- Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse 2018

Transkript

1 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitetsenheten GSN/2019:251 Thomas Åkerblom, (2) Grundskolenämnden Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse 2018 Förslag till beslut 1. Verksamhetsberättelsen för 2018 godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. 2. Slutrapport Intern styrning och kontroll 2018 godkänns och överlämnas till kommunstyrelsen. Sammanfattning Barn- och utbildningsnämnden redovisar 57 åtaganden i verksamhetsberättelsen för Vid verksamhetsårets utgång är totalt 24 åtaganden klara och uppsatt nivå nådd. 24 åtaganden är antingen pågående eller visar förbättrad nivå men är ej i nivå med uppsatta mål. Nio åtaganden är inte påbörjade. Det höga antalet pågående åtaganden beror till stor del på att enheternas planering sker läsårsvis. Det innebär att en del av nämndens 1-åriga åtaganden kommer att genomföras under våren Barn- och utbildningsnämndens resultat för 2018 blev 22,5 miljoner kr. Kostnaden för tilläggsbelopp uppgick till 79 miljoner kr, 11 miljoner mindre än Trots minskningen överskred vi budgeten med 39 miljoner kr. Resultatet för våra verksamheter exkluderat tilläggsbeloppen är + 17 mnkr. Ärendebeskrivning Verksamhetsberättelsen för 2018 ska lämnas till kommunstyrelsen senast 21 februari. Verksamhetsberättelsen är utformad enligt anvisningar från kommunledningskontoret. Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse för 2018 omfattar följande: - Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse Slutrapport Intern styrning och kontroll 2018 Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen Vi gör Eskilstuna tillsammans

2 Eskilstuna kommun (2) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Ingrid Sköldmo Förvaltningschef Thomas Åkerblom Kvalitetschef Vi gör Eskilstuna tillsammans

3 BUN Datum Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse 2018 BUN

4 2 (76) Innehåll Sammanfattning Attraktiv stad och landsbygd Höjd utbildningsnivå Fler jobb Kvalitet Attraktiv arbetsgivare Stabil ekonomi...68 Tabeller verksamhetsberättelse

5 Verksamhetsberättelse (76) Sammanfattning Arbetet med att förbättra kunskapsresultaten har gett ett bra resultat både i grundskolan och i gymnasieskolan. Exempelvis har andelen elever som tar gymnasieexamen på de nationella programmen ökat, nu ligger Eskilstuna på samma nivå som genomsnittet i riket. För elever i årskurs nio steg betygen vilket gjorde att gymnasiebehörigheten steg från knappt 75 % till drygt 80 %. Det är ett gott arbete som är genomfört men trots det har vi mycket kvar att göra då 20 % inte kom in på ett nationellt program på gymnasiet. Skolinspektionen regelbundna tillsyn hösten 2017 gav några påpekanden. De brister som påtalades har under 2018 åtgärdats och godtagits av Skolinspektionen. Det har ställt stora krav på organisationen att klara personalförsörjning inom flera av våra verksamheter. Behovet av förskollärare och barnskötare är stort. Även i grundskolan saknas lärare. Gymnasieskolan har en hög andel behöriga och legitimerade lärare även om vi bedömer att behoven kommer att öka även här. Flera insatser har genomförts för att stärka obehöriga lärare i sitt uppdrag och öka kunskaperna kring läroplan och undervisningsuppdraget. Fortbildningsinsatser är genomförda för personal inom förskolan, bl. a yrkessvenska med fokus på förskolans uppdrag och läroplan. Våra sjuktal är fortfarande över genomsnitt i kommunen och det är framförallt förskolan som har höga tal. Ett arbete som måste arbetas med även under nästkommande år. Lokalförsörjning är ett problem. Flera objekt är planerade och även igångsatta men det räcker inte då vi har ökat antal barn och elever sista året. Under året har det varit en relativt jämn tillströmning av nyanlända barn och elever. Både anhöriginvandring men även arbetskraftsinvandring har ökat. För att klara 4-månadersgarntin har antalet förskoleplatser ökats på våra befintliga förskolor. Stora utmaningar kopplat till social oro i vissa bostadsområden har funnits. Användning av droger har ökat i Eskilstuna och våra elever både ser hur droger försäljs men också erbjuds försäljning av droger då det sker tämligen öppet. Även om oroligheterna inte funnits inom skolan har detta påverkat tryggheten kring våra verksamheter. Ett samverkansprojekt mellan flera förvaltningar kring områdesarbete i Årby har startat. Planering av en öppen förskola pågår och trygghetsarbetet på Årbyskolan har arbetats med på ett föredömligt sätt. Under 2018 har ett kommunövergripande arbete skett med att utveckla arbetsformerna och samordningen av för barn och unga med behov av komplexa insatser Vi behöver tillsammans med andra förvaltningar planera för både tidig upptäckt men också att vi har en planering för en bra skolplacering för de barn och ungdomar som varit externt placerade då de kommer tillbaka till Eskilstuna. Våra verksamheter berör barn och elever och deras familjer. För att de och alla andra intresserade ska känna förtroende för våra verksamheter är det viktigt att det är lätt att ha insyn och att snabbt få kontakt med verksamheterna. Under året har flera utvecklingsarbeten inom kommunikation genomförts för att öka förtroendet för våra verksamheter och förbättra vår service och tillgänglighet. Alla förvaltningens chefer ska arbeta med kommunkoncernens varumärke. Samarbete med andra förvaltningar har inletts för att utveckla verktyg för att stötta cheferna i sitt kommunikativa ledarskap. Under året har verkligen digitaliseringsarbetet accentueras. Det är många olika kompetensutvecklings- och inspirationsinsatser kring digitaliseringen som genomförts. Detta i syfte att främja barnens utveckling och lärande genom nya arbetssätt. Förutom arbetsgrupper som sträcker sig mellan förskola, grund och gymnasiet för att få till ett bra planeringsarbete genom alla

6 4 (76) utbildningsformerna har förvaltningen anställt en person med uppdrag att arbeta strategisk med denna viktiga fråga. Flera utvecklingsarbeten inom lärande och forskning, undervisning och digitalisering i samarbete med universitet, högskolor, skolverk och forskningsinstitut har arbetats med under året. I dessa utvecklingsarbeten är det flera av våra gymnasieskolor, grundskolor, särskolor och förskolor som deltar. Ett stort och mycket viktigt arbete för att vidareutveckla undervisningen för både de små barnen på förskolan och alla våra elever inom grund- och gymnasieskolorna. Förvaltningens jämställdhetsarbete fick under våren 2018 kritik då vi inte hade en övergripande strategi för detta viktiga och angelägna arbete. Förvaltningen har under hösten arbetat aktivt med planeringen och vid årsskiftet har åtaganden tagits fram, en strategisk grupp mellan alla skolformer har inlett sitt arbete och utbildningsplanering finns för att öka kompetensen för vår personal. Arbete för att bli modellförvaltning är inledd. Under hela året har arbetet med att förbereda för att måltidsverksamheten överförs till nya Serviceförvaltningen. Även Verksamheten Stöd och service överfördes till Vård- och omsorgsnämnden Ekonomiskt har det varit problematiskt under året med tanke på osäkerheten kring stadsbidragen. I exempelvis grundskolans budget är 14-15% från statsbidrag, vilket motsvarar ca 140 miljoner kr. Vårt resultat slutar på 22,5 miljoner kr. Kostnaden för tilläggsbelopp uppgick till 79 miljoner kr, 11 miljoner mindre än Trots minskningen överskred vi budgeten med 39 miljoner kr. Resultatet för våra verksamheter exkluderat tilläggsbeloppen är + 17 mnkr.

7 Hållbar utveckling 5 (76) 1. Attraktiv stad och landsbygd 1-årigt åtagande Verkställa de lokala handlingsplanerna i prioriterade stadsdelar i samverkan mellan kommunkoncernens verksamheter och civilsamhället. Arbetet hålls samman av trygghetskoordinator och ska främja trivsel och delaktighet samt förebygga social oro. (KS, alla nämnder, KFAST) De lokala handlingsplanerna som utgår ifrån samverkansöverenskommelsen med polisen ska genomföras under 2018 i bred samverkan mellan kommunkoncerns verksamheter, polis och civilsamhället. Fokus ska ligga på främjande, förbyggande och tillitsskapande insatser. Arbetet initieras och hålls samman av kommunstrateg välfärd på kommunledningskontoret. Status Färdiggrad Resultat: Samtliga områdesgrupper inom ramen för SOG-arbetet har påbörjat implementeringen av sina verksamhetsplaner. Analys: Implementeringen har i de olika grupperna kommit olika långt beroende på en rad faktorer. Externa projekt har delvis förändrat fokus/inriktning på tidigare identifierade åtgärder planerat i bland annat Årby. Vidare har arbetet i vissa fall haltat där det har varit personalomsättning i enhetschefsgruppen. Andra områden såsom Lagersberg och Fröslunda arbetar enligt plan och påvisar goda effekter av effektiv samverkan mellan främst barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och ung fritid. Slutsats: Det krävs god koordinering från förvaltningsledning för att säkerställa att aktiviteter i verksamhetsplan för Årby fortlöper parallellt med 32-kommuners integrationssatsningen. Vidare behöver samverkan kring Stålfors/Nyfors stödjas för att säkerställa att planerade aktiviteter genomförs. I september samlades samtliga ledningsgrupper för SSPF-grupperna för att utvärdera hittils genomförda aktiviteter och gemensamt planera höstens insatser. Berikande kultur och fritid 1-årigt åtagande Skolan och förskolan ska utifrån sitt uppdrag söka samverkan med idrottsrörelsen för att bidra till att fler flickor och pojkar är fysiskt aktiva. Från KFN via idrottspolitiska planen Status Färdiggrad Resultat Barn- och utbildningsnämnden beslutade i oktober 2017 om hur utökad idrott-och rörelse i skolan ska genomföras. Arbetet är påbörjat. Inriktningen ska vara organiserade aktiviteter med lek, idrott och rörelse utöver den läroplansbundna garanterade undervisningstiden. Att aktiviteten inte behöver vara läroplansbunden möjliggör att fler personalkategorier än legitimerade lärare kan ansvara för aktiviteterna samt att det även öppnar för samverkan med föreningslivet. Mål med utökad idrott och rörelse är att ge eleverna:

8 förutsättningar för förbättrad hälsa förutsättningar för framgång i sina studier sammanhang som stärker deras förmåga till socialt samspel 6 (76) De nya organiserade aktiviteterna skall motsvara 90 minuter per vecka. En inspirations- och utvecklingsgrupp har startats. Arbetet i gruppen har fokuserats under två frågor: Hur skapar vi inspirerande fysiska aktiviteter? Hur organiserar vi arbetet på skolorna utifrån skolornas skilda förutsättningar? Två träffar har skett i gruppen och det har skapats en samarbetsyta på Google drive där material finns. Gruppen har utbytt erfarenheter, tankar och idéer samt fungerat som en referensgrupp. Kontakter har skapats vid studiebesök och konferenser bland annat på Drottningshögskolan i Helsingborg (Hjärna-Puls-Glädje) samt Teamkonceptets konferens "Puls och rörelse för inlärning". Christer Oja från grundskoleavdelningen i Stockholm har också varit ett bra stöd utifrån deras projekt "Spring i benen". En inspirationsföreläsning, med Martin Lossman, för all personal har erbjudits och genomförts under augusti månad med ca 300 deltagare från grundskolan. Naturskolan kan vara ett stöd för skolorna för att få in mer rörelse i skolan då de har stor kunskap kring utomhuspedagogik och rörelse utomhus. Naturskolan har redan ett etablerat samarbete med grundskolorna och arbete kring utomhusklassrum. Miljö och samhällsbyggnad 1-årigt åtagande Genomföra den effektivare stadsbyggnadsprocessen för att få fler bostäder, verksamhetslokaler och jobb. (KS, SBN, KFAST, ESEM, BUN, SN, VON) Arbetet initieras och hålls samman av Miljö- och samhällsbyggnad på kommunledningskontoret. Status Färdiggrad Vid alla större nybyggnationer bevakas frågan om verksamhetslokaler

9 2. Höjd utbildningsnivå 7 (76) Utbildning Förskola Bedömning Trend Demografiska utvecklingen Förskolan i Eskilstuna har vuxit under de senaste åren mycket på grund av nyanlända och höga inskrivningstal. Inskrivningstalet i Eskilstuna av barn 1-5 år är 88 % och i riket 84 %. Plats till alla barn har kunnat beredas enligt garantitiden på fyra månader och förskolorna har hanterat den snabba barnökningen på ett utomordentligt sätt. Det har ställt stora krav på organisationen att klara såväl personal- som lokalförsörjning. Prognos antal barn 1-5 år (förskoleålder) år Eskilstuna kommun Prognos antal barn 1-5 år (förskoleålder) , Eskilstuna kommun Ålder år Förändr Under första delen av 2018 har antalet förskoleplatser ökats på förskolorna eftersom det finns barn i kö med behov av plats. Det vi ser nu är att även under höstterminen 2018 fanns ett stort behov av nya förskoleplatser. Platsbehovet ackumuleras alltid från höst till vår då behovet av platser ökar under våren. Detta kräver en hög grad av planering och omställning mellan terminerna då förutsättningarna ändras betydligt. För att kunna möta lagkravet på 4 månader samt att ha möjlighet att öka utnyttjandegraden ytterligare behöver barn- och utbildningsförvaltningen säkerställa tillgången på förskoleplatser. Forskning visar att det viktigaste för en god kvalité i förskolan är personalens utbildning och kompetens. Behovet av förskollärare, barnskötare och övrig personal är stort i såväl Eskilstuna som övriga landet. Bristen gör att det är svårt att rekrytera så många som behövs samt med rätt kompetens. Därför behöver vi arbeta för att höja kompetensen hos de medarbetare som har lägre utbildning eller i vissa fall saknar utbildning. Detta görs på olika sätt,

10 förutom att det kollegiala lärandet på varje förskola är en viktig del erbjuds även en rad olika förvaltningsövergripande kompetensutvecklingsinsatser. 8 (76) Förskolans investeringsbudget Skiftingehus förskola. Under hösten har den gamla förskolan rivits och den nya börjat byggas. Förskolan kommer att ha plats för 240 barn i åldrarna 1-5 år. Den 16/10 genomfördes kick off för rivning och första spadtag där barn från förskolan deltog och startade rivningen av förskolan och tog det första spadtaget. Förutom barn och personal från förskolan så var barn- och utbildningsförvaltningen, barn- och utbildningsnämnden, Eskilstuna kommunfastigheter och PEAB representerade. Förstudie för utbyggnad av Fogdegatans förskola med 80 platser har fortsatt under Förstudie för utbyggnad av Hattmakarens med 80 platser pågår. Utbildning Andelen förskollärare på de olika förskolorna i kommunens förskolor skiftar. Andel förskollärare med legitimation i Eskilstuna är 39 % och i riket är det 43 %. Förskolan har under året arbetat med insatser för att förstärka att Eskilstunas förskolor har en likvärdig utbildning med hög kvalitet på undervisningen och som ska stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Exempel på satsningar: Ny omgång av uppdragsutbildning för barnskötare, Mdh 30 platser, (120 barnskötare har redan genomfört utbildningen). Att höja kompetensen hos erfarna barnskötare är ett sätt att höja kvalitén i våra verksamheter. Detta görs i samarbete med Mälardalens högskola genom Uppdragsutbildning för barnskötare. Den utgår från förskolans läroplan och riktar sig till barnskötare med flera års erfarenhet. De får nu chansen att fördjupa sig i professionellt bemötande och det pedagogiska uppdraget. Studierna varvas med att man arbetar på sin förskola. Riktad rekrytering av förskollärare till vissa av kommunens förskolor. Som ett led i att arbeta för en likvärdig förskola i Eskilstuna har vi en samlad rekrytering av förskollärare som riktas till de förskolor som har störst behov utifrån befintlig andel förskollärare. Utbildning i svenska för tillsvidareanställda som behöver utveckla språket. I våra verksamheter har vi också en stor andel medarbetare med annat modersmål vilket är en tillgång men där vi ser att kunskaperna i svenska behöver höjas för att kunna kommunicera med kollegor, förstå uppdraget i läroplanen och kunna bidra till att de små barnen utvecklar det svenska språket. Därför startas under läsåret 18/19 en utbildning i yrkessvenska för tillsvidareanställda i samarbete med Kompetensutvecklingsinstitutet. Totalt utbildas 50 personer under läsåret. Förste förskollärare planeras med tjänster på 3-årigt förordnande riktade till specifika förskolor. Rekrytering har startats upp för fyra karriärtjänster som förste förskollärare för att utveckla undervisningen i förskolan. Som ett första steg rekryteras 4 st. förste förskollärare till två specifika förskolor där det finns behov av utvecklingsinsatser. Uppdraget innebär att arbeta i barngrupp på 80 % och resterande del på 20 % ska användas till att, med läroplanen som utgångspunkt, utveckla undervisningen på förskolan och på sikt höja kvalitén för hela förskoleverksamheten.

11 9 (76) Utvecklingsprogram med stöd av Skolverket Samverkan Bästa skola, 4 förskolor deltar. Det är ett fortsatt fokus på arbetet med att skapa en likvärdig förskola med hög kvalitet på undervisningen. I samarbete med Skolverket har ett utvecklingsarbete påbörjats för att höja kvalitén på de förskolor som Skolverket bedömer ha svårast förutsättningar utifrån kriterier såsom ex socioekonomisk struktur. Detta är en process som kommer pågå under en treårsperiod. Genom riktade insatser bidrar skolverket till att stärka förskolan och huvudmannen i arbetet med att planera, följa upp och utveckla utbildningen förskolornas unika mål och behov. Arbetet inleds nu med en nulägesanalys på de Fyra förskolor som ingår i samverkan för bästa skola. Områdesarbete Inom ramen för det arbete som görs utifrån prioriterade områden och den Strategisk operativa gruppen/sog:en så har arbetet med att utveckla Barnhälsoteam fortsatt. Teamen består av kompetenser från såväl kommun och landsting och syftar till att arbeta förebyggande och främjande i områdena. Dessutom har under året föräldrautbildningen ABC genomförts för 136 st. vårdnadshavare. Det har varit både svensktalande grupper samt grupper med somalisk och arabisk tolk. Det har även genomförts en grupp med enbart somaliska pappor. Digitaliseringen inom förskolan Förskolan ska förbereda barn för ett allt mer digitaliserat samhälle. Barnens digitala kompetens behöver stärkas. Det här innebär att förskolor ska ge barnen möjligheter att på sin nivå, möta och förhålla sig till den moderna digitala teknik som de omges av. För att på bästa sätt förbereda morgondagens medborgare för ett allt mer digitaliserat samhälle ska förskollärare ansvara för att arbetet i barngruppen genomförs så att barnen stimuleras och utmanas i sin användning av digitala verktyg på ett sätt som främjar deras utveckling och lärande. För att kvalitetssäkra den undervisning vi erbjuder barnen genom olika appar har vi nu en testperiod på några utvalda förskolor för att se om tekniken fungerar. Vi skapar en låst miljö för barnen så att de appar vi erbjuder är godkända utifrån ett jämställt och normkritiskt perspektiv. Varje förskolechef är nu utbildad i Skolverkets utbildningsverktyg Leda digitalisering och nu påbörjas processen, på den enskilda förskolan, med att digitalisera verksamheten utifrån varje verksamhets förutsättningar. Jämställdhetsarbetet Förskolan ska erbjuda en verksamhet där flickor och pojkar får möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsmönster och könsroller. Utifrån granskning gjord av Skolverket (dock inte i Eskilstuna) så framkommer att de flesta förskolor har problem med att systematiskt planera sitt arbete, utifrån ett genusperspektiv, vid genomförande av aktiviteter, planering av miljö och material eller i samtal om förhållningssätt. Vi har nu påbörjat en planering för vidareutbildning av våra förskolechefer i jämnställdhet och normkritik, så att jämställdheten ska genomsyra verksamheten så att vi kritiskt granskar våra egna värderingar, förhållningssätt och föreställningar om kön. Flera förskolor arbetar aktivt och framgångsrikt med likabehandling, men inte alltid med hänsyn till förskolans specifika jämställdhets- och genusuppdrag. Inom det arbete förskolan gör kopplat till det strategiska målet om social uthållighet där det står att alla flickor och pojkar ska ha goda uppväxtvillkor och känna framtidstro och att i samverkan med andra aktörer för trygghet i stadsdelarna har modeller för barnhälsoteam och föräldrautbildningar utarbetats och påbörjats i stadsdelen Fröslunda. Intentionen är att modellen skall spridas över hela verksamhetsområdet och nästa steg är att implementera arbetet i Årby/Skiftingeområdet. Föräldrautbildningen har hittills genomförts med 200 deltagande.

12 10 (76) Antal barn per personal i förskolan ska vara färre än jämförbara kommuner. (närvarande barn) Resultat: I våra verksamheter är antalet barn/personal 5,3. Det är något under nivån i jämförbara kommuner. Målet för våren 2018 är att värdet ska ligga på 5,4 barn/personal. Nästa mätdatum sker den 15 oktober 2018 och redovisas april Analys: Storleken på barngrupperna är en ständigt aktuell fråga. Hösten 2017 genomförde Skolinspektionen en tillsyn där vi inte fick några anmärkningar. Skolinspektionen bedömde att vi som huvudman för kommunens förskolor uppfyller författningarnas krav på de områden som ställs på oss. Bland annat hur vi arbetar för att se till att barngruppernas storlek och sammansättning är lämplig och hur kommunen i övrigt ser till att barnen erbjuds en god miljö. Skolverket har utkommit med nya allmänna råd Måluppfyllelsen i förskola, i dessa framkommer att ett riktmärke för antal barn i en barn grupp i förskolan sätts till 6-12 för barn i åldern 1-3 år respektive 9-15 för barn i åldern 4-5 år. Fler barn i förskolan i kombination med de nya allmänna råden skapar stora behov av fler anställda och nya lokaler. Med mindre barngrupper så möjliggörs för att utveckla kvalitén och systematiskt kvalitetsarbete. Tillgång till en förskola av hög kvalité kan bidra till att minska barns psykiska ohälsa och sociala problem. Föräldrar ska uppleva att barnet är tryggt i förskolan. Resultat från enkäten ska ha minst värdet 3,6 på en fyrgradig skala. Genomfört arbete: Väl fungerande inskolningsrutiner, utvecklingssamtal samt en strävan att dela barnen i mindre grupper över större del av dagen. Resultat: I vårdnadshavare enkäten i oktober 2018 såg resultatet ut som följer: Värde 3,67, där svarsfrekvensen låg på 24 %. Analys: Utifrån den låga svarsfrekvensen kan vi inte göra en tillförlitlig analys. Att få upp svarsfrekvensen på enkäterna är ett prioriterat område inför Ekonomiskt resultat Förskolan fick en ny resursfördelningsmodell från 2018 som bygger på barnens schematid och strukturtillägg. Systemet för schematiden har dock inte fungerat tillförlitligt under året och det har inte heller gått att rätta de felaktigheter som varit. Det går dock att se att fler barn än budgeterat går mer än 25 timmar i veckan. För 2018 hade förskolan totalt budgeterat för ett sparkrav på 2,1mkr för att arbeta av tidigare års underskott, förskolan blev dock kompenserade med 4mkr för tidigare års underskott. Prognosen på respektive förskoleområde för 2018 visar att alla områden håller sin budget och betalar av sina underskott. En del av förskolans överskott kan försklarars av att det ej funnits utbildad personal och att många gånger har förskollärare ersatts av barnskötare eller outbildad personal. Vikarier har ej heller alltid gått att få tag på. Förskola gemensam Förskola gemensam genererade ett överskott på 4,2mnkr dels p.g.a. volymökning och att fler barn går mer än 25timmar än budgeterat (förskola gemensam behåller en större andel av skolpengen för dessa barn). Avgiftskontrollen för 2016 gav 1,4mkr mer i intäkt än budgeterat för förskolan och barnomsorgsavgifterna för året 550tkr mer.

13 11 (76) Hyrorna för året för totala förskolan var ca 1mkr lägre än budgeterat, vilket främst beror på investeringar som inte har hunnits med under året eller att hyreskonsekvenserna för dessa blivit lägre än beräknat. Familjecentraler Familjecentralernas prognos för året är 2,3mnkr, den största delen av överskottet beror på att det fortfarande saknas en familjecentral mot anslaget och familjecentralen i Fröslunda inte har kunnat startat i full skala än. Dessutom har familjecentralen i Fröslunda fått 275tkr i ersättning från det statliga projektet 32-kommuner, Delmos. Dessutom har det inom ramen för dessa pengar påbörjats ett samverkansprojekt mellan AMF, KoF, SoF och BUF kring områdesarbete i Årby där BUFs del är att starta en öppen förskola. Målet är att det så småningom även ska inrymmas lanstingets tjänster så att det kan bli en familjecentral. Statsbidrag För läsåret 18/19 har 29 förskolor i kommunen beviljats statsbidrag för minskade barngrupper. Bidraget ska gå till insatser som minskar eller motverkar en ökning av barngruppernas storlek i förskolan. Huvudmännen ska prioritera de yngsta barnen som är högst två år den 31 december Det går att minska barngrupperna på olika sätt. Antingen har man färre inskrivna barn eller så skapas fler barngrupper på förskolan. Om man skapar fler barngrupper kan man öka det totala antalet barn på förskolan så länge den genomsnittliga storleken på barngrupperna minskar. Med barngrupp menar Skolverket de barn som är inskrivna på en avdelning, det vill säga den grupp som barnet ingår i under större delen av sin dag i förskolan. Gruppens sammansättning ska vara densamma under större delen av dagen och över tid. Det är inte tillåtet att använda bidraget för att skapa mindre barngrupper under en begränsad del av dagen. Förskolan har blivit beviljade statsbidrag för mindre barngrupper för hösten 2018 på totalt nästan 15mkr. Norr och Söder är de områden som har erhållit stört andel av statsbidraget. Eskilstuna kommuns förskolor beviljades statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan för 2017/2018 med kr dock har kommunen blivit delvis återbetalningsskyldiga med kr. En del kan förklaras av att det ej funnits utbildad personal och att många gånger har förskollärare ersatts av barnskötare eller outbildad personal. Vikarier har ej heller alltid gått att få tag på. Fyraårigt processmål P6. Plats i förskolan ska erbjudas inom 4 månader. Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 100% 100% Samtliga vårdnadshavare som önskat plats på förskolan har fått plats inom 4 månader. 1-årigt åtagande I juni 2018 har 100 % av vårdandshavare som önskar förskoleplats erbjudits det inom 4 månader Status Färdiggrad I december 2018 har 100 % av vårdandshavare som önskar förskoleplats erbjudits det inom 4 månader

14 P7. Föräldrar ska uppleva att barnet är tryggt i förskolan 12 (76) Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 3,7 3,6 Senaste kommentar ( ): Målet är uppnått. 1-årigt åtagande Vårdnadshavare upplever att barnet är tryggt på förskolan. Resultatet från föräldraenkäterna 2018 ska ha minst värdet 3,6 på en fyrgradig skala. Status Färdiggrad Vårdnadshavare upplever att barnet är tryggt på förskolan. Resultatet från föräldraenkäterna visar ett resultat på 3,67 på en 4-gradig skala. P8. Antal barn per personal i förskolan ska vara färre än i jämförbara kommuner.(närvarande barn) Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 1-årigt åtagande 5,3 5,4 Antalet barn per personal ska närma sig snittet för jämförbara kommuner och ha högst värdet 5,4 våren 2018 Antalet barn per personal ska närma sig snittet för jämförbara kommuner och ha högst värdet 5,4 våren 2017 Status Färdiggrad Enligt SCB:s senaste mätning så var antalet barn/pedagog 5,3. P9. Alla barn i förskolan ska uppleva lustfyllt lärande Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 2,8 Utbildningen jämställd förskola för förskolechefer har genomförts till hälften. 1-årigt åtagande

15 13 (76) Till slutet av läsåret 2017/2018 är samtliga flickors och pojkars lärprocesser synliggjorda och kommunicerade med barn och vårdnadshavare. Måluppfyllelsen bedöms av de professionella på förskolan och med föräldraenkäten. Föräldraenkätens resultat gällande inflytande och lärande visar ett värde på minst 2,8 i 2018 års mätning. Den professionella bedömningen visar på att måluppfyllelsen är hög då det finns väl genomarbetade rutiner vad gäller utvecklingssamtal med vårdnadshavare där barns lärprocesser synliggörs och kommuniceras, på alla förskolor. Nästa enkätundersökning genomförs hösten 2018 Status Färdiggrad Målet är uppnått genom att svaret på föräldraenkäten visar ett högre utfall (3,82) än målet (2,8) Den professionella bedömningen visar även den att måluppfyllelsen är hög då det finns väl genomarbetade rutiner vad gäller utvecklingssamtal med vårdnadshavare där barns lärprocesser synliggörs och kommuniceras, på alla förskolor. Alla barn ska ges möjlighet att utveckla sina förmågor och intressen utan att hindras av traditionella könsmönster och könsroller. Senast 31 december 2018 ska 100% av förskolorna ha genomfört utbildningen Jämställd förskola Beskriv 1-årigt åtagande Status Färdiggrad Utbildningen jämställd förskola för förskolechefer har genomförts till hälften. P10. Alla barn i förskolan ska uppleva att de har inflytande i verksamheterna Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 2,75 Svarsfrekvensen utifrån 2018 års barnenkät är för lågt för att resultatet ska kunna ses som statistiskt säkerställt. Den professionella bedömningen visar på att barns inflytande har stor del i verksamhetens utformning där aktiviteter och lärmiljö bygger på barns intressen och behov och som är i ständig förändring. Detta är ett ständigt pågående arbete men utgångspunkten är alltid att ta hänsyn till barnens tankar, intressen och behov i utformningen av verksamheten. 1-årigt åtagande Samtliga barn upplever att de har inflytande i verksamheterna. Måluppfyllelsen bedöms av de professionella i förskolan och genom barnenkäten. Resultat på barnenkäten ska visa på minst 2,75 på en tregradig skala hösten Status Färdiggrad Svarsfrekvensen utifrån 2018 års barnenkät är för lågt för att resultatet ska kunna ses som statistiskt säkerställt.

