Delrapport 1 Intygstjänster 2017 v1.01 Jonas Dahl Senast ändrad. Intygstjänster Delrapport 1, juni Tel

Transkript

1 Intygstjänster 2017 Delrapport 1, juni 2017 Sid 1/38

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Lägesrapport juni Förkortningar och definitioner Inledning Område 1: Integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i journalsystemen inklusive åtkomst till HOSP Område 2: E-hälsotjänster, självbetjäning och utökad intressentinvolvering Område 3: Vidareutveckling av Statistiktjänsten och Rehabstöd Område 4: Vidareutveckling av elektroniska intyg och ärendekommunikation Område 5: Utökat elektroniskt informationsutbyte Område 6: Elektroniska administrations- och ekonomistöd för försäkringsmedicinska utredningar Leverans och överlämning till förvaltning Projektövergripande arbete Sid 2/38

3 Sammanfattning Enligt överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess ska SKL, tillsammans med Försäkringskassan och Socialstyrelsen, fortsätta det arbete som påbörjades under genom att under 2017 och 2018 genomföra fördjupade analyser samt utveckla och kvalitetsförbättra framtagna tjänster. Målet är att etablera effektiva processer och bygga en flexibel teknisk infrastruktur som skapar förutsättningar för en gemensam verksamhetsutveckling och att slutföra flera av de insatser som har utvecklats genom tidigare överenskommelser. Den tekniska lösningen kommer att innebära ett förbättrat stöd för inblandade parter i sjukskrivningsprocessen, såsom individen, läkaren, rehabiliteringskoordinatorer och annan vårdpersonal samt handläggare vid Försäkringskassan. Detta stärker kvaliteten, effektiviteten och likformigheten i bedömningarna inom hälso- och sjukvården liksom i Försäkringskassans handläggning. Det genererar också bättre service och delaktighet för individen samt innebär lägre kostnader för både stat och landsting. Inera AB har fått uppdrag av SKL att fortsätta och slutföra arbetet i projektet Intygstjänster för att uppfylla samtliga delmål i överenskommelsens villkor 4 Utökat elektronisk informationsutbyte som SKL ansvarar för. Inera AB och projektet Intygstjänster har även fått ett uppdrag att samverka med SKL inom villkor 5 Utvecklingsmedel för stöd till rätt sjukskrivning. Inom villkor 5 ska under 2017 och 2018 ett bedömningsstöd för sjukskrivning och rehabilitering utvärderas i pilotverksamhet inom hälso- och sjukvården. Inom samtliga områden som ingår i villkor 4 ska tekniska, juridiska och administrativa konsekvenser utredas parallellt med att utvecklingsinsatser genomförs. Utredning och vidareutveckling sker i dialog med användare i hälso- och sjukvården och genom samverkan med Försäkringskassan och Socialstyrelsen. Redovisning i form av delrapporter från SKL, Socialstyrelsen och Försäkringskassan sker senast den 15 juni 2017 respektive den 15 juni 2018 till Socialdepartementet. Slutrapporter från SKL, Socialstyrelsen och Försäkringskassan lämnas senast den 15 december 2017 respektive den 14 december För område 6 ska SKL och Försäkringskassan senast den 31 augusti 2017 redovisa en övergripande plan, inklusive tidplan, för utvecklingen av IT-stöd avseende försäkringsmedicinska utredningar. Områden inom villkor 4: 1 Integration av det försäkringsmedicinska beslutstödet (FMB) i journalsystemen inklusive åtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården (HoSp) utifrån Socialstyrelsens utvecklingsarbete. 2 E-hälsotjänster, självbetjäning och harmonierad lagstiftning för samtyckeshantering och utökad intresseinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation mellan olika aktörer. Här ingår även utvecklingsarbetet med den s.k. Samverkansytan som kan bli en digital plats i syfte att underlätta individens kontakter med t.ex. arbetsgivaren och hälsooch sjukvården. Sid 3/38

4 3 Vidareutveckling av Statistiktjänsten och Rehabstöd för att möjliggöra uppföljning av hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsmönster. Statistiktjänsten ska vidareutvecklas i syfte att skapa bättre möjligheter för gemensam och jämförbar nationell och regional/lokal uppföljning av hälso- och sjukvårdens sjukskrivningsmönster, bl.a. skillnader i sjukskrivning mellan kvinnor och män, liksom sjukskrivningsmönster på verksamhetsnivå. Rehabstödet ska vidareutvecklas i syfte att förbättra stödet till personal med koordineringsansvar för sjukskrivningar, genom att tillhandahålla lättillgänglig och uppdaterad information om pågående sjukskrivningar. 4 Vidareutveckling av elektroniskt medicinska underlag och därtill tillhörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter i bl.a. applikation för utfärdande av elektroniska intyg (Webcert). 5 Utökat elektroniskt informationsutbyte genom realisering av strukturerad överföring av medicinsk information och därtill tillhörande kommunikation. Arbetet syftar till att skapa nya elektroniska lösningar för Försäkringskassans förmåner och möjlighet till elektronisk ärendekommunikation mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. 6 Elektroniska administrations- och ekonomistöd för försäkringsmedicinska utredningar (FMU) med tillhörande intyg som ska fungera mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården. För att underlätta hälso- och sjukvårdens och Försäkringskassans arbete och förkorta tiderna för leverans av försäkringsmedicinska utredningar finns behov av att utveckla IT-stöd för kommunikation och administration. SKL och Försäkringskassan behöver utreda formerna för att utveckla IT-stödet med hänsyn till de förslag som lämnas i Departementsskrivelsen Ansvar för de Försäkringsmedicinska utredningarna (Ds 2016:41). SKL:s och Försäkringskassans utredningsarbete ska ligga till grund för planering av IT-utveckling med syftet att möjliggöra en fungerande kommunikation och administration mellan Försäkringskassan och landstingen angående försäkringsmedicinska utredningar. SKL och Försäkringskassan ska senast den 31 augusti 2017 redovisa en övergripande plan för genomförande av utvecklingen av ett sådant IT-stöd, inklusive tidplan för när detta stöd kan vara i drift. Lägesrapport juni 2017 Under första halvåret 2017 har projektet Intygstjänster arbetat inom samtliga sex områden som ingår i villkor 4 i överenskommelsen för samt samverkat med SRS-projektet hos SKL avseende villkor 5. Inom område 1 har projektet sammanställt resultaten från användningstesterna som gjorts 2016 för att använda som underlag till att vidareutveckla de initiala lösningsförslagen och prototyperna för ifyllnadsstöd. Synpunkterna och lösningsförslagen har testats och vidareutvecklats under våren 2017 och ska testas ytterligare under Förutom detta, har Socialstyrelsen och projektet under våren börjat utreda möjligheten till presentation av de övergripande principerna i FMB vid intygsutfärdandet, där även skisser tagits fram. Resultaten från användarenkäten avseende den första integrationen av FMB i landstingens intygsskrivande system som skickats ut under hösten 2016 har sammanställts och skickats vidare till Socialstyrelsen. Dessutom har Socialstyrelsen, Försäkringskassan och projektet påbörjat Sid 4/38

