Utvidgad syn på didaktik och språkdidaktik

Transkript

1 Utvidgad syn på didaktik och språkdidaktik Pirjo Harjanne Docent, universitetslektor i didaktik i främmande språk pirjo.harjanne@helsinki.fi Institutionen för lärarutbildning Helsingfors universitet

2 Syfte: att betrakta begreppens didaktik och språkdidaktik substans och betydelse med tanke på språklärarutbildning och språkdidaktisk forskning Innehåll: didaktik: normativ och deskriptiv didaktik; didaktik och metodik; didaktik och pedagogik; allmändidaktik och ämnesdidaktik språkdidaktik utvidgad syn på didaktik och språkdidaktik Referenser: Kansanen, Uljens, Tella, Harjanne

3 Comenius Didactica Magna: didaktik/lehrkunst En fullständig framställning av konsten att lära alla allt. 3 Pirjo Harjann TBLT 2011 e

4 Didaktik grekiska didache ( lära, undervisningsinnehåll, läroinnehåll ) >>> latinisering didactica (Ratke) används i länder som i samverkan med tysk kultur

5 Didaktik Varierande tolkningar i olika utbildningskulturer, t.ex.: - aspekter på människans individuella och sociala utveckling - undervisningen - undervisningens och läroplanens ramfaktorer utmaning att förstå varandra (Kansanen et al., 2011)

6 Tysk didaktik snarare en teoretisk-filosofisk tradition än en empirisk kamp mellan - traditionell humanvetenskaplig riktning: fokus på innehåll - empirisk-analytisk riktning (angloamerikansk förankring): fokus på undervisningsprocessen (Kansanen et al., 2011)

7 Didaktik och Norden påverkats av den kontinentala europeiska och den angloamerikanska skolbildningen >>> olika uttryck i olika länder empirisk-analytisk riktning: forskning kring teaching learning -processen (Kansanen et al., 2011)

8 Didactics och USA diffus betydelse, negativt laddat, lärarstyrd undervisningsform låg status som grundvetenskap för undervisning och lärarutbildning (Sjøberg, 2010; Sjöholm et al., 2011) läroplansteorier som är nära anslutna till pedagogisk psykologi, research on teaching och research on learning

9 Normativ och deskriptiv didaktik Normativ: läran om undervisning, lärarens praktiska, implicita teorier om undervisningen - Vad är god undervisning? Deskriptiv: undervisningsvetenskap, forskningsorienterad - Svar på frågan Vad är god undervisning? genom forskning om undervisning. Tudelningen är en förenkling, men underlättar analysen av undervisningsprocessen (Kansanen et al., 2011)

10 Didaktik och metodik Metodik: undervisningens praktiska och konkreta sidor Didaktik: undervisningens mål och innehåll > valet av innehållet viktigt > läroplansfrågorna kärnan för didaktiska strävanden. En rätt allmän uppfattning än idag särskilt bland sådana kolleger och lärare som inte är närmare förtrogna med didaktik. (Kansanen et al., 2011) Uppdelningen >>> problem: undervisningens komponenter tätt integrerade

11

12 Didaktik och pedagogik likställs ofta, gränsdragningen subtil tolkningarna mångskiftande Didaktik: undervisningen och dess ramfaktorer; undervisningsprocessen; den didaktiska relationen mellan elev och innehåll = studerande; ett oklart förhållande till pedagogik Pedagogik: den pedagogiska relationen mellan lärare och elev = fostran; vidare betydelse än didaktik (Kansanen et al., 2011)

13 Didaktik och pedagogik Varierande definitioner, t.ex. Sjöberg, 2002: Didaktik: praktisk företeelse Pedagogik: vetenskaplig disciplin vars objekt är fostran, men också t.ex. materiella ramar, sociala förhållanden, läroplaner, skolans organisation, samhället