16 14 (76) Den professionella bedömningen visar på att barns inflytande har stor del i verksamhetens utformning där aktiviteter och lärmiljö bygger på barns intressen och behov och som är i ständig förändring. Detta är ett ständigt pågående arbete men utgångspunkten är alltid att ta hänsyn till barnens tankar, intressen och behov i utformningen av verksamheten. P11. Alla barn i förskolan ska uppleva att de blir bemötta med respekt och blir lyssnade på Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 2,75 Att samtliga barn ska trivas, uppleva att de blir lyssnade på och har inflytande över sin vistelse på förskolan är en värdegrundsfråga som förskolans barnsyn vilar på. I det systematiska kvalitetsarbetet analyseras det kontinuerligt. I likabehandlingsplanen säkerställs detta. Svarsfrekvensen utifrån 2018 års barnenkät är för lågt för att resultatet ska kunna ses som statistiskt säkerställt. 1-årigt åtagande Samtliga barn upplever att de bemöts respektfullt och blir lyssnade på.resultatet på barnenkäten visar på minst 2,75 på en tregradig skala hösten 2018 Att samtliga barn ska trivas, uppleva att de blir lyssnade på och har inflytande över sin vistelse på förskolan är en värdegrundsfråga som förskolans barnsyn vilar på. I det systematiska kvalitetsarbetet analyseras det kontinuerligt. I likabehandlingsplanen säkerställs detta. Nytt värde finns efter enkätundersökningen hösten 2018 Status Färdiggrad Att samtliga barn ska trivas, uppleva att de blir lyssnade på och har inflytande över sin vistelse på förskolan är en värdegrundsfråga som förskolans barnsyn vilar på. I det systematiska kvalitetsarbetet analyseras det kontinuerligt. I likabehandlingsplanen säkerställs detta. Svarsfrekvensen utifrån 2018 års barnenkät är för lågt för att resultatet ska kunna ses som statistiskt säkerställt. Grundskola Bedömning Trend 2018 har på många sätt varit ett framgångsrikt år för verksamhetsområdets fyra skolformer; grundskola, fritidshem, förskoleklass och grundsärskola. Avgångsbetygen i årskurs 9 har förbättrats, arbetet med trygghet och studiero har på flera av våra skolor resulterat i en bättre skolmiljö. Undervisningsuppdraget har stärkts inom såväl fritidshem, förskoleklass som grundsärskola har kännetecknades av en ekonomisk ryckighet där vi gått från ett tufft läge i början av året till att inför andra halvåret få möjlighet att rekvirera nya stora statsbidrag, vilka vi fick sent besked om och därför inte fullt ut hunnit skapa verksamhet för och således måste återbetala delar av. Grundskolans ekonomiska resultat stannar i bosklutet på ett överskott på 4,9 miljoner, vilket trots allt är mindre än en halv procent av de totala intäkterna.

17 15 (76) Skolinspektionens regelbundna tillsyn genomfördes under hösten 2017 och de rapporter som kom gav en generellt positiv bild av våra verksamheter. De brister som påtalades har under 2018 åtgärdats och godtagits av Skolinspektionen men vi väntar i skrivande stund fortfarande på beslut kring de åtgärder för studiehandledning som genomförts och för hur Skolinspektionen bedömer effekterna av åtgärderna för ökad trygghet och studieros på Stålforsskolan. Förändrade läroplansskrivningar för arbetet med jämställdhet har implementerats Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla. Skolans uppgift är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet. Inför höstterminen kom förändringar i läroplanerna i inriktningen på arbetet för ökad jämställdhet. Skolan ska aktivt och medvetet främja elevernas lika rättigheter och möjligheter, oberoende av könstillhörighet. Skolan har också ett ansvar för att motverka könsmönster som begränsar elevernas lärande, val och utveckling. Hur skolan organiserar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manlig. Skolan ska därför organisera utbildningen så eleverna möts och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av könstillhörighet De nya skrivningarna i läroplanen reflekterades på våra skolor av rektor och personal vid läsårets start i augusti. Implementeringen av de nya skrivningarna följdes sedan upp i dialogsamtal mellan skolchef och rektorerna i respektive nätverk under senare delen av höstterminen. En av de viktigaste slutsatserna i uppföljningen var att även om vi nu ska arbeta i perspektivet alla elever oberoende könstillhörighet är det viktigt att samtidigt ha perspektivet pojkar och flickor då det fortfarande allt för ofta finns olika bakomliggande strukturella mönster som kan förklara skillnader i förväntningar, bemötande och resultat. Det är genom att synliggöra skillnader mellan pojkar och flickor i såväl kunskapsresultat som upplevelse av trygghet och studiero som vi får de underlag som behövs för att på djupet förändra arbetet för alla elever oberoende könstillhörighet. Arbetet med läroplansuppdraget Normer och värden måste ha en stark koppling till den analys varje enskild skola gör över hur långt de kommit i sitt arbete med jämställdhet, och därmed alla elevers möjligheter och villkor oberoende av könstillhörighet. Obligatorisk prao har implementerats Inför höstterminen infördes nya nationella bestämmelser om obligatorisk prao (praktisk arbetslivs orientering) på högstadiet. Praon utgör en del av den garanterade undervisningstiden. Eleverna ska vara ute i arbetslivet i sammanlagt tio dagar, alternativt praktisera på ett yrkesprogram. För att samordna, driva och utveckla detta arbete anställdes en centralt placerad studie- och yrkesvägledare. Under hösten togs kontakt med näringslivet, kommunala verksamheter och frivilligorganisationer. Det resulterade i 139 enskilda praoplaster vilka ligger till grund för 1209 praoveckor inför vårterminen Beslutet om ökad rörelse och idrott har implementerats Inför höstterminen genomfördes flera centrala insatser för att stödja, stimulera och utmana skolorna i arbetet med att implementera ökad rörelse och idrott. Eleverna ska ges 30

18 16 (76) minuter rörelse och idrott utöver den garanterade undervisningstiden de dagar de inte har skolämnet idrott, ekonomiska medel tillsköts för den ökade personalkostanden eftersom skoldagen blev längre. Uppföljningen i januari 2019 visar att 60 % av skolorna implementerat ökad idrott och rördelse så att alla elever verkligen ges denna tid. 30 % har delvis lyckats (ofta i lägre stadier) och 10 % har inte lyckats. Bland de skolor som lyckats framträder en tydlig bild över att de har en mängd olika och ofta kompletterande aktiviter. Vidare visar uppföljningen att skolor som lyckats på ett bra sätt även lyckats knyta kontakter till föreningslivet. Bland de skolor som inte lyckats helt eller delvis är högstadieskolorna överrepresenterade. Det har varit en större organisatorisk utmaning på våra högstadier och utemiljöer/närmiljöer erbjuder i vissa fall inte samma möjligheter som på låg- och mellanstadiet. Bristen på idrottshallar och gymnastiksalar sätter stora hinder i genomförandet under den kallare delen av läsåret. Förskoleklass och fritidshem Under 2018 har grundskolans utvecklingsenhet haft ett särskilt fokus på förskoleklass och fritidshem. Detta utifrån tidigare analys att dessa två skolformer ej varit tillräckligt prioriterade i grundskolans gemensamma systematiska kvalitetsarbete. Fritidshemmen har tagit stora steg i professionsutveckling under året. Flera utvecklingsinsatser pågår och har börjat ge resultat. Målet inför 2018 var att undervisningen i fritidshemmet utgår från och omfattar målen i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet och flertalet av våra fritidshem har arbeten som bekräftar att detta nu sker. Utifrån kritiken från Skolinspektionen våren 2018 genomförs sedan augusti en årlig uppföljning av elevgruppernas sammanställning och storlek inom fritidshemmen. De kollegiala, centralt initierade, lärprocesser som är påbörjade för Eskilstunas förskoleklasspersonal under året ligger till grund för en kommande kontinuerlig utbildningsinsats inför varje läsår. Detta arbete ger en god dokumentation för att följa elevers progression i lärandet. Arbetet har ökat likvärdigheten i undervisningsprocessen i förskoleklass. Särskolan 2018 har varit händelserikt och utvecklande år för den samlade särskolan. Under året har en gedigen utvecklingsplan arbetats fram utifrån rekommendationerna i den särskoleutredning som presenterades i slutet på Arbetet har fokuserat på identifierade utvecklingsområden kopplat till organisation och ledning, kollegialt lärande samt intern och extern samverkan. Inom ramen för särskolans utvecklingsarbete och på grund av inadekvata lokaler har arbetet med samlokalisering av träningsskolan och grundsärskolan årskurs 1-6 genom planering för nybyggnation vid Djurgårdsskolan inletts. Såväl inriktning grundsärskola som träningsskola påvisar en generellt god resultatutveckling och fokus för vidare utvecklingsarbete är även fortsatt att vidareutveckla individanpassningar och hitta former för att synliggöra elevernas progression bortom kunskapskrav och ämnesområden. Grundskolan Betygsresultaten i årskurs 9 vårterminen 2018 steg jämfört med föregående läsår. Det i särklass viktigaste mätetetalet att följa är utvecklingen av grundläggande gymnasiebehörighet eftersom det är så avgörande för den enskilda elevens möjligheter till fortsatta studier och ett framtida yrkesliv. Gymnasiebehörigheten steg från 74,56% till 80,57%. Det var dock stora skillnader mellan våra skolor gällande gymnasiebehörighet,

19 17 (76) spannet var från 63 % till 94 %. Alla våra mätvärden ökade i årskurs 9 och både flickors och pojkars resultat ökade. Betygsresultaten i årskurs 6 vårterminen 2018 visade en svag positiv trend gällande alla våra mätvärden. Det är dock även här är stora skillnader mellan våra skolors resultat. Övrigt att notera kring årskurs 6 är att fler elever än tidigare får betyg i ämnet idrott- och hälsa. Fler skolor än tidigare har hittat strategier för att öka simkunnigheten genom olika insatser där bland annat lovskola har visat sig vara framgångsrikt. Eleverna har då kunnat intensivträna simning under en veckas tid. Skolans arbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. För att utveckla undervisningen så att den ger effekter på elevens lärande är det därför viktigt att de slutsatser och analyser som görs inom det systematiska kvalitetsarbetet leder till genomtänkta och välplanerade insatser med stöd i forskning. Förvaltningen strävar inte bara efter att vara en konsument av forskning utan har ambitionen att i samverkan med olika lärosäten vara en medaktör och bidra till ny forskning. Som ett led i detta arbete har vi under 2018 gått vidare i samverkan med MDH och Rekarne Sparbank i att ta fram ett forskningsbaserat läromedel i matematik. En första forskningsartikel är nu publicerad. Samverkan med Kungliga musikhögskolan och Uppsala universitet har inom ramen för ULF-avtalet (utveckling, lärande och forskning) resulterat i en överenskommelse där vi är i startgroparna för utveckling inom musikdidaktik i såväl grundskolan som grundsärskolan. Den kanske största och mest omfattande insatsen sker dock i samverkan med Ifous, Göteborgs universitet och tre andra skolhuvudmän (var av två friskolekoncerner) om praktiknära aktionsforskning för lärare. Syftet är att stärka lärarprofessionens förmåga och tilltro till att kunna identifiera de problem som finns och att med stöd i forskare testa, utveckla, analysera och sprida resultat av sin forskning. För att driva aktionsforskning har processeldare utbildats på 8 högstadieskolor och 2 gymnasieskolor. Göteborgs universitet, Ifous, huvudmännen, rektorerna, processledarna och medverkande lärare samlades i Göteborg under hösten för två gemensamma utvecklingsdagar. Samverkan kommer att drivas i tre år och ska resultera i att vi som skolhuvudman skapar bestående strukturer för utvecklingsarbete på vetenskaplig grund. Det finns ett stort behov av att fortsätta arbeta kompensatoriskt för att stärka likvärdigheten mellan våra skolor. Fortsatt arbete med att utveckla och stödja lärares undervisning genom olika insatser både centralt och lokalt krävs. Vidare ett fortsatt fokus på kompetensförsörjning och stöd till de enheter som har svårigheter i rekrytering och att bibehålla sin personal. Projektet från verktygslådan kring stöd till obehöriga lärare är ett led i detta arbete. Även fortsatt arbete med flerspråkighet utifrån att fler elever ska nå godkänt betyg i svenska som andra språk samt utveckla studiehandledning för ökad måluppfyllelse i övriga teoretiska ämnen för elever med annat modersmål krävs för att motverka bristande likvärdighet i kunskapsresultaten. Social hållbarhet (Normer och värden samt trygghet och studiero) Under året har skolorna tillsammans med utvecklingsenheten identifierat ett behov av alternativa uppföljningsmetoder för att synliggöra elevernas upplevelse av trygghet, studiero, delaktighet och bemötande. De årliga enkäterna ger en ögonblicksbild som behöver kompletteras med kontinuerligare och tätare uppföljningar. Utifrån detta har flera skolor utformat nya uppföljningsmetoder som ger ett mer gediget underlag för analys men även bättre möjligheter att möta upp och åtgärda identifierade utvecklingsområden under läsårets gång. Generellt har elevernas upplevelse av såväl trygghet som studiero ökat. Flertalet skolor har haft fokus på dessa frågor och det är tydligt att arbetet burit frukt.

20 18 (76) Vissa skolor och då kanske främst de med årskurs 7-9 har under 2018 haft stora utmaningar kopplat till social oro i bostadsområden och/eller ungdomsgrupper. Konflikter som startat på fritiden har fått mötas upp av skolpersonal. Det har vid ett par tillfällen startat bråk när ungdomar från andra grund- och gymnasieskolor tagits sig in på skolområden för att söka konfrontation. Även oroligheter i bostadsområden påverkan känslan av trygghet på våra skolor. Vissa skolor har haft problem med återkommande skadegörelse vilket påverkar framförallt yngre barn mycket negativt. Ett exempel på en komplex situation som snabbt eskalerade från en mindre konflikt mellan 3 elever på 3 olika skolor till en större orolighet var på Stålforsskolan under våren Dock kunde den svåra situationen snabbt hanteras med hjälp av rådig skolpersonal, extra stöd från andra skolor samt ett aktivt arbete med ung fritid. Vår analys är att framgångsrikt arbete med att förbättra trygghet och studiero alltid lyckas bäst när åtgärdera utgår från den lokala analysen på den enskilda skolan. Årbyskolan och Stålforsskolan är exempel på skolor som under 2018 tagit stora kliv i arbetet för ökad trygghet och studiero. Elevhälsan Den enskilt största utmaningen med att skapa systematiskt kvalitetsarbete i elevhälsan är bristande kontinuitet i personalgruppen. Flera skolor har under året haft vakanser och glapp mellan rekryteringar vilket föranlett att det har varit svårt att skapa goda förutsättningar för att skapa främjande, förebyggande och åtgärdande insatser som nyttjar den samlade elevhälsans olika kompetenser. Under hösten förbättrades förutsättningarna då den centrala elevhälsan har anställt en ambulerande skolsköterska som kan rycka in i samband med vakanser. Samtidigt har systematiken i arbetet stärkts genom att fler skolor har tagit fram och utvecklat elevhälsoplaner där elevhälsans rutiner, arbetsformer, ansvarsfördelning, etc. tydliggörs. Vidare synliggörs även analysen av tidigare genomförda insatser för att säkerställa att elevhälsans arbete följs upp och utvärderas kontinuerligt. Nyanlända Under året har det varit en relativt jämn tillströmning av nyanlända elever till grundskolan. Till största del är det anhöriginvandring men gruppen arbetsinvandring har relativt sett ökat. Interkulturella Enheten har med god kvalitet tagit emot, kartlagt och slussat ut elever till mottagande skolor. Noterbart är dock att antalet skolor som tagit emot elever är relativt begränsat och enskilda skolor har tagit emot en mycket stor andel, vilket skapat organisatoriska utmaningar kopplat till lokalkapacitet. Vid ingången till 2019 är det flera skolor som slagit i kapacitetstaket för att ta mot nya elever. Digitalisering Under året har många olika kompetensutvecklings- och inspirationsinsatser kring digitaliseringen genomförts. Många skolor har använt sig av Skolverkets moduler. Många har också konsulterat de centrala stödresurser som finns; Skoldatateket och KomTek. På skolorna sker också ett kollegialt utbyte mellan lärare. Pedagoger vittnar om att kollegialt lärande är värdefullt och ger resultat. Grundskolans ledning gör samma bedömning varför strukturer för detta uppmuntras såväl inom som mellan skolor. Det finns fortfarande en stor spännvidd i lärares och pedagogers digitala kompetens och i vilken utsträckning de använder digitala verktyg i undervisningen. Under hösten har grundskolan påbörjat arbetet med att ta fram en plan för att säkerställa adekvat digital kompetens, vilket också är ett av fokusområdena i den nationella strategin.

21 19 (76) För att ytterliga öka graden av digitalisering finns det behov av att säkra tekniken och tillgången till digitala enheter, säkerställa digital kompetens hos pedagoger och skolledning samt att skapa en målbild och en förståelse för hur digitaliseringen kan förnya och förändra undervisningen. Under våren kommer ett centralt digitaliseringsråd för grundskolan att arbeta med att konkretisera målbilden och definiera hur digitaliseringen kan åstadkomma höjd måluppfyllelse. Särskilt fokus oroande skolfrånvaro I analysen av kunskapsresultaten blir det tydligt en av de bakomliggande faktorerna för avsaknad av betyg är omfattande skolfrånvaro. Problemet är störst på högstadieskolorna men det är märkbart även på flertalet låg- och mellanstadieskolor. Elever med omfattande frånvaro är en grupp som stadigt ökat de senaste åren och komplexiteten ställer ökade krav på intensifierade insatser. Skolorna bedömer sig ofta sakna såväl kompetens som mandat att stödja eleven tillbaka till en fungerande skolgång då det ofta kräver samordnande insatser av skola, socialtjänst, BUP och/eller Habiliteringen. För att på allvar adressera frånvaroproblematiken skapades under våren 2018 en ny verksamhet; skolnärvaroteamet. Skolnärvaroteamet är en utveckling av tidigare Pedagogteam inom ramen för Pedagogiskt Centrums verksamhet och har i uppdrag att stödja skolorna i deras arbete med att främja skolnärvaro, förebygga oroande frånvaro och utveckla kompetensen kring åtgärdande insatser för s: k hemmasittare. Som ett led i detta har Skolnärvaroteamet, ett par pilotskolor tillsammans med personal från Socialtjänsten utbildats inom den s: k HSP-metodiken. Denna modell kommer under kommande år implementeras i arbetet med att få tillbaka elever till en fungerande skolgång. Särskilt fokus komplexa insatser Under 2018 har grundskolan deltagit i ett kommunövergripande arbete med att utveckla arbetsformerna och samordningen av komplexa insatser för barn och unga. Som ett resultat av detta har den nya verksamheten Skolslussen skapats. Skolslussen har i uppdrag att ta emot elever som kommer tillbaka från externa placeringar samt organisera undervisningen för de elever som är placerade på kommunens egna HVB-hem. Vidare stödjer Skolslussen skolorna i deras arbete med att hitta fungerande former för undervisning för elever där det finns ett påtagligt behov av mer komplexa insatser av en mer socialpsykiatrisk natur. Pedagogiskt ledarskap Vikten av att rektorer och skolor får tid till att utveckla kärnuppdraget, undervisning, är alla rektorer överens om i sina enskilda analyser. Grundskolans ledning och utvecklingsenheten gör samma bedömning. Även forskningen om framgångsrika skolor och rektor som pedagogisk ledare och chef sätter rektors roll i centrum. För att nå framgång behöver varje skola ha en aktiv utvecklingsorganisation där rektor kan verka som pedagogisk ledare och chef. Flera rektorer har under 2018 lagt tid mer tid till omställningsprocesser, ekonomi, organisationsfrågor, lokalfrågor än tidigare vilket gjort att tid för utveckling av kärnuppdraget blivit lidande. För att förbättra lärares profession och praktik och därmed utveckling av undervisningsskickligheten krävs ett aktivt pedagogiskt ledarskap. Grundskolans ledning har därför under 2018 genom Utvecklingsenheten fortsatt rikta utvecklingsinsatser till rektorerna för att stödja, stimulera och utmana dem i deras pedagogiska ledarskap. Utvecklingsenhetens insatser styrs av vad som framkommer i analyserna på huvudmannanivå för grundskolan, fritidshemmen och förskoleklassen samt vad respektive rektor i sin analys efterfrågar. Fyraårigt processmål

22 P13. Så många elever som möjligt i årskurs 6 ska nå de högre betygen 20 (76) Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 1-årigt åtagande 69% 71% Höjda kunskapsresultat i årskurs F-6 Skolans huvuduppdrag är att ge eleverna de kunskaper och färdigheter de behöver för fortsatta studier, ett framtida yrkesliv och ett livslångt lärande. Skolan har två övergripande uppdrag enligt läroplanen. De övergripande målen omfattar normer och värden samt kunskaper, som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Det är i mötet mellan den enskilde läraren och eleven som förutsättningar för elevens lärande skapas. Det goda mötet kännetecknas av ett professionellt bemötande av lärare med hög social komptens, goda ämneskunskaper och god didaktisk samt metodisk förmåga sker i en miljö där det råder trygghet och studiero är välorganiserat och utgår från en pedagogisk planering som bygger på kunskapskraven och de förmågor eleven ska utveckla leder till kvalitativa och framåtsyftande samtal mellan lärare, elev och vårdnadshavare om elevens lärprocess Höjda kunskapsresultat i åk 1-6 (Stadievis samlad analys av nedanstående punkter, lägg bilagor med resultat) 1. Årskurs 1 läsförståelse särredovisat (bilaga 1) 2. Höjda kunskapsresultat i alla årskurser Ökad andel elever med betyg i alla lästa ämnen i åk 6 4. Andelen elever med minst ett betyg A/B ökar i årskurs 6 5. Måluppfyllelse per ämne redovisas per årskurs 1-5 (bilaga 2,excelfil) Status Färdiggrad Resultat: Årskurs 6: Andel elever med betyg i alla ämnen VT18: 69,4% (VT17:68,7) F:73,4%(77,9) P:65,4%(61,1) Meritvärde VT18: 202 (VT17:199,9) F:215 (212,7) P: 188,8 (189,5) A/B-betyg VT18: 69,4% (VT17:68,7) F:72,7%(77,9) P:62,1%(61,1) Gymnasiebehörighet VT18: 78,6% (VT17:75,7) F:82,2%(79,4) P:75%(72,7)

23 21 (76) En svag positiv trend gällande alla våra mätvärden i årskurs 6, vilket är glädjande. Det som oroar är att det är stora skillnader mellan våra skolors resultat. Totalt sett så ligger måluppfyllelsen över 87% i alla ämnen med undantag för svenska som andra språk (64,6%), där vi ändå ser en fortsatt ökad måluppfyllelse (VT17:58,1%). Vi ser också att ämnet idrott- och hälsa fortsätter att öka i andelen elever med betyg. Flera skolor beskriver att de har hittat strategier för att öka simkunnigheten genom olika insatser där bland annat lovskola har visat sig vara framgångsrikt. Eleverna har då kunnat intensivträna simning under en veckas tid. Analys: Årskurs 6: Andelen elever med betyg i alla ämnen skiljer sig stort mellan våra skolenheter (30,6%- 94%) och totalen är 69,4% vilket är en liten ökning. Vi ser också att vi behöver fundera kring att måluppfyllelsen minskar i årskurs 4-6 jämfört med 1-3 på vissa av våra skolor. Här behöver vi hitta former för att sprida de goda erfarenheterna som våra skolor med goda resultat har identifierat. Ett fortsatt riktat stöd behövs till våra skolor med låg måluppfyllelse. I enheternas analyser kommer det fram att svårigheten att rekrytera behörig personal samt sjukfrånvaro har påverkat kontinuiteten för eleverna och detta har i sin tur påverkat undervisningens kvalité och måluppfyllelsen. Skogsängsskolan, Fröslundaskolan, Skiftingehus samt Årbyskolan är de skolor som har en lägre måluppfyllelse i kommunen. Tre av dessa skolor ingår i större projekt initierade från förvaltningen. Fröslundaskolan och Skiftingehus ingår i projektet från verktygslådan Stöd till obehöriga lärare under detta år och en utvärdering utifrån projektet blir intressant för hur vi ska lägga upp arbetet i framtiden i våra skolor där vi inte har behöriga lärare. I delutvärderingen berättar de utvecklingslärare som har uppdragen att insatser främst har riktats till att skapa strukturer på lektionerna och att stödja de obehöriga i undervisningsprocessen med planering och genomförande. Det tar även tid att lära känna verksamhet och elever samt hitta former för att gemensamt arbeta med utveckling i ett försöksprojekt. Årsbyskolan ingår forsknings- och utvecklingsprojekt för att följa lärares profession och praktik i samarbete med IFOUS, ett treårigt projekt. Skiftingehus ingår även i Skolverkets projekt Samverkan för bästa skola. Dessa projekt har nu pågått i en termin och har handlat om att kartlägga och hitta strategier framåt. Årskurs 1-3: Överlag så kan vi konstatera att olika former av satsning på elevers läsning och läsförståelse pågår på våra skolor i de yngre åldrarna. Kommunens lässatsning, Läslyftet (Skolverket) och bibliotekets roll är olika faktorer som skolorna lyfter fram som bidragit till utveckling av elevernas läsförmåga. Flera av våra skolor har även kontinuerlig läxhjälp vilket ger alla elever en möjlighet att få stöd i sin läxläsning. Fortsatt språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen pågår på flera av våra skolor och lyfts fram som en framgångsfaktor. Då det finns kunskapskrav i årskurs 1 i läsförståelse så följer vi på huvudmannanivå denna utveckling med statistik. Inför detta läsår har även Skolverkets bedömningsstöd uppdaterats och förvaltningen har anordnat en central genomgång för alla undervisande i årskurs 1. En dag för analys är genomförd vecka 44 och då fick alla lärare som undervisar i årskurs 1 en introduktion i analys av elevarbeten samt förslag kring hur undervisningen kunde läggas upp utifrån bedömningsstödet. Syftet är att skapa likvärdig bedömning samt undervisning som stödjer elevens progression och håller riktning på de nationella målen i läs-skriv- och taluppfattning. Här kommer även kommunlektorn och kommundoktorand att följa upp samt vara ett stöd i arbetet framåt. Vi kan konstatera att måluppfyllelsen bedöms vara god i årskurs 1 och 2 för att sedan sjunka i årskurs 3. Kan det vara så att bedömningen behöver utvecklas i årskurs 1 och 2? Blir underlaget för bedömning tydligare i årskurs 3 då vi har nationella prov i svenska och matematik? Vi kunde konstatera att det fanns olika tolkningar av om en elev bedömdes nå godkänt eller inte i

