Utvärdering av Samverkansytan

Transkript

1 Utvärdering av Samverkansytan Upplevd nytta av en digital yta för samverkan vid sjukskrivning och rehabilitering

2 Sammanfattning Samverkansytan är ett förslag på en tjänst som syftar till att stötta arbetsrelaterad rehabilitering för hållbar återgång i arbete. Det är först och främst den sjukskrivne invånaren och dennes arbetsgivare som förväntas agera på ytan samt hälso- och sjukvårdens personal. Tjänsten ska vara en säker digital yta för dialog och informationsutbyte som ger en överblick över sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. En prototyp som åskådliggör hur en tjänst för samverkan runt sjukskrivning och rehabilitering skulle kunna fungera har tagits fram. För att bevisa nyttan av en sådan här tjänst genomfördes, under våren 2018, en kvalitativ utvärdering med hjälp av prototypen. Utvärderingen har gjorts av Inera på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting. Genom scenarion av realistiska fall kunde vi simulera hur en framtida tjänst skulle vara att använda. Deltagarna gav kontinuerlig återkoppling på sina upplevelser. Efter scenariot fick deltagarna ett antal öppna frågor för att uttala sig om idén och principen med Samverkansytan. Utvärderingstillfället avslutades med en enkätundersökning. Utvärderingen har varit inriktad på invånare som är sjukskrivna för psykisk ohälsa eller smärtdiagnos, och främst på invånare som arbetar inom offentlig sektor. Förutom invånare deltog också rehabkoordinatorer från hälso- och sjukvården och arbetsgivare (både HR-strateger och närmaste chefer). Läkaren tillför information via läkarintyget, men hypotesen är att de i övrigt inte behöver vara aktiv på ytan för att nytta ska uppnås. Totalt deltog 47 personer från målgrupperna i utvärderingen. 17 deltagare var invånare, 14 stycken var rehabkoordinatorer och 16 stycken arbetsgivare. Prototypen bestod av en version per målgrupp. De funktioner som visats är: Godkännande av information, en tidslinje, en gemensam vy av planeringen, inmatning av information om arbetssituationen, uppladdning av dokument, en meddelandefunktion och kontaktuppgifter. Stor majoriteten anser att ytan skulle ge nytta Resultatet av utvärderingen visar att den stora majoriteten, av de som testat Samverkansytan, upplever att tjänsten skulle vara ett stöd för dem i sin sjukskrivning alternativt i sitt arbete med att stötta sjukskrivna att återgå i arbete. Av invånarna svarar 14 av 17 att Samverkansytan skulle vara ett stöd för dem i sin sjukskrivning, av arbetsgivarna är det 14 av 16 som ser Samverkansytan som ett stöd och 13 av 14 rehabkoordinatorer gör detsamma. Invånarna tycker att Samverkansytan: är enkel att använda och lätta att förstå ökar känslan av kontroll och delaktighet skapar transparens och överblick som avlastar den sjukskrivne eventuellt inte skulle användas av deras arbetsgivare som inte skulle ta sig tid 2

3 Arbetsgivarna tycker att Samverkansytan: vore ett stöd kring arbetsplatsrelaterad rehabilitering, som de saknar idag underlättar kontakt med vården skulle påskynda rehabiliteringen då det går snabbare att få kontakt med respektive aktör även bör inkludera Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen riskerar att finnas utan att de får tillgång, ifall invånaren väljer att inte bjuda in dem. Rehabkoordinatorerna tycker att Samverkansytan: är enkel att använda och ger en bra överblick över invånarens sjukskrivning underlättar kontaktväg med arbetsgivaren gör invånaren mer delaktig förbättrar möjligheten att förbereda sig inför fysiska möten även bör inkludera Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunernas socialtjänst inte blir användbar om invånaren inte orkar eller vill lämna uppgifter där. Möjligheten att samverka skulle öka med en digital yta Intresset att samverka är stort hos samtliga aktörer. Särskilt positivt är att arbetsgivaren kan delta i detta arbete. Den viktigaste faktorn för samverkan är åtkomst till uppdaterade kontaktuppgifter. Om Samverkansytan bara skulle innehålla en enda funktion är bedömningen att de samlade kontaktuppgifterna är den samverkansfunktionen som skulle ge mest nytta. De stora nyttoeffekterna som Samverkansytan bidrar till är: All information om invånarens sjukskrivning och rehabilitering samla på ett ställe Överblick över sjukskrivningen via en tidslinje Stöd att agera rätt vid rätt tidpunkt Kontaktuppgifter till alla som är inbjudna till ytan Möjlighet att kommunicera med övriga aktör (efter invånarens medgivande) Idén att samverka digitalt med huvudaktörerna i en sjukskrivning har vid denna utvärdering visat så bra resultat att en pilotstudie borde vara nästa steg för att undersöka nyttan i ett längre och verkligt perspektiv. Juridiska hinder runt lagring av känsliga hälsodata omöjliggör dock detta i dagsläget. En forskningsstudie är därför enda sättet att, med gällande lagstiftning, få ytterligare evidens åt idén med en samverkansyta. På längre sikt behövs en lagändring. 3

4 Begreppslista/Förkortningar och definitioner Begrepp Adato Arbetsanpassning e-legitimation Företagshälsovård Intygstjänsten Intygstjänster Invånare Mina intyg Mobilt bank-id Pilotstudie Förklaringar IT-baserat sjukfrånvaro- och rehabiliteringsverktyg som riktar sig till arbetsgivare. Syftet är att stötta ansvariga chefer i att rehabilitera invånare tillbaka till arbetet. Arbetsgivaren ska vid behov anpassa arbetstagares arbetsmiljö och ge arbetstagaren hjälp stöd för att återgå till arbetet. Elektronisk legitimation för att legitimera sig och skriva under handlingar i olika e-tjänster hos myndigheter, kommuner, landsting och företag. Arbetsgivarna kan ha samarbetsavtal med en oberoende expertresurs (som inte är offentligt finansierad) inom både psykisk- och fysisk arbetsmiljö. Detta för att stödja dem i arbetsmiljöarbete, arbetsanpassningar och rehabilitering. Ineras nationella databas som lagrar alla elektroniska läkarintyg som utfärdats av hälso- och sjukvården. Nationell samling av digitala tjänster som utvecklas och förvaltas av Inera i syfte att förenkla och effektivisera sjukskrivningsprocessen för invånare och hälso- och sjukvårdspersonal och för att underlätta kommunikationen med Försäkringskassans handläggare. Intygstjänster är även namnet på projektet som utvecklat Intygstjänsterna. Personen som är i behov av koordinering i en sjukskrivnings- eller rehabiliteringsprocess. Aktörerna som är inblandade i sjukskrivning eller rehabilitering har olika benämningar på invånaren: den sjukskrivna, patienten, arbetstagaren, medarbetaren eller kunden. Projektet använder sig därför av det neutrala begreppet invånare. Webbapplikation där invånare kan hantera sina läkarintyg. Det går att läsa, skriva ut och spara intyg i dator och skicka intygen till Försäkringskassan. En elektronisk ID-handling för mobiltelefoner och surfplattor. En första studie som görs i en mindre skala än en fullvärdig studie. Med hjälp av pilotstudien kan man kontrollera att upplägget av studien fungerar och samla in värden som kan användas som kontrollvärden i en fullvärdig studie. 4

5 Prototyp Rehabilitering Rehabkoordinator Rehabiliteringskoor dinator Rehabiliteringsplan Samtycke Rehabiliteringskedjan Sjukskrivningsprocess SKL En testmodell som används vid utvecklingen av en produkt. Den är till för att underlätta kommunikation och visualisering av idéer, detta för att undersöka olika lösningar, väga fördelar mot nackdelar samt att upptäcka brister och fallgropar innan produkten sätts i produktion. Ett samlingsbegrepp för åtgärder av medicinsk, arbetslivsinriktad, yrkesinriktad och social art. (SKL) Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. (Socialstyrelsens termbank) Rehabiliteringskedjan, eller Rehabkedjan, innebär att Försäkringskassans prövning av arbetsförmågans nedsättning och rätten till ersättning görs utifrån ett antal fasta bedömningstidpunkter. Beroende på tidpunkt i rehabiliteringskedjan prövas invånarens arbetsförmåga mot det egna arbetet, andra arbeten hos den befintliga arbetsgivaren och slutligen mot hela arbetsmarknaden. ngen/rehabiliteringskedjan Förkortning av Rehabiliteringskoordinator. En roll som stöttar invånare i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen för att återgå eller vara kvar i arbete. I uppdraget ingår även intern samordning och stöd inom hälso- och sjukvården. Dessutom ingår extern samverkan med andra aktörer, exempelvis arbetsgivaren, i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Vård- och omsorgsplan som beskriver rehabilitering för invånaren. (Socialstyrelsens termbank) En frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken invånaren samtycker till att dennes personuppgifter behandlas eller att dennes sekretessreglerade uppgifter lämnas ut. Sjukskrivningsprocess innebär den process som sker i samband med en invånares sjukskrivning. Centralt är att ett intyg utfärdas och att ett beslut fattas om invånarens rätt till sjukskrivning. Processen löper under den eventuella sjukskrivningen fram till dess att invånaren återfår arbetsförmåga eller återgår i arbete, alternativt har behov av annan typ av stöd eller ersättning. Processen innehåller kommunikation mellan ett antal aktörer Sveriges Kommuner och Landsting 5

6 Slutenvård Vårdenhet Vårdgivare Öppenvård Vård där patienten är boende på en sjukvårdsinrättning (t.ex. operationer där patienten sover kvar på sjukhuset) Organisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård. Gränserna mellan olika vårdenheter inom en vårdgivare bestäms av vårdgivaren själv. Statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvårdsverksamhet som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet (privat vårdgivare) Samlingsnamn för hälso- och sjukvård som utförs på icke inneliggande patienter (t.ex. vårdcentralbesök) 6

