Så här fördelas skattepengarna Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4. Kommunens organisation 5. Strategisk plan

Transkript

1

2 Innehåll Så här fördelas skattepengarna Kommunstyrelsens ordförande har ordet 4 Kommunens organisation 5 Strategisk plan Ansvarsområde 23 Ekonomistyrningsprinciper Övriga budgetregler Presentation av budget 2015 och flerårsplan Ekonomisk analys 29 Kommunens personal 32 Driftbudget 34 Förändringar i förhållande till fastställd plan 35 Specifikation till finansförvaltningen 38 Investeringsbudget 39 Specifikation till investeringsbudget 40 Fem år i sammandrag och skattesatser Resultatbudget Finansieringsbudget Balansbudget Noter till resultat- och finansieringsbudget 45 Ordlista 47

3 Så här fördelas skattepengarna kronor i skatt till kommunen fördelas så här ,44 Barnomsorg, grundskola, gymnasieskola och musikskola 33,25 Vård och omsorg om äldre samt verksamhet för funktionshindrade 6,46 Sociala insatser för barn, ungdomar och vuxna 4,50 Bibliotek, kultur och fritidsverksamhet 3,91 Gemensam verksamhet (bland annat kansli-, ekonomi-, personal-, informations- och IT-funktionerna) 2,67 Gator, vägar, förvaltning av fastigheter samt park och mark 2,40 Vuxenutbildning och arbetsmarknadsåtgärder 1,30 Räddningstjänst 0,67 Planarbete och lantmäteriverksamhet 0,32 Miljö och hälsoskydd 0,08 Kommunrevision 0,02 Årets resultat 3

4 4

5 Kommunens organisation 5

6 Strategisk plan Målstyrning handlar om att planera och genomföra verksamheten utifrån mål för att därefter analysera och utvärdera både resultatet och målen i sig. Genom att synliggöra resultatet och göra jämförelser skapar kommunen en grogrund för ständiga förbättringar och en lärande organisation. Målstyrningsmodellen I mars 2011 fattade kommunfullmäktige beslut om en målstyrningsmodell i syfte att förstärka det strategiska perspektivet och skapa en röd tråd i styrningen för att därigenom öka transparensen och effektiviteten i kommunens verksamhet. Arbetet med att formulera mål inleds med att nämnder och förvaltningar gör en omvärldsanalys. Denna analys innehåller en beskrivning och bedömning av framtida utmaningar och möjligheter för Hässleholms kommun. Utifrån omvärldsanalysen och utvärderingen i årsuppföljningen utformar kommunfullmäktige en strategisk plan, som beskriver den framtida ambitionsnivån i form av utvecklingsmål. Nämnderna har därefter till uppgift att ta emot dessa stafettpinnar och formulera egna utvecklingsmål för den närmaste fyraårsperioden. Dessa långsiktiga mål ska sedan brytas ned till årsmål. Syftet är att skapa en röd tråd i styrningen från visionen genom de övergripande målen och utvecklingsinsatserna till den dagliga operativa verksamheten. 6

