BASPROGNOS 2018 VALIDERING REGION ÖST

Transkript

1 BASPROGNOS 2018 VALIDERING REGION ÖST

2 BASPROGNOS 2018 Validering Region Öst KUND Trafikverket Box Eskilstuna KONSULT WSP Analys & Strategi WSP Sverige AB Stockholm-Globen Besök: Arenavägen 7 Tel: wsp.com KONTAKTPERSONER UPPDRAGSNAMN Validering Sydost/Samm för Region Öst UPPDRAGSNUMMER FÖRFATTARE Stehn Svalgård Jarcem DATUM ÄNDRINGSDATUM Trafikverket Matilda Lindkvist Direkt: Mobil: matilda.lindkvist@trafikverket.se WSP Stehn Svalgård Jarcem Direkt: Mobil: stehn.svalgard.jarcem@wsp.com Granskad av Godkänd av Validering Sydost/Samm för Region Öst

3 INNEHÅLL 1 INLEDNING BESKRIVNING AV UPPDRAGET LÄSANVINSNING 5 2 INDATA BEFOLKNING OCH ARBETSPLATSER VÄGNÄT KOLLEKTIVTRAFIKUTBUD 12 3 NULÄGESSCENARIO ÅR RESANDET I MODELLEN JÄMFÖRT MED TRAFIKRÄKNINGAR KOLLEKTIVTRAFIK 32 4 PROGNOSSCENARIO ÅR ANTAL RESOR OCH FÄRDMEDELSANDELAR TRANSPORTARBETE BILTRAFIKFLÖDEN I VÄGNÄTET - SKILLNADSBILDER PASSAGERARFLÖDEN I KOLLEKTIVTRAFIK-NÄTET - SKILLNADSBILDER 61 5 SAMMANFATTANDE SLUTSATSER NULÄGESSCENARIOT ÅR PROGNOSSCENARIOT RIMLIGHETEN I DEN NYA BASPROGNOSEN Validering Sydost/Samm för Region Öst 3

4 1 INLEDNING 1.1 BESKRIVNING AV UPPDRAGET På uppdrag av Trafikverket har WSP deltagit i valideringsarbetet med den nya basprognosen 2018 för region Öst, som planeras gälla från och med Valideringen omfattar den regionala modellen för Samm, exklusive Stockholms län samt Östergötlands län i den regionala modellen för Sydost. Valideringen omfattar nulägescenariot för år 2014 samt prognosscenariot för år Figur 1. Område som omfattas av valideringen Validering Sydost/Samm för Region Öst

5 1.2 LÄSANVINSNING I kapitlet Indata (sidan 6) beskrivs data för boende och arbetsplatser (nattoch dagbefolkning) för scenarierna 2014 och Där beskrivs också på en övergripande nivå förändringarna i trafiknät och trafikutbud mellan de två årtalen. Förändringarna i vägnätet beskrivs i form av ingående utbyggnadsobjekt för vägnätet. Skillnaderna i trafikutbud för kollektivtrafiken beskrivs i form av förändringar i produktionen av trafik uttryckt i antal turkilometer. I kapitlet Nulägesscenario år 2014 (sidan 13 och framåt) görs jämförelserna mellan det modellberäknade resandet och uppmätt resande enligt statistik. I kapitlet Prognosscenario år 2040 (sidan 39 och framåt) görs en övergripande analys av antalet resande, färdmedelsandelar och transportarbete. Där redovisas utvecklingen från år 2014 till 2040, men också hur utvecklingen i den nya basprognosen förhåller sig jämfört med den, när det här skrivs, nu gällande basprognosen: Basprogos I kapitlet analyseras också skillnader i biltrafikflöden och passagerarflöden i trafiknätet, mellan Nulägesscenariot 2014 och Prognosscenariot De jämförelserna har gjorts i syfte att säkerställa att de vägobjekt som finns med i nu gällande planer också finns med i trafiknäten för Ett annat syfte med jämförelsen har varit att säkerställa att det inte finns några större uppenbara konstigheter i resultaten Validering Sydost/Samm för Region Öst 5

6 2 INDATA Nedan redovisas nyckeltal för nattbefolkningen samt utvecklingen av resandet mellan 2014 och BEFOLKNING OCH ARBETSPLATSER Förändringarna av nattbefolkningen indikerar förväntad storlek på förändringen i antalet resor i modellen. Totalt ökar nattbefolkningen mellan 2014 till 2040 med ca 25 procent för de län som ingår i region Samm. För de län som ingår i region Sydost är motsvarande ökning ca 19 procent. För Gotlands län antas antalet boende bli oförändrat 2040 jämfört med I Kalmar län och Blekinge län antas befolkningen minska. I övriga län antas den öka. Den största befolkningstillväxten finns i Stockholms län, både i absoluta tal och i procent. Nattbefolkningen är densamma i den nya basprognosen som i Basprognos 2016, både för 2014 och Tabell 1. Nattbefolkning 2014 och 2040 i preliminär Basprognos 2018 och Basprognos Län Regional Skillnad År 2014 År 2040 Skillnad modell procent Stockholms län Samm % Uppsala län Samm % Södermanlands län Samm % Gotlands län Samm % Örebro län Samm % Västmanlands län Samm % Summa region Samm % Östergötlands län Sydost % Jönköpings län Sydost % Kronobergs län Sydost % Kalmar län Sydost % Blekinge län Sydost % Summa region Sydost % Nedan redovisas förändringarna i befolkning och arbetsplatser på kartor. Generellt sett växer de störa städerna medan de små närliggande städerna minskar. Noterbart och kanske något förvånande är att befolkningen minskar i Norrköping, trots att dess förorter växer. I Linköping växer dock befolkningen, både centralt och i förorterna (se Figur 6 på sidan 9) Validering Sydost/Samm för Region Öst

7 Figur 2. Skillnad nattbefolkning region Samm. i preliminär Basprognos 2018 och Basprognos Figur 3. Skillnad dagbefolkning region Samm. i preliminär Basprognos 2018 och Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst 7

8 Figur 4. Skillnad nattbefolkning region Sydost. i preliminär Basprognos 2018 och Basprognos Figur 5. Skillnad dagbefolkning region Sydost. i preliminär Basprognos 2018 och Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst

9 Figur 6. Skillnad nattefolkning Linköping och Norrköping. i preliminär Basprognos 2018 och Basprognos Figur 7. Skillnad dagbefolkning Linköping och Norrköping. i preliminär Basprognos 2018 och Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst 9

10 2.2 VÄGNÄT Genomförda kontroller En del av valideringsarbetet har varit att kontrollera att rätt utbyggnadsobjekt finns med i prognosscenariot för år 2040 samt om det finns några objekt kodade därutöver som inte ska finnas med. I tabellen nedan listas de objekt som ska ingå, då de finns med i den nationella planen. Tabell 2. Vägobjekt som kontrollerats att de finns med i vägnätet för 2040 i preliminär Basprognos Objekt VMN142 VMN080 R-D09 VMN089 VMN144 VO1869 VO1803 VMN148 Beskrivning Rv 56 Bie-Alberga; Räta linjen Väg 55, Dunker - Björndammen, alt bef sträckning Väg 53, Infart Eskilstuna bef Lv 218, Vagnhärad - Trosa (Ts och effektivitet) Västra infarten Trosa Rv 55 Förbifart Flen Rv 56 Katrineholm - Bie Lv 288 Gimo Börstil, 100 km/h VO1802 Rv 56 Sala - Heby 2+1 VMN012 VMN005 R-C04 VMN101 Rv 55 Enköping Litslena Rv 55 Örsundsbro Kvarnbolund Väg 600 GC-väg Uppsala - Björklinge Rv 56 Kvicksund-Västjädra Kodade vägobjekt i trafiknätet har stämts av mot lista för beslutade vägobjekt som tillhandahållits av beställaren (Matilda Lindkvist Trafikverket). Två typer av kontroller har genomförts: 1. Att se så att rätt vägobjekt finns med i vägnätet, vilket huvudsakligen studerats genom visuell granskning. 2. Att vägobjektet kodats med rätt förutsättningar, genom granskning av kodade värden för restidsfunktion, antal körfält och länkens längd. Det fanns inte tid till förfogande tid att kontrollera att restidsfunktionerna är kodade med exakt rätt värde. Istället har det kontrollerats att aktuella väglänkar kodats med ett värde som ger en förändring i rätt riktning, t.ex. högre hastighet. För vägobjekt i Uppsala län, Västmanlands län, Örebro län och Södermanlands län har den visuella granskningen gjorts i den regionala databasen för Samm. För vägobjekt i Östergötlands län har den visuella granskningen gjorts i den regionala databasen för Sydost Validering Sydost/Samm för Region Öst

