Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

Transkript

1 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare Tammi Gustafsson Nadel Susanne Magne 2 september i:

2 Program dag 1 10:00 Vad är NCS? Introduktion till utbildningen och uppdraget Språk-, läs- och skrivutvecklare i Halmstads kommun, Erica Eklöf 12:00 lunch Språk-, läs- och skrivutvecklare rollen, Ann S. Pihlgren fika Reflektion och erfarenhetsutbyte, Skolverket 16:30 Dagen avslutas

3 Program dag 2 08:30 Information Skolverket 09:30 15:45 Leda samtal Elisabeth Åsén Nordström

4 Presentera er för varandra och hitta en gemensam nämnare för alla vid bordet.

5 Nationellt centrum för språk-, läs-och skrivutveckling (NCS)

6 NCS uppdrag Stimulera huvudmän, skolor och förskolor att aktivt arbeta med elevers och barns språk-, läs- och skrivutveckling Sida 6

7 Språk-, läs- och skrivutveckling: hela styrkedjans ansvar Språk-, läs-och skrivutvecklingens betydelse för lärande i alla ämnen demokratin Sida 7

8 Språk-, läs- och skrivutvecklarens roll En språk-, läs- och skrivutvecklare kan ge huvudmannen, och rektor stöd i det systematiska kvalitetsarbetet, tex. genom att identifiera, prioritera och organisera utvecklingsinsatser följa upp och analysera det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet vara ett stöd för handledare inom Läslyftet utmana och fördjupa lärares kunskaper och lyfta forskning och relevant litteratur inom området

9 Vad gör NCS?

10 NCS aktiviteter Stödja regionala nätverk NCS konferens Nyhetsbrev Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare Arbeta för ökad likvärdighet Sida 10

11 NCS nätverk 14 regionala nätverk 3 storstadsnätverk Geografiskt spridda Några nätverk är kopplade till lärosäte RUC Forskningscirklar, seminarieserier, föreläsningar, språkdagar, erfarenhetsutbyte etc. Nätverkssamordnare - referensgrupp Sida 11

12 Här finns nätverken Norrbotten Västerbotten/Umeå/Ö-vik Västernorrland/Hälsingland Jämtland Dalarna/Gästrikland Värmland Närke Uppland (vilande) Södermanland Stockholm (region) Östergötland Småland/Blekinge/Öland Västra Götaland Halland Skåne Stockholm stad Malmö stad Göteborgs stad Sida 12

13 NCS konferens Stockholm 3-4 december dec. (10:00) 11:00-16:30 Olof Wretling Valbara föreläsningar/seminarium (Fö, F-6, 7-9 och Gy) 4 dec. 9:00-16:30 Annika Wik Lars Gustavson Seminarium: Martina Norling (Fö) Åsa af Geijerstam (F-6) Suzanne Parmenius Swärd 7-9, Gy) Sida 13

14 NCS nyhetsbrev Utkommer fyra gånger per år Utskick via mejl anmäl för prenumeration Sida 14

15 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare

16 Utbildningens syfte Ge huvudman/rektor stöd i att bygga upp en långsiktig struktur för det systematiska kvalitetsarbetet med språk-, läs- och skrivutveckling Sida 16

17 Utbildningens mål Efter genomgången utbildning ska språk-, läs- och skrivutvecklaren ha kunskap om det systematiska kvalitetsarbetet generellt och ha verktyg för att genomföra nulägesbeskrivning, analys, uppföljning och övergripande planering av det språk-, läs- och skrivutvecklande arbetet ha vidareutvecklat sin förmåga att tillsammans med huvudmannen/rektor skapa organisatoriska förutsättningar för en god undervisnings- och kompetensutvecklingskultur ha vidareutvecklat sin förmåga att på ett varierat sätt stödja kollegialt lärande Sida 17

18 Utbildningens innehåll Systematiskt kvalitetsarbete Sida 18

19 Plats Tillfälle september 2019 Quality Hotel Globe Stockholm Tillfälle / Tillfälle / Hilton Hotel Stockholm Clarion Hotel Stockholm Tillfälle / Quality Hotel Globe Stockholm 2019/2020 plan för SLS:arens uppdrag Organisation/organisationsskiss: resurser, mandat, arenor SLS:arens roll och uppdrag: innehåll, utformning, metod (utifrån SKA)

20 Läslyftet en resurs för arbetet med språk-, läsoch skrivutveckling Kompetensutvecklingsmodellen Handledaren Material på Lärportalen Sida 20