7 Årshjulet I årshjulet klargörs arbetet med planering och uppföljning. Året inleds med att nämnder, styrelser och förvaltningar följer upp och analyserar föregående års resultat och måluppfyllelse. Dessa verksamhetsberättelser utgör, tillsammans med uppföljningen av de övergripande målen med tillhörande utvecklingsmål, en viktig parameter i planeringsarbetet. Planering I samband med verksamhetsplanen ska en omvärldsanalys med klargörande av om-, när- och invärlden göras. Analysen sammanställs och presenteras tillsammans med årsuppföljningen för kommunfullmäktige vid ett så kallat målseminarium. Avsikten är att tydligöra planeringsförutsättningarna och skapa en levande diskussion kring de strategiska inriktningarna och de ekonomiska ramarna. Under våren genomförs så kallade dialogmöten. Varje nämnd har till uppdrag att redovisa sin verksamhetsanalys och de strategiska utmaningar som väntar nämnden. Slutligen görs en redovisning av resursbehovet, i termer av fysiska, finansiella, personella och organisatoriska resurser på kort och lång sikt. Strategidiskussionerna och budgetdialogen mynnar sedan ut i beslut om strategisk plan med budget. Utifrån kommunfullmäktiges strategiska plan fattar nämnden beslut om strategisk inriktning i form av utvecklingsmål. Förvaltningarna har sedan till uppgift att i sina planer och internbudgetar tydliggöra hur målen ska uppnås och hur resurserna ska fördelas. Uppföljning och utvärdering Grunden till en framgångsrik styrning ligger inte enbart i förmågan att formulera och kommunicera utan även i viljan och förmågan att följa upp och analysera måluppfyllelsen. Nämnderna ska till kommunstyrelsen årligen redovisa sju ekonomiska uppföljningar. Delårsrapporten och årsredovisningen ska innehålla en analys av nämndens förmåga att inom tilldelad ram uppfylla lagstadgade krav och fastställda mål. I årsuppföljningen ska det även finnas en mål- och resultatanalys med jämförelser med andra kommuner. Varje nämnd ska presentera jämförelsetal inom sitt ansvarsområde. 7

8 Omvärldsanalys Drivkrafter En av grundpelarna i kommunens målstyrningsmodell är bevakning och analys av omvärlden. Med en god kunskap om vår omvärld kan vi öka vår förmåga att förstå framtidens utmaningar. Vi får lättare att navigera mot visionen och hitta rätt målsättningar och agerande under resans gång. Det finns ett antal drivkrafter som styr samhället och kommunens utveckling. Dessa förändringar eller megatrender ger utvecklingen olika riktningar och väcker frågor som vi i kommunen, liksom andra aktörer måste förhålla oss till. Gränser suddas ut samtidigt som andra gränser skapas Världen sammanflätas alltmer i takt med att varor, människor, kapital och idéer flödar över gränserna. Den globala utvecklingen ger företag möjlighet att etablera sig på nya marknader samtidigt som konkurrensen och kraven på flexibilitet ökar. Kultur och religion påverkas när livsstilar och värderingar möts och stöts i globala nätverk och samverkansforum. Samtidigt som gränser suddas ut visar stormakter, såsom Kina och Ryssland prov på ökad nationalchauvinism och protektionism. Staden lockar allt fler Städernas attraktionskraft ökar alltmer och närmare hälften av jordens befolkning lever numera i städer. Enligt FN:s prognoser kommer den globala stadsbefolkningen att uppgå till cirka 5 miljarder år 2030 och passera 6 miljarder Urbaniseringstakten är högst i mindre utvecklade områden, främst i Asien och Afrika. I Sverige bor mer än hälften av befolkningen i de tre storstadsregionerna och under de närmaste 20 åren spås 70 procent av alla tillkommande lönesummor att hamna i dessa regioner. Allt färre unga ska försörja allt fler äldre Världens befolkning blir allt äldre och i Sverige ökar den äldre befolkningen både till antal och andel. I SCB:s riksprognos till år 2110 beräknas medellivslängden öka till närmare 90 år för både kvinnor och män. I takt med att allt fler lever allt längre ökar försörjningsbördan för befolkningen i arbetsför ålder. Klimatförändringar Under de senaste 100 åren har medeltemperaturen ökat med drygt 0,7 grader. FN:s klimatorgan pekar på faran med en fortsatt temperaturhöjning och allt fler länder arbetar med energieffektiviseringar och omställning till förnybara energikällor. Utsläppen av fossila bränslen fortsätter dock att öka till följd av en ökad efterfrågan på energi. Det krävs således att den snabba ökningen av transporter och varukonsumtion bryts i den industrialiserade delen av världen och att utvecklingsländerna hittar nya vägar för en hållbar tillväxt. Teknikskiften sker allt snabbare Innovationstakten har ökat märkbart under de senaste femtio åren. Det innebär att de tekniska genombrotten och införandet av ny teknik går betydligt snabbare idag, Den snabba teknikutvecklingen påverkar hela vårt samhälle och framväxten av IT formar människans sätt att leva, lära, uppleva och arbeta. Individualisering möter samhällsengagemang Den enskilde individens behov och vilja växer sig allt starkare i förhållande till kollektivets samlade röst. Tilltron till traditionella maktstrukturer, i form av politiska partier och kyrkan, har minskat samtidigt som trycket på valfrihet och individanpassade lösningar har ökat. I takt med att allt fler kan ta del av nya idéer, kunskaper och trender ökar variationen i värderingar och beteendemönster. 8

