Verksamhetsplan

Transkript

1 Verksamhetsplan

2 Tillsammans bygger vi framtidens kommun Norrtälje är en bra kommun att leva i, samtidigt som vi står inför stora framtidsutmaningar. Fler måste få möjlighet att jobba, skolresultaten förbättras och välfärden stärkas. Norrtälje är en naturlig del i en växande Stockholmsregion och kommunens attraktivitet ska fortsatt öka. Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet har bildat ett samverkansstyre för att ta ansvar för Norrtälje kommuns utveckling. Ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där invånaren alltid är i fokus, är grunden för vår politik. Norrtälje ska vara en öppen kommun i utveckling, lika människovänlig och tillväxtvänlig som miljövänlig. Vår prioriterade politiska inriktning sammanfattas i fem punkter: En öppen och sammanhållen kommun med framtidstro Ett växande näringsliv En framtidsinriktad skola med höga kunskapsresultat En trygg välfärd med hög kvalitet och valfrihet En kommun där det är lätt att vara klimatsmart För att uppnå en positiv utveckling krävs ett framtidsinriktat arbetssätt för kommunens sida. Den kommunala verksamheten ska präglas av öppenhet och demokratiska värden som allas lika värde. I ett hållbart samhälle lever män och kvinnor under likvärdiga villkor. Kommunen är en viktig aktör och pådrivare. Därför ska jämställdhetsperspektivet genomsyra alla verksamheter och beslut. Genom att utveckla Tiohundrasamarbetet med landstinget ser vi möjligheter att ha en god kvalité i omsorgen till lägre kostnad. Så möter vi utmaningen att ge våra äldre en god omsorg, samtidigt som vi kan satsa på barnen, skolan och hållbar tillväxt. Trots ett utmanande ekonomiskt läge bygger vår budget på en oförändrad skattesats. Det kommer att kräva samarbete och helhetssyn på det kommunala uppdraget. Det kommer även att kräva ett tydligt tillväxtfokus med fler i arbete och en positiv befolkningsutveckling. Genom denna budget tar vi ansvar för ekonomin och prioriterar långsiktig hållbarhet och hög kvalitet inom välfärden. Genom kloka investeringar, med fortsatt tydliga prioriteringar och väl valda avvägningar bygger vi framtidens kommun. Investeringar för ökad tillväxt och en ekonomi i balans lägger grunden för att vi ska kunna satsa på en förskola och en skola som ger alla barn en ärlig chans till en ljus framtid. Arbetet med att skapa en resurseffektiv kommunal service är en ständigt pågående process. I det arbetet möter vi många utmaningar. Några är särskilt viktiga att lyfta. Den demografiska utvecklingen får konsekvenser i hela riket, men Norrtälje kommun möter framtiden tidigare. Den höga andelen äldre ställer stora krav på god kostnadskontroll och systematiskt kvalitetsarbete för en god vård och omsorg. En annan grupp som kräver mer uppmärksamhet är barnen. Skolan ska vara en plats som ger alla barn och elever goda förutsättningar att lära och utvecklas. Men vi behöver också på allvar möta behoven hos barn som far illa. Att satsa på våra barn är den säkraste framtidsinvesteringen. Därför ska vi inte enbart tillåta att de får kosta, vi ska även låta barnperspektivet genomsyra all planering. Arbetet med VA-utbyggnad är nödvändig för miljö och tillväxt. Utmaningen ligger i att reda upp det underskott som finns från tidigare hantering. Detta kan inte VA-kollektivet bära helt på egen hand, vilket kommer att påverka kommunens budget. Målsättningen är att VA-kollektivet ska ha en ekonomi i balans Ulrika Falk (S) Kommunstyrelsens ordförande Kommunalråd Berit Jansson (C) Kommunalråd Ingrid Landin (Mp) Kommunalråd

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Styrtal för god ekonomisk hushållning Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Riktlinjer för resultatutjämningsreserv ANALYS AV OMVÄRLD OCH DEN EGNA VERKSAMHETEN...11 Norrtäljes ekonomi Nämnder Finansiering och lån Investeringar avskrivningar Befolkningsutveckling Kommunkoncernen NÄMNDER BARN- OCH SKOLNÄMND Nämndens uppdrag Strategiska utvecklingsområden Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal Verksamhetens förutsättningar Kommunövergripande strategiska satsningar Verksamhetsmål Ekonomi Taxor och avgifter Pengbelopp UTBILDNINGSNÄMND Nämndens uppdrag Strategiska utvecklingsområden Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal Verksamhetens förutsättningar Kommunövergripande strategiska satsningar Verksamhetsmål Verksamhetsbeskrivning Ekonomi Pengbelopp

4 5.3 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Nämndens uppdrag Strategiska utvecklingsområden Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal Verksamhetens förutsättningar Kommunövergripande strategiska satsningar Verksamhetsmål Verksamhetsbeskrivning Ekonomi Taxor och avgifter SJUKVÅRDS- OCH OMSORGSNÄMND Nämndens uppdrag Strategiska utvecklingsområden Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal Verksamhetens förutsättningar Verksamhetsmål Ekonomi Taxor och avgifter Ersättning till utförare - pengabelopp och prestationsersättningar SOCIALNÄMND Nämndens uppdrag Strategiska utvecklingsområden Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal Verksamhetens förutsättningar Kommunövergripande strategiska satsningar Verksamhetsmål Verksamhetsbeskrivning Ekonomi Taxor och avgifter BYGG-OCH MILJÖNÄMND Nämndens uppdrag Strategiska utvecklingsområden Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal Verksamhetens förutsättningar Kommunövergripande strategiska satsningar Verksamhetsmål Verksamhetsbeskrivning

5 Ekonomi TEKNIK- OCH KLIMATNÄMNDEN Nämndens uppdrag Strategiska utvecklingsområden Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal Verksamhetens förutsättningar Kommunövergripande strategiska satsningar Verksamhetsmål Ekonomi Taxor och avgifter KOMMUNSTYRELSEN Nämndens uppdrag Strategiska utvecklingsområden Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal Verksamhetens förutsättningar Kommunövergripande strategiska satsningar Verksamhetsmål Ekonomi Kommunens personal KOMMUNAL REVISION Nämndens uppdrag ÖVERFÖRMYNDAREN Nämndens uppdrag Strategiska utvecklingsområden Verksamhetens förutsättningar Ekonomi VAL- OCH FÖRTROENDEMANNANÄMND Nämndens uppdrag Strategiska utvecklingsområden Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal Verksamhetens förutsättningar Verksamhetsmål Ekonomi NORRTÄLJE KOMMUNHUS AB OCH KOMMUNALFÖRBUND NORRTÄLJE KOMMUNHUS AB Uppdrag Uppdragsbeskrivning