11 2.2.2 Funna problem Västra infarten Trosa (VMN144) - Problem med skaftning En av de kodade åtgärderna är en ny förbifart i nordvästra Trosa. Då Trosa endast representeras av två zoner som skaftas till de mer centrala delarna av Trosa får den nya förbifarten ingen effekt. Att majoriteten av trafikflöden går i nordsydlig riktning i kombination med hur skaftningen är gjord bidrar till att förbifarten inte blir ett attraktivt ruttval (se figuren nedan). Figur 8.Biltrafikflöden Trosa årsmedelsygn, prognosscenario år 2040, med västra infarten. Preliminär Basprognos Då ändring av skaftning skulle påverka ett större område beslutades i samråd med beställare att avvakta med att åtgärda detta i denna version av Basprognosen. Sundet-Björkviken-Oti utbyggnadsobjektet togs bort Föreslagen åtgärden längs sträckan Sundet-Björkviken-Oti, innefattande bl.a. om ombyggnad till mötesfri väg ingår ej. Då åtgärden trots detta var kodad i prognosscenariot för år 2040 kodades länkattributen om till samma vägutformning och standard som i nulägesscenariot Validering Sydost/Samm för Region Öst 11

12 2.3 KOLLEKTIVTRAFIKUTBUD I tabellen nedan redovisas kollektivtrafikutbudet som antalet producerade turkilometrar per län i den nya basprognosen och i Basprognos 2016, för nulägescenariot 2014 och för prognosscenariot Antalet turkilometer per färdmedel och län har beräknats genom att för de länkar i trafiknätet som finns i respektive län beräkna produktsumman av antalet turer (avgångar) och länkens längd. Som det framgår av siffrorna i tabellen är det, med undantag för lokaltåg Uppsala län bara för tåg som det sker en förändring av trafikutbudet 2040 jämfört med Det indikerar att trafikutbudet för lokaltrafiken i övrigt är detsamma 2040 som 2014 för de län som ingår i valideringen. Trafikutbudet är oförändrat på samma ställen i den preliminära basprognosen för 2018 som i basprognos Det är relativt stora förändringar av tågutbudet. För fyra av de fem länen 1 är det en större procentuell ökning av tågutbudet i den nya basprognosen än i den föregående. För Östergötlands län är den procentuella ökningen lägre i den nya basprognosen. Tabell 3. Utbud kollektivtrafik antal turkilometrar trafikdygn 2014 och 2040 i preliminär Basprognos 2018 och Basprognos Basprognos 2018 Basprognos 2016 Län Trafikslag Skillnad Skillnad procent Skillnad Skillnad procent Uppsala län Buss % % Södermanlands län Lokaltåg % % Tåg % % Spårväg Båt 86,4 86,4 0 0% 86,4 86,4 0 0% Buss % % Lokaltåg Tåg % % Spårväg Båt Örebro län Buss % % Västmanlands län Östergötlands län Lokaltåg Tåg % % Spårväg Båt Buss % % Lokaltåg Tåg % % Spårväg Båt Buss % % Lokaltåg Tåg % % Spårväg % % Båt 1 Uppala län, Södermanlands län, Örebro län och Västmanlands län Validering Sydost/Samm för Region Öst

13 3 NULÄGESSCENARIO ÅR Resandet i modellen jämfört med trafikräkningar - bil Jämförelse av uppmätt resande med resande i de aktuella regionala modellerna sammanställs i tabellen nedan. I tabellen nedan redovisas hur mycket modellen över- eller underskattar resandet i varje län jämfört med statistik, för bil och kollektivtrafik. För bilresandet har modellberäknat antal bilpassager på väglänkar jämförts mot data från trafikräkningar. För kollektivtrafik har antalet påstigande jämförts mot statistik för påstigande. De trafikräkningar som ligger till grund för jämförelsen av antalet bilpassager utgörs dels av kommunala räkningar (Vardagsdygnstrafik) samt Trafikverkets trafikräkningar (Årsdygnstrafik). Trafikverkets räkningar har hämtats från deras klickbara karta. Kommunala trafikräkningar har hämtats från vtr.trafikia.se för följande kommuner: Linköping, Norrköping, Motala, Vadstena, Västerås, Mjölby, Håbo, Uppsala, Nyköping och Eskilstuna. Statistiken för kollektivtrafik har samlats in/hämtats från Östgötatrafiken, Västmanlands lokaltrafik och Sörmlandstrafiken samt SLs publikation Fakta om SL och länet På en övergripande nivå visar dock jämförelsen att bilresorna i modellen generellt är underskattade, med undantag för Uppsala län där bilresandet överskattas i modellen. Den procentuella skillnaden, som anges för bil är beräknad med hjälp av linjära regressionsanalyser med scattergrams (se kapitel 3.1.2) Modellberäknade bilflöden omfattar regionala bilresor, långväga bilresor, lätt yrkestrafik och tung trafik (lastbilar utan släp och lastbilar med släp). Kollektivtrafikresandet bedöms vara överskattat i modellen jämfört med resandestatistik, med undantag för Uppsala län där kollektivtrafikresandet är underskattat. Sammanfattningsvis: där bilresandet tycks vara överskattat tycks kollektivtrafikresandet vara underskattat och vice versa. Det tyder på att det kan finnas ett systematiskt fel i fördelningen av resor mellan dessa två färdmedel i modellen. Tabell 4. Sammanställning resande i modell jämförelse med uppmätt resande i Samm/Sydost. Preliminär Basprognos BIL Samm Samtliga län -3% Uppsala län 6% Södermanlands län -7% Örebro län -8% KOLL Underskattning i modell Överskattning i modell Överskattning i modell (Stadstrafik, Regiontrafik, SLpendeltåg, Upptåget (Stadstrafik, buss(landsbygd), Region- och lokaltåg (Stads- och regionbuss) Validering Sydost/Samm för Region Öst 13

14 Västmanlands län -6% Överskattning i modell (Stadsbuss) Sydost samtliga län -5% Östergötlands län -2% Överskattning i modell I följande kapitel redovisas mer detaljerad beskrivning av den jämförelse som gjorts Scattergrams jämförelse mot Trafikverkets räkningar Trafikräkningar som ligger till grund för regressionsanalyserna med Scattergram utgörs dels av kommunala räkningar (Vardagsdygnstrafik) samt Trafikverks trafikräkningar (Årsdygnstrafik). Nedan redovisas en sammanställning av resultaten av regressionsanalyserna efterföljt av tillhörande Scattergram. Resultatet visar på god överensstämmelse generellt för alla län (Uppsala, Södermanland, Örebro och Västmanland). Den slutsatsen gäller både för personbilar och lastbilar, vid jämförelse mot Trafikverkets räkningar. Vid perfekt överensstämmelse mellan modellberäknat antal bilpassager och trafikräkningar på alla vägsträckor skulle både lutningskoefficienten och R2 ha värdet 1.0. Ett värde på lutningskoefficienten som är större än 1.0 indikerar att bilresandet är underskattat i modellen och ett värde större än 1.0 att det är överskattat 2. Tabell 5. Resultat av regressionsanalyser ÅDT. Preliminär Basprognos ÅDT Län Lutningskoefficient R2 Samtliga län i region Samm 1,03 0,916 Uppsala län 0,94 0,929 Södermanlands län 1,07 0,868 Örebro län 1,08 0,943 Västmanlands län 1,06 0,919 Samtliga län i region Sydost 1,05 0,919 Östergötlands län 1,02 0,929 2 Då värdet på y-axeln i Scattergrammet representerar värdet på trafikräkningen och värdet på x-axeln representerar det modellberäknade bilflödet i samma punkt (vägsträcka) Validering Sydost/Samm för Region Öst

