Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2, jan-aug 2018

Transkript

1 Datum Barn- och utbildningsnämndens delårsrapport 2, jan-aug 2018 BUN

2 1 (61) Delårsrapport 2, 2018 Sammanfattning Ett mycket starkt fokus i våra skolor på att öka kunskapsresultaten visar på ett bra resultat både i grundskolan och gymnasiet. Gymnasiebehörigheten för våra elever i nionde klass har tagit ett ordentligt kliv i rätt riktning och gymnasiets kunskapsresultat visar för femte året i rad en resultatförbättring. Under första halvåret 2018 har det varit osäkerhet om verksamheternas ekonomiska förutsättningar och det innebar ett omställningsarbete för ett mindre antal enheter. Oro uppstod i hela organisationen trots att det bara var ett mindre antal personer som blev berörda. Det var ett stort massmedialt tryck på hela förvaltningen/nämnden under våren där förvaltningsledningen tillsammans med chefer/rektorer försökte möta det på bästa sätt. Kompetensförsörjning inom framförallt grundskolan och förskolan har arbetats med under våren. Inför hösten har vi en bättre planering än tidigare år då vi rekryterat obehöriga lärare i ett tidigare skede då det inte finns behöriga lärare att anställa. Ett introduktionsprogram genomförs för att stödja de obehöriga lärarna i sitt viktiga uppdrag. Även rekryteringen av förskollärare sker på ett mer kontinuerligt sätt. Det har varit positivt men vi har fortfarande en del vakanser för förskollärare och även utbildade barnskötare saknas. Ett annat viktigt område är lokalplanering. Vi kommer att behöva utöka våra lokaler, här finns investeringsbehov och byggplaner framtaget. Vi ser också över hur vi nyttjar våra befintliga lokaler för att säkerställa att vi använder alla våra lokaler på mest effektiva sätt. Planeringen för den fjärde gymnasieskolan pågår. Lärare, rektorer och elever deltar i framtagande av hur vi den skolan formas. Kontraktet är påskrivet och skolan kommer att ligga i centralt i Eskilstuna, på Smedjegatan. Förskolan har under året arbetat fram ett utvecklingsprogram för att förstärka att Eskilstunas förskolor har en likvärdig utbildning med hög kvalitet på undervisningen och som ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Exempel på satsningar:

3 2 (61) Ny omgång av uppdragsutbildning för barnskötare, Mdh 30 platser, (90 barnskötare har redan genomfört utbildningen) Utbildning i svenska för tillsvidareanställda som behöver utveckla språket Utvecklingsprogram med stöd av Skolverket Samverkan Bästa skola, 4 förskolor deltar Förste förskollärare planeras med tjänster på 3-årigt förordnande riktade till specifika förskolor. Vi har nu i augusti fått förmånen att inleda samarbete med skolverket i Samverkan för bästa skola, som kommer att löpa över tre år. Skolverket stödjer förskolor och skolor med låga kunskapsresultat och som har särskilt svåra förutsättningar att förbättra elevernas resultat på egen hand. Genom riktade insatser bidrar skolverket till att stärka förskolan, skolan och huvudmannen i arbetet med att planera, följa upp och utveckla utbildningen efter skolornas och förskolornas unika mål och behov. Arbetet inleds nu med en nulägesanalys. Fyra förskolor, två grundskolor, grundsärskolan och gymnasiesärskolan deltar. Jämställdhet. Jämställdhet. Många goda exempel finns, bland annat har Rinmans gymnasieskola under våren haft stort fokus på jämställdhet och pojkarnas betygsresultat. Förskolorna arbetar med likabehandlingsplaner och även där finns utbildningssatsningar både för pedagoger och chefer. Det pågår arbete ut i våra verksamheter men vi har inte haft en strategi och planering på förvaltningsnivå, detta arbete har nu inletts. Utifrån den nya läroplanen för våra skolor och även i förskolans läroplan som börjar gälla 1 juli nästa år betonas jämställdhet. Här pågår planering för att utveckla det arbetet i våra verksamheter. I juni beslutade kommunfullmäktige att Barn och utbildningsnämnden skulle delas i tre nämnder, förskolenämnd, grundskolenämnd och en gymnasienämnd. Vi har inlett det administrativa arbetet med att lösa personalfrågor, anställningsmyndighet och hur ekonomin ska delas, Även att få till nya reglementen, arkivering, internportal mm arbetas det med. Barn och utbildningsnämndens ekonomiska helårsresultat för 2018 prognosticeras bli negativt med - 27,6 mnkr. Prognosen för tilläggsbelopp är orsaken till det stora negativa prognosen. 39 mnkr på helår. Förskolan prognos visar ett positivt resultat, grundskolan, gymnasiet och särskolan prognostiserar i stort sett ett nollresultat.

4 3 (61) Hållbar utveckling 1. Attraktiv stad och landsbygd Verkställa de lokala handlingsplanerna i prioriterade stadsdelar i samverkan mellan kommunkoncernens verksamheter och civilsamhället. Arbetet hålls samman av trygghetskoordinator och ska främja trivsel och delaktighet samt förebygga social oro. (KS, alla nämnder, KFAST) Åtagande från KF (Årsplan) Resultat: Samtliga områdesgrupper inom ramen för SOG-arbetet har påbörjat implementeringen av sina verksamhetsplaner. Analys: Implementeringen har i de olika grupperna kommit olika långt beroende på en rad faktorer. Externa projekt har delvis förändrat fokus/inriktning på tidigare identifierade åtgärder planerat i bland annat Årby. Vidare har arbetet i vissa fall haltat där det har varit personalomsättning i enhetschefsgruppen. Andra områden såsom Lagersberg och Fröslunda arbetar enligt plan och påvisar goda effekter av effektiv samverkan mellan främst barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och ung fritid. Slutsats: Det krävs god koordinering från förvaltningsledning för att säkerställa att aktiviteter i verksamhetsplan för Årby fortlöper parallellt med 32-kommuners integrationssatsningen. Vidare behöver samverkan kring Stålfors/Nyfors stödjas för att säkerställa att planerade aktiviteter genomförs. I september samlas samtliga ledningsgrupper för SSPF-grupperna för att utvärdera hittills genomförda aktiviteter och gemensamt planera höstens insatser. Berikande kultur och fritid Skolan och förskolan ska utifrån sitt uppdrag söka samverkan med idrottsrörelsen för att bidra till att fler flickor och pojkar är fysiskt aktiva. Resultat: Barn- och utbildningsnämnden beslutade i oktober 2017 om hur utökad idrott-och rörelse i skolan ska genomföras. Arbetet är påbörjat. Inriktningen ska vara organiserade aktiviteter med lek, idrott och rörelse utöver den läroplansbundna garanterade undervisningstiden. Att aktiviteten inte behöver vara läroplansbunden möjliggör att fler personalkategorier än legitimerade lärare kan ansvara för aktiviteterna samt att det även öppnar för samverkan med föreningslivet. Mål med utökad idrott och rörelse är att ge eleverna: förutsättningar för förbättrad hälsa förutsättningar för framgång i sina studier

5 4 (61) sammanhang som stärker deras förmåga till socialt samspel De nya organiserade aktiviteterna skall motsvara 90 minuter per vecka. En inspirations- och utvecklingsgrupp har startats. Arbetet i gruppen har fokuserats under två frågor: Hur skapar vi inspirerande fysiska aktiviteter? Hur organiserar vi arbetet på skolorna utifrån skolornas skilda förutsättningar? Två träffar har skett i gruppen och det har skapats en samarbetsyta på Google drive där material finns. Gruppen har utbytt erfarenheter, tankar och idéer samt fungerat som en referensgrupp. Kontakter har skapats vid studiebesök och konferenser bland annat på Drottningshögskolan i Helsingborg (Hjärna- Puls-Glädje) samt Teamkonceptets konferens "Puls och rörelse för inlärning". Christer Oja från grundskoleavdelningen i Stockholm har också varit ett bra stöd utifrån deras projekt "Spring i benen". En inspirationsföreläsning, med Martin Lossman, för all personal har erbjudits och genomförts under augusti månad med ca 300 deltagare från grundskolan. Naturskolan kan vara ett stöd för skolorna för att få in mer rörelse i skolan då de har stor kunskap kring utomhuspedagogik och rörelse utomhus. Naturskolan har redan ett etablerat samarbete med grundskolorna och arbete kring utomhusklassrum. Miljö och samhällsbyggnad Genomföra den effektivare stadsbyggnadsprocessen för att få fler bostäder, verksamhetslokaler och jobb. (KS, SBN, KFAST, ESEM, BUN, SN, VON) Åtagande från KF (Årsplan) Vid alla större nybyggnationer bevakas frågan om verksamhetslokaler

6 5 (61) 2. Höjd utbildningsnivå Processområde Utbildning Huvudprocess Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i förskolan Bedömning Trend Senaste kommentar ( ): Det är ett fortsatt fokus på arbetet med att skapa en likvärdig förskola med hög kvalitet på undervisningen. I samarbete med Skolverket har ett utvecklingsarbete påbörjats för att höja kvalitén på de förskolor som Skolverket bedömer ha svårast förutsättningar utifrån kriterier såsom ex socioekonomisk struktur. Detta är en process som kommer pågå under en treårsperiod. Digitaliseringen inom förskolan För att kvalitetssäkra den undervisning vi erbjuder barnen genom olika appar har vi nu en testperiod på några utvalda förskolor för att se om tekniken fungerar. Vi skapar en låst miljö för barnen så att de appar vi erbjuder är godkända utifrån ett jämställt och normkritiskt perspektiv. Varje förskolechef är nu utbildad i Skolverkets utbildningsverktyg Leda digitalisering och nu påbörjas processen, på den enskilda förskolan, med att digitalisera verksamheten utifrån varje verksamhets förutsättningar. Jämställdhetsarbetet Förskolan ska erbjuda en verksamhet där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster och könsroller. Utifrån granskning gjord av Skolverket (dock inte i Eskilstuna) så framkommer att de flesta förskolor har problem med att systematiskt planera sitt arbete, utifrån ett genusperspektiv, vid genomförande av aktiviteter, planering av miljö och material eller i samtal om förhållningssätt. Vi har nu påbörjat en planering för vidareutbildning av våra förskolechefer i jämställdhet och normkritik, så att jämställdheten ska genomsyra verksamheten så att vi kritiskt granskar våra egna värderingar, förhållningssätt och föreställningar om kön. Flera förskolor arbetar aktivt och framgångsrikt med likabehandling, men inte alltid med hänsyn till förskolans specifika jämställdhets- och genusuppdrag. Inom det arbete förskolan gör kopplat till det strategiska målet om social uthållighet där det står att alla flickor och pojkar ska ha goda uppväxtvillkor och känna framtidstro och att i samverkan med andra aktörer för trygghet i stadsdelarna har modeller för barnhälsoteam och föräldrautbildningar utarbetats och påbörjats stadsdelen Fröslunda. Intentionen är att modellen skall spridas över hela verksamhetsområdet och nästa steg är att implementera arbetet i Årby/Skiftingeområdet. Föräldrautbildningen har hittills genomförts med 200 deltagande föräldrar i Fröslunda/Lagersbergsområdet.