7 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Inledning Syfte Avgränsningar Målgrupper Genomförande Metod Rekrytering av deltagare Prototyp Specifikt för invånaren Specifikt för arbetsgivaren Gemensamt för alla Deltagare Invånare Rehabkoordinatorer Arbetsgivare Resultat Invånare Arbetsgivare Rehabkoordinator Läkare Gemensamt Resultat från enkäten Analys Invånaren har kontroll Processtöd Effektivt stöd för minnet Gemensam utgångspunkt Dra åt samma håll

8 7.6 Fler aktörer Slutsatser Bilagor Referenser Revisionshistorik Version Datum Författare Kommentar Anna Lundmark Utkast som bearbetats av projektgruppen 1.0 Anna Lundmark Uppdaterad efter granskning av styrgruppen 8

9 1. Bakgrund Samverkansytan är en del av SK:s och Ineras projekt Intygstjänster Behovet att dela information över aktörsgränserna beskrevs redan 2012 i samband med Intygstjänsters kravarbete kring elektroniska intyg av läkare och andra professioner inom hälso- och sjukvården. Hälso- och sjukvården har bland annat behov av att förstå mer om invånarens arbetssituation. Arbetsgivaren upplever det svårt att hitta former för att dela information om de åtgärder som sker på arbetsplatsen med de andra aktörerna. Vidare upplever många arbetsgivare att det är svårt att komma i kontakt med såväl hälso- och sjukvården som Försäkringskassans handläggare. Uppdraget beskrivs i En kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings - och rehabiliteringsprocess: Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting 2016 [1]. År 2016 genomfördes en fördjupad förstudie i syfte att ta fram förslag till hur individen och aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, i första hand hälso- och sjukvården och arbetsgivare, kan samverka genom att utbyta information med hjälp av digitala informationstjänster. Resultatet av förstudien presenterades i Samverkansytan - en fördjupad förstudie [2]. Uppdraget vidareutvecklades därefter till att innehålla utredning och eventuell utveckling av Samverkansytan som verktyg för dialog mellan framförallt invånaren, arbetsgivaren och hälso- och sjukvården. 2. Inledning Samverkansytan är alltså än så länge ett förslag på en tjänst som syftar till att stötta arbetsrelaterad rehabilitering för hållbar återgång i arbete. Det är först och främst den sjukskrivne invånaren och dennes arbetsgivare som förväntas agera på ytan samt hälso- och sjukvårdens personal. Tjänsten ska vara en säker digital yta för dialog och informationsutbyte som ger en överblick över sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Juridiska hinder stoppade planerna på att utveckla Samverkansytan för ett reellt test, i form av en pilot. Istället har en enklare prototyp tagits fram. Prototypen åskådliggör hur en tjänst för samverkan runt sjukskrivning och rehabilitering mellan invånaren, arbetsgivaren och hälso- och sjukvården skulle kunna fungera. För att bevisa nyttan av en sådan här tjänst genomfördes, under våren 2018, en utvärdering av Samverkansytan med ett 50-tal personer i målgrupperna invånare, arbetsgivare och hälso- och sjukvårdens rehabkoordinatorer. Genom scenarion av realistiska fall kunde vi simulera hur en framtida tjänst skulle vara att använda. Deltagarna gav återkoppling på sina upplevelser. Resultat och slutsatser i denna utvärdering gör inte anspråk på vetenskaplig evidens utan är en sammanställning djupintervjuer och enkätsvar. I denna rapport beskrivs utvärderingen och dess resultat. 9

10 2.1 Syfte Syftet med denna utvärdering var att utvärdera de tre huvudaktörernas, invånaren, arbetsgivaren, och rehabkoordinatorns, förväntade nytta av en digital yta där samverkan kan ske i samband med sjukskrivning och rehabilitering. 2.2 Avgränsningar Utvärderingen har varit inriktad på invånare som varit sjukskrivna för psykisk ohälsa eller smärtdiagnos och som har en anställning att återgå till. Enklare sjukskrivningar som inte har ett uppenbart behov av samverkan mellan fler än invånaren och arbetsgivaren har inte ingått i utvärderingen. Avgränsningen har beslutats av projektets styrgrupp. Även andra aktörer än ovan nämnda målgrupper är viktiga under en sjukskrivning, däribland läkare, företagshälsovården och Försäkringskassan. Av olika skäl har de inte ingått i utvärderingen. Hypotesen från användargrupperna är att läkarna bidrar med information till ytan, i första hand via läkarintyget. Därför har läkare endast intervjuats upplysningsvis (totalt fyra stycken) om hur och i vilken omfattning de vill delta på ytan. (6.4) Alla arbetsgivare har inte avtal med företagshälsovård och avtalen kan även skilja sig stort. Företagshälsovården blir aldrig involverade utan arbetsgivarens samtycke. Därför har vi i första läget beslutat att inte inkludera dem i utvärderingen utan fokusera på de tre huvudaktörerna. Försäkringskassans personliga handläggare är en aktör vars deltagande sannolikt skulle ge nytta vid deltagande i en samverkansyta. Försäkringskassan har valt att inte delta i utvärderingen i detta skede. 2.3 Målgrupper I detta avsnitt beskrivs hur målgrupperna för utvärderingen valts, samt respektive målgrupp och deras behov. Behoven har framkommit i arbetet med förstudien som gjordes under 2016 och Urval av målgrupper Val av målgrupper har skett i nära samarbete med användar- och referensgrupper. Grupperna bestod av representanter från hälso- och sjukvården, arbetsgivare, företagshälsovården, landstingsrepresentanter i egenskap av sjukvårdshuvudmän. Genom Samverkansytan en fördjupad förstudie [3] har tre primära målgrupper definierats; Invånaren som spelar den centrala rollen tillsammans med sin arbetsgivare, som båda två får stöd av hälso- och sjukvårdens rehabkoordinatorer. Utvärderingen har fokuserat på invånare som är sjukskrivna från en anställning och vars rehab syftar till att komma tillbaka till arbetet. Utöver ovanstående träffade vi även träffat fyra läkare som kontrollgrupp under utvärderingen. 10

11 2.3.2 Invånaren Urvalet av invånares diagnos, kön, branschtillhörighet och ålder bygger till största delen på statistik från Försäkringskassan [3]. Är i arbetsför ålder och förväntas återgå till sin anställning Är, eller har varit, sjukskriven för psykisk ohälsa och/eller smärtdiagnos Är framförallt anställd i offentlig sektor Behov: Att hantera många olika kontaktpersoner under sin sjukskrivning En hjälp att komma ihåg vad som har skett och ska ske i sin sjukskrivning Få hjälp att hantera och dela de dokument som behövs i sjukskrivningen Ett stöd i kommunikationen med sin arbetsgivare kring arbetsmiljöfrågor Att få ett processtöd i sjukskrivningen. Idag känner de sig ensamma och utan tillräcklig kunskap Att de åtgärder som föreslås går att genomföra inom föreslagen tidsram Rehabkoordinatorn Är verksam inom hälso- och sjukvården Arbetar inom tre huvudområden; Individuellt stöd till patienten, Samverka och samordna internt samt samverka externt Arbetar i olika omfattning och på olika djup med sitt uppdrag, då rollen rehabkoordinator är relativt ny. Vissa arbetar med hjälp av IT-stöd, andra inte Behov: Enkla kontaktvägar till i första hand arbetsgivaren Kunskap om invånarens arbetsplats Kännedom om var i rehabkedjan invånaren befinner sig Att se andra aktörers plan och åtgärder för rehabilitering och återgång i arbete 11

12 2.3.4 Arbetsgivaren Antingen närmaste chef med arbetsmiljöansvar eller HR-strateg Arbetar framförallt inom offentlig sektor Vissa har IT-stöd för rehabiliteringsfrågor, andra inte Behov: Tillgång till digitalt läkarintyg Hälsoinformation för att veta när rehabiliteringsinsatser kan påbörjas hos arbetsgivaren Kännedom om medicinska hinder som bör beaktas vid rehabilitering 3. Genomförande Utvärderingen som gjordes var en kvalitativ utvärdering där den person som ledde utvärderingen satt i samma rum som den som utförde uppgifterna. Ytterligare en person som dokumenterade befann sig också i rummet. I starten av utvärderingstillfället gav utvärderingsledaren deltagaren några huvudprinciper enligt följande: Vi testar en idé om en digital plats där man kan jobba med det som är gemensamt för alla aktörer under en rehabilitering. Med olika aktörer menar vi t.ex. chef, läkare, annan vårdpersonal och dig. Den här digitala platsen kallar vi Samverkansytan. Vi kommer att visa dig en prototyp av hur en sådan samverkansyta skulle kunna se ut, men det är först och främst principen att samverka digitalt på det här sättet som vi vill veta din åsikt om. Grundläggande är att invånaren äger en yta dit övriga aktörer kan bjudas in. Bara de aktörer som invånaren bjuder in kan se den information som visas på ytan. Innan ny information visas får invånaren alltid en fråga om just den informationen får visas. Samverkansytan ska inte ersätta fysiska möten, utan ses som ett komplement till dessa. En möjlighet att förbereda sig för dessa och upprätthålla en framåtriktning i processen. Stödet ska bara användas i de sjukfall som riskerar att bli långvariga om samverkan inte sker. Hälso- och sjukvården är i allmänhet väldigt duktiga på att bedöma detta. Sedan utvärderades idén om en digital samverkansyta med hjälp av en prototyp där deltagaren fick följa ett scenario (0). Detta för att vi ville försäkra oss om att deltagaren hade kunnat sätta sig in i hur en framtida tjänst skulle se ut. Efter deltagarna fått testa prototypen fick de lyfta blicken (från prototypen de nyss hade sett) och uttala sig om idén och principen med Samverkansytan. Utvärderingstillfället avslutades med en enkätundersökning. Innan utvärderingen startade genomfördes 2-3 testutvärderingar med varje målgrupp för att se att det gick att följa scenariot och att deltagarna förstod frågorna och enkäten. 12

