Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare. i förskolan. Stockholm mars 2019

Transkript

1 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i förskolan Stockholm mars 2019

2 Sida 2

3 Program dag Registrering och fika Inledning 10:15 Att arbeta som språk-, läs- och skrivutvecklare, Mia Hammarström-Östlund och Malin Lönnmyr, Eslövs kommun, Malin Bejram Ellström, Malmö stad Lunch 13:30 Kvalitetsverkstaden, Marie Israelsson, Skolverket 14:30 Samtal om organisationsskiss och mötet med chefen inkl. fika 16:00 Info Dagen avslutas Sida 3

4 Program dag Inledning Skolverket 08:45 Identitet och jämställdhet, Hedda Schönbäck, Stockholms universitet Fika 10:30 Identitet och jämställdhet, forts Lunch Identitet och jämställdhet, forts Uppföljning och reflektion inkl. fika Skolverket Dagen avslutas Sida 4

5 Utvärdering Det är otroligt givande och inspirerande att träffa alla SLS utvecklare. Det stärker min roll. Elisabeth Åsén Nordströms föreläsning var mycket inspirerande. Fördjupning om att leda samtal önskas.. Hög nöjdhet med Ann Pihlgrens föreläsning Om jag inte får stöd i form av goda förutsättningar för att utföra mitt uppdrag, från min chef, kommer jag att få svårigheter och hinder i att förankra vad vi har lärt oss inom denna utbildning. Stor behållning av "nätverkande" med de andra pedagogerna i gruppen, det blir ett gott kollegialt lärande. Diskussionsfrågorna behöver komma i anslutning till rätt föreläsare. Svårt att växla om. Sida 5

6 Förberedelser till idag: Utifrån din SWOT (styrkors, svagheter, möjligheter, hot): Har någonting förändrats? Hur? Varför? Gör en skiss över den organisation du arbetar i och den roll du har i organisationen. Boka ett möte med din verksamhetschef, förskolechef eller motsvarande där ni diskuterar din roll och stämmer av mot det uppdrag som formulerades vid ansökan till denna utbildning. Sida 6

7 Att arbeta som språk-, läs- och skrivutvecklare. Tidigare deltagare om uppdraget efter utbildningen och rollens betydelse i organisationen. Mia Hammarström-Östlund & Malin Lönnmyr, Eslöv kommun Malin Bejram Ellström, Malmö stad Sida 7

8 Sida 8

9 Kvalitetsverkstaden Marie Israelsson Sida 9

10 Uppföljning av SLS-rollen och uppgift till idag Utse en samtalsledare och en tidhållare. Fundera tyst för dig själv och välj en eller ett par saker du reflekterat över utifrån din swot, ev. förändringar, din roll i organisationen och mötet med chefen. (5 min) Gå laget runt och dela med er av era reflektioner. Utforskande frågor kan ställas av gruppen. (5 minuter per deltagare) Sida 10

11 Uppföljning av SLS-rollen och uppgift till idag forts. Utifrån det ni nu samtalat om: Välj en reflektion/tanke/insikt/fråga som ni tycker kan vara särskilt intressant för alla att ta del av och diskutera. Om tid finns kan ni lyfta flera frågor. Sida 11

12 Sida 12

13 Att lyfta vid nästa utbildningstillfälle tillsammans med cheferna Diskutera och sammanfatta gemensamt en eller flera frågeställningar eller reflektioner som ni vill att vi lyfter vid nästa utbildningstillfälle då era chefer deltar. Mejla till: Sida 13

14 Sida 14

15 Aktuellt NCS konferens 3-4 december 2019 i Stockholm för språk-, läs- och skrivutvecklare NCS nyhetsbrev prenumerera: Ny utbildningsomgång för språk-, läs- och skrivutvecklare Sista ansökningsdag 5 april! SLS och SKUA får vi kontakta dig? Sida 15

16 Aktuellt Läslyftet - ny omgång - utvärdering delrapport 11 Bokgåvor från Kulturrådet Ny websida om flerspråkighet Sida 16