5 diskussionen för att gemensamt utvärdera användningen av FMB vid intygsutfärdandet genom den digitala satsningen för FMB, vilket kommer att fortsätta under hösten. Inom område 2 har arbetet fortsatt med att utveckla invånartjänsten Mina intyg och Intygstjänsten. Flera nya funktioner och förbättringar har utretts och utvecklats, inkl. en lösning som gör det möjligt att ansluta flera intygsmottagare till Mina intyg utan ny produktionssättning. Vi har tagit fram ett mer användarvänligt gränssnitt för Mina intyg samt utrett hur Mina intyg ska fungera för en invånare med sekretessmarkering och hur intygstjänsten ska byggas om för att visa upp relationer mellan intyg i Mina intyg. Dessutom är en funktion för att anpassa intyg till arbetsgivare utvecklad. Utveckling är påbörjad för en uppdaterad inloggning till Mina intyg via 1177.se. För Samverkansytan har utredningsarbetet fortsatt i form av workshops, telefonavstämningar och referensgruppsmöten för att tillsammans med användargrupperna få en ökad förståelse för hur samverkan kan ske digitalt. Inom område 3 har Statistiktjänsten vidareutvecklats utifrån synpunkter och önskemål från användare inom hälso- och sjukvården. Samtidigt har projektet tagit emot och hanterat flera önskemål om statistikuttag från Socialstyrelsen och Försäkringskassan. För tjänsten Rehabstöd har arbetet fokuserat på genomförandet av en enkätundersökning med befintliga användare av tjänsten där syftet var att kvalitetssäkra den funktionalitet som är produktionssatt och samla in uppslag till vidareutveckling under 2017 och Inom område 4 har nya funktioner och förbättringar tillkommit i Webcert som ökar användarvänligheten. En användarenkät har utvärderats och arbete pågår för att ytterligare förbättra funktionaliteten och designen för att alla delar som kan stödja intygsutfärdaren i sitt arbete finns tillgängligt i gränssnittet. För de nya intygen dödsbevis (Skatteverket) och dödsorsaksintyg (Socialstyrelsen) har projektet ett nära samarbete med Socialstyrelsen och Skatteverket för att utreda juridiska aspekter, tekniska förutsättningar, verksamhets- och kostnadsfrågor. Lösningsförslaget, för att tillgängliggöra intygstyperna dödsbevis och dödsorsaksintyg i Webcert fortsätter detaljeras med målsättningen att de ska produktionssättas i november 2017 tillsammans med Försäkringskassans nya intygstyper. Utredning och planering för införande av stöd för de nya federationerna för e-legitimation har också fortsatt. Inom område 5 har arbetet med att utveckla och testa lösningen för tre av Försäkringskassans medicinska underlag; sjukpenning, aktivitetsersättning och sjukersättning, slutförts. De nya intygstyperna samt tillhörande ärendekommunikation produktionsätts i samband med Försäkringskassans produktionssättning i november Projektet har tagit fram ett förslag på hur ICF skulle kunna användas för att stödja inmatning av information om funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning i läkarintyg för sjukpenning i Webcert. Under våren har projektet sammanställt resultaten från användningstesterna som underlag till att vidareutveckla de initiala prototyperna för ICF-stödet. Vidareutvecklingen har påbörjats utifrån de inkomna synpunkterna. Projektet har även sammankallat en ICF-expertgrupp samt involverat Försäkringskassan i diskussionen för att komplettera användarnas synpunkter. Den nya versionen ska implementeras i Webcerts testmiljö under hösten 2017 för att testas ytterligare med användare. Sid 5/38

6 Inom område 6, som handlar om ett gemensamt elektroniskt administrativt stöd (för samordning av) för försäkringsmedicinska utredningar (FMU) med tillhörande intyg, pågår arbete tillsammans med Försäkringskassan, att ta fram underlag för den rapport som ska lämnas till departementet efter sommaren. Det gemensamma arbetet genomförs som workshops och i två spår; information och process, samt struktur och rapportering. Sid 6/38

7 Förkortningar och definitioner Förkortningar Förkortning DB DOI Förklaring Dödsbevis Dödsorsaksintyg FK 7263 Försäkringskassans Läkarintyg enligt 27 kap. 25 Socialförsäkringsbalken. FMB FMU HOSP ICF IFV IVO SITHS SKL Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd Försäkringsmedicinska utredningar Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal, Socialstyrelsen International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) Informationsväg Försäkringskassan - Vården, benämning på Försäkringskassans systerprojekt Inspektionen för vård och omsorg Säker IT för Hälso- och Sjukvården Sveriges Kommuner och Landsting SRS Projektet Stöd för rätt sjukskrivning vid SKL. Ett projekt inom Villkor 5 i Överenskommelse om sjukskrivning och rehabilitering Definitioner Begrepp BankID e-legitimation HSA Definition BankID är en e-legitimation som ges ut av bankerna i Sverige. BankID förvaltas av Finansiell ID teknik och ägs av bankerna. E-legitimation är en elektronisk legitimation. Du kan legitimera dig och skriva under handlingar i olika e-tjänster hos myndigheter, kommuner, landsting och företag med en e-legitimation. HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Sid 7/38

8 ICF Intygsprocess Läkarintyg FK 7263 Projektet Rehabstöd Samtycke Samverkansytan SITHS Sjukskrivningsprocess ICF är en klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa motsvarande ICD, som är en klassifikation av diagnoser. Det övergripande målet för klassifikationen är att erbjuda ett samlat och standardiserat språk och en struktur för att beskriva hälsa och hälsorelaterade tillstånd. Idag finns stöd för att mata in ICF-koder för vissa intyg och för läkarintyget vid sjukpenning i några landsting, bland annat i Region Jönköpings län. Den övergripande process i vilken ett intyg utfärdas, som sedan hanteras av invånaren och övriga berörda aktörer. Även aktörernas kommunikation kring intyget ingår i processen. Läkarintyg FK 7263 enligt 27 kap 25 socialförsäkringsbalken. Den idag vanligaste läkarintygsblanketten. Används inte bara till Försäkringskassan utan är även vanligt förekommande hos arbetsgivare. Avser i den här rapporten projektet Intygstjänster på Inera. Rehabstöd är ett verktyg som ger en samlad bild över pågående sjukfall på en vårdenhet, och som är avsett för personer som arbetar med att koordinera rehabiliteringsinsatser för sjukskrivna patienter. Samtycke innebär en frivillig, särskild och otvetydig viljeyttring genom vilken invånaren samtycker till att dennes personuppgifter behandlas eller att dennes sekretessreglerade uppgifter lämnas ut. Samverkansytan är idén om en säker yta/lagringsplats där information kan delas mellan olika aktörer vid sjukskrivning och rehabilitering och där den sjukskrivne har huvudansvaret för informationsdelningen. Syftet är att underlätta arbetsplatsrelaterad rehabilitering. SITHS är en tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering. SITHS-kortet kan bland annat användas till säker inloggning i olika IT-system, som e-legitimation för både personliga och företagsspecifika ändamål och för inpasseringskontroll. SITHS är anpassat till alla nationella tjänster inom e-hälsa, vilket gör att anställda inom hälso- och sjukvården kan komma åt information och logga in i system var de än befinner sig i landet. Med sjukskrivningsprocess avses här den process som sker i samband med en invånares sjukskrivning. Centralt är att ett intyg utfärdas och att ett beslut fattas om invånarens rätt till Sid 8/38