21 Läslyftets handledare som en resurs Sammanlagt mellan åren Handledare ca Lärare ca Sida 21

22 Material på Lärportalen Tidig läsundervisning Tidig skrivundervisning Text i en digital värld Utvecklande skrivundervisning Läsa och skriva text av vetenskaplig karaktär Skriftlig produktion och interaktion (moderna språk) Sida 22

23 Vad har du för tankar och förväntningar utifrån uppdraget som språk-, läs-och skrivutvecklare? Språk-, läs- och skrivutvecklare Rektor/ huvudmannarepresentant

24 Språk-, läs- och skrivutvecklare i Halmstad kommun Erica Eklöf

25 Språk- läs och skrivutvecklare - rollen Ann S. Pihlgren

26 Diskussion SLS:are & rektor/hmrepresentant 1. Vilka styrkor ser ni utifrån hur uppdraget som språk-, läs- och skrivutvecklare är definierat och fungerar idag? 2. Vilka utmaningar ser ni utifrån hur uppdraget som språk-, läs- och skrivutvecklare är definierat och fungerar idag? 3. Utgå från dagens innehåll. Kan ni identifiera några utvecklingsområden kopplat till uppdraget?

27 Gruppdiskussion 25 min Utse en tidtagare Ett par i taget: sammanfatta era styrkor, utmaningar och utvecklingsområden, kopplade till hur uppdraget är utformat. Gruppen ger därefter förslag till möjliga lösningar och sätt ta sig an utmaningarna på. Ställ frågor och bidra med reflektioner. Sida 27

28 Framgångsfaktorer Tydlighet i uppdraget, mandat Avsatt tid för uppdraget Förankring i organisationen Chefens stöd Kontinuitet kring samtal/avstämningar Långsiktighet Kontinuitet i görandet/praktiken Sida 28

29 Kontaktuppgifter till oss: Sida 29

30 Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare Tammi Gustafsson Nadel Susanne Magne 3 september

31 Program dag 2 08:30 Information Skolverket 09:30 15:45 Leda samtal Elisabeth Åsén Nordström 10:00-10:30 fika 12:00-13:00 lunch 14:00-14:30 fika

32 Inledning och reflektion 1. Individuell reflektion. Skriv på post-its. a) Det här tar jag med mig från gårdagen b) Det här vill jag veta mer om 2. Gruppsamtal. Fyll ev. på med fler post-its.

33 Aktuellt från Skolverket

34 Revidering av kursplaner Revideringen ska bland annat: Tydligare betona faktakunskaper i kurs-och ämnesplaner där det behövs. I högre grad anpassa kurs-och ämnesplanerna efter ämne, stadium, skolform och undervisningstid eller poängomfattning. Tydliggöra progressionen mellan stadierna i grundskolan och mellan de olika gymnasiekurserna i ett ämne. Göra kunskapskraven mindre omfattande och detaljerade. Sida 34

35 Lämna synpunkter Mellan den 25 september och 23 oktober 2019 går det att lämna synpunkter på förslagen. Förslagen kommer att finnas tillgängliga på Skolverket.se Sida 35

36 Nya bestämmelser i skollagen från den 1 juli 2019 Rätt stöd i rätt tid! Obligatoriska kartläggningsmaterial i förskoleklass Sida 36

37 Överlämning av resultat från uppföljning Överlämning av resultat från uppföljning Förskola Åk 3 F-klass Åk 1 Åk 2 Åk 4 Åk 4 specialskolan Kartläggning Särskild bedömning Planering Undervisning, extra anpassningar, särskilt stöd Uppföljning Bedömningsstöd Särskild bedömning Planering Undervisning, extra anpassningar, särskilt stöd Uppföljning Nationella prov Särskild bedömning Planering Undervisning, extra anpassningar, särskilt stöd Uppföljning

38 Webbkurser för förskoleklass Följa och främja lärande i förskoleklass (Delpublicerad) Undervisning i förskoleklass (Publiceras i slutet av ht 2019) Sida 38

39 Övrigt webbaserat stödmaterial Om undervisning för flerspråkiga elever Stimulera läsintresse utifrån ett jämställdhetsperspektiv Sida 39