14 Tabell 1. Sammandrag av huvudbetydelserna av didaktik och pedagogik. (Tella & Harjanne, 2004; Harjanne & Tella, 2007) Didaktik/ Didictics Pedagogik/ Pedagogy Tysk Angloamerikansk Finländsk *anknuten till teori *fostran/ *undervisning och arbete inom undervisningen *används inte *i stället curriculum, teaching methods, pedagogy som är anknutna till psykologi och betonar empiri *ingen fast betydelse *allmännare sedan 1970-talet *nära det europeiska begreppet didaktik *undervisningslära (normativ) *undervisningsdisciplin (deskriptiv) *vikt vid undervisning vid sidan om fostran *pedagogik och/eller didaktik *vikt vid fostran vid sidan om undervisning

15 Dilemma med didaktik och pedagogik 1) Angloamerikanska länder: Varken didaktik som vetenskap eller pedagogik som uppfostringslära, i stället fostrarens praktiska teorier >>> empirisk, psykologisk undervisningsforskning: deskriptiva modeller, kriterier för effektiv undervisning 2) Kontextberoende, nationell prägel >>> diskussion och forskning kring didaktiken och pedagogiken kan inte direkt transformeras från ett land till ett annat (t.ex. Tella & Harjanne, 2004, 2007; Kansanen et al., 2011)

16

17 Allmändidaktik deldisciplin inom pedagogik Vetenskap för läraren Helhetssyn på undervisningen, icke ämnesanknutna aspekter: t.ex. lärarskapet, människans individuella och sociala utveckling, det sociala livet i klassrummet, undervisningen och dess ramfaktorer (t.ex. läroplanen), skolans sociokulturella och samhälleliga kontext Syfte: att utveckla teorier och modeller om undervisning >>> lärarens professionella utveckling, förbättrat lärande hos eleverna (Kansanen et al., 2011)

18 Ämnesdidaktik Omfattande, komplext fält Samma aspekter på undervisningen som i allmändidaktik men ämnesanknutet Syfte: att utveckla lärarutbildningen - pedagogisk, allmändidaktisk, ämnesdidaktisk, ämnesmässig och praktisk kompetens >>> en integrerad del av lärarens personlighet >>> att uppnå ett optimalt sätt att undervisa och studera ett specifikt ämne (Sjöholm et al., 2011)

19 Allmändidaktik och ämnesdidaktik integrerade i undervisningsprocessen och kan eller ska inte separeras (Sjöholm et al., 2011)

20 Ämne Språk Ämnesdidaktik Språkdidaktik Pedagogik Allmändidaktik

21 Ämnesdidaktik inom språklärarutbildningen Kopplad till forskning på olika sätt beroende av lärarutbildningens struktur i olika länder Finland: språkdidaktik: ett självständigt vetenskapsområde, stark ställning beteendevetenskapliga (pedagogiska) fakulteten, universitetets övningsskolor Många länder (t.ex. Tyskland): närmat sig mera ämnesdisciplinerna ämnesfakulteter, institutioner för moderna språk (t.ex. Sjöholm et al., 2011)

22

23 Utvidgande syn på didaktik Vetenskap och forskning av undervisning och lärande (Dolch, 1965) Undervisningens och lärandets teori och praktik inkluderande undervisningens innehåll och undervisningsmetoder (Jank & Meyer, 1991) Vetenskap och teori av undervisning och lärande i alla omständigheter (Gundem, 1998)

24 Pedagogik Undervisning Inlärning Lärare

25 Psykologi 1990 Undervisning Inlärning Inlärare

26 Utvidgad syn på didaktik Vetenskap av den didaktiska processen: undervisning studerande lärande/inlärning Teoretisk referensram av forskning av den didaktiska TSL-processen (Teaching Studying Learning) (Uljens, 1997, s. 52)

27 Didaktik 1995 Undervisning Lärande Studerande Alla tre komponenter är likvärdiga och stöder varandra bildande en gemensamhet. (t. ex. Harjanne & Tella, 2007)

