Kunskapsresultaten i barn- och utbildningsförvaltningens grundskolor läsåret 2017/2018

Transkript

1 Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (16) Barn- och utbildningsförvaltningen Bitr skolchef grundskolan Johan Lindeberg, Kunskapsresultaten i barn- och utbildningsförvaltningens grundskolor läsåret 2017/2018 Eskilstuna den stolta Fristaden

2 Eskilstuna kommun Datum 2 (16) 1. Inledning Denna rapport är den femte i ordningen som sammanställer barn- och utbildningsförvaltningens grundskolor kunskapsresultat. Rapporten som presenteras i samband med barn- och utbildningsnämndens septembermöte är preliminär och kommer kompletteras under hösten med ytterligare data och tillhörande analys. Vidare kommer data från Skolverkets analysverktyg SALSA och SKL:s Öppna Jämförelser också inkluderas för komparativ analys. 2. Sammanfattning av utvecklingen i hela grundskolan Fokus för det gemensamma arbetet har varit att öka gymnasiebehörigheten. Arbetet för ökad gymnasiebehörighet har två perspektiv, det långsiktiga som börjar vid övergången från förskola till förskoleklass/fritidshem och det kortsiktiga vilket handlar om de elever som idag går på högstadiet. Grundskolans ledning har med tydlighet prioriterat detta vilket reflekterats i skolornas arbete i samtliga årskurser samt inom förskoleklassen och fritidshemmet. I årskurs 1 3 kan vi konstatera att olika former av satsning på elevers läsning och läsförståelse pågår på våra skolor i de yngre åldrarna. Kommunens lässatsning, Läslyftet (Skolverket) och bibliotekets roll är olika faktorer som skolorna lyfter fram som bidragit till utveckling av elevernas läsförmåga. Flera av våra skolor har kontinuerlig läxhjälp vilket ger alla elever en möjlighet att få stöd i sin läxläsning. Under våren 2018 har det skett en samlad satsning på att erbjuda läxhjälp på våra skolor. Fortsatt språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen pågår på flera av våra skolor och lyfts fram som en framgångsfaktor. Då det numera finns kunskapskrav i årskurs 1 i läsförståelse så följer vi på huvudmannanivå måluppfyllelsen. Inför detta läsår har även Skolverkets bedömningsstöd uppdaterats och förvaltningen har anordnat en central genomgång för alla undervisande i årskurs 1. Noterbart i resultatet i de yngre åldrarna är att måluppfyllelsen bedöms vara god i årskurs 1 och 2 för att sedan sjunka i årskurs 3. Detta faktum kan bero på att det finns skillnader i hur kunskapskrav bedöms i de olika årskurserna och hur kunskapskraven för årskurs 3 tolkats i de yngre åren. Utvecklingsenheten arbetar nu med att djupare undersöka orsaken till diskrepansen, göra en analys och komma med förslag till åtgärder. I årskurs 3 sker en liten minskning i måluppfyllelsen för matematik och svenska och svenska som andraspråk. Detta gör att andelen elever som når målen i 9 ämnen är något längre än Kunskapsresultaten i årskurs 6 påvisar en positiv utveckling jämfört med läsåret 2016/17. Samtidigt ser vi en oroande trend i att skillnaderna mellan skolornas resultat fortsatt att öka. Generellt ökar både pojkar och flickors kunskapsresultat och gällande flera mätetal