9 Statistiktjänsten Tjänstekontrakt Vårdenhet Vårdgivare Webcert sjukskrivning. Processen löper därefter under den eventuella sjukskrivningen fram till dess att invånaren återfår arbetsförmåga/återgår i arbete alternativt har behov av att få annan typ av stöd eller ersättning. Processen innehåller kommunikation mellan ett antal aktörer. Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning visar statistik baserad på alla läkarintyg av typen FK 7263 som utfärdats elektroniskt. Statistiktjänsten består av en publik del som är tillgänglig för alla och som visar nationell statistik, och en del som kräver inloggning och som visar verksamhets- och landstingsstatistik avsedd för hälso- och sjukvårdspersonal. Tjänstekontrakten innehåller de regler och anvisningar som gäller för hur man bygger upp sina API:er (standardiserad programkod för återanvändbarhet). Tjänstekontrakten för hälso- och sjukvården baseras på så kallade RIV TA-kontrakt, Dessa kallas vanligen för Tjänste- eller RIV-kontrakt. RIV TA bygger på ett antal befintliga standarder, specifikationer och rekommendationer från erkända standardiseringsorgan eller motsvarande. Ramverket runt tjänstekontrakten upprätthålls av Inera. Begreppet vårdenhet är inte definierat i lagstiftning, men återfinns i Socialstyrelsens termbank och definieras där som organisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård. Gränserna mellan olika vårdenheter bestäms i av vårdgivaren själv. Med vårdgivare avses enligt 1 kap. 3 PDL statlig myndighet, landsting och kommun i fråga om sådan hälso- och sjukvård som myndigheten, landstinget eller kommunen har ansvar för (offentlig vårdgivare) samt annan juridisk person eller enskild näringsidkare som bedriver hälso- och sjukvård (privat vårdgivare). Med hälso- och sjukvård avses enligt 1 HSL bl.a. åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Webbapplikation för utfärdande av Försäkringskassans läkarintyg FK 7263 samt Transportstyrelsens läkarintyg för högre körkortsbehörighet och läkarintyg diabetes. För intyg som skickas till Försäkringskassan kan Webcert även användas för elektronisk ärendekommunikation. Sid 9/38

10 1. Inledning Uppdraget för projektet Intygstjänster är en direkt fortsättning på det arbete som startade redan 2009 för att göra det möjligt att skicka läkarintyg elektroniskt från hälso- och sjukvården till Försäkringskassan infördes elektronisk överföring av läkarintyg från hälso- och sjukvårdens journalsystem till Försäkringskassan. Samtidigt släpptes webbapplikationen Medcert för de landsting som inte kunde införa elektroniska läkarintyg i sina journalsystem. Medcert gjorde det även möjligt för hälso- och sjukvården och Försäkringskassan att kommunicera via en fråga-svarsfunktion. Tjänsten Läkarintyg har sedan 2011 varit i stabil drift utreddes hur invånaren kan involveras i sjukskrivningsprocessen via en webbtjänst där invånaren själv kan hantera sina intyg. Webbtjänsten skulle kopplas till Intygstjänsten, en lagringstjänst för elektroniskt utfärdade läkarintyg, där det också skulle vara möjligt att ta fram sjukskrivningsstatistik på ett enkelt sätt. Projektet studerade även hur invånaren skulle kunna skicka läkarintyg till andra mottagare, exempelvis arbetsgivare. Dessutom utreddes och föreslogs hur privatläkare skulle kunna tas med i det elektroniska spåret. Första steget mot en mer modern intygsskrivning togs genom utvecklingen av den nya webbtjänsten Webcert, som är en vidareutveckling av tankarna som realiserades i Medcert var uppdraget att realisera delar av resultaten. Invånartjänsten Mina intyg driftsattes och lanserades och Statistiktjänsten för ordinerad sjukskrivning blev klar för driftsättning i slutet av året. Utredningsarbetet fortsatte inom intygsstöd och ett utökat elektronisk informationsutbyte samt med en särskild intygstjänst för arbetsgivare i samarbete med Försäkringskassan. Tjänsten Webcert fortsatte att utvecklas och utredning påbörjades för att möjliggöra för privatläkare att kunna utfärda elektroniska intyg lanserades de första versionerna av tjänsterna Webcert och Statistiktjänsten i landstingen. Tjänsten Mina intyg vidareutvecklades så att invånaren skulle kunna hantera fler typer av intyg och för att möjliggöra anslutning av fler mottagare. Statistiktjänsten och Webcert utreddes och vidareutvecklades löpande utifrån identifierade behov hos landstingen och i samarbete med Försäkringskassan fortsatte utredningsarbete och kravställning inför realisering av strukturerad överföring av medicinsk information. Ett nytt uppdrag inom sjukskrivningsmiljarden tillkom: Fördjupade medicinska utredningar. I uppdraget ingick att utreda och utveckla ett administrativt stöd för hälso- och sjukvårdens hantering av beställningar av fördjupade utredningar från Försäkringskassan. Projektet utvecklade även elektroniska intyg för dessa utredningar. I samarbete med Socialstyrelsen påbörjades arbetet med att ta fram en lösning för hur det försäkringsmedicinska beslutstödet (FMB) skulle integreras i journalsystemen och hur Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal (HOSP) kan göras åtkomligt för offentliga vårdgivare fortsatte projektet arbetet med att skapa förutsättningar för att integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i hälso- och sjukvårdens journalsystem och i Webcert. Statistiktjänsten vidareutvecklades med möjlighet för uppföljning på både vårdgivar- och Sid 10/38

11 landstingsnivå samt med möjlighet att filtrera statistiken utifrån behov. Ineras förvaltning gjorde den nationella statistiken i Statistiktjänsten publik via internet i slutet av Tjänsterna Webcert och Mina intyg vidareutvecklades så att fler typer av intyg kan utfärdas, hanteras och skickas till fler användare. Projektet gjorde det också möjligt för privatläkare att logga in i Webcert via e-legitimation. Samarbetet med Försäkringskassan fortsatte för att utveckla möjligheterna till strukturerad överföring av medicinsk information vidareutvecklades och förbättrades de tjänster som har tagits fram tidigare, bland annat så att hälso- och sjukvården och invånaren kan hantera fler intygstyper och kunna skicka dessa till fler typer av mottagare, till exempel arbetsgivare och försäkringsbolag. Samarbetet med Socialstyrelsen fortsatte om en vidareutveckling av det försäkringsmedicinska beslutsstödet och i en förstudie om hanteringen av dödbevis och dödsorsaksintyg. Projektet hade ett nära samarbete med Försäkringskassan om utökat elektroniskt informationsutbyte genom digitalisering av flera förmåner. Projektet utvecklade den nya nationella tjänsten Rehabstöd som vänder sig till läkare och rehabkoordinatorer. Rehabstöd visar pågående sjukfall på en vårdenhet och underlättar och stödjer uppföljning av långa sjukskrivningar. En fördjupad förstudie utfördes i syfte att ta fram förslag till hur aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kan samverka och utbyta information, den s.k. Samverkansytan. Nya versioner av tjänstekontrakten för integration mellan journalsystem och Webcert togs fram. Ett långtgående utvecklings- och testarbete pågick för integration av ytterligare ett journalsystem med Webcert, samt utvecklingsarbete för att möjliggöra lagring av ärendekommunikation i Intygstjänsten kommer arbetet att fortsätta med att genomföra fördjupade utredningar och att utveckla och kvalitetsförbättra framtagna tjänster. Bland annat planeras en större förändring av användargränssnittet i Webcert för att på ett effektivt sätt integrera de stöd som är avsedda att hjälpa intygsutfärdarna, som FMB, ICF och SRS. I slutet på hösten kommer Försäkringskassans nya sjukpenningintyg att produktionsättas tillsammans med ytterligare tre av Försäkringskassans intyg/utlåtanden. Projektet har som mål att samtidigt kunna lansera stöd i Webcert för att kunna utfärda och skicka dödsbevis till Skatteverket och dödsorsaksintyg till Socialstyrelsen. För att möjliggöra för landsting som gör integration med Webcert så krävs även utvecklingsinsatser i journalsystemen. Under året kommer arbete pågå med att ta fram en första prototyp av Samverkansytan och förslag på ett nytt läkarintyg till arbetsgivarna. Projektet kommer också ha ett nära arbete med landstingen och regionerna då en majoritet av dessa valt att djupintegrera Webcert med sina journalsystem. Sid 11/38

