Förstudie mobility managementåtgärder för Kista arbetsplatsområde

Transkript

1 LS Förstudie mobility managementåtgärder för Kista arbetsplatsområde och Galleria Underlagsrapport 2 Strukturanalys

2 Texter av Elisabet Renlund Illustrationer av Martin Båth Fotomontage Martin Båth Foto Elisabet Renlund Martin Båth WSP WSP WSP WSP WSP 2

3 Innehåll SAMMANFATTNING STRUKTURANALYS BAKGRUND SYFTE INVENTERING OCH ANALYS Regionplanen Bebyggelsens struktur idag Bebyggelsens struktur pågående förändring Vägnätets struktur idag Vägnätets pågående och planerad förändring Kollektivtrafiknätets struktur idag Kollektivtrafiknätets struktur pågående och planerad förändring Cykelnätets struktur idag Cykelnätets struktur pågående och planerad förändring Gångnät idag Gångnät pågående och planerad förändring Trygghet Bilparkering idag Bilparkering pågående och planerad förändring Cykelparkering idag Cykelparkering pågående och planerad förändring Flygbuss Taxi FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER Vägnät Kollektivtrafiknät Cykelnät Gångnät Trygghet Cykelparkering Bilparkering Bilpooler Sammanställning av vägnätsförslag...66

4 Sammanfattning Strukturanalys Denna strukturanalys avseende gång-, cykel- och kollektivtrafik är gjord ett delprojekt i en förstudie om mobility managementåtgärder för Kista arbetsplatsområde och Galleria. Förstudien innehåller förutom strukturanalysen även en resvaneundersökning och åtgärdsförslag för mobility management. Kista arbetsplatsområde byggdes som en inifrånmatad trafikseparerad trafikstruktur med vissa inslag av trafikintegrering. Kista arbetsområde ligger med Kista tunnelbanestation i västra delen och Helenelunds station i öster. Det är ca 1,4 km mellan stationerna och där ligger Kista arbetsområde. Arbetsområdet ligger invid Kista trafikplats, E4 och Kymlingelänken, som nu byggs om där vägnätet får förhöjd kapacitet och framkomlighet. Många projekt pågår i området. En kraftfull omvandling sker med mycket ny bebyggelse, omfattande gatuupprustning med en konvertering av planskildheter till plankorsningar för gång- och cykeltrafiken som en del i att skapa en mer trafikintegrerad trafikstruktur. Det byggs nya kontor och ett nytt hotell, men även många nya bostäder. Det flyttar in skolor i arbetsområdet och en förlängning av Tvärbanan till Kista med förlängning till Sollentuna planeras. Nya cykelvägar utreds i projektet Hållbara Järva som är en del av Järvalyftet som pågår. I E18 ombyggnaden ingår ett projekt med cykelskyltning till Kista arbetsområde. Busslinjenätet som berör Kista arbetsområde förgrenar sig ut i norra regiondelen, men är ofta ogent och bussresenärerna får därmed en lång restid vilket gör kollektivtrafiken mindre attraktiv. Nu när E18 byggs om, nya gator diskuteras i Järvalyftet, Mälarbanan få nya spår med möjligheter att påverka plattformsplaceringar mm föreslås att en busslinjeanalys görs för att se om busslinjenätet kan ges en genare sträckning och en snabbare resväg. För att se busslinjenätets täckning för de arbetande i Kista har statistik över bostadsort för dem som arbetade i Kista 2008 jämförts med dagens busslinjenät. I några områden där många som arbetar i Kista bodde 2008, saknas buss- eller spårlinje som skulle kunna ge en god tillgänglighet till Kista. Jakobsberg, Upplands Väsby-Viby, Gribbylund-Ensta-Ella och Skarpängområdena samt Bromma är sådana områden. Direktbusslinjer från dem till Kista arbetsområde bör kunna vara intressanta tillskott i kollektivtrafiken. Busskörfält och andra bussprioriterande åtgärder behövs på Danmarksgatan och Hanstavägen. De viktiga bytespunkterna för Kista arbetsområde är Kista tunnelbanestation och Helenelunds pendeltågsstation. Kista tunnelbanestation behöver rustas upp 4