17 Program dag Inledning Skolverket 08:45 Identitet och jämställdhet, Hedda Schönbäck, Stockholms universitet Fika 10:30 Identitet och jämställdhet, forts Lunch Identitet och jämställdhet, forts Uppföljning och reflektion inkl. fika Skolverket Dagen avslutas Sida 17

18 Förberedelser till idag: Läs ur Skolverkets stödmaterial Förskolans och skolans värdegrund Tryckt källa: s.10-17, s , s , Webbmaterial/pdf: s , s , s Sida 18

19 Identitet och jämställdhet Hedda Schönbäck, Stockholms universitet Sida 19

20 Uppföljning av dagens föreläsning Hur kan språk-, läs- och skrivutvecklaren bidra till att lyfta uppdraget om identitet och jämställdhet? Fundera gärna på olika aspekter av uppdraget, tex. inkludering, bemötande, gestaltning, språk, kommunikationssätt och de didaktiska frågorna. Sida 20

21 Samtalsmodell: Kunskapsjakt Syftet är att få mer kunskap inom ett angeläget tema/frågeställning. Efter ett inledande samtal (10 minuter) formulerar varje grupp en eller två frågor som berör den aktuella frågeställningen. Två kunskapsjägare, som ska gå vidare till en annan grupp för att ställa frågorna, utses. (Grp 1 går till grp, 2, grp 2 till grp 3, osv.) Övriga sitter kvar och delar med sig av sina kunskaper till de kunskapsjägare som ansluter med frågor från andra grupper. (10 minuter) Sida 21

22 Forts. kunskapsjakt Samma kunskapsjägare går vidare till ytterligare en grupp (grp 1 till grp 3, grp 2 till grp 4, osv.) innan de återvänder till den egna gruppen för att återföra informationen de fått under jakten. (10 minuter) Frågor/svar sammanställs i den egna gruppen (30 minuter) Gemensam reflektion (15 min) Sida 22

23 Temadiskussion 1. Minoritetsspråk 2. Arbete med olika genrer 3. IKT och språk 4.? Utmaningar och frågor? Förslag och goda exempel! Sida 23

24 Nästa gång - tillfälle 5 Datum 28 maj 2019 Plats Courtyard by Mariott Rålambshovsleden 50, Hitta från T-centralen: Alt 1: T-bana grön linje (mot Åkeshov/Hässelbystrand) till Thorildsplan, gå 370 m Alt 2: T-bana blå linje (mot Akalla/Hjulsta) till Fridhemsplan, gå 700 m Stockholm Tema SLS-rollen, cheferna deltar Sida 24

25 Förberedelser inför tillfälle 5: Gör en plan för ditt fortsatta arbete. Stäm av den med den chef som ska delta vid nästa tillfälle. Ta hänsyn till din SWOT och SKA-arbetet. Planen ska innehålla 1-2 kortsiktiga mål som ska gå att uppnå till tillfälle 5 samt ett par långsiktiga mål med ett ettårsperspektiv. Ni får vid detta tillfälle presentera planerna tillsammans med era chefer och ge respons på varandras planer. Om du har mandat inom Läslyftet, fundera över hur du ska följa upp arbetet med satsningen. Detta kan ingå som en del i planen ovan. Sida 25

26 Kontaktuppgifter till oss: Sida 26

27 Hedda Schönbäcks referenser och exempel på litteratur för vidare läsning kring identitet och jämställdhet: Sida 27

28 Ambjörnsson, Fanny (2011) Rosa den farliga färgen. Ordfront. Bergström, Helena (2001) När kön är ett beslut. I Ann Skantse & Ann-Margret Grewin (red.) Kön och genus som villkor. S Forskningsrapport, pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. Björk Willén, Polly, Gruber, Sabine & Puskás, Tünde (red. 2013) Nationell förskola med mångkulturellt uppdrag. Liber. Brade, Lovise, Engström, Carolina, Sörensdotter, Renita & Wiktorsson, Pär (2008) I normens öga metoder för en normbrytande undervisning. Stiftelsen Friends. Bromseth, Janne & Darj, Frida (2010) Normkritisk pedagogik makt, lärande och strategier för förändring. Studentlitteratur. De los Reyes, Paulina & Mulinari, Diana (2005) Intersektionalitet - kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Liber. Dahlén, Sandra (2006) Hetero. Tiden. Dolk, Klara (2013) Bångstyriga barn makt normer och delaktighet i förskolan. Ordfront. Edlund, Ann-Catrine, Erson, Eva & Milles, Karin (2007) Språk och kön. Norstedts akademiska förlag. Eidevald, Christian (2011) Anna bråkar! att göra jämställdhet i förskolan. Liber. Heikkilä, Mia (2015) Lärande och jämställdhet i förskola och skola. Liber. Sida 28

