssnittsdesignen, som sedan ytterligare testats av under hösten Det har också genomförts användningstester för att kvalitetssäkra den nya grafiska utformningen av gränssnittet så att det motsvarar användarens behov. De förändringar som påbörjats eller genomförts är: Nytt högerfält med fliksystem för att kunna visa upp intygsspecifik information, till exempel ifyllnadsstödet FMB och SRS i förekommande fall, ärendekommunikationen i form av frågor och svar samt olika former av tips och tricks för ifyllnad av ett intyg och arbetet med Webcert generellt. Påbörjat skissning av prototyp för ifyllnadsstödet ICF som en del av själva intyget, som användaren kan ta hjälp av vid de fält där det behövs. Ny design av sidhuvudet för att också rymma användarens sekretessmarkering. Ny design av intygets sidhuvud för att tydligare visa intygsstatus, händelser samt patientinformation och knappfunktioner. Påbörjat arbete med färg och form o o o Uppdaterad (modern) färgskala för bakgrund, knappar, länkar, typsnitt, etc. Uppdaterad typografi för ökad läsbarhet och snabbare orientering på sidan. Uppdaterad och utökat ikonspråk för att stödja textinnehåll på till exempel knappfunktioner. Sid 40/55

42 Figur 17. Med den nya designen är det möjligt för användaren att läsa frågan från Försäkringskassan samtidigt som hen använder sig av FMB-stödet. Därutöver har flera förbättringar införts för att underlätta arbetet i Webcert: Sättet att visa hjälptexter har gjorts om för att de ska vara lättare att läsa. Obligatoriska fält som inte har fyllts i visas på ett tydligare sätt. Kortkommandon för att ange veckor eller månader i till och med vid ifyllnad av intyg. Arbetstiden beräknas automatiskt per vecka. Fritextrutor expanderar om texten inte får plats i ursprungsrutan. Enkät om Webcert Under våren 2017 skickades en enkät ut till befintliga användare av Webcert. Syftet med att skicka ut enkäten var att utvärdera det som finns i produktion idag och ta reda på vad som fungerar bra och vad som fungerar mindre bra. Från enkäten kom följande förbättringsförslag varav flera har implementerats under 2017: Rullista med diagnoser. Flexibla textrutor (implementerat). Inkorgsliknande fråga-svarsfunktion (implementerat). Inga felmeddelanden innan intyget är färdigifyllt. Sid 41/55

43 Slå ihop funktionerna Förnya och Kopiera (implementerat). Tydligare vad som ska kompletteras vid en kompletteringsbegäran (implementerat). Tydligare och enklare att förnya intyg. Enklare att skriva ut intyg. Förenkla ifyllnad av antal dagar för en sjukskrivning (implementerat). Genomföra en System Usability Scale (SUS) undersökning. Möjlighet att slå på och av funktionalitet I och med att olika vårdgivare och vårdenheter, av olika anledningar, kan välja att använda delar av den funktionalitet som finns i Webcert så har det införts stöd för att kunna slå på och av funktionalitet eller intyg baserat på vilken vårdgivare och vårdenhet som den inloggade användaren tillhör. Uppdragslös inloggning Om en användare kan logga in på fler än en vårdenhet uppmanas denne att välja mellan sina vårdenheter från en meny. Funktionen ska minska risken att intyg utfärdas på fel vårdenhet. Ökad förvaltningsbarhet av intygstyper i Webcert Under året har arbete gjorts för att utreda och utveckla en gemensam struktur för hur alla intygstyper ska vara uppbyggda och visas i Webcert och Mina intyg. Förbättringen har ökat förvaltningsbarheten på så vis att det numera är lättare att addera nya intygstyper. Sekretessmarkering Under 2017 har funktionalitet för att hantera patienter och intygsförskrivare med sekretessmarkering införts i Webcert, sekretessmarkeringen hämtas från Personuppgiftstjänsten. Varje gång ett intyg eller intygsutkast öppnas hämtas patientens personuppgifter för att säkerställa att patienten inte fått en sekretessmarkering sedan intyget hanterades senast. I och med att Socialstyrelsen 2015 godkände en ansökan om undantag om att intyg inte behöver innehålla patientens namn och adress så önskade Försäkringskassan att inga av deras intyg ska innehålla namn och adressuppgifter. Det innebär att namn och adressuppgifter inte sparas för deras intyg samt att de uppgifter som hämtas enbart visas i Webcert men aldrig lagras eller skickas vidare. För hanteringen av intyg som avser invånare med sekretessmarkering gäller vissa särskilda behörighetskrav: Endast läkare och tandläkare kan skapa intygsutkast för invånare med sekretessmarkering. Endast läkare och tandläkare inloggade på den vårdenhet som utkastet/intyget skrevs har tillgång till intyget. Det är inte möjligt att se intyg för invånare med Sid 42/55

44 sekretessmarkering utfärdade på andra vårdenheter eller med sammanhållen journalföring. Endast läkare och tandläkare kan se patienter med sekretessmarkering i listorna med enhetens Frågor och svar och Ej signerade utkast. För övrig hälso- och sjukvårdspersonal filtreras de patienterna bort från listorna. Om hälso- och sjukvårdpersonal som inte är läkare eller tandläkare försöker hantera intyg för en patient med sekretessmarkering får de upp ett meddelande om att de ej är behöriga att hantera intyg för denna patient. I Webcert har följande funktionalitet införts för att hantera personer med sekretessmarkering: Om en läkare eller tandläkare är inne i Webcert på en patient med sekretessmarkering syns det i alla vyer, se Figur 18. Vid utskrift av intyg för patienter med sekretessmarkering visas även en extra dialogruta som informerar användaren om att man måste vara extra varsam med intyget. I PDL loggen sparas inte namn på sekretessmarkerade patienter. Intygsutfärdare med sekretessmarkering behöver intyga att de förstår att deras personuppgifter riskerar att föras vidare innan de tillåts använda Webcert. Figur 18. Exempel på hur sekretessmarkering visas i Webcert Utveckling av dödsbevis och dödsorsaksintyg Det utredningsarbete kring dödsbevis och dödsorsaksintyg som bedrevs under 2016 avstannade då Socialstyrelsen behövde göra en förstudie av konsekvenser med avseende på bland annat förändringar i befintlig föreskrift. Samarbetet återupptogs igen i februari i år. Arbetet inleddes med en analys av de underlag som togs fram under 2016 och en sammanställning av status från det tidigare arbetet. Denna status ställdes mot aktuellt läge. Projektet har ett nära samarbete med Socialstyrelsen för att utreda juridiska aspekter, tekniska förutsättningar samt verksamhets- och kostnadsfrågor. Projektet har även dialog med Skatteverket om motsvarande frågeställningar. Lösningsförslaget för att tillgängliggöra intygen dödsbevis och dödsorsaksintyg i Webcert har detaljerats i samband med utvecklingen av intygen. Detaljeringen har skett löpande i samverkan Sid 43/55