7 6 (61) Behovet av nya förskoleplatser är fortfarande stort i vissa områden. Platsbehovet ackumuleras alltid från höst till vår då behovet av platser ökar under våren. Detta kräver en hög grad av planering och omställning mellan terminerna då förutsättningarna ändras betydligt. Under första delen av 2018 har antalet förskoleplatser ökats på förskolorna eftersom det finns barn i kö i behov av plats. Det vi ser nu är att även under höstterminen 2018 finns ett stort behov av nya förskoleplatser. För att kunna placera dessa barn och uppfylla 4-månaders garantin krävs en stor utökning av personal till våra verksamheter. Behovet av förskollärare, barnskötare och övrig personal är stort i såväl Eskilstuna som övriga landet. Bristen gör att det är svårt att rekrytera så många som behövs samt med rätt kompetens. Därför behöver vi arbeta för att höja kompetensen hos de medarbetare som har lägre utbildning eller i vissa fall saknar utbildning. Detta görs på olika sätt, förutom att det kollegiala lärande på varje förskola är en viktig del erbjuds även en rad olika förvaltningsövergripande kompetensutvecklingsinsatser. Att höja kompetensen hos erfarna barnskötare är ett sätt att höja kvalitén i våra verksamheter. Detta görs i samarbete med Mälardalens högskola genom Uppdragsutbildning för barnskötare. Den utgår från förskolans läroplan och riktar sig till barnskötare med flera års erfarenhet. De får nu chansen att fördjupa sig i professionellt bemötande och det pedagogiska uppdraget. Studierna varvas med att man arbetar på sin förskola. Hittills har 90 barnskötare utbildats och ytterligare 30 utbildas under hösten I våra verksamheter har vi också en stor andel medarbetare med annat modersmål vilket är en tillgång men där vi ser att kunskaperna i svenska behöver höjas för att kunna kommunicera med kollegor, förstå uppdraget i läroplanen och kunna bidra till att de små barnen utvecklar det svenska språket. Därför startas under läsåret 18/19 en utbildning i yrkessvenska för tillsvidareanställda i samarbete med Kompetensutvecklingsinstitutet. Totalt utbildas 50 personer under läsåret. I våra verksamheter är antalet barn/personal 5,3. Det är något under nivån i jämförbara kommuner. Målet för våren 2018 är att värdet ska ligga på 5,4 barn/personal. Nästa mätdatum sker den 15 oktober. Storleken på barngrupperna är en ständigt aktuell fråga. Hösten 2017 genomförde Skolinspektionen en tillsyn där vi inte fick några anmärkningar. Skolinspektionen bedömde att vi som huvudman för kommunens förskolor uppfyller författningarnas krav på de områden som ställs på oss. Bland annat hur vi arbetar för att se till att barngruppernas storlek och sammansättning är lämplig och hur kommunen i övrigt ser till att barnen erbjuds en god miljö. För läsåret 18/19 har 29 förskolor i kommunen beviljats statsbidrag för minskade barngrupper. Bidraget ska gå till insatser som minskar eller motverkar en ökning av barngruppernas storlek i förskolan. Huvudmännen ska prioritera de yngsta barnen som är högst två år den 31 december Det går att minska barngrupperna på olika sätt. Antingen har man färre inskrivna barn eller så skapas fler barngrupper på förskolan. Om man skapar fler barngrupper kan man öka det totala antalet barn på förskolan så länge den genomsnittliga storleken på barngrupperna minskar. Med barngrupp menar Skolverket de barn som är inskrivna på en avdelning, det vill säga den grupp som barnet ingår i under större delen av sin dag i förskolan. Gruppens sammansättning ska vara densamma under större delen av dagen och över tid. Det är inte tillåtet att använda bidraget för att skapa mindre barngrupper under en begränsad del av dagen. Fyraårigt processmål P6. Plats i förskolan ska erbjudas inom 4 månader.

8 7 (61) Samtliga vårdnadshavare som önskat plats på förskolan har fått plats inom 4 månader. I juni 2018 har 100 % av vårdnadshavare som önskar förskoleplats erbjudits det inom 4 månader Åtagande från nämnd/styrelse Senaste kommentar ( ): Den 31 mars 2018 har 100% uppnåtts. P7. Föräldrar ska uppleva att barnet är tryggt i förskolan Nästa enkätundersökning genomförs i höst Vårdnadshavare upplever att barnet är tryggt på förskolan. Resultatet från föräldraenkäterna 2018 ska ha minst värdet 3,6 på en fyrgradig skala. Åtagande från nämnd/styrelse Nästa enkätundersökning genomförs hösten 2018 P8. Antal barn per personal i förskolan ska vara färre än i jämförbara kommuner. (närvarande barn) 5,3 5,3 Antalet barn per personal ska närma sig snittet för jämförbara kommuner och ha högst värdet 5,4 våren 2018 Åtagande från KF (Årsplan) Antalet barn/pedagog var vid senaste mätningen 5,3 P9. Alla barn i förskolan ska uppleva lustfyllt lärande Nästa enkätundersökning genomförs hösten 2018

9 8 (61) Till slutet av läsåret 2017/2018 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Måluppfyllelsen bedöms av de professionella på förskolan och med föräldraenkäten. Föräldraenkätens resultat gällande inflytande och lärande visar ett värde på minst 2,8 i 2018 års mätning. Åtagande från nämnd/styrelse Den professionella bedömningen visar på att måluppfyllelsen är hög då det finns väl genomarbetade rutiner vad gäller utvecklingssamtal med vårdnadshavare där barns lärprocesser synliggörs och kommuniceras, på alla förskolor. Nästa enkätundersökning genomförs hösten 2018 Alla barn ska ges möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen utan att hindras av traditionella könsmönster och könsroller. Senast 31 december 2018 ska 100% av förskolorna ha genomfört utbildningen Jämställd förskola Utbildningen Jämställd förskola påbörjas under oktober. P10. Alla barn i förskolan ska uppleva att de har inflytande i verksamheterna Nästa enkätundersökning genomförs hösten 2018 Samtliga barn upplever att de har inflytande i verksamheterna. Måluppfyllelsen bedöms av de professionella i förskolan och genom barnenkäten. Resultat på barnenkäten ska visa på minst 2,75 på en tregradig skala hösten Åtagande från nämnd/styrelse Den professionella bedömningen visar på att barns inflytande har stor del i verksamhetens utformning där aktiviteter och lärmiljö bygger på barns intressen och behov och som är i ständig förändring. Detta är ett ständigt pågående arbete men utgångspunkten är alltid att ta hänsyn till barnens tankar, intressen och behov i utformningen av verksamheten. Nästa undersökning via enkät sker hösten 2018 P11. Alla barn i förskolan ska uppleva att de blir bemötta med respekt och blir lyssnade på

10 9 (61) Att samtliga barn ska trivas, uppleva att de blir lyssnade på och har inflytande över sin vistelse på förskolan är en värdegrundsfråga som förskolans barnsyn vilar på. I det systematiska kvalitetsarbetet analyseras det kontinuerligt. I likabehandlingsplanen säkerställs detta. Nytt värde finns efter enkätundersökningen hösten 2018 Samtliga barn upplever att de bemöts respektfullt och blir lyssnade på. Resultatet på barnenkäten visar på minst 2,75 på en tregradig skala hösten 2018 Åtagande från nämnd/styrelse Att samtliga barn ska trivas, uppleva att de blir lyssnade på och har inflytande över sin vistelse på förskolan är en värdegrundsfråga som förskolans barnsyn vilar på. I det systematiska kvalitetsarbetet analyseras det kontinuerligt. I likabehandlingsplanen säkerställs detta. Nytt värde finns efter enkätundersökningen hösten 2018 Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i grundskolan Bedömning Trend Verksamhetsområdet utgörs av de fyra skolformerna, förskoleklass, grundskola, fritidshem och grundsärskola samt några mindre verksamheter vilka inte är skollagsstyrda. Under året första hälft har alla skolformerna arbetet målmedvetet med att implementera verksamhetsplan 2018, vilken utgår från läroplanernas nationella mål, och att möta upp den samlade återkoppling som gavs av Skolinspektionen vid dess regelbundna tillsyn hösten I detta arbete har ett extra fokus lagts på att särskilja och utkristallisera de olika skolformernas särart i styrning, uppföljning och analys samtidigt som vikten av att hålla ihop helheten inte åsidosatts. Årets första månader präglades till viss del av en osäkerhet i verksamhetens ekonomiska förutsättningar och ett pågående omställningsarbete för ett mindre antal enheter. Ett stort mått av oro uppstod i hela organisationen trots att det bara var ett mindre antal enheter som hade obalanser i sina ekonomier. Oron möttes upp med en hög grad av professionalitet av verksamhetsområdets rektorer och i efterhand kan konstateras att arbetet med att höja kunskapsresultaten inte tappade styrfart och att resultaten förbättrades. Fokus för det gemensamma arbetet har varit att öka gymnasiebehörigheten. Arbetet för ökad gymnasiebehörighet har två perspektiv, det långsiktiga som börjar vid övergången från förskola till förskoleklass/fritidshem och det kortsiktiga vilket handlar om de elever som idag går på högstadiet. Grundskolans ledning har med tydlighet prioriterat detta vilket reflekterats i skolornas arbete i samtliga årskurser samt inom förskoleklassen och fritidshemmet. All personal som jobbar i förskoleklass i Eskilstuna kommun har under augusti månad fått utbildning i Skolverkets kartläggningsmaterial för att kunna genomföra kartläggningarna under september och oktober. Kartläggningen genomförs i läs- skriv och taluppfattning för att utifrån den kunna lägga upp undervisningen så att eleverna utvecklas mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas. Uppdraget blir att utifrån elevernas förkunskaper hitta de elever som behöver extra stimulans och extra

11 10 (61) utmaningar. Ett flerspråkigt perspektiv har reflekterats med stöd av kommundoktorand i flerspråkighet. Det blir obligatoriskt för alla i Eskilstuna kommuns förskoleklasser att genomföra kartläggningen redan detta läsår (lagkrav först från 2019). Arbetet med obligatorisk förskoleklass är väl förberett och metoder finns för att arbeta språkutvecklande i alla våra förskoleklasser. Skolverkets kartläggningsmaterial ger även en god grund för att utveckla elevernas matematiska tänkande och kommunlektorn i matematikdidaktik kommer att leda arbetet kring detta. Vidare har en handlingsplan för övergångar mellan förskola till förskoleklass samt förskoleklass till årskurs 1 utarbetats och prövats i våra verksamheter. I årskurs 1 3 kan vi konstatera att olika former av satsning på elevers läsning och läsförståelse pågår på våra skolor i de yngre åldrarna. Kommunens lässatsning, Läslyftet (Skolverket) och bibliotekets roll är olika faktorer som skolorna lyfter fram som bidragit till utveckling av elevernas läsförmåga. För högstadieskolorna ligger vi nu i startgroparna för att med stöd av Ifous och Göteborgs universitet, och i samverkan med Kunskapsskolan, NTI-gymnasiet och Hässleholms kommun inleda ett treårigt arbete med praktiknära forskning där ett stort antal skolledare och lärare kommer att medverka. En likande satsning på praktiknära forskning är planerad i samverkan med Kungliga Musikhögskolan, Uppsala Universitet och andra skolhuvudmän. Samverkan med Rekarne sparbank och MDH kring Framtidens läromedel har resulterat i att en första vetenskaplig artikel nu är publicerad. Flera av våra skolor har kontinuerlig läxhjälp vilket ger alla elever en möjlighet att få stöd i sin läxläsning. Under våren 2018 har det skett en samlad satsning på att erbjuda läxhjälp på våra skolor. Fortsatt språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen pågår på flera av våra skolor och lyfts fram som en framgångsfaktor. Kunskapsresultat årskurs 1 Då det numera finns kunskapskrav i årskurs 1 i läsförståelse så följer vi på huvudmannanivå måluppfyllelsen. Inför detta läsår har även Skolverkets bedömningsstöd uppdaterats och förvaltningen har anordnat en central genomgång för alla undervisande i årskurs 1. 88,5% av eleverna i årskurs har godtagbara kunskaper i läsförståelse. För flickor är resultatet 90,4% medan för pojkar 86,4%. Noterbart i resultatet i de yngre åldrarna är att måluppfyllelsen bedöms vara god i årskurs 1 och 2 för att sedan sjunka i årskurs 3. Detta faktum kan bero på att det finns skillnader i hur kunskapskrav bedöms i de olika årskurserna och hur kunskapskraven för årskurs 3 tolkats i de yngre åren. Utvecklingsenheten arbetar nu med att djupare undersöka orsaken till diskrepansen, göra en analys och komma med förslag till åtgärder. Kunskapsresultat årskurs 3 I årskurs sker en liten minskning i måluppfyllelsen för matematik och svenska och svenska som andraspråk. Detta gör att andelen elever som når målen i 9 ämnen är något längre än Andelen elever med godtagbara kunskaper i 9 ämnen är 78,1% Noterbart är att det är relativt stora variationer i enskilda skolors resultat mellan åren, framförallt på mindre skolenheter är detta påtagligt. Det är även en tydlig skillnad mellan flickors och pojkars resultat. Av flickorna är det totalt 82,0% som har godtagbara kunskaper medan motsvarande resultat för pojkar är 74,5%. Resultaten i NO- och So-ämnen har i princip varit på samma nivå de senaste 3 åren medan variation kan ses i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Av dessa så är den största variationen i svenska och svenska som andraspråk. Måluppfyllelsen i dessa ämnen är avsevärt lägre än för godtagbara kunskaper i läsförståelse i åk 1. Detta gäller framförallt för svenska som

