Institutionernas lokala förändringsarbete Några utgångspunkter
|
|
- Sandra Bergqvist
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nya Ladok Institutionernas lokala förändringsarbete Några utgångspunkter Förberedelser inför övergången till nya Ladok. Rekommendationer från införandeprojektet för nya Ladok i samarbete med forskare vid institutionen för informationsteknologi, Uppsala universitet
2 Nya Ladok Ladok är det nya studieadministrativa systemet som vid Uppsala universitet kommer att ersätta dagens Uppdok-system samt delar av Studentportalen. Även andra IT-system med kopplingar till det studieadministrativa arbetet kommer att påverkas. En ny lärplattform (LMS) kommer också att införas inom en nära framtid. Det nationella Ladok3-projektet, som utvecklar Sveriges nya studieadministrativa IT-system, är ett av Sveriges största IT-projekt. Ladok kommer att användas av så gott som alla verksamma vid Sveriges universitet och högskolor. Vid Uppsala universitet blir det en stor omställning: administratörer, lärare, studierektorer, programansvariga, studievägledare, studenter och doktorander kommer att beröras av systemskiftet. Förändringarna innebär inte bara att det införs ett nytt administrativt IT-system utan även att de studieadministrativa processerna och arbetsrutinerna påverkas. För att införandet ska gå smidigt, och för att man ska kunna utnyttja potentialen till förbättringar i olika avseenden, är det viktigt att ett omfattande förändringsarbete sker före och i samband med införande av det nya studieadministrativa systemet. Det handlar inte (bara) om att införa ett nytt tekniskt system utan mer om verksamhetsutveckling. Det nya administrativa systemet ska bidra till förbättringar. Vilka dessa förbättringar är måste till stor del utformas och åstadkommas lokalt ute på institutionerna. Att införa nya IT-system Det är ingen hemlighet att stora IT-projekt ofta brottas med stora problem och att det allt som oftast inte går som planerat. Stora projekt karaktäriseras ofta av att systemen har svårt att uppfylla viktiga krav på användbarhet, verksamhetsnytta och arbetsmiljö. Sådana projekt blir också ofta försenade och dyrare än planerat. Det finns en hel del kunskap om vad som karakteriserar de projekt som får stora problem att leverera och de som trots svårigheterna blir lyckosamma. Tillämpar man sådana kunskaper och erfarenheter blir sannolikheten att lyckas större och den stora potentialen till förbättringar kan uppnås. Från forskning och tidigare erfarenheter vet man att när nya IT-system införs så skapar det inte ordning utan det krävs att en ordning redan finns. Annars riskerar man att det uppstår omfattande problem av olika art. Av denna anledning måste det, ute på institutionerna, genomföras ett förändringsarbete av rutiner och processer inför de kommande utmaningarna runt nya Ladok. Då skapas förutsättningarna för att införandet ska gå smidigt och att man kan uppnå de önskade positiva effekterna. Utan att gå in på detaljer pekar många erfarenheter på att följande faktorer bidrar till att större IT-projekt kan genomföras på ett framgångsrikt sätt: 1
3 Det handlar om verksamhetsutveckling inte (bara) teknikutveckling Detta betyder att fokus måste ligga på hur den förändrade verksamheten och de nya arbetsprocesserna ska utvecklas och införas och inte bara på den tekniska implementationen av det nya systemet. Man ska inte jobba som förut utan förhoppningsvis bättre, smartare och effektivare. Metoderna för kravställande, utveckling och införande måste hantera alla relevanta aspekter på den förändrade arbetsorganisationen och det nya arbetssättet och inte bara de tekniska systemkraven. Den högsta ledningens tydliga engagemang Det fordras en stark och tydlig ledning och styrning av förändringsarbetet. Erfarenheterna visar att då ledning och styrning är tydlig, så att alla vet vad som gäller och vad som ska göras, så kan alla sträva åt samma håll och resultatet bli det önskade. Saknas tydlig styrning och engagemang från den högsta ledningen blir utveckling och införande av de nya arbetsprocesserna och tekniska systemen splittrat och spretigt och de positiva effekterna uteblir. Alla kommer att göra som de vill och man kan inte samverka mot ett gemensamt mål. Höga krav på användbarhet Det tekniska system som införs måste ha en hög användbarhet och vara utformat efter verksamhetens och de framtida användarnas behov och krav. Involvera användare i projektet Det är egentligen bara de verkliga användarna, dvs de som utför det direkta arbetet, som har detaljerad kunskap om hur arbetet kan och bör utföras och de måste därför involveras på ett bra sätt i alla faser av arbetet med att kravställa, utforma, utveckla, införa och utvärdera ett nytt system och de nya arbetsprocesserna. Tydliga förändringsmål och en samsyn i organisationen Arbetet med krav och utformning av ett nytt planerat IT-system måste utgå från tydliga mål. Sådana mål, förändringsmål, bör beskriva hur man vill att den framtida verksamheten ska se ut i ett antal olika avseenden. Saknas sådana mål blir ofta resultatet att man enbart ställer krav på hur man vill att det nya IT-systemet ska utformas, dvs rent tekniska krav. Förändringsmålen bör beskriva det önskade framtida arbetet i alla dess delar och det måste finnas en samsyn i organisationen att det är denna målbild man strävar mot. Förankring, trygghet För att förankra målen och metoderna för att utveckla och införa ett nytt IT-system, samt för att alla inom organisationen ska känna sig trygga inför de kommande förändringarna, är det viktigt att alla känner sig delaktig i processen. Även om inte alla aktivt deltar i förändringsarbetet så kan man genom omfattande informationsverksamhet få alla att känna till vad som sker och kommer att ske, varför, hur och när. Omfattande kartläggningar, (bland annat av fackförbunden Unionen och Vision), har visat att det är ett stort problem om inte alla berörda i organisationen förstår vad som sker och varför. Resultatet blir att man inte deltar i förändringsarbetet och att acceptansen blir dålig. 2
4 Fokus på användbarhet, arbetsmiljö och nytta från början Användbarhet och en bra utformning av det nya IT-systemet kan inte läggas till i efterhand. Användbarhet och verksamhetsnytta är ingen kosmetika utan en nödvändig förutsättning för att alla ska kunna utföra sitt arbete på ett effektivt sätt och uppleva en god arbetsmiljö. Förutsättningarna för detta skapas redan från början i ett förändringsprojekt och det fordras att sådana aspekter beaktas under alla faser av ett systems utveckling och införande. Införandet viktigt, med fokus på det nya arbetet Många erfarenheter pekar på att införandet av ett nytt arbetssätt och det nya IT-system som ska stödja detta är en mycket viktig och kritisk fas. Om man misslyckas där kommer problemen att finnas kvar under lång tid framöver. Känner användarna inte till hur de nya arbetsprocesserna ser ut, om de inte får de nya kompetenser som behövs eller om de inte vet hur de ska använda de nya IT-systemen i det dagliga arbetet så påverkas arbetet och individerna på ett negativt sätt. Arbetet blir ineffektivt, kvaliteten dålig och individerna upplever irritation och stress. Införandet handlar om en rad