6 6.1.3 Ekonomi KOMMUNALFÖRBUNDET ÄGARSAMVERKAN OCH KOMMUNALFÖRBUND Uppdrag Ekonomi INTERN KONTROLL RÄKENSKAPER BILAGA Avgifter Kultur och fritid, 6

7 1. INLEDNING Norrtälje kommun ska arbeta mot ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där invånarna alltid är i fokus. Detta skapar förutsättningar för en offentlig service som är tillgänglig, håller en hög kvalitet och erbjuder medborgarna valfrihet och goda påverkansmöjligheter. Norrtälje kommun ska stimulera hållbar tillväxt som inte sker på bekostnad av framtida generationer. Alla invånare, oavsett bakgrund eller livssituation, ska ges förutsättningar att kunna leva ett gott liv. Prioriterad politisk inriktning: En öppen och sammanhållen kommun med framtidstro Den kommunala verksamheten ska präglas av öppenhet och medborgarnas synpunkter ska tas tillvara. Öppenhet, tolerans, delaktighet och jämställdhet är väsentliga verktyg för att bygga en öppen och sammanhållen kommun med framtidstro och en god folkhälsa. Ett växande näringsliv Fler jobb och växande företag i kommunen, liksom hög sysselsättning, låg arbetslöshet och minskat bidragsberoende kräver samverkan mellan det offentliga, det privata näringslivet och den sociala ekonomin. En framtidsinriktad skola med höga kunskapsresultat Kunskapsresultaten i skolan måste höjas och elevhälsan förbättras. Skolan ska vara en plats som ger alla barn och elever goda förutsättningar att utvecklas. Mötet mellan lärare och elev ska stärkas. En trygg välfärd med hög kvalitet och valfrihet Den höga andelen äldre i kommunen behöver sammanhängande vårdkedjor som beaktar Norrtälje kommuns geografiska och demografiska förutsättningar. Tiohundrasamarbetet ska utvecklas. En kommun där det är lätt att vara klimatsmart Som medborgare ska det vara enkelt att vara klimatsmart och kommunens verksamheter ska klimatanpassas. Kommunövergripande uppdrag Under mandatperioden finns kommunövergripande uppdrag som Norrtälje kommun ska arbeta för: Förebyggande arbete mot främlingsfientlighet bland unga ska stärkas i samarbete med ideell sektor. Utveckla metoder för att involvera och inkludera fler i samtal kring kommunens utveckling. Utveckla metoder för att möjliggöra att barnperspektivet genomsyrar alla kommunens verksamheter. Utveckla metoder för systematiskt integrationsarbete. Verka för att höja kunskapsnivån bland anställda och förtroendevalda inom kommunen och koncernen inom jämställdhet och normkritiskt förhållningssätt. Verka för att fler verksamheter hbtq-certifieras. Norrtälje kommun blir en aktiv part i SKL:s nätverk för förebyggande av korruption och mutor. 7

8 Den kommunala verksamheten ska präglas av demokratiska värden såsom jämlikhet och öppenhet. Arbetet med att skapa en resurseffektiv kommunal service som håller hög kvalitet ska vara en ständigt pågående process. Viktiga förutsättningar för detta är: - Medarbetare som trivs på jobbet - Jämställdhet - Delaktighet Styrprocess Den samlade verksamhetsplanen är en del av kommunens styrprocess. Med samlad verksamhetsplan menas att nämnderna, utifrån planeringsdirektiven har lämnat in underlag till total verksamhetsplan för kommunen. Den samlade verksamhetsplanen omfattar all verksamhet, oavsett finansiering. Från och med denna planeringsperiod omfattar verksamhetsplanen även de kommunala bolagen. Verksamhetsplanen är Kommunfullmäktiges övergripande styrdokument. Planen innehåller Kommunfullmäktiges mål, nämndernas verksamhetsmål, mål och styrtal för god ekonomisk hushållning, kommunens strategiska satsningar, strategiska utvecklingsområden, budget, ersättningar till utförare samt avgifter och taxor. Styrprocessen är resultatorienterad. Det innebär att verksamheten styrs med mål som följs upp av resultatmått. De viktigaste resultatmåtten är styrtalen. De ska fånga information om de väsentligaste områdena i verksamheten. I styrprocessen arbetar vi med IT-stödet Rodret, som syftar till att förenkla arbetet med att ta fram beslutsunderlag. Ännu finns dock förbättringsområden i verktyget. Kommunstyrelsens uppsiktsplikt innebär att Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders och bolags verksamhet. 8

9 2. KOMMUNFULLMÄKTIGES ÖVERGRIPANDE MÅL God ekonomisk hushållning Norrtälje kommun ska uppnå god ekonomisk hushållning definierat som en sammanvägd bedömning av: särskilda mål och styrtal för verksamheten avseende god ekonomisk hushållning finansiella mål för god ekonomisk hushållning En god kommunal service Den kommunala servicen i Norrtälje kommun ska vara god. Servicen bör utvecklas i dialog med medborgarna; genom medskapande och delaktighet. Ett växande näringsliv Norrtälje kommun ska skapa förutsättningar för fler växande företag. Arbetsmarknaden bör innehålla olika typer av arbete och näringar för att möjliggöra för fler med olika erfarenheter att kunna delta i arbetslivet. En kommun för alla Norrtälje kommun bejakar mångfald och strävar efter att minska klyftor i samhället. Alla geografiska delar är viktiga i Norrtälje kommuns utveckling. En hållbar befolkningsutveckling Norrtälje kommun behöver en hållbar befolkningsutveckling. En hållbar befolkningsutveckling innebär att vi måste satsa på våra unga. Höga kunskapsresultat och höjd utbildningsnivå Utbildningsnivån ska höjas genom likvärdig skola med möjligheter till livslångt lärande och utveckling Norrtälje kommun ska vara klimatsmart Norrtälje kommun ska underlätta för medborgarna att kunna göra aktiva klimatsmarta val. Kommunövergripande strategiska satsningar Under 2016 och framåt finns kommunövergripande strategiska satsningar. Det syftar till att konkretisera Norrtälje kommuns översiktsplan i verksamhetsplanen. De projekt som skapats inom ramen för de strategiska satsningarna ska stimulera samarbete och helhetssyn i den kommunala verksamheten för att uppnå större effekter för medborgarna. Norrtälje kommun är tryggt Projekt Barn och ungas uppväxtvillkor Norrtälje är lärande Projekt Norrtälje lär mer Norrtälje kommun är nära - Projekt Södra bergen Norrtälje kommun växer Projekt Bostadsförsörjningsstrategi 9