12 11 (61) andraspråk. Skillnaderna mellan skolenheter ökar i jämförelse med måluppfyllelsen i åk 1. Det finns tydliga indikationer på att elever med andraspråksutveckling tappar i kunskapsutvecklingen i årskurs 2 och årskurs 3 relativt barn med svenska som modersmål. Detta föranleder en fördjupad analys över hur olika stödinsatser såsom studiehandledning på modersmålet och riktat stöd kan utökas. Kunskapsresultat årskurs 6 Resultaten för läsåret 2017/18 påvisar en positiv utveckling. Jämfört med läsåret 2016/17 har meritvärdet har ökat från 199 till 203. andel elever med betyg i alla ämnen de läst har ökat från 69,0% till 69,5% andel elever med gymnasiebehörighet har ökat från 75,71% till 78,58% andel elever med minst ett betyg A/B har ökat från 68,71% till 69,4% Samtidigt ser vi en oroande trend i att skillnaderna mellan skolornas resultat fortsatt att öka. Generellt ökar både pojkar och flickors kunskapsresultat och gällande flera mätetal minskar även skillnaderna då pojkarnas resultat ökar relativt mer. Totalt sett så ligger måluppfyllelsen på över 87% i alla ämnen med undantag för svenska som andra språk (64,6%), i detta ämne ser vi trots allt en fortsatt ökad måluppfyllelse (VT17:58,1%). Noterbart är att i ämnet idrott- och hälsa fortsätter andelen elever med betyg att öka. Flera skolor beskriver att de har hittat strategier för att öka simkunnigheten genom olika insatser där bland annat lovskola har visat sig vara framgångsrikt. Eleverna har då kunnat intensivträna simning under en veckas tid vilket gett gott resultat. Under augusti påbörjas även simundervisning för samtliga elever i förskoleklass utifrån ett riktat statsbidrag. Kunskapsresultat årskurs 9 Resultaten för läsåret 2017/18 påvisar en positiv utveckling. Jämfört med läsåret 2016/17 har meritvärdet har ökat från 205 till 216. andel elever med betyg i alla ämnen de läst har ökat från 65,2% till 70,0% andel elever med gymnasiebehörighet har ökat från 74,61% till 80,57% andel elever med minst ett betyg A/B har minskat från 74,3% till 74,2% Både flickors och pojkars studieresultat ökar markant men då flickornas studieresultat ökat mer än pojkarnas har skillnaderna mellan könen ökat för alla mätetal förutom andelen elever med minst ett betyg A/B där pojkarna där skillnaden minskar något och pojkars resultat ökar medan flickors resultat svagt minskar. Att just gymnasiebehörigheten tagit ett ordentligt kliv i rätt riktning är ett resultat av ett mycket starkt fokus såväl i grundskolans ledning som ute på våra grundskolor men det har även medfört att vi inom utvecklingsområden som inte är direkt skollags- eller läroplansbundna inte haft samma hastighet i utvecklingsarbetet. Det är dock stora skillnader mellan våra skolenheter gällande gymnasiebehörighet. Spannet är 63%-94% mellan våra skolor med lägst och högst behörighet. Lovskolan har varit ett aktivt redskap i att öka gymnasiebehörigheten och insatsen gav effekt. Genom att tidigarelägga lovskoleinsatser kan måluppfyllelsen öka mer.

13 12 (61) Kunskapsresultat grundsärskolan Det är svårt att summera grundsärskolans resultat eftersom betyg endast delas ut utifrån önskemål från elev och vårdnadshavare. Vidare är det i vissa fall utifrån de individuella studieplanerna och ger därmed inte ett komparativt underlag på enhets eller huvudmannanivå. Rektorerna beskriver goda resultat och en positiv resultatutveckling Förvaltningen bedömer att rektorerna bedömning är korrekt Arbetet för ökad måluppfyllelse Gemensamt för alla våra skolors analys är att upplevelsen av intressant, utmanande och meningsfull undervisning ger högre upplevelse av studiero och motivation. Våra rektorer uttrycker i sina analyser att framgångsrika undervisningsstrategier ger effekt på flera områden. Flera drar också paralleller mellan goda relationer tillit god undervisning. Att utveckla ledarskapet i klassrummet och tydliggöra detta genom olika strukturer bedömer grundskolans ledning kunna bidra till en ökad likvärdighet mellan våra klassrum och skolor. En av de större utmaningarna som våra rektorer lyfter fram är elevernas skolfrånvaro. Frånvaro från lektionerna är på vissa av våra högstadieenheter den faktor som påverkar elevresultaten allra mest. Gökstensskolan har provat och utformat olika strategier för att få tillbaka elever till skolmiljön och vidare till ordinarie klassmiljö. Dessa erfarenheter ska nu spridas till flera av våra skolor. Under våren har en kraftfull förstärkning av Pedagogiskt Centrums verksamhet (som har i uppdrag att stödja skolorna i arbetet med att främja skolnärvaro och förebygga och åtgärda oroande frånvaro) genomförts. Tillsammans med gymnasieskolan och socialförvaltning påbörjas i augusti en fortbildningsinsats för samtliga skolenheterna utifrån HSP-modellen vilken är utarbetad av Magelungen. På kommunnivå är den enskilt största utmaningen utbildningens likvärdighet för våra elever. Det finns stora svårigheter att få organisatoriskt likvärdiga förutsättningar för skolorna i att ge alla elever likvärdiga förutsättningar att nå målen. Skolornas storlek, elevgruppens sammansättning, personalförsörjning och andra faktorer skiljer sig avsevärt och ger segregerande effekter vilka risker att bidra till ökade upplevelser av utanförskap. Ett steg som tagits under året för att motverka detta är att tydligare samla våra ledningsresurser inom verksamhetsområdet kring ett gemensamt perspektiv. Målet är att HR-frågor och ekonomifrågor tydligare och djupare ska inflätas i verksamhetsprocessen i ett tidigare skede. Detta medför ett förändrat synsätt och arbetssätt inom verksamhetsområdets ledningsteam och vid ledningsdialogen i augusti behandlades inte ekonomin och HR-frågor som separata stödprocesser utan som bärande delar i en samlad verksamhetsutveckling. Likvärdighet handlar även om att eleverna ska ges samma möjligheter oavsett könstillhörighet. I arbetet med att öka jämställdheten görs inför höstterminen 2018 ett omtag. De förändrade skrivningarna i läroplanen där skillnader mellan pojkar och flickor tonats ner till förmån för perspektivet om likvärdighet oavsett könstillhörighet medför att arbetet ute på skolorna måste formas om. Det drivs på många sätten ett målmedvetet och framgångsrikt arbete men det synliggörs inte, resultaten analyseras inte och perspektivet måste utvecklas. De nya skrivningarna i läroplanen ska under hösten implementeras så att verksamhetsplanen för 2019 ska kunna bli mer stringent. I arbetet med att förbättra studieresultaten för alla elever, oberoende könstillhörighet, är digitaliseringen en viktig beståndsdel eftersom vi genom forskning vet att pojkars studieresultat ökar i en digital lärmiljö. Grundskolans och fritidshemmens läroplaner kompletterar varandra och just på

14 13 (61) fritidshemmen kan vi notera att digitaliseringen tagit ordentlig fart på flera enheter under vårterminen. Trots att vi ännu inte kan belägga en generell effekt på studieresultaten kan vi på några skolor se hur den digitala miljön påverkat pojkars studieresultat i en positiv riktning. Arbetet behöver följas upp så att utvecklingsenheten kan stödja, stimulera och utmana skolorna i digitaliseringen och i jämställdhetsarbetet. En utvecklingscoach med inriktning digitalisering har därför rekryterats till utvecklingsenheten. Pedagogiska diskussioner kring fritidshemmets samt fritidslärarens uppdrag har genomförts under året på skolnivå samt på gemensamma träffar på kommunnivå. Arbetet är påbörjat med att tydligare koppla verksamhetens innehåll mot elevernas lärande och utveckling samt Lgr11. En gemensam fortbildning för fritidshemspersonal genomfördes vilken tydliggjorde hur fritidsläraren kunde planera och styra upp rastaktiviteter under skoldagen. Flera av våra skolor har lyft fram att de nu har påbörjat detta arbete vilket har lett till lugnare raster och att eleverna upplever mer trygghet på raster då det finns vuxenstyrda aktiviteter. Inom grundsärskolan har arbetet med att utveckla strategier för att stödja varje elev att nå så långt som möjligt utifrån de individuella förutsättningarna fortsatt. Undervisningen är ytterst individualiserad och varje elev har individuella mål och ofta även kursplaner. Detta leder till att personalens förmåga att anpassa undervisningen är mycket god. Det är dock ibland en pedagogisk utmaning att undervisa på en sådan individualiserad nivå och samtidigt ha en tydligt likvärdig bedömning på de olika enheterna och arbetet med att stärka personalens bedömningskompetens fortgår. Det finns ett tydligt behov av kollegialt utbyte och lärande mellan de olika enheterna och dess personal. Arbetet med att forma en utvecklingsplan för särskolan fortskrider och ett samlat förslag kommer att lämnas till nämnden under hösten. Den samlade grundskolan har tagit tydliga steg i arbetet med trygghet och studiero. Fler och fler enheter har en högre grad av systematik i sitt arbete och nya samverkansformer med andra aktörer såsom socialförvaltningen och ung fritid påvisar goda effekter. Vidare har flera skolor byggt upp den interna organisationen med funktioner som syftar till att förstärka trygghet och studiero. De flesta skolor upplever våren som en generellt lugnare period än föregående år med en mindre grad av social oro på skolan och i området. Dock har situationen på Stålforsskolan varit ansträngd och kulminerade i ett slagsmål med inblandade från flera olika grund- och gymnasieskolor i maj. Situationen blev snabbt normaliserad tack vare av en handlingskraftig skolledning, lösningsfokuserade och lojala rektorskollegor och ett föredömligt praktiskt stöd från socialtjänst och ung fritid. En komplex och allvarlig situation hanterades professionellt och SSPF-modellen Tillsammans omsattes i praktiken. Situationen påvisade hur sårbara våra skolenheter är när social oro kliver in i skolan men att kommunens samlade kapacitet att möta denna utmaning ändå är god. En växande utmaning som grundskolan arbetar med är en alltmer tydlig psykisk ohälsa bland elever i grundskolan. Det finns en mängd förklaringsmodeller till vad detta beror på men oaktat så är det något som personal i våra skolor behöver hantera och möta upp genom främjande, förebyggande och åtgärdande insatser. Den psykiska ohälsan påverkar kunskapsresultat, närvaro, trygghet, etc. negativt och det är av högsta prioritet att komma till bukt med denna alarmerande utveckling. En komplicerande faktor är att skolan är beroende av samverkan och aktiva åtgärder från andra samhällsinstitutioner för att hantera detta. Grundskolan har inte en samtalsbehandlande funktion och skall endast arbeta främjande och förebyggande. När till exempel barn- och ungdomspsykiatrin har svårigheter att möta upp de behov som finns bland våra ungdomar ställs skolpersonal inför situationer de varken har utbildning eller mandat att hantera. En stor del av elevhälsans arbete fokuserar idag på att möta upp de barn och ungdomar som av olika skäl mår psykiskt mycket dåligt.