olika aktiviteter som ska genomföras före, under och efter det direkta tekniska införandet. Se mer om detta längre fram i dokumentet. Fallgropar Fallgroparna handlar mycket om att inte inse och inte genomföra de aktiviteter som beskrivits ovan. Till stor del handlar detta om bristande kompetens, ledarskap, styrning, kommunikation och samverkan. De som är berörda av förändringarna måste involveras i arbetet på ett fungerande sätt. De som ansvarar för de strategiska besluten, både de verksamhetsansvariga och de som utvecklar och inför tekniken, måste ha förståelse för vad som är viktiga framgångsfaktorer och agera därefter. Alla parter måste samverka. Arbetsmiljölagen är mycket tydlig i detta avseende: Arbetstagaren ska ges möjlighet att medverka i utformningen av sin egen arbetssituation samt i förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete. Målbilder av det framtida studieadministrativa arbetet För att skapa en grund för att utforma det framtida studieadministrativa arbetet vid Uppsala universitet har tidigare en serie målbildsseminarier genomförts. Metoden att använda sig av målbilder som utarbetas av arbetsgrupper har tillämpats många gånger förr. För mer information om metoden, se t ex En målbild av ett framtida studieadministrativt arbete har flera syften. Beskriva hur man inom Uppsala universitet vill att det studieadministrativa arbetet ska vara utformat, för olika personalgrupper och för studenterna. Användas för att utvärdera hur väl specifikationerna av det nya Ladoksystemet uppfyller de krav som det framtida arbetet ställer på det, samt vid behov försöka förändra utformningen av det nya systemet. 3
5 Utgöra en grund för information och utbildning i det kommande arbetet med införande av nya Ladok och det nya arbetssättet. Målbilderna har utarbetats av fyra olika arbetsgrupper bestående av respektive administratörer, lärare, studierektorer och programsamordnare m fl samt studenter. Arbetet med målbilderna och resultatet av detta finns utförligt presenterat på Medarbetarportalen på införandeprojektets webbplats: Några viktiga punkter i resultatet är bl a: Det finns en stor konsensus mellan de olika grupperna om vad som karaktäriserar ett bra studieadministrativt arbete och hur de framtida studieadministrativa processerna i huvudsak bör utformas. De framtida processerna måste karakteriseras av en enklare, effektivare och snabbare samverkan. Det måste fastställas tydliga, effektiva, gemensamma processer. Så att alla känner till dessa och arbetar enligt dem. All onödig och tidskrävande pappershantering måste bort. Dokument ska digitala vara och utbytas elektroniskt. Mobila lösningar måste stödjas så att uppgifter kan utföras oberoende av tid och plats. Detta underlättar arbetet och snabbar upp alla processer. Det bör finnas arkivfunktioner som bygger upp ett institutionellt minne, dvs så att allt framtaget material t ex runt en kurs finns kvar och kan återanvändas. Detsamma gäller beslut som tagits, t ex om tillgodoräknande av kurs, så att man inte gör olika bedömningar och beslut varje gång. En viss flexibilitet i olika avseenden viktigt. Det betyder inte att alla kan göra som de vill utan att det finns vissa strukturella skillnader mellan olika institutioner, t ex olika slags kursutbud och upplägg. Detta fordrar att man kan anpassa rutinerna till de lokala behoven. De nya systemen måste tillåta och stödja detta. Det framtida arbetet måste innebära höjd kvalitet och rättssäkerhet, ge möjligheter till uppföljningar, kvalitetssäkring m.m. De studieadministrativa systemen måste av användarna uppfattas som ett sammanhängande system. Även om detta inte är möjligt fullt ut ska det i alla fall kunna uppfattas som en hyggligt sammanhängande helhet. Det är viktigt att se de flesta studieadministrativa processer som ärendeflöden och inte som ett antal separata aktiviteter. Många personer kan vara inblandade och måste kunna samverka på ett bra sätt. Systemen bör stödja denna flödesprincip och t ex möjliggöra effektiv kommunikation, påminnelser om aktiviteter m.m. De nya systemen och processerna måste ge ett klart förbättrat stöd till studenterna. Studenterna formulerade i sin arbetsgrupp i målbildsarbetet en mycket tydlig och omfattande kritik mot hur det fungerar idag. De upplever att varje kurs och varje lärare fungerar olika. Det vet inte i förväg hur det fungerar i en viss kurs, hur de får information, var och när, hur läraren kommunicerar med dem, vad som förväntas etc. Det kan ta lång tid att inse hur de ska hitta information och agera i en viss kurs. 4
6 De kan inte förlita sig på de officiella kanalerna och systemen utan bygger upp egna strukturer via sociala medier. Varje lärare kanske har en god intention och hittar bra lösningar, men om det alltid fungerar olika och studenterna aldrig vet hur, så blir det för dem kaotiskt. Detta är inte alls bra för någon. Studenternas utmaningar bör vara av pedagogisk och inte av administrativ art. Klart förbättrade, mer enhetliga och tydliga processer och informationskanaler är en nödvändighet för att Uppsala universitet ska framstå som ett modernt universitet som ger sina studenter bästa möjliga förutsättningar för deras studier. De nya studieadministrativa processerna och systemen måste stödja detta. Viktiga delar av detta är: Tydliga och samordnade rutiner gentemot studenterna. En digital studieadministration. Ett elektroniskt ärendeflöde som hänger ihop. Det goda införandet Införandet av ett nytt IT-system, men allt som hör till detta, är en mycket viktig och känslig del av processen. Här kan mycket gå fel och att det görs på ett bra sätt är avgörande för den framtida verksamhetsnyttan, kvaliteten, effektiviteten och för medarbetarnas arbetsmiljö. Det finns många exempel på att det kan gå snett i samband med införandet. Införandet är när organisationen måste anpassa sig till IT-systemet efter att utvecklarna har gett upp att försöka anpassa systemet till verksamhetens behov.... Så får det inte bli när nya Ladok ska införas, och därför måste en bra process planeras långt i förväg. Det finns erfarenheter som pekar på att följande saker karakteriserar en god införandeprocess: Fokus på det nya arbetet, de nya arbetsprocesserna och de nya kompetenserna. Det är ett nytt sätt att arbeta som införs, inte bara ett nytt tekniskt system. Se till att det tekniska system som införs är färdigt i alla avseenden, så att det kan fungera problemfritt och enligt kraven. Man inför aldrig en halv bro eller tar en halvfärdig bil i bruk. Man måste utforma det nya arbetssättet i detalj. Om man accepterar synsättet att det är ett nytt arbete man inför så måste detta utformas. Grunden läggs tidigt t ex i ett målbildsarbete, men detaljerna behöver utformas i tid före införandet så att det kan vara styrande för utbildningarna. Man måste utbilda om det nya arbetssättet. Utbildningar ska ha fokus på arbetet, hur man ska arbeta i praktiken med hjälp av det nya systemet. Även knapptryckningen måste man lära sig, men bara i dessa arbetssammanhang. Utbildningar måste vara anpassade till olika användargrupper så att de känner igen sig i de scenarier som utbildningen utformas runt. Det behövs utbildningar inför införandet, men även efteråt. Det är först i efterhand som man inser hur saker och ting egentligen fungerar, det är då som problem kan uppstå och det är då som man kan ställa många viktiga frågor om hur arbetet bäst ska bedrivas. Beakta arbetsmiljöaspekterna. Det nya arbetet måste leda till en bra arbetsmiljö och de 5