12 2. Område 1: Integrera det försäkringsmedicinska beslutsstödet i journalsystemen inklusive åtkomst till HOSP 2.1 Uppdrag Integration av det försäkringsmedicinska beslutstödet (FMB) i journalsystemen inklusive åtkomst till Registret över legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal i hälso- och sjukvården (HoSp) utifrån Socialstyrelsens utvecklingsarbete. Uppdraget innebär att: Utreda möjligheten till presentation av de övergripande principerna i FMB vid intygsutfärdandet. Se avsnitt Samverka med Socialstyrelsen och Försäkringskassan för att utvärdera användningen av FMB vid intygsutfärdandet genom den digitala satsningen för FMB. Utvärderingen ska göras både ur hälso- och sjukvårdsperspektiv och ett sjukförsäkringsperspektiv. Se avsnitt Status Integration av försäkringsmedicinskt beslutsstöd i journalsystemen I intygsapplikationen Webcert finns det sedan januari 2016 en FMB-integration i det befintliga läkarintyget för sjukpenning, FK7263, samt sedan hösten 2016 i det nya elektroniska läkarintyget för sjukpenning (som ännu inte är produktionssatt). Befintlig integration innebär att FMB-information visas vid fält 2, 4, 5 och 8b i läkarintyget. Under 2016 har FMB-stödet dessutom vidareutvecklats på följande sätt 1 : Tillägg av logik som styr vilken FMB-information som visas Visa FMB-information i fält för huvud- och bidiagnos/-er Kompletterat rutan med FMB-information med rubrik Figur 1 illustrerar hur stödet presenteras när FMB-information finns för huvud- och bidiagnosen. 1 För utförligare information kring punkterna se avsnitt Vidareutveckling av FMB-stödet i Webcert i slutrapporten från Sid 12/38

13 Figur 1 FMB-stöd för huvud- och bidiagnos Under 2016 har 11 landsting/regioner produktionssatt egna FMB-integrationer, som liknar integrationen som finns i Webcert, i sina intygsmoduler. Sedan början av året står det klart att, förutom de två landsting som redan idag använder Webcert kommer ytterligare 16 landsting/regioner att göra en integration till Webcert under Detta omfattar även några av de ovan nämnda 11 landsting/regioner. I framtiden (efter 2018) kommer därmed minst 18 landsting att använda Webcert samt den där befintliga FMB-integrationen. Sedan 2016 har projektet betraktat FMB som ett av flera ifyllnads- och bedömningsstöd som kan underlätta för läkaren. Under 2017 har projektet tillsammans med Socialstyrelsen fortsatt att vidareutveckla det FMB-stödet samt andra stöd för ifyllnad av intyg, så som möjlighet till ICFstöd för att ange funktionsnedsättning och aktivitetsbegränsning Enkät om synpunkter kring FMB-stödet Under hösten 2016 och våren 2017 har projektet genomfört en enkätstudie till intygsutfärdande läkare för att få in synpunkter kring FMB-stödet. Enkäterna riktar sig till läkare som arbetar i: journalsystem som är integrerade med Webcert och har FMB-stöd sedan januari 2016 (VAS). journalsystem som har en egenutvecklad integration av FMB-stödet (NCS Cross/EyeDoc, TakeCare, Asynja Visph, Melior, Obstetrix, PMO). Enkäten har utvärderats under våren 2017 och svaren ska användas för att: förbättra FMB-integrationen i Webcert utifrån användarnas synpunkter och önskemål återkoppla relevanta synpunkter om FMB till landsting/regioner som har en egen FMBintegration i sina journalsystem återkoppla relevanta synpunkter om FMB till Socialstyrelsen. Sid 13/38

14 2.2.3 Vidareutveckling av FMB-stödet i Webcert Inledningsvis nämndes några vidareutvecklingar av FMB som tillkom förra året. Förutom dessa har det under 2016, i samverkan med Socialstyrelsen, diskuterats och framtagits lösningsförslag för hur FMB-stödet ytterligare kan utökas. Några av dessa förslag testades med användare under hösten Under våren 2017 har projektet sammanställt resultaten från användningstesterna som underlag till att vidareutveckla de initiala lösningsförslagen och prototyperna. Nedan listas de lösningsförslagen som har testats och hur de har vidarehanterats under våren Lösningsförslag: Visa om det finns FMB-information för en viss diagnos när läkaren söker efter diagnosen. Tidigare gick detta att se först då läkaren hade valt diagnos. o Användningstester har inte visat på stort behov av denna funktionalitet. Projektet har därför nedprioriterat lösningsförslaget och ska inte implementera funktionaliteten för tillfället. Lösningsförslag: Uppmärksamma läkaren på när den egna rekommendationen överstiger rekommenderad maxlängd för sjukskrivning i FMB. o Synpunkterna från användarna har varit positiva. Förslaget har reviderats under våren utifrån synpunkterna och ska testas ytterligare under sommaren Lösningsförslaget Filtrera FMB:s rekommendationer för sjukskrivningslängd utifrån patientens förutsättningar har inte testats och är för tillfället nedprioriterat på grund av andra förbättringsförslag som kommit upp under våren. Förutom att ha arbetat vidare med dessa förslag, har Socialstyrelsen och projektet under våren börjat utreda möjligheten till presentation av de övergripande principerna i FMB 2 vid intygsutfärdandet. Inom projektet har det tagits fram skisser på hur några övergripande principer för sjukskrivning kan lyftas in i intygsvyn i Webcert. En av de övergripande principer som diskuterats är: Sjukskrivningar kan med fördel avslutas i mitten av patientens arbetsvecka i stället för i slutet av den. Detta för att bidra till en mjukare återgång i arbete. Principen skulle kunna presenteras i Webcert som illustreras i Figur 2. Det är tänkt att informationen kommer upp om läkaren har valt att avsluta sjukskrivningen på en söndag. 2 De övergripande principerna för sjukskrivning på Socialstyrelsens hemsida: ivning Sid 14/38