9 En självklar dialog med brukare och medborgare I kommunens utveckling ska invånaren ses som både kravställare och medskapare. Medborgarens krav på tillgänglighet, flexibilitet och service leder till förändringar i det kommunala åtagandet. Samtidigt som framväxten av e-tjänster och den allt större tillgången till öppen data leder till nya frågeställningar och lösningar. Hässleholms kommun måste utveckla formerna för ett transparent myndighetsutövande och bli säkrare i sin roll både som dialogpart och serviceaktör. En stark position i regionen I Region Skånes utvecklingsstrategi pekas Hässleholm ut som en av Skånes åtta regionala kärnor. För att Hässleholms kommun ska leva upp till rollen som nav och dra nytta av sitt kommunikationsläge krävs ökad strategisk kompetens, en tydlig politisk viljeinriktning samt ökad samverkan med andra regionala aktörer. En attraktiv personalpolitik Kompetenta och engagerade medarbetare är en förutsättning för att kommunen ska kunna fullgöra sitt uppdrag. I takt med växande pensionsavgångar och ökad konkurrens om arbetskraften blir kommunens personalpolitik allt viktigare. Om kommunen ska lyckas rekrytera, behålla och utveckla sin personal måste både medarbetaroch ledarskapet, arbetssätt samt arbetsvillkor utvecklas. En god livsmiljö för alla En hållbar utveckling förutsätter en samhällsförändring med energieffektivisering och omställning till klimatneutrala lösningar. Det är dock inte bara miljön som måste vara i balans. Tendenser till ökad polarisering, i form av en tudelad arbetsmarknad och ökad bostadssegregation, utgör en stor utmaning för samhället. Hässleholms kommun måste i framtiden arbeta mer aktivt för att kunna möta alla medborgares behov av inflytande och trygghet. 9