7 problem som kan uppstå i samband med själva införandet måste också hanteras på ett bra sätt. De arbetsmiljöansvariga måste ha en central roll i planering och genomförande. Ett lokalt drivet förändringsarbete. Det nya arbetssättet och användningen av det nya IT-systemet ska införas lokalt och då måste även förändringsarbetet göras lokalt. Det är speciellt viktigt om det är nödvändigt eller finns starka önskemål om att anpassa lösningarna till specifika lokala behov. Det lokala införandet fordrar ett lokalt engagemang. Det är bara lokalt som man har den detaljerade kunskapen om hur arbetet kan och bör bedrivas i praktiken och det är medarbetarna lokalt som ska utföra det framtida arbetet. Det lokala förändringsarbetet före, under och efter införandet kräver tid, resurser och engagemang. Den lokala ledningen, i detta fall prefekten och en lokal ledningsgrupp har ansvar för detta. Alla lokala enheter ska inte behöva utforma sina egna förändringsprocesser. Det vore ineffektivt och heller inte bra att alla gör olika. Det behövs ett omfattande stöd från centralt håll. Stöd och support från centrala resurser måste finnas och vara välplanerade. Planera för en utökad support i samband med införandet. Det kan också vara en bra lösning att i förväg utbilda superusers som får extra träning på det nya arbetet och systemen så att de på plats kan stödja användarna. Det är viktigt att ha ett före, under, efterperspektiv. Med detta menas att införandet inte alls bara handlar om det som görs i samband med det tekniska införandet, implementationen, driftsättningen. Big-bang. Många aktiviteter måste planeras och utföras långt i förväg, andra i samband med driftsättningen och återigen andra under en ganska lång tid efter. Inför det nya systemet vid en lämplig tidpunkt då det är bäst för verksamheten. Om det är möjligt, inför stegvis. Ta höjd för allt strul som vanligtvis inträffar i samband med införandet. Man måste kanske stänga vissa verksamheter en viss tid eller minska på service etc. Det är viktigt att göra återkommande uppföljningar av hur allt fungerar. Det behövs i allmänhet att såväl tekniska system som arbetsprocesser behöver korrigeras under en ganska lång tid efter införandet. Införandet av nya Ladok vid Uppsala universitet Vad kommer att ske? Det nya studieadministrativa systemet Ladok kommer att införas under hösten Exakt datum är ännu inte fastställt. Då nya Ladok införs kommer de studieadministrativa systemen att stängas ner under c:a en vecka och därefter ska allt skötas via de nya systemen. Detta innebär att alla efter denna big bang måste arbeta med de nya systemen och att alla gamla system och rutiner är borta. De nya systemen innefattar nya Ladok samt övriga berörda förändrade och anpassade system, bl a Studentportalen och Selma. För att detta ska fungera smidigt måste dels alla tekniska svårigheter lösas, men speciellt det som är av stor vikt för verksamheten och alla berörda: att känna till och kunna arbeta smidigt med de nya rutinerna! 6
8 Centralt stöd Det centrala projektet för införandet av nya Ladok vid universitetsförvaltningen kommer att göra många förberedelser och ge ett omfattande stöd till verksamheterna och institutionerna före, under och efter Big Bang. Det exakta innehållet i detta stöd kommer att meddelas senare. Det kommer att handla om stöd i det förberedande förändringsarbetet, informationsinsatser, utbildningar före och efter införandet samt stöd till de supportaktiviteter som behövs i samband med det mer akuta skeendet vid införandet. Det lokala förändringsarbetet Utgående från de generella råden för ett bra införande är det lämpligt att beakta följande för det lokala införandet av nya Ladok ute på institutionerna. För mer detaljer, se checklistan nedan: Det lokala införandet måste göras lokalt! Det är där man känner de lokala förhållandena och det är där medarbetarna ska kunna arbeta effektivt efter införandet. Ansvaret för det lokala förändringsarbetet ligger med nödvändighet på prefekten. Möjligen tillsammans med en lokal ledningsgrupp som kan stödja prefekten i detta. För att stödja prefekterna och för att harmonisera arbetet är det en stor fördel om det finns en god samordning inom fakulteterna och vetenskapsområdena. En sådan samordning och någon person med mandat att agera samordnare, underlättar arbetet ute på institutionerna. Det lokala förändringsarbetet kan lämpligen utgå från en universitetsgemensam grundplan, den målbild som redan finns framtagen samt stödjas av en checklista, se nedan. Det centralt framtagna materialet kan sedan anpassas till de lokala behoven. Det är bra om man i så stor utsträckning som möjligt följer den centrala generella målbilden och bara gör de fördjupningar och kompletteringar som behövs. Om man utvecklar rutiner som strider mot de centrala målbilderna kan det leda till komplikationer, speciellt för studenterna. Det lokala förändringsarbetet bör genomföras i god tid före det akuta skedet! En komplikation i sammanhanget är att det i dagsläget är till viss del oklart hur detaljerna i nya Ladok kommer att se ut när systemet införs i Uppsala. Därför kan man inte fullt ut veta att man utvecklar arbetsprocesserna så att de stämmer överens med Ladok och den förändrade Studentportalen. Men det viktiga är att man har kartlagt dagens processer och utvecklat lokala, enhetliga och överenskomna processer. När sedan Ladok finns tillgängligt i sin slutliga version är det relativt lätt att göra de modifikationer som då behövs. Väntar man till Ladok införs så är det försent att starta förändringsarbetet. Datumet för Ladoks införande, big bang, är satt till september/oktober Det förberedande förändringsarbetet bör därför vara avklarat under vårterminen
9 En checklista för det lokala förändringsarbetet Följande checklista, som är tänkt att användas av de som ska planera och leda det lokala förändringsarbetet, bygger på erfarenheter från ett pilotprojekt vid institutionen för informationsteknologi. Förhoppningsvis kan erfarenheterna ge guidning om hur institutionerna kan gå tillväga. Det centrala införandeprojektet och samordnare på de olika vetenskapsområdena och fakulteterna kommer att bistå institutionerna med mer detaljerat stöd. Studenterna i fokus Studenterna och doktoranderna ska få så klar och tydlig information som möjligt, stödjas av tydliga processer och ges bästa möjliga service. Detta är nödvändigt för Uppsala universitet som ett modernt och kvalitetsmedvetet universitet. Studenterna ska få pedagogiska utmaningar, inte administrativa. Se över rutinerna De institutioner som sett över sina studieadministrativa rutiner kommer att ha bättre förutsättningar för att hantera övergången till att arbeta i nya Ladok och möta det fortsatta behovet av kompetens och anpassningar. Utan förberedelser ökar risken att kraven på förändringar vid övergången till nya Ladok leder till ineffektiva nödlösningar som sedan blir kvar. Vilka behov respektive institution har definieras bäst