15 Figur 2 Exempel för hur de övergripande principerna för sjukskrivning kan presenteras i Webcert. Projektet har genomfört användningstester och intervjuer för att se om det ger ett mervärde för användare att presentera de övergripande principerna i Webcert på det tänkta sättet. Förslagen på att lyfta in de övergripande principerna i Webcert kommer sedan att diskuteras vidare under hösten utifrån resultaten Gemensam utvärdering av FMB-användning vid intygsutfärdandet Under våren 2017 har Socialstyrelsen, Försäkringskassan och projektet påbörjat diskussion för att gemensamt utvärdera användningen av FMB vid intygsutfärdandet genom den digitala satsningen för FMB, där utvärderingen ska göras både ur hälso- och sjukvårdsperspektiv och ett sjukförsäkringsperspektiv. Arbetet har resulterat i en tidsplan och kommer fortsätta under hösten. Sid 15/38

16 2 Område 2: E-hälsotjänster, självbetjäning och utökad intressentinvolvering 3.1 Uppdrag Uppdraget innehåller e-hälsotjänster, självbetjäning och harmonierad lagstiftning för samtyckeshantering och utökad intresseinvolvering i syfte att skapa en effektivare kommunikation mellan olika aktörer. Här ingår även utvecklingsarbetet med den s.k. Samverkansytan som kan bli en digital plats i syfte att underlätta individens kontakter med t.ex. arbetsgivaren och hälso- och sjukvården. I uppdraget ingår: Vidareutveckling av Intygstjänsten och Mina intyg utifrån vårdens prioriterade behov. Se avsnitt Vidareutveckling av Intygstjänsten och Mina intyg utifrån resultat inom område 5 och 6. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av samverkansytan som verktyg för dialog mellan framförallt invånare, hälso- och sjukvård och arbetsgivare. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av självbetjäning via samverkansytan. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av möjligheten för invånaren att initiera en dialog med flera aktörer. Se avsnitt Utredning av förutsättningar för lagring av patientens inmatade/delade information. Se avsnitt Utredning och framtagande av förslag på förbättrad lösning för digitala signaturer som följer EU- och internationella standarder. Se avsnitt Utredning av samband till andra nationella tjänster i syfte att skapa en enhetlighet mot invånaren och nyttja den nationella infrastrukturen. Se avsnitt Uppdatering av inloggningen till 1177 Vårdguiden för Mina Intyg. Se avsnitt Status Utveckling av Mina intyg Under våren 2017 har projektet arbetat med att utveckla invånartjänsten Mina intyg och Intygstjänsten. Det arbete som gjorts är: Utvecklat en lösning som gör det möjligt att ansluta flera intygsmottagare till Mina intyg, utan en ny produktionssättning. Utrett och påbörjat utveckling av ett mer användarvänligt gränssnitt för Mina intyg. Sid 16/38

17 Utrett och överlämnat till utveckling hur Mina intyg ska fungera för en invånare med sekretessmarkering. Utrett hur intygstjänsten ska byggas om för att möjliggöra att visa upp relationer mellan intyg i Mina intyg. Utvecklat funktion för att anpassa intyg till arbetsgivare utifrån nya sjukpenningintyget (som kommer ersätta FK 7263). Utrett och påbörjat utveckling av uppdaterad inloggning till 1177.se. Ansluta fler intygsmottagare till Mina intyg Projektet har utrett och utvecklat en funktion för att ansluta fler intygsmottagare till invånartjänsten Mina intyg utan att en produktionssättning av Mina intyg behövs. I och med den nya tjänstedomänen 3.0 kan nu nya mottagare läggas till dynamiskt av förvaltningen för Mina intyg. Gränssnittet i Mina intyg är ombyggt på ett sådant sätt att fler intygsmottagare kan läggas till och presenteras på ett bra sätt utan att ändringar i gränssnittet behöver göras. Projektet har även dialog med flera försäkringsbolag som är intresserade av att ansluta sig som intygsmottagare. Nytt användargränssnitt Projektet har utrett och påbörjat utveckling av ett nytt användargränssnitt för Mina intyg i syfte att förbättra användbarheten av Mina intyg. En extra release är planerad till början av hösten 2017 för produktionssättning av det nya gränssnittet. Sekretessmarkering Projektet har utifrån utredningen som gjorts av intygsprojektet angående invånare med sekretessmarkerade personuppgifter i folkbokföringsregistret utrett och överlämnat till utveckling hur Mina intyg ska fungera för dessa invånare. Lösningen innebär att Mina intyg kommer slå mot en personuppgiftstjänst för att inhämta uppgifter om sekretessmarkering. Har invånaren en sekretessmarkering kommer gränssnittet i Mina intyg bland annat upplysa om detta samt ge invånaren extra information vid sändning och nedladdning av ett intyg. Lösningen är planerad att komma med till version 3.4 av mina intyg. När lösningen är införd och i produktion kommer alla invånare få tillgång till Mina intyg. Relationer för intyg I och med tjänstekontrakten för Försäkringskassans nya intyg som produktionssätts i höst, är det möjligt att skicka med Relationer för ett intyg. Till exempel om ett intyg har besvarats med ett nytt intyg efter att en kompletteringsbegäran inkommit från försäkringskassan, skapas relationen Kompletterar. Utredning är klar och har överlämnats till utveckling för hur relationer ska visas i gränssnittet, detta för att hjälpa användaren att alltid använda den senaste versionen av ett Sid 17/38

18 intyg. Att kunna se relationer i Mina intyg är planerat att utvecklas till version 3.4 av Mina intyg, då viss vidareutveckling av intygstjänsten krävs. Arbetet med att anpassa Intygstjänsten och Mina intyg för att kunna hantera Försäkringskassans intyg Läkarutlåtande för sjukersättning, Läkarutlåtande för aktivitetsersättning (två intyg) och Läkarintyg för sjukpenning (samtliga ingår i det utökade elektroniska informationsutbytet) är avslutat. Anpassningarna driftsätts i slutet av november. Information om ärendekommunikation kring ett intyg kommer att finnas tillgänglig i Intygstjänsten men det är ännu inte utrett om, och i så fall hur, denna information ska visas upp för invånaren i Mina intyg. Skapa anpassat intyg till arbetsgivaren För intyget Läkarutlåtande för sjukpenning, som kommer ersätta FK 7263 (befintligt sjukpenningintyg) har en funktion för att skriva ut en anpassad version av intyget till arbetsgivaren utretts och utvecklats. Invånaren kan i Mina intyg välja vilken information i intyget hen vill delge arbetsgivaren. Viss information är enligt sjuklönelagen obligatorisk att kommunicera till arbetsgivaren och går inte att välja bort. Om invånaren väljer att ta bort information som är extra värdefull för arbetsgivaren att känna till, t.ex. aktivitetsbegränsning, informerar applikationen invånaren om att informationen är värdefull för att arbetsgivaren ska kunna ta sitt rehabiliteringsansvar. När ett anpassat intyg har skapats kan det sparas i PDF-format och laddas ner i datorn. Det kan sedan skickas via epost eller skrivas ut och ges till arbetsgivaren. Om invånaren valt att inte visa viss information i intyget kommer det framgå av intyget med texten Detta är en anpassad utskrift av ett elektroniskt intyg. Viss information i intyget har valts bort. Ny inloggning till 1177 Den nya inloggningslösningen för 1177 har provats för Mina Intyg. Dessa tester har fungerat bra och kommer då det produktionssätts att innebära en förbättrad hantering för Mina Intyg, där direkt inloggning från minaintyg.se kommer att kunna ske, utan att man hamnar på första sidan för 1177 och sedan behöva välja Mina Intyg som idag finns under rubriken alla övriga tjänster. Den nya funktionaliteten innebär att efter inloggning via minaintyg.se hamnar man på startsidan för Mina Intyg Samverkansytan ökad involvering invånare och arbetsgivare Samverkansytan ska stödja samverkan mellan aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen genom elektroniskt utbyte av information. Arbetet under 2017 kommer att utgå ifrån en fördjupad förstudierapport för 2016 års arbete där även bakgrund, behovsanalys och förväntade nyttor med Samverkansytan beskrivs mer ingående. Sid 18/38