13 3.1 Metod Vi valde att kombinera tre olika metoder: Lösa uppgifter genom scenario Öppna frågor Webbenkät För komplett information om innehållet i respektive metodval se bilagor Lösa uppgifter genom scenario Deltagaren introducerades i ett scenario över en sjukskrivning och rehabilitering som inkluderar en sjukskriven, dennes arbetsgivare, rehabkoordinator i primärvården och kontakt på företagshälsovården. Scenariot har tagits fram och stämts av med arbetsgivare och rehabkoordinatorer som har finjusterat det för att det ska vara verklighetsnära. Deltagaren fick sedan agera utifrån sin roll enligt ett antal uppgifter som skulle lösas via den webbaserade prototypen Öppna frågor Därefter fick deltagaren svara på ett antal öppna frågor, i form av en djupintervju, kring sina upplevelser av en tjänst som skulle kunna fungera på det sättet Enkät Avslutningsvis fick deltagarna svara på ett antal frågor i en enkät. Enkäten gjorde de enskilt utan inblandning av utvärderingsledaren eller den som dokumenterade. Den sista frågan i enkäten gällde vilka funktioner i en samverkansyta som de olika aktörerna skulle ha användning av. Ordningen på de funktioner som listades visades i slumpvis ordning och således inte i samma ordning för alla svarande. Detta för att inte ge en bias av vilka funktioner som ansågs ge mest nytta. Tre av de tio funktionerna var inte framtagna i prototypen men togs med då de tidigare framkommit som önskvärda från användargruppen. Syftet med att ha med dem i enkäten var att se hur stort nytta de skulle ge i förhållande till de funktioner som redan hade arbetats fram. 3.2 Rekrytering av deltagare De invånare som deltog i utvärderingen rekryterades via annonser i dagspress i kombination med gratistidningar, i olika delar av Sverige. Spridningen gjordes utifrån geografiska synpunkter men även för att få spridning i de journalsystem som hälso- och sjukvården använder. Då de psykiatriska diagnoserna och rörelseorganens sjukdomar är störst inom målgruppen så utformades annonsen för att rekrytera från båda dessa grupper [3]. 13

14 De arbetsgivare och rehabkoordinatorer som deltog var utvalda genom så kallad purposeful sampling. Det är en urvalsteknik där de som rekryterar väljer ut deltagare ur målgrupperna, dvs inget slumpmässigt urval. Urvalet grundas på att hitta deltagare som man kan lära sig så mycket som möjligt av. Tekniken används ofta i de tidiga faserna av en utvärderingsprocess innan man går vidare med en större studie med slumpmässigt urval. 4. Prototyp Prototypen består av en version per målgrupp. Invånarens startsida särskiljer sig genom att den ger fokus på hur invånaren behöver agera för att underlätta processen. De övriga aktörernas startsidor ger först och främst en nulägesbild över invånarens rehabilitering och vad som har hänt sedan aktören senast var inloggad. Förutsättningen för att dela hälsoinformation är att invånaren godkänner, eller avvisar, delning av varje specifik informationsmängd. Andra aktörer har möjlighet att föreslå information som bör delas på ytan. Innan informationen visas ger invånaren sitt specifika samtycke till att dela informationen. Om invånaren själv har matat in uppgifter får hen alltid se en sammanställning av informationen innan den delas. Dessutom får invånaren en bekräftelse på delningen direkt då den publiceras och en möjlighet att ångra sig. Om invånaren väljer att inte dela en annan aktörs information får invånaren möjlighet att skicka tillbaka den med en kommentar. Det underlättar till exempel enkla textändringar som kan behövas före delning. Invånaren kan dessutom alltid återkalla samtycke till att dela viss information, liksom återta en inbjudan till en aktör som invånaren anser inte längre ska kunna ta del av information. Den enda informationsmängd som invånaren måste godkänna utan att en annan aktör föreslagit den är läkarintyget för sjukpenning. Det skickas automatiskt från Intygstjänsten när det utfärdats. Invånaren måste dock godkänna delningen på ytan precis som med all annan information. 4.1 Specifikt för invånaren I det här avsnittet beskrivs de delar som är specifika för invånarens version av prototypen Registrering Vid uppstart av Samverkansytan måste invånaren registrera sig. Vid registreringen finns tydlig informationstext om vad Samverkansytan innebär och att invånaren själv är den som kommer att godkänna all information som visas. Invånaren kommer då ha en möjlighet att importera de läkarintyg som hör till det aktuella sjukfallet via koppling till Intygstjänsten. 14

15 4.1.2 Startsidan När invånaren har loggat in visas startsidan, på vilken det finns det två huvudfunktioner; Information att ta ställning till och en klarblå ruta som beskriver nästa steg. Figur 1: Invånarens startsida 15

16 Information att ta ställning till innehåller sådant som andra vill dela på Samverkansytan. Dagens lagstiftning tillåter inte invånaren att bara godkänna aktörerna på ytan, för att sedan kommunicera fritt. Invånaren måste godkänna varje informationsmängd innan den blir synlig för de andra aktörerna som blivit inbjudna. Vid uppstarten av Samverkansytan, då ingen annan ännu är inbjuden till tjänsten, skulle det exempelvis kunna vara ett nytt läkarintyg som inkommit via Intygstjänsten. Figur 2: Godkänna läkarintyg När invånaren har godkänt delning av läkarintyget visas ett urval av detta på startsidan. Där har invånaren också möjlighet att direkt komma åt det aktuella läkarintyget. Figur 3: Urval från senaste läkarintyget som visas under Nuvarande sjukskrivning 16

17 Den klarblå rutan uppmanar invånaren att ta nästa steg i rehabiliteringen. Vid uppstarten uppmanas till exempel invånaren att beskriva sin arbetssituation så att de andra aktörerna kan få tillgång till den när de bjuds in. Figur 4: Uppmaning till nästa steg i rehabiliteringen Beskriv din arbetssituation Invånaren beskriver sin arbetssituation genom att svara på ett antal fördefinierade frågor. Det finns ingen nationell standard för kartläggningssamtal men exempel på frågor att ställa finns i den metodbok för koordinering som SKL har tagit fram. Prototypen innehåller en delmängd av de uppgifter som används vid ett kartläggningssamtal och kan tänkas vara relevanta för andra aktörer. Frågorna som ställs är uppdelade i fyra olika steg: Beskrivning av arbetet och övergripande arbetsuppgifter Uppgifter om ordinarie anställning Uppfattning om arbetsförmågan Egna förslag till förändringar Uppgifterna om ordinarie anställning kan invånaren välja att arbetsgivaren ska ange istället för att göra det själv. 17

18 Slutligen får användaren en sammanfattning för att granska det hen har skrivit in och därifrån kan hen publicera informationen på Samverkansytan. Figur 1: Invånaren beskriver sin arbetssituation 18

19 4.1.4 Bjud in aktör Invånaren kan bjuda in de aktörer hen önskar till Samverkansytan. Grunden för en bra arbetsplatsanpassad rehabilitering inkluderar som minimum arbetsgivaren. Därför kommer invånaren att få en uppmaning att bjuda in sin arbetsgivare. Dessutom kan invånaren godkänna att den läkare eller rehabkoordinator som är kopplade till sjukskrivningen får tillgång till Samverkansytan. Självklart kan invånaren också välja andra aktörer i sjukvården att lägga till, om hen önskar. Utöver detta kan invånaren bjuda in övriga personer hen önskar ska ha inblick i sin sjukskrivning, till exempel en anhörig eller en facklig representant. Figur 2: Invånaren bjuder in aktörer till Samverkansytan 4.2 Specifikt för arbetsgivaren I det här avsnittet beskrivs de delar som är specifika för arbetsgivarens version av prototypen Komplettera anställningsinformationen Arbetsgivarens första steg på Samverkansytan bör vara att läsa igenom invånarens beskrivning av arbetssituationen och komplettera den om nödvändigt. När arbetsgivaren kompletterar invånarens beskrivning av arbetet så görs det i tre steg. I steg ett beskrivs ordinarie anställning. Uppgifterna kan vara förifyllda om invånaren redan har angett dem själv, men eftersom det är arbetsgivaren som är ansvarig för anställningen så behöver uppgifterna bekräftas och eventuellt justeras av arbetsgivaren. I steg två får arbetsgivaren 19

20 möjlighet att bekräfta de arbetsuppgifter invånaren har angett alternativt lägga till ytterligare arbetsuppgifter. Det finns också möjlighet att skriva en generell kommentar till arbetsuppgifterna eller ladda upp en befintlig arbetsbeskrivning. Slutligen får arbetsgivaren en sammanställning över det hen har skrivit och kan skicka uppgifterna till invånaren för publicering. Figur 3: Arbetsgivaren kompletterar invånarens arbetsbeskrivning 20

21 4.3 Gemensamt för alla I det här avsnittet beskrivs de delar som finns i alla tre versioner av prototypen Inloggning För arbetsgivaren och invånaren är det tänkt att inloggning sker via e-legitimation. Exakt hur denna registrering ska genomföras är inte utrett då det händer mycket gällande e-legitimation och åtkomst till olika digitala tjänster. För hälso- och sjukvården är det tänkt att SITHS-kortet eller det kommande EFOS-kortet (som ersätter SITHS-kortet) kan användas, precis som för hälso- och sjukvårdens övriga it-stöd Startsidan (exklusive invånaren) Vid första inloggningen är förhoppningen att invånaren redan ska ha påbörjat användningen av Samverkansytan och bland annat skrivit in sin upplevda arbetssituation. När en aktör loggar in möts hen av en översiktsbild över invånarens sjukskrivning. Den visar: En lista över det som hänt sedan användaren loggade in senast Nuvarande sjukskrivning som visar ett urval av uppgifter från senaste läkarintyget Ett urval av uppgifter från invånarens bedömning om arbetsförmågan Uppskattad dag i invånarens rehabkedja Nästa steg (den klarblå rutan) Nuvarande sjukskrivning innehåller ett urval av uppgifter från det aktuella läkarintyget för sjukpenning som innefattar sjukskrivningsgrad, hur länge intyget gäller, diagnos (om invånaren inte har valt att dölja den för arbetsgivaren) och läkarens prognos för återgång i arbete. Där finns också en länk för att öppna intyget i sin helhet. De uppgifter om arbetsförmågan som presenteras på startsidan är invånarens prognos för återgång i arbete och uppgift om hen klarar av att arbeta deltid. Endast Försäkringskassan kan beräkna exakt dag i Rehabiliteringskedjan. Den dag som presenteras i Samverkansytan är en uppskattning beräknad utifrån de befintliga läkarintygen i Intygstjänsten. 21