10 Ekonomi Världsekonomin Tillväxten i omvärlden bedöms i år bli väsentligt starkare jämfört med de senaste årens blygsamma utveckling i världsekonomin. Europa har börjat återhämta sig från eurokrisen och i USA fortsätter en positiv utveckling med sjunkande arbetslöshetssiffror och ökad konsumtion. Svensk ekonomi Ekonomin i Sverige har hittills i år utvecklats svagare än beräknat. Prognosen inför 2015 pekar dock på en starkare utveckling av BNP. De svenska hushållen har en relativt stor köpkraft till följd av låga räntor och låg inflation i kombination med en god inkomstutveckling. Dessa goda finansiella förutsättningar hos hushållen förväntas leda till en ökad inhemsk efterfrågan som i sin tur stärker den svenska konjunkturen. Den utdragna lågkonjunkturen som följt på finanskrisen och den expansiva finanspolitiken har förvisso tärt på de offentliga finanserna. I takt med den starkare ekonomiska utvecklingen beräknas dock den offentliga sektorns finansiella ställning att förstärkas. Sysselsättningen förväntas framöver öka snabbbare än arbetskraften och arbetslösheten minskar gradvis till 6,1 procent Stigande sysselsättning och reallöner ger ett växande skatteunderlag. SKL beräknar att det faktiska skatteunderlaget ökar med 2,1 procent årligen under BNP 2,2 2,8 3,0 2,9 2,5 Arbetslöshet 7,9 7,3 6,7 6,4 6,1 KPI 0,0 0,9 2,2 3,0 3,2 Tabell: Regeringens prognos i 2015 års budgetproposition, procentuell förändring Regeringens budgetproposition Regeringen förutspår en stark utveckling av skatteunderlaget framför allt för åren En förklaring till detta är att regeringen förutser en förbättring av arbetsmarknaden med kraftig ökning av arbetade timmar och tilltagande löneökningstakt. SKL sammanfattar några av de större satsningarna i budgetpropositionen: *Besparingen i gymnasieskolan dras tillbaka för år 2015 men ligger kvar på 470 miljoner från och med år *Inom förskole- och skolområdet föreslås flera förändringar genom riktade bidrag på cirka 1,9 miljarder. En del finansieras genom ett indexerat inkomsttak och sänkning av statsbidraget för maxtaxan i barnomsorgen. *3 miljarder tillförs under förutsättning att parterna tar ansvar för att lärarlöner påtagligt prioriteras. Medel avsätts också för ytterligare löneökningar för förstelärare. *Fritidspengen avskaffas och riksnormen höjs. *Riktade statsbidrag på 2 miljarder för stärkt bemanning i äldreomsorgen införs samtidigt som tidigare statsbidrag avskaffas, nettoeffekten blir 0,7 miljarder. *Takbeloppet höjs för högkostnadsskyddet i äldreomsorgen och kommunernas statsbidrag minskas med 75 miljoner 2015 och 150 miljoner *Kommunerna kompenseras för förhöjt grundavdrag för pensionärer över 65 år. *Det generella statsbidraget ökas med 1,3 miljarder år 2015 och 2,6 miljarder 2016 för nedsättningen av arbetsgivaravgiften för unga. *Satsning på skollokaler och kollektivtrafik. 10

11 Hässleholms kommun ska sätta medborgaren i centrum Det är en komplex kravbild som kommunen möter. Medborgarens krav på tillgänglighet, flexibilitet och service ska mötas av en informativ och tillgänglig hemsida som möjliggör dialog. Samtidigt måste det finnas en god beredskap för att ge en personlig och anpassad service både på telefon, e-post och vid fysiska möten. Utmaningen består i att skapa en verksamhet som är tillgänglig för alla. Genom att föra en dialog kring kommunens utmaningar på kort och lång sikt ökar medborgarens kunskap om det kommunala uppdraget och behovet av prioriteringar. De förtroendevalda får ta del av medborgarnas synpunkter och kunskaper och beslutsunderlaget tillförs värdefulla nyanser. Politikerna stärks i sin roll som förtroendevalda samtidigt som medborgarna ges ökad möjlighet att vara delaktiga i kommunens utveckling. Mål för perioden Hässleholms kommun ska ha en hög tillgänglighet Kompetensen i tillgänglighetsarbetet ska höjas Hässleholms kommun ska ha en god medborgardialog Medborgarens möjlighet till insyn och delaktighet ska öka Förtroendet för kommunens politiker och den kommunala beslutsprocessen ska öka Kommunens förtroendevalda ska vara välinformerade om medborgarnas synpunkter 11

12 Hässleholms kommun ska ge en omsorg och service av hög kvalitet Kvalitetsarbete handlar om att skapa en verksamhet som ger största möjliga värde för medborgaren, brukaren och samhället i stort. För att lyckas med detta krävs en ständig bevakning och analys både av de stora samhällstrenderna och av metodutvecklingen inom kommunens olika verksamhetsområden. Med hjälp av brukarundersökningar och kvalitetsindikatorer synliggörs verksamheten. Transparensen och framväxten av jämförelsenätverk möjliggör ett ökat erfarenhetsutbyte och en bredare diskussion om innehållet och värdet av de produkter och tjänster som kommunen levererar. Den enskildes behov och önskemål om stöd, omsorg, vård och service är i fokus. Genom att arbeta utifrån ett individperspektiv och samordna insatserna kan kommunen värna om den enskildes integritet och stärka egenmakten. Mål för perioden Hässleholm ska vara en kommun där det känns tryggt att leva och åldras i Den enskildes inflytande över vård, omsorg och service ska öka Människor med funktionsnedsättning ska garanteras individuellt anpassat boende och verksamhet Hässleholms kommun ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete 12