40 Utvärderingar av Läslyftet Rapporten är en fallstudie som visar Läslyftets avtryck på fyra gymnasieskolor med skilda förutsättningar. Fallstudien visar bland annat att Läslyftet har bidragit Denna intervjustudie syftar dels till att undersöka skolbibliotekariernas roll i Läslyftet, dels till till att en undersöka del nya insikter om Läslyftet och kunskaper lett till om önskade språk-, läseffekter och skrivutvecklande och söka förklaringar arbetssätt till resultaten. Det hos råder de deltagande enighet bland lärarna. de intervjuade skolbibliotekarierna, rektorerna och lärarna om att satsningen på Läslyftet för skolbibliotekarier har varit värdefull och resulterat i förbättringar i verksamheten. Ladda ner delrapport Sida 40

41 Språklärargalan 2019 Årlig konferens för lärare i moderna språk, engelska och svenska som andraspråk inom alla skolformer. Föreläsningar och rundabordssamtal. Tisdag 26 november i Malmö börshus Mer information och anmälan: Torsdag 28 november på Uppsala Konsert och Kongress Info och anmälan: Sida 41

42 Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57) Sida 42

43 #väck boken! Väck boken! är en ny läsfrämjande satsning för lärare, bibliotekarier och barn. Genom Väck boken! får du får tillgång till metoder och ett sammanhang som vi hoppas inspirerar till spännande läsprojekt. Läsinspiratörerna Anne-Marie Körling och Anna Hällgren ger tips på vägen. Sida 43

44 Läslovet Väck läslusten inför läslovet: Stimulera läsintresse utifrån ett jämställdhetspersektiv: Sida 44

45 Sida 45

46 Till nästa tillfälle november Hilton Stockholm Slussen Läs artikeln Litteracitetsutveckling i olika åldrar och ämnen (Axelsson, M. 2014) Läs s ur Stärkta trådar: flerspråkiga barn och elever utvecklar språk, litteracitet och kunskap : utvärdering av Stockholms stads storstadssatsning - målområde språkutveckling och skolresultat (Axelsson, M., Rosander, C. & Sellgren, M., 2005). Formulera en SWOT-analys utifrån ditt uppdrag som SLS:are. Utgå från frågorna nedan. Var beredd att berätta vad du kommit fram till vid utbildningstillfället november. Texterna mejlas till er. Sida 46

47 SWOT-analys Interna POSITIVA Faktorer för verksamheten S Styrkor (Strenghts) NEGATIVA Faktorer för verksamheten W Svagheter (Weaknesses) Externa O Möjligheter (opportunities) T Hot (Threats) Sida 47

48 POSITIVA Faktorer för verksamheten NEGATIVA Faktorer för verksamheten Styrkor Interna S Styrkor (Strenghts) W Svagheter (Weaknesses) Externa O Möjligheter (opportunities) T Hot (Threats) Till styrkorna hör sådant som den egna verksamheten gör bra. Det kan röra sig om såväl materiella som immateriella saker. Det materiella kan exempelvis vara tillgången till bibliotek och digitala verktyg. Det immateriella kan vara saker som hur medarbetarna samarbetar, vilken kompetens medarbetare besitter och hur bra kollegorna trivs i arbetsmiljön Sida 48

49 POSITIVA Faktorer för verksamheten NEGATIVA Faktorer för verksamheten Svagheter Interna S Styrkor (Strenghts) W Svagheter (Weaknesses) Externa O Möjligheter (opportunities) T Hot (Threats) Vad kan vi förbättra inom organisationen? Vad håller oss tillbaka? Det kan både vara utmaningar som finns inom organisationen, såsom personalbrist, men också begränsningar i resurser eller förmågan att kommunicera och nå ut till medarbetarna. Sida 49

50 POSITIVA Faktorer för verksamheten NEGATIVA Faktorer för verksamheten Möjligheter Interna S Styrkor (Strenghts) W Svagheter (Weaknesses) Externa O Möjligheter (opportunities) T Hot (Threats) Det kan både handla om att förbättra det som redan är bra, optimera det som är sämre och att komma med nya potentiella idéer om hur verksamheten eller organisationen kan förbättras i olika avseenden. Sida 50

51 POSITIVA Faktorer för verksamheten NEGATIVA Faktorer för verksamheten Hot Interna S Styrkor (Strenghts) W Svagheter (Weaknesses) Externa O Möjligheter (opportunities) T Hot (Threats) Slutligen ska ni kartlägga hoten som kan finnas. Det kan vara sånt som går att påverka, men även yttre faktorer som inte går att påverka. Hoten kan till exempel vara förändringar som påverkar hur ni kan bedriva er verksamhet, ekonomiska risker och andra saker som kan ha eventuell negativ inverkan på verksamheten/organisationen. Sida 51

52 Att leda samtal Elisabeth Åsén Nordström

53 Kontaktuppgifter till oss: Sida 53

54