28 Utvidgad syn på didaktik (1) disciplin: undervisning som forskningsobjekt (2) vetenskap och lära: den didaktiska processen, undervisning studerande lärande/inlärning, som objekt (3) lärosystem: effektiva undervisnings- och studiemetoder som objekt, undersöker och utvecklar pedagogiska mål, innehåll och metoder inom ramen för olika inlärningsteorier och studie- och inlärningsstrategier. (Tella, 2002)

29 Utvidgad syn på didaktik substans och forskningsobjekt: undervisningsprocessen med alla dess relaterade element och omständigheter (Kansanen et al., 2011)

30

31 Didaktik och språkdidaktik Didaktik är läraryrkets vetenskapliga grundsten i Finland (Kansanen, 1990, s. 17). Språkdidaktik är språklärarens professionella vetenskapsbas (Tella & Harjanne, 2004)

32 Utvidgad syn på språkdidaktik Måste förstås som omfattande tvärvetenskap. Forskar undervisning i andra och främmande språk mångdiciplinärt beaktande interkulturell kommunikation. Omfattar komparativ, tillämpad och utvecklingsforskning ur synvinkel av olika språkinlärningsteorier, studie- och inlärningsstrategier samt epistemiska, kognitiva och inlärningsstilar. (Harjanne & Tella, 2007)

33 Kielididaktiikka Läroplansteori PEDAGOGIK Didaktik Pedagogisk sosiologi SKOLVERKLIGHET I PRAKTIKEN Inlärningsteorier SPRÅK- DIDAKTIK LINGVISTIK Figur 1. Språkdidaktik och dess kontaktdiscipliner (Leino, 1979)

34 Språkdidaktik 1995 Undervisning Inlärning/lärande Studerande/övning Kuvio 3. Vieraan kielen didaktinen opetus opiskelu/harjoittelu oppimis-prosessi (Uljensin 1997 hengessä). (Harjanne 2006, 57) Pirjo Harjanne

35 Figure 1. The theoretical framework of the study: Communicative oral practice within the didactic teaching studying learning process (Harjanne, 2006, p. 8)

36 Utvidgad syn på språkdidaktik Anknytning till vida samhälleliga strukturer, som t.ex. nationella utbildningssystem, mänskliga kulturresurser, nationell identitet och jämlikhet (se t.ex. Byram, 2003) förändringar i syn på språk, språkkunskaper, språkinlärning och språkundervisning och studerande (Harjanne & Tella, 2007)

37 Förändrande och utvidgande syn på språket *målet av undervisning *språk som kod *instrumentellt ämne *färdighetsämne *färdighets-, kunskaps- och kulturämne *empowering förmedlare (Tella & Harjanne, 2004) Ad-perusteet 37

38 Förändrande och utvidgande syn på språkkunskaper *lingvistisk kunskap *grammatikaliska *pragmatiska *funktionella *kommunikationsstrategiska *kommunikativa *interkulturella (Tella & Harjanne, 2004) 38 Ad-perusteet

39 5 Communicative competence (CEFR, 2001) 5.2 Communicative language competences Linguistic competences: lexical, grammatical, semantic, phonological, orthographic & orthoepic competence 5.1 General competences Existential competence (savoir-être): attitudes, motivations, values, beliefs, cognitive style, personality factors Ability to learn (savoir-apprendre): language & communication awareness, general phonetic awareness & skills, study skills, heuristic skills Pragmatic competences: discourse competence, functional competence Sociolinguistic competence: linguistic markers of social relations, politeness conventions, expressions of folk wisdom, register differences, dialect and accent Harjanne Declarative knowledge (savoir): knowledge of the world, sociocultural knowledge, intercultural awareness Skills and know-how (savoir-faire): practical skills and know-how, intercultural skills and know-how 4.4 Communication language activities & strategies Productive activities & strategies Reception activities & strategies Interactive activities & strategies Interpretation & visualisation P. Harjanne (in Baten, Beaven & Harjanne, 2011) Mediating activities & strategies Non-verbal communication