10 3. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Norrtälje kommun bedömer God ekonomisk hushållning utifrån en sammanvägd bedömning av: särskilda mål och styrtal för verksamheten avseende god ekonomisk hushållning finansiella mål för god ekonomisk hushållning 3.1 Styrtal för god ekonomisk hushållning Styrtal och mål avseende god ekonomisk hushållning för verksamheten redovisas under respektive nämnd. Styrtalen är de resultatmått som nämnderna anser vara särskilt viktiga och som nämnderna vill styra sin verksamhet med. Styrtalen bör fånga stora kostnadsposter i verksamheten och ha en tydlig koppling mellan verksamhet och ekonomi. 3.2 Finansiella mål för god ekonomisk hushållning Överskottet i kommunen ska över tiden uppgå till 1 % av verksamhetens nettokostnad. Kommunkoncernens överskott ska vara minst lika stort som kommunens respektive år. Enbart infrastruktur för samhällsbyggnad får lånefinansieras. 3.3 Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Från och med den 1 januari 2013 finns det i kommunallagen en möjlighet att reservera delar av ett positivt resultat i en resultatutjämningsreserv. Denna reserv kan sedan användas i balanskravsutredningen för att utjämna intäkter över en konjunkturcykel. Avsättningar får göras retroaktivt från och med 2010 års resultat och Norrtälje avsatte 30 mnkr i bokslutet år Hantering av resultatutjämningsreserven Avsättning - Avsättning till resultatutjämningsreserv bör göras när resultatet möjliggör detta. Nyttjande - Resultatutjämningsreserven får nyttjas för att utjämna normala svängningar i skatteunderlaget över konjunkturcykeln så att kommunen kan planera för ett resultat som motsvarar god ekonomisk hushållning, normalt ett resultat mellan 1 och 2 % av verksamhetens nettokostnad. Samverkansstyret (S,C,MP) förslår fullmäktige att använda delar av resultatutjämningsreserven för att täcka de underskott som uppkommit i kommunens VA verksamhet. Genom ett sådant förfaringssätt belastas inte skattekollektivet direkt för de underskott som uppstått och som genom VA lagstiftningens utformning inte på kort tid kan hanteras genom taxehöjningar för VA-kollektivet. För den aktuella planeringsperioden föreslås 15 mnkr ianspråktas ur resultatutjämningsreserven för år

11 4. ANALYS AV OMVÄRLD OCH DEN EGNA VERKSAMHETEN Den ekonomiska utvecklingen - omvärlden Högt hushållssparande hämmar tillväxten Sammantaget är det små förändringar i den internationella bilden sedan vårens prognos. Tillväxten i USA blev oväntat svag under första halvåret vilket drar ned hela 2015, men det motverkas av att delar av EU utvecklas något starkare. Tillväxten stärks successivt och förväntas bli högre nästa år förutser SKL (makronytt 1/2015). Fortsatt bra skatteunderlagsutveckling Under 2015 år tilltar skatteunderlagstillväxten betydligt jämfört med Det beror delvis på större ökningar av löner och pensioner. Nästa år medför tilltagande ökningstakt för arbetade timmar och pensionsinkomster att skatteunderlagstillväxten tilltar ytterligare, ökningen beräknas bli den största sedan år SKL:s beräkningar utgår från att den pågående konjunkturuppgången leder till att svensk ekonomin kommer att befinna sig i ett neutralt konjunkturläge mot slutet av år Med en neutral konjunktur förändras sysselsättningen i lugnare takt. Flyktingmottagandet leder tillökade kostnader Befolkningsframskrivningens fler invånare år 2018 jämfört med tidigare, innebär ökade kostnader för kommuner och landsting. Den största skillnaden finns bland unga och personer i yrkesför ålder, men även i gruppen 85+ är det en märkbar skillnad. Hur detta påverkar kommunernas och landstingens ekonomi beror på den statliga ersättningen. Kostnaderna för flyktingmottagandet är ett statligt ansvar, men studier visar att ersättningen, t.ex. inom skolans område, inte täcker de faktiska kostnaderna. Ändrad allmän pension ger ökade pensionskostnader i kommunsektorn Till följd av låga prisökningar förväntas pensionskostnaderna minska som andel av lönesumman åren för att därefter skjuta fart. Bakomliggande orsaker till denna förväntade ökning är bland annat snabbare prisökningar till följd av att samhällsekonomin återgår till ett normalläge vad gäller räntor m.m. Ökningen beror också på ökade löner, dels till följd av karriärlönesatsningen på lärare, dels pga. att lönerna för högavlönade antas öka något snabbare än för genomsnittet för kommunanställda. Den ekonomiska utvecklingen Norrtälje kommun Trots en glädjande befolkningstillväxt i kommunen visar den senaste prognosen från Sveriges kommuner och landsting (SKL) att prognosticerade skatteintäkter blir lägre än tidigare prognos som redovisades i planeringsdirektiven. För åren 2016 till 2018 beräknas skatteintäkterna bli 11 mnkr lägre. Samtidigt visar befolkningsprognosen att den redan höga andelen äldre i kommunen fortsätter att öka. Det kommer i framtiden och redan under innevarande planeringsperiod att påverka kommunens budget på ett påtagligt sätt. Kommunens tidigare hantering av VA utbyggnaden påverkar även kommunens samlade ekonomi på ett negativt sätt genom att VA kollektivet - genom det lagutrymme som gäller för höjning av VA taxan - inte kan bära de underskott som har uppstått. De beräknar som hittills är färdigställda visar på ett underskott, beräknad skattefinansiering, på minst 40 mnkr under planeringsperioden. Andelen barn i behov av stöd ökar, vilket särskilt belastar Socialnämndens verksamhet. Sammantaget står Norrtälje kommun inför ett antal stora utmaningar. Till dem hör: 11