19 Kravställningsarbetet och planerade leveranser Under 2017 har arbetet med att få en ökad förståelse för hur samverkan kan ske i en digital yta fortsatt tillsammans med användargrupperna. Två workshops och ett antal telefonavstämningar med användargrupper har skett, liksom ett referensgruppsmöte med representanter för de olika aktörerna. Fokus har varit att detaljera processerna runt prioriterad funktionalitet. Arbete ska vid årets slut resultera i två leveranser: En klickbar prototyp som beskriver visionen om en framtida Samverkansyta. En eller två piloter med funktionalitet som möjliggör samarbete på ett eller två viktiga samverkansområden. Prototyp Prototypen behövs för att kommunicera vad Samverkansytan i sin helhet skulle kunna ge för nytta till de olika aktörerna i framtiden. Den ska visualisera så många som möjligt av de gemensamma krav som hittills fångats, utan att vara begränsad av de juridiska och tekniska krav som dagens plattformar och lagar sätter. Prototypen är inte kopplad till några system utan ska fungera helt självständigt. Prototyp för Samverkansytan håller just på att färdigställas i nära samarbete med användargrupper hos landsting, arbetsgivare och företagshälsovården. Förutom de funktioner som beskrivs under piloter nedan innehåller protypen kontaktuppgifter, datum i rehabiliteringskedjan, tidslinje, tidbokning, prognos, påminnelser, delning av intyg och andra dokument, länkar till relevant kunskap samt olika checklistor beroende på när i sjukskrivningsprocessen invånaren befinner sig. Målsättningen är att prototypen ska bli representativ för idén om Samverkansytan, eventuellt kan flera versioner tas fram i takt med att vi lär oss ännu mer. Pilotverksamhet Att i teorin skapa ett flöde där aktörer samverkar över professionsgränserna runt en invånares återgång i arbete är komplext eftersom olika regler och praxis styr de olika aktörerna. Att det fungerar i praktiken är en förutsättning för att skapa nytta. Projektet har identifierat två områden där ett mindre antal funktioner tillsammans skulle kunna skapa nytta, Samarbete runt anpassningar på arbetsplatsen samt Gemensam planering för återgång till arbetet, och avser testa detta i en eller två piloter under Funktionerna visualiseras i första skedet i den ovan nämnda prototypen. Flera iterationer av hur arbetsuppgifter bäst kan beskrivas har gjorts. Den delen av arbetet håller just nu på att avslutas. För att kunna genomföra en lyckad pilot krävs ett stort engagemang hos den eller de vårdenheter där det digitala verktyget ska testas då dessa ska kunna motivera den sjukskrivne att pröva verktyget. Därtill krävs att en eller ett par större arbetsgivare vill delta aktivt och motivera sina chefer med arbetsmiljöansvar att använda verktyget. Projektets strategi är därför att i första hand kontakta regioner där det redan finns ett etablerat samarbete mellan hälso- och sjukvården, ett Sid 19/38

20 antal större arbetsgivare och Försäkringskassans lokalkontor. Den eller de vårdenheter som blir aktuella kommer sannolikt att vilja påverka vilket av de två områdena, Samarbete runt anpassningar eller Gemensam planering för återgång till arbete, som ska testas. Det vore att föredra att samtliga ovanstående aktörerna kan delta i piloten. Försäkringskassan kommer att ta ställning till fortsatt deltagande efter att förstudierapporten från hösten 2016 kompletterats med viss information som Försäkringskassan har efterfrågat. Figur 3. Utveckling sker även under 2017 i nära samverkan med användarna. Idéer beskrivs i skisser. Förankring och omvärldsbevakning Förstudien om Samverkansytan har haft ett uttalat uppdrag att förankra samverkanstankarna med arbetsgivarorganisationer, fackföreningar och andra myndigheter. Detta sker i första hand genom den nybildade referensgruppen där bland annat representanter för Sveriges Läkarförbund, SKL:s avdelning för arbetsgivarpolitik och flera landsting finns representerade. Projektet har även ett nära samarbete med projektet Stöd för rätt sjukskrivning (SRS), Sjukskrivningskollen och SKL:s arbete inom ramen för Psykisk hälsa, Nätverket för rehabkoordinatorer och Samordnad individuell plan (SIP). Bland övriga kontakter kan nämnas HälsoGReppet som drivs av Västra Götalandsregionen, Försäkringskassan och regionens kommuner och ett Vinnova-finansierat projekt som syftar till att underlätta invånarens rehabiliteringsresa. Juridik och teknik Det är en utmaning att klargöra de juridiska förutsättningarna för en samverkansyta där flera aktörer ska agera med stöd av invånarens samtycke genom att tillföra egen information och ta del av andra aktörers information. Allt fler e-tjänster uppmuntrar och förutsätter en aktiv invånare, samtidigt begränsas detta av lagstiftning vars syfte är att skydda den personliga integriteten. Sid 20/38