15 14 (61) Under våren har ett omfattande arbete med att kartlägga arbetet kring barn i behov av komplexa insatser genomförts i kommunen. Grundskolan har deltagit med ett stort antal medarbetare för att bidra till att hitta samverkansformer som säkerställer att barn i behov av komplexa insatser snabbt får tillgång till dessa i samverkan mellan kommun och landsting. För grundskolans del har arbetet bland annat inneburit att nya rutiner arbetats fram för att säkerställa att inget barn fastnar i stuprör mellan olika verksamheter och en ny verksamhet har skapats med särskilt ansvar för dessa elever. Verksamheten har förlagts till Pedagogiskt Centrum. Läsårets resultat påvisar att det finns en tydlig korrelation mellan trygghet och studiero och kunskapsresultat. Det i sin tur är nära sammankopplat med personalomsättning bland skolledning och personal. Skolor som har utmaningar med trygghet och studiero har ofta svårigheter i att kontinuerligt och systematiskt arbeta med undervisningens kvalitet. När det finns en relativt högre andel obehöriga och/eller hög personalomsättning ställs det högre krav på våra skolledare. Därmed blir skolenheterna sårbara om det saknas kontinuitet i ledarskapet. Läsårets resultat stärker vårt varumärke som förmedlare av kunskaper och även om vi haft några uppmärksammade brister i arbetet med trygghet och studiero hoppas vi att vårt agerande har medfört att varumärket trots allt stärkts. Kunskapsresultat, trygghet och studiero samt det goda mötet mellan elev och lärare kommer att utgöra grunden i det fortsatta arbetet med att stärka och utveckla varumärket. Fyraårigt processmål P13. Så många elever som möjligt i årskurs 6 ska nå de högre betygen 69% 69% Höjda kunskapsresultat i årskurs F-6 Lokalt åtagande Resultat Årskurs 6: Andel elever med betyg i alla ämnen VT18: 69,4%(VT17:68,7) F:73,4% (77,9) P:65,4% (61,1) Meritvärde VT18: 202 (VT17:199,9) F:215 (212,7) P: 188,8 (189,5) A/B-betyg VT18: 69,4%(VT17:68,7) F:72,7% (77,9) P:62,1% (61,1) Gymnasiebehörighet VT18: 78,6%(VT17:75,7) F:82,2% (79,4) P:75% (72,7) Årskurs 6 betyg per ämne: (se bilaga) Årskurs 3 andelen elever som nått godtagbara kunskaper i 9 ämnen:(se bilaga) Årskurs 1, kunskaper i läsförståelse i slutet av årskurs 1:(se bilaga) En svag positiv trend gällande alla våra mätvärden i årskurs 6, vilket är glädjande. Det som oroar är att det är stora skillnader mellan våra skolors resultat. Totalt sett så ligger måluppfyllelsen över 87% i alla ämnen med undantag för svenska som andra språk (64,6%), där vi ändå ser en fortsatt ökad måluppfyllelse (VT17:58,1%). Vi ser också att ämnet idrott-

16 15 (61) och hälsa fortsätter att öka i andelen elever med betyg. Flera skolor beskriver att de har hittat strategier för att öka simkunnigheten genom olika insatser där bland annat lovskola har visat sig vara framgångsrikt. Eleverna har då kunnat intensivträna simning under en veckas tid. Analys: Årskurs 6: Andelen elever med betyg i alla ämnen skiljer sig stort mellan våra skolenheter (30,6%- 94%) och totalen är 69,4% vilket är en liten ökning. Vi ser också att vi behöver fundera kring att måluppfyllelsen minskar i årskurs 4 6 jämfört med 1 3 på vissa av våra skolor. Här behöver vi hitta former för att sprida de goda erfarenheterna som våra skolor med goda resultat har identifierat. Ett fortsatt riktat stöd behövs till våra skolor med låg måluppfyllelse. I enheternas analyser kommer det fram att svårigheten att rekrytera behörig personal samt sjukfrånvaro har påverkat kontinuiteten för eleverna och detta har i sin tur påverkat undervisningens kvalité och måluppfyllelsen. Skogsängsskolan, Fröslundaskolan, Skiftingehus samt Årbyskolan är de skolor som har en lägre måluppfyllelse i kommunen. Tre av dessa skolor ingår i större projekt initierade från förvaltningen. Fröslundaskolan ingår i projektet från verktygslådan Stöd till obehöriga lärare under detta år och en utvärdering utifrån projektet blir intressant för hur vi ska lägga upp arbetet i framtiden i våra skolor där vi inte har behöriga lärare. Årsbyskolan ingår forsknings- och utvecklingsprojekt för att följa lärares profession och praktik i samarbete med IFOUS, ett treårigt projekt. Skiftingehus ingår i Skolverkets projekt Samverkan för bästa skola. Dessa projekt är i startgroparna nu i höst. Årskurs 1 3: Överlag så kan vi konstatera att olika former av satsning på elevers läsning och läsförståelse pågår på våra skolor i de yngre åldrarna. Kommunens lässatsning, Läslyftet (Skolverket) och bibliotekets roll är olika faktorer som skolorna lyfter fram som bidragit till utveckling av elevernas läsförmåga. Flera av våra skolor har även kontinuerlig läxhjälp vilket ger alla elever en möjlighet att få stöd i sin läxläsning. Fortsatt språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen pågår på flera av våra skolor och lyfts fram som en framgångsfaktor. Då det finns kunskapskrav i årskurs 1 i läsförståelse så följer vi på huvudmannanivå denna utveckling med statistik. Inför detta läsår har även Skolverkets bedömningsstöd uppdaterats och förvaltningen har anordnat en central genomgång för alla undervisande i årskurs 1. En dag för analys är planerad vecka 44 då elevresultaten gås igenom och undervisningen planeras utifrån den analys som görs på respektive enhet. Här kommer även kommunlektor och doktorand följa upp samt vara ett stöd i arbetet. Vi kan konstatera att måluppfyllelsen bedöms vara god i årskurs 1 och 2 för att sedan sjunka i årskurs 3. Kan det vara så att bedömningen behöver utvecklas i årskurs 1 och 2? Blir underlaget för bedömning tydligare i årskurs 3 då vi har nationella prov i svenska och matematik? Vi kunde konstatera att det fanns olika tolkningar av om en elev bedömdes nå godkänt eller inte i bedömningsstödet på den gemensamma dagen i augusti. Dessa hypoteser får vi nu möjlighet att pröva då vi träffar alla lärare i årskurs 1 på kommunnivå i samband med analys av resultaten. Slutsats: Om vi ska höja skolans resultat så krävs det att vi ser elevernas lärande och prestationer i ljuset av den undervisning de får. Likvärdigheten består i elevers likvärdiga möjligheter att lära, tillgång till lokaler, material och högkvalitativ undervisning. (Åsa Hirsch, ur boken Formativ undervisning, lektor i pedagogik vid Jönköpings och Göteborgs universitet) Skolans arbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att utveckla modeller för praktiknära forskning, ett uppdrag från regeringen utifrån lagtexten, till några universitet. Uppdraget är ett försök att infria kravet på en forskningsbaserad skola. Vårt samarbete med Göteborgs universitet och IFOUS blir ett led i detta, att förbättra lärares profession och praktik, en utveckling av undervisningsskickligheten. Andreas Ryve (professor i

17 16 (61) matematikdidaktik, MDH, ur artikel i Skolporten nr 2, 2018) förklarar vetenskaplig grund som forskningsresultat om vad som kan fungera på olika håll i skolsystemet. Med betoning på att resultatet måste bedömas i förhållande till den egna skolsituationen. - Forskningsresultat är inga färdiga recept, utan ska snarare ses som något som ger riktning och sätter igång tankar. Metoden med stort M finns inte i skolan, skolors resultat är beroende av många olika faktorer och därför behöver förvaltningen fortsätta med att rikta olika stödinsatser till våra skolor just utifrån deras olikheter. Det finns ett stort behov av att fortsätta arbeta kompensatoriskt för att stärka likvärdigheten mellan våra skolor. Fortsatt arbete med att utveckla och stödja lärares undervisning genom olika insatser både centralt och lokalt. Vissa projekt är i starten och ska följas under tre år. Stöd från kommunlektor i matematikdidaktik samt kommundoktorand inom flerspråkighet gällande bedömningsprocessen i årskurs F-3 är påbörjat. Förstelärarna är viktiga i vårt arbete med likvärdighet och utvecklingscoacherna träffar förstelärarna två gånger/termin för att ge kompetensutveckling samt tid för att reflektera tillsammans i ett kommunperspektiv. Utbildning för förstelärarna i att samtalsleda och coacha i kollegiala lärprocesser är under utveckling inför läsåret 18/19. Det finns ett stort intresse från våra förstelärare. Ett kunskapstapp i årskurs 4 6 på några av våra skolor kräver riktade insatser till skolorna för att hitta anpassade lösningar till enheten samt även hitta former för en delakultur mellan våra skolor då vi ser att vi har flera framgångsrika skolor med goda strategier för lärande. Alla olika former av kollegiala lärprocesser som stödjer lärares professionsutveckling är framgångsfaktorer, enligt rektorer och lärare, vilket också får stöd i forskningen. Flera av skolorna har valt att arbeta utifrån vetenskaplig grund (Helen Timperley, Dylan William) i sina kollegiala lärprocesser och några skolor ska starta i höst. Fortsatt utveckling och stöd gällande utformandet av pedagogiska planeringar och det systematiska kvalitetsarbetet i undervisningsprocessen för alla våra pedagoger. Fortsatt arbete med att synliggöra lärprocessen för elever och vårdnadshavare med stöd av vklass. Fortsatt arbete med kompetensförsörjning och stöd till de enheter som har svårigheter i rekrytering och att bibehålla sin personal. Samarbete och stödinsatser samspelar på förvaltningsnivå: verksamhet, HR, ekonomi och kvalitetsarbete. Projektet från verktygslådan kring stöd till obehöriga lärare är ett led i detta. Fortsatt arbete med flerspråkighet utifrån att fler elever ska nå godkänt betyg i svenska som andra språk samt utveckla studiehandledning för ökad måluppfyllelse i övriga teoretiska ämnen för elever med annat modersmål. Undervisningen i fritidshemmet/öppna verksamheten stödjer elevernas lärande och utveckling mot högre måluååfyllelse. Åtagande från nämnd/styrelse Resultat: Pedagogiska diskussioner kring fritidshemmets samt fritidslärarens uppdrag pågår på skolnivå samt på gemensamma träffar på kommunal nivå. Arbetet är påbörjat med att tydligare koppla verksamhetens innehåll mot elevernas lärande och utveckling samt Lgr11. Efter föreläsningen av Ann S Pihlgren med fokus på lärare i fritidshem som genomfördes under våren tydliggjorde hur fritidsläraren kunde planera och styra upp rastaktiviteter under skoldagen. Flera av våra skolor har lyft fram att de nu har påbörjat