12 Tillväxt. En åldrande befolkning som ökar. Barn och unga i behov av stöd. Här följer Norrtälje kommun den nationella trenden att alltfler barn och unga behöver stöd. Skolan och behoven att förbättra resultaten. Investeringar i infrastruktur. Fastigheter och lokalkostnader. De samlade lokalkostnaderna måste sänkas. Migration Norrtäljes ekonomi Ekonomi Resultatbudgeten för åren är i balans och resultatet uppgår till ca 30 mnkr per år under planeringsperioden. Verksamheterna tillförs ca 100 mnkr per år under planeringsperioden. Tabell 1, Resultaträkning Resultaträkning (mnkr) för kommunen Budget Budget Budget Plan Summa nämnder , , , ,8 Reserv för ny befolkningsprognos -8,9-3,2-16,2 Kommunstyrelsens ofördelade anslag -29,5-29,9-32,0-36,9 Summa nämnder inkl KS ofördelade anslag , , , ,9 Centrala verksamhetskostnader och intäkter 197,1 205,0 255,0 280,0 Verksamhetens nettokostnad före avskrivningar , , , ,9 Avskrivningar -160,0-150,0-180,0-200,0 Verksamhetens nettokostnad , , , ,9 Skatteintäkter, statsbidrag mm 2 833, , , ,7 Finansnetto 21,0 17,7 12,7 3,7 Årets resultat 14,9 14,1 29,0 31,5 Medel från resultatutjämningsreserv 0,0 15,0 0,0 0,0 Årets resultat enligt balanskrav 14,9 29,1 29,0 31,5 Årets resultat enligt balanskrav, % 0,5 % 1,0 % 1,0 % 1,0 % I resultatbudgeten ingår bl.a. följande parametrar; Oförändrad skattesats, Skatteprognos per , Fastighetsavgiften beräknas öka med 5 mnkr per år, Effekter av investeringar t.ex. hamnen, VA och Brandstation, Generell prisuppräkning för nämnderna med i genomsnitt 2,3 %, ca 260 mnkr över planperioden, Volymjustering, berörda nämnder, enligt befolkningsprognos, ca 170 mnkr över planperioden, Satsning på barn och unga, TINK, hamnen, Destinerade kostnadsneddragningar på 150 mnkr över perioden, Årlig upplösning av pensionsavsättning för att begränsa effekt av pensionspuckeln, Årlig utdelning på 5 mnkr från kommunens bolag, Ianspråktagande av resultatutjämningsreserv år 2016 på 15 mnkr, Upplösning av resterande del av underhållsfond om 8 mnkr år 2016 Budgetering av exploateringsintäkter 17 mnkr år 2017 och ytterligare 17 mnkr år

13 Vissa nyckeltal för den ekonomiska utvecklingen Tabell 2. Procentuell utveckling av verksamhetens nettokostnad samt skatter och bidrag Budget Budget Budget Plan Verksamhetens nettokostnad 6,3% 3,5% 3,2% 3,4% Skatter, utjämning, bidrag, fastighetsavgifter 5,6% 3,6% 3,9% 3,7% För att ha en positiv utveckling av kommunens ekonomi ska skatter, utjämning, bidrag och fastighetsavgift öka mer än verksamhetens nettokostnad. År 2018 är skillnaden mellan verksamhetens nettokostnad och intäkter av skatter, utjämning, bidrag och fastighetsavgifter 0,3 %. För att möta det, krävs en återhållsamhet i verksamheten, en god styrning och ledning samt tydliga prioriteringar. Nämnder Tabell Summa nämnder (mnkr) Budget Budget Budget Plan Kommunstyrelse -183,3-183,3-205,8-206,3 Överförmyndare -5,2-6,7-6,9-6,9 Val- och förtroendemannanämnd -0,6-0,4-0,4-1,4 Revision -1,5-1,6-1,6 Teknik- och klimatnämnd -104,0-118,2-117,7-117,1 Bygg- och miljönämnd -15,0-15,8-16,3-16,2 Kultur- och fritidsnämnd -119,6-121,8-125,0-125,4 Socialnämnd -173,4-198,7-207,8-212,5 Barn- och skolnämnd -970,0-994, , ,5 Utbildningsnämnd -254,4-256,3-271,5-289,9 Sjukvårds- och omsorgsnämnd , , , ,0 Summa nämnder , , , ,8 Förändring i tkr - 106,8-116,7-89,6 Förändring i % 3,8 % 3,9 % 2,9 % Nämndernas tillförs ca 300 mnkr över planperioden. Under respektive nämndsavsnitt beskrivs närmare föreslagna förändringar under planperioden. Finansiering och lån Kommunens upplåning beräknas uppgå till mnkr vid planperiodens slut varav ca mnkr beräknas vidareutlånas till de kommunala bolagen och ca 900 mnkr vara kommunens egna lån. Därutöver har kommunen en skuld till Norrvatten om ca 250 mnkr. Skulden till Norrvatten avser anslutningsavgift till Norrvattens vattenförsörjning. Behovet av nyupplåning beräknas till mnkr under perioden Nyupplåning får endast göras för infrastruktur för samhällsbyggnad. En enskilt stor bidragande orsak till nyupplåningen är investeringar i projektet Norrtälje Hamn. Under planperioden sker stora investeringar i Hamnen, men marginella inkomster från exploatörer och från markförsäljning inkommer. Norrtälje kommun agerar bank under en period av utbyggnad av infrastruktur i hamnen. Inkomsterna kommer senare i utbyggnadsprocessen. 13

14 Norrtälje kommuns internbank lånar både för egen räkning och för dotterbolagens räkning. Internbanken beräknas som mest förvalta en skuldportfölj motsvarande 3,5 mdr kronor. Under 2017 beräknas investeringsvolymen vara hög både i kommunen och i de kommunala bolagen, och då i synnerhet i Roslagsbostäder. Internbankens räntepåslag till dotterbolagen uppgår till 1,3 procentenheter med undantag för Roslagsbostäder som har 1,1 procentenhet. På nyproduktion ska Roslagsbostäder betala 0,8 procentenheter i räntepåslag. Norrtälje kommun har ställt borgen för Norrtälje Kommunhus AB:s externa lån och tar ut en borgensavgift för detta. Borgensavgiften föreslås höjas från 0,3 procentenheter till 1,0 %. Norrtäljes hamnprojekt kommer att under en lång tid framöver binda kapital, då investeringsutgifterna kommer i tidigt skede och de huvudsakliga inkomsterna i sent skede. Räntan på utestående medel i projektet kommer att belasta projektet. Norrtälje kommun planerar att ta utdelning från NKAB-koncernen på 5 mnkr årligen under planeringsperioden. Tabell 4. Internbankens verksamhet Prognos 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018 Lån från affärsbanker, Kommuninvest, NIB, obligation Lån från Norrvatten Summa lån i kommunen NKAB externa lån Summa internbankens lånevolym Utlåning till dotterbolag Nettoupplåning kommunen, exkl Norrvatten Soliditet och skuldsättningsgrad Det ökade upplåningsbehovet, samt det faktum att skulden till Norrvatten redovisas som ett lån, innebär en större balansräkning än tidigare. Soliditeten minskar därför från 32 % i årsbokslutet för 2014 till 26 %. Det i sin tur innebär att skuldsättningsgraden ökar till 74 %. Investeringar avskrivningar Samtliga investeringar beslutas om i kommunstyrelsen eller i kommunfullmäktige enligt regelverk för kommunstyrelsens investeringar. Kommunstyrelsen kan besluta om investeringar upp till en investeringsram på 150 mnkr per år. Investeringsvolymen kommande år förväntas fortsatt vara hög. Investeringarna består till stor del av VA och Hamnprojektet. Den sammanlagda investeringsvolymen år beräknas uppgå till mnkr varav vatten och avlopp, 782 mnkr och Norrtälje hamn 400 mnkr. Tabell 5, Investeringsutgifter/intäkter totalt tkr Totala investeringsutgifter Totala investeringsutgifter Exploateringsintäkter och anläggningsavgifter Nettoutgift