29 Hellman, Anette (2013) Vardagsliv på förskolan ur ett normkritiskt perspektiv. Liber. Hulth, Magdalena & Schönbäck, Hedda (2014) Hur gör prinsessor? Genusarbete och normkritiskt tänkande i förskolan. Natur & Kultur. Jonsson, Rickard (2007) Blatte betyder kompis om maskulinitet och språk i en högstadieskola. Ordfront. Lenz Taguchi, Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander, Kajsa (red. 2011) En rosa pedagogik jämställdhetspedagogiska utmaningar. Liber. Lunneblad, Johannes (2009/2013) Den mångkulturella förskolan: motsägelser och möjligheter. Studentlitteratur. Martinsson, Lena (2007/2010) Utbrända eldsjälar : om intersektionalitet och den (o)möjliga kritiken. I Paulina de los Reyes, Satu Gröndahl & Pia Laskar (red.) Framtidens feminismer intersektionella interventioner i den feministiska debatten. Tankekraft. Mattson, Tina (2015) Intersektionalitet i socialt arbete. Gleerups. Nordberg, Marie (2005) Jämställdhetens spjutspets - manliga arbetstagare i kvinnoyrken, jämställdhet, maskulinitet, femininitet och heteronormativitet. Arkipelag. Nordberg, Marie (red. 2005) Manlighet i fokus : en bok om manliga pedagoger, pojkar och maskulinitetsskapande i förskola och skola. Liber. Sida 29

30 Nordberg, Marie (red. 2008) Maskulinitet på schemat pojkar, flickor och könsskapande i förskolan. Liber. Antologin innehåller bl.a. intressanta kapitel av Anette Hellman & Rickard Jonsson om betydelsen av bl.a. rörelse och språk i relation till genus. Nordenmark, Love & Rosén, Maria (2008) Lika värde, lika villkor? Arbete mot diskriminering i förskola och skola. Liber. Odenbring, Ylva (2014) Barns könade vardag om (o)jämställdhet i förskola, förskoleklass och skola. Liber. Persson, Sven (2014) Förskolan och social jämlikhet. I Ove Sernhede & Ingegerd Tallberg Broman (red.) Segregation, utbildning och ovanliga lärprocesser. Liber. Antologin innehåller även intressanta kapitel av Johannes Lunneblad och Polly Björk-Willén. Schöpf, Lars (2017) Förskolan i den rasifierade staden - mångfaldsarbete i högresursområden. Masteruppsats Göteborgs universitet. gupea_2077_52667_1.pdf Salmson, Karin & Ivarson, Johanna (2015) Normkreativitet om normkritik och vägar till likabehandling. Olika förlag. Sernhede, Ove & Tallberg Broman (red. 2014) Segregation, utbildning och ovanliga lärprocesser. Liber. Antologin är relevant i sin helhet och innehåller förutom Perssons kapitel även kapitel av Johannes Lunneblad och Polly Björk-Willén kring mångfald och språk i förskolan. Sida 30

31 Öhman, Margareta (red. 2017) Att bryta mönster : relationer, normer och barns rätt. Lärarförlaget. Diverse: P1 Konflikt 9/9: Rasismens politiska kraft DN: artikelserie om faktaresistens UR skola: Normer i fokus Normer-i-fokus-Normkritisk-pedagogik Mer material och tips och fortbildning: Exempel i Svenska dagbladet Sida 31

32