13 Hässleholms kommun ska ge barn och unga en bra start i livet Det finns en mycket stark koppling mellan barns uppväxtvillkor och folkhälsan på lång sikt. Tidiga och samordnade insatser för att möta varje barns behov är sålunda den viktigaste investeringen för framtiden. För att kunna ge alla barn en bra skolgång, stimulerande livs- och lekmiljöer och en trygg ekonomisk och social situation måste kommunen jobba över funktions- och organisationsgränserna och ha ett proaktivt förhållningssätt. Mål för perioden Hässleholms kommun ska ha en förskola och skola präglad av omsorg, lärande och mångfald Kommunens förskolor ska ha färre barn i grupperna Hässleholms kommun ska upptäcka, främja och erbjuda tidiga insatser till barn och elever i behov av särskilt stöd Alla elever har rätt att minst nå kunskapsmålen och bli sitt bästa Hässleholms kommun ska ha goda lek- och lärmiljöer Minst två förskolor eller skolor ska få upprustning av utemiljön varje år En plan för säkra skolvägar ska utarbetas Tillgängligheten till och vid kommunens lekplatser ska öka Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande ska stärkas En strategi för att stärka barnets rättigheter enligt barnkonventionens grundläggande principer ska utarbetas 13

14 Hässleholms kommun ska vara ett nav i regionen för boende, kultur, kommunikation och lärande Skåneregionen upplever en stark tillväxt och det är viktigt för Hässleholms kommun att ta del av den, både för sin egen del och som del av regionen. Hässleholms kommuns främsta fördelar är närheten till en stor arbetsmarknad och tillgången till mark i attraktiva lägen. Det finns goda förutsättningar att skapa tillväxt genom att konsekvent nyttja dessa konkurrensfördelar. Med korta restider till storstadsregionen är kommunen ett attraktivt etableringsområde, för både företag och människor. Det är således viktigt att kommunen kan erbjuda goda boendemiljöer med en variation i bostadstyp och upplåtelseform. Utvecklingen inom IT ställer allt högre krav på välfungerande bredbandslösningar och för att människor ska kunna bo och verka i hela kommunen krävs det en fortsatt utbyggnad av den digitala infrastrukturen. Mål för perioden Hässleholms kommun ska ha ett starkt varumärke Hässleholms kommunikationsläge ska stärkas Hässleholms kommun ska utveckla sina kulturella mötesplatser Det ska finnas fler bostadsområden med varierande bostadstyper och upplåtelseformer i hela kommunen Hässleholms kommun ska ha en väl utbyggd digital infrastruktur Andel hushåll och kommunala verksamheter som erbjuds en god digital infrastruktur ska öka 14

15 Hässleholms kommun ska ha en hållbar ekonomi med en effektiv resursanvändning Hushållning handlar om att skapa en balans mellan kort- och långsiktiga mål samt mellan mål och resurser. Grunden till en god ekonomisk hushållning är ett tydligt och väldefinierat ramverk, i form av ekonomiska målsättningar. Inom detta ramverk finns kommunens verksamhet och för att kunna uppnå en god ekonomisk hushållning måste största möjliga värde av varje skattekrona uppnås. De finansiella målen väger tungt vid bedömningen av god ekonomisk hushållning. För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för kommunen används en finansiell analysmodell som utgår från resultatet, kapacitetsutvecklingen, riskförhållanden samt kontrollen över den finansiella utvecklingen. Det handlar om att ha en hållbar investeringsnivå som inte tar resurser från kärnverksamheten och det gäller även att synliggöra, jämföra och utvärdera verksamheten för att nå produktivitets- och kvalitetskraven inom de givna ekonomiska ramarna. Mål för perioden Hässleholms kommun ska ha en god kostnadskontroll Nämndernas samlade budgetföljsamhet ska förbättras Kommunstyrelsens uppföljning och analys av nämndernas ekonomi och verksamhet ska fördjupas I Hässleholms kommun ska investeringarna vara självfinansierade 15