15 Investeringar kan betraktas ur flera perspektiv; en direkt följd av bostadsutbyggnad och finansierat av exploateringsintäkter, investeringar som görs för att upprätthålla och uppgradera befintlig samhällsstruktur samt ett resultat av befolkningsökning (ny kapacitet). I nedanstående tabell Investeringar och finansiering redovisas investeringsutrymmet enligt dessa kategorier. Tabell 6, Investeringar per verksamhet och finansiering, tkr Total investering per verksamhet Total investering Gata/park Gatukostnadersättning (exploatering) Skattefinansiering Gator Ny kapacitet Standardförändring/Återinv Total investering VA Nya Anläggningsavgifter Finansieras inom VA-kollektivet över tid (taxa) Investering Norrtälje hamn Exploateringsintäkt hamn Totalt Fastighet Extern finansiering hyresgäst Skattefinansierad varav ny kapacitet varav effektivisering varav återinvestering IT investeringar, verksamhetutveckling Återinv. Motsvarande avskrivningar Ny funktionalitet Övriga Nämnder/avdelningar Taxekollektiv Renhållning Investeringar som finansieras via taxor motsvarar en bruttoinvestering under perioden på 896 mnkr. Gator och parker som finansieras av exploateringsintäkter motsvarar 293 mnkr. Återinvesteringar som finansieras inom befintlig budget alt. befolkningsprognos motsvarar 340 mnkr. Ny kapacitet som finansieras via anslag drift av nyinvesteringar motsvarar 187 mnkr. Utanför detta ligger Norrtälje hamnprojekt med investeringar motsvarande 400 mnkr under perioden. Exploateringsintäkter motsvarande 550 mnkr förväntas under perioden. Det begränsade investeringsutrymmet kommer att kräva tydliga prioriteringar för KS och KF och beredas i särskild ordning. 15

16 Tabell 7, Nämnd/Avdelning Tkr BoM BSN KoF KS inventarier SN SON UN TKN Underhållsinvesteringar Investeringar övriga nämnder motsvarar tkr per år. Tabell 8, Avskrivning och ränta Totala Avskrivningar VA ränta Norrvatten Total Internränta Totala kapitalkostnader för nämnderna samt ränta på nyttjanderätt av Norrvatten anslutningen. Skattesatsen Norrtälje har en kommunalskatt år 2015 på 19,72 %. En sänkning på 20 öre gjordes inför år 2014 vilket placerar Norrtälje på plats 11 i länet. Det är 10 kommuner i länet som har högre kommunalskatt än Norrtälje och 15 som har lägre. Ingen förändring av skattesatsen är beräknad i verksamhetsplan Diagram 1, Kommunala skattesatser i länet

17 Befolkningsutveckling Tabell 9, befolkningsprognos, åldersgrupp Ökning 2018 mellan år år år år år år år år och äldre Summa Källa: Norrtälje kommuns befolkningsprognos Prognosen redovisar en ökning av befolkningen mellan 2013 till 2018 med nästan 5000 personer. Andelen äldre 65 år och äldre ökar under perioden och beräknas att uppgå till 26,3 % av befolkningen år Avgifter och taxor I verksamhetsplanen ingår avgifter och taxor. En stor del av kommunens avgifter och taxor är antagna av kommunfullmäktige och redovisas i verksamhetsplanen som en information. Övriga avgifter och taxor beslutas om i samband med beslut om verksamhetsplan för Intern kontroll I samband med beslut om verksamhetsplan antas nämndsgemensamma internkontrollområden. I verksamhetsplanen redovisas även nämndernas interkontrollplaner. Den enskilda nämnden har ansvaret för den interna kontrollen inom respektive verksamhetsområde. Regelverk för uthyrning och uppsägning av verksamhetslokaler och uppföljning av lokalbanken Kommunfullmäktige föreslås ge Kommunstyrelsen i uppdrag att fastställa regelverk för uthyrning och uppsägning av verksamhetslokaler som bidrar till kostnadsmedvetenhet i verksamheten, långsiktighet och ett effektivt lokalutnyttjande. Hyran ska vara transparent för verksamheten och effektiviseringar ska löna sig. Inriktning av regelverket bör vara att upprätta internhyresavtal med uppsägningsbarhet och normala avtalsvillkor. Med anledning av investeringar i verksamhetsfastighet kan avtalstiden förlängas för den aktuella verksamhetsfastigheten till 5-15 år beroende på investeringens storlek. Kommunstyrelsen uppdras att utreda konsekvenser av att införa en förändring i hyressättningen för grundskolor om den totala internhyran för skolfastigheter fördelas över respektive grundskolas kapacitet i antal elever. Som ett led i teknik- och klimatnämndens ansvar att minska de totala lokalkostnaderna i kommunen, föreslås teknik- och klimatnämnden få i uppdrag att löpande följa upp kostnader för lokalbanken. 17

18 Kommunkoncernen Kommunkoncernen består av Norrtälje kommun, koncernen Norrtälje Kommunhus samt koncernen Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje sjukvård och omsorg. I kommunkoncernen är Norrtälje kommun moder med egna verksamheter, som är organiserade i styrelse och nämnder. Moderbolag i koncernen Norrtälje Kommunhus är Norrtälje Kommunhus AB, som äger samtliga aktier i dotterbolagen. Verksamheter i koncernen Norrtälje Kommunhus bedrivs i Norrtälje Energi AB med dotterbolag, Roslagsbostäder AB, Campus Roslagen AB och Norrtälje Sportcentrum AB. Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje sjukvård och omsorg, där Norrtälje kommun och Stockholms läns landsting är medlemmar till 50 % vardera, äger vårdbolaget TioHundra AB. De av kommunen ägda bolagen representeras i det finansiella målet om kommunkoncernen. Bolagens verksamhet regleras av kommunfullmäktige genom särskilt beslutade ägardirektiv. Norrtälje kommun Norrtälje kommunhus AB Kommunalförbundet Ägarsamverkan i Norrtälje sjukvård och omsorg Norrtälje Energi AB Roslags-bostäder AB Campus Roslagen AB Norrtälje Sportcentrum AB TioHundra AB Norrtälje kommuns nämnder Barn- och skolnämnd Utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Sjukvårds- och omsorgsnämnd Socialnämnden Bygg- och miljönämdnen Kommunstyrelsen Val- och förtroendem annanämnd Teknik- och Klimatnämnd 18