lokalt utifrån hur väl studieadministrativa arbetsmoment och processer redan är kända och dokumenterade samt i vilken utsträckning man lyckats få alla inom institutionen att omfattas av det överenskomna. Ledningens stöd Stöd från ledningspersoner på alla nivåer är avgörande i förändringsarbete. Det är viktigt med en organisatorisk samsyn, både centralt och på fakulteterna, kring vad som ska göras, när och hur. Ändå är det på prefekterna mycket av ansvaret hamnar. Det konkreta införandet, utbildningarna och stödet måste styras och genomföras lokalt, så prefekten har en nyckelroll i att initiera, driva på, stötta och förankra arbetet på institutionen. Bilda en arbetsgrupp Prefekten bör utse en ledningsgrupp och arbetsgrupp, sammansatt av t ex studieadministratörer och lärarrepresentanter. Glöm inte ansvariga för forskarutbildning. Bestäm ansvarsområden i gruppen, sammankallande etc. Det är i allmänhet också bra med en sammanhållande och drivande kraft som kan ägna lite arbetstid åt detta. Att få kontinuitet i arbetsgruppens möten kan vara en utmaning. Boka in möten i tid och ha om möjligt lite buffert, både vad gäller deltagare och möten. Tänk på att det även kommer att krävas en hel del tid, både eget arbete och i grupp, för att faktiskt få fram ett konkret resultat. Rapportera löpande den bild av det lokala studieadministrativa arbetet som växer fram. Var också lyhörda för kollegornas förslag under arbetet. Detta gäller i synnerhet om ni tänker föreslå förändringar mot dagens rutiner. 8
10 Nulägesanalys En bra början är att inventera befintlig dokumentation av processer. Även om få har försökt sig på att göra regelrätta processmodeller vet vi att det på många håll finns gott om material. Sammanställ arbetsbeskrivningar, informationsutskick, checklistor, lathundar och manualer. Studieadministrationen är till stor del cyklisk och detta kan vara ett sätt att ringa in arbetet. Vad sker på årsbasis, vid varje termin eller varje kurs? Vad händer innan/ under/efter en period? Börja på en övergripande nivå och försök snabbt få en helhetsbild. Fokusera på de största processerna där många olika roller måste samverka. Fastna inte i att beskriva alla undantag, men notera att dessa finns. Förbättra rutinerna När ni har fått en översikt blir det enklare att se vilka processer eller rutiner som går att förbättra. En utgångspunkt kan även vara att identifiera var ni idag har problem, vad som t ex orsakar många frågor, fel eller förseningar. Använd era nätverk för att få in fler idéer och uppslag för alternativa sätt att arbeta. Även om den egna institutionen är i fokus kan det vara bra och givande att ha ett erfarenhetsutbyte på med kollegor på andra institutioner, t ex genom existerande nätverk. Bevaka aktivt vad som händer runt införandet av nya Ladok då det kan påverka förutsättningarna. Se De processer och rutiner man bestämmer sig för bör vara så kompatibla som möjligt med de funktioner som finns i Ladok. Då underlättas anpassningen till Ladok då systemet tas i drift. Visualisera processerna Att gemensamt visualisera processer är ett effektivt sätt att arbeta med processbeskrivningar och processutveckling. Samtidigt är det lätt att gå vilse bland de verktyg som finns och att lägga för mycket resurser på detaljer. Den variant som användes i en förstudie vid IT-institutionen baserades på roller (student, administratör, lärare osv) längs en horisontell axel och tid längs en vertikal. Fördelen med detta format är att det lätt låter sig överföras till både webb och tryck. Det kanske enklaste och mest åskådliga sättet är att skissa på en whiteboard och använda minneslappar för att beskriva händelser. Formatet är enkelt att överföra till tabellform för den som vill fortsätta dokumentera i till exempel Word eller Excel. Enhetliga begrepp Att använda enhetliga begrepp är en viktig förutsättning för att kunna arbeta på ett enhetligt sätt. Det finns en terminologi kopplad till studieadministrationen där orden har exakta betydelser. I vardagslag händer det att begrepp som kurs eller antagen används på ett sätt som kanske bara delvis sammanfaller med terminologin. I viss mån kan det också bero på att inte alla känner till begreppen. Ett tips är att se till att alla använder samma begrepp. I medarbetarportalen finns stöd för den terminologi som används idag. Följs så långt det går de centralt fastställda begreppen. När nya Ladok kommer kan vissa begrepp komma att ändras, men det är enklare att anpassa sig till detta om man har ensat i begreppsfloran i förväg. 9
11 Hitta informationsvägar För att kunna nå ut med information, i detta steg i första hand till institutionen, behöver ni identifiera lämpliga informationsvägar. Diskutera vilka kanaler som fungera. Vad ska skickas ut och vad ska ligga som referensmaterial? Internet är en viktig kanal men också ett nålsöga, med sina egna utmaningar på systemsidan. Här tror vi att samverkan mellan institutioner och med fakulteten kan vara en framgångsfaktor. Det är bättre att ha samlad information på nätet än att göra utskick, eftersom användarna då har tillgång till informationen när de behöver den. Informera och utbilda När ni har ett material och ni har identifierat lämpliga kanaler för spridning gäller det förstås att nå fram till era kollegor genom både information och utbildning. Generellt sett är det svårare att nå lärarna än administratörerna. Vid behov kan det vara nödvändigt att tydligt kommunicera att arbetet har ledningens stöd, alternativt att begära att prefekt eller ledning står som avsändare. Följ upp och säkra processerna När man väl har specificerat och fastställt de processer och rutiner som man anser ska gälla inom institutionen, gett alla berörda information och utbildning, så gäller det att se till att alla arbetar enligt de överenskomna processerna. Det är bra att utse någon eller några med ansvar för att följa upp och påtala eventuella avvikelser. Hur detta organiseras kan säkert variera och beror bl a på institutionens storlek. Studierektorerna har nog oftast lättast att ta den rollen. Vid ett universitet kan det hända att lärare anser att det tillhör den akademiska friheten att hitta på egna administrativa processer, något som kan påverka andra och främst studenterna på ett negativt sätt. KORT CHECKLISTA Ledningens stöd och engagemang är avgörande Bilda en lednings- och arbetsgrupp Ha alltid studenterna i fokus Gör en nulägesanalys hur jobbar alla idag med det studieadministrativa? Förbättra rutinerna och fastställ institutionens processer Visualisera processerna Använd enhetliga och överenskomna begrepp Hitta informationsvägar och ansvar Informera och utbilda Följ upp och se till att allt fungerar enligt det man fastställt Förbered institutionens personal och studenterna för vad som kommer att ske före, under och efter det att nya Ladok tas i drift. Mer information och dokument på: 10
12 Kontaktpersoner: Bengt Sandblad, professor emeritus vid institutionen för informationsteknologi, visuell information och interaktion. Åsa Cajander, universitetslektor vid institutionen för informationsteknologi, visuell information och interaktion. Gerolf Nauwerck, doktorand vid institutionen för informationsteknologi, visuell information och interaktion.