15 Figur 9. Scattergram (ÅDT) Trafikverkets räkningar samtliga län i Samm. Preliminär Basprognos Uppsala län är det enda länet där regressionsanalysen visar på en överskattning av trafikflöden i modellen. Genom att studera Scattergram för Uppsala län (se Figur 10) framgår det att det i de mätpunkter med stora trafikflöden tenderar att överskattas av modellen, viket gäller främst för personbilar. I mätpunkter med låga trafikflöden ser vi tvärtom att modellen underskattar flödena, dock i mindre omfattning. I Figur 10 - Figur 13 nedan redovisas Scattergrams baserat på resultat i den regionala modellen för Samm för Uppsala län, Södermanlands län, Örebro län och Västmanlands län. I de två figurerna nedan redovisas Scattergrams baserat på resultat i den regionala modellen för i Sydost dels för hela regionen och dels för Östergötlands län. Figur 10. Scattergram (ÅDT) Trafikverkets räkningar Uppsala län region Samm. Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst 15

16 Figur 11. Scattergram (ÅDT) Trafikverkets räkningar Södermanlands län region Samm. Preliminär Basprognos Figur 12. Scattergram (ÅDT) Trafikverkets räkningar Örebro län region Samm. Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst

17 Figur 13. Scattergram (ÅDT) Trafikverkets räkningar Västmanlands län region Samm. Preliminär Basprognos Figur 14. Scattergram (ÅDT) Trafikverkets räkningar samtliga län region Sydost. Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst 17

18 Validering Sydost/Samm för Region Öst Figur 15. Scattergram (ÅDT) Trafikverkets räkningar Östergötlands län region Sydost. Preliminär Basprognos 2018.

19 3.1.3 Scattergrams jämförelse mot kommunala trafikräkningar Jämförelsen mellan det modellberäknade bilresandet och kommunala trafikräkningar gjorda under vardagsmedeldygn (VADT) visar i den regionala modellen för Samm på en relativt god överensstämmelse i Uppsala kommun och Nyköping kommun. I Eskilstuna kommun och Västerås kommun är avvikelserna mycket stora och bilresandet ser där ut att vara mycket underskattat i modellen. I Östergötlands län, i den regionala modellen för Sydost, indikerar värdena på lutningskoefficienten att nivån på det modellberäknade bilresandet är i nivå med bilresandet enligt trafikräkningarna. Samtidigt indikerar de låga värdena på R2 att det finns stora spridningar i resultatet, vilket indikerar att det finns en ruttvalsproblematik. Dessa slutsatser gäller för samtliga kommuner som ingår i analysen i Östergötland: Linköping kommun, Norrköping kommun, Motala kommun och Vadstena kommun. Tabell 6. Resultat av regressionsanalys (VADT). Preliminär Basprognos Region/Län Kommun VADT Lutning R2 Samm Uppsala län Håbo 1,23-0,401 Uppsala 0,90 0,079 Södermanlands län Nyköping 1,18-0,492 Eskilstuna 1,52 0,182 Västmanlands län Västerås 1,44 0,297 Sydost Östergötlands län Linköping 1,09-0,470 Norrköping 0,95-0,469 Motala 0,99-0,443 Vadstena 0,92-0,167 Mjölby 1,26 0,007 Sammantaget visar regressionsanalysen för Samm (Figur 16) på en underskattning av det modellberäknade i fyra av de fem kommuner som ingår i analysen. Endast i Uppsala kommun överskattas bilresandet. Det är samma utfall som i jämförelsen mot Trafikverkets räkningar Validering Sydost/Samm för Region Öst 19

20 Figur 16. Scattergram (VADT) kommunala trafikräkningar region Samm. Preliminär Basprognos Figur 17. Scattergram (VADT) kommunala trafikmätningar region Sydost. Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst

21 3.1.4 Skillnadskartor biltrafik jämförelse mot Trafikverkets räkningar Skillnadskartor har tagits fram för respektive län samt för de städer där kommunala mätningar varit tillgängliga. Uppsala län Större avvikelser: Väg 76, -3000fordon (80%). I utkanten på området som modellen omfattar, nära Gävle som är kransområde i Sampers. Där finns även en hamn som kan alstra trafik som inte finns representerad i modellen. E4, fordon (19%). Ingen förklaring har hittats. Väg 282, fordon (30-50%). Underskattning av trafik i modellen mellan Norrtälje och Uppsala som det inte hittats någon förklaring till. Väg 72, fordon (20-30%). Kommentar; Underskattning av trafik i modellen mellan Heby och Uppsala som vi inte hittat förklaring till. E18, fordon (25%). Ingen förklaring har hittats. ÅDT -Väg 76, -3000fordon (80%) Modell < Räkning < -25% % +-10% 10-25% >25% Modell > Räkning Bredd = Modell - räkning -E4, fordon (19%) -Väg 282, fordon (30-50%) -Väg 72, fordon (20-30%). -E18, fordon (25%). Flödena är angivna per riktning Figur 18. Skillnadskarta biltrafik modell minus trafikräkning ÅDT (Trafikverkets trafikräkning) Uppsala län. Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst 21

22 Södermanlands län Större avvikelser: Väg 55/E20, fordon (+20-30%). Biltrafiken tycks vara överskattad på väg 55, både i regionala modellen för Sydost och för Samm. Det kan eventuellt vara långväga biltrafik som inte finns representerad i modellen. Väg 56 & Väg 214, fordon (50-90%). Delvis ett ruttvalsproblem. Biltrafiken tycks även vara överskattad på väg 55/56 både i regionala modellen för Sydost och för Samm. Det kan även här eventuellt vara frågan om långväga biltrafik som inte finns representerad i modellen. Väg 56 & Väg 214, fordon (50-90%). Delvis ett ruttvalsproblem. Biltrafiken tycks även vara överskatta på väg 55/56 både i regionala modellen för Sydost och Samm. Det kan även här eventuellt vara frågan om långväga biltrafik som inte finns representerad i modellen. E4, fordon (-10-14%). Det kan vara trafik till/ och från Oxelösunds hamn som inte finns representerad i modellen. ÅDT Modell < Räkning < -25% % +-10% -Väg 55/E20, fordon (+20-30%) 10-25% >25% Modell > Räkning Bredd = Modell - räkning -Väg 56 & Väg 214, fordon (50-90%) -Väg 52, fordon (-30-70%) -E4, fordon (-10-14%) Flödena är angivna per riktning Figur 19. Skillnadskarta biltrafik modell minus trafikräkning ÅDT (Trafikverkets trafikräkning) Södermanlands län. Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst

23 Örebro län Större avvikelser: Väg 68/50, fordon (+30-80%). Ingen förklaring har hittats. Fel väg kring sjön? Troligtvis ruttvalsproblematik. Flera vägar till Karlskoga underskattade, fordon (-10-52%). Underskattning av lokaltrafik i tätort. Trafikplats Adolfsborg 11b, fordon ( %). Underskattning av biltrafiken i tätorten. Väg T690, Söder om trafikplats Adolfsborg 11b, (-90%). Underskattning av lokaltrafik i tätort.. Figur 20. Skillnadskarta biltrafik modell minus trafikräkning ÅDT (Trafikverkets trafikräkning) Örebro län. Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst 23