18 17 (61) detta arbete vilket har lett till lugnare raster och att eleverna upplever mer trygghet på raster då det finns vuxenstyrda aktiviteter. Flera av våra fritidshem som fått vklass att fungera för information och kommunikation med vårdnadshavare upplever att det har underlättat i arbetet. Analys: Fritidshemmet skall komplettera skolans uppdrag och stödja elevernas lärande. En svårighet i arbetet som skolorna lyfter fram är fritidspersonalens arbetssituation och möjlighet till planering av sin verksamhet. Om det är personalfrånvaro på skoltid så är det fritidsläraren som oftast vikarierar i klassen och tappar då sin tid för planering med kollegor på fritids. Det blir ingen kontinuitet i planeringen vilket leder till sämre kvalité i undervisningen på fritidshemmet. Det är viktigt att fritidspersonalen får fortsätta sin professionsutveckling genom att ha kontinuerliga träffar och reflektionstid utifrån uppdraget. Antalet elever på varje fritidshem i förhållande till personalbemanning samt behörig personal behöver följas av förvaltningen för att säkerställa trygghet och även att möjligheter finns till lärande samt återhämtning och vila på fritidshemmet. Flera av våra skolor upplever att lokalerna på våra fritidshem behöver ses över för att kunna erbjuda detta utifrån läroplanens krav. Vuxenstyrda aktiviteter i mindre grupper skapar struktur och trygghet för våra elever, möjligheter att genomföra detta måste finnas. Arbetet med värdegrundsfrågor och kamratrelationer på fritidshemmet behöver ske kontinuerligt och de skolor som lyckas med detta skriver att barngruppen blir tryggare och lugnare. Skolinspektionens granskning av fritidshem ger oss en indikation på vad vi kan göra för att säkerställa att brister inte förekommer. Ge eleverna möjlighet att utveckla kommunikativa förmågor genom läsning, berättande och samtal om sina upplevelser. Ge eleverna möjlighet att använda digitala verktyg i sitt lärande. Stimulera eleverna till matematiska resonemang. Ge eleverna möjligheter att få ta del av närsamhällets och föreningslivets utbud. Ge eleverna möjlighet att fördjupa och bredda sina förmågor samt att arbeta i längre processer. Rektorerna behöver i större utsträckning: Styra personalens planering så att den i högre grad inriktas mot uppdraget att stimulera elevernas utveckling och lärande. Organisera verksamheten så att den stödjer samarbete och erfarenhetsutbyten mellan personalen i fritidshemmet samt mellan fritidshemmet och skolan. Förbättra utvecklingen av undervisningens kvalitet. Slutsats: Behovet av central dialog och kanske styrning av planeringstid för fritidspersonalen för att säkerställa en verksamhet med hög kvalité. Vad är rimligt i tid för att kunna planera och genomföra en fritidsverksamhet med hög kvalité? Hur ser möjliga lösningar ut? Hur tänker vi kring personalbemanning och behörighet?

19 18 (61) Hur ser anpassade lokaler för fritidshemmet ut? Vilka goda exempel finns på skolorna i upplägget kring lokalernas användning och optimering utifrån fritidshemmets uppdrag? Fortsätta arbetet med att skriva pedagogiska planeringar för fritids, de enheter som har lyckats med detta ser en skillnad i verksamheten både på personal- och elevnivå. Förvaltningen behöver säkerställa att vklass används på alla våra fritidshem som informations och kommunikationsverktyg. Undervisningen i förskoleklass stödjer elevernas lärande och utveckling mot högre måluppfyllelse. Resultat: Kapitel 3 i läroplanen förtydligar syftet med undervisningen i den obligatoriska förskoleklassen. All personal som jobbar i förskoleklass i Eskilstuna kommun har under augusti månad fått utbildning i Skolverkets kartläggningsmaterial för att kunna genomföra detta under september-oktober. Kartläggningen genomförs i läs- skriv och taluppfattning för att kunna lägga upp undervisningen så att eleverna utvecklas mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella skolformen. Uppdraget blir att utifrån elevernas förkunskaper hitta de elever som behöver extra stimulans och extra utmaningar. Ett flerspråkigt perspektiv har reflekterats kring med stöd av kommundoktorand i flerspråkighet. Det blir obligatoriskt för alla i Eskilstuna kommuns förskoleklasser att genomföra kartläggningen redan detta läsår (lagkrav från 2019). I oktober genomförs sedan en analysdag gemensamt för att gå igenom elevexempel och reflektera kring fortsatta undervisningsstrategier. Personalen i förskoleklass får också i samband med analysdagen en föreläsning av Ann S Pihlgren för att ytterligare förtydliga hur undervisningen i förskoleklassen kan stödja elevernas lärande. Analys: Arbetet med obligatorisk förskoleklass är väl förberett och metoder finns för att arbeta språkutvecklande (Bornholmsmodellen) i alla våra förskoleklasser. Skolverkets kartläggningsmaterial ger även en god grund för att utveckla elevernas matematiska tänkande och kommunlektorn i matematikdidaktik kommer att leda arbetet kring detta. Flera skolor beskriver att de har påbörjat arbetet med matematiskt tänkande och strukturerad användning av matematiska begrepp i vardagen. Handlingsplan för övergångar mellan förskola-förskoleklass samt förskoleklass till årskurs 1 harutarbetats och prövats i våra verksamheter. Skolverkets blankettmallar har varit till hjälp i detta arbete. Genom denna dokumentation tillvaratas elevernas kunskaper från tidigare verksamhet. Uppdraget i läroplanen kring att utveckla elevernas förmågor inom flera områden finns det goda exempel på från våra skolor, några har påbörjat arbetet med programmering redan i förskoleklassen med goda resultat. Här har Komtek varit till stor hjälp. För- och efterarbete (planering) för personalen i förskoleklassens verksamhet ställer till svårigheter på flera skolor då det är svårt att få till tiden för att personalen skall mötas och utvecklas i en kollegial lärprocess. De flesta som arbetar i förskoleklass arbetar även på fritidshemmet och flera rektorer skriver att det är svårt att hitta tid då alla kan mötas. När tid skapas för samplanering med skolan samt planering med kollegor som har förskoleklassverksamhet så gör det skillnad. Läslyftet har på några av våra skolor varit ett kollegialt lärande som enat hela kollegiet och stadiet vilket ger en likvärdighet i undervisningen.

20 19 (61) Slutsats: De kollegiala, centralt initierade, lärprocesser som är påbörjade för Eskilstunas förskoleklasspersonal fortsätter under året för att sedan ligga till grund för en kontinuerlig utbildningsinsats inför varje läsår. Detta arbete ger en god dokumentation för att följa elevers progression i lärandet. Detta bidrar också till likvärdigheten i undervisningsprocessen i förskoleklass. Flera av våra elever är också flerspråkiga vilket var ett av perspektiven som pedagogerna fick med sig inför starten av kartläggningen. Detta bidrar också till att undervisningen utgår ifrån läroplanens kapitel 3. Behovet av central dialog och kanske styrning av planeringstid för förskoleklassens personal för att säkerställa att tid finns för planering av den pedagogiska verksamheten. Fortsatt arbete med övergångar mellan förskola-förskoleklass samt förskoleklass till årskurs 1 för att få en likvärdighet i kommunens verksamheter. P ska andelen elever i åk 6 som får godkänt i alla ämnen närma sig rikssnittet 69,0% 69,0% P ska 81 % av alla elever i årskurs 9 ha godkänt betyg i alla ämnen 66% 66% Höjda kunskapsresultat i årskurs 7-9. Lokalt åtagande Resultat: Årskurs 9: Gymnasiebehörighet VT18: 80,57% (74,56) F:84,19% (77,46) P:77,78% (72,36) Andel elever med betyg i alla ämnen VT18: 70,3% (VT 17:65,3) F:74,4% (70,0) P:66,7% (61,6) Meritvärde VT18: 216,27 (VT17: 206,6) F:233,6 (221) P:202,5 (194,8) A/B-betyg VT18: 74,19% (VT17:74,09) F:81,86% (82,6) P:68,28% (67,3) Betyg per ämne (se bilaga) Alla våra mätvärden ökar i årskurs 9. Både flickors och pojkars resultat ökar. Det är en fortsatt positiv trend gällande resultaten i årskurs 9. Inför läsåret 16/17 blev behörigheten till ett nationellt program på gymnasiet grundskolans prioriterade område. Där är resultatet nu 80,57% vilket är en rejäl förbättring. (se bilaga med analys av utvecklingen kring gymnasiebehörigheten sedan 2014) Det är dock stora skillnader mellan våra skolenheter gällande gymnasiebehörighet. Spannet är 63%-94% mellan våra skolor med lägst och högst behörighet.

21 20 (61) Analys: Gemensamt för alla våra skolors analys är att upplevelsen av intressant, utmanande och meningsfull undervisning ger högre upplevelse av studiero och motivation. Framgångsrika undervisningsstrategier ger effekt på flera områden upplever våra rektorer i tolkning av sina resultat. Flera drar också paralleller mellan goda relationer tillit god undervisning. Att utveckla ledarskapet i klassrummet och tydliggöra detta genom olika strukturer tror flera skulle bidra till mer likvärdighet mellan våra klassrum och skolor. Om vi ska höja skolans resultat så krävs det att vi ser elevernas lärande och prestationer i ljuset av den undervisning de får. Likvärdigheten består i elevers likvärdiga möjligheter att lära, tillgång till lokaler, material och högkvalitativ undervisning. (Åsa Hirsch, ur boken Formativ undervisning, lektor i pedagogik vid Jönköpings och Göteborgs universitet) Detta stämmer väl överens med det som våra rektorer har konstaterat i sin analys. Att rektorer och skolor får tid till att utveckla kärnuppdraget, undervisning, är alla överens om i sina analyser. Flera rektorer beskriver att de har lagt tid till omställningsprocesser, ekonomi, lokalfrågor vilket gjort att tid för utveckling av kärnuppdraget blir lidande. I årskurs 7 9 blir det också tydligt att våra elever behöver ha utvecklat sina generella kompetenser (The Big five) och dessa kan med fördel utvecklas via ämnesövergripande samarbeten. Ämnesövergripande uppgifter gynnar även eleverna då flera kompetenser kan bedömas av lärare i olika ämnen. En återkommande utmaning som vi har i årskurs 7 9 är moderna språk och hur vi ska lösa en god undervisning för de elever som läser svenska och engelska (SVENG). Här finns några exempel på lyckade försök men överlag är denna tid ett dilemma för våra skolor. Undervisningen i engelska och svenska skulle kunna gynnas av att eleverna läser dessa ämnen under moderna språkpassen men så är oftast inte fallet. En hypotes vi har är att de lärare som hela tiden använder språket i sin undervisning, till exempel bara talar engelska på lektionen i engelska, både gällande instruktioner och i undervisningen i sin helhet når bättre resultat? Flera av våra skolor har inför läsåret köpt in ett digitalt läromedel där vi också ser stor utvecklingspotential och möjligheter till mer utmanande och intressant undervisning. En av de större utmaningarna som våra rektorer lyfter fram är elevernas skolfrånvaro. Frånvaro från lektionerna är på vissa av våra högstadieenheter den faktor som påverkar elevresultaten allra mest. Elever med riktigt problematisk frånvaro finns det olika lösningar på och även ett lyckat projekt på Gökstensskolan där de har provat och utformat olika strategier för att få tillbaka elever till skolmiljön och vidare till ordinarie klassmiljö. Dessa erfarenheter behöver spridas till flera av våra skolor. Flera av de utvecklingsinsatser som anordnats från centralt håll (utifrån rektorer och skolors önskemål) har fallit väl ut. Simon Hjort, lektor i Linköpings kommun har träffat oss i Eskilstuna vid två tillfällen utifrån effektiv undervisning och meningsfullt lärande. Flera av våra skolor skriver att de nu använder Simons bok och genomför studiecirkel. I boken finns många reflektionsfrågor som kan lyftas i kollegiala sammanhang för att utveckla undervisningen. Fokus på undervisningsnära processer behöver fortsätta och utvecklingsenheten i samspel med rektorerna arbetar kontinuerligt med att skapa kompetensfortbildning på generell nivå även för att det ska vara lika möjligheter för alla våra skolor att delta och ta del av kompetensutveckling. Slutsats: Skolans arbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att utveckla modeller för praktiknära forskning, ett uppdrag från regeringen utifrån lagtexten, till några universitet. Uppdraget är ett försök att infria kravet på en forskningsbaserad skola. Vårt samarbete med Göteborgs universitet och IFOUS blir ett led i detta, att förbättra lärares profession och praktik, en utveckling av undervisningsskickligheten. Alla våra skolor med årskurs 9 kommer