21 Den juridiska lösningen för Samverkansytan kräver att invånaren aktivt deltar och delar information mellan inbjudna aktörer. Processen för att hantera samtycken och delning av information är central för efterlevnad av aktuell lagstiftning. I stort sett all information som hanteras på Samverkansytan är känslig information eftersom informationen är kopplad till invånarens hälsa. Personuppgiftslagen och dataskyddsförordningen ställer högre krav vid hantering av känslig information. Den juridiska utredningen har även slagit fast att utlämnande i form av fråga-svar funktion är en förutsättning för Samverkansytan. Direktåtkomst kan därmed uteslutas. Vidare har det konstaterats att det finns möjlighet att tillämpa ett undantag i Tryckfrihetsförordningen (TF) för att Samverkansytan ska erbjudas i form av så kallat eget utrymme. Detta medför att offentlighetsprincipen inte tillämpas på de handlingar som förvaras på Samverkansytan. För att skapa ett eget utrymme krävs bland annat att systemet är skilt ifrån myndighetens övriga IT-system samt att anställda på myndigheten inte har någon tillgång till systemet. Projektets jurister granskar nu Datainspektionens beslut rörande Hälsa för mig för att se hur beslutet påverkar Samverkansytans utformning. Utredningen konstaterar även att automatiserade avtal är en förutsättning för att arbetsgivarens anslutning till Samverkansytan ska fungera smidigt. Framtida ägarskap En central frågeställning som kräver en lösning är vem som ska äga och förvalta Samverkansytan. I djupintervjuer med invånare uttrycks att Försäkringskassan eller hälso- och sjukvården är naturliga ägare/förvaltare av Samverkansytan, då de upplevs som garanter för en säker hantering av information i ytan. Den juridiska utredningen har även fokuserat på dessa två aktörer särskilt. Frågeställningen har lyft till en högre nivå på SKL och Inera. Frågan om vilken aktör som är personuppgiftsansvarig (PuA) behöver lösas innan e-tjänsten kan tas i drift. Läkarintyg till arbetsgivaren Under första halvåret 2017 gick SKL ut med en information och rekommendation till landstingen för att beskriva vilken medicinsk formation arbetsgivaren behöver för att arbetsgivaren ska kunna fullfölja sitt ansvar inom sjukskrivning och rehabilitering, bland annat för att avgöra rätten till sjuklön. Sedan dess har Intygstjänster arbetat med att ta fram ett förslag på ett Läkarintyg till arbetsgivare. Just nu pågår förankringsarbete med Sveriges läkarförbund, SKL och andra arbetsgivarorganisationer för att se över möjligheterna. Förhoppningen är att kunna utveckla ett intyg som är kortare än dagens, men ändå ger arbetsgivaren mer relevant information än idag. Utredning och framtagande av förslag på förbättrad lösning för digitala signaturer som följer EU- och internationella standarder. Utredning och framtagande av förslag på signerade sjukskrivningsintyg som skall till arbetsgivare pågår, där en underskriftstjänst skapar ett stämplat intyg som kan skickas till Sid 21/38

22 arbetsgivaren. Detta intyg följer alla gällande standarder för elektroniska underskrifter både på EU-nivå och internationellt Utredning av samband till andra nationella tjänster i syfte att skapa en enhetlighet mot invånaren och nyttja den nationella infrastrukturen För att uppnå enhetlighet mot invånaren så utreds bland annat hur Webcert kan användas inom sammanhållen journalföring. Det sker i form av en förstudie som undersöker hur stort behovet är och tekniskt fokusera på hur Webcert och Rehabstöd kan använda de nationella säkerhetstjänsterna Samtycke, Spärr och Logg. Vid djupintegration med journalsystem finns redan beskrivna regler för ansvarsfördelning mellan Journalsystem och Webcert avseende sammanhållen journalföring. Sid 22/38

23 4 Område 3: Vidareutveckling av Statistiktjänsten och Rehabstöd 4.1 Uppdrag Vidareutveckling av elektroniskt medicinska underlag och därtill tillhörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter i bl.a. referensapplikation för utfärdande av elektroniska intyg (Webcert). I uppdraget ingår: Vidareutveckling av statistiktjänsten, utifrån vårdens prioriterade behov. Se avsnitt Vidareutveckling av statistiktjänsten utifrån resultat inom område 5 och 6. (rapporteras i december) Utredning och vidareutveckling av funktionen för att se statistik för ett helt landsting. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av en lösning för att hantera statistiken i en datawarehouse-lösning. (rapporteras i december) Utredning av möjligheten att erbjuda en metod för externa parter att få fram olika rapporter om sjukskrivning. Se avsnitt Vidareutveckling av Rehabstöd utifrån användarnas prioriterade behov. Se avsnitt Utredning och eventuell utveckling av integration av SRS-tjänst i Rehabstöd. Se avsnitt Medverka och kravställa arbetet med "behörighetsmodellen" i HSA för att få med tjänsternas behov. (rapporteras i december) 4.2 Status Under första halvåret 2017 har Statistiktjänsten vidareutvecklats utifrån synpunkter och önskemål från användare inom hälso- och sjukvården. Samtidigt har projektet tagit emot och hanterat flera önskemål om statistikuttag från Socialstyrelsen och Försäkringskassan. Projektets arbete med Rehabstöd har fokuserat på genomförandet av en enkätundersökning med befintliga användare av tjänsten där syftet var att kvalitetssäkra den funktionalitet som är produktionssatt och samla in uppslag till vidareutveckling under 2017 och Vidareutveckling och förbättringar i Statistiktjänsten Sedan version 4 av Statistiktjänsten släpptes hösten 2016 har projektet implementerat en rad förbättringar som inkommit från användare i hälso- och sjukvården och även möjligheter som projektet och förvaltningen identifierat. Några av de förbättringarna är: I inloggat läge hanterar tjänsten även diagnoskoder på fyr-/femställig nivå. Det går att filtrera och jämföra detaljerade diagnoser, till exempel F43.8A Utmattningssyndrom. Sid 23/38

24 För användare som följer upp statistik på en övergripande nivå i vårdgivaren eller landstinget, exempelvis processledare, har det tidigare krävts ett medarbetaruppdrag på en enskild vårdenhet i kombination med den personliga behörighetsegenskapen för Statistiktjänsten. Detta har lett till problem eftersom dessa användare ofta inte har någon anknytning till en vårdenhet. Tack vare ett ändrat tekniskt flöde vid inloggning har kravet på enskilt medarbetaruppdrag kunnat slopas och det räcker nu med den personliga behörighetsegenskapen för Statistiktjänsten för att följa upp statistik på övergripande nivå. Användare som både följer upp statistik på en övergripande nivå i vårdgivaren eller landstinget och dessutom på en eller flera enskilda vårdenheter kan nu se rapporten Läkare (som visar antal sjukfall per läkare) för de vårdenheter som de har medarbetaruppdrag på. Tidigare kunde dessa användare inte se den rapporten alls. Alla färger inom Statistiktjänsten och mellan Statistiktjänsten och Rehabstöd har koordinerats så att exempelvis en viss diagnosgrupp alltid har samma färg för att undvika missförstånd. Åldersgrupperna som statistiken delas in i har uppdaterats för att göra det möjligt att följa upp sjukskrivning för personer i arbetsför ålder. Enligt årets releaseplan kommer dessa förbättringar att nå användarna under hösten Utredning och vidareutveckling av funktionen för att se statistik för ett helt landsting Vid flera tillfällen har önskemål framförts att landsting och regioner har önskemål om att kunna se statistik för hela landstingen omfattande även privata vårdgivare. Under 2016 gjordes en mindre juridisk utredning av frågan hos Inera och man kunde då konstatera att för att tjänstemän hos landsting/regioner ska kunna ta del av de privata vårdgivarnas sjukskrivningsstatistik (som ägs av de privata vårdgivarna) behöver det finnas avtal som reglerar detta. Dessa avtal måste tecknas mellan landstingen/regionerna och varje enskild privat vårdgivare. Rent tekniskt är det ingen större utmaning att utveckla funktionaliteten i Statistiktjänsten så snart avtalen är framtagna och påskrivna. Ansvaret för att stödja landstingen med att ta fram avtalsmallar och få avtalen undertecknade ligger utanför Intygprojektets uppdrag och ärendet drivs idag av SKL Utredning av möjligheten att erbjuda en metod för externa parter att få fram olika rapporter om sjukskrivning Under första halvåret 2017 har projektet tagit emot flera nya förfrågningar om statistikuttag från Statistiktjänstens databas. Förfrågningarna har kommit från Socialstyrelsen (i och med deras arbete med att revidera Försäkringsmedicinskt beslutsstöd) och Försäkringskassan. Under 2016 utvecklade projektet en standardrapport för Socialstyrelsens behov och en för Försäkringskassans behov. Dessa kan nu enkelt återanvändas för olika diagnoser och olika årtal. Sid 24/38