Nya Ladok. Checklista. Översyn av studieadministrativa rutiner inför införandet av nya Ladok
Nya Ladok Checklista Översyn av studieadministrativa rutiner inför införandet av nya Ladok Det nationella Ladok3-projektet, som utvecklar Sveriges nya studieadministrativa IT-system, är ett av Sveriges
Läs merNya Ladok. Målbilder för framtidens studieadministration Sammanfattning av delrapporten VT 2014 kursadministratörernas och lärarnas målbilder
Nya Ladok Målbilder för framtidens studieadministration Sammanfattning av delrapporten VT 2014 kursadministratörernas och lärarnas målbilder Bakgrund Med anledning av att Uppsala universitet inom några
Läs merKommande förändringar våren 2018
Kommande förändringar våren 2018 Campusträffar mars-april 2017 Jonas Brorsson införandet av nya Ladok, Selma Bengt Sandblad, införandet av nya Ladok Åsa Cajander, införandet av nya Ladok Gerolf Nauwerck,
Läs merMålbilden för framtidens studieadministration
Nya Ladok Målbilden för framtidens studieadministration Sammanfattning av målbildsarbetet 2014: studenter, lärare kursadministratörer, studierektorer och programansvariga Några av de önskemål som studenter,
Läs merMålbilder av det framtida studieadministrativa arbetet. Metodiken vad, varför, hur? Rapport från arbetsgrupperna - Studieadministratörer - Lärare
Målbilder av det framtida studieadministrativa arbetet Metodiken vad, varför, hur? Rapport från arbetsgrupperna - Studieadministratörer - Lärare Innehåll Införa nya IT-stöd i arbetet Målbilder, vad är
Läs merAnvändarmedverkan vid införandet av nya Ladok vid Uppsala universitet
Användarmedverkan vid införandet av nya Ladok vid Uppsala universitet SUHF s konferens om kvalitets- och utvecklingsarbete inom administration Stockholm 2015-08-18 Jonas Brorsson Uppsala universitet Vad
Läs merFörslag till ny kommunikationsplan till införandeprojektet av Ladok3 vid Lunds universitet
KOMMUNIKATIONSPLAN 1 2015-12-03 Förslag till ny kommunikationsplan till införandeprojektet av Ladok3 vid Lunds universitet Nuläget En ny version av Ladoksystemet, Ladok3, kommer att införas vid varje lärosäte.
Läs merTime Cares tjänsteerbjudande
Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande Time Care tjänsteerbjudande Hur utbildar och stöttar vi våra chefer att leda verksamheter där varje krona har en berättelse och varje minut ett
Läs merIT och användbarhet. KIA-projektet. Kvalitet i (IT-)användning http://www.it.uu.se/research/kia. Uppsala universitet
IT och användbarhet KIA-projektet Kvalitet i (IT-)användning http://www.it.uu.se/research/kia Uppsala universitet Projektet KiA Kvalitet i användning (KiA) Syftet är att förbättra användbarhet och nytta
Läs merLadok3-införande. Kommunikationsplan
Ladok3-införande Sida: 1 (5) Ladok3-införande Kommunikationsplan Dnr SU FV-2.14-1617-14 Ladok3-införande Sida: 2 (5) 1 Mål för kommunikationsplanen Att öka kännedomen om nya Ladok som ska införas succesivit
Läs merUniversitetets målbild av det framtida studieadministrativa arbetet Komplettering utifrån utbildningsledares perspektiv
Universitetets målbild av det framtida studieadministrativa arbetet Komplettering utifrån utbildningsledares perspektiv Om kompletteringsarbetet Under 2014 utfördes vid Uppsala universitet ett arbete som
Läs merTankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Läs merSMiDiGA RUTiNER. Genomgång av studieadministrativa processer.
SMiDiGA RUTiNER Genomgång av studieadministrativa processer www.uu.se/nyaladok Genomgång av studieadministrativa processer För att införandet av nya Ladok ska fungera smidigt är det viktigt att nuvarande
Läs merTime Cares tjänsteerbjudande
Time Cares tjänsteerbjudande Time Cares tjänsteerbjudande När ni är här så känner jag att jag kan prestera mästerverk! När ni är borta saknar jag er och er oerhörda kompetens! Pia Helsing Enhetschef LSS
Läs merArbetsmiljöfrågor/administration, kommunikations- och ledningsfrågor: ansvarsområden och arbetsuppgifter?
Arbetsmiljöfrågor/administration, kommunikations- och ledningsfrågor: ansvarsområden och arbetsuppgifter? Arbetsgruppsmöte den 24 oktober 2013 Ken inleder. Ann-Marie: skulle ha lett arbetsmiljögruppen.
Läs merDiplomeringsmaterial. Ett stöd för införandet av ett processinriktat arbetsätt
Diplomeringsmaterial Ett stöd för införandet av ett processinriktat arbetsätt 1 Inledning och instruktion Att införa ett processinriktat arbetsätt är ett omfattande arbete som Skellefteå kommun valt att
Läs merExpertgruppen för digitala investeringar. Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt
Expertgruppen för digitala investeringar Framgångsfaktorer för ett agilt arbetssätt När man pratar om ett agilt arbetssätt syftar det ofta på att man använder metoder som främjar lättrörlighet, smidighet
Läs merÅterredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag 15/06
Landstinget i Kalmar Län Utvecklings- och Folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2017-01-11 Landstingsstyrelsen Diarienummer 150054 Sida 1 (1) Återredovisning digital strategi följduppdrag utifrån utredningsuppdrag
Läs merHANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET
HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.