3 Eskilstuna kommun Datum 3 (16) minskar även skillnaderna då pojkarnas resultat ökar relativt mer. Totalt sett så ligger måluppfyllelsen på över 87% i alla ämnen med undantag för svenska som andra språk (64,6%), i detta ämne ser vi trots allt en fortsatt ökad måluppfyllelse (VT17: 58,1%). Noterbart är att i ämnet idrott- och hälsa fortsätter andelen elever med betyg att öka. Flera skolor beskriver att de har hittat strategier för att öka simkunnigheten genom olika insatser där bland annat lovskola har visat sig vara framgångsrikt. Eleverna har då kunnat intensivträna simning under en veckas tid vilket gett gott resultat. Under augusti påbörjas även simundervisning för samtliga elever i förskoleklass utifrån ett riktat statsbidrag. Kunskapsresultaten i årskurs 9 påvisar en positiv utveckling jämfört med läsåret 2016/17. Det gäller samtliga mätetal förutom andel elever med minst ett betyg A/B som har minskat 0,1%. Framförallt har gymnasiebehörigheten ökat påtagligt och ökat från 74,61 till 80,57%. Både flickors och pojkars studieresultat ökar markant men då flickornas studieresultat ökat mer än pojkarnas har skillnaderna mellan könen ökat för alla mätetal förutom andelen elever med minst ett betyg A/B där pojkarna där skillnaden minskar något och pojkars resultat ökar medan flickors resultat svagt minskar. Att just gymnasiebehörigheten tagit ett ordentligt kliv i rätt riktning är ett resultat av ett mycket starkt fokus såväl i grundskolans ledning som ute på våra grundskolor men det har även medfört att vi inom utvecklingsområden som inte är direkt skollags- eller läroplansbundna inte haft samma hastighet i utvecklingsarbetet. Det är dock stora skillnader mellan våra skolenheter gällande gymnasiebehörighet. Spannet är 63%-94% mellan våra skolor med lägst och högst behörighet. På kommunnivå är den enskilt största utmaningen utbildningens likvärdighet för våra elever. Det finns stora svårigheter att få organisatoriskt likvärdiga förutsättningar för skolorna i att ge alla elever likvärdiga förutsättningar att nå målen. Skolornas storlek, elevgruppens sammansättning, personalförsörjning och andra faktorer skiljer sig avsevärt och ger segregerande effekter vilka risker att bidra till ökade upplevelser av utanförskap. Likvärdighet handlar även om att eleverna ska ges samma möjligheter oavsett könstillhörighet. I arbetet med att öka jämställdheten görs inför höstterminen 2018 ett omtag. De förändrade skrivningarna i läroplanen där skillnader mellan pojkar och flickor tonats ner till förmån för perspektivet om likvärdighet oavsett könstillhörighet medför att arbetet ute på skolorna måste formas om. Det drivs på många sätten ett målmedvetet och framgångsrikt arbete men det synliggörs inte, resultaten analyseras inte och perspektivet måste utvecklas. De nya skrivningarna i läroplanen ska under hösten implementeras så att verksamhetsplanen för 2019 ska kunna bli mer stringent.

4 Eskilstuna kommun Datum 4 (16) 3. Betygsresultat årskurs Andel elever med lägst betyget E i alla ämnen 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Hela kommunala grundskolan, Andel elever med betyg i alla ämnen som eleven läst åk 9 71,0% 64,1% 65,3% 70,0% VT 15 VT 16 VT 17 VT 18 Resultat totalt: 70,0% Andelen elever som når betyg i alla ämnen har ökat från 2017 (65,3%) med nästan 5 procent, en mycket positiv trend. Flickors resultat är 74,4% medan pojkar har 66,6%. Resultatet för både pojkar och flickor har ökat men pojkar har ökat något mer vilket leder till att resultatskillnaden minskar med drygt 1 procent jämfört med 2017 års resultat. 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0%

5 Eskilstuna kommun Datum 5 (16) Skillnaderna i resultat mellan skolor är som störst när det gäller andel elever som har fått godkänt betyg i alla ämnen de haft undervisning i. Variationen är nästan 37% mellan den skola med lägst andel (52%) och den skola med högst andel (89,0%). 3.2 Andel elever som uppnått behörighet till gymnasieskolan 100,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Hela kommunala grundskolan, Andel elever med gymnasiebehörighet 79,6% 72,0% 74,6% 80,6% VT 15 VT 16 VT 17 VT 18 Resultat: 80,6% Andelen elever i årskurs 9 som uppnått grundläggande behörighet till gymnasieskolan ökar 2018 jämfört med Flickors resultat ökar från 77,4% till 84,2% och pojkars från 72,4% till 78,8% vilket innebär att skillnaderna mellan könen ökar marginellt i jämförelse med föregående läsår. 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% BUN DJ FA GÖ SH SK SF TE ÅR 0,00% BUN