5 och få en högre standard och komfort för resenärerna. Tunnelbanestationen och bussterminalen behöver bättre kunna nås från norr med kompletterande gångoch cykelbanor och cykelparkering. Stationsentrén behöver förstärkas och ges en tydlig identitet. Helenelunds station bör kunna ses från vägporten under E4 när man kommer från Kistagången i riktning till stationen. Då skulle även Kista kunna ses från pendeltåget. Så är det inte idag. Sikten skyms och gång-, cykeloch bussvägen går i en omväg till stationen. Det finns inga skyltar från Kista till Helenelunds station. Skyltning till tunnelbana och pendeltåg behövs i området med fasta skyltar och med realtidsskyltar t ex vid Jan Stenbecks torg, Grönlandstorget, Kistamässan och vid entrén till gallerian vid Kista Science Tower. Fasta skyltar från Helenelund till Kista behövs också. Gång- och cykelnätet i Kista arbetsområde är väl utbyggt med ett finmaskigt nät. Vissa länkar saknas dock. Den gång- och cykelväg som tidigare fanns som rundade kv Knarrarrnäs togs bort när den nya bebyggelsen kom. Denna gångoch cykellänk behöver ersättas. Borgarfjordsgatans gång- och cykelvägar behöver dras ända ner till tunnelbanan och bussterminalen. Vid bussterminalen och tunnelbanans norra entré behöver gångbanor kompletteras. Plankorsningar vid Torshamnsgatans södra del behöver hastighetssäkras, särskilt när Torshamnsgatan förlängs mot Kista trafikplats. Det finns knappt 700 cykelplatser i Kista arbetsområde. Det behövs till, beroende på vilka cykelparkeringstal som ska användas. Eftersom entréer till fastigheter i regel finns på gårdarna bör cykelparkeringsplatser främst byggas på fastighetsmark vid entréerna. 20 % av cykelplatserna bör ligga vid entréerna för besökare. För anställda kan cykelplatser ordnas i garage med möjlighet att låsa om cyklarna. På längre sikt kan gång- och cykelnätet till Kista arbetsområde kompletteras med ett flertal länkar. Kopplingen mellan Kista och Sollentuna kan förbättras genom passager under E4 och järnvägen vid Bokvägens förlängning, om det är möjligt. Sverigeleden skulle kunna ges en gen sträckning in till Kista genom att den förlängs norrut längs järnvägens östra sida fram till en möjlig förlängning av Strömgatan under järnvägen och E4 eller vidare upp mot gång- och cykelvägen mellan Helenelund och Kista. En cykelförbindelse från gång- och cykelpassagen under Kymlingelänken norr om Hanstavägen öster om Kymlingelänken skulle kunna kopplas till gång- och cykelstråken söder om Rinkeby vid Stora Ursvik. Gång- och cykelstråket Brandesgången med dess förlängning längs Köpenhamnsgatan och bussgatan kan ges en genare sträckning över Järvafältet och knyta an till gång- och cykelstråket längs Rinkebyvägen.

6 Idag finns totalt sett ett överskott på bilparkeringsplatser i området. Ungefär hälften betalar inte för sin bilplats. Parkeringskostnaden behöver höjas i området för att stimulera till andra färdmedelsval. Nedan visas en sammanställning av de viktigare förslagen. Förslag Kostnad Aktörer Tidshorisont Fasta skyltar till tunnelbana och pendeltåg Låg SL och kommunerna Nära Busskörfält mm på Danmarksgatan och Hanstavägen Måttlig Trafikkontoret och SL Nära Räta ut gång- och cykelvägen och bussgatan mellan Helenelund och Kista Hög SL och kommunerna Nära Realtidsskyltar till tunnelbana och pendeltåg Låg SL, Kista Galleria, kommunerna och fastighetsägare Busslinjenätsanalys för att försöka höja genhet och minska restid med buss samt utreda nya direktbusslinjer Låg SL och Trafikkontoret Nära Nya direktbusslinjer Hög SL Nära Cykelparkering på kvartersmark Låg Företag och fastighetsägarna Nära Cykelparkering vid Kista Galleria och tunnelbanan Låg Trafikkontoret, Kista Galleria och SL Nära Hastighetssäkra gång- och cykelpassager Låg Trafikverket och Trafikkontoret Nära Kompletterande busskurer, kartor mm Låg SL och Trafikkontoret Nära Höj standarden på Helenelunds pendeltågsstation Måttlig SL, Trafikverket och Sollentuna kommun Rusta upp tunnelbana och bussterminal Måttlig SL, Trafikkontoret och Kista Galleria Nära Gång- och cykelväg längs kv Knarrarnäs Låg Trafikkontoret Nära Kompletterande gång- och cykelväg vid Torshamnsgatans förlängning Hög Trafikverket och Trafikkontoret Nära Öppna en södra entré till Helenelunds pendeltågsstation med öppning under E4 vid Strömgatans förlängning Hög Trafikverket, SL, Sollentuna kommun och Trafikkontoret Cykelstationer med service som tryckluft Låg Trafikkontoret Nära Komplettera gång- och cykelstråken regionalt Hög Trafikkontoret, Trafikverket, Sollentuna, Sundbyberg och Solna kommuner Lång Nära Nära Lång 6