Läs merOMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD LADOK3: BRA SERVICE FÖR STUDENTER OCH SMIDIG ADMINISTRATION FÖR MEDARBETARE
OMRÅDET FÖR VERKSAMHETSSTÖD LADOK3: BRA SERVICE FÖR STUDENTER OCH SMIDIG ADMINISTRATION FÖR MEDARBETARE PRESENTATION PROJEKTKONTORETS INFORMATIONSDAG 170407, BARBRO CARLSSON, PROJEKTLEDARE OMRÅDET FÖR
Läs merFÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN
FÖRTYDLIGAD POLICY FÖR TJÄNSTGÖRINGSSKYLDIGHET INOM INSTITUTIONSUTVECKLANDE ARBETE OCH EXTERN SAMVERKAN Fastställd av institutionsstyrelsen 2009-05-15 Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
Läs merKommunikationsplan. Införandet av nya Ladok vid KTH. Fastställd av. fastställelse Michaela Rydén Olsen
ks kod 1.2 Skapat av Michaela Rydén Olsen, Projektkommunikatör, UF/AUA Kommunikationsplan Införandet av nya Ladok vid KTH Version 0.1 0.2 1.0 1.1 Datum för fastställelse 2017-09-02 2017-12-04 2017-12-05
Läs merGemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar. - Strategisk plan för implementering
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Strategisk plan 1 (6) Datum 20141125 Diarienr 2012-1845 version 1.1 Projekt Ledning och samverkan Enheten för samverkan och ledning Bengt Källberg Patrik Hjulström
Läs merStudentportalen och en ny lärplattform
Studentportalen och en ny lärplattform Lunchseminarium 2017-11-22 Katarina Adenmark Eva Pärt Enander Anna Gunder Enheten för användarstöd och e-lärande, IT-avdelningen Studentportalen: aktuellt arbete
Läs merStödmaterial inför lönerevision. Medieföretagen - Svenska Journalistförbundet
Stödmaterial inför lönerevision Medieföretagen - Svenska Journalistförbundet Löneprocessen gemensamt ansvar Mål-/utvecklingssamtal, bör 1. Inledande möte 1 Centrala avtalet Lönekriterier Lönestruktur Förutsättningar
Läs merInstruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte
Instruktion Stöd för processkartläggning i ett 1 (7) Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte Denna instruktion syftar till att utgöra ett stöd
Läs merUpprättad av Dokumentansvarig Datum Beslutad av/datum för beslut
1 Bakgrund En stor del av utmaningen i att få en webbplats att fungera på lång sikt är att skapa en tydlig och permanent organisation avseende kompetenser, roller och ansvar. Det är också viktigt att det
Läs merMedarbetarsamtal Chefer och medarbetare
Medarbetarsamtal Chefer och medarbetare Chef / ledarsansvar STEG 1: ORGANISERA STEG 2: FÖRBEREDA STEG 3: GENOMFÖRA STEG 4: UTVÄRDERA STEG 5: FÖLJA UPP Medarbetaransvar Medarbetarsamtal på LiU Medarbetarsamtalet
Läs merBilaga 4 c: Processkartläggning
Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 4 c: Processkartläggning Hur ska bilagan användas? Bilagan beskriver en metod för att synliggöra och förstå processer, till exempel processen för
Läs merOm Ladok3 STORMÖTE
Om Ladok3 STORMÖTE 2017-11-09 Vad är Ladok3? Nytt studieadministrativt system (data förs över) Säkrare, effektivt och mer användarvänligt än dagens Ladok. Webbaserat (oberoende av tid och plats) Fokus
Läs merProjektdirektiv. Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö
Projektdirektiv Kravspecifikation för en högskolegemensam virtuell lärandemiljö Revisionsinformation Utgåva Datum Kommentar Projektdirektiv 1.0 130930 Ursprunglig version Projektdirektiv 1.1 131004 Möte
Läs merSamlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät
Samlat resultat för Säkerhet och arbetsmiljöenkät Enkäten är nu besvarad. Här ser du ditt samlade resultat och feedback, skriv gärna ut och spara det. 24 st har svarat på enkäten. Ledning och prioriteringar
Läs merRiktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning
UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen
Läs merArbetsmiljöprojekt, inst f informationsteknologi, Sju Högst ANGelägna Rådiga Insatser för en Lysande Arbetsmiljö (SHANGRI-LA)
HL 100819 Beslut i institutionsstyrelsen 100909 Arbetsmiljöprojekt, inst f informationsteknologi, Shangri-La Sju Högst ANGelägna Rådiga Insatser för en Lysande Arbetsmiljö (SHANGRI-LA) Utbildning- och
Läs merStandarder källa till kunskap och utveckling. Arkivarien i den digitala kommunikationen
Standarder källa till kunskap och utveckling Arkivarien i den digitala kommunikationen Öppna data G-kataloger Big Data Verksamhetssystem Samarbetsytor Sociala media Ärendehanteringssystem e-arkiv e-post
Läs merLATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE. 2. Möte med. att tänka på före, under och efter besöket
LATHUND FÖR FRAMGANGSRIKT PAVERKANSARBETE 2. Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Att ridklubben har en bra dialog och ett gott samarbete med sin kommun är viktigt för ridklubbens
Läs merFörvaltningsmodell e- tjänsteplattform
Förvaltningsmodell e- tjänsteplattform 2018-11-20 Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Modell... 3 2.1 Förvalta plattform och förvalta e-tjänst... 3 2.2 Vilket ansvar behöver finnas kopplat
Läs merUtvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015
Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett
Läs mer2013-05-10. Detaljerad processbeskrivning Ta fram och revidera kursplaner. Sida 1 (10)
2013-05-10 Detaljerad processbeskrivning Ta fram och revidera kursplaner Sida 1 (10) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 PROCESS TA FRAM OCH REVIDERA KURSPLANER... 3 1.1 Processens syfte... 3 1.2 Övergripande beskrivning
Läs merKRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET
2015-09-18 Kommunikationsenheten KRISKOMMUNIKATIONSPLAN FÖR GÖTEBORGS UNIVERSITET Kommunikationsenheten 1 (8) Erik Dahlbergsgatan 11 B, plan 5, Box 100, 405 30 Göteborg 031 786 00 00 www.gu.se INNEHÅLL
Läs merRoller och ansvar inom grundutbildningen
Roller och ansvar inom grundutbildningen Fastställt av prefekten på delegation av Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionens institutionsstyrelse den 2011-11-07. Beskrivningen av roller och ansvar inom
Läs merE-strategi för Strömstads kommun
E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.
Läs merHuvudstrategi för utveckling av vårddokumentation
Riktlinje Process: 3.0 RGK Leda, styra och organisera Område: Patientsäkerhet Giltig fr.o.m: 2018-05-18 Faktaägare: Per Nordbeck, Utvecklingsenheten Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Revisions nr: 1 Huvudstrategi
Läs merGoda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan
1(6) Goda råd kring kriskommunikation och informationssamverkan 80 procent av en kris är information och kommunikation 1. Hur väl en organisation lyckas hantera sin kommunikation är en av de viktigaste
Läs merUppföljning av plan för lika villkor 2014
Uppföljning Datum: 2015-01-27 Dnr: 2015/1 1.1 Handläggare: Sandra Bergsten Uppföljning av plan för lika villkor 2014 Förutsättningar Lika villkorsarbetet vid Linnéuniversitetet bedrivs utifrån en målsättning
Läs merMittuniversitetets riktlinjer för systemförvaltning
2018-08-14 DNR: MIUN 2016/2116 s riktlinjer för systemförvaltning Beslutad av: Lotten Glans Beslutsdatum: 2018-08-14 Publicering: 2018-08-14 Handläggare: Emelie Holmlund ULS Revidering av DNR: MIUN 2016/2116
Läs merProgram Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi
Program Strategi Policy Riktlinje Digitaliseringsstrategi 2018 2022 S i d a 2 Dokumentnamn: Digitaliseringsstrategi 2018 2022 Berörd verksamhet: Östersunds kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige 2019-03-28,
Läs merInternationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Läs merVerksamhetsplan 2018, Institutionen för lingvistik
1 (6) 2017-11-06 Verksamhetsplan 2018, Institutionen för lingvistik Planen är antagen av IS vid Institutionen för lingvistik 2017-12-12 Inledning Institutionen för lingvistiks verksamhetsplan är utformad
Läs merArbetsdokument: Specifikation av uppdrag kopplade till utbildningsverksamheten
Malmö högskola 1(5) Senast uppdaterad Arbetsdokument: Specifikation av uppdrag kopplade till utbildningsverksamheten vid Fakulteten för teknik och samhälle (TS) 1 Inledning Detta dokument tar upp de centrala
Läs merMöte med kommunen. att tänka på före, under och efter besöket
Möte med kommunen att tänka på före, under och efter besöket Lathund #2 för framgångsrikt påverkansarbet ingår Svenska Ridsportförbundets satsning för att stärka dialogen mellan ridklubbar och beslutsfattare.
