Gymnasielärlingars kunskapsvägar till en yrkesexamen i skolan och på arbetsplatser

Transkript

1 Gymnasielärlingars kunskapsvägar till en yrkesexamen i skolan och på arbetsplatser Ingela Andersson Doktorand Göteborgs Universitet Nationella forskarskolan i yrkesdidaktik

2 Forskning om yrkesutbildning i brytningen mellan skola och arbete Obligatorisk grundskola Grundläggande yrkesutbildning - mellan skola och arbete Arbete Skolbaserade yrkesutbildningar Grundläggande yrkesutbildning i tex Finland och Sverige Gymnasial lärlingsutbildning Arbetslivsbaserade yrkesutbildningar Lärlingsutbildning i duala system. Tex Tyskland och Danmark (Berglund & Henning Loeb 2013; Berglund, 2012; Berner, 2010, Billett 2007; Kilbrink & Bjurulf 2013; Pahl, 2014)

3 INSTITUTIONEN FÖR PEDAGOGIK OCH SPECIAL PEDAGOGIK Hur skapas kunskapsvägar i gymnasial lärlingsutbildning? Observationer vid tre skolor Samtal med elever Verksamhetsteori som analysverktyg I skolan gör vi som lärarna säger På arbetsplatsen gör vi som de gör Artefakt/redskap Skoluppgifter - arbetsuppgifter Subjekt Objekt Resultat/Utfall Regler Gemenskap Arbetsdelning

4 Väg till arbete handlar om få jobb i branschen eller någon annan bransch Väg till yrke handlar om att specialisera sig mot ett yrke under gymnasietiden eller att de ser gymnasieutbildningen som en bas för att sedan vidareutbilda sig för att göra karriär i branschen tex HT driva eget Hotell Väg till något annat handlar om att klara gymnasieexamen. Några elever pratar om att inte fortsätta att arbeta i den bransch de utbildar sig inom. Andra pratar om att läsa en yrkesutbildning på högskolan tex RL Dietist, VO - Ambulansförare.

5 Att gå i skolan i gymnasial lärlingsutbildning

6 Att göra anspråk på skoluppgifter Jan: Två dagar är för lite att vara i skolan. Jag låg ju efter redan när jag började för jag hoppade ju in vid jullovet. Eftersom jag hade bytt skola två gånger hade jag inga betyg Nu har jag fått ett åtgärdsprogram och är i skolan (istället för på arbetsplatsen) på fredagar för att plugga upp ämnena. Här får jag hjälp /./ Det är bra, men nu är det snart sommarlov så jag ska göra klart det direkt när vi börjar igen. Sedan ligger jag på en rak bana. (Intervju/Jan/skola A/HA)

7 Att göra anspråk på nytt innehåll i utbildningsplanen Annie berättar att hon har pratat med restaurangchefen för hon vill servera. Han skulle titta på när det kunde passa. På trepartssamtalet bestämmer de att handledaren också ska prata med restaurangchefen och försöka göra upp vilka dagar i veckan som kan passa. När det är mycket att göra. Annie nickar, ser glad ut och säger: jaa, precis. Handledaren frågar om det handlar om frukost och bufféservering som står med i matrisen. Yrkesläraren säger att det finns en annan kurs, Servering 1. Den finns inte med på matrisen, men Annie kan få den i sin studieplan nästa år. Det handlar om bordsservering. Då passar kvällar bättre. Handledaren föreslår att arbetstiden flyttas till kvällstid Reception då det finns många incheckningar, för att sedan gå över till restaurangen. (Fältanteckningar trepartssamtal/annie/ht/skola C/10 mars 2014)

8 Avslutningsvis Hur skapas kunskapsvägar till en yrkesexamen i gymnasial lärlingsutbildning? Genom att innehåll i elevers studieplaner justeras Genom att elevers arbetstider och skoltid anpassas efter arbetsuppgifter och skolförlagda aktiviteter Genom att undervisning i skolan också erbjuds utanför ordinarie schema Analysen förespeglar tre möjliga kunskapsvägar till en gymnasieexamen En väg som följer en förutbestämd (studie)plan En väg som kan omformas utifrån elevers val En väg som skulle kunna formas utifrån arbetsplatsens verksamhet och en väg till arbete som kanske inte leder till examen

9 Referenser Andersson, Ingela. & Thång, Per-Olof. (2016). Gymnasielärlingars kunskapsvägar till en gymnasial yrkesexamen. Pedagogisk forskning i Sverige (i tryck nov 2016) Berglund, Ingrid.(2012). Att vara lärling i gymnasial lärlingsutbildning. I I. Henning Loeb & H. Korp (Red.), Lärare och lärande i yrkesprogram och introduktionsprogram. Lund: Studentlitteratur. Berglund, Ingrid. & Henning Loeb, Ingrid. (2013). The renaissance or a backward step: Disparities and tensions in two new Swedish pathways in VET. International Journal of Training and Research, 11(2), Berner, Boel. (2010). Crossing boundaries and maintaining differences between school and industry: forms of boundary work in Swedish vocational education. Journal of Education and Work, 23(1), Billett, Stephen. (2007). Integrating contributions of workplace and college experiences in developing vocational knowledge. I R. McClean, D. N. Wilson & C. Chinien (eds.), International Handbook on Education for the World of Work, UNESCO-UNEVOC. Dordecht: Springer Academic Publication, Broberg, Åsa. (2014). Utbildning på gränsen mellan skola och arbete. Pedagogisk förändring i svensk yrkesutbildning Stockholm: Stockholms Universitet. Engeström, Yrjo. (2001). Expansive learning at work: Toward an activity theoretical reconceptualization, Journal of Education and Work, 14(1), Kilbrink, Nina. & Bjurulf, Veronica. (2013). Transfer of knowledge in technical vocational education: a narrative study in Swedish upper secondary school. International Journal of Technology and Design Education, 23(3), Pahl, J-P. (2014). Vocational Education Research: Research in Vocational Pedagogy, Vocational Discipline and Vocational Didactics. In Z. Zhaou & F. Rauner, (Eds). (2014). Areas of Vocational Education Research. Berlin, Heidelberg : Springer Berlin Heidelberg