7 1 Bakgrund Detta är en del i ett projekt som drivs av ResSmart och SATSA. Aktörerna som driver ResSmart (Plattformen för hållbara resor och transporter i Stockholms län) deltar i det regionala projektet SATSA (Samverkan för effektivt transportsystem i Stockholms län). ResSmart är projektledare för ett av arbetspaketen inom SATSA, 3:1 Steg1-åtgärder för effektivare resor. I ett tidigt skede av arbetet inom SATSA så identifierade aktörerna inom ResSmart ett antal aktuella eller kommande problemområden inom länet. För att lösa de kommande trafikproblemen i dessa områden så behövs steg 1-åtgärder, dvs mobility management-åtgärder, som ett komplement till andra styrande och fysiska åtgärder. För att ta reda på vilka åtgärder som bör göras för att nå mest effekt för minst kostnad och på kortast tid så genomförs ett antal förstudier. Denna förstudie är en del av detta arbete och berör Kista arbetsplatsområde och Kista Galleria. För att förstärka mobility managementåtgärder görs en strukturanalys samtidigt som mobility managementåtgärder tas fram. 2 Syfte Syftet med strukturanalysen för Kista arbetsområde och Galleria är att identifiera strukturella möjligheter och hinder i området som kan förstärka respektive försvåra ett utökat hållbart resande. Målet är att ta fram förslag som kan genomföras på kort sikt och stödja de mobility managementåtgärder som tas fram i åtgärdsanalysen. 3 Inventering och analys 3.1 Regionplanen Strukturanalysen berör bara Kista arbetsplatsområde och Galleria, men för att få en överblick över de övergripande planeringsperspektiven i området, visas först hur området ses i Regionplanen. Regionplanekontoret lyfter upp Häggvik- Sollentuna-Kista som en av de regionala stadskärnorna som ska förstärkas i regionplanen. Man avser stärka sambandet inom denna stadskärna samt förbättra tillgängligheten till den. Stadskärnan Kista-Sollentuna-Häggvik berör kommunerna Stockholm, Sollentuna och Sundbyberg och den har en stark näringslivsprofil med kunskapsintensiva näringsgrenar och utbildningar. För att uppnå en tät blandstad krävs omfattande förtätning. E4 delar kärnan i två delar och behöver överbryggas med förbättrade interna kommunikationer. Tillgängligheten till och inom kärnan kan förbättras genom E18 ombyggnaden och genom spårutbyggnad mellan Kista och Ulvsunda,

8 Barkarby och Sollentuna. Med Förbifart Stockholm förbättras ytterligare tillgängligheten till området med bil. RUFS 2030 regionala stadskärnor med Kista-Sollentuna-Häggvik i mitten (Källa: Regionplanekontorets hemsida) 3.2 Bebyggelsens struktur idag Kista arbetsplatsområde har länge varit en viktig målpunkt i Storstockholm. Det är en dynamisk och expanderande plats. Bebyggelsen genomgår en ständig utveckling och många byggnationer pågår. Kista planerades som ett zonerat industriområde enligt en statlig plannorm från 1973 med planeringselement som trafikseparering och entréer inne på gårdarna. Denna planeringsprincip ger nackdelar som otrygga, karga stadsmiljöer och har fått mycket kritik. De senaste 10 åren, sedan en ny strukturplan antogs av Stadsbyggnadsnämnden 2001, har en omvandling skett i Kista. Syftet med strukturplanen 2001 var att utveckla Kista, Husby och Akalla genom en utbyggnad av vägnät, arbetsplatser och bostäder. Kista arbetsområde skulle omvandlas från industriområde till en funktionsblandad och upplevelserik stad. Utvecklingen har stötts av de globala förändringarna inom telecomindustrin som inneburit att tillverkning flyttat ut från arbetsområdet till förmån för en större andel tjänsteföretag. 3.3 Bebyggelsens struktur pågående förändring Stockholms stad, näringslivet, universitet och högskolor tog gemensamt fram en framtidsvision för Kista, Kistavisionen, som var en sammanställning och koordinering av projekt kring Järvafältet som omfattade bland annat ca bostäder. Strukturplanen från 2001 är något justerad och innehåller nu mer bostäder och mindre högskoleområden. En del av genomförandet pågår nu då lägenhet ska byggas i Kista. 8