24 22 (76) bedömningsstödet på den gemensamma dagen i augusti. Dessa hypoteser får vi nu möjlighet att pröva då vi träffar alla lärare i årskurs 1 på kommunnivå under hela läsåret 18/19. Slutsats: Om vi ska höja skolans resultat så krävs det att vi ser elevernas lärande och prestationer i ljuset av den undervisning de får. Likvärdigheten består i elevers likvärdiga möjligheter att lära, tillgång till lokaler, material och högkvalitativ undervisning. (Åsa Hirsch, ur boken Formativ undervisning, lektor i pedagogik vid Jönköpings och Göteborgs universitet) Skolans arbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att utveckla modeller för praktiknära forskning, ett uppdrag från regeringen utifrån lagtexten, till några universitet. Uppdraget är ett försök att infria kravet på en forskningsbaserad skola. Vårt samarbete med Göteborgs universitet och IFOUS blir ett led i detta, att förbättra lärares profession och praktik, en utveckling av undervisningsskickligheten. Andreas Ryve ( professor i matematikdidaktik, MDH, ur artikel i Skolporten nr 2, 2018) förklarar vetenskaplig grund som forskningsresultat om vad som kan fungera på olika håll i skolsystemet. Med betoning på att resultatet måste bedömas i förhållande till den egna skolsituationen. - Forskningsresultat är inga färdiga recept, utan ska snarare ses som något som ger riktning och sätter igång tankar. Metoden med stort M finns inte i skolan, skolors resultat är beroende av många olika faktorer och därför behöver förvaltningen fortsätta med att rikta olika stödinsatser till våra skolor just utifrån deras olikheter. Det finns ett stort behov av att fortsätta arbeta kompensatoriskt för att stärka likvärdigheten mellan våra skolor. Fortsatt arbete med att utveckla och stödja lärares undervisning genom olika insatser både centralt och lokalt. Vissa projekt är i starten och ska följas under tre år. Stöd från kommunlektorn i matematikdidaktik samt kommundoktorand inom flerspråkighet gällande bedömningsprocessen i årskurs F-3 är påbörjat. Förstelärarna är viktiga i vårt arbete med likvärdighet och utvecklingscoacherna träffar förstelärarna två gånger/termin för att ge kompetensutveckling samt tid för att reflektera tillsammans i ett kommunperspektiv. Utbildning för förstelärarna i att samtalsleda och coacha i kollegiala lärprocesser är under utveckling inför läsåret 18/19. Det finns ett stort intresse från våra förstelärare. Ett kunskapstapp i årskurs 4-6 på några av våra skolor kräver riktade insatser till skolorna för att hitta anpassade lösningar till enheten samt även hitta former för en delakultur mellan våra skolor då vi ser att vi har flera framgångsrika skolor med goda strategier för lärande. Vi behöver även ifrågasätta våra förklaringsmodeller till elevernas resultat, vässa våra analyser, enligt flera av våra rektorer. Alla olika former av kollegiala lärprocesser som stödjer lärares professionsutveckling är framgångsfaktorer, enligt rektorer och lärare, vilket också får stöd i forskningen. Flera av skolorna har valt att arbeta utifrån vetenskaplig grund (Helen Timperley, Dylan William) i sina kollegiala lärprocesser genom bland annat studiecirklar kring forskningslitteratur. Fortsatt utveckling och stöd gällande utformandet av pedagogiska planeringar och det systematiska kvalitetsarbetet i undervisningsprocessen för alla våra pedagoger är ett uttalat behov. Fortsatt arbete med att synliggöra lärprocessen för elever och vårdnadshavare med stöd av vklass. Fortsatt arbete med kompetensförsörjning och stöd till de enheter som har svårigheter i rekrytering och att bibehålla sin personal. Samarbete och stödinsatser samspelar på förvaltningsnivå: verksamhet, HR, ekonomi och kvalitetsarbete. Projektet från verktygslådan kring stöd till obehöriga lärare är ett led i detta. Fortsatt arbete med flerspråkighet utifrån att fler elever ska nå godkänt betyg i svenska som andra språk samt utveckla studiehandledning för ökad måluppfyllelse i övriga teoretiska ämnen för elever med annat modersmål.

25 23 (76) Undervisningen i fritidshemmet/öppna verksamheten stödjer elevers lärande och utveckling mot högre måluppfyllelse Undervisningen i fritishemmet ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av kapitel 1 och 2 i läroplanen. Kapitel 4 i läroplanen förtydligar syftet med det centrala innehållet i undervisningen i fritishemmet. Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. Undervisningen i fritidshemmet utgår från och omfattar målen i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Genom undervisningens i fritidshemmet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéer i handling, Status ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktivitet och vila skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt, kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och frö skilda syften, skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer, utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle samt röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande. Färdiggrad Resultat: Pedagogiska diskussioner kring fritidshemmets samt fritidslärarens uppdrag har pågått under 2018 på skolnivå samt på gemensamma träffar på kommunal nivå. Arbetet pågår på alla skolor med att tydligare koppla verksamhetens innehåll mot elevernas lärande och utveckling samt Lgr11. Efter föreläsningen av Ann S Pihlgren med fokus på lärare i fritidshem som genomfördes under våren tydliggjordes hur fritidsläraren kunde planera och styra upp rastaktiviteter under skoldagen. Flera av våra skolor har lyft fram att vuxenstyrda rastaktiviteter med rastvärdar har lett till lugnare raster och att eleverna upplever mer trygghet på raster. Skolorna kan även se att antalet kränkningar på rasttid har minskat. De flesta av våra fritidshem har fått vklass att fungera för att hantera närvaro samt information och kommunikation med vårdnadshavare och upplever att det har underlättat i arbetet. Det är fortfarande en utmaning med att tillgången till digitala enheter (IPADS och datorer) är låg på flera av våra fritidshem. Analys: Fritidshemmet skall komplettera skolans uppdrag och stödja elevernas lärande. En svårighet i arbetet som skolorna lyfter fram är fritidspersonalens arbetssituation och möjlighet till planering av sin verksamhet. Om det är personalfrånvaro på skoltid så är det fritidsläraren som oftast vikarierar i klassen och tappar då sin tid för planering med kollegor på fritids. Det blir ingen kontinuitet i planeringen vilket leder till sämre kvalité i undervisningen på fritidshemmet. Det är viktigt att fritidspersonalen får fortsätta sin professionsutveckling genom att ha kontinuerliga träffar och reflektionstid utifrån uppdraget. Fritidsläraren behöver få tid till planering och uppföljning av sin verksamhet samt ställtid från arbetet på skoltid till arbetet på fritidshemmet. De flesta av våra

26 24 (76) fritidshem lyfter fram arbetet med att utveckla de pedagogiska planeringarna. Detta har bidragit till att utveckla kvalitén i verksamheten. Att vara tydlig med struktur och ansvarsfördelning mellan skola och fritidshem samt att ha en person med uttalat ansvar för fritidshemmet har gett goda effekter på några av våra fritidshem. Vuxenstyrda aktiviteter i mindre grupper skapar struktur och trygghet för våra elever, möjligheter att genomföra detta måste finnas på ritidshemmet. På flera av våra fritidshem har vi obehörig personal och rektorerna lyfter svårigheten i att rekrytera personal till fritidshemmet. Obehörig visstidsanställd personal skapar svårigheter i kontinuitet samt i planering av verksamheten. Antalet elever på varje fritidshem i förhållande till personalbemanning samt behörig personal behöver följas av förvaltningen för att säkerställa trygghet och även att möjligheter finns till lärande samt återhämtning och vila på fritidshemmet. Flera av våra skolor upplever att lokalerna på våra fritidshem behöver ses över för att kunna erbjuda detta utifrån läroplanens krav. Arbetet med värdegrundsfrågor och kamratrelationer på fritidshemmet behöver ske kontinuerligt och de skolor som lyckas med detta skriver att barngruppen blir tryggare och lugnare. Skolinspektionens granskning av fritidshem ger oss en indikation på vad vi kan göra för att säkerställa att brister inte förekommer. Ge eleverna möjlighet att utveckla kommunikativa förmågor genom läsning, berättande och samtal om sina upplevelser. Ge eleverna möjlighet att använda digitala verktyg i sitt lärande. Stimulera eleverna till matematiska resonemang. Ge eleverna möjligheter att få ta del av närsamhällets och föreningslivets utbud. Ge eleverna möjlighet att fördjupa och bredda sina förmågor samt att arbeta i längre processer. Rektorerna behöver i större utsträckning: Styra personalens planering så att den i högre grad inriktas mot uppdraget att stimulera elevernas utveckling och lärande. Organisera verksamheten så att den stödjer samarbete och erfarenhetsutbyten mellan personalen i fritidshemmet samt mellan fritidshemmet och skolan. Förbättra utvecklingen av undervisningens kvalitet. Slutsats: Fritidshemmen ha tagit stora steg i professionsutveckling under året. Flera utvecklingsinsatser pågår och har börjat ge resultat. Målet inför 2018 var att undervisningen i fritidshemmet utgår från och omfattar målen i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet och flertalet av våra fritidshem har arbeten som bekräftar detta. Behovet av central dialog av planeringstid för fritidspersonalen är fortsatt ett behov för att säkerställa en verksamhet med hög kvalité. Vad är rimligt i tid för att kunna planera och genomföra en fritidsverksamhet med hög kvalité? Hur ser möjliga lösningar ut? Fortsatt dialog kring personalbemanning och behörighet. Hur skapar vi en verksamhet utifrån de förutsättningar vi har och utifrån svårrekryterade yrken? Hur kan vi tänka innovativt i detta?

27 25 (76) Hur ser anpassade lokaler för fritidshemmet ut? Vilka goda exempel finns på skolorna i upplägget kring lokalernas användning och optimering utifrån fritidshemmets uppdrag? Fortsätta arbetet med att skriva pedagogiska planeringar för fritids, de enheter som har lyckats med detta ser en kvalitetsskillnad i verksamheten både på personal- och elevnivå. De flesta av våra fritidshem använder vklass som informations och kommunikationsverktyg samt till att registrera närvaro. Utvecklingen behöver fortsätta så att även den pedagogiska planeringen dokumenteras i vklass på alla våra fritidshem. Undervisningen i förskoleklass stödjer elevernas lärande och utveckling mot högre måluppfyllelse Undervisningen i förskoleklassen ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av kapitel 1 och 2 i läroplanen. Kapitel 3 i läroplanen förtydligar syftet med och det centrala innehållet i undervisningen i förskoleklassen samt hur undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utvecklas i riktning mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella skolformen. Undervisningen i förskoleklassen utgår från och omfattar målen i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Genom undervisningens i förskoleklassen ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéer i handling, Status skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt, kommunicera i tal och skrift i olika sammanhang för skilda syften, skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer, använda matematiska begrepp och resonemangför att kommunicera och lösa problem, utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle samt röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande. Färdiggrad Resultat: Kapitel 3 i läroplanen förtydligar syftet med undervisningen i den obligatoriska förskoleklassen. All personal som jobbar i förskoleklass i Eskilstuna kommun har under augusti månad samt en dag vecka 44 fått utbildning i Skolverkets kartläggningsmaterial för att kunna genomföra detta under september-oktober samt analysera detta gemensamt i november. Eskilstuna kommun har gjort kartläggningen obligatorisk redan under läsåret 2018/2019 för att skapa rutiner inför nästa läsår då det blir obligatorisk för alla i hela Sverige. I oktober genomfördes analysdagen gemensamt för att gå igenom elevexempel och reflektera kring fortsatta undervisningsstrategier. Personalen i förskoleklass fick också i samband med analysdagen en föreläsning av Ann S Pihlgren för att ytterligare förtydliga hur undervisningen i förskoleklassen kan stödja elevernas lärande. Kartläggningen genomförs i läs- skriv och taluppfattning för att kunna lägga upp undervisningen så att eleverna utvecklas mot de kunskapskrav som senare kommer att ställas i den aktuella

28 26 (76) skolformen. Uppdraget blir att utifrån elevernas förkunskaper hitta de elever som behöver extra stimulans och extra utmaningar. Ett flerspråkigt perspektiv har reflekterats kring med stöd av kommundoktorand i flerspråkighet. Analys: Arbetet med obligatorisk förskoleklass är väl förberett och metoder finns för att arbeta språkutvecklande (Bornholmsmodellen) i alla våra förskoleklasser. Skolverkets kartläggningsmaterial ger även en god grund för att utveckla elevernas matematiska tänkande och kommunlektorn i matematikdidaktik kommer att leda arbetet kring detta. Flera skolor beskriver att de har påbörjat arbetet med matematiskt tänkande och strukturerad användning av matematiska begrepp i vardagen. Kartläggningsmaterialet har bidragit till att strukturera upp undervisningen kring matematiskt tänkande. Flera pedagoger uttrycker att kartläggningsmaterialet är omfattande och kräver mycket planering samt enskild träff mellan elev-pedagog vid genomförandet, detta måste skolorna planera för tidigt för att kunna genomföra materialet enligt Skolverkets anvisningar. Handlingsplan för övergångar mellan förskola-förskoleklass samt förskoleklass till årskurs 1 har utarbetats och prövats i våra verksamheter. Skolverkets blankettmallar har varit till hjälp i detta arbete. Genom denna dokumentation tillvaratas elevernas kunskaper från tidigare verksamhet. Uppdraget i läroplanen kring att utveckla elevernas förmågor inom flera områden finns det goda exempel på från våra skolor, några har påbörjat arbetet med programmering redan i förskoleklassen med goda resultat. Här har Komtek varit till stor hjälp. För- och efterarbete (planering) för personalen i förskoleklassens verksamhet ställer till svårigheter på flera skolor då det är svårt att få till tiden för att personalen skall mötas och utvecklas i en kollegial lärprocess. De flesta som arbetar i förskoleklass arbetar även på fritidshemmet och flera rektorer skriver att det är svårt att hitta tid då alla kan mötas. När tid skapas för samplanering med skolan samt planering med kollegor som har förskoleklassverksamhet så gör det skillnad. Läslyftet har på några av våra skolor varit ett kollegialt lärande som enat hela kollegiet och stadiet vilket ger en likvärdighet i undervisningen. Slutsats: De kollegiala, centralt initierade, lärprocesser som är påbörjade för Eskilstunas förskoleklasspersonal fortsätter under året för att sedan ligga till grund för en kontinuerlig utbildningsinsats inför varje läsår. Detta arbete ger en god dokumentation för att följa elevers progression i lärandet. Detta bidrar också till likvärdigheten i undervisningsprocessen i förskoleklass. Flera av våra elever är också flerspråkiga vilket var ett av perspektiven som pedagogerna fick med sig inför starten av kartläggningen. Detta bidrar också till att undervisningen utgår ifrån läroplanens kapitel 3. Årshjul för arbetet är påbörjat. Analysarbetet behöver fortsätta att utvecklas enligt pedagogernas utvärdering efter vecka 44. Behovet av central dialog och kanske styrning av planeringstid för förskoleklassens personal för att säkerställa att tid finns för planering av den pedagogiska verksamheten. Fortsatt arbete med övergångar mellan förskola-förskoleklass samt förskoleklass till årskurs 1 för att få en likvärdighet i kommunens verksamheter. Speciellt viktigt blir detta eftersom alla genomfört kartläggningsmaterial i förskoleklass under detta läsår. Formen för digital dokumentation diskuteras inför överlämning till årskurs 1. Normer och värden - upplevelsen av studiero skall öka Studieron skall öka och andelen elever som upplever att de har arbetsro på lektionerna ska öka. Kriterier som visar att målet är uppnått:

29 Varje månadsmätning i respektive klass visar en ökning av den upplevda studieron. Alla klasser arbetar aktivt kring trygghet och studiero varje vecka på klassrådet. 27 (76) Status Eleverna är delaktiga i forma av att lärare leder diskussioner kring trygghet och studiero. Att upplevelsen av studiero är jämlik, oberoende av bl a könstillhörighet. Färdiggrad Undervisningen i fritidshemmet/öppna verksamheten stödjer elevernas lärande och utveckling mot högre måluppfyllelse Undervisningen i fritishemmet ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande mål och riktlinjer som framgår av kapitel 1 och 2 i läroplanen. Undervisningen ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för alla människor, oberoende av könstillhörighet. I enlighet med grundläggande värden ska skolan också utmana negativa stereotyper och normer som begränsar elevernas utveckling. Kapitel 4 i läroplanen förtydligar syftet med det centrala innehållet i undervisningen i fritishemmet. Begreppet undervisning ska ges en vid tolkning i fritidshemmet där omsorg, utveckling och lärande utgör en helhet. Undervisningen i fritidshemmet utgår från och omfattar målen i läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Genom undervisningens i fritidshemmet ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att pröva och utveckla idéer, lösa problem och omsätta idéer i handling, Status ta hänsyn till personliga behov av balans mellan aktivitet och vila skapa och upprätthålla goda relationer samt samarbeta utifrån ett demokratiskt och empatiskt förhållningssätt, kommunicera med språkliga uttrycksformer i olika sammanhang och frö skilda syften, skapa och uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer, utforska och beskriva företeelser och samband i natur, teknik och samhälle samt röra sig allsidigt i olika miljöer samt förstå vad som kan påverka hälsa och välbefinnande. Färdiggrad P ska andelen elever i åk 6 som får godkänt i alla ämnen närma sig rikssnittet Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 69,0% P ska 81 % av alla elever i årskurs 9 ha godkänt betyg i alla ämnen Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 66% 78%

30 Höjda kunskapsresultat i årskurs (76) Skolans huvuduppdrag är att ge eleverna de kunskaper och färdigheter de behöver för fortsatta studier, ett framtida yrkesliv och ett livslångt lärande. Skolan har två övergripande uppdrag enligt läroplanen. De övergripande målen omfattar normer och värden samt kunskaper, som alla elever bör ha utvecklat när de lämnar grundskolan. Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också grund för fortsatt utbildning. Skolan ska bidra till elevernas harmoniska utveckling. Utforskande, nyfikenhet och lust att lära ska utgöra en grund för skolans verksamhet. Skolan ska erbjuda eleverna strukturerad undervisning under lärares ledning, såväl i helklass som enskilt. Lärarna ska i undervisningen balansera och integrera kunskaper i sina olika former. Det är i mötet mellan den enskilde läraren och eleven som förutsättningar för elevens lärande skapas. Det goda mötet kännetecknas av ett professionellt bemötande av lärare med hög social komptens, goda ämneskunskaper och god didaktisk samt metodisk förmåga sker i en miljö där det råder trygghet och studiero är välorganiserat och utgår från en pedagogisk planering som bygger på kunskapskraven och de förmågor eleven ska utveckla leder till kvalitativa och framåtsyftande samtal mellan lärare, elev och vårdnadshavare om elevens lärprocess Höjda kunskapsresultat i alla årskurser 7-9 (Stadievis samlad analys av nedanstående punkter) 1. Ökad gymnasiebehörighet 2. Ökad andel elever med betyg i alla lästa ämnen 3. Det genomsnittliga meritvärdet ökar i årskurs Måluppfyllelse per ämne redovisas per årskurs 5. Andelen elever med minst ett betyg A/B ökar i årskurs 7-9 Status Färdiggrad Resultat: Årskurs 9: Gymnasiebehörighet VT18: 80,57% (VT 17:74,56) F:84,19%(77,46) P:77,78%(72,36) Andel elever med betyg i alla ämnen VT18: 70,3% (VT 17:65,3) F:74,4% (70,0) P:66,7% (61,6) Meritvärde VT18: 216,27 (VT17: 206,6) F:233,6 (221) P:202,5 (194,8) A/B-betyg VT18: 74,19% (VT17:74,09) F:81,86% (82,6) P:68,28% (67,3) Alla våra mätvärden ökar i årskurs 9. Både flickors och pojkars resultat ökar. Det är en fortsatt positiv trend gällande resultaten i årskurs 9. Inför läsåret 16/17 blev behörigheten till ett nationellt program på gymnasiet grundskolans prioriterade område. Där är resultatet på slutbetyg ,57% vilket är en rejäl förbättring från året innan(74,565).

31 29 (76) Det är dock stora skillnader mellan våra skolenheter gällande gymnasiebehörighet. Spannet är 63%- 94% mellan våra skolor med lägst och högst behörighet. (HT 2017 var spannet 56%-93% och VT 2017 var det 49%-96%) Analys: Gemensamt för alla våra skolors analys är att upplevelsen av intressant, utmanande och meningsfull undervisning även ger högre upplevelse av studiero och motivation. Alla våra skolor lyfter fram vikten av att fokusera på kärnprocesserna, undervisning och lärande, det är där vi kan göra skillnad i förhållande till de nationella målen. Att satsa på lärares professionella utveckling av sin praktik genom att ha fokus på att utveckla kollegialt kunnande. Flera rektorer drar också paralleller mellan goda relationer tillit god undervisning. Att utveckla ledarskapet i klassrummet och tydliggöra detta genom olika strukturer tror flera skulle bidra till mer likvärdighet mellan våra klassrum och skolor. Om vi ska höja skolans resultat så krävs det att vi ser elevernas lärande och prestationer i ljuset av den undervisning de får. Likvärdigheten består i elevers likvärdiga möjligheter att lära, tillgång till lokaler, material och högkvalitativ undervisning. (Åsa Hirsch, ur boken Formativ undervisning, lektor i pedagogik vid Jönköpings och Göteborgs universitet) Detta stämmer väl överens med det som våra rektorer har konstaterat i sin analys. Att rektorer och skolor får tid till att utveckla kärnuppdraget, undervisning, är alla överens om i sina analyser. Flera rektorer beskriver att de har lagt tid till omställningsprocesser, ekonomi, lokalfrågor vilket gjort att tid för utveckling av kärnuppdraget blir lidande. Under hösten har våra högstadieenheter påbörjat ett utvecklingsprojekt i samarbete med IFOUS (Innovation, forskning och utveckling i skola och förskola), Göteborgs universitet samt tre andra huvudmän. Syftet är att förbättra lärares profession och praktik, en utveckling av undervisningsskickligheten. Flera av våra skolor har inför läsåret köpt in ett digitalt läromedel där vi också ser stor utvecklingspotential och möjligheter till mer utmanande och intressant undervisning. Detta blir spännande att följa under året som kommer. En av de större utmaningarna som våra rektorer lyfter fram är elevernas skolfrånvaro. Frånvaro från lektionerna är på vissa av våra högstadieenheter den faktor som påverkar elevresultaten allra mest. Elever med riktigt problematisk frånvaro finns det olika lösningar på och även ett lyckat projekt på Gökstensskolan där de har provat och utformat olika strategier för att få tillbaka elever till skolmiljön och vidare till ordinarie klassmiljö. Dessa erfarenheter behöver spridas till flera av våra skolor. Flera av de utvecklingsinsatser som anordnats från centralt håll (utifrån rektorer och skolors önskemål) har fallit väl ut. Simon Hjort, lektor i Linköpings kommun har träffat oss i Eskilstuna vid två tillfällen utifrån effektiv undervisning och meningsfullt lärande. Flera av våra skolor skriver att de nu använder Simons bok och genomför studiecirkel. I boken finns många reflektionsfrågor som kan lyftas i kollegiala sammanhang för att utveckla undervisningen. Slutsats: Skolans arbete ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Att utveckla modeller för praktiknära forskning, ett uppdrag från regeringen utifrån lagtexten, till några universitet. Uppdraget är ett försök att infria kravet på en forskningsbaserad skola. Vårt samarbete med Göteborgs universitet och IFOUS blir ett led i detta. Alla våra skolor med årskurs 9 kommer att delta i projektet med undantag för Skiftingehus som kommer att delta i projektet samverkan för bästa skola. Under tre års tid kommer vi att arbeta tillsammans med forskare för att utveckla lärare praktik och ett vetenskapligt förhållningssätt i vår vardag. Detta kommer att vara grundskolans största satsning tre år framöver med målet att bidra till ökad likvärdighet och undervisningsskicklighet. Vi kommer även att ha med två av våra gymnasieskolor i projektet vilket ger oss ytterligare en dimension på det kommunövergripande arbetet.

32 30 (76) Arbete med att öka skolnärvaron måste fortsätta. Under hösten kommer även en nystartad verksamhet att arbeta med att stödja våra skolor i utvecklingen av metoder för att främja närvaro i samarbete med Magelungen som kommer att vara samarbetspartners till Eskilstuna kommun. Fortsatta insatser för att höja kompetensen hos våra förstelärare genom gemensamma utbildningsinsatser från förvaltningen samt erbjuda föreläsningar och kompetensfortbildning för alla lärare i olika former. Förstelärarna är viktiga i vårt arbete med likvärdighet och utvecklingscoacherna träffar förstelärarna två gånger/termin för att ge kompetensutveckling samt tid för att reflektera tillsammans i ett kommunperspektiv. Utbildning för förstelärarna i att samtalsleda och coacha i kollegiala lärprocesser är under utveckling inför läsåret 18/19. Det finns ett stort intresse från våra förstelärare. En central rekrytering av förstelärare har även skett för att utöka förstelärare i alla våra skolämnen. Fortsatt arbete med kompetensförsörjning och stöd till de enheter som har svårigheter i rekrytering och att bibehålla sin personal. Projektet från verktygslådan kring stöd till obehöriga lärare har fallit väl ut och fortsätter under våren 2019 på Stålforsskolan, Skiftingehus och Fröslundaskolan. Projektet utvecklas även till att se över introduktion till nya lärare i yrket. Håll fokus på kärnuppdraget, utveckling av undervisningen, där förvaltningens uppdrag blir att stödja rektorerna i övriga processer så att de kan stödja sina lärare i kärnuppdraget. Rektors roll behöver vara den som leder skolans arbete med att tolka och översätta styrdokumentens innehåll till konkret verksamhet. Normer och värden delaktighet och inflytande skall öka Att barn och elever känner sig delaktiga och har möjlighet att utöva inflytande över det egna arbetet är en demokratisk princip i styrdokumenten. I Barnkonventionen står att barn har rätt att få säga sin mening i frågor som rör dem samt att få åsikten respekterad och beaktad i förhållande till ålder och mognad. Detta reflekteras sedan i läroplanerna till exempel i del 1 under rubriker som Inflytande och delaktighet. Barn och elever förväntas utveckla demokratiska förmågor genom att de deltar i beslutsfattande processer. Ökat inflytande och delaktighet ökar barns motivation och engagemang att lära. Delaktighet samspelar med inflytande. Barn och elever som känner sig delaktiga upplever sig ha mer möjlighet att utöva inflytande. Inkludering och tillitsfulla relationer ökar känslan av delaktighet som i sin tur främjar inflytande. Status Färdiggrad Resultat: Sammanställt resultat för den samlade grundskolan ej tillgängligt för -18 då brukarenkät ej genomförts. Vi inväntar resultat från Skolinspektionens enkäter som publiceras 25 januari. De flesta skolor gör egna mätningar av delaktighet och inflytande med verktyget Trivselbarometern. Generellt sett har resultaten ökat något. Det finns en viss skillnad i resultat mellan pojkar och flickor då flickors upplevelse av delaktighet och inflytande är något högre än pojkars. En stor del av skolorna upplever det svårt att mäta delaktighet och inflytande. Analys: Samtliga skolor har elevråd och klassråd som har regelbundna möten. Utöver dessa råd har flera skolor andra råd där eleverna är representerade t ex matråd, miljöråd och fritidsråd.