19 5. NÄMNDER 5.1 BARN- OCH SKOLNÄMND Nämndens uppdrag Nämndens uppdrag är att leda och samordna verksamheter inom, förskola, fritidshem, förskoleklass, grundskolan, grundsärskola, kommunala kulturskolan samt annan pedagogisk omsorg som erbjuds i stället för förskola och fritidshem, samt annan pedagogisk verksamhet i form av öppen förskola, öppen fritidsverksamhet, samt omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds och andra särskilda utbildningsformer enligt skollagen som bedrivs i stället för grundskola eller grundsärskola. Barn- och skolnämnden ska verka för att alla barn och elever i Norrtälje kommun ges en likvärdig utbildning efter barnens och elevernas förutsättningar och behov, och att alla skolhuvudmän ges transparenta och konkurrensneutrala förutsättningar att bedriva utbildning. Barn- och skolnämnden ansvarar även för bidragsgivning, tillsyn och uppföljning av skol- och barnomsorg i alternativa driftsformer Strategiska utvecklingsområden Skola och förskola står inför stora utmaningar de kommande åren. Från och med 1 juli 2015 gäller skollagens krav på behörighet fullt ut, vilket innebär krav på att lärare ska vara ämnesbehöriga och att betyg endast får sättas av legitimerad lärare. Detta ställer stora krav på skolorganisationen så att lärarresurserna kan användas på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. En effektiv skolorganisation är också nödvändig för att kunna bedriva en ekonomiskt hållbar verksamhet där resurserna i högre utsträckning används för undervisning och satsningar som gynnar barnens och elevernas lärande och måluppfyllelse. Detta gäller såväl förskola, skola och fritidshem. Norrtälje är den till ytan största kommunen i Stockholms län och har ett mycket stort antal skolor och förskolor. Många av Norrtäljes skolenheter kan idag inte bära sina egna kostnader, bland annat på grund av att de har för få barn/elever. Nuvarande skolorganisation måste förändras, dels för att nå en budget i balans, dels för att kommunen ska kunna göra nödvändiga satsningar i enlighet med skollagens krav Verksamhetens mål för god ekonomisk hushållning och styrtal Genom en effektivare resursanvändning ska ekonomiskt utrymme skapas för att utveckla kvaliteten i skola och förskola. Styrtal Plan 2016 Värde 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 BSN Kostnad per betygpoäng i årskurs Nedan redovisas utvecklingen över tid för styrtalet kostnad per betygspoäng, (Årskurs 9) i Norrtäljes kommunala skolor. Måttet illustrerar hur effektiv skolan varit när det gäller att använda sina resurser till kunskapsuppdraget. Norrtälje har under en lång rad år tillförts ökade resurser till grundskolan utan att kunskapsresultaten i motsvarande grad förbättrats. 19

20 Källa: Kolada (Kommun- och landstingsdatabasen). Kostnader som redovisas är exkl. lokalkostnad Verksamhetens förutsättningar Analys av omvärld och den egna verksamheten Befolkningsprognosen visar att antalet barn i förskoleåldern kommer att öka under den kommande 10-årsperioden. Antalet barn i skolåldern kommer också att öka. I nuläget ökar befolkningen och efterfrågan på förskola/skola främst i Norrtälje stad med omgivning. Den framtida befolkningsökningen beräknas bli stor och beror på det planerade bostadsbyggandet med flera stora projekt. De stora barnkullarna från slutet av 80 talet och början på 90-talet kommer in i en barnafödande ålder vilket också påverkar prognosen. Personalstatistiken visar att många medarbetare går i pension de närmaste åren och kommunen kommer att behöva rekrytera nya medarbetare. Lärare, förskollärare och fritidspedagoger är alla bristyrken och kommunen behöver en plan för hur framtidens personalförsörjning ska säkras. Förskola Kostnaden per barn i kommunens förskolor enligt Skolverkets senaste statistik var kronor. Den genomsnittliga kostnaden i riket låg på kronor. Kommunen ger förskolan i Norrtälje något sämre ekonomiska förutsättningar än genomsnittskommunen. Norrtälje följer upp barngruppernas storlek, personaltätheten och andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen. På samtliga områden ligger Norrtälje sämre till än riksgenomsnittet. Vi ser stora skillnader vad gäller enheternas förutsättningar för att bedriva pedagogisk verksamhet. För att utveckla verksamheten behöver framför allt andelen utbildade förskollärare öka. Grundskola Kostnaden per elev i kommunens egna grundskolor, enligt Skolverkets senaste statistik var kronor. Den genomsnittliga kostnaden i riket låg på kronor. Fördelningen av kostnaden på olika kostnadsslag visar att kostnaden för främst undervisning, men även elevhälsan låg över genomsnittet. 20

21 Norrtälje Riket Källa: SIRIS, avser bokslut 2013 Med andra ord har Norrtäljes grundskolor goda ekonomiska förutsättningar för att utföra sitt uppdrag, men nuvarande skolstruktur är ineffektiv och möjliggör inte de satsningar som behöver göras för att förbättra resultaten. Skolstrukturen skapar en skola som inte är likvärdig för eleverna. Skillnaden mellan skolor är stora, både vad gäller förutsättningar såsom lärartäthet och klasstorlekar och vad gäller kunskapsresultat. Fritidshem Kostnaden per barn i kommunens fritidshem, enligt Skolverkets senaste statistik var kronor. Den genomsnittliga kostnaden i riket låg på kronor. Kommunen ger fritidshemmen något sämre ekonomiska förutsättningar än genomsnittskommunen. Kommunen följer upp barngruppernas storlek, personaltätheten och andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleexamen. På samtliga områden ligger Norrtälje sämre till än riksgenomsnittet. Även här ser vi stora skillnader mellan enheterna. Fritidshemmens organisation är intimt kopplad till skolstrukturen i Norrtälje. Läroplanen för grundskolan omfattar även fritidshemmen. Det ställer krav på fritidshemmens pedagogiska innehåll. Tydliga mål för verksamheten behöver utfornmas och som följs upp och utvärderas. Andelen fritidspedagoger i Norrtälje är mycket lägre än genomsnittet. Det har varit svårt för enheterna att erbjuda attraktiva tjänster till personal med rätt kompetens Kommunövergripande strategiska satsningar Effektmålen för hela den strategiska satsningen Norrtälje är lärande har formulerats i fyra punkter i Planeringsdirektivet: höja utbildningsnivån förbättra utbildningssystemets rykte genom samverkan möjliggöra upptäckt och tidig insats för de (elever) som behöver stöd skapa en sammanhållen kommun som utvecklas Barn- och skolnämndens verksamheter deltar i samverkan inom samtliga strategiska områden och mest konkret de delar som rör barns och ungas uppväxtvillkor och Norrtälje lär mer. Nämnden bidrag till dessa projekt ryms inom ordinarie ram. Aktivitet Startdatum Slutdatum Nämndövergripande projekt, opinionsbildning