9 Strukturplan (Källa stadsbyggnadskontoret) Näringslivet tog fram en vision för upprustning av Kistagången, där Bau arkitekter 2007 (1) föreslår åtgärder för att göra det centrala stråket längs Kistagången mer levande och attraktivt. De föreslog bland annat att det ska bli fler butiker i bottenvåningarna längs Kistagången och att skapa fler platsbildningar, torg och mötesplatser längs Kistagången. De ser Kistagången, som går gent genom Kista arbetsområde från tunnelbanan och Kista galleria till pendeltågsstationen i Helenelund som ett starkt orienterande stråk. För att förstärka stråket och göra det mer attraktiv för gående föreslogs att tre torg, noder, skulle skapas/förstärkas. Torsnästorget, nuvarande Jan Stenbecks torg, en platsbildning vid Grönlandsparken och ett nytt torg vid en ny mässa strax invid E4. Jan Stenbecks torg håller på att bli färdigt och Kistamässan med ett nytt högt hotell är också snart klart, men torget vid Kistamässan är fortfarande en byggarbetsplats.

10 Tre noder/torg längs Kistagången (Källa Vision Kistagången) Bau arkitekter föreslog även en annan viktig förändring att räta ut Kistagångens sista länk till pendeltågsstationen Helenelund. Delen mellan Kista och Helenelund har funnits med i många utredningar och alltid föreslagits uträtad, men inga av dessa planera är genomförda än. Uträtad stäckning av Kistagången (Källa Vision Kistagången) Den 20 april 2009 godkände Stockholms kommunfullmäktige Vision Järva 2030 (2), som vill ge en bild av framtidens Järva och konkretisera målbilden för det så kallade Järvalyftet. För Kista arbetsområde markeras Kistagången mellan Kista och Helenelund med kommentaren Koppla ihop gatunätet där det gör nytta. 10

11 Utsnitt av illustration i Vision Järva 2030 (Källa Stockhoms stad) Hållbara Järva, som en del av Järvalyftet, är en satsning på ekologisk, social och ekonomiskt hållbar utveckling i stadsdelarna kring Järvafältet. Det innehåller en upprustning av den slitna bebyggelsen på Järvafältet, men innehåller även åtgärder för att öka det hållbara resandet, bl a med cykelåtgärder. Detta arbete pågår. 3.4 Vägnätets struktur idag Kista arbetsområde kopplas till det regionala vägnätet främst via Kymlingelänken till E4, som tangerar området i nordost. Hanstavägen, som tangerar området på östra sidan, leder söderut till Kymlingelänken och norrut till Turebergsleden och Akallavägen. Gatunamn i Kista arbetsområde