33 31 (76) De flesta skolor använder sig av Trivselbarometern för att mäta bl a trygghet, studiero, delaktighet och inflytande. Arbetet med Barometern har gjort att elever blir lyssnade på och eleverna har en möjlighet till att påverka sin skolmiljö. För att få elever delaktiga i planeringen av undervisningen låter skolorna eleverna välja bland olika arbetsuppgifter, olika examinationsformer och temaarbeten. Vissa skolor har elevers delaktighet som en obligatorisk punkt i de pedagogiska planeringarna. Det förekommer också elevledda utvecklingssamtal vilket upplevs som positivt för elevernas inflytande över utbildningen. Det är vanligt att skolorna är osäkra på om eleverna förstår när de är delaktiga och har möjlighet till inflytande. Pedagogisk personal har medvetet använt ordet delaktighet mer och det kan ha påverkat eleverna att förstå i vilka sammanhang de är delaktiga och utövar inflytande. Övriga framgångsfaktorer som nämns är förslagslådor, elevintervjuer, elevskyddsombud och kamratstödjare. I arbetet med elevernas delaktighet och inflytande syns en stor skillnad mellan skolor. Vissa skolor har kommit väldigt långt och hittat många olika arbetssätt som leder till goda resultat och andra skolor har svårt att hitta arbetssätt som får eleverna att uppleva delaktighet och inflytande. Slutsats De skolor som lyckas mäta delaktighet och inflytande visar på ökade resultat. Skolornas arbete med delaktighet och inflytande är inte likvärdigt. Detta bör ses över. Ett fortsatt medvetet arbete för en högre delaktighet och inflytande samt medvetenhet kring detta både för personal och elever behövs. Flickors upplevelse av delaktighet och inflytande är något högre än pojkars. Detta bör utredas. P15. Alla elever i grundskolan ska uppleva att skolan är en trygg plats Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 1-årigt åtagande 3,48 3,40 Normer och värden den upplevda tryggheten skall öka Alla som arbetar i skolan ska medverka till att utveckla elevernas känsla för samhörighet, solidaritet och ansvar för människor också utanför den närmaste gruppen. Alla som arbetar i skolan ska bidra till att skolan präglas av solidaritet mellan människor, aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper, och visa respekt för den enskilda individen och i det vardagliga arbetet utgå från ett demokratiskt förhållningssätt. 1. Att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Detta kräver i sin tur ett systematiskt arbete och en skolövergripande diskussion som syftar till att utveckla en samsyn gällande normer och värden. 2. Att eleverna i större utsträckning ges möjlighet att delta i utformningen av lärandemiljön, och att medverka i utarbetandet av ordningsregler. Det är även viktigt att skolan samarbetar med elevernas vårdnadshavare för att skapa gemensamma förutsättningar för en trygg skolmiljö. 3. Att rektor inom ramen för sitt pedagogiska ledarskap lägger större vikt på att följa upp elevernas rätt till trygghet och studiero. Detta kan bland annat ske genom att systematiskt följa upp på elevernas upplevelse under hela läsåret och genom riktade lektionsbesök för att bedöma graden av studiero i olika undervisningssituationer.

34 32 (76) 4. Att rektor organiserar lärmiljön och tillsynen på sådant vis att miljöer/platser som upplevs som otrygga av elever blir trygga genom antingen personalbemanning eller lokalförändringar. Status Färdiggrad Resultat: Sammanställt resultat för den samlade grundskolan ej tillgängligt för -18 då brukarenkät ej genomförts. Vi inväntar resultat från Skolinspektionens enkäter som publiceras 25 januari. Under året har många skolor kommit igång med regelbundna enkäter för att följa upp resultat i arbetet med trygghet och studiero. Skolorna använder sig av ett Google-formulär som de kallar för Trygghetsbarometern eller Månadsbarometern. De skolor som använder sig av barometern uppger att resultaten visar att upplevelsen av trygghet ökar i de allra flesta fall. Skolorna upplever att barometern gör det lättare att återkoppla resultat till personal och elever och att underlaget gör att de snabbare kan anpassa trygghetsarbetet med rätt insatser. Många skolor gör trygghetsvandringar där de får resultat gällande otrygga platser och situationer där elever känner sig otrygga. Resultaten visar att platser som till stor del är obevakade av personal t ex toaletter, omklädningsrum, delar av korridorer och skolgårdar ofta upplevs som otrygga. Många skolor har utifrån dessa resultat börjat med mer organiserad rastverksamhet t ex där äldre elever ordnar aktiviteter för yngre elever eller personal som har organiserade aktiviteter för eleverna. Bemanning av raster har också setts över för att säkerställa att det finns personal lättillgänglig för eleverna och att otrygga ställen övervakas. Några skolor har infört rastvärdar och bemannat skolgårdar på morgonen, vilket de upplever som trygghetsskapande. Många skolor uppger att fadderverksamhet bidrar till att elever får kunskap om hur man är en bra förebild, vilket i sin tur bidrar till att yngre elever upplever en större trygghet och lär sig om bra bemötande av äldre elever. Tydliga och förankrade ordningsregler upplevs som viktigt för upplevelsen av trygghet och många skolor har under året arbetat med att ta fram och implementera ordningsregler. En del skolor anger att de behöver komma igång med detta arbete eller arbeta mer med det. Generellt sett anger skolorna att antalet kränkningsanmälningar har sjunkit och att konflikterna inte är lika allvarliga som tidigare. Vid några skolor genomför skolledningen lektionsobservationer där de bl a tittar på trygghet och studiero i klassrummen. I övrigt bygger skolornas redovisning av trygghet till stor del på intervjuer av elever och personal samt upplevelser som framkommer under t ex arbetslagsmöten och personalmöten. Samtliga skolor upplever att tryggheten har ökat över lag. Resultaten skiljer sig dock mellan skolor, där några redovisar att nära samtliga elever upplever trygghet till att några redovisar att ca 70% av eleverna upplever trygghet. Vissa skolors resultat visar också att den upplevda tryggheten skiljer sig mellan årskurser. Analys: Generellt sätt har den upplevda tryggheten på skolorna ökat och gemensamt för de skolor som har lyckats bäst med arbetet med trygghet är att de använder sig av Trygghetsbarometern. Skolornas införande av Trygghetsbarometern som verktyg för regelbundet följa upp elevernas upplevelse av trygghet har visat sig vara ett effektivt sätt att få systematik i det främjande och förebyggande arbetet för upplevelsen av trygghet. Samtliga skolor som använder barometern uppger att deras resultat har förbättrats. För att komma ett steg vidare i detta arbete behöver skolorna utveckla metoder för hur de analyserar sina resultat och arbetar vidare med dem. Detta är något som några skolor anger som ett utvecklingsområde. De skolor som inte använder trygghetsbarometern har inte

35 samma tydliga redovisning av sina resultat utan bygger istället mycket av sin redovisning på upplevda resultat. 33 (76) Att organisera sin rastverksamhet är något som många skolor har provat och som har visat sig ha goda effekter. Skolorna lyckas då täcka upp områden där elever känner sig osäkra samtidigt som eleverna har större tillgång till personal om något händer. De planerade rastaktiviteterna aktiverar elever vilket i sin tur leder till färre konflikter. Resultaten från trygghetsvandringar visar att toaletter och omklädningsrum är vanliga otrygga ställen. De flesta skolor har åtgärdsplaner för dessa områden. Några skolor upplever att hög personalomsättning har stor betydelse för den upplevda tryggheten. Hög personalomsättning skapar en oro hos eleverna och ofta tar det tid innan ny personal lyckas skapa trygghet och är inarbetade i skolans värdegrund. En del skolor har börjat förbättra introduktionen av nyanställda genom att bl a förtydliga förväntningar i bemötande hos personal och tydligare gå igenom skolans rutiner för nya medarbetare. Det har funnits en stor skillnad mellan skolorna i hur långt de har kommit i sitt trygghetsarbete, men det går att se att samtliga skolor nu har en tydligare plan för trygghet och studiero i sitt systematiska kvalitetsarbete. Skolorna gör i större utsträckning kopplingen att lärarnas agerande, attityder och förmåga att motivera eleverna många gånger är avgörande för hur undervisningen fungerar och att det personliga mötet har en avgörande betydelse för upplevelsen av trygghet. Skolor som har aktiva trygghetsteam och fadderverksamhet uppger att det har gett positiv effekt. Trygghetsteamen har ett uttalat uppdrag att förstärka tryggheten på skolan och faddrarna förväntas agera förebilder för yngre elever. På de skolor där man arbetar med klass- och årskusröverskridande aktiviteter upplevs en större trygghet. Samtliga skolor beskriver hur de har arbetat för att öka upplevelsen av trygghet, men en del skolor beskriver inte i särskilt stor utsträckning vilka utmaningar som finns, vad det beror på och hur de ska arbeta med utmaningarna. Slutsats: Den upplevda tryggheten på skolorna har generellt ökat. Många skolor har börjat arbeta med Trygghetsbarometern vilket har haft positiva effekter på skolornas systematiska arbete med trygghet En i större utsträckning planerad och organiserad rastverksamhet lyfts fram som en viktig framgångsfaktor för upplevd trygghet. Hög personalomsättning påverkar tryggheten på skolorna. Rutiner för mottagande av nyanställd personal är viktigt. Otrygga platser t ex toaletter och omklädningsrum bör ses över och åtgärdas Skolorna behöver aktivt och systematiskt arbeta med en samsyn hos personal och elever när det gäller trygghet och skolans värdegrund. Samsyn skapar en Vi-känsla vilket bidrar till en ökad trygghet Det är viktigt för elevernas upplevelse av trygghet att personal agerar vid kränkande behandling (Skolinspektionens analys av elevenkäten). Alla skolor måste ha en plan mot kränkande behandling och arbeta aktivt med den. Skolorna gör i större utsträckning kopplingen att lärarnas agerande, attityder och förmåga att motivera eleverna många gånger är avgörande för hur undervisningen fungerar och att det personliga mötet har en avgörande betydelse för upplevelsen av trygghet.

36 34 (76) Normer och värden upplevelsen av studiero skall öka Studieron skall öka och andelen elever som upplever att de har arbetsro på lektionerna ska öka. Status Färdiggrad Resultat: Sammanställt resultat för den samlade grundskolan ej tillgängligt för -18 då brukarenkät ej genomförts. Vi inväntar resultat från Skolinspektionens enkäter som publiceras 25 januari. De flesta skolor gör egna mätningar av studiero med verktyget Trivselbarometern. Resultaten varierar kraftigt mellan olika klasser och årskurser. En viss koppling till olika lärare görs vid några av skolorna. Det går också att se skillnad i resultat mellan pojkar och flickor då pojkars upplevelse av studiero är högre än flickors. Analys: Generellt sett gör skolorna bedömningen att upplevelsen av studiero ökar och har en tydlig koppling till ökad upplevelse av trygghet. De skolor som använder Trygghetsbarometern ser en tydligare ökning av upplevelsen av trygghet och studiero än skolor som inte använder verktyget. En åtgärd som många skolor nämner att de vill vidta är kompetensutveckling i ledarskap i klassrummet. Lärarna behöver utveckla relationsskapande, tydlighet, förväntningar på eleverna och metoder för att öka elevernas motivation. De skolor som lyckas bra med studiero har tydliga ordningsregler som är väl kända för eleverna och framtagna tillsammans med eleverna. Dessa skolor jobbar också med att skapa en gemensam kultur där eleverna förväntas följa ordningsreglerna och känner till de konsekvenser som följer av att inte följa reglerna. I några skolor finns det också klassrumsregler som eleverna får vara med att ta fram. I några av de skolor som har organiserade rastaktiviteter upplevs en högre studiero. En tanke är att eleverna blir lugnare och mer fokuserade av att vara aktiverade på rasterna. Andra framgångsfaktorer som nämns är att dela in eleverna i olika mindre grupper vid olika tillfällen, positiv förstärkning av elevernas beteende och resultat samt att personal i elevhälsan arbetar tillsammans med lärarna för att förebygga och främja studiero. De skolor som har arbetat med lågaffektivt bemötande upplever att det har gett positiva resultat, men de anser att det är viktigt att följa upp det arbetet och se till att det fortgår. Betydelsen av att tillgängliggöra undervisningen för samtliga elever anses mycket viktig, men samtidigt en stor utmaning för skolorna då det finns många elever som behöver individuellt stöd för t ex funktionsvariationer och handledning på sitt modersmål. Lärarbyten och elevbyten i klasserna upplevs påverka studieron negativt. Några skolor har utvecklat introduktionen för nyanställda och har tagit fram rutiner för mottagande av nya elever mitt i en termin. Slutsats: Generellt sett har upplevelsen av studiero ökat. Upplevelsen av studiero har en tydlig koppling till upplevelsen av trygghet. De skolor som använder Trygghetsbarometern har en mer positiv utveckling av studiero än de som inte använder verktyget.

37 Skolorna efterfrågar kompetensutveckling i Ledarskap i klassrummet för att öka upplevelsen av studiero. 35 (76) Tydliga ordningsregler som är kända för eleverna och utarbetade tillsammans med eleverna är en viktig framgångsfaktor för upplevd studiero. Skillnaden av upplevd studiero hos pojkar och flickor bör undersökas. Lågaffektivt bemötande har positiv effekt, men behöver följas upp. Det är viktigt att göra undervisningen tillgänglig för alla elever. Samtliga skolor bör använda trygghetsbarometern som verktyg för att följa upp trygghet och studiero. Personal- och elevomsättning upplevs ha en negativ effekt på upplevelsen av studiero. P16. Alla elever i grundskolan ska uppleva att de blir bemötta med respekt och blir lyssnade på Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 1-årigt åtagande 3,55 3,50 Normer och värden alla elever skall bli bemötta med respekt Alla elever ska uppleva att de blir bemötta med respekt och lyssnade på. De grundläggande värden som skolans värdegrund omfattar ligger i linje med de värden som vårt demokratiska samhälle vilar på. Värdegrunden omfattar människolivets okränkbarhet individens frihet och integritet alla människors lika värde jämställdhet mellan könen solidaritet mellan människor Det är dessa värden som ska förmedlas och gestaltas. All personal ska också främja aktning för människans egenvärde och vår gemensamma miljö. Värdegrundsarbetet kan beskrivas utifrån perspektiven; om, genom och för. Barn och elever ska få kunskaper om mänskliga rättigheter och demokrati. Dessa kunskaper får de genom demokratiskt arbetsätt och där barns och elevers inflytande och delaktighet är centrala. Deras demokratiska kompetens utvecklas då för vår gemensamma framtida demokrati. Demokratiska förmågor utvecklas i möten med andra, genom samtal och i relationer. Ett tillåtande klimat, tillitsfulla relationer och att ingen kränks, är förutsättningar för en god lärandemiljö. Grundskolan har som mål att varje elev: kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,

38 36 (76) respekterar andra människors egenvärde, tar avstånd från att människor utsätts för förtryck och kränkande behandling samt, medverkar till att hjälpa andra människor, kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen. (Lgr 11 Kap 2, Normer och värden) Särskilt fokus skall läggas på att synliggöra hur alla elever inkluderas i värdegrunden och på att i de yngre åren arbeta förebyggande kring mäns våld mot kvinnor. Status Färdiggrad Resultat: Sammanställt resultat för den samlade grundskolan ej tillgängligt för -18 då brukarenkät ej genomförts. Vi inväntar resultat från Skolinspektionens enkäter som publiceras 25 januari. De flesta skolor gör egna mätningar av respektfullt bemötande med verktyget Trivselbarometern. Generellt sett har resultaten ökat något. Det finns en viss skillnad i resultat mellan pojkar och flickor då flickors upplevelse att respektfullt bemötande är något högre än pojkars. Några skolor nämner att antalet kränkningsutredningar har minskat och att kränkningarna är av mindre allvarlig karaktär än tidigare. Analys: Generellt sett har skolorna svårt att mäta respektfullt bemötande. De skolor som använder trivselbarometern redovisar till viss del resultat kopplat till respektfullt bemötande. Framgångsfaktorer som lyfts är bl a lågaffektivt bemötande, systematiskt arbete med likabehandling och jämställdhet, tydliga ordningsregler samt en samsyn hos personalen när det gäller bemötande av elever. De skolor som arbetar med att skapa en gemensam skolkultur där eleverna är delaktiga och där tydliga riktlinjer för bemötande betonas anger att de har hög upplevelse av respektfullt bemötande. De anser det viktigt att skapa en Vi-känsla hos personal och elever. Andra framgångsfaktorer som nämns är att personalen reagerar på och stoppar skojbråk och ovårdat språk och har dialog med vårdnadshavare om det uppstår. På detta sätt arbetar de med att motverka en machokultur. Framgångsrika skolor har ett aktivt samarbete mellan elevhälsan och lärare där de gemensamt, ofta i projektform, arbetar för att normalisera olikheter och för att motverka diskriminering och kränkande behandling. Vissa skolor gör detta genom att ha Livskunskap på schemat. Skolor som arbetar aktivt med ett professionellt bemötande visar också goda resultat. Slutsats: Upplevelsen av ett respektfullt bemötande har generellt ökat. Skillnaden mellan pojkars och flickors upplevelse av ett respektfullt bemötande bör utredas Ett lågaffektivt bemötande har positiv effekt Metoder för att mäta bemötande behöver utarbetas Ett arbete för en gemensam skolkultur har positiv effekt

39 1-årigt åtagande 37 (76) Elevhälsans systematiska arbete förstärks på samtliga skolor Undervisningen och elevhälsans verksamhet är utformad så att eleverna får det särskilda stöd och den hjälp de behöver och resursfördelningen och stödåtgärderna är anpassade till lärarnas värdering av elevernas utveckling. Elevhälsans systematiska kvalitetsarbete identifierar främjande, förebyggande och åtgärdande insatser. Elevhälsans arbete är av central betydelse för att elevernas skolsituation blir de bästa tänkbara. Framgångsrika skolor kännetecknas ofta av att det finns en väl fungerande elevhälsa som även ges utrymme att arbeta med det förebyggande och främjande arbetet. En förutsättning för att eleven ska kunna tillgodogöra sig undervisningen är att eleven har en hög närvaro i skolan. Status Alla elever måste ges tillgång till kurator, skolsköterska och psykolog på det sätt skollagen anger. Elevhälsans arbete måste fortsätta utvecklas mot ett förebyggande och främjande arbete. Färdiggrad Graden av systematik i kvalitetsutvecklingsarbetet kopplat till elevhälsans samlade insatser varierar stort mellan skolenheterna. Flera skolor har tidigare deltagit i gemensamma utbildningar såsom tex. SPSMs utbildning Att höja skolans elevhälsokompetens och har utvecklat omfattande elevhälsoplaner som nu implementeras och utvärderas. Andra enheter befinner sig i ett tidigare skede av processen och ser över vilken gemensam kompetensutveckling som är lämplig för enhetens elevhälsa och ger goda förutsättningar att utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete. Flera enheter lyfter fram utmaningen i att arbeta systematiskt och långsiktigt med elevhälsan när kompetenser saknas. Skolornas analyser pekar på att det finns en direkt koppling framtagandet av en lokal elevhälsoplan och elevhälsans systematiska kvalitetsarbete. De skolorna med väl genomarbetade elevhälsoplaner påvisar en högre grad av systematik i sitt kvalitetsarbete. Det finns en generell brist på kontinuerlig skolpsykologisk insats och flera enheter köper in tjänst av externa konsultföretag. Även vakanser i samband med personalomsättning gör arbetet tenderar till att halta. En majoritet av skolorna anger att det är en svår utmaning att hitta och hålla fokus på främjande och förebyggande insatser och elevhälsan tenderar till att bli åtgärdande och problemlösande i för stor utsträckning. Detta beror delvis på avsaknad eller avbrott i elevhälsans olika insatser men även på bristande struktur i arbetet och elevhälsan blir alltför reaktiv. Ett par skolor arbetar aktivt med att skapa en tydligare koppling mellan elevhälsans främjande arbete och enhetens generella arbete med att höja undervisningskvaliteten. Detta blir bland annat tydligt i arbetet med förebygga skolfrånvaro. Stor variation finns även i skolornas analys och det är tydligt att en del skolor har en god bild av vilka delar av elevhälsans arbete som kräver vidare arbete medan andra skolor brottas med frågor kring bemanning och struktur för elevhälsans arbete. Flera enheter har använt olika former av handledning för elevhälsan. Det går att utröna ett samband mellan handledning och samsyn, systematik och kvalitetsarbete. Den enskilt största utmaning som identifieras är elever med oroande frånvaro. Flera goda exempel med framgångsrika former för ett främjande arbete lyfts fram. Bland annat pilotprojektet på Göksten är exempel på detta. Vidare finns det flera goda exempel på främjande och förebyggande samverkan med externa partners som socialtjänst och ung fritid genom SOG-samverkan. Det är tydligt att

40 38 (76) gemensamma aktiviteter såsom MVP och ABC utbildningar visar potential för goda resultat. Även samverkan med förebyggande socialsekreterare och familjebehandlare lyfts fram som värdefulla. Slutsats *Arbetet med att ta fram och/eller utveckla enheternas elevhälsoplaner bör förstärkas och utvecklingsenheten bör bistå i arbetet. *Åtgärder för att minska sårbarheten vid personalomsättning bör ses över. Under hösten 2018 bör värdet av tex. den ambulerande skolsköterskan ske för att utreda om det är ett sett att skapa en högre grad av kontinuitet i enheternas elevhälsoarbete. *Det finns stora skillnader i tillgång till elevhälsans olika insatser bland skolenheterna. Rekrytering och bemanning är en utmaning och den samlade insatsen för att säkerställa likvärdig tillgång behöver stärkas. Skolenheterna har varierade ekonomiska och organisatoriska förutsättningar vilket går att urskilja i resultatet. *Arbetet med att arbeta främjande och förebyggande med skolnärvaro bör prioriteras. Det finns ett tydligt behov av koordinerade fortbildningsinsatser och stödstrukturer till skolornas elevhälsoteam. *Grupphandledning för elevhälsoteam har gett goda resultat och en koordinerad insats bör utredas. Ökad grad av digitalisering I den digitaliserade skolan i Eskilstuna har vi förändrat vårt sätt att tänka kring undervisning, eleven upplever nya lärmiljöer och den digitala tekniken har höjt kvalitén på undervisningen. I Eskilstunas digitaliserade skolor utgår vår undervisning från en lärplattform där undervisningen görs tillgänglig för våra elever. Eleven ges möjlighet att i lärplattformen följa sitt lärande och utveckling genom en tydlig kommunikation av kärnuppdraget, resultat och formativ återkoppling. Dokumentationen följer eleven genom dennes resa i olika stadier och garanterar en hög kvalité vid olika överlämningar. Lärplattformen Vklass är ett naturligt verktyg i det dagliga arbetet i grundskolan och det utgår från skolchefens förväntansdokument. Status Färdiggrad Analys: Under året har många olika kompetensutvecklings- och inspirationsinsatser kring digitaliseringen genomförts. Många skolor har använt sig av Skolverkets moduler. Många har också konsulterat de centrala stödresurser som finns; Skoldatateket och Komtek. På skolorna sker också ett kollegialt utbyte mellan lärare. Pedagoger vittnar om att kollegialt lärande är värdefullt och ger resultat, varför strukturer för detta bör uppmuntras och ges förutsättningar för. Förvaltningen centralt behöver hitta system för att stödja det kollegiala utbytet och att sprida exempel som ger resultat mellan skolorna i förvaltningen. Sammanfattningsvis finns det en stor spännvidd i pedagogers digitala kompetens och i vilken utsträckning man använder digitala verktyg i undervisningen. Under hösten har grundskolan börjat arbeta med att ta fram en plan för att säkerställa adekvat digital kompetens, vilket också är ett av fokusområdena i den nationella strategin. Skolchefens förväntansdokument är en grund för arbetet i lärplattformen V-klass. Samtliga skolor arbetar med att implementera förväntansdokumentet och i det arbetet har man nått olika långt. På grundskoleövergripandenivå ser vi en positiv utveckling och att allt fler använder systemet allt mer. Vad gäller den pedagogiska dokumentationen har ett arbete påbörjats att se över hur/om befintliga mallar påverkas i och med den nya allmänna råden för betyg och betygssättning.

41 39 (76) Vad gäller tillgång till digitala enheter och teknik har nu samtliga elever från årskurs 4 till årskurs 9 en egen dator. I de lägre åldrarna varierar tillgången till digitala enheter mellan skolorna från tämligen god till bristfällig. Under 2019 kommer en översyn av personaldatorer att göras då det finns en relativ hög andel ålderstigna datorer. För att kunna öka graden av digitalisering är just tillgång till digitala enheter avgörande, varför detta behöver säkerställas ytterligare i verksamheten. Slutsats: För att ytterliga öka graden av digitalisering finns det behov av att säkra tekniken och tillgången till digitala enheter, säkerställa digital kompetens hos pedagoger och skolledning samt att skapa en målbild och en förståelse för hur digitaliseringen kan förnya och förändra undervisningen. Under våren kommer ett centralt digitaliseringsråd för grundskolan att arbeta med att konkretisera målbilden och definiera hur digitaliseringen kan åstadkomma höjd måluppfyllelse. Gymnasieskola Bedömning Trend Skolinspektionen Under år 2017 genomförde Skolinspektionen sin regelbundna tillsyn av alla skolformer i Eskilstuna. I början av 2018 inkom myndighetens beslut, då man konstaterar att författningskraven inte är uppfyllda gällande studiehandledning på modersmål för elever i gymnasieskolan. Skolinspektionen konstaterar att Eskilstuna kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det vid gymnasieskolenhetema erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (9 kap. 9 gymnasieförordningen) Åtgärder Huvudmannen ska se till att de elever i kommunens gymnasieskolor som behöver studiehandledning på sitt modersmål får detta. Huvudmannen har under året vidtagit åtgärder för att kunna säkerställa att alla elever som behöver handledning på modersmålet får det. Inom vissa språkområden är det svårare att rekrytera lärare, framför allt inom språken somaliska och tigrinja. I Skolinspektionens beslut var det även påpekande riktat mot gymnasiesärskolan. Skolinspektionen konstaterar att Eskilstuna kommun inte uppfyller författningskraven avseende att: Huvudmannen ser till att det vid skolenheterna erbjuds studiehandledning på modersmålet till de elever som behöver det. (9 kap. 9 gymnasieförordningen) Hemkommunen prövar frågan om en sökande tillhör målgruppen, och ser till att ett beslut om mottagande föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning. (18 kap. 5 skollagen) Åtgärder Huvudmannen ska se till att de elever i kommunens gymnasiesärskolor som behöver studiehandledning på sitt modersmål får detta. Hemkommunen ska se till att ett beslut om mottagande i gymnasiesärskolan föregås av en utredning som omfattar en pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning om utredning saknas eller det av andra skäl bedöms nödvändigt. Samråd ska ske med elevens vårdnadshavare. Huvudmannen har vidtagit åtgärder för att säkerställa studiehandledning på modersmål i gymnasiesärskolan. Likaså har vi säkerställt att beslut om mottagande i gymnasiesärskolan föregås av bedömning eller utredning. Skolinspektionen har godkänt huvudmannens åtgärder.