6 Eskilstuna kommun Datum 6 (16) Även om skillnaderna mellan skolenheter har minskat sedan vt 2017 är variationen i gymnasiebehörighet fortfarande stor. Mellan den enheten med högst resultat (94,5%) och den enheten med lägst resultat (64,5%) skiljer det 30%. 3.3 Genomsnittligt meritvärde Hela kommunala grundskolan, Genomsnittligt meritvärde åk 9 210,0 200,5 206,6 216,3 VT 15 VT 16 VT 17 VT 18 Meritvärdet i årskurs 9 har ökat till 216,3 jämfört med 204,7 VT Fler elever når betyg och även de högre betygen. Resultatet för pojkar har ökat till 202,6 från 193,7 och flickor till 233,2 från 220,8. Därmed har skillnaden mellan pojkar och flickors resultat ökat ytterligare. 300,00 250,00 200,00 150,00 100,00 Båda kön Flickor Pojkar

7 Eskilstuna kommun Datum 7 (16) På samtliga skolenheter har flickor högre genomsnittligt meritvärde än pojkar. Noterbart är dock att det är stora skillnader mellan skolenheter och på Årby och Skiftingehus är skillnaden som lägst. 3.4 Andel elever med minst ett betyg A och/eller B Alla kön Flickor Pojkar vt 2016 vt 2017 vt 2018 Resultat: 74,19% Andelen elever med ett högre betyg ligger i nivå med andelen vt 2017 (74,3%). Andelen pojkar med minst ett A/B betyg har ökat något i jämförelse med flickor och därmed minskar skillnaden mellan könen. 3.5 Andel elever som nått lägst betyget E i skolans olika ämnen

8 Eskilstuna kommun Datum 8 (16) Totalt sett så har andelen elever som när minst betyget E i skolans olika ämnen ökat. Flera ämnen påvisar en tydlig uppgång och av kärnämnena ses en positiv utveckling i matematik, engelska och svenska som andra språk medan andelen i svenska minskat något. Svenska som andraspråk är det ämne som dels påvisar högst ökning men samtidigt är det ämne med lägst måluppfyllnad. 4. Betygsresultat årskurs Andel elever med längst betyget E i alla ämnen 100,0% 80,0% Hela kommunala grundskolan, Andel elever med betyg i alla ämnen som eleven läst åk 6 71,0% 70,3% 69,0% 69,5% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% VT 15 VT 16 VT 17 VT ,0% 90,0% 80,0% 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Resultat: 69,5% Flickor: 73,6% (vt 17 74,8%) Pojkar: 65,4% (vt 17 64,5%) Medan resultatet för flickor går ned något ökar resultatet för pojkar vilket leder till att skillnaden mellan kön minskar.

9 Eskilstuna kommun Datum 9 (16) Andelen elever med längst betyget E i alla ämnen varierar stort mellan skolenheter och sträcker sig från 30,6% till 94,1%. 4.2 Genomsnittligt meritvärde Hela kommunala grundskolan, Genomsnittligt meritvärde åk 6 196,4 197,2 199,93 202,06 VT 15 VT 16 VT 17 VT 18 Resultat: 202,06 För fjärde året i rad ökar det genomsnittliga meritvärdet i åk 6. För flickor ökar resultatet från 212,5 till 215,0 medan det för pojkar minskar från till 199,4 till 198,8. Spridningen mellan resultat för grundskolans skolor sträcker sig från 139 till 240 och påvisar stora brister i likvärdigheten. 4.3 Andel elever med minst ett betyg A och/eller B 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00%