22 21 (61) att delta i projektet med undantag för Skiftingehus som kommer att delta i projektet samverkan för bästa skola. Under tre års tid kommer vi att arbeta tillsammans med forskare för att utveckla lärare praktik och ett vetenskapligt förhållningssätt i vår vardag. Detta kommer att vara grundskolans största satsning tre år framöver med målet att bidra till ökad likvärdighet och undervisningsskicklighet. Vi kommer även att ha med två av våra gymnasier i projektet vilket ger oss ytterligare en dimension på det kommunövergripande arbetet. Arbete med att öka skolnärvaron måste fortsätta. Under hösten kommer även en nystartad verksamhet att arbeta med att stödja våra skolor i utvecklingen av metoder för att främja närvaro i samarbete med Magelungen som kommer att vara samarbetspartners till Eskilstuna kommun. Fortsatta insatser för att höja kompetensen hos våra förstelärare genom gemensamma utbildningsinsatser från förvaltningen samt erbjuda föreläsningar och kompetensfortbildning för alla lärare i olika former. Förstelärarna är viktiga i vårt arbete med likvärdighet och utvecklingscoacherna träffar förstelärarna två gånger/termin för att ge kompetensutveckling samt tid för att reflektera tillsammans i ett kommunperspektiv. Utbildning för förstelärarna i att samtalsleda och coacha i kollegiala lärprocesser är under utveckling inför läsåret 18/19. Det finns ett stort intresse från våra förstelärare. Fortsatt arbete med kompetensförsörjning och stöd till de enheter som har svårigheter i rekrytering och att bibehålla sin personal. Samarbete och stödinsatser samspelar på förvaltningsnivå: verksamhet, HR, ekonomi och kvalitetsarbete. Projektet från verktygslådan kring stöd till obehöriga lärare är ett led i detta. Håll fokus på kärnuppdraget, utveckling av undervisningen, där förvaltningens uppdrag blir att stödja rektorerna i övriga processer så att de kan stödja sina lärare i kärnuppdraget. P97. Så många elever som möjligt årskurs 9 ska nå de högre betygen 74% 74% P14. Alla elever i grundskolan ska uppleva att de har delaktighet och inflytande i verksamheterna 3,20 3,20 Resultat från enkät genomförd oktober Årskurs 2 3: 3,34 Årskurs 4 6: 3,28 Årskurs 7 9: 2,91 Värdet för upplevelsen om delaktighet i undervisningen och skolans verksamhet ökar i samtliga stadier.

23 22 (61) Normer och värden delaktighet och inflytande skall öka Lokalt åtagande Resultat Sammanfattning av resultaten ej möjligt utifrån bristande totalt underlag. Detta beror på att det ej är bedöms relevant att använda ht -17 brukarenkät som mätvärde. Enskilda skolenheter har dock färskare resultat men det är dock ej tillräckligt många för att representera den samlade grundskolan. Analys Skolorna väntar på resultat från kommunens enkät, men några skolor följer själva systematiskt upp hur delaktighet upplevs. Några skolor uppger att de har svårt att utvärdera delaktighet och att de försöker hitta relevanta sätt att mäta detta. De flesta skolors uppfattning är att upplevelsen av delaktighet har ökat. Formella processer för delaktighet genom klassråd, elevråd, elevskyddsombud, matråd med mera finns på de flesta skolorna och arbetar aktivt med inflytande och delaktighet. Några skolor nämner att det är i dessa processer eleverna upplever att de har högst delaktighet medan en del undersökningar visar ett lägre resultat i klassrumssituationer. En fråga många skolor ställer sig är om eleverna förstår innebörden av att vara delaktig och att ha inflytande? Några skolor arbetar aktivt med att medvetandegöra eleverna om deras delaktighet och inflytande. T ex när de får välja olika moment och redovisningsformer i skolarbetet. Skolorna försöker också göra eleverna medvetna om att delaktighet och inflytande också uppnås genom att själv ta ansvar för sina studier och sitt lärande. Många skolor nämner att delaktighet och inflytande har ett tydligt samband med engagemang och motivation, vilket i sin tur leder till högre studieresultat. En skola nämner att deras arbete med formativ bedömning har gjort eleverna mer medvetna om sina studier vilket har lett till en högre upplevelse av inflytande. För att känna sig delaktig och kunna ha inflytande måste det finnas en mottagare som är intresserad och har möjlighet att ta emot elevernas tankar och ge återkoppling tillbaka. En skola nämner att tidsbrist ibland kan medföra att de inte hinner stanna upp och lyssna på elevernas åsikter och idéer. Några skolor har gett förstelärare och socialpedagoger ett speciellt uppdrag att öka elevernas delaktighet och inflytande. Slutsats Upplevelsen av delaktighet och inflytande har generellt ökat per skolornas uppföljning. Dock måste uppföljning ha en högre grad av systematik och ske med större regelbundenhet. Innebörden av delaktighet och inflytande måste definieras både hos personal och också hos elever så att det blir lättare att utvärdera. Elevernas upplevelse av delaktighet och inflytande i undervisningen behöver öka. Ett formativt arbetssätt kan öka elevernas förståelse för sin inlärning vilket bidrar till ökad upplevelse av delaktighet och inflytande. De lärare som skapar goda förutsättningar för delaktighet för alla elever bedriver en undervisning som gör det möjligt för elever att vara aktiva i gemenskap med andra. Det är därför viktigt att lärarna arbetar för att alla elever ska kunna göra sig hörda samt att de arbetar för att anpassa undervisningen efter elevers olika behov. Lärare och skolledning bör se till att det finns tid att ge eleverna möjlighet till delaktighet och inflytande.

24 23 (61) Det finns ett behov av att arbeta kring en gemensam syn på värdet av delaktighet och inflytande i personalgruppen. Detta gäller framförallt nyanställd och obehörig personal. P15. Alla elever i grundskolan ska uppleva att skolan är en trygg plats 3,48 3,48 Normer och värden den upplevda tryggheten skall öka. Åtagande från nämnd/styrelse Resultat Sammanställt resultat för den samlade grundskolan ej tillgängligt för -18 då brukarenkät genomförs under hösten. Dock har enskilda skolenheter resultat från vt -18. Dessa beskrivs övergripande i analysen. Analys De flesta skolor uppger att de inväntar resultat på kommunens årliga enkät som bl a behandlar frågor som rör trygghet, men använder ändå resultaten från hösten 2017 i sin resultatredovisning. Många skolor gör egna utvärderingar av trygghet regelbundet t ex genom egna enkäter och intervjuer. Ett tiotal skolor använder Barometern där man varje månad undersöker den upplevda tryggheten. Utifrån dessa resultat anger skolorna generellt att upplevelsen av trygghet har ökat. De främsta framgångsfaktorerna som nämns är att otrygga platser kartläggs vid trygghetsvandringar med elever, många skolor har ett trygghetsteam som aktivt arbetar med att följa upp upplevelsen av trygghet samt arbetar förebyggande med personal och elever. Otrygga platser har sedan t ex bemannats i större omfattning. Några skolor där upplevelsen av trygghet har varit låg vid rastverksamhet har infört planerade rastaktiviteter, vilket har haft positiv effekt. Särskilt positiv effekt har upplevts på de skolor där äldre elever anordnar rastaktiviteter för yngre elever. Gemensamt för de skolor där tryggheten upplevs vara särskilt hög eller skolor där upplevelsen har ökat mycket är att de arbetar aktivt med en gemensam syn på trygghet på hela skolan och speciellt i hela personalgruppen. De skapar en vikänsla genom regelbundna gemensamma diskussioner och samverkan genom klassråd, elevråd, trygghetsteam, föräldraråd och faddersystem. Särskilda utmaningar som nämns är hög personalomsättning, otrygga platser särskilt toaletter och omklädningsrum, avsaknaden av systematisk uppföljning av trygghetsfrågor, avsaknaden av en gemensam syn på normer och värden, ordningsregler som inte är ordentligt implementerade och kommunicerade samt att en del skolor nämner att de har påbörjat ett arbete för att öka trygghet men inte hunnit komma tillräckligt långt. På flera skolor nämns särskilt personalomsättning som en viktig påverkansfaktor. Hög personalomsättning skapar en oro hos eleverna och ofta tar det tid innan ny personal lyckas skapa trygghet och är inarbetade i skolans värdegrund. De flesta skolor beskriver hur de har arbetat för att öka upplevelsen av trygghet, men en del skolor beskriver inte i särskilt stor utsträckning vilka utmaningar som finns, vad det beror på och hur de ska arbeta med utmaningarna. Några skolor beskriver att de har en plan mot kränkande behandling och att de aktivt arbetar med hur personal ska ingripa vid kränkningar. Eleverna beskriver att de tycker att det är viktigt att personalen agerar snabbt om någonting händer, men det är inte alltid tydligt att personal ingriper och vad de gör.

25 24 (61) Det finns en stor skillnad mellan skolorna i hur långt de har kommit i sitt trygghetsarbete. Några skolor beskriver ett pågående systematiskt arbete med regelbunden uppföljning, samverkan, gemensam syn på normer och värden, ett väl inarbetat förebyggande arbete samt fungerande elevhälsoteam och trygghetsteam. Andra skolor har kommit igång med delar av arbetet och några få skolor beskriver att de endast har kommit igång med vissa delar av arbetet. Slutsats Den upplevda tryggheten på skolorna har generellt ökat. Framgångsfaktorer är planerade rastaktiviteter, trygghetsteam, regelbundna utvärderingar av trygghet och en samsyn i personalgruppen. Hög personalomsättning påverkar tryggheten på skolorna. Rutiner för eventuell personalomsättning bör utarbetas. Handledning för obehöriga lärare bör säkerställas. Otrygga platser t ex toaletter och omklädningsrum bör ses över och åtgärdas Skolorna behöver aktivt och systematiskt arbeta med en samsyn hos personal och elever när det gäller trygghet och skolans värdegrund. Samsyn skapar en Vi-känsla vilket bidrar till en ökad trygghet Det är viktigt för elevernas upplevelse av trygghet att personal agerar vid kränkande behandling (Skolinspektionens analys av elevenkäten). Alla skolor måste ha en plan mot kränkande behandling och arbeta aktivt med den. Normer och värden upplevelsen av studiero skall öka. Åtagande från nämnd/styrelse Resultat Analys Upplevelsen av studiero är nära sammankopplad med upplevelsen av trygghet, vilket framgår av att en stor del av skolorna jobbar parallellt med dessa begrepp. Generellt anger skolorna att upplevelsen av studiero har ökat. Skolorna inväntar svar och resultat på kommunens enkät, men ungefär hälften av skolorna gör egna regelbundna undersökningar av studiero t ex genom Trivselbarometern. En tydlig koppling mellan meningsfull undervisning och studiero nämns. Vissa skolor arbetar aktivt med att öka elevernas motivation genom välplanerade lektioner samt tydliga rutiner och ordningsregler. Lärarnas förväntningar på eleverna samt bemötande har effekt på upplevd studiero. Skolorna upplever att en samsyn på skolans värdegrund har betydelse för upplevd trygghet och studiero. Några skolor upplever att studiero varierar mycket mellan olika klasser och olika lärare, därför behöver de jobba aktivt med att skapa en gemensam syn på studiero och hur det uppnås. En av de främsta orsakerna som kan påverka studiero negativt enligt många skolor är hög personalomsättning. Eleverna upplevs bli oroliga av lärarbyten och det tar i vissa fall tid att uppnå studiero vid ett lärarbyte. Det nämns också att obehöriga lärare i vissa fall inte har samma kapacitet att skapa studiero som behöriga. Många skolor arbetar aktivt med ordningsregler och att alla på skolan ska känna till dem och att förstå innebörd och orsak till reglerna. En del skolor upplever att de behöver arbeta mer med ordningsregler och ett par skolor uppger att de behöver upprätta och införa ordningsregler. De flesta skolor samverkar