42 40 (76) Utvecklingsprojekt med Skolverket kring Introduktionsprogrammen (IM) Den kommunala gymnasieskolan i Eskilstuna blev under våren 2018 kontaktad av Skolverket för att vara prototyp i utformandet av en ny, nationell skolverksutbildning för utvecklare inom Introduktionsprogrammen, kallad IM-utvecklare. En projektgrupp bestående av ansvariga skolledare för Introduktionsprogrammen samt gymnasiestrateg har under höstterminen träffat två undervisningsråd från Skolverket under fyra halvdagar för att arbeta fram den dokumentation som underlättar organisationen för kvalitetssäkring av Introduktionsprogrammen. Arbetet avslutas under våren Syftet är att få fler elever behöriga till ett nationellt gymnasieprogram, helst under första året på programmet. Om det inte uppnås under den första tiden på Introduktionsprogrammen kommer siktet vara inriktat på etablering på arbetsmarknaden, gärna då i ett så kallat yrkespaket (se nedan). Utveckling av yrkespaket på Introduktionsprogrammen i samverkan med vuxenutbildningen Introduktionsprogrammen inom gymnasieskolan i Eskilstuna är relativt stora (25 procent av gymnasieeleverna mot rikets 20 procent i 2017 års siffror). Hälften av dessa elever kom som nyanlända under läsåret 2015/16 och finns på Språkintroduktionen. Genomströmningen till nationella program är låg på alla Introduktionsprogram, inte minst för att eleverna tappar motivationen för studierna när de inser att de inte kommer hinna få någon behörighet till de nationella programmen innan de fyller 20 år och då blir för gamla för att söka dessa. Då stiger frånvaron, studieresultaten försämras och i många fall avslutar eleverna på Introduktionsprogrammen sin gymnasietid utan att vare sig ha nått behörighet till nationellt program eller att ha fått med sig avklarade kurser som de kan ha användning av i sina vidare studier inom vuxenutbildningen eller i etableringen i arbetslivet. För att motivera eleverna till att gå mot en anställningsbarhet har Skolverket tillsammans med bransch och fack utarbetat ett femtiotal så kallade yrkespaket, som närmast kan beskrivas som förenklade yrkesprogram av olika längd och utan gymnasiegemensamma ämnen. Tanken är att eleverna ska kunna påbörja sina studier i ett yrkespaket under gymnasietiden och om de inte hinner slutföra detta ska finnas möjlighet att göra det i vuxenutbildningens regi. Detta kräver en samverkan mellan de olika skolformerna och har påbörjats under hösten Initialt kommer fyra yrkespaket att erbjudas (vård, barnomsorg, logistik, industri) eleverna på Introduktionsprogrammen för att sedan byggas ut med flera. Tanken är att yrkespaketen ska finnas tillgängliga på vuxenutbildningen från hösten Utredning av en fjärde gymnasieskola Enligt den demografiska prognosen (se nedan) kommer gymnasiekullen, det vill säga ungdomar mellan år, att öka med cirka individer. Det innebär att våra nuvarande tre skolor inte kommer att räcka till utan det behövs en fjärde gymnasieskola med start höstterminen En utredning har genomförts under 2018 av ett konsultföretag och metoden har varit att involvera så många personalkategorier som möjligt i arbetet: Elever, lärare, övrig personal, skolledare, ekonomer och annan förvaltningspersonal. Utredningen är nu i sitt slutskede och delges gymnasienämnden inför marsmötet. Partnerskap med RISE RISE (Research Institute of Sweden) är en sammanslagning av ett trettiotal tidigare statliga forskningsinstitut med ungefär 2700 forskare. RISE bedriver forskning över ett brett fält och en av inriktningarna heter Undervisning och digitalisering. På det området erbjuder RISE ett partnerskap med ett antal kommuner och fristående huvudmän för att kunna stötta skolorna i arbetet med digitaliseringen inom undervisningen. Eskilstuna kommunala gymnasieskola ingick ett sådant partneravtal i december månad och under början av januari 2019 genomförs en behovsinventering av RISE tillsammans med personal från gymnasiet för att ta fram områden där institutet kan stötta med sina forskningsresurser. Avtalet sträcker sig över tre år och kommer att ge många möjligheter att utveckla digitaliseringen av undervisningen i våra gymnasieskolor.

43 41 (76) Demografiska utvecklingen Gymnasieskolan i Eskilstuna har vuxit snabbt under de senaste åren mycket på grund av nyanlända som har fyllt på Språkintroduktionsprogrammet på de tre skolorna. Det har ställt stora krav på organisationen att klara såväl personal- som lokalförsörjning. Alla elever kunde snabbt beredas plats och skolorna har hanterat den snabba elevökningen på ett professionellt sätt. Under året 2017 minskade antalet elever snabbt. Flera av de nyanlända fyllde 20 år och gick därmed över till vuxenutbildningen. Under 2018 ser vi att antalet elever på Språkintroduktionen fortsätter att minska medan andra program ökar istället. För skolorna innebär det att anpassa personalorganisationen utifrån vilka program som eleverna befinner sig på. Totala antalet elever över åren antal elever antal elever Antalet elever i december 2018 fördelas per årskurs enligt Alla kön Flickor Pojkar Alla Man ser här att antalet elever ökar underifrån, vilket stämmer med befolkningskurvan för Eskilstuna. I december 2018 var det 56 procent pojkar i gymnasiet och den högre andelen pojkar hänger samman med flyktingmottagandet under år

44 42 (76) Antalet elever per programgrupp över åren Eskilstuna kommunala gymnasieskola med sin bredd av program har blivit en viktig gymnasieutförare för kommuner runt omkring. Strängnäs, Flen och Kungsörs kommuner erbjuder inte alla program i den egna kommunen och har därför tecknat samverkansavtal med Eskilstuna. Under år 2018 var det ungefär 360 elever som pendlade in från dessa kommuner. Befolkningsökningen i gymnasieåldrarna fortsätter de kommande åren. Se nedanstående demografiska prognos. Bedömningen är att gymnasieskolans lokalytor behöver utökas utöver den fjärde gymnasieskolan i slutet av 2020-talet.

45 43 (76) Gymnasievalet Sökandesiffrorna till de nationella programmen läsåret 2018/2019 visade att antalet behöriga sökande fortsätter att öka. Ungefär 80 procent av eleverna i grundskolans årskurs 9 var behöriga till ett nationellt program. De unga som inte var behöriga till gymnasiet antogs till något av de fem Introduktionsprogrammen. Det Industritekniska programmet visar störst ökning av antalet antagna. Teknikprogrammet fortsätter att attrahera sökande. Rinmangymnasiet har tillsammans med Fabriksföreningen gjort en särskild satsning för att informera om programmen och arbetsmarknaden i Eskilstuna inom tillverkningsindustrin. Den informationssatsningen visar ett positivt resultat i sökandesiffrorna. Nedanstående illustration visar antalet antagna per kön till respektive nationellt program. Fortfarande är gymnasievalet i hög grad bundet till könstraditoner. Alltför låg andel flickor söker till så kallade pojkprogram och för få pojkar till flickprogram. Tillsammans med branscherna genomför skolorna riktade informationsinsatser för att öka intresset hos det underrepresenterade könet. Program Inriktning antagna kvinnor andel i % El- och energiprogrammet Elteknik % Bygg- och anläggningsprogrammet % Fordons- och transportprogrammet % VVS o fastighetsprogrammet % Industriteknikprogrammet % Restaurang och livsmedel % Teknikprogrammet % Samhällsvetenskapsprogrammet Säkerhet % Samhällsvetenskapsprogrammet NIU, idrott % Ekonomiprogrammet Internationell % Samhällsvetenskapsprogrammet Internationell % Estetiska programmet Musik % Ekonomiprogrammet % International Baccalaureate % Naturvetenskapsprogrammet % Naturvetenskapsprogrammet Internationell % Handels- och administrationsprogram % Estetiska programmet Bild och form % Samhällsvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskap % Vård- och omsorgsprogrammet % Hotell- och turismprogrammet % Restaurang och livsmedel Bageri-konditor % Barn- och fritidsprogrammet % Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap % Hantverksprogrammet Frisör % Estetiska programmet Dans % %

46 Kunskapsresultat 44 (76) Kunskapsresultaten har på flera områden ökat under år 2018 i jämförelse med tidigare år. Andelen elever som tar gymnasieexamen på de nationella programmen har ökat från 89 till 90 procent. Med den ökningen ligger nu Eskilstunas aggregerade resultat på samma nivå som genomsnittet i riket. Examensgraden varierar mellan programmen. Högst andel har Samhällsvetenskapsprogrammet på S:t Eskils gymnasium med 96,8 procent och lägst har Barn- och fritidsprogrammet samt Industritekniska programmet, båda på Rinmangymnasiet, med en examengrad på 76,9 procent på båda programmen. Pojkars och flickors resultat skiljer sig anmärkningsvärt mycket åt. Skolorna arbetar på olika sätt för att motivera och stödja pojkarnas lärande för att höja deras resultat. Operation Rädda pojkarna och är en del av jämställdhetsarbetet och har till syfte att arbeta med pojkarnas antipluggkultur. Vi ser att en högre andel av pojkarna, 63 procent, finns på Introduktionsprogrammen och att pojkarna generellt ligger på de lägre betygsnivåerna. Det är viktigt att vi ökar pojkarnas förståelse av att skolan är viktig eftersom det annars finns en risk att de marginaliseras och hamnar i ett utanförskap. En drastisk jämförelse kan göras med pågående och tidigare utveckling i Norrlands inland där lågutbildade män stannat kvar och flickor sökt sig därifrån för att utbilda sig och vad det innebär för kommunernas utveckling. Det här är en utveckling som måste stävjas, både för pojkarnas skull men även för samhällets skull i övrigt. Nationell statistik från Skolverket visar även att den grundläggande högskolebehörigheten, sett alla program, har ökat. Under flera år har skolorna aktivt arbetat för att få eleverna på yrkesprogrammen att gå de tilläggskurser som krävs för att få grundläggande högskolebehörighet. Det märks då andelen med behörigheten har ökat från 70 till 74 procent (riket 73 procent). Andelen elever som tar gymnasieexamen inom tre år på nationella program ligger kvar på 73 procent även i år (riket 76 procent). Inkluderas introduktionsprogrammen minskar andelen som tar gymnasieexamen inom tre år från 58 till 57 procent (riket 66 procent). Cirka 20 procent av våra elever går på något av Introduktionsprogrammen. Alltför låg andel av eleverna på Introduktionsprogrammen gör sig behöriga till ett nationellt program. Den nationella statistiken visar att 25 procent av eleverna på Introduktionsprogrammen i Eskilstuna gör sig behöriga under det första året vilket är långt under rikets snitt som är 15 procent. Sett över en fyraårsperiod har Eskilstunas resultat gällande examen och genomsnittlig betygspoäng visat en stigande trend: Andel (%) examen avgångselever Eskilstuna nationella program totalt juni 2015 juni 2016 juni 2017 juni 2018

47 Genomsnittlig beygspoäng för elever med examen eller studiebevis Eskiltsuna nationella program totalt 45 (76) 16,0 15,5 15,0 14,5 14,0 13,5 13,0 12,5 12,0 13,8 14,0 14,1 14,1 juni 2015 juni 2016 juni 2017 juni 2018 I jämförelse med 8-kommunersgruppen och riket ser resultaten ut som nedan: Andel (%) examen avgångselever nationella program totalt Riket Eskilstuna Gävle Helsingborg Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro juni 2017 juni 2018 Andel (%) examen avgångselever yrkesprogram Riket Eskilstuna Gävle Helsingborg Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro juni 2017 juni 2018

48 Andel (%) examen avgångselever högskoleförberedande program 46 (76) Riket Eskilstuna Gävle Helsingborg Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro juni 2017 juni 2018 Genomsnittlig beygspoäng för elever med examen eller studiebevis nationella program totalt Riket Eskilstuna Gävle Helsingborg Jönköping Linköping Norrköping Västerås Örebro juni 2017 juni 2018 Den generella positiva utvecklingen av kunskapsresultaten kan ha sin grund i ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete kring elevernas lärande. Skolorna har infört så kallade betygstavlor som ger en överskådlig bild av hur respektive elev ligger till kunskapsmässigt i alla ämnen och är tillgängligt för alla undervisande lärare och rektor. Betygstavlorna följs upp kontinuerligt och där insatser behöver göras blir det tydligt för alla runt den eleven. Inom vissa ämnesområden möter eleverna samma struktur för undervisningen, vilket har lett till en igenkänning hos eleverna och de behöver inte möta olika upplägg och lärande då de möter flera olika lärare samma dag. Skolorna har genomfört kompetensutveckling för alla lärare via Skolverkets läslyft. Det har lett till ökat fokus på lässtrategier för alla undervisande lärare. Skolorna har även haft kompetensutveckling Alla ska med för all personal genom Specialpedagogiska myndigheten, SPSM. Det har lett till en ökad förståelse får vilka behov och stöd olika elever kan ha. Eskilstunautmaningen Under de tre senaste åren har gymnasieskolan utvecklat samarbetet med arbetslivet genom Eskilstunautmaningen. Det är ett pilotprojekt i Eskilstuna som en del av Affärsplan Eskilstuna. Projektet syftar till att erbjuda arbetslivet personalförsörjning med elever som gått ut gymnasieskolan och för skolorna och gymnasieeleverna kontakt med arbetslivet. Eskilstunautmaningen erbjuder arbetslivet utmaningar, det vill säga att de vill anta en utmaning och göra skillnad för någon eller några av Eskilstunas ungdomar. Denna utmaning kan till exempel vara

49 47 (76) att en arbetslivsföreträdare är mentor för en elev eller klass men kan även vara att man erbjuder studiebesök, föreläsningar, ställer upp som språkvän, erbjuder feriejobb och så vidare. Det finns många olika varianter på hur arbetslivet kan stödja gymnasieskolan och samarbeta. I grunden handlar det om att näringslivet kan erbjuda gymnasieungdomarna andra målbilder än de som omger ungdomarna i vardagen. Bilden av möjligheter och mål är för många av våra elever mycket begränsad med tanke på Eskilstunas socioekonomiska struktur: Låg utbildningsbakgrund bland de vuxna, hög arbetslöshet och svår ekonomisk situation i många familjer. Där behövs en motvikt och positiva förebilder för att peka på andra möjligheter. Gymnasieskolan har tagit fram en digital plattform som ska underlätta kontakter mellan skolan, lärare och elever samt arbetslivet. Som vi skriver på hemsidan Som arbetsgivare får du tillgång till kompetens och kan samtidigt erbjuda gymnasieungdomar en väg in i arbetslivet genom att anta en eller flera av nedan utmaningar. Under år 2018 har projektet utvecklats och etablerats på alla tre skolorna. Fram till januari 2019 har 150 utmaningar antagits av 94 utmanare och 1352 elever har engagerats i dessa. Trygghet och trivsel samt Normer och värden Den årliga elevenkäten, som genomfördes under hösten 2018 på alla gymnasier inklusive de fristående, visar på aggregerad nivå nedanstående resultat på en fyrgradig skala inom området Trygghet och trivsel. Frågan Jag känner mig trygg på min skola visar ett värde av 3,54 vilket får tolkas som att tryggheten generellt är hög. Pojkarna upplever en högre trygghet än flickorna. Inom området Normer och värden finns det utvecklingsområden. Frågan På vår skola diskuterar vi hur vi skall vara mot varandra ligger på 3,05. Det är en liten ökning mot tidigare år, men behöver utvecklas ytterligare. Likaså behöver kännedomen om Likabehandlingsplanen öka. Antalet anmälningar om utredning av kränkning har under året varit 89 och fördelar sig enligt nedan. Föregående år var det 36 anmälningar. Föregående års siffror var i jämförelse med andra kommuner relativt lågt, vilket Skolinspektionen uppmärksammade oss på i den senaste tillsynen. Myndigheten fann vid intervjuer av elever och medarbetare att rutinen för hur man gör anmälan inte var så välkänd. Skolorna har därför under året säkerställt att rutinen för anmälan om kränkning är väl känd hos både medarbetare och elever. Det förklarar sannolikt en del av ökningen. Anmälan om utredning av kränkning under år 2018 Gymnasieskolan S:t Eskils gymnasium 33 Rinmangymnasiet 37 Rekarnegymnasiet 19

50 Totalt gymnasieskolan (76) Digitalisering Gymnasieskolan har under de senaste fem år arbetat intensivt med digitaliseringen av undervisningen. Samordningen har skett genom Digitaliseringsrådet för gymnasiet som består av ansvariga skolledare på gymnasiet, förstelärare med IKT-uppdrag, personal från Skoldatateket samt gymnasiestrateg. Rådet har delegering från skolledningarna att arbeta fram riktlinjer för digitaliseringsarbetet och att samordna kvalitetsarbetet på de tre gymnasieskolorna kring detta område. Kort kan sägas att den digitala infrastrukturen finns på plats, alla elever har var sin dator och varje skola har ett digitaliseringsmål inskrivet i sina verksamhetsplaner. Det finns också ett samarbete mellan gymnasiet, grund- och förskola gällande digitalisering för att få den röda tråden genom utbildningsformerna. Det som nu måste prioriteras är den systematiserade kompetensutvecklingen för personalen så att likvärdigheten för eleverna garanteras gällande digitaliseringen av undervisningen. Här kommer också partnerskapet med RISE med i bilden (se ovan). En ökad måluppfyllelse med hjälp av digitaliseringens möjligheter är det som eftersträvas. Jämställdhet Skillnaden mellan flickors och pojkars skolresultat är stor i stort sett på alla områden och därför ett fokusområde i gymnasiets systematiska kvalitetsarbete. Flickorna har högre examensgrad, högre betygsmedelpoäng och behörighet till högskolan. Vi har också i stor utsträckning kvar de traditionella könsmönstren när det gäller valen till gymnasiets nationella program. Pojkarna hittas i högre grad på yrkesprogrammen och mycket få flickor väljer bygg- eller fordonsutbildningarna och få pojkar Barn- och omsorgsprogrammet eller Vårdprogrammet. Jämställdheten finns med i skolornas verksamhetsplaner för att få systematiken och en förstelärare med specifikt jämställdhetsuppdrag finns idag på en av skolorna. Under 2019 ska liknade uppdrag för förstelärare finnas även på de andra två skolorna. I verksamhetsplanen för 2019 finns dessutom formulerat ett åtagande att utse en modellskola på gymnasiet för jämställdhetsarbetet. Elever med särskilda behov Eskilstunas befolkning ökar och så elevantalet på gymnasieskolan. Med det ökar även antalet elever med särskilda behov. Det finns många olika orsaker till elevers svårigheter att delta i den vanliga undervisningen på gymnasieskolan. Idag finns det välfungerande resursenheter som Rekarnevillan och Basklass vilka är anslagsfinansierade och vänder sig till alla elever i Eskilstuna som har särskilda behov. Verksamheterna är samfinansierade av Socialförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen. Basklass har 12 platser och Rekarnevillan har åtta platser. Behovet i Eskilstuna är mycket större än dessa 20 platser. Därutöver finns Fristadshus som vänder sig till ungdomar som avbrutit gymnasiet eller aldrig börjat av olika skäl. Verksamheten Fristadshus är ett gemensamt ansvar för fyra nämnder: gymnasie-, kultur- och fritids-, social- och arbetsmarknads och vuxenutbildningsnämnden. Gymnasieskolan bedriver även en gymnasieutbildning för elever med autismspektrumtillstånd. Den kallas för ERC, Extra ResursCentrum, och finns på Rinmangymnasiet med 30 platser. Behovet är större än vad skolan kan erbjuda och behöver anpassas utifrån Eskilstunas växande befolkning. Kommunala aktivitetsansvaret, KAA - Fristadshus Fristadshus är en verksamhet inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) för ungdomar som av olika skäl inte påbörjar eller senare avbryter sina gymnasiestudier. Kommunen har ett ansvar för att erbjuda individer i åldern år olika verktyg eller aktiviter för att få dem till att återgå och

51 49 (76) slutföra sin gymnasieskola med gymnasieexamen. Det kan finnas lika många orsaker som individer till varför inte skolgången fungerar. Hur många ungdomar som omfattas av det kommunala aktivitetsansvaret kan variera från dag till dag främst beroende på inflyttningar till kommunen och utskrivningar från gymnasieskolor. Vid årsskiftet var det 387 ungdomar som omfattades av KAA. Dessa siffror är med reservation för fel i matchningen mellan de olika systemen för skolornas elevrapportering och KAA-systemet. En viss del av ungdomarna hamnar fel och måste hanteras manuellt. Födda Summa Totala antalet Åtgärd Arbete Avböjt Ej fått kontakt Uppsökande verksamhet/hembesök görs kontinuerligt när inte kontakt etablerats med ungdomarna på annat sätt. När adressaten är okänd på adressen meddelas Skatteverket för vidare efterforskning. Det finns ett batteri med olika åtgärder som inledningsvis erbjuds individen som samtalsstöd, social träning, praktik och utbildning. Målet för varje individ är att hen ska börja eller återgå till gymnasiestudier och nå gymnasieexamen. Det finns en ökning med nästan 200 individer inom det kommunala aktivitetsansvaret i jämförelse med föregående år. Den stora ökningen ligger i gruppen okända som kommunen inte lyckats få tag på. Gymnasiesärskolan Gymnasiesärskolan reformerades under 2013 och har liksom gymnasieskolan fått tydligare kunskapsfokus. Tillsammans med Skolverket och Uppsala universitet i insatsen Samverkan för bästa skola bedriver vi ett arbete för att implementera den nya läroplanen. I Eskilstuna erbjuder gymnasiesärskolan fyra av de nio yrkesprogram som finns inom skolformen. Det finns även det individuella alternativet. Yrkesprogrammen inom gymnasiesärskolan är: - Fastighet, anläggning och byggnation - Hotell, restaurang och bageri - Hälsa, vård och omsorg - Samhälle, natur och språk - Eleverna på yrkesprogrammen ska genomföra 22 veckors APL på någon arbetsplats under de fyra gymnasieåren. Det är inte alltid lätt att få fram platserna. I juni 2018 lämnade sex elever gymnasiesärskolan efter fyra år. Betygsmedelvärdet var 14,0, något högre för pojkarna än för flickorna. Tre elever läste individuellt program och fick inte kvantifierbara betyg. Samtliga elever fick fullständigt gymnasiesärskolebevis. Det finns ingen nationell statistik över gymnasiesärskolans resultat i riket och Eskilstuna kan därför inte jämföra sig med rikets totala resultat. Internationellt arbete Det internationella arbetet tar sig olika uttryck inom gymnasieskolan, allt från utbytes- och studieresor till temadagar och engagemang som till exempel FN-skola. Gymnasieskolan söker och har fått tilldelat Erasmus+ -projektmedel som framför allt används till yrkeselever som förlägger en del av sitt arbetsplatsförlagda lärande (APL) på en praktikplats utomlands. Här finns olika upparbetade kontaktvägar och eleverna åker till Storbritannien, Tyskland, Luxemburg, Frankrike, Spanien och Malta för praktik inom sitt specifika yrkesområde. Även Introduktionsprogrammen deltar i ett internationellt utbyte med Skottland; ett uppskattat inslag som pågått under flera år.

52 50 (76) Under tre års tid har S:t Eskils gymnasium med förvaltningens stöd jobbat med ett förberedande arbete kring ett projekt kring mentorskap för nyanlända elever där inspiration hämtas från ett arbete som bedrivs i Hamburg. Det handlar i grunden om att ge våra nyanlända elever målbilder av de möjligheter som finns i vårt svenska samhälle genom att handledas av tidigare nyanlända elever som gått igenom skolsystemet och nu antingen arbetar eller studerar. Genom dessa mentorer får de nyanlända en uppfattning av vad som finns i samhället utanför skolan när den tiden är över och vad som krävs för att uppnå de mål de har i sitt liv. Projektet bedrivs med en partner i Hämeenlinna i Finland och ESF-medel har finansierat projektet som avslutas under Personalförsörjning Gymnasieskolan har en hög andel behöriga och legitimerade lärare. Vi ser dock en ökande rörlighet bland lärare, det vill säga att man säger upp sin lärartjänst mitt under pågående läsår för att gå till annat arbete. Det är en tendens som inte funnits tidigare. Det innebär större svårigheter att rekrytera mitt under läsåret och kan innebära att vikarie får sättas in. Ämneslärarutbildningen mot gymnasieskolan kommer inte att räcka till för att fylla de vakanser som kommer att uppstå framöver. Redan nu tar rekryteringar till yrkeslärare och vissa ämneslärarkategorier mycket längre tid. Sjukfrånvaron är fortsatt låg och ligger på rullande 12-månaders snitt med ett värde 2,7 procent. 34 karriärtjänster är tillsatta och till tre tjänster pågår rekrytering. Tjänsterna är besatta av lärare utifrån skolornas utvecklingsbehov och lärarnas yrkesskicklighet. De deltar på olika sätt i att stötta skolledningarna att höja elevernas måluppfyllelse. Det är rektors ansvar att inlemma förstelärarnas arbete i det systematiska kvalitetsarbetet och ska ses som en viktig resurs för rektorerna att förankra och jobba med de mål som fastslås i enheternas verksamhetplaner vid varje läsårsstart i augusti. Resultatet från årets medarbetarenkät redovisades under hösten, se nedan resultatet på aggregerad nivå. Den arbetsrelaterade utmattningen har ökat något i jämförelse med enkäten från år Under föregående år anpassades personalorganisationerna på skolorna då antalet elever på Språkintroduktion minskade samtidigt som antalet elever ökade på de nationella programmen. Dessa förändringar i organisationen har bidragit till ökningen av stapeln för arbetsrelaterad utmattning. Medarbetarenkätens resultat varierar mellan skolorna och varje rektor tillsammans med sina medarbetare arbetar fram handlingsplaner utifrån enkätens resultat. Som helhet visar enkäten ett högt resultat på effektivitet, socialt klimat och lärande i arbetet samt att HME ligger på en hög och bra nivå. Medarbetarenkäten 2018 för kommunala gymnasieskolan

53 Ekonomiskt resultat Totalt gick gymnasiet tkr. Inledningen på budgetåret var ansträngt med minskande elevvolymer på Språkintroduktionen som medförde ett omfattande omställningsarbete. Under höstterminen har det visat sig att inflyttningen av nyanlända har ökat, vilket har lett till ökade intäkter. 51 (76) Statliga bidrag Åren efter gymnasiereformen, Gy11, fanns det en mängd av olika riktade statsbidrag att söka från Skolverket för att implementera och utveckla den nya reformen. Nu finns det inte längre så många riktade statsbidrag att söka. Eskilstuna ansöker om alla de bidrag som aviseras och år 2018 var tilldelningen enligt nedan. Även om beloppen inte är så höga så ger dessa medel ökade möjligheter att utveckla verksamheten, framförallt visar det sig inom Introduktionsprogrammen. Gymnasieskolan har under 2018 erhållit följande riktade statliga bidrag: Behörighetsgivande utbildning för yrkeslärare Kompetensutveckling för yrkeslärare Gymnasial lärling, utvecklingspengar Introduktionsprogrammen Entreprenörskap i skolan Försöksverksamhet branschskola S:a Fyraårigt processmål P17. Andel elever som tar examen på de nationella gymnasieprogrammen ska vara högre än rikssnittet Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 1-årigt åtagande 89% 90% Skillnaden mellan pojkars och flickors examensgrad ska vara mindre än två procentenheter Status Färdiggrad Genomfört arbete: Under flera år har resultatskillnaden mellan pojkar och flickor på de nationella programmen funnits med i det systematiska kvalitetsarbetet på gymnasieskolan. I skolornas verksamhetsplaner har detta funnits med i målen som följts upp i på enhets-, program- och lärarnivå. I arbets- och ämneslagen har genusskillnaderna varit ett återkommande tema och det har även tagits upp i dialogsamtal med huvudmannen. Resultat: Examensandelen bland de elever som lämnade de nationella gymnasieprogrammen i juni 2018 uppgick till 87%, en försämring med 2 % från föregående år. Flickorna har ökat sin andel till 92% medan pojkarnas resultat har försämrats och uppgår nu till 82%. Skillnaden mellan könen har alltså ökat i förhållande till 2017 då skillnaden var mindre än 2 % till flickornas fördel. Förra årets minskning av skillnaden mellan könen förklarades till stor del av att flickornas resultat försämrades i förhållande till föregående år men 2018 gjorde flickorna en rejäl förbättring. Här är skillnaderna mellan programtyperna stora: På högskoleförberedande program är skillnaden mindre (6%) medan