12 Kista arbetsområde har en inifrånmatad, tidigare trafikseparerad trafikstruktur. Denna trafikseparering håller på att byggas bort för att bli allt mer trafikintegrerad. Det sker som ett led i förverkligandet av strukturplanen. Staden tog fram ett gestaltningsprogram med förslag till gatuupprustning i Kista arbetsområde april 2003 (3), med omfattande förändringar av gatuutformningen. Detta program håller på att genomföras. Kistavägen är ombyggd till en esplanad där planskildheter för gång- och cykel är borttagna. Även vid Torshamnsgatan är en planskildhet borttagen. Torshamnsgatan är förlängd norrut och kommer att fortsätta byggas om till en esplanad. Isafjordsgatan kommer att byggas om. Borgarfjordsgatan är bitvis ombyggd. Kista alléväg är flyttad och bitvis ombyggd. En ny gata, Skagafjordsgatan, är byggd i den nordvästra delen av Kista arbetsområde. I detta område pågår omfattande byggnationer av bostäder. Bitvis är gatunätet hastighetsbegränsat till 30 km/h. E18 som tangerar Kista arbetsområde håller på att byggas om och trafiken påverkas av detta. Framkomligheten på vägnätet, innan ombyggnaden av E18, kan illustreras av den trängselstudie Movea gjort 2008 (4). Heldragna röda streck visar köer och streckade att det är tät trafik. Köer förmiddag (Källa: Movea 2008) På morgonen 2008 var det köer på Sollentunavägen och Kymlingelänken till avfarten till Torshamnsgatan och in på Torshamnsgatan. Det var också köer på Hanstavägen, men inte ända ner mot Kista bussterminal, se illustration ovan. 12

13 Kölängder eftermiddag maxtimme (Källa: Movea 2008) På eftermiddagen 2008 var det tät trafik på E4 förbi Kista trafikplats, se illustration ovan. Kymlingelänken in mot Kista trafikplats och ut från Ärvinge hade köer. (Kymlingelänken från Ärvinge hade 2008 ett busskörfält, som nu tas bort.) Kistavägen ut mot Hanstavägen, Hanstavägen förbi bussterminalen och ner mot cirkulationsplatsen med Kistavägen, Danmarksgatan mellan Ärvingevägen och Helsingörsgatan samt Hanstavägen norrut mot Turebergsleden nästan ända ner till Borgarfjordsgatan hade också köer. Movea anger i en utredning om flaskhalsar för busstrafiken i Stockholms län (5) att Danmarksgatan vid Kista centrum har relativt låg standard med ett signalreglerat övergångsställe, en liten rondell och en stor rondell. De menar att framkomligheten borde utredas med tanke på det stora antalet bussar. 3.5 Vägnätets pågående och planerad förändring De stora förändringarna av gatunätet som pågår inom Kista arbetsområde är beskriven ovan. Även vägnätet till och från Kista är under stor omvandling, då Trafikverkets ombyggnad av E18 just påbörjats, vilken kommer att förbättra biltillgängligheten till Kista kraftigt.

14 Del av översiktskarta E18 Hjulsta-Kista (Källa: Trafikverkets hemsida) Kista trafikplats dubbleras genom att nya ramper byggs mellan Kymlingelänken och E4 och dagens ramper vid trafikplatsen blir lokalramper mellan Torshamnsgatan (via en förlängning söderut av gatan) och E4. I och med att Torshamnsgatan blir ny infart till Kista avlastas trafikplats Ärvinge och trafik ut från Kistaarbetsområde kommer att delvis ledas ut till Kista trafikplats via Torshamnsgatans förlängning söderut. Detta kommer att avlasta korsningen Kistavägen-Hanstavägen, särskilt på eftermiddagen. Ny trafikplats Kista (Källa Trafikverket) Trafikplats Ärvinge blir utformas som en planskild korsning med en underliggande, droppformad cirkulationsplats med anslutning till Hanstavägen. Ny trafikplats Ärvinge (Källa Trafikverket) 14

15 I E18-projektet finns även speciella åtgärder för kollektivtrafik. Busstrafiken längs E4 kommer att kunna stanna vid trafikplats Kista på de busshållplatser på lokalramperna norrut och på Torshamnsgatans förlängning väster om bron över väg E 4 som planeras. Därmed blir det möjligt att byta mellan bussar på E 4 och bussar som trafikerar Torshamnsgatans förlängning mellan Sollentuna och Kista. Del av trafikplats Kista med busshållplatser (Källa Trafikverket) Inom projektet Hållbara Järva pågår planering av gatunätet på Järvafältet. Nya gator som förbinder Rinkebysvängen med Tenstavägen och Rinkeby med Rissne diskuteras. Även en ny gatulänk från Hanstavägen in mot Husby tunnelbanestation diskuteras. 3.6 Kollektivtrafiknätets struktur idag Kollektivtrafiknätet Kollektivtrafiknätet visas i sin helhet med illustrationen som finns på SL hemsida. Kollektivtrafiknätet enligt karta på SL:s hemsida