16 Hässleholms kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med tillåtande och kreativa arbetsplatser Kompetenta och engagerade medarbetare är en förutsättning för att kommunen ska kunna fullgöra sitt uppdrag. I takt med växande pensionsavgångar och ökad konkurrens om arbetskraft blir kommunens personalpolitik allt viktigare. Fram till år 2022 beräknas drygt anställda att gå i pension, främst vårdpersonal, lärare, barnskötare, och förskolelärare. Nuvarande medarbetare är de främsta marknadsförarna av den goda arbetsplatsen och medarbetarundersökningen som genomförs vartannat år ska ses som en viktig värdemätare. Om kommunen ska lyckas att rekrytera, behålla och utveckla kompetent personal måste det ske fortsatta insatser för att skapa en god arbetsmiljö. Medarbetarnas möjlighet till inflytande och delaktighet måste förbättras samtidigt som ledarskap, arbetssätt och arbetsvillkor måste utvecklas i takt och i linje med krav från omvärlden och invärlden. Mål för perioden Alla medarbetare ska erbjudas en god arbetsmiljö Den arbetsrelaterade ohälsan bland kommunens medarbetare ska minska Medarbetarsamtal och individuell utvecklingsplan ska erbjudas alla medarbetare årligen 16

17 Hässleholms kommun ska skapa goda förutsättningar för ett växande och dynamiskt näringsliv Näringslivet i Hässleholm har en god branschmix, vilket är en av förklaringarna till Hässleholms goda sysselsättningstillväxt. Mätningar av företagsklimatet i kommunen visar att det finns en förbättringspotential och kommunen kommer att fortsätta utveckla sin företagsservice för att kunna erbjuda goda förutsättningar för näringslivet att växa, nyanställa och utvecklas. Det finns två typer av företagande: ett entreprenörsdrivet som är innovativt och riskfyllt och ett allmänt företagande. Båda är viktiga men det är det entreprenörsdrivna företagandet som på lång sikt påverkar den ekonomiska tillväxten mest. Utmaningen för kommunen är att stödja den entreprenörsdrivna tillväxten genom dialog och samverkan kring innovationer, ökat nyföretagande och kunskapsutveckling. Mål för perioden Hässleholm ska vara en företagsvänlig kommun Hässleholms kommun ska ha en god företagsservice Hässleholms kommun ska uppmuntra och främja innovativt entreprenörskap och nyföretagande Hässleholms kommun ska skapa mötesplatser för dialog och samverkan kring innovationer, ökat nyföretagande och kunskapsutveckling 17