22 Personal och föräldrar ges årligen möjlighet att bedöma kvaliteten i förskola och fritidshem. I grundskolan bedömer lärare, elever och föräldrar kvaliteten. Skillnaden mellan hur olika grupper uppfattar verksamheten är delvis mycket stor. Kommunen eftersträvar en större samstämmighet i bedömningen av verksamheterna. Det är även ett mått på hur framgångsrikt arbetet med Norrtälje lär mer har varit Verksamhetsmål Kommunfullmäktigesmål: Höga kunskapsresultat och höjd utbildningsnivå Verksamhetens mål: Utbudet ska i ökad utsträckning svara mot efterfrågan och behov, samt utformas med hänsyn till en långsiktigt hållbar ekonomi. Aktivitet Startdatum Slutdatum Ta fram principer för modellskola och modellförskola Utfasning av vårdnadsbidrag Utfasning av pedagogisk omsorg i kommunal regi Utreda förutsättningarna för att kunna erbjuda läxhjälp i kommunen Utreda utbudet i Kulturskolan Förskolan och skolan ska ges långsiktigt goda förutsättningar att bedriva verksamhet i linje med styrdokumenten. Resultatmått Plan 2016 Värde 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 BSN Förskola - Andel med förskollärarexamen 36% 36,00% 40% 45% 50% BSN Fritidshem - Andel med fritidspedagogexamen 26% 26% 30% 35% 40% BSN Grundskola - Lärare med legitimation och 63% 90% 90% 90% 90% behörighet i ämnet/ämnena BSN Grundskola - Lärare med specialpedagogisk examen 2,30% 2,30% 3,00% 4,00% 5,00% Aktivitet Startdatum Slutdatum Ta fram en strategi för långsiktig personalförsörjning Utreda kostnaderna för en ökad lärartäthet i årkurs 1-3 Utreda möjligheten att upphandla fritidslärarutbildning för personal i fritidshem. Utreda möjligheten att förtäta de digitala enheterna i årskurs 1-6. Skolbibliotek, teckna avtal med folkbiblioteket

23 Kvaliteten i förskolan och skolans verksamheter ska utvecklas och kunskapsresultaten höjas. Resultatmått Plan 2016 Värde 2014 Mål 2015 Mål 2016 Mål 2017 Mål 2018 BSN Pedagogiskt index i förskolan 0 BSN Läsgarant årskurs 1 93,4% 95,0% 96% 97% 98% BSN Andel som når kunskapskraven i alla ämnen i 79,50% 78% 80% 85% 90% årskurs 6 BSN Andel som når kunskapskraven i alla ämnen 77,20% 77% 80% 85% 90% årskurs 9 BSN Genomsnittligt meritvärde i årskurs BSN Andel som når gymnasiebehörighet 85,10% 85% 90% 97% 95% Aktivitet Startdatum Slutdatum Implementera strategi för systematiskt kvalitetsarbete Implementera strategi för elevhälsoarbete Verksamhetsbeskrivning Norrtälje kommun är huvudman för kommunens utförare. Som huvudman ska kommunen följa upp verksamheten och fatta beslut hur den kommunala verksamheten ska organiseras och hur resurserna ska fördelas inom respektive verksamhet. Resurserna ska fördelas på ett sätt som skapar en likvärdig förskola/skola för alla, men också så att det enskilda barnets/elevens behov och förutsättningar tillgodoses. Kommunen fattar beslut om att godkänna utförare som vill starta fristående förskola och har även ett tillsynsansvar för fristående förskolor som beviljats godkännande. Motsvarande tillsyn när det gäller kommunens förskolor, skolor och fritidshem utövas av Skolinspektionen. Norrtälje kommun har under våren 2015 blivit föremål för Skolinspektionens regelbundna tillsyn. Norrtäljes verksamheter omfattar 32 förskolor och 28 grundskolor i kommunal regi. Till de flesta grundskolorna finns även fritidshem. Andelen barn inskrivna i fristående verksamhet är följande; förskola 41 procent, fritidshem 21 procent och grundskola 21 procent. Från hösten 2015 kommer elevhälsoarbetet och studie- och yrkesvägledningen organiseras i geografiskt uppdelade team i syfte att säkerställa alla elevers tillgång till de expertkompetenser som behövs för att uppfylla Skollagens krav och elevernas behov. För att säkerställa att alla elever får tillgång till skolbibliotek kommer grundskolan ingå ett samarbetsavtal med folkbiblioteket i Norrtälje. 23

24 Ekonomi Driftbudget, tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Intäkter Kostnader Varav Kapitaltjänstkostnader Netto Förändring i tkr Förändring i % 2,5% 2,3% 2,4% En kostnadsneddragning om 25,2 mnkr är inarbetad i nämndens budgetram för året I planeringsdirektivet finns krav på ytterligare kostnadsminskningar för år 2018 med ytterligare 30,4 mnkr. Specifikation av kostnads- och intäktsförändringar, tkr Budget Budget Plan Volymförändring Pris- och löneökning Neddragning av kostnader Summa, tkr Konsekvenser/beskrivning av kostnads- och intäktsförändringar Följande alternativa konsekvensbeskrivningar har tagits fram för år 2017; Åtgärder för kostnadsneddragningar enligt alternativ 1 Minskade personalkostnader Lokalkostnader Åtgärder för kostnadsneddragningar enl. alternativ 2 Reducerat antal elevdatorer åk 7-9 Minskad lärartäthet Reducerad elevhälsa Övriga verksamhetsneddragningar Summa kostnadsneddragningar 11, 8 mnkr 14,1 mnkr 6,2 mnkr 12,6 mnkr 2 mnkr 4,4 mnkr 25,2 mnkr Alternativ 1 innebär att kapacitetsutnyttjandet ökar genom sammanslagning av skolor eller samutnyttjande av skollokaler och annan verksamhet. Minskningen av personal hänför sig i första hand till icke undervisande personal, även om en mer ändamålsenlig skolorganisation även möjliggör effektivare gruppstorlekar för lärare. Alternativ 2 innebär en neddragning med ca 25 lärartjänster och att alla skolor solidariskt får bära hela kostnadsneddragningen. De senaste åren har kommunens förskolor och grundskolor redovisat underskott. Fastställd prognos i delår 1 för 2015 visar att de kommunala enheterna förväntas redovisa ett underskott på 3 mnkr. Redovisat resultat per april indikerar ett ännu högre underskott. Det kan konstateras att verksamheterna utifrån ovanstående kommer att påverkas väsentligt. För kostnadsneddragning om 30,4 mnkr år 2018 kommer nämnden att ta fram en plan. 24