10 SV SVA MA EN GE HI RE SH BI FY KE TK MU SL IDH BL HKK ML SV SVA MA EN GE HI RE SH BI FY KE TK MU SL IDH BL HKK ML Eskilstuna kommun Datum 10 (16) Resultat: 69,41% (vt 17 68,71%) Flickor: 76,6% Pojkar: 62,1% En ökning i jämförelse med vt 2017 samtidigt som skillnaden mellan könen minskar något. Relativt mindre skillnad mellan skolenheter än andel elever med betyg i alla ämnen och gymnasiebehörighet men trots detta en stor differens. 4.4 Andel elever som nått lägst betyget E i skolans olika ämnen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hela kommunala grundskolan, Resultat åk 6 VT % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Hela kommunala grundskolan, Resultat åk 6 VT 18 Andelen elever som nått lägst betyget E i skolans olika ämnen har förändras relativt marginellt i jämförelse med vt Noterbart är att andelen elever med minst betyget E i svenska som andraspråk fortsätter att öka kraftigt. 5. Kunskapsresultat årskurs Andel elever per ämne som nått godtagbara kunskaper per ämne 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Resultat åk 3 vt ,4% 91,8% 93,8% 92,8% 92,2% 92,1% 93,0% 85,6% 71,7% 87,7% SV SVA MA GE HI RE SH BI FY KE

11 Eskilstuna kommun Datum 11 (16) Andel flickor som nått godtagbara kunskaper i 9 ämnen Andel pojkar som nått godtagbara kunskaper i 9 ämnen Andel elever som nått godtagbara kunskaper i 9 ämnen 81,4% 73,9% 77,6% Generellt sjunker resultaten i jämförelse med vt Även i årskurs 3 är skillnaden mellan skolor stora och andelen elever som nått godtagbara kunskaper i 9 ämnen sträcker sig från 44,8% till 92,9%. 6. Kunskapsresultat årskurs Andel elever med godtagbara kunskaper i läsförståelse 100% 80% 60% 40% 20% 0% 90,7% Resultat åk 1 vt ,9% 88,6% Flickor Pojkar Totalt Generellt är måluppfyllnaden i läsförståelse hög och skillnader mellan skolenheter mindre i årskurs 1 än senare årskurser. Resultaten sträcker sig från 74,1% till 100% mellan den enheten med lägst respektive högst resultat. 7. Analys och slutsats Gemensamt för alla våra skolors analys är att upplevelsen av intressant, utmanande och meningsfull undervisning ger högre upplevelse av studiero och motivation. Framgångsrika undervisningsstrategier ger effekt på flera områden, upplever våra rektorer i tolkning av sina resultat. Flera drar också paralleller mellan goda relationer tillit god undervisning. Att utveckla ledarskapet i klassrummet och tydliggöra detta genom olika strukturer tror flera skulle bidra till mer likvärdighet mellan våra klassrum och skolor. Om vi ska höja skolans resultat så krävs det att vi ser elevernas lärande och prestationer i ljuset av den undervisning de får. Likvärdigheten består i elevers likvärdiga möjligheter att lära, tillgång till lokaler, material och högkvalitativ undervisning. (Åsa Hirsch, ur boken Formativ undervisning, lektor i pedagogik vid Jönköpings och Göteborgs universitet) Detta stämmer väl överens med det som våra rektorer har konstaterat i sin analys.