Läs merHANDLINGSPLAN. Åtgärder med anledning av ledningsgruppens interna organisationsutvärdering
HANDLINGSPLAN Åtgärder med anledning av ledningsgruppens interna organisationsutvärdering Dubbelt identifierade problem, problem som redan är lösta, och problem som inte kan hanteras på institutionsnivå
Läs merProcess för intern styrning och kontroll
UFV 2015/612 Process för intern styrning och kontroll Fastställd av universitetsdirektören 2015-11-09 Innehållsförteckning Uppdraget 3 Genomförande 3 Resultat från intervjuer 3 Process för ISK 4 Riskanalyser
Läs merFörslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Läs merE-LEARNING Målstyrning
E-LEARNING Målstyrning Karlavägen 108 115 26 Stockholm Tel: 08-4418100 info@kompetensexpress.se Bakgrund E-learningen i Målstyrning är framtagen för personer och organisationer som behöver förbättra sitt
Läs merProjektprocessen. Projektprocess
Dnr Mahr 19-2014/563 1 (av 6) Projektprocess Datum: Version: Dokumentansvarig: 150116 1.0 Jenny Wendle Stöddokument för det grafiska dokumentet Projektprocessen grafisk 1.0 Projektprocessen Projektprocessen
Läs merHANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE
HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen
Läs merÖvergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården
Beslutad av: Diarienummer: Version: Plan Övergripande kommunikation för omställningen av hälsooch sjukvården Planen gäller för: Samtliga förvaltningar inom Västra Götalandsregionen Innehållsansvar: Koncernstab
Läs merCHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2
CHEFENS KOMMUNIKATIONSVERKTYG VERSION 2.2 Nordisk Kommunikation AB Olof Palmes gata 13 SE 111 37 Stockholm T +46 8 612 5550 F +46 8 612 5559 info@nordisk-kommunikation.com www.nordisk-kommunikation.se
Läs merKommunikationsplan Z
Sida: 1 (7) Kommunikationsplan Z Realisation av institution Z Innehåll 1 Bakgrund till projektet Realisation av... 2 1.1 Projektets styrning... 2 1.2 Framgångsfaktorer... 2 2 Kommunikationsplan för realiseringsarbetet
Läs merByta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader
Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader Registratorskonferens 19 maj 2015 Elisabeth Jarborn Arkivchef och verksamhetsutvecklare, Danderyds kommun På två månader kan ni ha ny teknisk lösning
Läs merFörvaltningsstrategi NyA 2015-2017
Avdelningen för systemförvaltning och systemdrift Föredragande Per Zettervall Avdelningschef 010-470 03 00 per.zettervall@uhr.se DNR 4.2.2-1048-2014 Datum 2014-06-02 Postadress Box 45093 104 30 Stockholm
Läs merIKT- och mediepedagogisk plan
IKT- och mediepedagogisk plan Barn och unga Ödeshögs kommun 2014-2016 Bakgrund Vi lever i en digital värld. En värld som förändras hela tiden och där allting finns inom räckhåll. Överallt. Hela tiden.
Läs merVägledning till personal. Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år
Vägledning till personal Samordnad individuell plan för vuxna inklusive personer över 65 år Innehåll Inledning... 3 Vad är SIP?... 3 Vem kan få SIP?... 3 Varför SIP?... 4 När behövs SIP?... 4 Samtycke...
Läs merHur får man anställda att tänka dokument- & ärendehantering?
Hur får man 20 000 anställda att tänka dokument- & ärendehantering? Att få alla att arbeta mot samma mål och åstadkomma verklig förändring i verksamheten. Johanna Fransson, projektledare Stadskontoret
Läs merProgram för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne
Program för ehälsa och Digitalisering i Region Skåne Med uppföljning och kommunikationsplan Utgångspunkt Om mindre än tio år, 2025, ska Sverige vara bäst i världen på ehälsa. Region Skånes ambition är
Läs merVästbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet
Västbus riktlinjer uppdrag och organisation inom Göteborgsområdet Delregional styrgrupp Västbus Reviderad 2015-10-28 Temagrupp Barn och Unga www.samverkanstorget.se I Göteborgsområdet samverkar Västra
Läs merOrganisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0)
Organisation för samordning av informationssäkerhet IT (0:1:0) Kommunalförbundet ITSAM och dess medlemskommuner Revision: 2013031201 Fastställd: Direktionen 20130926 Dnr: 0036/13 Kommunalförbundet ITSAM,
Läs merHandlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län
Bilaga 1 Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län Denna handlingsplan är en bilaga till R egional ö verenskommels e om utveckling av samverkan
Läs merDemokratiskt ledarskap kontra låt-gå-ledarskap
www.byggledarskap.se Ledarskapsmodeller 1(5) Ledarskapsmodeller Kravet på ledarskapet varierar mellan olika organisationer. Kraven kan också variera över tid inom ett och samma företag. Ledarskapet i en
Läs merAnmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA
ANMÄLAN Vårt dnr: 17/01637 2018-01-22 Anmälan till SKL:s utvecklingsarbete KARTA Anmälan avser förskolan i. kommun. Vi önskar anmäla... personer/förändringsledare till utbildningen. (minst 2, max 4 personer)
Läs merHANDLINGSPLAN FÖR TILLGÄNGLIGHET
STYRDOKUMENT Dnr V 2016/807 HANDLINGSPLAN FÖR TILLGÄNGLIGHET Publicerad Beslutsfattare Handläggare Rektor Personalenheten Beslutsdatum 2017-05-02 Giltighetstid 2018-05-02 Sammanfattning Handlingsplanen
Läs merProjektplan Utbildningsadministration och studentstöd
GOTLAND 2018/21 Utbildningsadministration och studentstöd Delprojekt 2 inom huvudprojekt Stöd för internationalisering vid Campus Gotland Fastställd av styrgruppen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte
Läs merDigital samverkan. Förslag från projekt Stöd för multidisciplinära konferenser
Digital samverkan Förslag från projekt Stöd för multidisciplinära konferenser 2019 06 17 DIGITAL SAMVERKAN FÖRSLAG FRÅN PROJEKT STÖD FÖR MULTIDISCIPLINÄRA KONFERENSER 2019-06-17 Ett strategiskt viktigt
Läs merPå väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap
Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling
Läs merInförandeplan. Handlingsplan. KA-system Version 1.0
Sidan: 1 (13) Införandeplan & Handlingsplan KA-system Version 1.0 Sidan: 2 (13) Innehåll 1 REVISIONSINFORMATION... 3 2 OM DETTA DOKUMENT... 4 2.1 Syfte... 4 2.2 Effektmål... 4 2.3 Omfattning... 4 3 CHECKLISTA
Läs merDigital Strategi för Kulturrådet
Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 kulturradet@kulturradet.se www.kulturradet.se Sid 1 (5) Digital Strategi för Kulturrådet 2018-2020 Bakgrund och begrepp Vår digitala
Läs merArbetsgivarverkets kommunikationsstrategi
Version 1.0 2013-08-27 Dnr 1308-0342-33 Arbetsgivarverkets kommunikationsstrategi Inledning... 2 Styrdokument för vår kommunikation... 2 Huvudbudskapen genomsyrar all kommunikation... 2 Primära målgrupper...