26 25 (61) med elever i arbetet med ordningsregler och en del skolor upprättar särskilda ordningsregler för klassrum tillsammans med eleverna. På vissa skolor visar enkätsvar att eleverna upplever en lägre studiero än vad personalen upplever. Det finns också en skillnad mellan hur pojkar och flickor upplever studiero. Pojkarna upplever mer att de har studiero än vad flickorna gör. Personalen på skolorna har fått utbildning i lågaffektivt bemötande, vilket har gett en positiv effekt på upplevd studiero. Det nämns att uppföljning och vidare arbete med lågaffektivt bemötande behövs för att få kontinuitet. Några skolor önskar kompetensutveckling inom ledarskap i klassrummet. Slutsats Generellt sett har upplevelsen av studiero ökat på skolorna. Skolorna behöver arbeta aktivt med att skapa en samsyn i personalen i arbetet med studiero och skolans värdegrund. En samsyn leder till ett mer konsekvent bemötande och ett mer konsekvent arbetssätt, vilket i sin tur kan leda till ökad upplevelse av trygghet och studiero. (Skolinspektionen, Kunskapsöversikt för Skolans arbete för att säkerställa studiero ) Rutiner behöver skapas för att eventuell personalomsättning ska påverka studiero så lite som möjligt. Det kan t ex göras genom tydlig introduktion av nyanställda och handledning för obehöriga lärare. Den icke samstämmiga synen på studiero hos elever och personal bör undersökas. Skillnaden av upplevd studiero hos pojkar och flickor bör undersökas. Ordningsregler måste finnas på samtliga skolor. Ordningsreglerna ska vara kända av alla och förklarade så att alla förstår innebörden av dem och varför ordningsreglerna finns. Ordningsreglerna ska utarbetas i samarbete med eleverna, men beslutas av rektor och är till för att skapa ordning, trivsel och studiero. (Skollagen 5 kap 5 ) Ett fortsatt arbete med lågaffektivt bemötande behövs Välplanerade lektioner med intressant innehåll bidrar till ökad studiero. Lärarens betydelse för elevernas resultat och motivation har synliggjorts särskilt väl genom Hatties stora metastudie. Goda ämneskunskaper tillsammans med ett gott ledarskap skapar goda förutsättningar för elevernas studier. P16. Alla elever i grundskolan ska uppleva att de blir bemötta med respekt och blir lyssnade på 3,55 3,55 Åk 2-3 3,65 Åk 4-6 3,68 Åk 7-9 3,45 Den positiva trender fortsätter och under mätningen hösten 2017 kunde det konstateras att målet är uppnått. Ett nytt underlag för brukarenkäter ger dock gott om underlag för vidare arbete med att fortsätta förbättra resultaten.

27 26 (61) Normer och värden alla elever skall bli bemötta med respekt. Åtagande från nämnd/styrelse Resultat Analys Skolorna inväntar resultat från kommunens enkät. Några skolor utvärderar bemötande i egna enkäter t ex i Trivselbarometern. Den generella uppfattningen på skolorna är att upplevelsen att bli bemött med respekt har ökat. I delårsrapporten är det några skolor som inte har utvärderat bemötandet alls och en del skolor som beskriver deras arbete med detta i liten utsträckning. Vissa skolor nämner att personal har fått utbildning i lågaffektivt bemötande vilket har haft god effekt. De skolor som har arbetat aktivt med diskrimineringsgrunderna och skolans värdegrund upplever att det har haft positiv betydelse. Det nämns att arbetet med skolans värdegrund måste intensifieras på några skolor och att en ökad samsyn på bemötande behövs. Skolans kultur och Vi-känsla anges som viktiga förutsättningar för upplevelsen av ett respektfullt bemötande. En ökad samsyn behövs. En skola tar upp att bemötande utanför skoltid på t ex sociala medier påverkar hur elever bemöter varandra i skolan. Skolorna upplever att de arbetar mycket med hur personal bemöter elever, men att det stora problemet är hur elever bemöter varandra. Vissa skolor utgår oftast utifrån måluppfyllelser i ämnen vid elevkonferenser och fastnar i dessa hårda värden. Elevkonferenserna behöver ha helhetsfokus på eleverna. På en skola upplever flickor oavsett ålder att de blir bemötta med respekt i större utsträckning än vad pojkar gör. Slutsats Upplevelsen av ett respektfullt bemötande har generellt ökat. En ökad samsyn samt ett mer aktivt arbete med värdegrundsfrågor behövs. Skolornas utvärdering av bemötande behöver ses över. Med relativt större personalomsättning och en högre grad personal utan pedagogisk utbildning och/eller pedagogisk erfarenhet finns det ett ökat behov av att fortbilda ny, och i viss mån befintlig, personal i värdegrundsrelaterade frågor. Elevhälsans systematiska arbete förstärks på samtliga skolor. Analys Graden av systematik i kvalitetsutvecklingsarbetet kopplat till elevhälsans samlade insatser varierar stort mellan skolenheterna. Flera skolor har tidigare deltagit i gemensamma utbildningar såsom tex. SPSM:s utbildning Att höja skolans elevhälsokompetens och har utvecklat omfattande elevhälsoplaner som nu implementeras och utvärderas. Andra enheter befinner sig i ett tidigare skede av processen och ser över vilken gemensam kompetensutveckling som är lämplig för enhetens

28 27 (61) elevhälsa och ger goda förutsättningar att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete. Flera enheter lyfter fram utmaningen i att arbeta systematiskt och långsiktigt med elevhälsan när kompetenser saknas. Skolornas analyser pekar på att det finns en direkt koppling framtagandet av en lokal elevhälsoplan och elevhälsans systematiska kvalitetsarbete. De skolorna med väl genomarbetade elevhälsoplaner påvisar en högre grad av systematik i sitt kvalitetsarbete. Det finns en generell brist på kontinuerlig skolpsykologisk insats och flera enheter köper in tjänst av externa konsultföretag. Även vakanser i samband med personalomsättning gör arbetet tenderar till att halta. En majoritet av skolorna anger att det är en svår utmaning att hitta och hålla fokus på främjande och förebyggande insatser och elevhälsan tenderar till att bli åtgärdande och problemlösande i för stor utsträckning. Detta beror delvis på avsaknad eller avbrott i elevhälsans olika insatser men även på bristande struktur i arbetet och elevhälsan blir alltför reaktiv. Ett par skolor arbetar aktivt med att skapa en tydligare koppling mellan elevhälsans främjande arbete och enhetens generella arbete med att höja undervisningskvaliteten. Detta blir bland annat tydligt i arbetet med att förebygga skolfrånvaro. Stor variation finns även i skolornas analys och det är tydligt att en del skolor har en god bild av vilka delar av elevhälsans arbete som kräver vidare arbete medan andra skolor brottas med frågor kring bemanning och struktur för elevhälsans arbete. Flera enheter har använt olika former av handledning för elevhälsan. Det går att utröna ett samband mellan handledning och samsyn, systematik och kvalitetsarbete. Den enskilt största utmaning som identifieras är elever med oroande frånvaro. Flera goda exempel med framgångsrika former för ett främjande arbete lyfts fram. Bland annat pilotprojektet på Göksten är exempel på detta. Vidare finns det flera goda exempel på främjande och förebyggande samverkan med externa partners som socialtjänst och ung fritid genom SOG-samverkan. Det är tydligt att gemensamma aktiviteter såsom MVP och ABC utbildningar visar potential för goda resultat. Även samverkan med förebyggande socialsekreterare och familjebehandlare lyfts fram som värdefulla. Slutsats Arbetet med att ta fram och/eller utveckla enheternas elevhälsoplaner bör förstärkas och utvecklingsenheten bör bistå i arbetet. Åtgärder för att minska sårbarheten vid personalomsättning bör ses över. Under hösten 2018 bör värdet av tex. den ambulerande skolsköterskan ske för att utreda om det är ett sett att skapa en högre grad av kontinuitet i enheternas elevhälsoarbete. Det finns stora skillnader i tillgång till elevhälsans olika insatser bland skolenheterna. Rekrytering och bemanning är en utmaning och den samlade insatsen för att säkerställa likvärdig tillgång behöver stärkas. Skolenheterna har varierade ekonomiska och organisatoriska förutsättningar vilket går att urskilja i resultatet. Arbetet med att arbeta främjande och förebyggande med skolnärvaro bör prioriteras. Det finns ett tydligt behov av koordinerade fortbildningsinsatser och stödstrukturer till skolornas elevhälsoteam. Grupphandledning för elevhälsoteam har gett goda resultat och en koordinerad insats bör utredas.

29 28 (61) Ökad grad av digitalisering. Resultat: Skolchefens förväntansdokument är en grund för arbetet i V-klass. Skolorna har kommit olika långt i arbetet med att införa V-klass enligt dokumentet. Det är också olika i vilken omfattning skolorna använder andra digitala verktyg i undervisningen. På vissa håll finns inte teknik och utrustning fullt ut. Analys: Flera skolor påtalar behovet av stöd och kompetensutveckling både för att komma vidare i arbetet med systemet och att säkra kvalitén i materialet i V-klass. Det finns också ett behov av att säkra att utrustning finns och att teknik fungerar. Skolorna påtalar även behovet av att säkerställa att elever och föräldrar hittar i systemet och förstår innehållet. V-klass ses av många som en hävstång för skolans digitaliseringsarbete. Flera skolor har, förutom att jobba aktivt med V-klass, arbetat med olika digitala verktyg i undervisningen. Pedagoger beskriver att när de tagit del av kollegors arbete kring digitaliseringen fått konkreta tips och idéer som de kunnat använda i sin egen undervisning. Pedagoger upplever också att elevernas engagemang och motivation ökar när de får använda digital teknik i skolvardagen samt att tekniken kan locka elever till att finna ny/annan fakta vilket möjliggör att eleven utvecklar bredare kunskap. Det finns en tydlig diskrepans mellan skolorna i hur de förhåller sig till digitalisering. En del skolor har ett tydligt fokus på v-klass och digitala lärverktyg medan ett fåtal enheter sätter digitalisering i sammanhanget en större transformeringsprocess där frågor kring didaktik och metodik blir bärande. Slutsats: - Samtliga skolor behöver genomföra punkterna i förväntansdokumentet gällande V-klass. Elever, och deras föräldrar, ska ha samma förutsättningar att på ett tillgängligt och transparant sätt kunna ta del av planeringar och bedömningar. Att samtliga skolor använder V-klass för pedagogisk dokumentation gynnar dessutom organisationen när lärare och elever byter skola. På central nivå finns stödfunktioner som kan hjälpa till med coachning både vad gäller själva systemet som den pedagogiska dokumentationens innehåll. När det gäller utrustning behöver förvaltningen följa upp att 1 1 i år 4 6 genomförts. - Vad gäller användningen av digitala verktyg i undervisningen finns i verksamheten många goda exempel. Pedagoger vittnar om att kollegialt lärande är värdefullt och ger resultat, varför strukturer för detta bör uppmuntras och ges förutsättningar för. Förvaltningen centralt kan stödja det kollegiala utbytet genom att hitta system att sprida exempel som ger resultat mellan skolorna. - Förvaltningen behöver också följa och ta del av SKL:s arbete med att omsätta den nationella strategin för digitalisering. Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i gymnasieskola Bedömning Trend