24 Västmanlands län Större avvikelser: Väg 68/69, fordon (-40-60%). Underskattning av lokala resor i och kring tätort. Vägar till Sala fordon (-28-64%). Underskattning av lokala resor i och kring tätort. Västerås, diverse. Underskattning av lokala resor i och kring tätort. E18/823 : 2000 fordon väljer fel väg. Troligtvis ruttvalsproblematik. ÅDT Modell < Räkning < -25% % +-10% 10-25% >25% Modell > Räkning Bredd = Modell - räkning -Väg 68/69, fordon (-40-60%). -Vägar till Sala fordon (-28-64%) -Västerås, diverse -E18/823 : 2000 fordon väljer fel väg Flödena är angivna per riktning Figur 21. Skillnadskarta biltrafik modell minus trafikräkning ÅDT (Trafikverkets trafikräkning) Västmanlands län. Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst

25 Östergötlands län Större avvikelser: V55/56: fordon, +40% (-30-40%). Biltrafiken tycks vara överskattad på väg 55 både i regionala modellen för Sydost och Samm. Det kan eventuellt vara långväga biltrafik som inte finns representerad i modellen. Norrköping E4/E22: fordon (-30-40%). Underskattning av resor av lokal karaktär i och kring tätort. ÅDT Modell < Räkning < -25% % +-10% -V55/56: fordon, +40% (-30-40%) 10-25% >25% Modell > Räkning Bredd = Modell - räkning -Norrköping E4/E22: fordon (-30-40%) Flödena är angivna per riktning Figur 22. Skillnadskarta biltrafik modell minus trafikräkning ÅDT (Trafikverkets trafikräkning) Östergötlands län. Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst 25

26 3.1.5 Skillnadskartor biltrafik jämförelse mot kommunala trafikräkningar Här redovisas skillnadskartor för områden där det upptäckts avvikelser som användaren behöver vara observant på vid lokala analyser i dessa områden. Ruttvalsproblem i Norrköping Norrköping är en av städerna som utmärker sig med stor spridning mellan modellberäknade biltrafikflöden och uppmätta fordonspassager, men med en god överensstämmelse när det gäller totalnivån på biltrafiken (avvikelse mindre än 5%). I figuren nedan visas jämförelser mellan trafikräkningar och modellberäknade biltrafikflöden i området. Figur 23. Jämförelse modellerade biltrafikflöden och VADT Norrköping Vid en närmare analys gjordes bedömningen att en områdesindelning med relativt få områden med ett fåtal skaft som kopplar dessa till vägnätet till stor del orsakar begräsningar av fördelningen av biltrafiken på olika rutter i denna del av regionen. Se figuren nedan Validering Sydost/Samm för Region Öst

27 Figur 24. Illustration skaftkodning vägnät i Norrköping (Sydost) med modellberäknade dygnsflöden årsmedeldygn i nulägesscenario år Preliminär Basprognos En analys gjordes även av skillnaderna mellan trafikräkningarna och modellberäknade bilflöden över snitten Motala ström och Centrumsnitt (se figuren nedan). Figur 25. Snitt (Motala ström och Centrumsnittet) som använts vid jämförelser av trafikräkningar och modellräkningar i Norrköping. Resultaten (se figurerna nedan) visar att totalt sett stämmer nivån på trafiken enligt räkningarna med de modellberäknade flödena. Särskilt över snittet Motala ström. Men skillnader uppstår för enstaka passager, vilket indikerar att det finns ett ruttvalsproblem. Gamlebro samt Saltängsbron finns ej representerade i modellen som länkar vilket påverkar ruttvalet, dock är flöden på dessa länkar relativt låga enligt Validering Sydost/Samm för Region Öst 27

28 räkningarna. Det framgår även att trafiken på Hamnbron och E4-bron är överskattad i modellen. Jämförelsen över centrumsnittet visar på för höga modellberäknade flöden på Söderköpingsvägen och för låga på Ståthögavägen Motala ström snitt Norrköping Räkning Modell E4_bron Riksbron Bergsbron Gamlebro Saltängsbron Hamnbron Figur 26. Jämförelse mellan modellberäknade biltrafikflöden och kommunala trafikräkningar VADT i Norrköping över snittet Motala ström. Preliminär Basprognos Centrumsnitt Norrköping Räkning Modell S Prom, Idrottsparken Albrektsvägen Horngatan / Gamla övägen Dagsbergsvägen Söderköpingsv Lindövägen Sjötullsgatan N Prom Ståthögavägen Ingelstagatan Stockholmsvägen Figur 27. Jämförelse mellan modellberäknade biltrafikflöden och kommunala trafikräkningar VADT i Norrköping över snittet Motala ström över Centrumsnitt. Preliminär Basprognos Som en första ansats för att försöka förbättra ruttvalet i Norrköping kompletterades nätet med fler skaft. Vilka ändringar som gjordes och resultaten efter det redovisas nedan. Resultatet blev en bättre överenstämmelse mellan modellberäknade bilflöden och trafikräkningarna, men analysen visade samtidigt att det krävs ett mer omfattande arbete med Validering Sydost/Samm för Region Öst

29 ytterligare analyser och åtgärder för att åtgärda problemet än vad som bedömdes vara rimligt att genomföra inom ramen för detta uppdrag. Figur 28. Utökat antal skaft i Norrköping. Röda streck visar nya skaft som lades till i vägnätet i test av ny kodning. Figur 29. Jämförelse modellflöden och trafikräkning (VADT) efter kompletterande skaftning av vägnätet i Norrköping Validering Sydost/Samm för Region Öst 29

30 Underskattning av modellberäknad trafik i Linköping I Linköping underskattas trafiken i modellen på Tornbyvägen och Kallerstadsleden (se Figur 30). Området norr om de aktuella vägarna utgörs huvudsakligen av företags-/ industriområde. Felaktiga ruttval bedöms uppstå till följd av att området är direkt skaftat till E4:an vilket inte motsvarar en befintlig koppling (se Figur 31). Även skaftningen från området direkt till Kallerstadsleden bidrar till ruttval i modellen som inte är möjliga i dagens vägnät, vilket i sin tur bidrar till avvikelse från trafikräkningarna. Figur 30. Jämförelse modellerade biltrafikflöden och kommunala trafikräkningar (VADT) i Linköping. Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst

31 Figur 31. Illustration skaftkodning vägnät i Linköping (Sydost) med modellberäknade dygnsflöden årsmedeldygn i nulägesscenario år Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst 31

32 3.2 RESANDET I MODELLEN JÄMFÖRT MED TRAFIKRÄKNINGAR KOLLEKTIVTRAFIK Generella slutsatser För region Samm gäller: Att resandet med kollektivt färdmedel generellt överskattas med undantag för Uppsala län där resandet underskattas. För kollektivtrafikresor i Uppsala län samt för kollektivtrafikresor på stadsbussarna i Västerås är överensstämmelsen god mellan modellberäknat resande och statistiken. I övrigt är avvikelserna relativt stora. För region Sydost gäller: Generellt mycket stor överskattning av kollektivtrafikresandet i modellen. Relativt bra överensstämmelse för spårvägen i Norrköping. Stora avvikelser i övrigt (på buss och på Östgötapendeln) Kollektivtrafikresandet på järnväg För samtliga län har en jämförelse gjorts av antalet på-/avstigande under hela år 2013 och modellberäknat resande. Resultatet tyder på en generell överskattning av resandet på järnväg (ca 4-8%). För Västmanlands län är överskattningen dock betydligt större (53%) Överskattning +8% % +53% +8% +6% 0 Räkning Modell Södermanlands län Uppsala län Västmanlands län Örebro län Östergötlands län Figur 32. Jämförelse av modellerade kollektivtrafikresande med räknade på/avstigande på järnväg under hela år Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst

33 3.2.3 Kollektivtrafikresandet i Uppsala län Jämförelse av kollektivtrafikresande i länet visar på en underskattning av kollektivtrafikresandet i modellen totalt sett, samt för Upptåget, SL-pendeltåg samt i stadstrafiken. Endast resandet med regiontrafiken överskattas i modellen i jämförelse med räkningar. Räkningarna omfattar ÅDT med antagande att Uppsala län statistik innefattar bara påstigande i länet. Sammantaget är underskattningen av kollektivtrafikresande i motsats till överskattningen av biltrafikflöden som överskattas i modellen Underskattning -55% -32% +7% -11% Upptåget Tätortstrafik SL-pendeltåg Regiontrafik Stadstrafik 0 Räkning adt modell Figur 33. Jämförelse av modellerade kollektivtrafikresande (påstigande) med motsvarande räkningar (ÅDT) i Uppsala län under år Preliminär Basprognos Resande med pendeltåg utanför Stockholms län Vid jämförelse av resande med pendeltågstation utanför Stockholms län, hämtat från Fakta om SL och länet 2014, tyder resultaten på en generell överskattning av resandet i modellen SL-Fakta vvmd modell vvmd Gnesta Knivsta Bålsta Uppsala Figur 34. Jämförelse av modellerade kollektivtrafikresande med motsvarande räkningar av påstigande per vintervardag (källa: SL-fakta). Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst 33

34 3.2.5 Kollektivtrafikresande Södermanlands län (Samm) För Södermanlands län har jämförelser gjorts mellan modellerade kollektivtrafikresande med statistik från Sörmlandstrafiken. De omfattar resande med stadsbussar, buss (landsbygd) och regional-/lokaltåg. Resultatet visar på en generell överskattning av kollektivtrafikresandet för både buss och tåg. För stadsbussarna i Eskilstuna, Nyköping och Katrineholm är resorna i modellen överskattade. Strängnäs visar en underskattning. Det beror på en relativt grov områdesindelning där Strängnäs är indelad i ett fåtal stora områden vilket, innebär att många lokala resor inte kommer med i modellen. Även resorna med buss på landsbygd och regional-/lokaltåg överskattas i modellen Räkning Överskattning +50% +76% -96% +87% Modell Eskilstuna Strängnäs Nyköping Katrineholm Figur 35. Jämförelse av modellerade kollektivtrafikresande med motsvarande räkningar av resande med stadsbuss i Södermanlands län. Preliminär Basprognos Räkning Överskattning +75% +25% Modell regional-/lokaltåg Landsbygd, totalt Figur 36. Jämförelse av modellerade kollektivtrafikresande med motsvarande räkningar av resande på med buss (Landsbygd) och regional-/lokaltåg, Sörmlandstrafiken Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst

35 3.2.6 Stadstrafiken i Örebro och Västerås För resandet på stadsbussar i Västerås stämmer det modellberäknade resandet bra med statistiken. Noterbart är dock att räkningen av resandet med Västerås stadsbussar gjordes under en dag (6e oktober), vilket naturligtvis medför att det finns stora osäkerheter i den statistiken, vilket i sin tur gör att den goda överensstämmelsen kan vara en tillfällighet. I Örebro är resandet med buss överskattat i modellen, både vad gäller resandet på stadsbussarna och resandet på regionala busslinjer Räkning Modell +6 Västerås Figur 37. Jämförelse av modellerade kollektivtrafikresande med motsvarande räkningar av resande på med buss i Västerås, räkningar från 6e oktober Preliminär Basprognos Överskattning av stadstrafik (+40%) och regiontrafik (+120%) Stadstrafik Regiontrafik Räkning Modell Figur 38. Jämförelse av modellerade kollektivtrafikresande med motsvarande räkningar av resande på med buss i Örebro Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst 35

36 3.2.7 Kollektivtrafik Östergötland (sydost) Kollektivtrafikresandet i Östergötland är generellt mycket överskatta i modellen. Ca 46,9 miljoner modellberäknat antal påstigande totalt (exklusive Kustpilen), jämfört med ca 27,6 miljoner enligt statistiken. En skillnad på ca 70%. Några avvikelser som noterades i samband med jämförelsen: 30 linjer ( påstigande) som finns i räknedata för 2014 som inte finns i emme-databasen. 6 linjer ( påstigande) som finns i emme-databasen som inte finns i räknedata för Resandet på Kustpilen kunde inte valideras då den statistik som erhölls från Östgötatrafiken bara omfattade påstigande som reser med deras biljett. För att kunna validera modellberäknat antal påstigande på Kustpilen behövs statistik även över antalet påstigande på Kustpilen från Kalmars länstrafik (KLT). Andra linjer som inte kunde valideras: Resandet på busslinjerna 629, 631 och 670 finns inte med i de redovisade resultaten då man även kan resa på dessa linjer med biljett från andra länstrafikbolag och då statistiken från Östgötatrafiken bara omfattar resande som reser med biljett från deras system. Linje 629 körs även av Länstrafiken Örebro. Linjerna 631 och 670 körs även av Jönköpings länstrafik. För att kunna ta med resandet på dessa linjer i valideringen behöver statistik över antalet påstigande hämtas in för dessa linjer från nämnda länstrafikbolag. Figur 39. Östgötatrafiken påstigande på buss, spårväg och Östgötapendeln. ÅD:T. Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst

37 Figur 40. Östgötatrafiken - påstigande på buss. ÅDT. Preliminär Basprognos Figur 41. Östgötatrafiken - påstigande på spårväg. ÅDT. Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst 37

38 Validering Sydost/Samm för Region Öst Figur 42. Östgötatrafiken - påstigande på Östgötapendeln. ÅDT. Preliminär Basprognos 2018.

39 4 PROGNOSSCENARIO ÅR ANTAL RESOR OCH FÄRDMEDELSANDELAR Nya basprognosen I tabellerna nedan redovisas antalet resor i resultatmatriserna från de regionala beräkningsstegen. Siffrorna som anges är antalet resor som har sin startpunkt i respektive län och är beräknade genom summering av de otransponerade matriserna, vilket medför att de bara avser resan i ena riktningen (tur-resor). För den modellberäknade trafikökningen från 2014 till 2040 att: Antalet resor ökar ca fyra till fem procentenheter mer än vad nattbefolkningen ökar. Kollektivtrafikresandet ökar procentuellt mer än bilresandet både i region Samm och i region Sydost. Resandeutvecklingen och antalet resor i den nya basprognosen är i nivå med resandeutvecklingen och antalet resor i Basprognos 2016, både i region Samm och i region Sydost. I tabellen nedan redovisas antalet regionala resor summerat för alla färdmedel 3 för de län som ingår i respektive regional modell, exklusive kransområden för år 2014 och för år Tabell 7. Antalet resor i resultatmatriserna från det regionala beräkningssteget för Samm preliminär Basprognos 2018, otransponerade matriser (tur-resor), årsmedeldygn. För de län som ingår i respektive regional modell exklusive kransområden. Preliminär Basprognos Län/Region Regional År 2014 År 2040 Skillnad Skillnad modell procent Stockholms län Samm % Uppsala län Samm % Södermanlands län Samm % Gotlands län Samm % Örebro län Samm % Västmanlands län Samm % Summa region Samm % Östergötlands län Sydost % Jönköpings län Sydost % Kronobergs län Sydost % Kalmar län Sydost % Blekinge län Sydost % Summa region Sydost % Den procentuella utvecklingen av resorna i tabellen ovan kan jämföras med den procentuella utvecklingen av nattbefolkningen i Tabell 1 på sidan 6. 3 Bil, kollektivt och gång och cykel Validering Sydost/Samm för Region Öst 39