54 den på yrkesprogrammen är större (15%). Cirka 7 % av eleverna hade betyget F i kursen Gymnasiearbete (9% pojkar och 4% flickor) och då uppnår eleven inte gymnasieexamen. 52 (76) Analys: Trots ett flerårigt fokus på resultatskillnaderna mellan pojkar och flickor i gymnasieskolan ökade alltså skillnaden i examengrad mellan pojkar och flickor i årets kull som avslutade gymnasieskolan. Problem med resultatet i vissa kurser, till exempel gymnasiearbetet, är en av förklaringarna men klart är att gymnasieskolan måste fortsätta sitt arbete i att höja pojkarnas examensgrad och behålla flickornas höga. Det enda stället där det kan ske är i undervisningen och ett fortsatt fokus måste finnas på alla nivåer i skolan: Elever, lärare och ledning. Ett stort problem som skolan har att jobba emot är den starka "antipluggkultur" som är utbredd bland pojkarna och mer uttalad på vissa program. Vi ser till exempel att examensskillnaden är dubbelt så stor på yrkesprogrammen i jämförelse med de högskoleförberedande programmen. Frågan måste vara i fokus på alla program och alla nivåer och kräver även fortsättningsvis en systematik i planering och systematik i genomförandet. Genomströmningen på Introduktionsprogrammen ska öka och närma sig snittet i riket. Beskriv 1-årigt åtagande Status Färdiggrad Genomfört arbete: Introduktionsprogrammen (IM) har stått i fokus under läsåret för att hantera de cirka 900 eleverna som går på dessa program (25 % av totala antalet elever). 60% av dessa elever går på Språkintroduktionen (IMSPR) och finns programmet finns på alla tre gymnasieskolor. Det finns en IM-samordningsgrupp bestående av ansvariga skolledare och strateg som arbetar med samordning och utveckling av programmen för att uppnå högre genomströmning för eleverna. Det finns ett särskilt 19-åringsspår för de elever där bedömningen görs att eleverna inte kommer att göra sig behöriga innan de fyller 20 år och inte hinner påbörja sina studier på ett nationellt program. I dessa grupper, som finns på alla tre skolorna, Resultat: IM-programmen har en låg genomströmning av elever, både faktisk och i förhållande till jämförbara kommuner. År 2017 var genomströmningen för IM-elever i Eskilstunas kommunala gymnasieskola 15% i jämförelse med rikets 24%. Med genomströmning menas andel elever från IM-program som bytt till ett nationellt program under läsåret. Eleverna tenderar till att bli kvar på IM under hela sin gymnasietid. Framför allt gäller detta våra nyanlända elever som finns på IMSPR, inte minst för att de kommit sent i skolåldern till Sverige och inte når tillräckliga kunskaper i det svenska språket för att komma in på ett nationellt program. Men, den här bilden finns även på Yrkesintroduktionen (IMYRK) och det individuella alternativet (IMIND). På Preparandutbildningen, där eleverna saknar ett fåtal betyg, är genomströmningen klart högre och de eleverna är inriktade på att komma in på ett högskoleförberedande program. Även på IMPRO, där elever går som saknar ett fåtal ämnen och som är inriktade på att komma in på ett yrkesprogram, visar sig ha en högre genomströmning. Analys: IM-programmen är gymnasieskolans akilleshäl. Med 25 % av eleverna är programmen större än något av de nationella programmen. Över 20 % av eleverna från grundskolan har hittills kommit obehöriga till gymnasiets IM-program och dessutom har dessa fyllts på med nyanlända elever i gymnasieåldern. Med insikten att eleverna till största del inte gör sig behöriga till ett nationellt program under sina tre år på IM måste vi börja tänka nytt. Skolverket har uppmärksammat problematiken nationellt med "inlåsningseffekter" på IM och erbjuder sedan våren 2018 så kallade yrkespaket, ett slags yrkesprogram utan gymnasiegemensamma ämnen och helt inriktade på att få jobb direkt efter avslutade studier. De leder inte till en gymnasieexamen. Tanken är att eleven ska kunna påbörja ett yrkespaket på IM på gymnasiet och sedan eventuellt avsluta det inom

55 53 (76) vuxenutbildningen. Planeringen är nu att eleverna på IM ska få gå den första terminen/året på något av IM-programmen och lyckas de inte med behörigheten till ett nationellt program under tiden ska de erbjudas ett av de 50 yrkespaket som finns så att gymnasietiden ska kunna leda till en anställning. Eleven kan sedan komplettera sina studier inom vuxenutbildningen vid senare tillfälle. En sådan förändring kräver en samordning och samsyn mellan skola och vuxenutbildning och som ett första steg kommer Skolverket att genomföra en utbildningsinsats för dessa i september. Detta får bli ett första steg för att öka måluppfyllelsen för Introduktionsprogrammen. P18. Genomsnittliga betygspoäng på de nationella gymnasieprogrammen ska vara högre än rikssnittet Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 1-årigt åtagande 14,1 Skillnaden mellan pojkars och flickors betygsresultat ska minska. Pojkarnas betygsmedelvärde ska öka 0,2 poäng och flickorna bibehålla nivån Beskriv 1-årigt åtagande Status Färdiggrad Genomfört arbete: Under de senaste åren har det viktigaste målet i verksamhetsplanerna på gymnasieskolan varit att fokusera på själva undervisningen och utveckla den mot ökad måluppfyllelse för eleverna. Det har skett på olika nivåer (arbets-, ämneslag, ledning och huvudman) med en brett anslag av metoder och åtgärder. Elevhälsan har förstärkts och jobbar med ett förebyggande arbetssätt gentemot elever och personal. Heltidsanställda mentorer stöttar på flera program lärarna i arbetet kring eleverna så att lärarna får mer tid till sin undervisning och utvecklingen av den. Stöd i olika ämnen ges på skolorna utifrån en resultatanalys som görs fortlöpande tillsammans med huvudman. Resultat: Det totala betygsresultatet för eleverna som lämnade gymnasieskolan i juni 2018 steg med 0,1 poäng sett till föregående år och uppgår nu till 14,2. Den siffran överensstämmer med snittet för riket föregående år. Däremot ökade skillnaden mellan pojkars och flickors betygsresultat var den skillnaden 0,6 poäng till flickornas fördel och den siffran har ökat till 1,5 poäng. Pojkarna når i år 13,4 poäng i snitt på de nationella programmen och flickorna 14,9. Skillnaden mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program gällande betygsmedelvärdet flickor och pojkar är stor: På högskoleförberedande program är den 1,6 poäng medan den på yrkesprogrammen är 0,7 poäng. Analys: Pojkarnas betygsmedelvärde har försämrats lika mycket som flickornas har förbättrats vilket har lett till en stor skillnad mellan könen. På samma sätt som den ökade skillnaden i examensgraden mellan könen blir åtgärderna desamma: Fortsatt fokus på kärnprocesserna såsom undervisningens utveckling och stödet till lärare. Ytterligare fokus läggs på ämnen/kurser där de sämre resultaten finns: Matematik 1 och 2 med underkurser, Svenska som andra språk samt gymnasiearbetet.

56 54 (76) P % av avgångseleverna ska ha grundläggande behörighet till universitet och högskola Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 1-årigt åtagande 70% 67% Andelen elever på yrkesprogrammen som når grundläggande högskolebehörighet ska öka till snittet i riket Beskriv 1-årigt åtagande Status Färdiggrad Genomfört arbete: Elever på yrkesprogrammen måste läsa ett utökat antal kurser för att uppnå grundläggande högskolebehöriget sedan gymnasiereformen genomfördes Detta har bland annat lett till att antalet elever på dessa program successivt har minskat. För att motverka detta har de flesta yrkesprogram på den kommunala gymnasieskolan i Eskilstuna erbjudit de högskoleförberedande kurserna (Engelska 6, Svenska 2 och 3) i grundtimplanen på 2500 poäng. Om eleven sedan inte aktivt väljer bort dessa kurser i åk 2 och 3 kommer de att klara högskolebehörigheten. Allt fler elever läser och klarar kurserna. Med ett motiverande förhållningssätt och stöd från personalen stiger andelen för varje år som går. Resultat: När det gäller avgångseleverna på yrkesprogrammen i juni 2018 uppnådde drygt 40 % av dem den grundläggande högskolebehörigheten. Rikets siffra föregående år var 35%. Det varierar mellan programmen hur stor andel som blir behöriga till högskolan men sett i det stora hela stiger andelen. På Hotell- och turismprogrammet blev 86% av eleverna behöriga medan Barn- och fritidseleverna uppnådde endast 15 %. Analys: Att lägga de högskoleförberedande kurserna i grundtimplanen verkar vara en lyckosam väg och vi hoppas på att yrkesprogrammens attraktionskraft ökar för de eleverna som är intresserade av en fortsättning på högskolan efter avslutade yrkesprogramsstudier och en tids arbete. Hittills verkar det ha varit verkningsfullt och vi fortsätter med upplägget framöver. P20. Elever i gymnasieskolan ska uppleva att de har delaktighet och inflytande i verksamheterna Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 3,13 3,15 P21. Elever i gymnasieskolan ska uppleva trygghet i skolan Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 3,42 3,50 Senaste kommentar ( ):

57 3. Fler jobb 55 (76) Näringsliv och arbete Arbetsmarknadsåtgärder Bedömning Trend 1-årigt åtagande Förutsättningar för nya jobb ska skapas av Eskilstuna kommunkoncern tillsammans med andra aktörer, genom affärsplan Eskilstuna. (KS, alla nämnder och bolag) Arbetet initieras och hålls samman av Näringslivsavd på kommunledningskontoret. Nämnden har 21 Statlig trainee på BAL-avtal, 35 Medhjälpare på BEA-avtal och 11 Medhjälpare på AB-avtal. Status Färdiggrad Verka för att få igång en medflyttar- och inflyttarservice i samarbete med andra aktörer genom samfinansiering. (KS, DEAB, MSP, KFAST, KFN, BUN, SBN) Arbetet initieras och hålls samman av Näringslivsavdelningen på kommunledningskontoret. Status Färdiggrad Nämnden ska i samverkan fortsätta driva och utveckla den permanenta verksamheten Fristadshus, en väg för ungdomar ut i studier eller arbete (AVN, BUN, SN) Status Färdiggrad Demokrati 1-årigt åtagande Kartlägga och tydliggöra kommunkoncernens tjänster och service för att underlätta etablering i samhället för nyanlända kvinnor och män, flickor och pojkar. (KS, BUN, SN, AVN, VON, KFN, KFAST) En förutsättning för att nyanlända ska komma i utbildning och/eller arbete är att personerna och deras familjer kan etablera sig i samhället. Under 2018 kartläggs och tydliggörs kommunkoncernens tjänster och service för att underlätta etablering i samhället. Exempel på områden är förskola, skola, fritid och boende. Arbetet initieras och hålls samman av kommunstrateg välfärd på kommunledningskontoret. Status Färdiggrad

58 56 (76) Vidareutveckla arbetet mot mäns våld mot kvinnor med fokus på våldsförebyggande arbete och hedersrelaterat våld. (SN, alla nämnder och bolag) Samtliga förvaltningar och bolag ska finnas representerade med minst en processledare i det koncernövergripande Kvinnofridsnätverket. Lokala kvinnofridsgrupper ska bildas under ledning av processledaren på respektive förvaltning och vid behov även i bolagen. Samtliga förvaltningar och bolag ska genom representation i kvinnofridsnätverket bidra till att revidera den koncernövergripande handlingsplanen Eskilstuna- En fristad för kvinnor. Samtliga förvaltningar ska vid behov även ha representanter i en kommunövergripande samverkansgrupp kring hedersrelaterat våld och förtryck. Berörda förvaltningar ska även ge medarbetare möjlighet att delta i de utbildningsinsatser kring hedersrelaterat våld och förtryck som erbjuds genom kommunen. Status Färdiggrad Vi hade 170 personer till utbildningen i Hedersrelaterat våld och att vi formerar grupper både på förvaltningen och även representanter på kommungemensam nivå inom de olika områdena/nätverk. Utbildning 1-årigt åtagande Skapa en gemensam ingång för barn och elever med behov av komplexa insatser Skapa en gemensam verksamhet för barn och elever med behov av socialpsykiatriska insatser (SN, BUN, VON) Status Färdiggrad Arbetet pågår

59 Effektiv organisation 57 (76) 6. Kvalitet Processkvalitet Kvalitetsutveckling Bedömning Trend Fyraårigt processmål P70. Andelen ekologiska livsmedel ska öka Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend Målet på 50% är uppnått % P71. Andel (procent) av verksamheter i förvaltningar och bolag ha en enkel handlingsplan för hur verksamheten ska utvecklas genom kartläggning och analys ur jämställdhetsperspektiv. Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend Ny skrivning i Läroplanen gör att arbetet omprioriteras Läroplanen har reviderats med skrivningar om jämställdhet och förändringarna gäller från den 1 juli i år. Det kan vid en första anblick tyckas vara ganska små förändringar i ordval men de nya formuleringarna behöver reflekteras tillsammans med personalen inför skolstarten i augusti samt under läsåret och de ger en del nya öppningar i hur arbetet med jämställdhet kan utvecklas, vad analyser kan bygga på och hur mål kan formuleras. Utifrån läroplanens skrivningar påbörjas arbetet med analys av verksamheten utifrån ett jämställdhetsperspektiv i grundskolan och särskolan. P ska antalet idéer/förbättringsförslag uppgå till 700 Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend P uppgår matsvinn i kommunens verksamheter till max 10 % Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 12% Svinnmätningens resultat för: Skola 16 % Förskola 20,5 % Åtgärder som genomförs för att minska matsvinnet:

60 Se över matsedel Information om pedagogiska måltider ska finnas tillgängliga i alla matsalar Visningstallrik för att visa hur mycket en portion är 58 (76) Information till förskolans områdeschefer om hur man tillsammans kan minska matsvinnet genom bättre samarbete mellan kök och avdelningar Matsvinnstävlingar inom vissa skolor minskat matsvinn ger någon form av belöning så som till exempel extra servering av elevernas favoriträtt (taco mm) Det finns en osäkerhet kring antalet matgäster, i vissa fall kan det blir en överproduktion när antalet matgäster inte blir det förväntade. En uppföljning och dialog med skolan kring antalet matgäster behöver förbättras för att vi ska uppnå målet för P jobbar alla anställda på en miljöcertifierad arbetsplats Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend Förskolor och grundskolor arbetar med grön flagg. Vi undersöker vilken modell för miljöcertifiering av gymnasieskolor och förvaltningskontoret vi ska använda. Kontaktpersoner från olika förvaltningar har träffat stödperson centralt för att planera arbetet. Arbetet med att miljödiplomera förvaltningskontoret påbörjas 2019 Gymnasieskolorna väntar med att påbörja arbetet till årigt åtagande Under 2018 utarbetas en planering för miljöcertifiering av förvaltningskontoret och gymnasieskolorna och arbetet påbörjas senast 31 dec 2018 Beskriv 1-årigt åtagande Status Färdiggrad Förskolor och grundskolor arbetar med grön flagg. Vi undersöker vilken modell för miljöcertifiering av gymnasieskolor och förvaltningskontoret vi ska använda. Kontaktpersoner från olika förvaltningar har träffat stödperson centralt för att planera arbetet. Arbetet med att miljödiplomera förvaltningskontoret ät försenat och påbörjas Gymnasieskolorna väntar med att påbörja arbetet till 2019 P uppgår andelen förverkligade idéer/förbättringsförslag till 10 % Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend Kommunikation Bedömning Trend

61 59 (76) Genomföra kriskommunikation Under året har sex krissituationer uppstått och fått stor uppmärksamhet i media. Kommunicera uppdrag och tjänster 1. E-tjänstJämför service har införts för alla skolor och förskolor. Numera kan alla vårdnadshavare och andra intresserade jämföra skolors resultat och bemanning på Eskilstuna.se 2. Skolval grundskolanett digitalt marknadsföringsmaterial har tagits fram för skolvalet till grundskolan. Materialet används i sociala medier och Eskilstuna.se 3. Ny förskolekatalogny förskolekatalog har tagits fram. 4. Synliggöra kärnverksamheternafem korta filmer om våra verksamheter har tagits fram och fått stort genomslag i sociala medier. 5. Ny struktur på Eskilstuna.seStrukturen på förvaltningens ingångssidor har anpassats till samma struktur som övriga förvaltningar. En ny webborganisation för förskolan har tagits fram. Skapa förutsättningar för kommunikativ organisation 1. Bilden av våra förskolor och skolorkommunikation har tillsammans med KLK tagit fram en anpassad varumärkesutbildning för förvaltningen. Förvaltningsledningsgruppen tillsammans med andra utvalda nyckelroller har genomfört utbildningen, totalt tre halvdagar. Utbildningen har fått bra feedback i utvärderingen och kommer att genomföras för chefer inom förskola och grundskola under Workshop sociala medierförvaltningens nätverk för sociala medier har genomfört två workshops. 3. Utbildning i sitevisiontvå utbildningar i sitevision har hållits för nya webbredaktörer. 4. InformationsträffarInformationsträffar på förvaltningsledningskontoret har införs under året för att öka medarbetarnas delaktighet. 5. Informationsforum för chefer på Eskilstuna.seGemensamt forum för förvaltningens chefer har tagits fram på Internportalen i samarbete med HR och ekonomi. 6. Introduktion nya chefer och medarbetareett nytt koncept för introduktion av nya chefer och medarbetare har tagits fram tillsammans med HR och ekonomi. 7. Planerad kommunikationfler förvaltningsövergripande projekt behöver kommunikationsstöd. Fjärde gymnasieskolan och medarbetarenkäten är två exempel på arbeten som fått stöd under Under året påbörjades också ett långsiktigt arbete med lokalplanerarna för att ta fram en strategi för byggkommunikation i förvaltningen. Fyraårigt processmål P upplever 70 % nytta av internportalen Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 1-årigt åtagande

62 2018 ska förskolan, grundskolan och gymnasieskolan i Eskilstuna kommun ska behålla minst en topp 5 placering i SKL:s årliga granskning av kommunernas webbplatser. Mäts i oktober 2018 Beskriv 1-årigt åtagande Status Färdiggrad 60 (76) Vid senaste granskningen av SKL rankades våra webbplatser i topp P får 95 % svar på e-post inom 2 dagar Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend Mål för 2018 Fö 90 % Gr 70 % 1-årigt åtagande Svar på e-post inom två dagar. Mäts i förskolan och grundskolan. Vid servicemätningen 2018 ska värdet för förskolan vara minst 90 procent och värdet för grundskolan minst 80 procent Status Färdiggrad Senaste kommentar ( ): Resultat Förskolan 100 % Grundskolan 100 % P får 80 % kontakt med handläggare via telefon inom 2 minuter Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 1-årigt åtagande Kontakt med handläggare via telefon. Mäts i förskolan och grundskolan. Vid servicemätningen 2018 ska förskolans värde vara minst 75 procent och grundskolans värde minst 70 procent. Andelen lyckade kontaktförsök där svar på fråga/frågor erhölls Sedan KKiK 2014 har vi väntat kvar tills vi fått svar på huvudnumret jämfört med att vi tidigare brutit efter 60 sek. väntan. Därför kan tillgängligheten ha ökat efter Jämförelsen mot tidigare år görs med 60 sekundersintervall Status Färdiggrad Resultat Fsk 75 % (100 % mer än 2 min) Gr 75 % (83 % mer än två min)

63 P uppfattar 90 % ett gott bemötande vid telefonkontakt 61 (76) Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 1-årigt åtagande Ett gott bemötande vid telefonkontakt. Mäts på förskolan och grundskolan genom servicemätning Vid mätningen 2018 ska värdet för förskolan och grundskolan vara minst 85 procent. Status Färdiggrad Resultat Fsk 100%, Gr 100% 1-årigt åtagande 90 procent av de pressutskick som skickas från förvaltningskontoret ska generera en nyhet. Mäts i juni och december 2018 Status Färdiggrad Senaste kommentar ( ): Under 2018 skickades närmare 30 pressinbjudningar och pressmeddelanden. 90 % av pressutskicken genererar en nyhet i media. Tillgodose behovet av IT stöd Bedömning Trend Fyraårigt processmål P ska minst 60 % av ärenden komma in via e-tjänst - inom utvalda viktiga områden Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 100 % 100 % 45 % Vi mäter ansökan barnomsorg, fritidshem och grundskoleplacering har 100 gjorts via e-tjänst 1-årigt åtagande 2018 ska andel ärenden som kommer in via e-tjänst ska ligga på minst 90 % Vi mäter ansökan barnomsorg, fritidshem och grundskoleplacering. Status Färdiggrad Vi mäter ansökan barnomsorg, fritidshem och grundskoleplacering. Perioden jan -aug har 100 % gjorts via e-tjänst 1-årigt åtagande

64 62 (76) Samtliga nämnder och bolag deltar i ett gemensamt utvecklingsarbete för förbättrad styrning och ledning av jämställdhetsintegreringsarbetet i respektive förvaltning och bolag. Arbetet leds av kommunstyrelsen och utgår från Modellkommunprojektets benchmarkingmetodik. (KS, alla nämnder och bolag) Syftet med åtagandet är att ytterligare vässa jämställdhetsintegreringsarbetet i hela kommunkoncernen och att höja lägstanivån för kommunkoncernen som helhet. Detta genom att förvaltningar och bolag lär av varandra i ett styrt program som utgår från Modellkommunprojektets benchmarkingmetodik, se ( Arbetet initieras och hålls samman av avdelningen Välfärd på kommunledningskontoret. Status Färdiggrad BUN deltar 2019 Samtliga nämnder och bolag ska delta i arbetet med att omsätta det gemensamma programmet för "digital förnyelse" till handlingsplaner med årliga aktiviteter. Aktiviteterna ska stärka kommunens attraktivitet, våra tjänsters kvalitet och organisationens effektivitet. (KS, alla nämnder och bolag.) Det digitala ska vara det normala. Välfärdens arbetsmetoder kan effektiviseras och kvalitet kan höjas genom bättre och fler digitala lösningar. Medborgarnas möjlighet att påverka och få tjänster utförda kan på samma vis öka genom en ökad digitalisering. Det innebär att verksamheterna ska beskriva sina interna och externa processer för tjänster och service, för att i nästa steg digitalisera och automatisera där det går och är lämpligt. Lämpligheten utgår från att aktiviteterna ska stärka kommunens attraktivitet, våra tjänsters kvalitet och organisationens effektivitet. Arbetet initieras och hålls samman av Ledningsstaben (IT-chef) på kommunledningskontoret. Status Färdiggrad För att säkerställa att kommunen levererar jämställd service, ger ett jämställt bemötande och har en jämställd resursfördelning ska alla nämnder och bolag år 2019 ha en enkel handlingsplan för hur verksamheten ska utvecklas ur jämställdhetsperspektiv. (KS, alla nämnder och bolag) Alla verksamheter (enheter, avdelningar osv) som rapporterar i BI Hypergene ska senast vid utgången av år 2019 ha en aktuell och enkel handlingsplan för att åtgärda ojämställdhetsproblem i verksamheten, som de upptäckt i kartläggning och analys av sin verksamhet ur jämställdhetsperspektiv. Arbetet initieras och hålls samman av avdelningen Välfärd på kommunledningskontoret. Status Färdiggrad

65 63 (76) 7. Attraktiv arbetsgivare Medarbetare Kompetensförsörjning HR-enhetens fokus under 2018 Under 2018 har HR-enheten fokuserat på att förstärka processer och kunskaper hos chefer och medarbetare inom lönebildning, samverkan och arbetsmiljö. Arbetet har även handlat om framtagande av handlingsplan för införande av Heltid som norm, Kompetensförsörjningsplan enligt ny mall och tidsintervall samt förberedelser för överlämning av medarbetare till nya måltidsorganisationen. Översyn av Personalpoolens uppdrag Personalpoolens uppdrag har tydliggjorts och renodlats för att bättre kunna stödja verksamheterna med vikarier. Numera ingår LAS- och konverteringsbevakning i personalpoolen samt en tydligare uppföljning av vikariaten i verksamheten. Ett förslag har arbetats fram på ytterligare förändringar av nya arbetsuppgifter för personalpoolen i samband med att vikariehanteringen för måltidspersonal lämnar nämnden Antal anställda Antalet månadsanställda medarbetare har minskat med 35 personer från december 2017 till december Andelen tillsvidareanställda är 84 % och visstidsanställda är 16 %. Nämnden består till 80 % av kvinnor 20 % av män. Nämnden har 21 Statlig trainee på BAL-avtal, 35 Medhjälpare på BEA-avtal och 11 Medhjälpare på AB-avtal. Omställning och rekrytering Under första halvåret, januari till juni, har ett omställningsarbete genomförts i grundskolan och gymnasieskolan för att anpassa verksamheterna till nya ekonomiska förutsättningar. Ett 40-tal tillsvidareanställda medarbetare har fått nya liknande uppdrag inom förvaltningen. Ca 10 visstidsanställda medarbetare avslutades i förtid. Genom personalpoolen har arbete funnits till de medarbetare som har kompetens som elevassistent, kock, ekonomibiträde och barnskötare i väntan på en ny fast placering. Omställningsarbetets sista placering till nytt uppdrag genomfördes under augusti. Parallellt med omställningsarbetet har rekrytering av samtliga pedagoggrupper, men även övriga yrkesgrupper som exempelvis skolsköterskor, psykologer, speciallärare, specialpedagoger samt yrkes- och studievägledare skett då dessa yrken inte omfattats av omställningen. Under våren har avidentifierad rekrytering använts vid några tillfällen inom ramen för jämställdhetsoch mångfaldsarbetet. Arbetet har väckt intresse internt i organisationen men fler rekryteringar behöver göras där det finns ett större urval innan ställningstagande för fortsatt hantering. Inför höstterminen startade rekryteringsarbetet av obehöriga lärare tidigare vilket har skapat bättre planeringsförutsättningar inför det nya läsåret. Under hösten har ett arbete startat tillsammans med chefer och fack för att kunna erbjuda tillsvidareanställningar till barnskötare i större utsträckning för att bli en mer attraktiv arbetsgivare. Verksamhetsintegrerad grundlärarutbildning MDH Ett samarbete mellan Mälardalens högskola, Eskilstuna kommun och kommuner i Sörmland och Västmanland om att anställa medarbetare som får möjlighet att studera grundlärarprogrammet F-3 i

66 64 (76) kombination med arbete startade läsåret 2018/2019. Det resulterade i att tre medarbetare erbjudits anställning för att under dryga fyra år studera och arbeta i kombination. Efter den första terminen är parterna nöjda med samarbetet. Introduktion En revidering av introduktionen av alla nya medarbetare har gjorts med fokus på att skapa en översiktsbild av funktioner och uppdrag som förvaltningen har ansvar för samt en förståelse för medarbetaruppdraget. Ett nytt introduktionsprogram för obehöriga lärare har arbetats fram och genomförts för att stärka dem i sitt uppdrag och öka kunskaperna kring läroplan och undervisningsuppdraget. Introduktionsprogrammet har bidragit till en bättre arbetsmiljö för både de obehöriga lärarna och utbildade lärarna. En planering för ytterligare fördjupning av introduktionsprogrammet har inletts och då kommer även nyexaminerade lärare och förskollärare att delta. Kompetensutveckling med statsbidrag Ett arbete gjorts för att sprida kunskap om de möjligheter som erbjuds gällande studier med statsbidrag. Samtidigt har rutiner uppdaterats och villkoren för de studerande setts över. Under vårterminen 2018 fick totalt 20 lärare individuell kompetensutveckling genom tre av de statsbidragsfinansierade insatser som finns för pedagoger. Vilket är en ökning med 8 personer jämfört med vårterminen För 14 lärare erhölls Statsbidrag för högskolestudier i specialpedagogik, för fem lärare erhölls statsbidraget Lärarlyftet II och för en lärare erhölls Statsbidrag för högskolestudier i SvA/Sfi. Under höstterminen 2018 fick totalt 19 lärare individuell kompetensutveckling genom två av de insatser som finns. För 13 lärare erhölls Statsbidrag för högskolestudier i specialpedagogik och för sex lärare erhölls statsbidraget Lärarlyftet II. Motsvarande period 2017 erhölls statsbidrag för 15 lärare fördelat på ett bidrag för högskolestudier i specialpedagogik, ett bidrag för studier i SvA/Sfi och 13 stycken för Lärarlyftet II. Yrkessvenska Under hösten har 19 barnskötare fått fortbildningsinsatser för att stärka sin kompetens inom yrkessvenska med fokus på förskolans uppdrag och läroplan. Utbildingen sker i samarbete med arbetsmarkand och vuxenförvaltningen och en fortsättning sker för medarbetare inom både förskolan och grundskolan under Sjukfrånvaro Den totala sjukfrånvaron i december 2018 är 7,7 % vilket är en försämring med 0,2 % sedan december 2017 då sjukfrånvaron var 7,5 %. Kvinnornas sjukfrånvaro i december 2018 är 8,5 % och männens sjukfrånvaro i december 2018 är 4,3 %. Kvinnornas sjukfrånvaro har försämrats med 0,2 % och männens sjukfrånvaro har försämrats med 0,3 % i jämförelse med Målnivån för 2018 är satt till 6,3 % och uppfylls inte vid årets slut. Arbetsmiljö Samtliga verksamheter har haft överlämningsmöten tillsammans med HR-enheten på Konsult och uppdrag enligt implementationsplanen och arbetar enligt rehabiliteringsprocessen. I samband med omställningsarbetet genomfördes riskanalyser med fokus på krav och resurser i arbetet och handlingsplaner för att skapa så goda arbetsmiljöförutsättningar som möjligt. Arbetet i förskolan med fokus på den sociala arbetsmiljön och värdegrundsfrågor inom arbetslagen fortlöper i samarbete med HR-konsulter, chefer och medarbetare.