25 Under första halvåret 2017 har visst arbete även lagts på att göra rapporterna mer flexibla och smidigare att generera. Om Socialstyrelsen eller Försäkringskassan, eller någon annan part, har önskemål om andra slags rapporter krävs ett utvecklingsarbete för att ta fram sådana Vidareutveckling av Rehabstöd Under första halvåret 2017 har projektet genomfört en enkätundersökning med befintliga användare av Rehabstöd. Syftet med undersökningen var: 1. Utvärdera det som finns i produktion idag, vad det uppnått för nyttor och om det finns något som fungerar mindre bra 2. Samla in underlag till vad projektet behöver utreda och utveckla under Resultatet av undersökningen visar att användarna generellt är väldigt nöjda med Rehabstöd. De tycker att Rehabstöd ger en snabb och lättillgänglig översikt över pågående sjukfall vilket underlättar deras arbete och ökar patientsäkerheten samt att det är ett bra verktyg i dialogen med sjukskrivande läkare. Undersökningen gav också upphov till en lång rad förbättrings- och utvecklingsförslag vilket projektet ser som positivt då det bidrar till att utveckla funktioner som gör nytta. Förslagen har analyserats och prioriterats och därefter har utredning och utveckling påbörjats Utredning och eventuell utveckling av integration av SRS-tjänst i Rehabstöd Arbete pågår med att ta fram krav på hur SRS-tjänsten ska integreras i Rehabstöd. Kravarbetet beräknas vara klart till sommaren. Sid 25/38

26 5. Område 4: Vidareutveckling av elektroniska intyg och ärendekommunikation 5.1 Uppdrag Vidareutveckling av elektroniskt medicinska underlag och därtill tillhörande elektronisk ärendekommunikation för olika intressenter i bl.a. referensapplikation för utfärdande av elektroniska intyg (Webcert). I uppdraget ingår: Utredning och vidareutveckling av Webcert utifrån vårdens prioriterade behov. Se avsnitt Vidareutveckling av Webcert utifrån resultat av arbete inom område 5 och 6. Se avsnitt Utveckling av dödsbevis och dödsorsaksintyg. Se avsnitt Utredning och vidareutveckling av ifyllnadsstöd vid intygsskrivandet. Se avsnitt Utredning av möjligheten att utveckla ytterligare intyg för att underlätta återgång i arbete (rapporteras 2018) Utveckling av stöd för nya intygstyper från nya intygsmottagare (rapporteras 2018) Utredning av möjligheten att utveckla kundspecifika intyg (rapporteras 2018) Förbättring av Webcerts förvaltningsbarhet för kostnadseffektiv drift och förvaltning (rapporteras i december) Förbättring av befintlig infrastruktur (rapporteras i december) Utveckling av en aktiv förvaltning av Webcert (rapporteras i december) Utredning och eventuell utveckling av förhöjd mobilitet för Webcert. Se avsnitt Förbättrad SSO hantering mellan journalsystemet och Webcert för att användare ska undvika upprepade inloggningar (rapporteras 2018). Framtagande av integrationsstöd för landsting som väljer att utveckla djupintegration mellan sitt journalsystem och Webcert. Se avsnitt Tillhandahållande av införandestöd för landsting som ska produktionssätta FK:s nya intygstyper. Se avsnitt Integrering av SRS-tjänst i Webcert och att testa i pilotdrift i samverkan med SRSprojektet. Se avsnitt Status Nya funktioner i Webcert Under första halvan av 2017 har följande nya funktioner och förbättringar tillkommit i Webcert. Sid 26/38

27 Ersätta intyg En ny funktion för att ersätta ett intyg med ett nytt har utretts och utvecklats. Behovet av att ersätta ett intyg med ett nytt finns i de fall ett intyg inte innehåller korrekt information eller att ny information tillkommit sedan intyget utfärdades. Skillnaden i Webcert från att makulera ett intyg är att ursprungsintyget fortsatt är giltigt, ingen signal utgår till den som eventuellt mottagit intyget om att det är ersatt. För Försäkringskassans fyra nya intygstyper, som produktionssätts i höst, kommer en relation Ersätter skapas när ett intyg ersätts. Relationen gör det möjligt för användare av Webcert och invånare via Mina intyg att se att ett intyg är ersatt, samt vilket intyg som ersätter det äldre intyget. Makulera intyg I och med den nya funktionen att kunna ersätta ett intyg har funktionen för att makulera ett intyg gjorts om. Ett intyg ska endast makuleras om det innehåller ett allvarligt fel. När ett intyg makuleras måste användaren ange orsak till makuleringen, då vi sett ett behov från Försäkringskassan av denna information. Markera ett intyg som klart för signering Att markera ett intyg som klart för signering är en ny funktion för vårdadministratörer som använder Webcert. Funktionen kommer från behovet av att kunna meddela läkaren att intyget är klart för signering. När ett intyg markeras som klart för signering skickas en händelse till det integrerade vårdsystemet om att det är klart för signering. Förbättring av användbarheten i Webcert Under våren har utredning och utveckling påbörjats med att designa om gränssnittet i Webcert i syfte att göra det mer användarvänligt. För att framöver kunna visa upp allmän information och olika typer av ifyllnadsstöd (FMB-stöd, ICF och eventuellt SRS) såg projektet att gränssnittet behövde göras som så att informationen fortsatt ska vara lätt för användaren att ta till sig och att informationen visas i de situationer som den är tänkt att användas. Arbetet är pågående, men har deltats upp i delar som kan utredas och utvecklas var för sig. Under våren har följande delar utretts och utvecklats: Ett högerfält med ett fliksystem. I högerfältet ryms olika typer av ifyllnadsstöd och information, beroende på vilket intyg som är öppen och vart i intyget användaren arbetar. Sättet att visa hjälptexter har gjorts om, för att hjälptexter ska vara mer lätta att läsa. För Försäkringskassans nya intygstyper kommer frågor att kunna ställas till en specifik fråga i intyget. Detta har gjort att vi kan placera frågan från Försäkringskassan vid den Sid 27/38

28 fråga i intyget den avser. Detta kommer underlätta för användaren att veta vart i intyget hen ska besvara Försäkringskassans olika frågor, vilket tidigare varit en svårighet. Ärendekommunikationen med Försäkringskassan har designats om för att vara mer inkorgsliknande. Syftet är att ge användaren en bättre översikt över inkomna frågor och svar till ett intyg. Figur 4. Med nya designen är det möjligt för användaren att läsa frågan från Försäkringskassan samtidigt som de använder sig av FMB-stödet Användningstester med fokus på de förbättringar som gjorts för att höja användbarheten i Webcert Under maj och juni har kvalitativa undersökningar genomförts med kommande användare av Webcert. Undersökningarna har främst fokuserat på att testa av det nya gränssnittet i Webcert, för att säkerställa att funktionerna uppfyller våra användares behov. Resultaten håller just nu på att sammanställas för att användas som underlag för förbättringar som produktionssätts under hösten. Sid 28/38