25 Driftbudget per Bokslut Budget Budget Budget Plan verksamhet, tkr Nämnd Intäkter Kostnader Netto Kulturverksamhet 0 Intäkter 0 0 Kostnader Netto Musikskola 0 Intäkter Kostnader Netto Öppen förskola Intäkter Kostnader Netto Pedagogisk omsorg 0 Intäkter Kostnader Netto Förskola Intäkter Kostnader Netto Fritids 0 Intäkter Kostnader Netto Förskoleklass 0 Intäkter Kostnader Netto Grundskola 0 Intäkter Kostnader Netto Särskola 0 Intäkter Kostnader Netto Sysselsättningsåtgärder 0 Intäkter Kostnader Netto Gemensamma verksmhtr 0 Intäkter Kostnader Netto Summa nämnd Intäkter Kostnader Effektiviseringskrav Netto

26 Volymer/antal Antal barn och elever/verksamhet Bokslut Budget Budget Budget Plan Antal barn i pedagogisk verksamhet Antal barn i förskola Antal barn i fritids Antal barn i förskoleklass Antal barn i grundskola Antal barn i särskola Summa Taxor och avgifter Förskola och pedagogik omsorg 1-5 år Timmar per vecka Procent av månadsinkomst Barn 1 Barn 2 Barn 3 Högsta avgift 15 tim eller mindre 1% 438 kr mer än 15 tim 3% kr 15 tim eller mindre 1% 438 kr mer än 15 tim 2% 875 kr timmarna räknas inte 1% 438 kr Fritidshem och pedagogisk omsorg 6-12 år Timmar per vecka Procent av månadsinkomst Högsta avgift Barn 1 påverkar inte avg 2% 875 kr Barn 2 påverkar inte avg 1% 438 kr Barn 3 påverkar inte avg 1% 438 kr Inkomsttaket (hushållets bruttoinkomst per månad) är kr i 2015 och kommer att höjas till kr from 01 jan Den i genomsnittlig maxavgiften höjs med 17 kr Avgift för musikskola Avgift för musikskola Instrumental undervisning och sång 650 kr /termin Instrumenthyra Endast ensemblespel (ingår i avgiften för instrumentalelever) Fördjupning (40 min lektion) Körlek Teater Musikal Musikverkstad Dansrytmik Körsång vuxen 200 kr /termin 325 kr /termin 1300 kr /termin 325 kr /termin 650 kr/termin 650 kr/termin 325 kr /termin 325 kr /termin 650 kr/termin 26

27 Pengbelopp Förändringar i resursfördelning efter genomförd översyn av förskolans och skolans resursfördelningsmodell Under vintern 2014/15 har en översyn av förskolans och skolans resursfördelningsmodell genomförts. Efter genomförd översyn föreslås vissa förändringar i resursfördelningsmodellen som bland annat påverkar barn- och elevpengen. Följande förändringar har gjorts vid beräkning av pengbeloppen: Bruttopeng är huvudregel. Det innebär att kommunen tar in barnomsorgsavgiften från vårdnadshavare med barn i fristående förskola, fritidshem och pedagogisk omsorg. Endast ett fåtal fristående utövare tar in avgift från vårdnadshavare. Det innebär dock att kommunen varit tvungen att räkna fram två olika pengbelopp, bruttopeng och nettopeng. Från och med 2016 föreslås att endast bruttopeng tillämpas. Det innebär att alla verksamheter får likvärdiga förutsättningar vad gäller administrativ hantering av barnomsorgsavgifterna samt samma pengbelopp. Riktad användning av statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder i förskole- och fritidshemsverksamhet Kommunen ansöker årligen om statsbidrag för kvalitetssäkrande åtgärder i förskole- och fritidshemsverksamhet. Statsbidraget infördes i samband med maxtaxereformen och får användas till att öka antalet anställda i verksamheterna eller för åtgärder som höjer kompetensen hos förskollärare, fritidspedagoger och barnskötare som arbetar i verksamheterna. Hittills har bidraget betalats ut som en schablon i grundbeloppet. Barn- och utbildningskontoret föreslår att bidraget från och med 2016 används till riktade kompetenshöjande åtgärder. Det innebär att grundbeloppet till förskola och fritidshemsverksamheten reduceras med ca 620 kronor per barn och år. I stället budgeteras bidraget (ca 2,3 mnkr per år) centralt för att möjliggöra kompetensutvecklingsinsatser inom verksamheterna. Socioekonomisk resursfördelning i förskola Från och med 1 januari 2016 införs socioekonomisk fördelning i förskolan. Det innebär att ca 5 mnkr omfördelas från grundbelopp till socioekonomisk fördelning i förskoleverksamheten. Kriterier för fördelningen blir föräldrars utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund. Socioekonomisk resursfördelning i förskoleklass Från och med 1 januari 2016 införs socioekonomisk fördelning i förskoleklass. Det innebär att ca 1,2 mnkr omfördelas från grundbelopp till socioekonomisk fördelning. Kriterier för fördelningen blir föräldrars utbildningsbakgrund och utländsk bakgrund. Socioekonomisk fördelning i grundskolan I grundskoleverksamheten har viss socioekonomisk fördelning skett de senaste åren genom det s.k. Salsa-bidraget. Från 2016 föreslås en viss förstärkning och omfördelning av den sammanlagda resursen. Dels omfördelas ca 6,3 mnkr från förskoleklass till grundskola. Skälet till detta är att grundbeloppet till förskoleklass varit omotiverat högt. I översynen har en mer grundläggande beräkning gjorts utifrån verksamhetens omfattning och behov vilket resulterat i en sänkning av grundbeloppet. Därmed har resurser skapats för att förstärka den socioekonomiska resursen i grundskolan. 27