67 65 (76) Uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet genomfördes för första gången digitalt i arbetsmiljöverkets verktyg enligt den nya rutinen för 2018 under våren. Medarbetarenkät 2018 Hållbart medarbetarengagemang, HME och Stolt över att arbeta i Eskilstuna kommun mättes i medarbetarundersökningen september månad HME-frågorna riktar in sig på områdena; motivation, ledarskap och styrning. Utfallet 81,3 är en försämring från 2017 års mätning med resultatet 82,4. För verksamheterna blev resultatet följande; Förskolan 80,5 (82,7), Grundskolan 81,3 (81,5) och Gymnasieskolan 82,4 (84,1). Målnivån 82 uppnåddes inte. Medarbetare som är stolta att arbeta inom nämnden är totalt 84,4 %, vilket är en ökning jämfört med värdet 2016 som var 82 %. Förskola har 84 % (81,3 %) stolta medarbetare, Grundskola har 84,6 % (82,9 %) stolta medarbetare och Gymnasieskolan har 74,9 % (77,3 %) stolta medarbetare. Målnivån uppnås. Andelen medarbetare födda utanför Norden ska öka Andelen medarbetare födda utanför Norden är totalt 16 % vilket är en ökning från 2017 som var 13,8 %. Av alla tillsvidareanställda kvinnor är 15 % (13,5 %) födda utanför norden och av alla tillsvidareanställda män är 17 % (15,2 %) födda utanför Norden. Målnivån uppnås. Åtagande i årsplan omfördelning av arbetsuppgifter Nämnden har inom ramen för Verktygslådans projektmedel arbetat med att omfördela arbetsuppgifter. Arbetssättet är en del i att arbetsdela och använda medarbetarnas högsta kompetensnivå. Se aktiviteter inom Verktygslådan nedan. Aktiviteter inom Verktygslådan Piloten; Kompanjonskap i grundskolan har pågått under läsåret 2017/2018 och har syftat till att avlasta lärarna mentorsuppdraget, för att frigöra mer tid till undervisning. Projekts slutredovisning visar att det finns ett behov av att organisarera arbetet på detta sätt för lärarna då kunskapsuppdraget har fått mer fokus, det har främjat det kollegiala lärandet, de elevsociala frågorna har fått en snabbare hantering samt att rektor har fått mer utrymme till det pedagogiska ledarskapet. Piloten; Seniora kompetenser i förskolan avslutades under våren Syftet har varit att genom erfarna förskollärare stötta befintlig personal i att utveckla undervisningen och det pedagogiska arbetet i stort. Fyra personer anställdes på två olika förskolor, och resultatet visar att möjligheten till mer planerad verksamhet, och fördjupad undervisning, har ökat. Det är genom andra projekt i kombination med detta, tydligt att det finns ett fortsatt behov av fler resurser i förskolan. Piloten; Serviceassistenter i förskolan startade under våren 2018 och har syftat till att öka förskollärarnas tid med pedagogisk planering och arbete i direkt barngrupp. Arbetsuppgifter som avlastats dvs. servicearbetsuppgifter har varit i anslutning till måltider och praktiska uppgifter av vaktmästarkaraktär. Projektet har lett till att verksamheten fortsätter i egen regi. Piloten; Resurs för obehöriga lärare har syftat till att ge stöd i handledning, samplanering, medbedömning och betygsättning som gynnar lärare, obehöriga lärare och skolledning. Piloten blir även en del i introduktionsprogrammet för obehöriga lärare. Projektet löper under läsåret 2018/2019. Jämställdhetsintegrering Under 2018 har två utredningar om kränkande särbehandling gjorts gällande anmälan om kränkande särbehandling mellan medarbetare och mellan medarbetare chef. Stöd och service

68 Verksamheten Stöd och service överfördes till Vård- och omsorgsnämnden Huvudprocess 66 (76) Tillgodose behovet av kompetensförsörjning Bedömning Trend Fyraårigt processmål P85. Hållbart medarbetarengagemang ska uppgå till Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 81,3 82,4 82,0 Hållbart medarbetarengagemang mättes i medarbetarundersökningen september månad Utfallet 81,3 är en försämring från 2017 års mätning med resultatet 82,4. För verksamheterna blev resultatet följande; Förskolan 80,5 (82,7), Grundskolan 81,3 (81,5) och Gymnasieskolan 82,4 (84,1). Målnivån 82 uppnås ej. P86. Den totala sjukfrånvaron hos medarbetarna uppgår 2019 till max 5,9 procent Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 7,7% 7,5% 6,3% Den totala sjukfrånvaron i december 2018 är 7,7 % vilket är en försämring med 0,2 % sedan december 2017 då sjukfrånvaron var 7,5 %. Kvinnornas sjukfrånvaro i december 2018 är 8,5 % och männens sjukfrånvaro i december 2018 är 4,3 %. Kvinnornas sjukfrånvaro har försämrats med 0,2 % och männens sjukfrånvaro har försämrats med 0,3 % i jämförelse med P87. Andelen medarbetare födda utanför Norden ska öka Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 16,0% 13,8% 9,7% Andelen medarbetare födda utanför Norden är totalt 16 % vilket är en ökning från 2017 som var 13,8 %. Av alla tillsvidareanställda kvinnor är 15 % (13,5 %) födda utanför norden och av alla tillsvidareanställda män är 17 % (15,2 %) födda utanför Norden. Målnivån uppnås. P88. Andelen medarbetare som är stolta över att arbeta inom Eskilstuna kommun ska öka. Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 84,4% 81,7% Medarbetare som är stolta att arbeta inom nämnden är totalt 84,4 %, vilket är en ökning jämfört med värdet 2016 som var 82 %. Förskola har 84 % (81,3 %) stolta medarbetare, Grundskola har 84,6 % (82,9 %) stolta medarbetare och Gymnasieskolan har 74,9 % (77,3 %) stolta medarbetare. Målnivån uppnås. 1-årigt åtagande

69 67 (76) Samtliga förvaltningar ansvarar för att samordning och stöd i rehabiliteringsarbetet överförs till HR-enheten på Konsult och uppdrag enligt implementationsplanen, dock senast den 31 mars (KS, alla nämnder.) Arbetet initieras och hålls samman av HR-avdelningen på kommunledningskontoret. Status Färdiggrad Samtliga verksamheter har haft överlämningsmöten tillsammans med HR-enheten på Konsult och uppdrag enligt implementationsplanen. Under året ska tre yrkeskategorier genomlysas utifrån krav och innehåll i arbetet för att möjliggöra omfördelning av arbetsuppgifter mellan fler kategorier. (KS, BUN, VON) Detta åtagande fördelas på tre olika nämnder/bolag och respektive nämnd/bolag ska genomlysa en yrkeskategori var. Arbetet initieras och hålls samman av HR-avdelningen på kommunledningskontoret. Status Färdiggrad Piloten; Kompanjonskap i grundskolan har pågått under läsåret 2017/2018 och har syftat till att avlasta lärarna mentorsuppdraget, för att frigöra mer tid till undervisning. Projekts slutredovisning visar att det finns ett behov av att organisarera arbetet på detta sätt för lärarna då kunskapsuppdraget har fått mer fokus, det har främjat det kollegiala lärandet, de elevsociala frågorna har fått en snabbare hantering samt att rektor har fått mer utrymme till det pedagogiska ledarskapet. Piloten; Seniora kompetenser i förskolan avslutades under våren Syftet har varit att genom erfarna förskollärare stötta befintlig personal i att utveckla undervisningen och det pedagogiska arbetet i stort. Fyra personer anställdes på två olika förskolor, och resultatet visar att möjligheten till mer planerad verksamhet, och fördjupad undervisning, har ökat. Det är genom andra projekt i kombination med detta, tydligt att det finns ett fortsatt behov av fler resurser i förskolan. Piloten; Serviceassistenter i förskolan startade under våren 2018 och har syftat till att öka förskollärarnas tid med pedagogisk planering och arbete i direkt barngrupp. Arbetsuppgifter som avlastats dvs. servicearbetsuppgifter har varit i anslutning till måltider och praktiska uppgifter av vaktmästarkaraktär. Projektet har lett till att verksamheten fortsätter i egen regi. Piloten; Resurs för obehöriga lärare har syftat till att ge stöd i handledning, samplanering, medbedömning och betygsättning som gynnar lärare, obehöriga lärare och skolledning. Piloten blir även en del i introduktionsprogrammet för obehöriga lärare. Projektet löper under läsåret 2018/2019.

70 8. Stabil ekonomi 68 (76) Tillgodose behovet av ekonomi och redovisning Bedömning Trend Barn- och utbildningsnämnden har fått resultatet på -16 mnkr från 2017 avskrivet av Kommunfullmäktige. Barn- och utbildningsnämndens ekonomiska helårsresultat för 2018 är negativt med -22,5 mnkr. Ett stort underskott för tilläggsbelopp är orsaken till det stora negativa resultatet. Kostnaden för beviljade tilläggsbelopp är 79,5 mnkr för året. Budget var 40 mnkr och budget överskrids därmed med 39,5 mnkr. Resultatet för våra verksamheter exkluderat tilläggsbeloppen är + 17 mnkr. Barn- och utbildningsnämnden befinner sig i en expansiv demografisk fas och verksamheten fordras att vara flexibel och följa barn- och elevförändringarna. Förskolan gör ett positivt resultat på 19,4 mnkr, grundskolan + 4,9 mnkr och gymnasieskolan +0,3 mnkr. Särskolan har med sig ett underskott på -0,4 mnkr från 2017, vilket ökas på 2018 och särskolans resultat slutar på -0,6 mnkr. En stor förändring i semesterlöneskulden orsakar den enskilt största avvikelsen på förvaltningsgemensamt. De fyra verksamhetsområdena utgör 95,5 % av barn- och utbildningsnämndens budget, eller 2 261,8 mnkr av totalt 2 368,2 mnkr. Omsorgsverksamheten gick 1 april över till Vård och Omsorgsnämnden varför den totala budgeten för nämnden minskat under Periodavvikelsen januari - december Budgetavvikelsen för 2018 är -22,5 mnkr. Föregående år var budgetavvikelsen -16 mnkr Torshälla inkluderat. Förskolan har en positiv budgetavvikelse på 19,4 mnkr för Fler barn som går över 25 timmar i veckan genererar intäkter till berörda förskolor, vilket är en orsak till överskottet. Förskolan har blivit beviljade statsbidrag för mindre barngrupper för hösten 2018 på totalt nästan 15mkr vilket inte var med i budgeten. Grundskolan har en positiv budgetavvikelse för 2018 på 4,9 mnkr. Resultatet har sedan delår 2 bättrats på då elevantalet ökat betydligt. Tilläggsbelopp för elever med särskilda behov avviker för året positivt med 14 mnkr och grundskolan har dessutom fått mer statsbidrag från skolverket beviljade än budgeterat. De största statsbidragen med positiva avvikelser är Likvärdig skola (+9,5 mnkr), Ökad jämlikhet (+7,3 mnkr), och Läxhjälp (1,9 mnkr) och Lågstadiesatsningen (+1,0 mnkr). Gymnasieskolans avvikelse för 2018 är 0,3 mnkr positiv. Under året har gymnasiet haft en intäktsökning som till stor del beror på att statsbidragen överskrider budget. Avvikelsen i antal elever på totalen i gymnasiet jämfört med budget är marginellt, men fördelningen mellan program har gjort att intäkterna hamnar över budget. Elevantalet på program med hög skolpeng ligger över budget medan elevantalet på program med lägre skolpeng har minskat. Särskolan har en negativ budgetavvikelse på 0,6 mnkr. Särskolans verksamhet består av små enheter och det har under 2018 uppstått oförutsedda kostnader som inte varit påverkbara fullt ut. Dessa gör att det varit svårt för särskolan att hålla budget. Alla utförande enheter inom barn- och utbildningsförvaltningen är resultatenheter. Det innebär att chefen har ett ekonomiskt ansvar för verksamhetens intäkter och kostnader. Fler barn och elever genererar ökade intäkter och omvänt minskar intäkterna när barn- och elevantalet sjunker. Resursfördelningsmodellen är omedelbar och ställer krav på effektiv omställning. Syftet är att tydliggöra resultatansvaret och att föra ut resurserna till utförande enhet.

71 Resultat för helåret 69 (76) Barn- och utbildningsnämndens helårsresultat för 2018 är -22,5 mnkr. Tidigare års underskott på -16 mnkr är avskrivna på totalnivå. Nivån på tilläggsbelopp är betydligt högre än budget och är orsaken till det stora negativa helårsresultatet. Beslut fattade på gamla kriterier ger kostnader under 2018, men även nivån på nya beslut överskrider budget betydligt. Från tidigare års överskott har Kommunfullmäktige beslutat tillskott på 5 mnkr till Grundskolan och 1,5 mnkr till Gymnasieskolan. De enheter där underskott finns arbetar kontinuerligt för att återställa de medtagna underskotten. Dagens över- och underskottsmodell innebär att Barn- och utbildningsnämndens enheter kan ha med sig under- eller överskott från tidigare år vilka ska användas eller återställas inom verksamheten. Med de tillskott som gjorts har det funnits möjlighet att för vissa enheter mildra kostnadsbesparingarna under Nämndens totala intäkter avviker positivt mot budget med 91,3 mnkr. Fler barn och elever än budgeterat leder till ökade intäkter med 19,1 mnkr och till detta tillkommer statsbidrag och liknande med 60 mnkr. Kostnaderna under 2018 har varit högre än budgeterat och en stor post där är framförallt kostnader genererade på grund av tilläggsbeloppsbeslut. Vissa inköp som inte var budgeterade har dessutom gjorts. Förskolans resultat är +19,4 mnkr. Förskolan följer upp ekonomin i sina sju förskoleområden, där alla dessa har en ekonomi i balans vid utgången av Enstaka förskolor har avvikelser, vilket arbetas med kontinuerligt. Fler barn än tidigare år ger ökat ekonomiskt utrymme men ställer också krav på verksamhetsanpassningar. Strukturtillägg samt differentierad ersättning beroende på vistelsetid har införts. Resultatet 2018 indikerar att resurserna fördelas bättre så att fler enheter visar balans. Förskolan har haft med sig underskott från tidigare år på -0,7 mnkr trots avskrivning av underskott enligt Kommunfullmäktiges beslut. Familjecentralerna genererar ett överskott då planerade familjecentraler ännu inte är öppnade och vissa bara igång i begränsad omfattning. Grundskolans resultat är +4,9 mnkr. Tillskott på 5 mnkr samt avskrivning av tidigare års underskott gör att möjligheter ges att satsa inom vissa områden. Enheter med underskott från 2017 har under året fortsatt arbetet med att få sin ekonomi i balans. Ytterligare insatser behövs på några få enheter där man inte nått de resultat som planerats. Elevökningen samt det sent inkomna statsbidraget Likvärdig skola har dock på totalnivå gett ett ökat ekonomiskt utrymme för grundskolan. Grundskolan fått också fått fler positiva beslut på tilläggsbelopp än vad som budgeterats. Gymnasieskolans resultat slutar på +0,3 mnkr. Tillskott på 1,5 mnkr har gjort det möjligt att mildra omställningsarbetet till viss del. Elevvolymerna på totalen är i nivå med budget, men fördelningen mellan programmen har gjort att skolpengen totalt sett är högre än budget. Under hösten har det på vissa enheter varit inköpsstopp för att klara budget 2018, men vissa enheter har ytterligare anpassningar i verksamheten att göra då man inte är helt i balans. Särskolans resultatavvikelse 2018 är -0,6 mnkr. Under 2018 har man därmed inte lyckats jobba bort sitt ingående underskott på -0,4 mnkr. Från och med 2017 är verksamheten resursfördelad med skolpeng på motsvarande sätt som förskolan, grundskolan och gymnasieskolan. Denna resursmodell ger en bättre balans för särskolan. Detta blir extra tydligt när volymerna ökar. Vid svängningar i elevvolymer är det ibland svårt att ställa om i dessa små verksamheter, vilket får effekter på ekonomin års budget vad gäller investeringar i fasta anläggningar är 342 mnkr. Vi har under 2018 haft investeringsutgifter på 98,5 mnkr vilket är betydligt under budget. I övrigt är statusen för nämndens större fastighetsrelaterade objekt per verksamhetsområde per sista december 2018 enligt nedanstående:

72 Förskolan: Skiftingehus förskola 70 (76) Under hösten har Skiftingehus gamla förskolan rivits och den nya börjat byggas. Förskolan kommer att ha plats för 240 barn i åldrarna 1-5 år. Kickoff genomfördes under hösten där barn från förskolan deltog och startade rivningen av förskolan och tog det första spadtaget. Förutom barn och personal från förskolan så var Barn- och utbilningsförvaltningen, Barn- och utbildningsnämnden, Eskilstuna kommunfastigheter och PEAB representerade. Förstudie för utbyggnad av Fodgegatans förskola med 80 platser har fortsatt under Förstudie för utbyggnad av Hattmakarens förskola med 80 platser pågår. Grundskolan: Planering/förstudie av ombyggnation av Skiftingehus är klar och första etappen med ombyggnation av kök/matsal och idrottshall planeras att genomföras sommaren Förstudie Forskaren pågår. Slutförs våren Förstudie pågår - utbyggnationen av Skogsängsskolan skolan. Skolor på Väster volymstudie pågår. Planering mindre om- och tillbyggnationer pågår. Gäller bland annat Edvardslundskolan och Kjula skola. Gymnasieskolan: Ombyggnation i Rinmanskolan, i syfte att samla hela gymnasiesärskolan i en och samma byggnad står klar för inflytt februari Förstudie angående ombyggnation av byggprogrammet på Rekarneskolan är klar och ombyggnationen startas upp sent hösten Projektet försenat. Förstudie angående byggnation ny paviljong i Ekeby (filial till Rekarneskolan) är klar och ombyggnationen startas upp sent hösten Projektet försenat Övrigt: Planering och projekteringen av förskol- och skolgårdar fortsätter under Förstudie arbete för Campus Eskil har påbörjats. Fristadsskolans planerade flytt till kvarteren Västra folkskolan och Vildrosen. Samt S:t Eskils kommande lokalbehov, som bland annat omfattar utbyggnation kök och ny matsal och elevcafeteria. Ny träningsskola förstudie har påbörjats. Fyraårigt processmål P89. Nämnder och bolag ska ha en ekonomi i balans. Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend Siffrorna i tabellen ska relateras till totalt 42 stycken ekonomiskt sammanhängande verksamhetsområden/enheter.

73 P uppgår avtalstroheten till minst 75 % 71 (76) Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend 74,0% P91. Kvadratmeter per boende i nya vård- och omsorgsboenden Utfall 2018-dec Utfall 2017 Mål 2018 Bedömning Trend LSS-barnboendet i området Lundby har en yta av 66 kvm per barn. 1-årigt åtagande Utarbeta förslag och genomföra effektiviseringar och intäktshöjande åtgärder som sammanlagt förbättrar kommunkoncernens ekonomi med 150 miljoner kronor inför årsplan (KS, samtliga nämnder och bolag) Arbetet initieras och hålls samman av avdelningen Ekonomi och kvalitet på kommunledningskontoret. Status Färdiggrad Hög kostnadsmedvetenhet ska gälla vid alla större investeringar. Fokus vid samtliga nybyggnationer är effektiva ytor och planlösningar som minimerar investerings-, drift- och årliga personalkostnader. (KS, KFAST, samtliga nämnder) Arbetet initieras och hålls samman av avdelningen Ekonomi och kvalitet på kommunledningskontoret. Status Färdiggrad Kostnadsmedvetenhet är alltid i fokus vid investeringar

74 Tabeller verksamhetsberättelse 2018 Utgåva: Tabeller verksamhetsberättelse 2018 Status: Påbörjad Rapportperiod: Organisation: Barn- och utbildningsförvaltningen Ekonomisk redovisning Resultaträkning Konto Utfall helår 2017 Utfall helår 2018 Budget helår 2018 Avvikelse helår 2018 Försäljningsintäkter 124,8 63,2 67,9-4,7 Taxor och avgifter 64,0 67,3 65,1 2,2 Hyror och arrenden 1,0 1,0 1,0 0,0 Bidrag 169,5 179,5 119,5 60,0 Kommun-/nämndersättning 91,0 145,0 131,7 13,3 Resursfördelning (skolpeng, a-pris etc) 2 047, , ,9 19,1 Överförda projektmedel 1,4 1,4 Summa INTÄKTER 2 497, , ,2 91,3 Personalkostnader , , ,8-41,9 Uppdragstagare och beredskapsarbetare -3,1-3,1-0,1-3,0 Lokalkostnader - 323,7-356,6-344,8-11,8 Köp av verksamhet -47,2-21,3-11,8-9,5

75 73 (76) Lämnade bidrag -16,9-1,4-1,2-0,2 Livsmedel -62,4-60,7-58,5-2,2 Material -58,3-77,9-57,1-20,8 Tjänster - 192,3-157,1-135,2-21,9 Preliminärbokförda kostnader -1,5-1,0-1,0 Kapitalkostnader -16,2-14,0-12,7-1,4 Summa KOSTNADER , , ,2-113,6 Finansiella intäkter 0,0 Finansiella kostnader -0,1-0,2-0,2 Summa FINANSNETTO -0,1-0,2-0,2 Felkonto och frikoder 0,0 0,0 0,0 Summa ÅRETS RESULTAT -6,1-22,5 0,0-22,5 Över-/underskott -9,9 0,0 0,0 Summa RR inklusive semesterlöneskuld -16,0-22,5 0,0-22,5 Driftredovisning per enhet Ansvar2 Nettokostna der ack - Dec 2017 Nettokostna der ack - Dec 2018 Budget 2018 Avvikelse helår 2018 Förvaltningsgemensamt -77,2-95,6-49,2-46,4 Förskolan - 591,1-630,5-650,0 19,5 Grundskolan - 969, , ,7 4,9

76 74 (76) Gymnasiet - 344,5-343,8-344,0 0,3 Omsorgsverksamheten -91,2 0,0 0,0 0,0 Särskolan -67,7-74,5-74,3-0,2 Gymnasiesärskolan -13,4-15,7-15,3-0,4 Summa Barn- och utbildningsnämnden , , ,4-22,5 Investeringsredovisning Investeringsprojekt Utfall helår 2017 Utfall helår 2018 Budget helår 2018 Avvikelse helår 2018 Inventarier -18,2-15,3-15,3 Fastigheter och anläggningar -7,1 1,7 1,7 Summa Investeringsprojekt -25,3-13,6-13,6 Driftredovisning per huvudprocess Verksamhetsprocess Skapa förutsättningar för förtroendevalda att fatta beslut Förskola, Utveckla lärande, omsorg, normer och värden Grundskola och fritidshem, Utveckla lärande, omsorg, normer och Utfall helår 2017 Utfall helår 2018 Budget helår 2018 Avvikelse helår ,6-2,9-2,6-0,3-594,2-664,6-640,2-24, , , ,4-68,2

77 75 (76) Gymnasieskola, Utveckla lärande, omsorg, normer och värden Vuxenutbildning, Utveckla lärande, omsorg, normer och värden Gemensamt, utbildning (fördelas i RS) - 368,6-379,4-363,5-16,0 2,8 0,8 3,5-2,6-71,2-1,2-69,7 68,5 Ge vård och stöd till barn och unga -90,3-3,1-2,5-0,6 Ge stöd och omsorg till äldre -3,8-3,2-2,9-0,4 Förvaltningsgemensamt (att fördelas i RS) Finans, skatter och kommun/nämndersättning -2,5-0,9-0, , , ,3 22,3 Summa -16,0-22,5 0,0-22,5 Personalredovisning Antal månadsanställda År: 2018 Period: December Organisation: Barn- och utbildningsnämnden Sysselsättningsgrupp: Månadsanställda Avtal: 01 AB Antal anställda: Fasta rapporter Totalt, antal Tillsvida re, antal Kvinnor Dec 2018 Män Dec 2018 Totalt Dec 2018 Kvinnor Dec 2017 Män Dec 2017 Totalt Dec 2017 Förändring totalt antal Förändring i % % %

78 76 (76) Visstid, antal % År: 2018 Period: December Organisation: Barn- och utbildningsnämnden Avtal: 01 AB Tillsvidareanställda: Tillsvidare Hel- och deltider, % Kvinnor Dec 2018 Män Dec 2018 Totalt Dec 2018 Kvinnor Dec 2017 Män Dec 2017 Totalt Dec 2017 Deltid 6.2% 3.2% 5.6% 8.2% 3.2% 7.3% Heltid 93.8% 96.8% 94.4% 91.8% 96.8% 92.7% Sysselsättningsgrad År: 2018 Period: December Organisation: Barn- och utbildningsnämnden Sysselsättningsgrupp: Månadsanställda Avtal: 01 AB Tillsvidareanställda: Tillsvidare Sysselsätt ningsgrad Kvinnor Dec 2018 Män Dec 2018 Totalt Dec 2018 Kvinnor Dec 2017 Män Dec 2017 Totalt Dec 2017 Förändring totalt, antal 98.1% 99.2% 98.3% 97.6% 99.2% 97.9% 0.40% Sjukfrånvaro, medelvärdet senaste 12 månader År: 2018 Organisation: Barn- och utbildningsnämnden Avtal: 01 AB Tillsvidareanställda: Tillsvidare Period sjukfrånvaro_löpande år: December Kvinnor Dec 2018 Män Dec 2018 Totalt Dec 2018 Kvinnor Dec 2017 Män Dec 2017 Totalt Dec 2017 Förändring totalt, antal Totalt % 8.5% 4.3% 7.7% 8.3% 4.0% 7.5% 0.2%

79 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) Slutrapport Intern styrning och kontroll 2018 Fas: Slutrapport Intern styrning och kontroll Rapportperiod: Organisation: Grundskolenämnden SAMMANFATTNING Barn- och utbildningsnämndens plan för internstyrning och kontroll 2018 har hanterat elva risker. Planen omfattade en kontrollåtgärd och tio kontrollmoment. Fyra av de tio kontrollmomenten var gemensamma för Eskilstuna kommunkoncern. De största avvikelserna finns i tre av de kommungemensamma kontrollmomenten. Här behöver barnoch utbildningsförvaltningen förtydliga rutiner, följa upp att rutiner efterföljs, utbilda medarbetare men också från kommunledningskontoret krävs kommungemensamma förtydligande rutiner. Genomförandet av kontrollmomenten för de kommungemensamma kontrollerna behöver tidigareläggas under verksamhetsåret, för att förvaltningen ska hinna få resultat, analysera och komma med eventuella åtgärder. Även nämndens egna kontrollmoment kommer tidigareläggas, så att de i möjligaste mån inte kontrolleras sista kvartilen. I övrigt har 2018 års interna styrning och kontroll fungerat tillfredsställande kommer med tre nämnder att innebära tre planer för intern styrning och kontroll :50 1

80 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) HUVUDPROCESS Förskola RISKEN ATT ETT BARN KOMMER BORT INTRÄFFAR PÅ GRUND AV BRISTANDE RUTINER, VILKET LEDER TILL EN OTRYGG FÖRSKOLA FÖR BARN OCH VÅRDNADSHAVARE SAMT BRISTANDE FÖRTROENDE. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens Kontrollmoment Bedömning Resultat Åtgärd Förskolorna har upparbetade rutiner enligt gällande krispärm framarbetad av barn- och utbildningsförvaltningen och kommunicerad sedan våren RISKEN ATT EN PERSON MED EJ GODKÄNT UTDRAG UR BELASTNINGSREGISTRET ANSTÄLLS INTRÄFFAR PÅ GRUND AV BRISTANDE RUTINER, VILKET LEDER TILL EN OTRYGG MILJÖ FÖR BARN OCH VÅRDNADSHAVARE. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens Kontrollmoment Bedömning Resultat Åtgärd Kontrollen har genomförts i digital enkätform. 127 av förvaltningens totalt 140 chefer har besvarat enkätens tre frågeställningar. Resultatet visar att frågeställningen - Kontrollera att informationen av rutinen ges till nyanställda chefer vid deras introduktion, genom att fråga nyanställda chefer det senaste året om sådan information delgivits dem som chefer. Svaret visar att 35 % (44 st) av chefer fått Förslag på åtgärd är att i skolchefernas veckobrev bifoga rutinen och beskriva vikten av att se över den egna rutinen vid nyanställning samt förlängning av vikariat och visstidsanställning. Vidare förslås att rutinen muntligt kommuniceras vid chefsmöten i de olika skolformerna :50 2