22 Den klarblå rutan som beskriver nästa steg är anpassad efter vilken roll aktören har. Figur 4: Startsidan för alla aktörer utom invånaren Tidslinjen Tidslinjen visar alla händelser som skett under sjukfallet och alla informationsmängder som delats på Samverkansytan i kronologisk ordning. Den visar både det som har hänt, och det som ska hända i framtiden. Dessutom innehåller tidslinjen information om hur händelserna förhåller sig till invånarens uppskattade dag i rehabkedjan. I framtiden är det önskvärt att den korrekta dagen skickas ut av Försäkringskassan när den sätts. Fram till det är möjligt borde dock invånaren själv kunna uppdatera till den korrekta dagen när de får en sådan av Försäkringskassan (utanför Samverkansytan). Varje informationsmängd går att klicka på och öppna. 22

23 Tidslinjen är tänkt att fungera som ett sorts processtöd, en kalender med länkar till relevant information, för i första hand invånaren som i dag tvingas vara bärare av all information till och emellan de olika professionella aktörerna. Figur 5: Tidslinjen Planering I planeringen delar alla aktörer de rehabiliteringsåtgärder man genomför. Varje åtgärd läggs i en gemensam lista. I prototypen visas också läkarens förslag på åtgärder från läkarintyget i listan. Tanken är att läkarens förslag på åtgärder i intyget automatiskt ska importeras till planeringen. Där ska arbetsgivaren markera att hen läst och beaktat informationen. Sedan är det upp till arbetsgivaren att besluta om åtgärden kan genomföras eller inte. Läkarens förslag på åtgärder finns med i läkarintyg för sjukpenning, FK7804, som lanserades i december Vid utvärderingstillfället hade FK7804 inte införts i alla landsting/regioner. Invånaren kan också själv lägga in aktiviteter/åtgärder. 23

24 Avsikten är att ge överblick över samtliga åtgärder oavsett aktör. Detta skulle underlätta både dialog med invånaren och planering av nästa steg för att få en bra mix av åtgärder som främjar återgång i arbete. När en åtgärd är avslutad får den som är ansvarig för uppföljningen utvärdera resultatet av åtgärden. Utvärderingen är en kort redogörelse, oftast endast på några rader. Figur 6: Planering Figur 7: Lägg till åtgärd i planering 24

25 4.3.5 Arbetssituation Här visas den beskrivning invånaren själv gjort av sin arbetssituation tillsammans med de eventuella kompletteringar som arbetsgivaren gjort (se nästa sida). Där kan den part som har angett informationen också redigera densamma. För övriga aktörer finns möjlighet att kommentera olika avsnitt. Informationen är indelad i en arbetsbeskrivning, information om arbetsförmågan och förslag på förändringar. Arbetet beskrivs genom att specificera arbetsuppgifter. Därefter skattar invånaren sin arbetsförmåga utifrån huruvida de klarar respektive arbetsuppgift helt, delvis eller inte alls. Invånaren får även möjlighet att ge förslag på vad som skulle kunna underlätta arbetet. Invånarens beskrivning av sin arbetssituation är en av de mest centrala delarna av Samverkansytan. Det är utifrån den läkaren gör sin bedömning om arbetsförmågan, arbetsgivaren kan förslå anpassningar och rehabkoordinatorn kan stötta med rehabiliteringsåtgärder. I dag får invånaren ge sin bild till läkaren vid ett tidsbegränsat läkarbesök och i många fall tror sig arbetsgivaren ha en bra bild av arbetssituationen redan. I utvärderingarna visar det sig dock att många invånare inte alls känner att de har samma bild av arbetssituationen som arbetsgivaren. Det blir hos rehabkoordinatorn de har mest tid att gå igenom den bild de själva har genom ett första kartläggningssamtal. Resultatet är att läkaren, arbetsgivaren och rehabkoordinatorn får olika bilder av invånarens arbetssituation och därmed är det svårt att stötta åt samma håll i rehabiliteringen. Figur 8: Arbetssituation 25

26 Figur 9: Invånarens arbetsuppgifter beskrivna av invånaren och arbetsgivaren tillsammans med invånarens skattning av arbetsförmåga Dokument På dokumentsidan kan alla dokument som aktörerna vill dela kan laddas upp och, efter godkännande av invånaren, visas. De läkarintyg invånaren väljer att dela läggs automatiskt in här. Andra dokument som kan läggas in är till exempel rehabiliteringsplaner och samtycken. Listan går att filtrera om den blir lång. Exakt vilka filter som blir relevanta är i dagsläget svåra att förutse. Figur 10: Dokument 26

27 4.3.7 Meddelanden Meddelandefunktionen ska ge en säker kommunikationskanal mellan olika aktörer kring förutbestämda ämnen. Det är den enda del av Samverkansytan som frångår principen om att allt innehåll på Samverkansytan delas med alla. Att det är förutbestämda ämnen beror på att invånaren ska kunna förutse vad som kommer att diskuteras och därmed, rent juridiskt, inte behöver godkänna varje meddelande för sig. Antingen bjuder invånaren in till en konversation kring ett ämne, eller så föreslår någon annan aktör en konversation kring ett ämne som invånaren sedan godkänner. Endast då öppnas kommunikationsvägen upp för de utvalda aktörerna. Invånaren är alltid en part i konversationen och ser allt som skrivs. Figur 11: Meddelanden Figur 12: Lägg till ny konversation 27

28 4.3.8 Kontakter På kontaktsidan synliggörs invånarens alla kontakter, där också kontaktuppgifterna delas med alla inbjudna aktörer. Med kontaktuppgifter avses vem hos en viss aktör som är inkopplad i sjukskrivningsärendet samt hur på vilket sätt den personen helst vill bli kontaktad, exempelvis mejl eller telefon. För att informationen ska vara relevant är av största vikt att dessa uppgifter är aktuella. Här kommer sannolikt invånaren behöva återkommande påminnelse om att bjuda in eventuella nya aktörer, men även ta bort de aktörer som inte längre är aktiva i ärendet. Samverkansytan är tänkt att föreslå de vårdkontakter som invånaren blir tilldelad i sjukvården, till exempel en läkare som utfärdat ett läkarintyg eller en rehabkoordinator som blir inkopplad på sjukfallet. Figur 13: Kontakter 5. Deltagare Totalt deltog 47 personer från målgrupperna i utvärderingen. I avsnittet beskrivs deltagarna i respektive grupp mer noggrant. 5.1 Invånare Psykiatriska diagnoser är den vanligaste orsaken till sjukskrivning och det är en tydlig överrepresentation av kvinnor i gruppen som är sjukskrivna för psykiatriska diagnoser [3]. Därav innehåller vårt urval övervägande kvinnor och de psykiatriska diagnoserna är i majoritet. 28

29 Invånarna som deltog: 17 stycken (varav 15 kvinnor och två män) Ålder år, medelålder 52,5 år, medianålder 57 år Boende i eller närheten av Halmstad, Stockholm, Sundsvall och Västerås Majoriteten var/hade varit sjukskrivna för psykisk ohälsa Sjukskrivningsperioden varierade mellan 1 månad och 5 år men majoriteten låg mellan 2 6 månader Vissa deltagare hade återgått till arbete, andra var sjukskrivna på deltid medan vissa fortfarande var 100% sjukskrivna Var yrkesverksamma inom offentlig sektor (kommunal-, landstings-) och privat sektor 5.2 Rehabkoordinatorer Majoriteten av de som arbetar inom Landstinget är kvinnor, enligt statistik från Statskontoret [4]. Detsamma gäller för könsfördelningen bland rehabkoordinatorer. De som i första hand kommer i kontakt med invånare i målgruppen arbetar i primärvården. Rehabkoordinatorerna som deltog: 14 stycken (varav 13 kvinnor och en man) Majoriteten från öppenvård men även slutenvård inom psykiatri och ortopedi Verksamma i regionerna/landstingen Halland, Skåne, Stockholm, Uppsala, Västmanland och Östergötland 5.3 Arbetsgivare Av de arbetsgivare som deltog arbetade de flesta i offentlig verksamhet där antalet kvinnor är högre än män [4]. Efter testutvärderingarna framkom det att närmaste chefer skulle vara mer betjänta av tjänsten än HR-strategerna. Arbetsgivarna som deltog: 16 stycken (varav 13 kvinnor och tre män) 14 var chefer i offentlig verksamhet och två i privat sektor Tio var närmaste chefer och sex var HR-strateger Verksamma i Alingsås, Göteborgsområdet, Malmö, Lund, Sigtuna och Stockholmsområdet. 29