40 Summerat för de sex länen som ingår i region Samm ökar antalet resor med ca 29 procent. Motsvarande ökning av nattbefolkningen är ca 25 procent. Summerat för de fem länen i region Sydost ökar antalet resor med ca 10 procent. Motsvarande ökning av nattbefolkningen är ca 5 procent. Den procentuella ökningen av antalet resor är således större än motsvarande ökning av nattbefolkningen, både för Samm och för Sydost. I de tre tabellerna nedan redovisas hur färdmedelsandelarna förändras över tiden per län för respektive färdmedel. Förändringarna är relativt små, en eller två procentenheter. Summerat för de sex länen i region Samm minskar andelen bilresor med ca en procentenhet, från 41,6 till 40,7 procent. Andelen resor med kollektivt färdmedel ökar med ca en procentenhet. Andelen gång- och cykelresor blir oförändrad. Summerat för de fem länen i region Sydost ökar både andelen bilresor och andelen resor med kollektivt färdmedel med ca en procentenhet. Andelen gång- och cykelresor minskar med ca en procentenhet. Tabell 8. Färdmedelsandelar bil regionala resor (tur-resor) årsmedeldygn 2014 och För de län som ingår i respektive regional modell exklusive kransområden. Preliminär Basprognos Skillnad Regional Län/Region År 2014 År 2040 procentenhet modell Stockholms län Samm 35,7% 35,1% -1% Uppsala län Samm 47,7% 46,9% -1% Södermanlands län Samm 50,8% 51,7% 1% Gotlands län Samm 56,8% 55,6% -1% Örebro län Samm 51,1% 51,0% 0% Västmanlands län Samm 50,3% 50,7% 0% Summa region Samm 41,6% 40,7% -1% Östergötlands län Sydost 63,0% 64,2% 1% Jönköpings län Sydost 65,7% 65,8% 0% Kronobergs län Sydost 65,1% 66,3% 1% Kalmar län Sydost 66,7% 66,8% 0% Blekinge län Sydost 65,9% 65,8% 0% Summa region Sydost 64,9% 65,5% 1% Validering Sydost/Samm för Region Öst

41 Tabell 9. Färdmedelsandelar kollektivt färdmedel regionala resor (tur-resor) årsmedeldygn 2014 och För de län som ingår i respektive regional modell exklusive kransområden. Preliminär Basprognos Skillnad Regional Län/Region År 2014 År 2040 procentenhet modell Stockholms län Samm 25,8% 26,5% 1% Uppsala län Samm 11,4% 11,2% 0% Södermanlands län Samm 7,1% 7,1% 0% Gotlands län Samm 3,2% 3,2% 0% Örebro län Samm 6,8% 6,7% 0% Västmanlands län Samm 7,5% 7,4% 0% Summa region Samm 18,6% 19,6% 1% Östergötlands län Sydost 8,8% 9,5% 1% Jönköpings län Sydost 7,6% 8,5% 1% Kronobergs län Sydost 6,8% 7,8% 1% Kalmar län Sydost 5,8% 6,5% 1% Blekinge län Sydost 7,1% 7,9% 1% Summa region Sydost 7,5% 8,4% 1% Tabell 10. Färdmedelsandelar gång- och cykel regionala resor (tur-resor) årsmedeldygn 2014 och För de län som ingår i respektive regional modell exklusive kransområden. Preliminär Basprognos Skillnad Regional Län/Region År 2014 År 2040 procentenhet modell Stockholms län Samm 38% 38% 0% Uppsala län Samm 41% 42% 1% Södermanlands län Samm 42% 41% -1% Gotlands län Samm 40% 41% 1% Örebro län Samm 42% 42% 0% Västmanlands län Samm 42% 42% 0% Summa region Samm 39,8% 39,7% 0% Östergötlands län Sydost 28% 26% -2% Jönköpings län Sydost 27% 26% -1% Kronobergs län Sydost 28% 26% -2% Kalmar län Sydost 28% 27% -1% Blekinge län Sydost 27% 26% -1% Summa region Sydost 27,6% 26,1% -1% Validering Sydost/Samm för Region Öst 41

42 4.1.2 Jämförelse mot Basprognos 2016 Region Samm Med kransområden inräknat ökar antalet resor med ca 22 procent i den nya basprognosen i region Samm. Resandet med kollektivt färdmedel ökar med ca 36 procent och resandet med bil med ca 19 procent. Gång- och cykel ökar med ca 20 procent. Tabell 11. Antalet resor i resultatmatriserna från det regionala beräkningssteget för Samm preliminär Basprognos 2018, otransponerade matriser, årsmedeldygn. Inklusive kransområden. Färdmedel År 2014 År 2040 Skillnad Skillnad procent Bil % Kollektivt % Gång- och cykel % Summa % I tabellerna nedan redovisas en jämförelse mot motsvarande siffror i Basprognos Som det framgår av tabellerna nedan är skillnaderna i antalet resor per färdmedel mellan de två basprognoserna relativt små, mellan minus en procent och plus två procent. Tabell 12. Antalet resor i resultatmatriserna från det regionala beräkningssteget för Samm, otransponerade matriser, årsmedeldygn år Inklusive kransområden. Färdmedel Basprognos 2016 Preliminär Basprognos 2018 Skillnad Skillnad procent Bil % Kollektivt % Gång- och cykel % Summa % Tabell 13. Antalet resor i resultatmatriserna från det regionala beräkningssteget för Samm, otransponerade matriser, årsmedeldygn år Inklusive kransområden. Färdmedel Basprognos 2016 Preliminär Basprognos 2018 Skillnad Skillnad procent Bil % Kollektivt % Gång- och cykel % Summa % Validering Sydost/Samm för Region Öst

43 Färdmedelsandelarna i den nya prognosen är i nivå med färdmedelsandelarna i Basprognos För Samm minskar andelen bilresor något i den nya prognosen jämfört med Basprognos För kollektivt färdmedel och gång- och cykel ökar den något. Tabell 14. Färdmedelsandelar i resultatmatriserna från det regionala beräkningssteget för Samm, årsmedeldygn år Inklusive kransområden. Färdmedel Basprognos 2016 Nya Basprognosen Skillnad (procentenhet) Bil 42,9% 42,5% -0,4% Kollektivt 12,5% 12,7% 0,2% Gång- och cykel 44,7% 44,8% 0,2% Tabell 15. Färdmedelsandelar i resultatmatriserna från det regionala beräkningssteget för Samm, årsmedeldygn år Inklusive kransområden. Färdmedel Basprognos 2016 Nya Basprognosen Skillnad (procentenhet) Bil 42,1% 41,6% -0,5% Kollektivt 14,0% 14,2% 0,1% Gång- och cykel 43,9% 44,2% 0,4% Region Sydost Med kransområden inräknat ökar antalet resor med ca 25 procent i region Sydost. Resandet med kollektivt färdmedel ökar med ca 36 procent och resandet med bil med ca 24 procent. Gång- och cykel ökar med ca 24 procent. Tabell 16. Antalet resor i resultatmatriserna från det regionala beräkningssteget för Sydost preliminär Basprognos 2018, otransponerade matriser, årsmedeldygn. Färdmedel År 2014 År 2040 Skillnad Skillnad procent Bil % Kollektivt % Gång- och cykel % Summa % I tabellerna nedan redovisas en jämförelse mot motsvarande siffror i Basprognos Skillnaden i summa antalet resor per färdmedel mellan de två prognoserna är försumbar Validering Sydost/Samm för Region Öst 43

44 Tabell 17. Antalet resor i resultatmatriserna från det regionala beräkningssteget för Sydost, otransponerade matriser, årsmedeldygn år Färdmedel Basprognos 2016 Preliminär Basprognos 2018 Skillnad Skillnad procent Bil % Kollektivt % Gång- och cykel % Summa % Tabell 18. Antalet resor i resultatmatriserna från det regionala beräkningssteget för Sydost, otransponerade matriser, årsmedeldygn år Färdmedel Basprognos 2016 Preliminär Basprognos 2018 Skillnad Skillnad procent Bil % Kollektivt % Gång- och cykel % Summa % För Sydost blir färdmedelsandelarna desamma i de båda prognoserna. Tabell 19. Färdmedelsandelar i resultatmatriserna från det regionala beräkningssteget för Sydost, årsmedeldygn år Färdmedel Basprognos 2016 Preliminär Basprognos 2018 Skillnad (procentenhet) Bil 48,2% 48,2% 0,0% Kollektivt 6,6% 6,6% 0,0% Gång- och cykel 45,2% 45,2% 0,0% Tabell 20. Färdmedelsandelar i resultatmatriserna från det regionala beräkningssteget för Sydost, årsmedeldygn år Preliminär Basprognos 2018 jämfört med Basprognos Färdmedel Basprognos 2016 Preliminär Basprognos 2018 Skillnad (procentenhet) Bil 47,8% 47,9% 0,1% Kollektivt 7,1% 7,2% 0,0% Gång- och cykel 45,1% 44,9% -0,1% Validering Sydost/Samm för Region Öst