30 29 (61) Kunskapsresultaten juni 2018 för elever på de nationella programmen. Tack vare ett långsiktigt och uthålligt systematiskt kvalitetsarbete ökar kunskapsresultaten för årets avgångselever. Det är femte året i rad som kommunala gymnasieskolan visar en resultatförbättring. Dialog mellan huvudman och rektorer, mellan rektorer och lärare, mellan lärare (kollegialt lärande) och självfallet mellan lärare och elever ger resultat. Dialogen, som är viktig för att nå en god måluppfyllelse, rör analys av resultaten kring hur undervisningen bedrivs samt trygghet och studiero, det vill säga ett kontinuerligt uppföljnings- och utvecklingsarbete. Gymnasieskolan arbetar kompensatoriskt för att alla elever ska nå sina mål oavsett föräldrars utbildningsbakgrund, etnicitet, kön, etc. Den nationella statistiken visar att Eskilstuna når bättre och bättre resultat. Förra året låg gymnasieskolan på rikets snitt avseende betygsmedelvärdet och har som mål att ligga över riket. Det viktiga att nämna är att ju bättre resultat eleverna når desto större förutsättningar har de att komma in på högre utbildningar eller etablera sig på arbetsmarknaden. Förväntningar och tilltro till varandra i kunskapskedjan är en bidragande aspekt för att stödja lärmiljön och utveckla ansvarstagandet för det livslånga lärandet. Vi ser dock viktiga utvecklingsområden för det kommande läsåret. Det är alltför stora skillnader mellan flickornas och pojkarnas resultat. Flickornas resultat har höjts i jämförelse med föregående år och pojkarnas resultat har fallit tillbaka. Pojkarna ska självfallet nå motsvarade resultat som flickorna. Utvecklingsarbetet för att utjämna könsskillnaderna och för att motivera pojkarna till att nå motsvarande goda resultat som flickorna behöver definitivt fortsätta framöver.

31 30 (61) Högskoleförberedande program Kunskapsresultaten för de högskoleförberedande programmen har ökat. Fler når gymnasieexamen, i år 90,3%. Rikets medelvärde var förra året 91,2 %. Den genomsnittliga betygspoängen per högskoleförberedande program ligger över rikets medelvärde. Det är endast ekonomiprogrammet som ligger något under rikets medelvärde. Vi ser där att matematik är ett ämne som ekonomieleverna har svårigheter med. På aggregerad nivå så är det en väldigt stark ökning av betygsmedelvärdet för alla högskoleförberedande, från 14,4 till 15,3.

32 31 (61) Yrkesprogrammen Yrkesprogrammen har alltid varit ett starkt utbildningsområde i Eskilstuna. På aggregerad nivå har resultaten över åren legat en bra bit över rikets resultat. Det finns dock variationer. Det finns några program som ligger rejält under rikets resultat för programmen. Det är två flickprogram, Barn- och fritidsprogrammet och Vård- och omsorgsprogrammet som i Eskilstuna har svårt att nå upp till högre resultat. VVS- och fastighetsprogrammet ligger också under rikets resultat, undervisningen på det programmet har utförts på entreprenad och plockas nu hem och genomförs i egen regi, vilket vi förmodar kommer att få en positiv utveckling. Industritekniska programmet ökar sina resultat år för år från en mycket låg nivå.

33 32 (61) Förutom att titta på betygsmedelvärdet så är det viktigt att se hur många som får en gymnasieexamen. I år har andelen sjunkit kraftigt, från att förra året ligga över rikets nivå till att i år ligga en bra bit under. Analysen visar att elever inte har klarat av gymnasiearbetet med godkänt resultat (7 %), vidare har hela 17 % av yrkeseleverna betyget F i matematik. Vilket är en försämring mot tidigare år.

34 33 (61) Andelen elever som uppnår grundläggande högskolebehörighet ökar på yrkesprogrammen. Resultaten för yrkesprogrammen ligger väsentligt över rikets. Skolorna har schemalagt de så kallade högskolepaketen för alla elever och yrkeseleverna får i samråd med studie- och yrkesvägledare välja bort istället för att välja till dessa kurser om de så önskar. Vi ser att den planeringen haft effekt och att fler elever då läser högskolekurserna. Elevhälsa Alla skolor vittnar om psykisk ohälsa som den enskilt största orsaken till att elever inte når sina mål. Skolornas elevhälsoteam arbetar förebyggande kring måendet. Skolorna är snabbare på att fånga upp oroväckande frånvaro och tar samtal med eleven och vårdnadshavare tidigare. Vi ser dock stora svårigheter med att få plats för elever som behöver vård i form av behandlingar inom landstinget. International Baccalaureate, IB I ovanstående bilder finns inte resultaten från International Baccalaureate, IB med. Eskilstuna har i en internationell jämförelse legat högt och i år är resultaten fortfarande mycket goda. Av 40 elever så fick 93% diplom (examen). Betygsmedelvärdet ligger kvar stabilt på en hög nivå och årets resultat är 17,1.

35 34 (61) Introduktionsprogram Elever som inte gjorde sig behöriga till ett nationellt program antas till ett av de fem introduktionsprogrammen. Språkintroduktion är det enskilt största programmet och är till för elever som gått kortare än fyra år i svensk skola. I juni hade vi 538 (år 2017 var det 680) elever och nu i augusti är det 411 elever. De nyanlända eleverna har olika skolbakgrund och därmed ofta olika progression i sitt lärande. Ungefär 25 % av de nyanlända har en låg eller ingen skolbakgrund och för de eleverna tar det längre tid att bli behörig till nationellt program. I juni var det 17,6 % av avgångseleverna som lämnade ett introduktionsprogram. Flertalet av dem hade inte uppnått behörighet till ett nationellt gymnasieprogram. Elever som lämnade introduktionsprogrammen i juni månad informerades under våren om fortsatta utbildningsvägar inom vuxenutbildningen och gavs möjlighet att direkt påbörja sina studier där. Arbetsgruppen, med representanter från de tre skolorna, fortsätter sitt utvecklingsarbete av introduktionsprogrammen i år med stöd av Skolverket. Gymnasievalet och antagningen till läsåret 2018/2019 Antalet elever i augusti är I juni var antalet inskrivna elever 3 513, det innebär en ökning på 155 elever mellan läsåren. Antagningssiffrorna visar att elevantalet ökar till de nationella programmen. Andelen som antagits till något yrkesprogram har ökat från 35,9% till 38,0 %, riket ligger på 38 %. I Eskilstuna ser vi en kraftig ökning till industritekniska programmet. Rinmangymnasiet har tillsammans med fabriksföreningen under vintern haft en större satsning för att informera om programmet och hur arbetsplatserna ser ut idag och vilka yrken utbildningen leder till. Vi har tidigare år sett en ökning till handelsprogrammet, i år är antalet platser utökade och vi har kunnat bereda plats till fler. Teknikprogrammet är också starkt i Eskilstuna, det är fortfarande ett stort sökintresse till Rinmangymnasiet. De två stora programmen är samhällsvetenskapliga och ekonomiprogrammet och så är det i riket som helhet. Fortfarande söker eleverna traditionellt utifrån sitt kön, det vill säga pojkar söker i högre grad till bygg- och fordonsprogrammen och flickor till barn och fritid- samt vård och omsorgsprogrammen. Men för första gången syns små förändringar i det traditionella gymnasievalet. En flicka har exempelvis antagits till VVS- och fastighetsprogrammet. Arbete bedrivs både i grund- och gymnasieskolan för att bryta könsstereotypa gymnasievalsmönster. Här är arbetet tillsammans med branscherna viktigt att visa på goda förebilder så att alla elever känner sig välkomna.

36 35 (61) Program Inriktning antagna kvinnor andel kvinnor i % El- och energiprogrammet Elteknik % Bygg- och anläggningsprogrammet % Fordons- och transportprogrammet % VVS o fastighetsprogrammet % Industriteknikprogrammet % Restaurang och livsmedel % Teknikprogrammet % Samhällsvetenskapsprogrammet säkerhet % Samhällsvetenskapsprogrammet NIU, idrott % Ekonomiprogrammet Internationell % Samhällsvetenskapsprogrammet Internationell % Estetiska programmet Musik % Ekonomiprogrammet % International Baccalaureate % Naturvetenskapsprogrammet % Naturvetenskapsprogrammet Internationell % Handels- och administrationsprog % Estetiska programmet Bild o form % Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap % Vård- och omsorgsprogrammet % Hotell- och turismprogrammet % Restaurang och livsmedel Bageri-konditor % Barn- och fritidsprogrammet % Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap % Hantverksprogrammet Frisör % Estetiska programmet Dans % % Riktade statsbidrag De riktade statsbidragen till gymnasiet har minskat sedan gymnasiereformen år De har varit ett viktigt tillskott för skolorna till att utveckla verksamheterna utifrån de nya styrdokumenten. Nu trappas de ner, men vi söker, i konkurrens, de få bidrag som finns kvar.

37 36 (61) år Ansökta statsbidrag Avslag Beviljade statsbidrag* Ersättning till lärlingsföretagen Netto till verksamheterna * Eskilstuna kommun har i år beviljats 3 milj kronor till utveckling av introduktionsprogrammen Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan består av nationella program och individuella programmet. I Eskilstuna erbjuder vi för närvarande 4 nationella och det individuella. I juni var det sex elever som efter fyra år lämnade något nationellt program och fyra som hade gått det individuella programmet. Det är få elever så det är svårt att dra några slutsatser om resultatet, dessutom finns det ingen nationell statistik som vi kan jämföra oss med. Det är andra året som eleverna får betyg efter reformeringen av gymnasiesär. Vi ser en positiv kunskapsutveckling. I gymnasiesärskolan så finns inte betyget F med i betygskalan. På det individuella programmet sätts inga betyg över huvudtaget. Alla som vill ha sysselsättning efter avslutad skolgång har det, några har reguljära arbeten.

38 37 (61) Bedömning Trend Utveckla lärande, omsorg, normer och värden i gymnasieskola Fyraårigt processmål P17. Andel elever som tar examen på de nationella gymnasieprogrammen ska vara högre än rikssnittet 89% 89% Skolverkets senaste siffror avseende examensgrad på gymnasiets nationella program visar att Eskilstuna kommunala gymnasieskolas resultat är oförändrat gentemot rikets: 89% mot rikets 90%, samma som föregående år. Skillnaden mellan pojkars och flickors examensgrad ska vara mindre än två procentenheter Åtagande från nämnd/styrelse Genomfört arbete: Under flera år har resultatskillnaden mellan pojkar och flickor på de nationella programmen funnits med i det systematiska kvalitetsarbetet på gymnasieskolan. I skolornas verksamhetsplaner har detta funnits med i målen som följts upp i på enhets-, program- och lärarnivå. I arbets- och ämneslagen har genusskillnaderna varit ett återkommande tema och det har även tagits upp i dialogsamtal med huvudmannen. Resultat: Examensandelen bland de elever som lämnade de nationella gymnasieprogrammen i juni 2018 uppgick till 87%, en försämring med 2 % från föregående år. Flickorna har ökat sin andel till 92% medan pojkarnas resultat har försämrats och uppgår nu till 82%. Skillnaden mellan könen har alltså ökat i förhållande till 2017 då skillnaden var mindre än 2 % till flickornas fördel. Förra årets