30 6. Resultat I avsnittet redovisas resultaten från utvärderingen. Först beskrivs några resultat som är mer specifika för varje grupp separat. Därefter redovisas resultaten i gemensamma punkter då det är intressant att se de olika målgruppernas perspektiv på samma fråga. Slutligen presenteras resultaten utifrån enkäten och de funktioner som utvärderades och de funktioner som kommit som förslag i projektet men inte hunnit infogas i prototypen. 6.1 Invånare I detta avsnitt presenteras de resultat som var specifika för invånarna Generella intryck av Samverkansytan Flertalet av de tillfrågade (14 av 17) uppgav att Samverkansytan skulle vara ett stöd för dem i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Majoriteten av invånarna som intervjuades hade diagnosen utmattningssyndrom. Många beskrev en bottenlös trötthet och en mycket begränsad ork. Det stora flertalet uppger ändå att de skulle använda en digital tjänst med Samverkansytans innehåll, så fort den mest akuta fasen är över. Ett stort flertal av de invånare som testat Samverkansytan (15 av 17) beskriver att ytan skulle hjälpa dem att förklara sin situation för de aktörer som är involverade i deras ärende. Ytan skulle vara ett stöd för att strukturera upp de aktiviteter den sjukskrivne förväntats utföra. Att se till att läkarintyget når rätt person hos arbetsgivaren, att förklara för olika vårdprofessioner vad ens arbete består av, att hålla reda på datum som är viktiga för att få ersättning från Försäkringskassan, att förklara för företagsläkaren vad vårdcentralens kurator sa eller att föreslå hur ens arbetsplats kan förändras så att det blir möjligt att återgå i tjänst är några exempel. Flertalet av de tillfrågade (16 av 17) uppger att Samverkansytan skulle ge en bra överblick över sjukskriving och rehabilitering. Flera invånare beskriver nyttan med att alla kontaktuppgifter, intyg, rehabiliteringsplaner och andra dokument finns samlade på ett ställe som ovärderlig. Att få en överblick över sin rehabilitering, vad som har hänt och vad som ska hända i närtid, tror många skulle skapa trygghet en trygghet som skulle underlätta återgång i arbete. Det här är något som behövs. Nu hänger mycket i luften. Invånare Invånaren uppskattar prototypen eftersom texterna är korta. Att ifyllnad kan ske stegvis är viktig, liksom att det ifylld sparas automatiskt i invånarens egen vy och att detta finns kvar till nästa sejour, även utkast som ännu inte färdigställts. Merparten av de intervjuade invånarna fanns i offentlig sektor. Inför utveckling av en Samverkansytan finns det anledning att göra kompletterande intervjuer med invånare i det privata näringslivet. Ett exempel värt att nämna från den privata sektorn är att en invånarna, som var chef i en starkt konkurrensutsatt bransch i det privata näringslivet, uttryckte ambivalens kring att dela och beskriva sin ohälsa till sin arbetsgivare. Det krockade med viljan att prestera på jobbet och invånaren kände en oro för minskad möjlighet till framtida befordran eller rent av rädsla att inte får behålla sin nuvarande chefsbefattning. 30

31 Invånaren tycker att Samverkansytan: är enkel att använda och lätta att förstå underlättar överblick över processen ökar känslan av kontroll och delaktighet skapar transparens som avlastar den sjukskrivne viss oro finns att aktörer, främst arbetsgivaren, inte ska ta sig tid att delta Viktiga framgångsfaktorer: Att texterna är korta Att det går att fylla i lite i taget Invånarens favoritfunktioner: Kontaktuppgifter Dela dokument Tidslinjen Jag skulle slippa hålla reda på alla papper. Invånare Ibland har jag ork, men ibland orkar jag ingenting alls. Här kan jag gå in när jag vill. Invånare Att dela sin information Invånarna är idag ett informationsnav och är bärare av all information mellan aktörerna. De upplever en okunskap om vilken aktör som ska agera när, vilken aktör som behöver vilken information och vid vilket tillfälle. Att kunna ersätta alla de papper de hanterar idag med Samverkansytan skulle upplevas som väldigt underlättande. De skulle inte heller behöva känna sig så utsatta och utfrågade vid varje möte. Tidslinjen uppskattades väldigt mycket av invånarna som varit sjukskrivna i utmattningssyndrom. Idag har de svårt att komma ihåg vad som har hänt och när i tiden saker har hänt. Att själv kunna beskriva sin arbetssituation i sin egen takt upplevs också tillfredsställande och ger troligtvis mer genomtänkta och korrekta uppgifter. 31

32 Att i planeringen också få lägga in de åtgärder invånarna själv genomför är positivt och de vill gärna visa hur mycket de kämpar och genomför på egen hand. En invånare berättar att det kanske kunde ha fått någon att reagera på att hon var för aktiv i starten och därför tog steg bakåt i sin rehabilitering Få det stöd man behöver Under utvärderingen har invånaren berättat att de har haft någon aktör som varit det avgörande stödet genom sjukskrivningsprocessen. Ofta upplever invånaren också att någon aktör inte stöttar på det sätt de bör. Genom Samverkansytan känner invånaren att det skulle bli tydligare om någon aktör inte gör det de ska, vilket är en svårighet idag. Har invånaren exempelvis bjudit in sin arbetsgivare att bidra med arbetssituation och åtgärder för arbetsanpassningar utan att få någon respons så blir det tydligt för övriga aktörer och de kan hjälpa invånaren att kommunicera med arbetsgivaren Positivt att alla ser samma sak Invånaren ser överlag mycket positivt på att dela med sig av samma information till alla. De två största vinsterna med detta anser invånaren vara att man slipper upprepa sin berättelse om och om igen, samt att man vet att man har förmedlat alla den specifika information som en viss aktör behöver i ett visst läge för att ärendet ska avancera. Här känns det som att man äger sitt ärende. Invånare Ingen invånare uttryckte någon tveksamhet till att dela information med hälso- och sjukvården. Att ha företagshälsovården på samma yta upplevdes som naturligt. Ingen specifik fråga ställdes om huruvida primärvård och specialistvård skulle kunna ta del av varandras information, men tidigare intervjuer visar att invånaren i allmänhet tror att informationsutbyte redan sker mellan dessa vårdgivare. Patienten kan se att ingen pratar bakom ryggen på dem Rehabkoordinator Flertalet av de intervjuade var införstådda med att arbetsgivarens deltagande på en samverkansyta är en förutsättning för att underlätta återgång i arbete. De flesta ser stora fördelar med att kunna dela relevant information digitalt med arbetsgivaren, exempelvis läkarintyget och planerade rehabiliteringsåtgärder. Viss oro över att dela hälsoinformation med arbetsgivaren fanns dock hos ett antal av de intervjuade, men i stort sett samtliga tycker att det negativa vägs upp av fördelarna med att ha arbetsgivaren på ytan. 32

33 En vanlig farhåga var att arbetsgivaren inte skulle ta sig tid att läsa andra aktörers information eller strunta i att svara på ställda frågor. Därför ansåg många att det behövde finnas funktionalitet som visar vilka som har tagit del av informationen. Några trodde att detta kunde öka arbetsgivarens möjlighet att agera när informationen är kort och komprimerad och kan hanteras på tider som passar chefen. Det är tveksamt om min chef skulle anse sig ha tid att läsa det här, men det är ju bra att alla andra ser om han inte gör något. Invånare 6.2 Arbetsgivare I detta avsnitt presenteras de resultat som var specifika för arbetsgivarna Generella intryck av Samverkansytan Det framgick i utvärderingarna med både närmaste chef och HR-strateger att den användargrupp som skulle ha mest nytta av Samverkansytan är närmaste chef. Gruppen närmaste chef har idag en begränsad kunskap om vad som förväntas av dem som arbetsgivare i rehabiliteringsfrågan. De har inte heller lika goda stödsystem som HR-gruppen. Båda grupperna vill att HR ska kunna kopplas in när närmaste chef, alternativt invånaren, känner ett behov av det. Det var överraskande att flertalet HR-strateger (5 av 6) ändå ansåg att Samverkansytan skulle underlätta deras arbetet med återgång i arbete. I prototypen som visades i utvärderingen är det endast invånaren som kan bjuda in aktörer, men arbetsgivaren önskar att närmaste chef ska kunna föreslå att någon från HR bjuds in. Arbetsgivarna tycker att Samverkansytan: skulle ge dem ett stöd kring arbetsplatsrelaterad rehabilitering, som de saknar idag. kan underlätta kommunikationen med vården. skulle påskynda rehabiliteringen då det går snabbare att få kontakt med respektive aktör. bör inkludera Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen också. riskerar att finnas utan att de får tillgång, ifall invånaren väljer att inte bjuda in dem. kan få invånaren att gömma sig bakom den och undvika samtal och möten och därmed bli mer distanserad från arbetsplatsen. Viktigt för framgång: Att informationsmängderna som efterfrågas enkelt går att överföra till Försäkringskassan, om de behöver samma uppgifter. Att tjänsten går att koppla till interna system som lönesystem eller rehabsystem. 33

34 Arbetsgivarnas favoritfunktioner: Digital åtkomst till läkarintyget Meddelanden säker dialog med såväl invånare som övriga aktörer Invånarens skattning mot arbetsuppgifterna och förslag på förändringar Utvärderingar av genomförda åtgärder Dialog med vården Arbetsgivarna, främst gruppen närmaste chef, upplever svårigheter att få igång en dialog med vården. Den information de får från vården är läkarintyget. Då invånaren kan välja att dölja vissa delar av läkarintyget för sin arbetsgivare är det inte heller säkert att de får hela intyget. Då går de miste om information om funktionsnedsättningen och aktivitetsbegränsningen, information som de behöver för att kunna anpassa arbetsplatsen på bästa sätt. "Sekretessen är ett problem idag. Det är jättesvårt att samordna. Man har ett rehabiliteringsansvar men får ingen information." Arbetsgivare Även kommunikationen med Försäkringskassan och i vissa fall Arbetsförmedlingen skulle kunna förbättras genom Samverkansytan. En del arbetsgivare vill att Försäkringskassan ska ha full tillgång till tjänsten, precis som alla andra aktörer. Andra tycker att Försäkringskassan kan bli en part när sjukfallet närmar sig dag 180 och att de skulle få se att det pågår rehabilitering och om företagshälsovården är inkopplad Dubbeldokumentation Trots att flera av de arbetsgivare som deltar i utvärderingen idag använder sig av ett rehabiliteringssystem (exempelvis Adato) så upplever de att Samverkansytan ger en extra dimension av just dialogen mellan aktörerna. Eftersom arbetsgivarens åtgärder (anpassningar) dokumenteras i rehabiliteringssystemen önskar man synkronisera dessa med Samverkansytan så att man slipper dubbeldokumentation. Även plan för återgång i arbete, som arbetsgivaren måste upprätta om invånaren antas vara sjuk i mer än 60 dagar, bör synkroniseras. Även övrig information som kan vara sådan att Försäkringskassan begär in den i ett senare skede önskar arbetsgivaren ha i samma format och möjlighet att föra över med ett knapptryck Processtöd Osäkerhet finns kring vad arbetsgivaren ska göra och när. De är rädda att missa något som kan innebära stora svårigheter för deras medarbetare. Det är också stor skillnad i vilken kunskap arbetsgivarna har kring arbetsmiljö- och rehabiliteringsfrågor, och man har i olika grad upparbetade processer och mallar för hur dessa frågor ska hanteras. Därför önskas processtöd genom Samverkansytan. Arbetsgivarna, och främst närmaste chef, vill ha uppmaningar i översikten om vilket steg de bör ta härnäst. Det bör t.ex. aldrig stå Du har inget mer att följa upp då det alltid finns saker att göra. 34