45 4.2 TRANSPORTARBETE Transportarbetet redovisas totalt för bil (fordonskilometrar) och kollektivtrafik (passagerarkilometrar) för respektive region. För kollektivtrafik redovisas också transportarbetet för olika trafikslag. Siffrorna är beräknade genom summering av värden på länkar/linjesegment. Beräknat antal fordonskilometrar omfattar all biltrafik som ingår i modellen (regionala resor, långväga resor, yrkestrafik etc). Beräknat antal passagerarkilometrar omfattar enbart transportarbetet från de regionala resultatmatriserna. Procentuellt ökar transportarbetet mer för kollektivtrafik än för bil, vilket kan vara en effekt av stora järnvägsinvesteringar Region Samm % År 2014 År % Fordonskilometrar bil Passagerarkilometrar kollektivt Figur 43. Transportarbete region Samm årsmedeldygn preliminär Basprognos Tusental. Tabell 21. Tusental passagerarkilometrar kollektivt för olika trafikslag årsmedeldygn region Samm preliminär Basprognos 2018 Trafikslag År 2014 År 2040 Skillnad Skillnad procent Buss % Lokaltåg % Tåg % Spårväg % Båt 0,1 4,1 4, % Validering Sydost/Samm för Region Öst 45

46 För år 2014 blir transportarbetet för ca en halv procent lägre i den nya prognosen, jämfört med Basprognos För kollektivt färdmedel blir det ca två procent högre. För 2040 blir transportarbetet ca en procent lägre för samtliga färdmedel. Tabell 22. Transportarbete region Samm Årsmedeldygn preliminär Basprognos 2018 jämfört med Basprognos Tusental år Färdmedel Basprognos 2016 Prelimiär Basprognos 2018 Skillnad Skillnad procent Bil % Kollektivt % Summa % Tabell 23. Transportarbete region Samm Årsmedeldygn preliminär Basprognos 2018 jämfört med Basprognos Tusental år Färdmedel Basprognos 2016 Prelimiär Basprognos 2018 Skillnad Skillnad procent Bil % Kollektivt % Summa % Validering Sydost/Samm för Region Öst

47 4.2.2 Region Sydost Transportarbetet blir relativt oförändrat i den nya prognosen jämfört med Basprognos 2016, både 2014 och % År 2014 År % Fordonskilometrar bil Passagerarkilometrar kollektivt Figur 44. Transportarbete region Sydost Årsmedeldygn preliminär Basprognos Tusental. Tabell 24. Tusental passagerarkilometrar kollektivt för olika trafikslag årsmedeldygn region Sydost preliminär Basprognos 2018 Trafikslag År 2014 År 2040 Skillnad Skillnad procent Buss % Lokaltåg % Tåg % Spårväg % Båt 0,6 0,9 0,3 54% Tabell 25. Transportarbete region Sydost Årsmedeldygn preliminär Basprognos 2018 jämfört med Basprognos Tusental år Färdmedel Basprognos 2016 Preliminär Basprognos 2018 Skillnad Skillnad procent Bil % Kollektivt % Summa % Validering Sydost/Samm för Region Öst 47

48 Tabell 26. Transportarbete region Sydost Årsmedeldygn preliminär Basprognos Tusental år point Färdmedel Basprognos 2016 Preliminär Basprognos 2018 Skillnad Skillnad procent Bil % Kollektivt % Summa % 4.3 BILTRAFIKFLÖDEN I VÄGNÄTET - SKILLNADSBILDER Nedans visas det absoluta skillnaderna i bildflöden mellan En generell trafikökning förväntas till år 2040 vilket kan ses med de röda banden i figurerna. De största trafikökningarna ( i absoluta tal) förväntas i första hand på Europavägarna samt större vägarna, vilket också återspeglas i skillnadsbilderna. Grön bandbredd visar trafikminskning. Som ett steg i valideringen studeras flödesskillnaderna länsvis för att kontrollera om förändringen av nätet motsvarar de objekt som ingår i planen. Längs ett antal sträckor går det att tydligt urskilja både stora ökningar och minskningar av trafiken. Skillnaderna sticker ut på bilderna då länkarna är olika kodade i basprognosen för 2040 respektive Resultatet blir då att flödet på länkar som tagit bort/ändrats i 2040 scenariot får totala dygnstrafiken från 2014 som minskad trafik. På den nya länken som lagts till blir trafikökningen motsvarande dygnsflödet för 2040 (då ingen trafik fanns på länken tidigare). Där stora skillnader har iakttagits i nätet, har dessa markerats och kompletterats med kommentar samt med en in-zoomad bild på sträckan. Avstämning gjordes mot tillhandahållen objektlista, för att se om det är ett objekt som ska ingå. Redovisade bilflöden omfattar all biltrafik som ingår i modellen (regionala resor, långväga resor, yrkestrafik etc) Validering Sydost/Samm för Region Öst

49 4.3.1 Region Samm Uppsala län Figur 45. Skillnad bilflöden årsmedeldygn Uppsala län. Absolut skillnad Preliminär Basprognos Huvudsaklig trafikökning på E4an ca fordon). Kommentarer till avvikelser: 1. Riksväg 56 Sala Heby, 2+1 körfält (VO1802). Omfördelning av trafik till följd av nya/ändrade länkar. 2. Riksväg 55 Örsundsbro Kvarnbolund (VMN005). Omfördelning av trafik till följd av nya/ändrade länkar. 3. Länsväg 288 Gimo Börstil, 100 km/h (VMN148). Omfördelning av trafik till följd av nya/ändrade länkar. I figuren nedan redovisas motsvarande bilflöden med fokus på respektive utbyggnadsobjekt Validering Sydost/Samm för Region Öst 49

50 Figur 46. Skillnad bilflöden årsmedeldygn Uppsala län, med fokus på respektive utbyggnadsobjekt. Absolut skillnad Validering Sydost/Samm för Region Öst

51 Södermanlands län Figur 47. Skillnad bilflöden årsmedeldygn Södermanlands län. Absolut skillnad Preliminär Basprognos Kommentarer till avvikelser: 1. Riksväg 56 Bie-Alberga; Räta linjen (VMN142). Omfördelning av trafik till följd av nya/ändrade länkar. 2. Riksväg 53, Infart Eskilstuna bef. (R-D09). Omfördelning av trafik till följd av nya/ändrade länkar. 3. Riksväg 55, Dunker - Björndammen, alternativ befintlig sträckning (VMN080). Omfördelning av trafik till följd av nya/ändrade länkar. 4. Yxtatorpet-Malmköping (öppnades för trafik ). Omfördelning av trafik till följd av nya/ändrade länkar. 5. Riksväg 55 Förbifart Flen (VO1869). Omfördelning av trafik till följd av nya/ändrade länkar. 6. Västra infarten Trosa (VMN144). För detta objekt saknas flöde på den nya länken. I figuren nedan redovisas motsvarande bilflöden med fokus på respektive utbyggnadsobjekt Validering Sydost/Samm för Region Öst 51

52 Figur 48. Skillnad bilflöden årsmedeldygn Södermanlands län, med fokus på respektive utbyggnadsobjekt. Absolut skillnad Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst

53 Örebro län Figur 49. Skillnad bilflöden årsmedeldygn Örebro län. Absolut skillnad Preliminär Basprognos Kommentarer till avvikelser: 1. Riksväg 63 Förbifart Hjulsjö (Sikfors - Kopparberg) (VMN031). liten omfördelning av trafik 2. Kvarntorp-Almbro (VO1860) / Svennevad-Kvarntorp (byggnation pågår). Omfördelning av trafik till följd av nya/ändrade länkar. 3. Åsbro-Askersund-Rude, Rv 49/ Riksväg 50 (pågående byggnation). 4. Riksväg 249. Felaktigt ruttval. I figuren nedan redovisas motsvarande bilflöden med fokus på respektive utbyggnadsobjekt Validering Sydost/Samm för Region Öst 53

54 Figur 50. Skillnad bilflöden årsmedeldygn Örebro län, med fokus på respektive utbyggnadsobjekt. Absolut skillnad Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst

55 Västmanlands län 1 Figur 51. Skillnad bilflöden årsmedeldygn Västmanlands län. Absolut skillnad Preliminär Basprognos Kommentarer till avvikelser: 1. Länsväg 252 Hallstahammar Surahammar (Byggd 2017). Omfördelning av trafik till följd av nya/ändrade länkar. I figuren nedan redovisas motsvarande bilflöden med fokus på respektive utbyggnadsobjekt. 1 Figur 52: Skillnad bilflöden regionala resor Västmanlands län, med fokus på respektive utbyggnadsobjekt. Absolut skillnad Preliminär basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst 55

56 4.3.2 Region Sydost Östergötlands län Figur 53. Skillnad bilflöden årsmedeldygn Östergötlands län objekt E22 Förbi Söderköping. Absolut skillnad Preliminär Basprognos Inga anmärkningsvärda avvikelser funna för objekt E22. Figur 54. Skillnad bilflöden årsmedeldygn Östergötlands län objekt Väg 35 Vårdsbergskors Hackefors (R-E05). Absolut skillnad Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst

57 Figur 55. Skillnad bilflöden årsmedeldygn Östergötlands län objekt Väg 35 Sandtorpet Vårdsbergskors(R-E05a). Absolut skillnad Preliminär Basprognos Inga anmärkningsvärda avvikelser funna för objekt Väg 35 Vårdsbergskors Hackefors (R-E05). Figur 56. Skillnad bilflöden årsmedeldygn Östergötlands län objekt Väg 23/34 Skeda Udde Rimforsa. Absolut skillnad Preliminär Basprognos Inga anmärkningsvärda avvikelser funna för objekt Väg 23/34 Skeda Udde Rimforsa Validering Sydost/Samm för Region Öst 57

58 Figur 57. Skillnad bilflöden årsmedeldygn Östergötlands län objekt Väg 35 Rösten Sandtorpet (VO1862). Absolut skillnad Preliiminär Basprognos Inga anmärkningsvärda avvikelser funna för objekt Väg 35 Rösten Sandtorpet (VO1862). En ändrad kodning av länken i nätet 2040 med annan uppdelning i noder och länkar gör att det lokalt ser ut som att det är en större trafikökning än vad det egentligen är på länken. Figur 58. Skillnad bilflöden årsmedeldygn Östergötlands län objekt Väg 23/34 genom Kisa (VSO039). Absolut skillnad Preliminär Basprognos Inga anmärkningsvärda avvikelser funna för objekt Väg 23/34 genom Kisa (VSO039) Validering Sydost/Samm för Region Öst

59 Figur 59. Skillnad bilflöden årsmedeldygn Östergötlands län objekt Väg 51 Förbi Finspång (VSO049). Absolut skillnad Preliminär Basprognos Figur 60. Skillnad bilflöden årsmedeldygn Östergötlands län objekt E22/E24 och hamnen Norrköping (VO1804). Absolut skillnad Preliminär Basprognos Kontroll om ruttvalsproblem funna 2014 finns kvar 2040 I Linköping och Trosa kvarstår samma ruttvalsproblematik som beskrivs i Kapitel Nedan presenteras skillnadsbilder för trafikförändrändring mellan scenarierna 2014 till I Trosa visas en stor ökning i höjd med Bråta, som inte beror på en ökning av resandet utan på att nya länkar kodats i samband med det kompletterande objektet Västra infarten Validering Sydost/Samm för Region Öst 59

60 Figur 61. Dygnsflöden Trosa i nulägesscenario 2014, samt skillnad mellan scenario Preliminär Basprognos Preliminär Basprognos Figur 62. Dygnsflöden Linköping i nulägesscenario 2014, samt skillnad mellan scenario Preliminär Basprognos I Norrköping har det i prognosscenariot för år 2040 tillkommit nya länkar som motsvarar Saltängsbron och Händelöbron (mellan Hederstaberg med Hädelö). Det modellberäknade värdet ligger klart över det värdet. Men länk som motsvarar Gamlebron saknas fortfarande Validering Sydost/Samm för Region Öst

61 Det är svårt att säga exakt men det ser ut som att ruttvalsproblemet kvarstår även Figur 63. Dygnsflöden årsmedeldyn Norrköping i nulägesscenario 2014, samt skillnad mellan scenario Preliminär Basprogos PASSAGERARFLÖDEN I KOLLEKTIVTRAFIK- NÄTET - SKILLNADSBILDER Föränderungem av resandet med olika färdmedel i kollektivtrafiken påverkas både av förändringar i utbudet av kollektivtrafik och av utvecklingen av befolkningen. På bilderna nedan redovisas skillnader i passagerarflöden mellan 2040 och 2014 för regionala kollektivtrafikresor. I de fall det inte finns några kommentarer till figurerna beror det på att inga uppenbara fel har observerats Validering Sydost/Samm för Region Öst 61

62 Uppsala län (Samm Figur 64. Skillnad passagerarflöden tåg regionala resor årsmedeldygn Uppsala län. Absolut skillnad Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst

63 Södermanlands län Figur 65. Skillnad passagerarflöden tåg regionala resor årsmedeldygn Södermanland län. Absolut skillnad Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst 63

64 Örebro län Figur 66. Skillnad passagerarflöden tåg regionala resor årsmedeldygn Örebro län. Absolut skillnad Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst

65 Figur 67. Skillnad passagerarflöden tåg årsmedeldygn Örebro-Västerås Preliminär Basprognos Kommentar: En relativt stor ökning kan observeras av tågresandet mellan Arboga och Kungsör. Det kan vara en effekt av felaktig fördelning i modellen av kollektivtrafikresor på olika linjer på denna sträcka Validering Sydost/Samm för Region Öst 65

66 Västmanlands län Figur 68. Skillnad passagerarflöden tåg regionala resor årsmedeldygn Västmanlands län. Absolut skillnad Preliminär Basprognos Validering Sydost/Samm för Region Öst

67 Östergötlands län Figur 69. Skillnad passagerarflöden tåg regionala resor årsmedeldygn Östergötlands län. Absolut skillnad Preliminär Basprognos Kommentar: Jämfört med resandet i Basprognos 2016 blir antalet resor på den nya järnvägslänken mellan Norrköping och Linköping (röd ring i figuren ovan) mycket lägre i den nya Basprognosen = 306 passagerare i den preliminära basprognosen för 2018 jämfört med = passagerare i Basprognos Kontrollen av resandet i det stråket visar att resandet minskat generellt på alla linjer som passerar där. Det har inte kunnat observeras något uppenbart fel i kodningen. Resultatet av kontrollen är att det noteras att resandet sjunkit på länken, men att det inte hittats något som gör att det går att säga att det skulle vara fel Validering Sydost/Samm för Region Öst 67

68 Figur 70 Skillnad passagerarflöden tåg årsmedeldygn Sydost (blått visar på ökning av resandevolymer). Preliminär Basprognos Kommentar: Resandet på järnväg har ökat i Sydost. Totala resandet på sträckan Linköping-Norrköping har ökat. Utökningen av snabbtågstrafiken har gjort att tågutbudet minskat för lokala resor på sträckan Validering Sydost/Samm för Region Öst