16 På översiktskartan syns den svaga kollektivtrafikkopplingen över Järvafältet och mellan Tensta-Rinkeby och Kista. Kollektivresenärer Hösten 2007 var det följande antal på- och avstigande vid Kista arbetsområde, Kista centrum och Helenelunds station en vardag. På och avstigande passagerare Vardag hösten 2007 Bussar Tunnelbana Pendeltåg Antal på- och avstigande passagerare ett vardagsdygn hösten 2007 (Källa SL GIS) Spårburen kollektivtrafik Tunnelbanan med knappt på- och avstigande passagerare i Kista en vardag hösten 2007 och pendeltåget med nästan på- och avstigande passagerare är mycket starka kollektivtrafikslag som erbjuder Kista en bra kollektiv tillgänglighet. Kista tunnelbanestation och Helenelunds pendeltågstation avgränsar Kista arbetsområde i öst och väst. Det är ca 1,4 km mellan dessa stationer vilket innebär att det är långa gångavstånd till stationerna. Genheten på tunnelbanan och pendeltåget är god. Genhetskvot är en enhet som visar genhet. Den mäts som den körda sträckan delat med fågelvägen. Mellan Stockholms central/t-centralen och Kista är genhetskvoten 1,0-1,1 vilket är så nära fågelvägen man kan komma. Att både tunnelbana och pendeltåg går på egen bana förstärker deras attraktivitet med korta restider. Busslinjenät Bussnätet inne i Kista arbetsområde ser ut på följande sätt hösten

17 Busslinjenät i Kista arbetsplatsområde Busslinjerna har en mycket god täckning i området. Gatunätets utformning ger många 90 graderssvängar för busslinjerna med ibland låg genhet. Busslinjer går Kistagången-Grönlandsgatan, vilket ger busstäckning i de centrala delarna av Kista arbetsområde och gör att bussarna slipper köer vid Kistavägen ut mot Hanstavägen på eftermiddagarna. Hösten 2010 var bussutbud och turtäthet för Kista arbetsområde följande: Kollektivtrafik Kista Vardagstrafik hösten 2010, båda riktningarna Helg Linjer Hållplats Helgtrafikering Jan Stenbecks torg Trafikeras denna tid på dygnet cent- Kista rum cent- Kista rum cent- Kista rum Jan Stenbecks torg Antal turer kl 7-8 Antal turer kl Antal turer kl Nej Ja Ja Ja Ja

18 Kollektivtrafik Kista Vardagstrafik hösten 2010, båda riktningarna Helg Tunnelbanan cent- Kista rum cent- Kista rum cent- Kista rum cent- Kista rum Enbart Kista centrum Enbart Kista centrum Enbart Kista centrum Enbart Kista centrum cent- Kista rum cent- Kista rum cent- Kista rum och och och och Ja Nej Ja Nej Nej Nej Ja Nej Nej och Nej Ja Pendeltåget Helenelund Ja Turtäthet och trafikering (Källa: SL tidtabeller hösten 2010) Stombussarna 178 och 179 har flest turer, med som mest för linje 179 en buss var 7,5 minut under maxtimmarna. Buss 155, 514, 517, 518, 523, och 627 har ca 8 turer per timme i var riktning under maxtimmarna, men vissa av dessa linjer går inte genom arbetsområdet under lågtrafiktid. Vardagar mellan kl trafikerar 178, 179, 514, 517 och 523 området. På helgerna går 7 av busslinjerna. En nattbusslinje finns. I RVU framkom att kollektivtrafikanterna till Kista börjar komma mellan kl 6 och kl 7 men de flesta kommer mellan kl 7 och kl 9. Därefter kommer några mellan kl 9 och kl 10. De tider man angett i RVU att man börjar sitt arbete i Kista arbetsområde stämmer relativt väl med bussturutbudet t ex på linje 685 och 687. Andra linjer har inte morgonturer efter kl 9, som t ex 554, 603 och 686. Möjligen skulle trafikeringstiden kunna utökas mellan kl 9 och kl