12 Eskilstuna kommun Datum 12 (16) Vi ser att vi behöver fundera kring att måluppfyllelsen minskar i årskurs 4 6 jämfört med 1 3 på vissa av våra skolor. Här behöver vi hitta former för att sprida de goda erfarenheterna som våra skolor med goda resultat har identifierat. Ett fortsatt riktat stöd behövs till våra skolor med låg måluppfyllelse. I enheternas analyser kommer det fram att svårigheten att rekrytera behörig personal samt sjukfrånvaro har påverkat kontinuiteten för eleverna och detta har i sin tur påverkat undervisningens kvalité och måluppfyllelsen. I årskurs 7 9 blir det också tydligt att våra elever behöver ha utvecklat sina generella kompetenser (The Big Five) och dessa kan med fördel utvecklas via ämnesövergripande samarbeten. Ämnesövergripande uppgifter gynnar även eleverna då flera kompetenser kan bedömas av lärare i olika ämnen. En återkommande utmaning som vi har i årskurs 7 9 är moderna språk och hur vi ska lösa en god undervisning för de elever som läser svenska och engelska (SVENG). Här finns några exempel på lyckade försök men överlag är denna tid ett dilemma för våra skolor. Undervisningen i engelska och svenska skulle kunna gynnas av att eleverna läser dessa ämnen under moderna språkpassen men så är oftast inte fallet. En hypotes vi har är att de lärare som hela tiden använder språket i sin undervisning, till exempel bara talar engelska på lektionen i engelska, både gällande instruktioner och i undervisningen i sin helhet når bättre resultat. Flera av våra skolor har inför läsåret köpt in ett digitalt läromedel där vi också ser stor utvecklingspotential och möjligheter till mer utmanande och intressant undervisning. En av de större utmaningarna som våra rektorer lyfter fram är elevernas skolfrånvaro. Frånvaro från lektionerna är på vissa av våra högstadieenheter den faktor som påverkar elevresultaten allra mest. Elever med riktigt problematisk frånvaro finns det olika lösningar på och även ett lyckat projekt på Gökstensskolan där de har provat och utformat olika strategier för att få tillbaka elever till skolmiljön och vidare till ordinarie klassmiljö. Dessa erfarenheter behöver spridas till flera av våra skolor. Flera av de utvecklingsinsatser som anordnats från centralt håll, utifrån rektorer och skolors önskemål, har fallit väl ut. Simon Hjort, lektor i Linköpings kommun har träffat oss i Eskilstuna vid två tillfällen utifrån effektiv undervisning och meningsfullt lärande. Flera av våra skolor skriver att de nu använder Simons bok och genomför studiecirkel. I boken finns många reflektionsfrågor som kan lyftas i kollegiala sammanhang för att utveckla undervisningen. Fokus på undervisningsnära processer behöver fortsätta och utvecklingsenheten i samspel med rektorerna arbetar kontinuerligt med att skapa kompetensfortbildning på generell nivå även för att det ska vara lika möjligheter för alla våra skolor att delta och ta del av kompetensutveckling.

13 Eskilstuna kommun Datum 13 (16) Slutsats: Skolans arbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att utveckla modeller för praktiknära forskning, ett uppdrag från regeringen utifrån lagtexten, till några universitet. Uppdraget är ett försök att infria kravet på en forskningsbaserad skola. Vårt samarbete med Göteborgs universitet och IFOUS blir ett led i detta, att förbättra lärares profession och praktik, en utveckling av undervisningsskickligheten. Alla våra skolor med årskurs 9 kommer att delta i projektet med undantag för Skiftingehus som kommer att delta i projektet Samverkan för bästa skola. Under tre års tid kommer vi att arbeta tillsammans med forskare för att utveckla lärare praktik och ett vetenskapligt förhållningssätt i vår vardag. Detta kommer att vara grundskolans största satsning tre år framöver med målet att bidra till ökad likvärdighet och undervisningsskicklighet. Vi kommer även att ha med två av våra gymnasier i projektet vilket ger oss ytterligare en dimension på det kommunövergripande arbetet. Arbete med att öka skolnärvaron måste fortsätta. Under hösten kommer även en nystartad verksamhet att arbeta med att stödja våra skolor i utvecklingen av metoder för att främja närvaro i samarbete med Magelungen som kommer att vara samarbetspartners till Eskilstuna kommun. Fortsatta insatser för att höja kompetensen hos våra förstelärare genom gemensamma utbildningsinsatser från förvaltningen samt erbjuda föreläsningar och kompetensfortbildning för alla lärare i olika former. Förstelärarna är viktiga i vårt arbete med likvärdighet och utvecklingscoacherna träffar förstelärarna två gånger/termin för att ge kompetensutveckling samt tid för att reflektera tillsammans i ett kommunperspektiv. Utbildning för förstelärarna i att samtalsleda och coacha i kollegiala lärprocesser är under utveckling inför läsåret 18/19. Det finns ett stort intresse från våra förstelärare. Fortsatt arbete med kompetensförsörjning och stöd till de enheter som har svårigheter i rekrytering och att bibehålla sin personal. Samarbete och stödinsatser samspelar på förvaltningsnivå: verksamhet, HR, ekonomi och kvalitetsarbete. Projektet från verktygslådan kring stöd till obehöriga lärare är ett led i detta. Håll fokus på kärnuppdraget, utveckling av undervisningen, där förvaltningens uppdrag blir att stödja rektorerna i övriga processer så att de kan stödja sina lärare i kärnuppdraget.