35 6.2.5 Information kan döljas Arbetsgivarnas största oro, näst efter att inte bli inbjuden till Samverkansytan, är att invånaren undviker att dela viktig information med dem. De skulle önska att Samverkansytan tydligare beskrev fördelarna med att dela viktig information med arbetsgivaren så att de lättare kan fullfölja sitt arbetsmiljöansvar. Dessutom efterfrågar de att invånaren får information om konsekvenserna om de väljer att inte dela information med arbetsgivaren. Arbetsgivarna menar att om patienten inte vill eller orka dela information kommer ytan inte att fungera. Några arbetsgivare uttryckte sin oro över att vissa invånare, där det finns en konflikt på arbetsplatsen, kommer vara mindre benägna att dela med sig av information. 6.3 Rehabkoordinator I detta avsnitt presenteras de resultat som var specifikt för rehabkoordinatorerna Generella intryck av Samverkansytan Det är lätt att förstå syftet med Samverkansytan för Rehabkoordinatorerna, då ett av deras tre huvudområden är att samverka externt (de övriga är individuellt stöd till patienten och samverka och samordna internt). De är redan införstådda med vilka andra aktörer som kan vara relevanta att samverka med för att hjälpa invånaren att återgå i arbete. De flesta rehabkoordinatorerna (13 av 14) ansåg att Samverkansytan skulle vara ett stöd för dem när de stöttar sjukskrivna att återgå i arbete. Visst är det bra att träffas fysiskt, men det är inte alltid möjligt. Då är det bättre att mötas här än att inte prata alls. Rehabkoordinator Rehabkoordinatorerna är de som oftast hjälper invånaren att förstå vad de själva måste bidra med i sin rehabilitering. De förklarar till exempel Försäkringskassans rehabiliteringskedja och vilket ansvar invånaren själv har i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Även det individuella stödet till invånaren anses underlättas tack vare Samverkansytan. Att snabbt bilda sig en överblick över invånarens arbetsplatsrelaterade rehabilitering är en eftersökt funktion, som till stor del uppfylls av informationen på Samverkansytans startsida. Störst nytta gör snabb information från läkarintyget och vilken dag i rehabkedjan invånaren befinner sig i. Det rehabkoordinatorerna saknar på startsidan är vilka kontakter invånaren delar information med på Samverkansytan och vilken den första dagen i sjukfallet är. Det behöver också bli tydligare vilken information rehabkoordinatorn har läst och vilken som är ny sedan sist. Även den enkla informationen om Rehabkedjan och den uppskattade dagen som invånaren befinner sig i angav man som oerhört uppskattat. Viktigt är då att det är en så korrekt uppgift som möjligt. 35

36 Rehabkoordinatorerna tycker att Samverkansytan: är enkel att använda och ger en bra överblick över invånarens sjukskrivning. ger lättare kontaktväg till arbetsgivaren. kan underlätta för invånaren att känna sig delaktig. kan ge bättre förutsättningar att förbereda sig inför fysiska möten. bör inkludera Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Socialtjänsten också. inte blir användbar om invånaren inte orkar eller vill lämna uppgifter där. Viktigt för framgång: Att det blir en sömlös övergång från befintliga system Att rehabkoordinatorn kan hjälpa invånaren att fylla i uppgifterna Rehabkoordinatorernas favoritfunktioner: Kontaktuppgifter Beskrivningen av arbetssituationen Gemensam vy över planeringen Beslut från Försäkringskassan (visas inte i dagens prototyp) Hantera flera invånare Rehabkoordinatorer hanterar många sjukskrivna samtidigt. Det ställer krav på funktionalitet i tjänsten som inte idag har kravställts och utvärderats. Exempel på funktionalitet som efterfrågades var notifieringar, eftersom rehabkoordinatorerna behöver veta om något har hänt på en av deras patienters Samverkansyta utan att gå in och titta på alla. De önskar också att det blir möjligt att enkelt växla mellan olika invånare. Eftersom rehabkoordinatorn redan använder ett flertal system så är det önskvärt att det inte krävs ytterligare inloggning till denna tjänst utan att det kan gå sömlöst. Rehabkoordinatorerna vill också få olika typer av indikation om en invånare har en Samverkansyta eller om invånaren har bjudit in rehabkoordinatorn till sin yta. Vidare måste det utredas huruvida en kollega kan överta en rehabkoordinators patienter på ett smidigt sätt vid längre frånvaro. 6.4 Läkare Det är endast ett fåtal läkare som har deltagit i utvärderingen. Hypotesen om att de inte kommer att besöka Samverkansytan särskilt ofta bekräftades. Däremot vill de ha möjlighet att nå all information vi en länk i journalsystemet och specifik information när man utfärdar läkarintyg för sjukpenning. 36

37 Behoven är: Föda in information från intyget automatiskt (vill inte ha extra system) Information om invånarens arbetssituation (helst där man utfärdar intyget) En komplett bild av invånarens situation för eventuell vidare sjukskrivning eller behandling länk från sitt journalsystem Kännedom om kontakt med Företagshälsovård tagits 6.5 Gemensamt I detta avsnitt presenteras de resultat som var gemensamma för alla tre aktörer Invånarstyrd information Det stora flertalet invånare upplever det som en stor trygghet att hen styr vilken information som delas genom aktivt godkännande, något som övriga aktörer också var positiva till. Det finns en generell oro att invånaren inte delar med sig av all information. För att illustrera möjligheten att helt utelämna information från Samverkansytan inkluderade utvärderingen ett scenario där invånaren väljer att INTE visa ett vårdbesök som hen anser bara rör privatlivet. Flertalet av aktörerna tycker att det är invånarens självklara rätt. Arbetsgivarna är medvetna om detta och berättar att så är fallet även idag. Arbetsgivarna sätter en tilltro till att skapa en relation till invånaren som gör att hen känner sig trygg med att dela all information. Medarbetaren vill sällan dela med sig av vad som händer privat. Det kommer inte ett system ändra på. Närmaste chef Arbetsgivarna påpekar att så fort något undanhålls blir det svårare att förstå den sjukskrivnes helhetssituation. Vi är bara en människa (inte en arbetsmänniska och en privatmänniska). Flera av invånarna tror att det skulle vara till deras fördel att låta alla se allt. Två av invånarna tyckte att det borde vara möjligt att visa för vissa av de inbjudna aktörerna, men inte för andra. Har man en bra chef vill man visa det mesta, men har man en sämre chef kan det vara skönt att kunna dölja det. Invånare Oron för att invånaren väljer bort att dela viss information, som kan vara viktig för de andra aktörerna att känna till, återkom även hos vårdpersonalen. Invånarna som deltog i utvärderingen uttryckt dock inte sådana planer. 37

38 6.5.2 Oro för att öka stress Vissa arbetsgivare och rehabkoordinatorer ser en risk för att invånaren kan utsättas för ytterligare stressmoment då hen kan få flertalet uppmaningar om att ta ställning till att dela information. Man ser risken men det är ändå så det måste gå till för att vara tydligt för invånaren Samverkansytan inte relevant för alla Både arbetsgivare och rehabkoordinatorer nämner att Samverkansytan inte kommer att vara användbar för alla inom den tänkta invånarmålgruppen. Man tror inte att alla invånare kan ta till sig ytan på grund av digital omognad, funktionshinder eller språkförbistringar. Detta måste tas hänsyn till vid en eventuell utveckling av Samverkansytan. Bra för många men inte för alla. Rehabkoordinator Kontaktuppgifter Det enskilt största problemet, i dagens rehabiliteringsprocess, upplever alla deltagare är att få kontakt med varandra. Dels att ta reda på vilka det är som invånaren har kontakt med dels att faktiskt få kontakt med den eftersökta aktören. De flesta aktörer har telefontider som inte är synkroniserade med varandra. Det är också vanligt att hälso- och sjukvårdens telefontider bara är avsedda för patienten. Därför kan det ta flera veckor att bara få kontakt med varandra och därmed kunna utreda vad som utredas bör. I utvärderingarna hör vi skräckexempel på när det tar tre till fyra veckor bara för två aktörer att nå varandra och diskutera rehabiliteringen. I flera fall kan det också först behövas ett skriftligt samtycke från invånaren som ska skickas till den som ska bidra med informationen. Att snabba på rehabiliteringens initiala skede är viktigt för invånarens återgång i arbete. I Samverkansytan ska kontaktuppgifter till de aktörer som invånaren väljer att bjuda in (eller som blir föreslagna och godkända av invånaren) samlas på ett ställe. Här blir det tydligare vilka kontakter patienten har. Då kan vi lättare få kontakt. Rehabkoordinator Många patienter efterfrågar detta. De säger: Pratar inte ni med varandra? Rehabkoordinator 38