Läs merKommunrevisionen: Granskning av intern kontroll 2016
STADSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Rinander Barbro Datum 2017-09-19 Diarienummer GSN-2017-1376 Gatu- och samhällsmiljönämnden Kommunrevisionen: Granskning av intern kontroll 2016 Förslag till beslut
Läs merFörberedelse för kvalitetsdialoger
Planeringsavdelningen Yvonne Andersson PROMEMORIA 2017-05-31 SLU ID: SLU.ua.2017.1.1.2-2183 Syfte och målgrupp Kvalitetsdialoger ska genomföras hösten 2017 mellan utbildningsnämnd (UN) och programnämnd
Läs merHandbok Produktionssystem NPS
Handbok Produktionssystem KUNDFOKUS INDIVID PRODUKTIVITET LEDARSKAP ORGANISATION Affärsidé Nimo förser marknaden med högkvalitativa, energieffektiva och innovativa produkter för klädvårdsrummet. Vision
Läs merHANDLINGSPLAN OCH VERKSAMHETSPLAN 2016
HANDLINGSPLAN 2016 2018 OCH VERKSAMHETSPLAN 2016 Gemensamma förvaltningen DATUM: 2015-10-30 BESLUTAD AV: Universitetsdirektören KONTAKTPERSON: Johan Johansson GEMENSAMMA FÖRVALTNINGEN Mål 1 för 2016 2018
Läs merProcesstyrning, riktlinje
Riktlinje Process: 1.2.3.4 RGK Hantera processer och processtyrning Område: Giltig fr.o.m: 2018-09-17 Faktaägare: Carl Mölstad, Ekonomi- och planeringsavdelningen Fastställd av: Martin Myrskog, Regiondirektör
Läs merVerksamhetsutveckling vid Konstnärliga fakulteten - ny organisation
Konstnärliga fakultetsnämnden BESLUT 1 / 5 2011-06-08 Verksamhetsutveckling vid Konstnärliga fakulteten - ny organisation Vid sitt sammanträde 2011-06-08 har Konstnärliga fakultetsnämnden fattat nedanstående
Läs merVÅR SYN PÅ. Ledningsgruppsarbetet inom KY. Ledningsgruppens uppdrag. Information från Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning April 2006.
VÅR SYN PÅ Information från Myndigheten för kvalificerad yrkesutbildning April 2006 Ledningsgruppsarbetet inom KY Ledningsgruppen för varje kvalificerad yrkesutbildning (KY) har mycket viktiga arbetsuppgifter.
Läs merHR, digitalisering och arbetsmiljö
HR, digitalisering och arbetsmiljö Memento Mori Framtiden, digitalisering, AI... Innehåll Digitaliseringen och arbetsmiljön Vad är digital arbetsmiljö? Finns det problem? Digitalt arbete, stress och hälsa
Läs merStudievägledarfrukost med nya Ladok-tema! Cecilia Marklund och Annika Björklund Studentavdelningen 21 juni 2018
Studievägledarfrukost med nya Ladok-tema! Cecilia Marklund och Annika Björklund Studentavdelningen 21 juni 2018 Vad gör ni i Uppdok idag? Läser endast i Uppdok Var tittar ni? (UT10, mer?) Behörighetskontroller?
Läs merVälkomna till Studieadministrativt forum! 20:e mars 2018
Välkomna till Studieadministrativt forum! 20:e mars 2018 Agenda På gång inom det studieadministrativa området. Karin Apelgren, avdelningschef vid Studentavdelningen. Senaste nytt om systemförändringar
Läs merStödmaterial inför lönerevision
Stödmaterial inför lönerevision Revision&Konsult Almega Tjänsteföretagen - Unionen Löneprocessen gemensamt ansvar Enligt löneavtalet för tjänstemän mellan Almega Tjänsteföretagen och Unionen ska lönen
Läs merVAD ÄR FÖRÄNDRING FÖR DIG? management
VAD ÄR FÖRÄNDRING FÖR DIG? management SÅ HÄR TÄNKER VI Dagens samhällsklimat kastar ljus på att det är viktigare än någonsin att våga ifrågasätta gamla sanningar och utmana våra egna värderingar utifrån
Läs merRoller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen
ProcIT-P-023 Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen Lednings- och kvalitetssystem IT-avdelningen Fastställd av Sven Arvidson 2013-07-03 Innehållsförteckning Versionshistorik 3 Inledning
Läs merHandlingsplan för ständiga förbättringar
Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring
Läs merHermods Vuxenutbildning i Stockholmsregionens plan mot diskriminering och kränkande behandling
Hermods Vuxenutbildning i Stockholmsregionens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Gymnasial vuxenutbildning Läsår: Grunduppgifter Verksamhetsformer
Läs merMötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering Referensgruppsmöte 2, Förvaltningsgruppen ekonomi
Projektmöte Utgåva: A Sidan 1 av 6 Mötesanteckningar: Helpdesk/ Ärendehantering 2, en ekonomi Närvarande Ej närvarande Annika Josefsson Michael Morin Ola Viestam Stefan Andersson Jörgen Johansson, Sigma
Läs merSvenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro
Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro 1 (7) Svenska kyrkans strategi för digital kommunikation och närvaro Inledning Svenska kyrkan ska vara ett redskap för Guds rike, och i varje
Läs merSTYRNING OCH SAMORDNING PÅ FAMILJECENTRAL Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga
Stödjande Inspirerande Engagerade Kvalitetsansvariga Anna-Maria Troedsson, Marianne Gabrielsson, Anna Bodin, och Föreningen För Familjecentralernas Främjande (FFFF) 2017 Sida 2 av 6 Innehåll Inledning
Läs merVästbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet
Västbus riktlinjer organisation och uppdrag inom LGSområdet Fastställd av delregional styrgrupp för Västbus inom LGS 2013-12-05 Vi samverkar i LGS-området Bakgrund Målgruppen för Västbus är barn och unga
Läs merLokal digital agenda för Bräcke kommun
2019-09-27 Lokal digital agenda för Bräcke kommun 2019-2023 Fastställt av: Bengt Flykt Diarienr: KSK 2018/115 Dokumentet gäller för: Kommunens samtliga nämnder och avdelningar Dokumentet gäller t.o.m.:
Läs merRiskhantering. Tieto PPS AH006, , Sida 1
Riskhantering Sida 1 Om riskhantering Risker i projekt är händelser som äventyrar vår möjlighet att nå projektets mål. Riskhantering innefattar att göra analyser där risker och åtgärder identifieras, men
Läs mer