14 Eskilstuna kommun Datum 14 (16) 8. Prioriterade områden i verksamhetsplan KUNSKAPSRESULTAT - Grundläggande gymnasiebehörighet Vt 2018 resultat påvisar en kraftfull ökning i gymnasiebehörighet för åk 9. Det är tydligt att skolornas, rektorernas och grundskolans lednings fokus på gymnasiebehörighet har gett ett tydligt resultat. Dock finns ett fortsatt behov av att öka behörighetsgraden och framförallt att fortsätta kompensatoriska insatser för att höja och säkerställa likvärdigheten. - Ämnesutveckling svenska som andraspråk Läsårets resultat för svenska som andraspråk visar på en tydligt positiv utveckling. I jämförelse med vt 2016 har resultatet gått upp från 40,2% till 67,2% vilket är glädjande. Dock är det fortsatt det enskilda ämnet med lägst måluppfyllnad och med stor negativ påverkan på gymnasiebehörighet. Detta föranleder ett fortsatt fokus på att höja kunskapsresultaten i svenska som andraspråk. 2. SOCIAL HÅLLBARHET Den samlade grundskolan har tagit tydliga steg i arbetet med trygghet och studiero. Fler och fler enheter har en högre grad av systematik i sitt arbete och nya samverkansformer med andra aktörer såsom socialförvaltningen och ung fritid påvisar goda effekter. Vidare har flera skolor byggt upp den interna organisationen med funktioner som syftar till att förstärka trygghet och studiero. De flesta skolor upplever våren som en generellt lugnare period än föregående år med en mindre grad av social oro på skolan och i området. Dock har situationen på Stålforsskolan varit ansträngd och kulminerade i ett slagsmål med inblandade från flera olika grund- och gymnasieskolor i maj. Situationen blev snabbt normaliserad tack vare av en handlingskraftig skolledning, lösningsfokuserade och lojala rektorskollegor och ett föredömligt praktiskt stöd från socialtjänst och ung fritid. En komplex och allvarlig situation hanterades professionellt och SSPF-modellen Tillsammans omsattes i praktiken. Situationen påvisade hur sårbara våra skolenheter är när social oro kliver in i skolan men att kommunens samlade kapacitet att möta denna utmaning ändå är god. En växande utmaning som grundskolan arbetar med är en alltmer tydlig psykisk ohälsa bland elever i grundskolan. Det finns en mängd förklaringsmodeller till vad detta beror på men oaktat så är det något som personal i våra skolor behöver hantera och möta upp genom främjande, förebyggande och åtgärdande insatser. Den psykiska ohälsan påverkar kunskapsresultat, närvaro, trygghet, etc. negativt och det är av högsta prioritet att komma till bukt med denna alarmerande utveckling.