81 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) kännedom om rutinen vid introduktionen. 6 % (7 st) anger att de ej fått kännedom om rutinen vid introduktionen. Det är möjligt att frågeställningen har uppfattats fel då endast x antal chefer börjat sin anställning det senaste året. Kontrollera att rutinen är känd hos samtliga chefer genom att ställa frågan till samtliga chefer. Svaret visar att 96 % (122 st) känner till rutinen för registerutdrag och att 4 % (5 st) inte känner till rutinen för registerutdrag. Kontrollera om rutin finns för att uppvisa registerutdrag som vikarie eller visstidsanställd när man byter tjänst inom barnoch utbildningsförvaltningens verksamheter. Då registerutdrag endast är giltig i 12 månader. Svaret visar att 90 % (114 st) har en rutin för vikarier eller visstidsanställda vid byte av tjänst inom förvaltningen, då registerutdraget är tidsbegränsat. 10 % (13 st) svarar att de inte har en rutin för detta :50 3

82 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) Grundskola RISKEN ATT EN PERSON MED EJ GODKÄNT UTDRAG UR BELASTNINGSREGISTRET ANSTÄLLS INOM GRUNDSKOLAN INTRÄFFAR PÅ GRUND AV BRISTANDE RUTINER, VILKET LEDER TILL EN OTRYGG MILJÖ FÖR ELEVER. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens Kontrollmoment Bedömning Resultat Åtgärd Kontrollen har genomförts i digital enkätform. 127 av förvaltningens totalt 140 chefer har besvarat enkätens tre frågeställningar. Resultatet visar att frågeställningen - Kontrollera att informationen av rutinen ges till nyanställda chefer vid deras introduktion, genom att fråga nyanställda chefer det senaste året om sådan information delgivits dem som chefer. Svaret visar att 35 % (44 st) av chefer fått kännedom om rutinen vid introduktionen. 6 % (7 st) anger att de ej fått kännedom om rutinen vid introduktionen. Det är möjligt att frågeställningen har uppfattats fel då endast x antal chefer börjat sin anställning det senaste året. Kontrollera att rutinen är känd hos samtliga chefer genom att ställa frågan till samtliga chefer. Svaret visar att 96 % (122 st) känner till rutinen för registerutdrag och att 4 % (5 st) inte känner till rutinen för registerutdrag. Kontrollera om rutin finns för att uppvisa registerutdrag som vikarie eller visstidsanställd när man byter tjänst inom barnoch utbildningsförvaltningens verksamheter. Då registerutdrag endast är giltig i 12 månader. Svaret visar att 90 Förslag på åtgärd är att i skolchefernas veckobrev bifoga rutinen och beskriva vikten av att se över den egna rutinen vid nyanställning samt förlängning av vikariat och visstidsanställning. Vidare förslås att rutinen muntligt kommuniceras vid chefsmöten i de olika skolformerna :50 4

83 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) % (114 st) har en rutin för vikarier eller visstidsanställda vid byte av tjänst inom förvaltningen, då registerutdraget är tidsbegränsat. 10 % (13 st) svarar att de inte har en rutin för detta. RISKEN ATT EN RISKBEDÖMNING INTE GENOMFÖRS INFÖR VARJE KEMILABORATION PÅ GRUND AV BRISTANDE RUTINER, VILKET LEDER TILL EN OTRYGG MILJÖ FÖR ELEVER PÅ GRUNDSKOLAN VID KEMILABORATIONER. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens Kontrollmoment Bedömning Resultat Åtgärd Kontrollerade enheter - Årbyskolan, Gökstensskolan, Skiftinge hus och Skogstorpsskolan - har dokumenterade och genomförda riskbedömningar och gör sådana kontinuerligt. De uppdateras och finns tillgängliga för elever och personal i pärm som finns i NOsalen. NO-lärarna har ett behov av att delge varandra framtagna dokumentationer, för att få en mer kvalitativ riskbedömning. Det finns också ett behov av att ha en dokumentation som är enhetlig i alla kommunens skolor. Förslag på att varje enhet som har en NO-institution skickar en ansvarig lärare, för att höstterminen 2018 träffas under en dag, för att i samverkan ta fram en enhetlig dokumentation för riskbedömningar för Eskilstunas grund- och gymnasieskolor. Skolchef för grund- och gymnasieskolan ansvarar för att tillsammans med enheternas chefer bestämma en dag för en sådan träff. Under den här dagen skulle säkerhetssamordnaren vara delaktig och den funktion som får uppdraget att ta fram den dokumentation som behövs för att följa "Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor" och andra lagar och förordningar. Förslag är att barn- och ungdomsförvaltningen upphandlar en digital lösning för kemikalieregister dit alla elever och lärare har inloggningsuppgifter :50 5

84 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) RISKEN ATT DIGITALISERINGEN I GRUNDSKOLAN INTE FUNGERAR TILLRÄCKLIGT BRA PÅ GRUND AV BRISTANDE FÖRSTÅELSE, KOMPETENS OCH UNDERMÅLIG MASKINPARK, VILKET LEDER TILL ATT SKOLA INTE KAN MÖTA UPP LAGKRAVEN. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens Kontrollåtgärd Titel Färdiggrad Senaste kommentar ( ): Vad gäller tillgången till digitala enheter i verksamheten är den tämligen god, särskilt till elever där vi har 1-1 från årskurs 4 till årskurs 9. Ålderstigna enheter finns men under 2019 kommer en inventering och utbyte av dessa att ske. Även uppkoppling till internet fungerar tillfredsställande på de allra flesta enheterna. Användandet av lärportalen, V-klass, varierar i och mellan skolorna. Kompetensen att använda digitala lärverktyg och läromedel i syfte att förnya och förbättra undervisningen varierar också i och mellan skolorna :50 6

85 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) Gymnasieskola RISKEN ATT EN BROTTSDÖMD PERSON ANSTÄLLS INOM GYMNASIESKOLAN INTRÄFFAR PÅ GRUND AV BRISTANDE RUTINER, VILKET LEDER TILL EN OTRYGG MILJÖ FÖR ELEVER. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens Kontrollmoment Bedömning Resultat Åtgärd Kontrollen har genomförts i digital enkätform. 127 av förvaltningens totalt 140 chefer har besvarat enkätens tre frågeställningar. Resultatet visar att frågeställningen - Kontrollera att informationen av rutinen ges till nyanställda chefer vid deras introduktion, genom att fråga nyanställda chefer det senaste året om sådan information delgivits dem som chefer. Svaret visar att 35 % (44 st) av chefer fått kännedom om rutinen vid introduktionen. 6 % (7 st) anger att de ej fått kännedom om rutinen vid introduktionen. Kontrollera att rutinen är känd hos samtliga chefer genom att ställa frågan till samtliga chefer. Svaret visar att 96 % (122 st) känner till rutinen för registerutdrag och att 4 % (5 st) inte känner till rutinen för registerutdrag. Kontrollera om rutin finns för att uppvisa registerutdrag som vikarie eller visstidsanställd när man byter tjänst inom barnoch utbildningsförvaltningens verksamheter. Då registerutdrag endast är giltig i 12 månader. Svaret visar att 90 % (114 st) har en rutin för vikarier eller Förslag på åtgärd är att i skolchefernas veckobrev bifoga rutinen och beskriva vikten av att se över den egna rutinen vid nyanställning samt förlängning av vikariat och visstidsanställning. Vidare förslås att rutinen muntligt kommuniceras vid chefsmöten i de olika skolformerna :50 7

86 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) visstidsanställda vid byte av tjänst inom förvaltningen, då registerutdraget är tidsbegränsat. 10 % (13 st) svarar att de inte har en rutin för detta. RISKEN ATT EN RISKBEDÖMNING INTE GENOMFÖRS INFÖR VARJE KEMILABORATION PÅ GRUND AV BRISTANDE RUTINER, VILKET LEDER TILL EN OTRYGG MILJÖ FÖR ELEVER PÅ GYMNASIESKOLAN VID KEMILABORATIONER. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens Kontrollmoment Bedömning Resultat Åtgärd Kontrollerad enhet, S:t Eskils gymnasieskola, har dokumenterade och genomförda riskbedömningar och gör sådana kontinuerligt. De uppdateras och finns tillgängliga för elever och personal i pärm som finns i NOsalen. NO-lärarna har ett behov av att delge varandra framtagna dokumentationer, för att få en mer kvalitativ riskbedömning. Det finns också ett behov av att ha en dokumentation som är enhetlig i alla kommunens skolor. Förslag på att varje enhet som har en NO-institution skickar en ansvarig lärare, för att höstterminen 2018 träffas under en dag, för att i samverkan ta fram en enhetlig dokumentation för riskbedömningar för Eskilstunas grund- och gymnasieskolor. Skolchef för grund- och gymnasieskolan ansvarar för att tillsammans med enheternas chefer bestämma en dag för en sådan träff. Under den här dagen skulle säkerhetssamordnaren vara delaktig och den funktion som får uppdraget att ta fram den dokumentation som behövs för att följa "Lagen (2003:778) om skydd mot olyckor" och andra lagar och förordningar. Förslag är att barn- och ungdomsförvaltningen upphandlar en digital lösning för kemikalieregister dit alla elever och lärare har inloggningsuppgifter :50 8

87 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) STÖDPROCESS Tillgodose behovet av säkerhet RISKEN ÄR ATT KÄNSLIG INFORMATION LÄMNAS UT UR VÅRA SYSTEM VILKET KAN LEDA TILL SKADA FÖR INDIVIDER. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens Kontroll av it- och informationssäkerhet i samband med anskaffning/upphandling och uppdrag till externa leverantörer. Bedömning Resultat Åtgärd Kontrollmomentet har genomförts av informationssäkerhetssamordaren på kommunledningskontoret. Vid kontrollen har informationssäkerhetssamordaren utgått ifrån it-riktlinjens verksamhetsförstudie och den tekniska förstudien och omformat kraven till kontrollfrågor. Upphandlingar som rör ett IT-verktyg, IT-tjänst eller en digital produkt mellan och har ingått i kontrollen. Totalt var det 10 upphandlingar som kunde kontrolleras. Enligt Bilaga 1 Intervju till kontaktpersoner för upphandlingar. Frågor som ställdes: 1. Finns er analys av behovet dokumenterat? Om ja, var är dokumentet lagrad? 2. Innan upphandlingen/inköp är det kartlagt om motsvarande funktionalitet redan finns? 3. Finns det dokumenterad kalkyl över ekonomiska konsekvenser för investering, drift, utveckling och avveckling? 4. Har ni dokumenterat vilka typer av personuppgifter och/eller om det innehåller sekretessuppgifter som redovisas/lagras i IT-verktyg, IT-tjänst Process och ansvar vid avrop på befintliga avtal om anskaffningsprocessen behöver följas enligt gällande rutin. Det behövs ett kommungemensamt beslut om hur, vem och vad som ska dokumenteras vid inköp och upphandling, samt var dess dokumentation ska lagras respektive diarieföras. Det skapar förutsättningar för medarbetare att göra rätt genom att det ska finnas standardiserade mallar och instruktioner, att kartlägga vilka kompetenser som behövs vid inköp och upphandling, samt vilket ansvar det innebär att vara beställare. Funktionerna för detta ska centraliseras :50 9

88 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) eller en digital-produkt? 5. Har ni analyserat vilka risker och sårbarheter det innebär att ha just det IT-verktyg, IT-tjänst eller digital-produkt? 6. Har ni begärt en teknisk förstudie från KoU IT, om ja, var är dokumentet lagrad? En av de 10 upphandlingarna/inköp som kontrollerades tillhörde barn- och utbildningsnämnden, upphandling 8. Enligt kontrollen visade status för upphandling 8 att tydlig dokumentation saknades, hänvisning till äldre upphandlingar och att man utefter det bytt leverantör. Finns PUB-avtal och är riskbedömt. På frågan om man följt anskaffningsprocessen framkommer att IT-enheten har stöttat med teknisk förstudie men saknar dokumentation. Resultat av samtliga kontrollerade upphandlingar/inköp: Majoriteten av upphandlingar saknar dokumentation. Ett fåtal upphandlingar har dokumentation av behovsanalys, business case, kartläggning, kalkyl över ekonomiska konsekvenser och/eller personuppgiftsbiträdesavtal Internkontrollen kan konstatera att anskaffningsprocessen som beskrivs i riktlinje KSKF/2017/655 inte följs. Vid insamling av svar, kan det också konstateras att det saknas en tydlig process och ansvar. Avsaknaden av ansvaret innebär bl.a. att det är otydligt vem som håller ihop dokumentationen och vem som ansvarar för att analyserna görs. Andra utmaningar är att anskaffningsprocessen är svår att förhålla sig till beroende på storleken på det som ska köpas respektive upphandlas. Det råder också otydlighet vid avrop på befintliga avtal om anskaffningsprocessen behöver följas. Den dokumentation som anskaffningsprocessen ställer krav på saknar idag förutsättningar vilket gör det svårt för att medarbetarna att följa riktlinjen :50 10

89 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) Under internkontrollens tidsgång har särskild person anställts på upphandlingsenheten för att särskilt följa upp dokumentationen vid upphandlingar. Denna interkontroll rekommenderar att det ska finnas kommungemensamt beslut som beslutar hur, vem och vad som ska dokumenteras vid inköp och upphandling, samt var dess dokumentation ska lagras respektive diarieföras. Skapa förutsättningar för medarbetare att göra rätt genom att det ska finnas standardiserade mallar och instruktioner, att kartlägga vilka kompetenser som behövs vid inköp och upphandling, samt vilket ansvar det innebär att vara beställare. Kravställning av ett IT-verktyg, tjänst eller digitalprodukt är komplex och kräver goda kunskaper för att upphandla samt analysera korrekt. Det finns behov att likrikta arbetet av IT-verktyg, tjänst eller digitalprodukt för att säkerställa att kvalitén och säkerheten uppfylls vid inköp och upphandling. Denna internkontrollpunkt rekommenderar att funktionerna för detta ska centraliseras. RISKEN ÄR ATT ORGANISATIONEN INTE HAR ANPASSAT SINA ARBETSSÄTT OCH RUTINER UTIFRÅN DEN NYA DATASKYDDSFÖRORDNINGEN. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens Kontroll av att personuppgiftsansvariga (nämnder och bolagsstyrelser) har säkerställt hanteringen av personuppgifter inom sitt ansvarsområde enligt den nya dataskyddsförordningen. Bedömning Resultat Åtgärd Del 1) Undersöka vilka faktiska diarieförda handlingar det finns inom respektive nämnd och bolagsstyrelser. Barn- och utbildningsnämnden saknar handlingsplan, konsekvensbedömning och åtgärdsplan. Förvaltningsledningen behöver besluta om hur dataskyddarbetet ska prioriteras och därefter skapa förutsättningar. Förvaltningsledningen behöver förtydliga ansvaret, förtydliga processen, fortsätta utbilda medarbetarna, sätta tydliga :50 11

90 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) Registerförteckning finns men finns inte diariefört i Lex. Samtliga förteckningar och biträdesavtal som är klara är registrerade i Lex. Del 2) Intervju med respektive kontaktansvarig för att få en statusuppdatering av dataskyddsarbetet inom nämnden. krav och ansvar vad gäller dokumentation. Bra om kommunens nämnder och bolagsstyrelser arbetar närmare tillsammans för att kvalitetssäkra dataskyddsarbetet, kanske i nätverk. Intervjufrågor: 1. Vad har fokusarbetet varit gällande GDPR sedan 25 maj? 2. Vilka utmaningar har ni? 3. Vad är särskilt tillfredsställande gällande GDPR-arbetet? Barn- och utbildningsnämnden svarade: 1. Identifierat vilka system vi har behandlingar i på förvaltningsövergripande nivå och om dessa behöver ha biträdesavtal och om sådana finns upprättade. Upprätta registerförteckning. 2. Identifiera alla system vi har behandlingar i ute i våra verksamheter. Avsätta tid till att arbeta med GDPR på förvaltningsledningskontoret. Tydliggöra rollerna mellan kontaktansvariga, dataskyddsombudet, informationssäkerhetsansvarig. Förhålla oss till olika bud/riktlinjer/direktiv som kommer från centralt håll exempelvis. Förhålla oss till direktiv som kommer från andra centralt än dataskyddsombudet. Sätta sig in i GDPR och bygga upp kompetensen. Se till att implementera rutiner i samband med upphandling så förteckning och eventuella :50 12

91 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) Kvalitetsutveckling personuppgiftsbiträdesavtal upprättas och skrivs på i samband med affärsavtalet. 3. Att vi kommer få väldigt bra koll på alla behandlingar vi har när arbetet med identifierande av behandlingar är slutförd. GDPR tvingar fram nödvändiga beslut. Påsikt tror vi att vi får bättre styrning av inköp av system ute i verksamheterna. Del 3) Med hjälp av enkät undersöka hur övriga medarbetare upplever dataskyddsarbetet. Ungefär hälften av barn- och utbildningsnämndens medarbetare har besvarat enkäten. Av dem är det 94% som har märkt av Eskilstuna kommuns arbete med personuppgiftshantering. 47 % känner inte till vem man vänder sig till i dataskyddsfrågor som rör barn- och utbildningsnämnden. 33% känner inte till några policy/riktlinjer/styrdokument för hur man som medarbetare inom nämnden ska förhålla sig till dataskyddet. Slutligen är det 35% som inte känner till hur de ska gå tillväga vid en personuppgiftsincident. RISK FÖR OTILLBÖRLIG PÅVERKAN, MUTOR OCH JÄVSSITUATIONER INTRÄFFAR I SAMBAND MED EXEMPELVIS "ENKLA" UPPHANDLINGAR, INKÖP, MYNDIGHETSBESLUT, ETABLERINGAR, BYGGNATIONER OCH REKRYTERINGAR. DETTA KAN LEDA TILL MINSKAT FÖRTROENDE FÖR KOMMUNEN SAMT EKONOMISKA FÖRLUSTER. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens Kontrollmoment :50 13

92 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) Kontroll av otillbörlig påverkan, mutor och jävssituationer. Bedömning Resultat Åtgärd KPMG har varit kontrollgenomförare av kontrollmomentet för otillbörlig påverkan, mutor och jäv. Barn- och utbildningsförvaltningen har kontrollerats gällande sin direktupphandling med ett värde under kronor. KPMG har även kontrollerat andra förvaltningar och bolag inom kommunkoncernen gällande förenings- och sponsoruppdrag samt etablering av företag/organisationer. Kontrollen av barn- och utbildningsförvaltningen har skett av tre stycken genomförda direktupphandlingar med ett värde under kr. Kommunen har själva tillhandahållit vilka tre direktupphandlingar som ska kontrolleras samt ansvarig/kontaktpersoner för dessa upphandlingar. Granskning har skett genom telefonintervju med ansvarig inköpssamordnare samt granskning av eventuell dokumentation i respektive ärende. Frågor och svar på frågor som ställts till inköpssamordnaren: 1. Är riktlinjerna mot korruption, mutor och jäv kända i er verksamhet? Svar: På grund av att förvaltningen utför en stor verksamhet och att inköpssamordnaren enbart arbetat inom förvaltningen ett år kan denna inte riktigt svara på ifall riktlinjerna är kända ute i verksamheten. Kontrollen och styrningen behöver stärkas i syfte att säkerställa en god efterlevnad av beslutad riktlinje. Kanske i ny internkontroll. Riktlinjerna mot korruption, mutor och jäv ska vara en del av utbildningen för alla beställare på barn-och utbildningsförvaltningen. Vi behöver också säkerställa att alla barn- och utbildningsförvaltningens medarbetare känner till och förstår riktlinjen :50 14

93 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) Inköpssamordnaren uppger dock att det talas om att inte låta sig mutas eller ta emot gåvor ute i verksamheten, men inköpssamordnaren känner ej till i vilken utsträckning den enskilde medarbetaren känner till riktlinjerna. 2. Finns rutiner för att nyanställda får nödvändig information om riktlinjen och dess tillämpningar? Svar: Inköpssamordnaren känner enligt uppgift inte till ifall det finns rutiner för detta. Det genomförs en utbildning för förvaltningens beställare, dock behandlas inte riktlinjerna inom ramen för utbildningen. 3. Finns det dokumenterade rutiner för direktupphandling under kr? Svar: Ja 4. Är rutinen för direktupphandling under kr känd av medarbetarna i er verksamhet? Svar: Inköpssamordnaren känner inte till ifall rutinen är känd av samtliga medarbetare i verksamheten. Enligt uppgift behandlas dock rutinen på utbildningen för beställare. Inköpssamordnaren informerar vidare de beställare denne har kontakt med avseende gällande rutin. 5. Bedömer ni att den befintliga rutinen är tillräcklig? Vi, KPMG har gjort en egen bedömning. Svar: Inköpssamordnaren gör bedömningen att rutinen är tydlig, lättläst och överlag tillräcklig. Enligt uppgift arbetar dock upphandlingsenheten vid tidpunkten för granskningen med en processkartläggning :50 15

94 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) avseende inköp och upphandling under 100 tkr. 6. Görs riskbedömningar urperspektivet korruption, mutor och jäv vid genomförande av direktupphandling under kr? Svar: Inköpssamordnaren uppger att denna inte kan svara för hur det ser ut ute på enheterna, men att det överlag antagligen inte genomförs riskbedömningar. Det har dock uppdagats ett fall där tillvägagångssättet inte gått rätt till, där en rektor (som inte längre arbetar för kommunen) hade lovat en lärare att köpa in varor från lärarens privata företag. Nuvarande rektor har kontaktat inköpssamordnaren i frågan och tillsammans har man kommit fram till ett tillvägagångssätt som gör att man inte behöva fullfölja den muntliga överenskommelsen. 7. Förs intern dialog utifrån identifierade risker avseende korruption, mutor och jäv vad gäller direktupphandlingar under kr? Svar: Nej, inte vad inköpssamordnaren känner till. 8. Har ni erfarenhet av politiska inspel som inter följer den ordinarie politiska processen vid genomförande av direktupphandling under kr? Om ja, hur har dessa inspel hanterats? Svar: Detta är inget inköpssamordnaren känner till skulle ha skett sedan hon började arbeta på förvaltningen. KPMG har även granskat dokumentationen i de tre :50 16

95 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) aktuella direktupphandlingarna samt bedömt om de genomförts enligt den rutin som gäller i verksamheten. KPMGs bedömning av rutinen för direktupphandlingen lyder: Upphandlingsenheten har framarbetat en kommunövergripande rutin för direktupphandling per olika beloppsgränser. Av rutinen framgår att för direktupphandling upp till och med 10 tkr gäller inga direkta formkrav, men att en enkel pris och produktjämförelse alltid bör göras. Detta genom att ringa ett antal leverantörer och ställa frågor om pris och kvalitet. Enligt uppgift ber inköpssamordnaren beställaren att dokumentera informationen som framgår av produktjämförelsen. Avseende beloppsgränsen tkr ska en upphandlingsplan upprättas, i syfte att säkerställa de olika momenten. Upphandlingsplanen skickas elektroniskt till upphandlingsenheten, med en kopia till inköpssamordnaren. Konkurrensutsättning ska genomföras via en pris-och produktjämförelse mellan minst tre leverantörer (om tre finns tillgängliga). Enligt uppgift ska förfrågan ske via mejl. Kontroll av att leverantören har betalt sina skatter, avgifter samt har en giltig f-skattsedel ska genomföras. Ett avtal bör tecknas. Enligt uppgift genomför flertalet enheter egna upphandlingar, dock skickas avtalen inte alltid in till inköpssamordnaren för registrering i upphandlingsverktyget :50 17

96 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) TendSign. Av rutinen framgår dock inget moment som leder till att risken för mutor, jäv och korruption beaktas i direktupphandlingsförfarandet. Således bedömer vi att den aktuella rutinen bör kompletteras med skrivningar rörande risk för korruption, mutor och jäv samt hur dessa risker ska minimeras. Sammanfattningsvis gör vi dock bedömningen att den kommunövergripande rutinen för direktupphandling utgör en ändamålsenlig rutin och riktlinje i direktupphandlingsförfarandet. Dock är vår bedömning att den interna kontrollen och styrningen behöver stärkas i syfte att säkerställa en god efterlevnad av beslutad riktlinje. Vi rekommenderar vidare att riktlinjerna mot korruption, mutor och jäv är en del av utbildningen för beställare på barn- och utbildningsförvaltningen. KPMGS sammanfattande bedömning och förslag på utvecklingsområden för hela kontrollen: Vår sammanfattande bedömning utifrån de intervjuer och stickprovskontroller vi gjort är att rutinen för att motverka korruption, mutor inte är tillräckligt känd inom samtliga delar av organisationen som vi granskat. Medvetenheten varierar vad gäller riskerna för mutor och jäv i de olika verksamheterna. Vi ser exempel på ett mer systematiskt och strukturerat arbete inom delar av :50 18

97 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) organisationen i form av introduktion och utbildning samt exempel på där de anställda årligen får skriva under en uppförandekod. Utifrån genomförd granskning lämnar vi följande rekommendationer: 1. En regelbunden översyn av kommunens riktlinjer för att säkerställa att informationen är aktuell och i enlighet med gällande lagstiftning. 2. Säkerställ att nyanställda i samband med introduktion får kännedom om rutinen för att motverka korruption, mutor och jäv. Här kan förslagsvis det material som tagits fram av kommunledningskontoret användas som utgångspunkt. 3. Genomför en kommungemensam utbildning kring mutor och jäv som förslagsvis är obligatorisk för samtliga av kommunens politiker och anställda. Här kan förslagsvis det material som tagits fram av kommunledningskontoret användas som utgångspunkt. 4. Risken för korruption, mutor och jäv bör bedömas som en del i den årliga riskanalysen. 5. Överväg behovet av anpassade utbildningsinsatser samt kontrollaktiviteter som är specifika för varje verksamhet baserade på identifierade korruptionsrisker. 6. Överväg behovet av att införa dilemmadiskussioner kring mutor och jäv som ett återkommande inslag vid exempelvis arbetsplatsträffar. 7. Inför kommande granskningar föreslår vi att urvalet av granskningsobjekt sker antingen via t.ex. slumpmässiga urval alternativt via riktade urval utifrån specifika riskbedömningar :50 19

98 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) Tillgodose behovet av ekonomi och redovisning RISK ATT ANSÖKAN UTEBLIR ELLER ATT DET INTE FINNS KUNSKAP OM ATT SÖKA BIDRAG. DET KAN LEDA TILL ATT KOMMUNENS MEDBORGARE INTE FÅR DEL AV DE TJÄNSTER SOM DESSA MEDEL AVSER. Riskvärde Sannolikhet Konsekvens Kontrollmoment Kontroll av hanteringen av statliga bidrag. Bedömning Resultat Åtgärd Kontrollmomentet har genomförts genom att skicka ut en enkät till samtliga ekonomichefer. Det finns en kommunövergripande rutin gällande ansökningar av statliga bidrag, det är med utgångspunkt i den som kontrollmomentet genomförts. Frågor och svar på enkäten: 1. Finns det en fastställd rutin för ansökan om statliga bidrag för nämndens ansvarsområden? Svar: Ja 2. I samband med budgetarbetet på våren införkommande år, sammanställer förvaltningen vilka bidrag som finns att söka? Svar: Ja 3. Fattas beslutet av att söka eller inte söka statliga bidrag av nämnd eller genom delegering av beslutande rätt? Svar: Ja, i vissa fall 4. I de fall ett beslut har tagits om att inte söka statsbidrag. Finns det i beslutet en motivering till varför bidraget inte sökts? Svar: Ja, i vissa fall 5. Tillämpas dualitetsprincipen (att två personer måste handlägga en transaktion) vid handläggning av statliga :50 20

99 Grundskolenämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Kvalitet- och kommunikation Rona MacDonald, (21) bidrag? Svar:: Ja, alltid 6. Sker det en uppföljning av statliga bidrag i samband med delårsbokslut (mars och augusti?) Svar: Ja, i vissa fall 7. Sker det i en rapportering om sökta och mottagna statliga bidrag till nämnd i verksamhetsberättelsen i samband med årsredovisning? Svar: Nej 8. Vad behöver den egna förvaltningen förbättra och utveckla i arbetet kring statliga bidrag? Svar: Hålla samman uppföljning av sökta respektive erhållna bidrag. 9. Vilket stöd från processansvarig för statliga bidrag på kommunledningskontoret behövs för att förbättra och utveckla arbetet kring statliga bidrag? Svar: Behövs endast om färdig uppföljningsfil finns annars eget arbete :50 21