40 Förändrande och utvidgande syn på språkinlärning Behaviorism Kognitivism Konstruktivism Sociokonstruktivism Socio-kulturalism

41 Förändrande och utvidgande syn på språkundervisning *grammatik översättning closed methods, t.ex, audiolingualism; drillmetodologi *kommunikativ *kritisk *metodologiskt eklektisk (Harjanne & Tella, 2007) Harjanne

42 Diskussion - definition av lärande?

43 Referenser Baten, L., Beaven, A., & Harjanne, P. (2011). Online CEF-based assessment of oral proficiency for intercultural professional communication. Training materials Background to CEFcult. Byram, M Foreign language education in context. In J. Bourne and E. Reid (Eds.), Languageeducation: World yearbook of education. London: Kogan Page, Dolch, J Grundbegriffe der pädagogischen Fachsprache. 5., verbesserte Auflage. Ehrenwirth. Gundem, B.B Understanding European didactics An overview. Didactics [Didaktik, Didakti(k), Didactique)]. Institute for educational Research. University of Oslo. Report 4. Harjanne, P. (2006). Mut ei tää oo hei midsommarista! ruotsin kielen viestinnällinen suullinen harjoittelu yhteistoiminnallisten skeema- ja elaborointitehtävien avulla. Helsingin yliopisto. Soveltavan kasvatustieteen laitos. Tutkimuksia Harjanne, P. & Tella, S. (2007). Foreign Language Didactics, Foreign Language Teaching and Transdisciplinary Affordances. In A. Koskensalo, J. Smeds, P. Kaikkonen & V. Kohonen (Eds.), Foreign languages and multicultural perspectives in the European context; Fremdsprachen und multikulturelle Perspektiven im europäischen Kontext, (pp ). Dichtung Wahrheit Sprache. Berlin: Lit-Verlag. Jank, W. & Meyer, H Didaktische Modelle. Frankfurt am Main: Cornelsen Verlag Scriptor. Kansanen, P. (1990). Didaktiikan tiedetausta. Kasvatuksen teoriaa didaktiikan näkökulmasta. Helsinki: Yliopistopaino

44 Referenser Kansanen, P. (1996). Om relationen mellan pedagogik och didaktik. Didaktisk Tidskrift, 6 (1 2), Kansanen, P., Hansén, S.-E., Sjöberg, J., & Kroksmark, T. (2011). Vad är allmändidaktik? I S.-E. Hansén & L. Forsman (red), Allmändidaktik vetenskap för lärare (ss ). Lund: Studentlitteratur. Kohonen, V. (1992). Experiential language learning: second language learning as cooperative learner education. In Nunan, D. (ed.) Collaborative Language Learning and Teaching. Cambridge: Cambridge University Press, Leino, A-L. (1979). Kielididaktiikka. Helsinki: Otava. Sjöberg, J. (2002). Systematisk pedagogik. Ett helhetsperspektiv på pedagogikens teoretiska och läromässiga dimensioner. Åbo: Åbo Akademi. Sjøberg, S. (2010). Naturvetenskap som allmänbildning en kritisk ämnesdidaktik. Lund: Studentlitteratur. Sjöholm, K., Kansanen, P., Hansén, S.-E., & Kroksmark, T. (2011). Ämnesdidaktik en integrerad del av allmändidaktik. I S.-E. Hansén & L. Forsman (red), Allmändidaktik vetenskap för lärare (ss ). Lund: Studentlitteratur. Tella, S,. & Harjanne, P. (2009). The MIndBook of the Didactic Model. WebCEF Project. Tella, S. & Harjanne, P. (2004). Kielididaktiikan nykypainotuksia. Didacta varia 9(2), Uljens, M School didactics and learning: A school didactic model framing an analysis of pedagogical implications of learning theory. Hove: Psychology Press

45 Tack!