39 Arbetsgivarna har ofta bra kontakt med invånaren under de första två veckorna i sjukfallet. De riskerar att tappa den nära kontakten ju längre sjukfallet pågår. Idag har arbetsgivaren oftast bara vetskap om vilken läkare som invånaren har via läkarintyget. För att få tillgång till övriga kontakter måste invånaren dela med sig av dem. Möjligheten att få lätt tillgång till dessa känns utopisk för flera arbetsgivare. Då arbetsgivaren kan ha flera sjukfall samtidigt för sin personal är det också lättare att hålla isär vilka kontakter som tillhör vilken invånare Digital samverkan Att kommunicera och dela hälsoinformation i ett fysiskt rum är mycket lättare juridiskt, än om det ska ske digitalt. För att vara säker på att informationen hanteras av rätt personer behöver det finnas en säker inloggning och säker lagring. Digital kommunikation ger upphov till andra förväntningar på när informationen ska finnas tillgänglig. Säkerhet (E-legitimation) I utvärderingen ingick inloggning med mobilt bank-id för att undersöka förutsättningar för inloggning med e-legitimation. Invånarna är överlag trygga med att använda mobilt bank-id för att läsa hälsouppgifter. De allra flesta har erfarenhet av användning av detta (16/17). De tycker att det är enkelt. Bland arbetsgivarna är användningen av mobila bank-id tudelat. Många tycker att mobila bank- ID är den säkraste inloggningsformen och enklare att använda än användarnamn och lösenord, medan några upplever en olust att använda det personliga mobila bank-id i arbetssammanhang. Man måste redan nu använda sin personliga e-legitimation för att t.ex. använda Försäkringskassans arbetsgivartjänst. Inom vården är användarna vana att använda sitt SITHS-kort för säker åtkomst till patientdata. Det känns självklart för dem att det är samma åtkomst till Samverkansytan. Under utvärderingarna poängterar rehabkoordinatorerna vikten av att det inte får vara någon ytterligare inloggning utan att den går sömlöst från det system man länkar Samverkansytan ifrån. Själva möjligheten att kommunicera säkert mellan olika aktörer välkomnas. Det är något som idag upplevs som ett problem. Sekretessen gör ibland att vi inte kan ha den dialog vi vill, även om det är för patientens bästa. Här skulle vi slippa osäkra kontaktvägar som mejl etc. Rehabkoordinator 39

40 Notifieringar Alla aktörer som delar en Samverkansyta önskar att ha notifieringar för att vara säker på att man inte missar något. Genom Samverkansytan tillförs information utan att de andra aktörerna är närvarande. Speciellt för arbetsgivare eller rehabkoordinatorer, som har många sjukfall att hantera, är det av vikt att enkelt få information när något behöver göras på ytan. Notifieringarna måste gå att ställa in både i frekvens och för vad man vill ha notifieringar om. I den utvärderade prototypen ingick inte detta men det framkom som ett starkt önskemål från de flesta deltagarna. Logga all användning I den utvärderade prototypen ingick ingen visning av en loggfunktion. Det är dock något som projektet upplever är en nödvändighet och det har även diskuterats under utvärderingen. Där bör allas inloggningar och användning registreras så att invånaren har möjlighet att följa det. Koppling till andra system Arbetsgivarna och rehabkoordinatorerna använder idag andra system för att dokumentera rehabiliteringsåtgärder. De är angelägna om att Samverkansytan ska passa in i dessa och att det enkelt ska gå att dela information mellan dem. Många invånare förväntar sig en koppling mellan Samverkansytan och Försäkringskassans Mina sidor där de sedan ansöker om sjukersättning Mobilversion När Samverkansytan utvärderades, frågades också om intresse om att komma åt ytan genom ett mobilt gränssnitt. Flertalet invånare uppgav att det är en förutsättning för användandet av Samverkansytan. Man förknippar datorn med arbetet och känner stress att logga in på den. Mobilen däremot är en del av deras vardag. Där skulle de vilja göra det mesta av arbetet med Samverkansytan om den möjligheten fanns, även om flera uppger att de nog då och så skulle öppna datorn för att få en bättre överblick över helheten. Även ett mindre antal av de intervjuade cheferna skulle tycka att det var praktiskt att ha ytan även i mobilen eller en surfplatta. Funktioner man nämner är att kunna läsa nya dokument i samband med att en notifiering kommer. Det stora flertalet uppger att de undviker att jobba med personalärenden utanför arbetstid eller den egna arbetsplatser. Rehabkoordinatorerna är ännu mer restriktiva med att hantera patientärenden i mobila enheter och anför bland annat sekretess som en orsak. Ingen av de intervjuade har säkra mobila lösningar på sin arbetsplats, men ett mindre antal nämner att de tror att de nog får det i framtiden och att de då gärna skulle vilja ha möjligheten att jobba på exempelvis en surfplatta Beskrivning av arbetssituation I utvärderingarna visar det sig att många invånare inte alls känner att de har samma bild av arbetssituationen som arbetsgivaren. Inmatningen av arbetssituation sker i fyra steg (se avsnitt Arbetssituation). 40

41 Alla invånare tyckte att det var bra att utbyta den här typen av information. Flera uttryckte att de tyckte att det var väldigt bra, då de inte alltid trodde att chefen hade full inblick i arbetes många och /eller komplexa moment. Några tyckte att det var svårt att dela upp sin arbetsdag i olika arbetsuppgifter och fick fundera en stund. Samtliga tyckte att det kändes naturligt att dela denna information om arbetssituation med både arbetsgivare och andra aktörer. Både rehabkoordinatorerna och arbetsgivarna uttrycker oro för att vissa patienter i invånargruppen skulle ha svårt att orka fylla i de initiala uppgifterna. Medan någon läkare är oroad för det motsatta, att vissa patienter skulle skriva långa uppsatser. För att lösa problemet med invånare som kan ha svårt att förstå eller orka är det viktigt med en första information från rehabkoordinatorn, om vikten av att dela dessa uppgifter, och att de eventuellt fyller i uppgifterna tillsammans med invånaren. Alla rehabkoordinatorer tycker att invånarens beskrivning av sin arbetssituation är av värde för dem. Vissa patienter har ingen tydlig arbetsbeskrivning. Det är en källa till oro och stress. Därför kan det vara bra att stapla upp det så här. Rehabkoordinator Arbetsgivarna upplever idag en problematik i att de inte får bidra med att beskriva arbetet och den specifika anställningen till den sjukskrivnes läkare. Vården har ibland åsikter kring vad arbetsgivaren borde göra, men de är ofta inte insatta i hur arbetsuppgifterna och arbetsplatsen ser ut. HR-specialist Det är viktigt att se att medarbetaren och jag har samsyn om vilka arbetsuppgifterna är. Och veta att läkarens bedömning baseras på det Närmaste chef I Samverkansytan får arbetsgivaren en möjlighet att komplettera bilden av arbetsuppgifterna och anställningen efter att invånaren har gjort sin beskrivning. Det stora flertalet invånare uppskattade att arbetsgivaren har möjlighet att kommentera och lägga till arbetsuppgifter. Det tydligt vad arbetsgivaren förväntar sig av mig. Invånaren 41

42 Det moment som upplevdes som svårast för invånaren var att skatta sin arbetsförmåga i relation till de enskilda arbetsuppgifterna. Samtliga var dock positiva till att beskriva sin arbetsförmåga så att alla kunde ta del av det. Att invånaren bedömer sin arbetsförmåga utifrån de arbetsuppgifter som hen och arbetsgivaren har angett ses som mycket värdefullt för arbetsgivaren. Det ses som en utgångspunkt där arbetsgivaren får en större förståelse för vad invånaren upplever. Det är värdefullt att få invånarens upplevelse av vad hen klarar av. Närmaste chef I anslutning till arbetssituationsbeskrivningen har invånaren möjlighet att ange egna förslag på förändringar som skulle kunna underlätta arbetet. Beskrivningen av arbetssituationen i kombination med att invånaren även anger egna förbättringsförslag tycker arbetsgivaren är grunden i ett samtal om vilka arbetsanpassningar som kan hjälpa invånaren tillbaka till arbetet Samverkan kring planering I Samverkansytan ska varje aktör ange de rehabiliteringsåtgärder de tänker genomföra. Därmed kan aktörerna se hur många åtgärder som genomförs samtidigt. Då blir det lättare att veta när i tiden det passar att sätta in just deras åtgärder. Att ha en gemensam planering där aktörerna föreslår och anger beslutade rehabiliteringsåtgärder är av stort värde för alla, framförallt för rehabkoordinatorerna. "Skulle få mycket mer info och patienten slipper vara en nod. Idag ringer alla patienten och frågar vad de andra har gjort." Rehabkoordinator Planeringsfunktionen ger rehabkoordinatorn information om vilka anpassningar och åtgärder som genomförs av arbetsgivaren och hos företagshälsovården. Detta ger dem större möjligheter att se att alla åtgärder drar åt samma håll. Funktionen hjälper dem också att pusha på de invånare eller aktörer som inte är så aktiva. Dessutom är funktionen ett sätt att begränsa antalet åtgärder som pågår samtidigt. Rehabkoordinatorerna uttrycker önskan att få ytterligare stöd i planering och avstämning genom att den ansvariga för åtgärden prickar av att den faktiskt har skett efter att den genomförts. Till exempel om fem psykologsamtal är inplanerade så vill rehabkoordinatorn veta att patienten har deltagit i alla samtalen och annars varför de inte har det. Vissa arbetsgivare uppskattar den gemensamma planeringsvyn medan andra tycker att tidslinjen är tydligare och därför har svårt att förstå planeringsvyn. 42