19 På eftermiddagarna börjar man de kollektiva resorna mellan kl 14 och kl 15. Flest åker mellan kl 16 och kl 18, men det finns även en hel del kollektivtrafikanter mellan kl 18 och kl 19 (ca 6 % av alla kollresenärer). Före kl 6 och efter kl 19 samt under dagen är det få eller inga som reser kollektivt till eller från sitt arbete i Kista. Bussarna som bara går för- och eftermiddag går sista turen kl eller ibland kl 18, vilket är kanske lite tidigt för en sista eftermiddagstur. I RVU har 8 % av bilisterna sagt att om de hade flexiblare arbetstider skulle de kunnat åka kollektivt till arbetet och 60 % har sagt att de skulle kunnat åka kollektivt om det funnits en direktbuss i närheten av hemmet som gick till arbetsplatsen. Det finns ingen direkt fråga om de skulle välja att åka buss till arbetet om de befintliga busslinjerna trafikerade fler timmar under morgon- och eftermiddagstimmarna Ingen beläggningsstatistik har erhållits, men SL uppger att det inte finns problem med sittplatsbrist. Antalet passagerare är fördelat på följande sätt mellan de olika busslinjerna som angör Kista bussterminal och arbetsområde: Resande (summa på- och av) vardagsdygn hösten 2007 Linjer Hållplatser i Kista arbetsområde och bussterminal Tunnelbanan Pendeltåget Tabell över antal på- och avstigande på hållplatser inom Kista arbetsområde, bussterminal och stationer. (Källa: SL GIS) En stor andel av bussresenärer kliver av och på vid bussterminalen. Därefter är det flest bussresenärer vid Kistagångens och Torshamnsgatans hållplatser. Påoch avstigande passagerare på busslinjer i Kista arbetsområde 2010 visas på karta nedan.

20 På- och avstigande busspassagerare på SL i Kista arbetsområde 2010 fördelat på hållplatslägen (Källa SL) Flest kollektivresenärer är det i de centrala delarna av Kista arbetsområde. Busslinjenätet sett i ett större perspektiv ser ut på följande sätt vintern 2011: Busslinjenätet i del av regionen som passerar Kista arbetsområde vintern De blå linjerna är stombussar och de röda lokalbussar. (Källa: SL GIS) 20

21 Busslinjerna i tvärled är mycket ogena eftersom de följer gatunät inne i bostadsområden som inte anpassats för gena tvärförbindelser och inga särskilda bussgator finns som höjer genheten. Samma bild men ännu mer utzoomad visas nedan. Även här syns hur ogena bussförbindelserna är. Till viss del beror det även på geografiska faktorer som Edsviken som långa sträckor går som en barriär utan broar. Obs! två busslinjer saknas i illustrationen, direktbussen till Norrtälje och den till Åkersberga. Ännu mer utzoomad kartbild. De blå linjerna är stombussar och de röda lokalbussar. (Källa SL GIS) Busslinjenätet i illustrationen ovan är kombinerat med statistiken om var de som jobbade i Kista arbetsområde bodde 2008 i en kartbild nedan. (Även här saknas busslinjerna till Norrtälje och Åkersberga.) Kartillustrationen bör läsas även med tanke på det som framkom i resvaneundersökningen. I den visas att områden som kallas Kista nordost, dvs nordostsektorn Täby och Danderyd m fl, har ett högt bilresande. Detsamma gäller område kallat Norr (Upplands Väsby och Märsta m fl), Nordväst (Kungsängen och Bro m fl) och Kista väster (Bromma till Jakobsberg). Färdmedelsandelar från RVU Kista

22 I kartillustrationen visas röda cirklar (och antal i siffror) för antal anställda per basområde som arbetade o Kista arbetsområde Busslinjer och boende som arbetar i Kista (Källa SCB och SL GIS) I kartbilden ovan visas att till exempel Jakobsberg, delar av Upplands Väsby kommun, Gribbylund, Skarpäng, Ella Park, Ella gård och Bromma hade många boende som arbetade i Kista. Dessa delar av regionen saknar busslinjer till Kista, så att det är hög bilandel där är inte konstigt. I Järfälla kommun vid Enköpingsvägen och Skälbyvägen saknas buss där många som arbetade i Kista 2008 bodde. Endera skulle buss 554 från Bro och Kallhäll kunna gå Enköpingsvägen och en ny busslinje kunna gå Skälbyvägen och genom Veddesta till Kista. Resenärerna från Bro och Kallhäll får då en längre restid och mindre bekväm resa. En ny busslinje från Kallhäll, längs Enköpingsvägen och Skälbyvägen kan vara ett bättre alternativ. Pa kartan nedan visas cirklar för hur många 2008 som bodde per basområde och arbetade i Kista arbetsplatsområde. I varje basområde står också en siffra som anger antalet som arbetade i Kista

23 Boende i Järfälla kommun som saknar direktbuss till Kista (Källa SCB SL GIS) I Gribbylund och Täby kyrkby bor också många som arbetar i Kista. Inte heller de har en direktbuss. Här kanske man kan kombinera en direktbuss som utgår från Gribbylund och sedan går genom Ensta, Ella, tangerar Skarpäng och sedan upp mot Norrortsleden genom Valla torp och Visinge.