15 Eskilstuna kommun Datum 15 (16) En komplicerande faktor är att skolan är beroende av samverkan och aktiva åtgärder från andra samhällsinstitutioner för att hantera detta. Grundskolan har inte en samtalsbehandlande funktion och skall endast arbeta främjande och förebyggande. När till exempel barn- och ungdomspsykiatrin har svårigheter att möta upp de behov som finns bland våra ungdomar ställs skolpersonal inför situationer de varken har utbildning eller mandat att hantera. En stor del av elevhälsans arbete fokuserar idag på att möta upp de barn och ungdomar som av olika skäl mår psykiskt mycket dåligt. Under våren har ett omfattande arbete med att kartlägga arbetet kring barn i behov av komplexa insatser genomförts i kommunen. Grundskolan har deltagit med ett stort antal medarbetare för att bidra till att hitta samverkansformer som säkerställer att barn i behov av komplexa insatser snabbt får tillgång till dessa i samverkan mellan kommun och landsting. För grundskolans del har arbetet bland annat inneburit att nya rutiner arbetats fram för att säkerställa att inget barn fastnar i stuprör mellan olika verksamheter och en ny verksamhet har skapats med särskilt ansvar för dessa elever. Verksamheten har förlagts till Pedagogiskt Centrum. Läsårets resultat påvisar att det finns en tydlig korrelation mellan trygghet och studiero och kunskapsresultat. Det i sin tur är nära sammankopplat med personalomsättning bland skolledning och personal. Skolor som har utmaningar med trygghet och studiero har ofta svårigheter i att kontinuerligt och systematiskt arbeta med undervisningens kvalitet. När det finns en relativt högre andel obehöriga och/eller hög personalomsättning ställs det högre krav på våra skolledare. Därmed blir skolenheterna sårbara om det saknas kontinuitet i ledarskapet. 3. DIGITALISERING Skolchefens förväntansdokument är en grund för arbetet i V-klass. Skolorna har kommit olika långt i arbetet med att införa V-klass enligt dokumentet. Det är också olika i vilken omfattning skolorna använder andra digitala verktyg i undervisningen. På vissa håll finns inte teknik och utrustning fullt ut. Flera skolor påtalar behovet av stöd och kompetensutveckling både för att komma vidare i arbetet med systemet och att säkra kvalitén i materialet i V-klass. Det finns också ett behov av att säkra att utrustning finns och att teknik fungerar. Skolorna påtalar även behovet av att säkerställa att elever och föräldrar hittar i systemet och förstår innehållet. V-klass ses av många som en hävstång för skolans digitaliseringsarbete. Flera skolor har, förutom att jobba aktivt med V-klass, arbetat med olika digitala verktyg i undervisningen. Pedagoger beskriver att när de tagit del av kollegors arbete kring digitaliseringen fått konkreta tips och idéer som de kunnat använda i sin egen undervisning. Pedagoger upplever också att elevernas engagemang och motivation ökar

16 Eskilstuna kommun Datum 16 (16) när de får använda digital teknik i skolvardagen samt att tekniken kan locka elever till att finna ny/annan fakta vilket möjliggör att eleven utvecklar bredare kunskap. Samtliga skolor behöver genomföra punkterna i förväntansdokumentet gällande V-klass. Elever, och deras föräldrar, ska ha samma förutsättningar att på ett tillgängligt och transparant sätt kunna ta del av planeringar och bedömningar. Att samtliga skolor använder V-klass för pedagogisk dokumentation gynnar dessutom organisationen när lärare och elever byter skola. På central nivå finns stödfunktioner som kan hjälpa till med coachning både vad gäller själva systemet som den pedagogiska dokumentationens innehåll. När det gäller utrustning behöver förvaltningen följa upp att 1-1 i år 4-6 genomförts. Vad gäller användningen av digitala verktyg i undervisningen finns i verksamheten många goda exempel. Pedagoger vittnar om att kollegialt lärande är värdefullt och ger resultat, varför strukturer för detta bör uppmuntras och ges förutsättningar för. Förvaltningen centralt kan stödja det kollegiala utbytet genom att hitta system att sprida exempel som ger resultat mellan skolorna. Förvaltningen behöver också följa och ta del av SKL:s arbete med att omsätta den nationella strategin för digitalisering. 4. Ökat förtroende Läsårets resultat stärker vårt varumärke som förmedlare av kunskaper och även om vi haft några uppmärksammade brister i arbetet med trygghet och studiero hoppas vi att vårt agerande har medfört att varumärket trots allt stärkts. Kunskapsresultat, trygghet och studiero samt det goda mötet mellan elev och lärare kommer att utgöra grunden i det fortsatta arbetet med att stärka och utveckla varumärket. Hans Ringström Skolchef Johan Lindeberg Biträdande Skolchef