43 Samverkansytan ger bra förutsättningar att lägga upp en planering tillsammans med medarbetaren, eftersom man tydligt ser vilka andra hållpunkter som finns från andra aktörer. Närmaste chef Arbetsgivarna efterfrågar också en möjlighet att skilja på de åtgärder som diskuteras och de som är beslutade. Ett fåtal efterfrågar också en distinktion mellan ordinerade åtgärder och egna initiativ från den sjukskrivna. Här går dock åsikterna isär där en de ser det som en fördel att allt presenteras tillsammans så att man får hela bilden. Att läkarens förslag på åtgärder från läkarintyget automatiskt importeras till planeringsvyn ses som positivt av arbetsgivaren. Dock behövs en förklarande text kring vad arbetsgivaren ska göra med den informationen. Något som inte fanns med i aktuell prototyp. Vissa arbetsgivare känner en rädsla att invånaren kommer att uppfatta läkarens förslag som en beslutad åtgärd (om det inte blir tydligare skillnad). Det är inte säkert att arbetsgivaren kan genomföra anpassningen och då riskerar de en besviken invånare. Den korta utvärderingen som ges efter en åtgärd avslutats tycker i stort sett alla aktörer är värdefulla. I dagsläget ges sällan möjlighet att vare sig ta dela av eller delge resultat av de åtgärder som exempelvis beskrivs i en rehabiliteringsplan annat än till invånaren. Även invånarna tycker att det känns bra att alla ser utvärderingen Samverkansytans påverkan på fysiska möten Det finns en gemensam syn från flertalet av de intervjuade, oavsett aktörstillhörighet, att fysiska möten behövs. Däremot råder delade meningar ifall Samverkansytan leder till fler eller färre möten. Svaren speglar den egna erfarenheten av hur lätt eller svårt det är (betydligt vanligare) att få till möten idag. Träffas man väl i rummet så går det mesta att lösa Rehabkoordinator De som tror att en Samverkansyta skulle ge fler möten och/eller mer direktkontakt via telefon motiverar det med att båda dessa är nästan omöjliga att överhuvudtaget få till stånd i dagsläget. Aktörerna nämner tidsbrist, fulla kalendrar och telefontider som oftast endast är avsedda för patienten som anledningar till att fysiska möten och telefonavstämningar är svåra att få till stånd. En annan återkommande åsikt, oavsett aktör, är att vissa möten, exempelvis de vars syfte endast är att berätta vem som gör vad och när, skulle bli överflödiga. Att slippa dessa möten vore positivt. 43

44 Det fysiska mötet kommer alltid behövas, men med Samverkansytan behövs inte ett möte av den anledningen att man saknar information. HR-strateg Gemensamt är synen att de möten som skulle komma till stånd skulle blir bättre tack vare Samverkansytan. Man kommer kunna vara bättre förberedd inför möten och därmed kunna blicka framåt istället för att redovisa vad som gjorts tidigare. Samverkansytan ses som ett arbetsredskap man kan använda både under och mellan mötena. Rehabkoordinatorerna nämner det som ett sätt att dokumentera det man har beslutat på rehabmöten. På det sättet säkerställer man att alla har samma syn på vad som ska göras och att invånaren har tillgång till informationen även efter mötet. Detta underlättar för invånaren som ibland har svårt att förstå allt som sägs på mötena eller ens delta. Ett fåtal är rädda att mötena ska bli färre och att vissa skulle gömma sig bakom att de lämnat information på ytan och därmed undvika att träffas. Det är inte ovanligt att den sjukskrivne är den enda aktör som är konstant medan chefer, handläggare på Försäkringskassan, läkare och annan vårdpersonal byts ut. Med en samverkansyta skulle de som är nya kunna läsa in sig på vad som hänt så att invånaren inte behöver upprepa och komma ihåg allt. Ytans påverkan på de fysiska mötena förväntas bli att: Invånaren känner mindre press att leverera och säga rätt sak och inte glömma något Kvaliteten på mötena skulle öka då alla aktörer kan förbereda sig bättre Ett förslag om att inför mötesinbjudningar i ytan skulle kunna underlätta att få till de fysiska mötena lättare Enkelt använda digitalt stöd Invånarna som deltog i utvärderingen var inte förberedda på att de skulle använda en dator under utvärderingen. Trots att flera kände sig lite oförberedda tyckte de flesta av invånarna att Samverkansytan var lätt att använda. Någon uttrycker att det kändes krångligt i början men efter utvärderingstillfället så kändes allt bättre och framöver så skulle det vara enklare. Arbetsgivarna är idag vana vid att hantera digitala system som en del i sitt arbete. De uppskattar att snabbt kunna skaffa sig en överblick och att sedan kunna gå ner mer i detalj om de ser att det finns behov av det. Bland närmaste chefsgruppen upplevde de flesta att Samverkansytan var lätt att använda. Idag ligger jag ofta efter med dokumentationen för vårt system är så krångligt. Det här är mycket enklare än det jag har idag. Närmaste chef 44

45 De HR-strateger som deltog i utvärderingen var inte lika aktiva i utförandet av uppgifterna i prototypen som närmaste chef. De följde scenariot men diskuterade mer än att agera. Av HRstrategerna var det fler som förhöll sig neutrala till svårighetsgraden, möjligtvis av det faktum att de hade använt den för lite för att uttala sig. Ingen av rehabkoordinatorerna tyckte att Samverkansytan var krånglig att använda. Enkelt Lätthanterligt Begripligt Rehabkoordinatorer Rehabkoordinatorerna uppskattar att det inte är ett överflöd av information utan att Samverkansytan är koncentrerad på det som behöver delas. Då rehabkoordinatorns huvuduppgift är att samverka, vilket är själva syftet med Samverkansytan, så är det väldigt viktigt att denna arbetsgrupp har lätt att använda tjänsten och att den fyller en nytta för dem Hur länge lagras informationen? Enligt juristerna får informationen inte sparas längre än den kan anses relevant vilket anses cirka en månad efter avslutat sjukfall. De flesta aktörer förstår att informationen inte kan ligga kvar hur länge som helst efter att sjukfallet är avslutat men man önskar att informationen finns kvar på något sätt om invånaren blir sjuk igen. Det finns olika möjliga lösningar på detta. Några som nämns är: Några invånare föreslår att man själv kan spara ner den och sedan välja om man vill öppna upp den igen Andra föreslår att informationen finns kvar i journalen En invånare tycker att det är bra att informationen försvinner om hen blir friskförklarad, om hen blir sjuk igen söker hen ju vård igen och då är det bara att starta en ny Rehabkoordinatorerna ser gärna att Samverkansytan i första hand sparas i tre månader eftersom ett insjuknande inom den tiden kan betyda att det räknas som samma sjukfall. De vill gärna kunna se historik tillbaka ifall invånaren insjuknar igen. Annars nämner de att en del av informationen måste skrivas över i journalsystemet. Ett flertal aktörer föreslår att invånaren själv kan spara uppgifterna och välja att starta upp den igen om hen åter riskerar att bli sjukskriven. Arbetsgivarna vill gärna ha kvar informationen om vilka åtgärder som har genomförts ifall invånaren återinsjuknar. De tänker att de kommer att få spara den informationen i sina nuvarande rehabsystem. 45

46 Aktörer på Samverkansytan Under utvärderingen framkom behov från alla tre målgrupper om att även följande aktörer bör delta på Samverkansytan för att maximal nytta av ytan ska uppnås: Företagshälsovården Försäkringskassan Facket Vissa arbetsgivare och rehabkoordinatorer angav även följande som viktiga aktörer: Arbetsförmedlingen Socialtjänsten 6.6 Resultat från enkäten Den stora majoriteten av de som testat Samverkansytan angav att tjänsten skulle vara ett stöd för dem i sin sjukskrivning alternativt sitt arbete med att stötta sjukskrivna att återgå i arbete. Av invånarna svarar 14 av 17 att Samverkansytan skulle vara ett stöd för dem i sin sjukskrivning, av arbetsgivarna är det 14 av 16 som ser Samverkansytan som ett stöd och 13 av 14 rehabkoordinatorer gör detsamma. Figur 18: Invånare 46

47 Figur 20: Arbetsgivare Figur 21: Rehabkoordinatorer I enkäten och gjordes en genomlysning av tänkta funktioner i en samverkansyta. Alla aktörer fick aktörerna ange om de skulle ha användning av ett antal funktioner som skulle kunna finnas i en Samverkansyta. Sju av dessa funktioner hade aktörerna fått testa i prototypen (1-7), medan de sista tre (8-10) är funktioner som uppkommit under tidigare faser av utredningsarbetet. De funktioner som betygsattes var: 1. Tidslinje 2. Gemensam planering 3. Skattning av arbetsförmåga 4. Beskrivning arbetssituation 5. Dela dokument 6. Skicka meddelanden 47

48 7. Kontaktuppgifter samtliga inbjudna aktörer 8. Videosamtal 9. Beslut från Försäkringskassan 10. Boka in fysiska möten Genomgående höga betyg Samtliga listade funktioner, bortsett från videosamtal, fick höga betyg av alla de tre målgrupperna och skulle användas av minst två tredjedelar av de tillfrågade, oavsett aktör. Det får anses vara ett mycket gott betyg med tanke på den heterogena grupp tjänsten riktar sig till. Rehabkoordinatorerna var genomgående den mest positiva gruppen, tätt följd av invånaren. Funktionerna svarar mot de behov de har i sin vardag. Även arbetsgivaren var mestadels mycket positiv till de valda funktionerna, men i något mindre grad än övriga aktörer. Det var något oväntat då de i intervjusvaren var de som i första hand efterfrågade information från andra aktörer. Kontaktuppgifter var den mest populära funktionen och skulle användas av samtliga tillfrågade. Figur 22: Diagram av hur stor del i varje användargrupp som skulle ha nytta av respektive funktion. Det deltog 17 invånare, 16 arbetsgivare och 14 rehabkoordinatorer Tidslinje En majoritet av invånarna och arbetsgivarna ansåg sig ha användning av tidslinjen. Ännu mer populär var den hos rehabkoordinatorerna. Flera arbetsgivare och rehabkoordinatorer hade svårt att skilja på listan med information som hänt sedan de senast loggade in (visades på startsidan) och tidslinjen. Anledningen var att de var grafiskt liknande. Därmed upplevde personerna att delar av tidslinjen försvann när de gick vidare i scenariot. Detta kan ha påverkat upplevelsen av Tidslinjen som funktion. 48