24 Boende i Gribbylund och Ella/Skarpäng som arbetar i Kista(Källa SCB SLGIS) Busslinjen från Upplands Väsby kanske kan ändras så den dras via östra delen av Upplands Väsby vid Fresta och en ny busslinje dras från Rotebro ner till Viby (kan det bli en ny bussgata som förbinder dem förbi Skillinge golfbana?) och Norrviken och sedan till Kista. Boende i Upplands Väsby och Viby som jobbar i Kista 2008 (Källa SCB SLGIS) 24

25 Även i Bromma bor det många som arbetade i Kista 2008 och som inte har någon busslinje till Kista. Boende i Bromma som arbetade i Kista 2008 (Källa SCB SLGIS) Genhet Pendeltåget och tunnelbanan är mycket gena i sin sträckning. Men det är inte busslinjenätet som angör Kista. Genhetskvot per busslinje visas nedan. Genheten har räknats ut som kollektivtrafiklinjens körsträcka delat med fågelvägen mellan busslinjers ändpunkter och Kista. Kista definieras som bussterminalen eller Jan Stenbecks torg. Tunnelbana och pendeltåg utvärderas i sin genhet mellan Centralen och Kista. Genhetskvoten har utvärderats på två sätt, dels utifrån TRAST restidskvot för kollektivtrafik (6), dels från en färgsättning med högre krav, samma som TRAST restidskvoter för cykel (7). Enligt TRAST utgåva 1, är det önskvärt med restidskvoter på mindre än 2 mellan kollektiv restid (inklusive gång-, bytes-, vänte- och åktid) och bilrestid. TRAST restidskvoter kollektivresa < 5 km < 2 kollektivresa > 5 km över 2 Kollektivtrafikrestidskvot (Källa TRAST utgåva 1)

26 Här är det överfört till bussens linjesträcknings genhet. Genhet är lättare att översiktligt studera men ger ändå ett mått på vilken attraktivitet det kan vara på kollektivtrafiken. I TRAST utgåva 2 står bara om kollektivtrafikens genhet att linjenätet bör ha en central och gen sträckning genom bebyggelsen. Restidskvot för cykelrestid på huvudnätet jämfört med bilrestid har inspirerat den andra av de färgade kolumnerna. Den finns i TRAST utgåva 1 (7): Restidskvot cykel/bil (Källa TRAST utgåva 1) Genheten på buss och spårburen kollektivtrafik som angör Kista visas nedan. Genhetskvot med krav Genhetskvot Linje Trafikerar mellan som kollektivtrafik res- cykelrestidskvot med krav som tidskvot enligt enligt TRAST TRAST 155 Brommaplan-Kista centrum 1,4 1,4 155 Kista centrum-akalla 2,6 2,6 178 Jakobsberg-Kista centrum 1,5 1,5 178 Kista centrum-mörby centrum 2,1 2,1 179 Vällingby-Kista centrum Kista centrum-sollentuna 1,4 1,4 514 Häggviks handelsplats-kista centrum 2,1 2,1 514 Kista centrum-spånga station 3,1 3,1 517 Spånga station-kista centrum 3,9 3,9 518 Vällingby-Kista centrum 3,1 3,1 523 Kista centrum-sollentuna station Upplands Väsby station-kista centrum 1,6 1,6 554 Bro-Kista centrum 1,4 1,4 603 Kista centrum-danderyds sjukhus 1,8 1,8 627 Kista centrum-arninge industriområde 2,2 2,2 Tunnelbanan T-centralen - Kista 1,1 1,1 Pendeltåget Centralstationen-Kista 1 1 Analys av genhet med genhetskvot (Källa karta från SL GIS) 26