18 Hässleholms kommun ska ha en socialt och ekologiskt hållbar utveckling En ekologiskt hållbar utveckling innebär att Hässleholms kommun tar ansvar för att miljön inte försämras på grund av de beslut som fattas och de aktiviteter som bedrivs av kommunen. Hållbarhetsfrågan är tvärsektoriell, vilket innebär att vi måste arbeta för en socialt och ekologiskt hållbar utveckling inom alla verksamhetsområden parallellt. Detta förutsätter att anställda och förtroendevalda har de kunskaper som krävs för att, i både stora och små beslut, visa en långsiktig hänsyn till människa och miljö. I strävan efter en hållbar utveckling är konsumtionen en nyckelfaktor, vilket gör den offentliga upphandlingen till ett viktigt redskap i hållbarhetsarbetet. Kommunen kommer även fortsättningsvis att lägga fokus på en ansvarsfull konsumtion av livsmedel. Även konsumtionen av energi behöver minska. Målsättningen är att skapa bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik i kommunen, vilket ger positiva effekter både för ekonomin, miljön och folkhälsan. Mål för perioden Kommunkoncernens medarbetare och förtroendevalda ska ha god kunskap om hållbar utveckling Minst 25 procent av kommunkoncernens medarbetare och förtroendevalda ska genomgå utbildning i hållbar utveckling under 2015 Hässleholms kommun ska ha en upphandling som stödjer en hållbar utveckling Minst 30 procent av de totala livsmedelskostnaderna i kommunen utgörs av ekologiskt och hållbart producerade varor Hässleholms kommun ska ha en effektiv energianvändning Hässleholms kommun ska ge bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik 18

19 Mål Övergripande mål Utvecklingsmål Delmål/målvärde Hur mäter vi detta? Hässleholms kommun ska sätta medborgaren i centrum Hässleholms kommun ska ha en hög tillgänglighet Kompetensen i tillgänglighetsarbetet ska höjas Mäts med hjälp av e-verktyget för tillgänglighetsarbete, Humanas tillgänglighetsbarometer samt tillgänglighetsmåtten i KKiK Hässleholms kommun ska ha en god medborgardialog Medborgarens möjlighet till insyn och delaktighet ska öka NII, Nöjd-Inflytande-Index, ska uppgå till minst 40 i SCB:s medborgarundersökning Förtroendet för kommunens politiker och den kommunala beslutsprocessen ska öka Betygsindex för området förtroende ska uppgå till minst 45 i SCB:s medborgarundersökning Kommunens förtroendevalda ska vara välinformerade om medborgarnas synpunkter Minst 60 procent av de tillfrågade politikerna ska känna sig välinformerade om medborgarnas synpunkter Hässleholms kommun ska ge en omsorg och service av hög kvalitet Hässleholm ska vara en kommun där det känns tryggt att leva och åldras i Den enskildes inflytande över vård, omsorg och service ska öka Människor med funktionsnedsättning ska garanteras individuellt anpassat boende och verksamhet Förbättrat betyg inom området inflytande och delaktighet i medborgar- och brukarundersökningar Hässleholms kommun ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Bedömning utifrån Kommunkompassen och nämndernas måluppfyllelse 19

20 Övergripande mål Utvecklingsmål Delmål/målvärde Hur mäter vi detta? Hässleholms kommun ska ge barn och unga en bra start i livet Hässleholms kommun ska ha en förskola och skola präglad av omsorg, lärande och mångfald Kommunens förskolor ska ha färre barn i grupperna Hässleholms kommun ska upptäcka, främja och erbjuda tidiga insatser till barn och elever i behov av särskilt stöd Antal barn per förskolegrupp och antal barn per årsarbetare Uppföljning av kvalitetsarbetet inom elevhälsan, förskolan och skolan Alla elever har rätt att minst nå kunskapsmålen och bli sitt bästa Meritvärde, andel avgångselever som når målen i alla ämnen, andel elever med slutbetyg i gymnasiet samt andel elever med högskolebehörighet Hässleholms kommun ska ha goda lek- och lärmiljöer Minst två förskolor eller skolor ska få upprustning av utemiljön varje år Andel barn och elever som upplever en trygg och stimulerande lek- och lärmiljö En plan för säkra skolvägar ska utarbetas Tillgängligheten till och vid kommunens lekplatser ska öka Barns och ungas rätt till delaktighet och inflytande ska stärkas En strategi för att stärka barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionens grundläggande principer ska utarbetas 20

21 Övergripande mål Utvecklingsmål Delmål/målvärde Hur mäter vi detta? Hässleholms kommun ska vara ett nav i regionen för boende, kultur, kommunikation och lärande Hässleholms kommun ska ha ett starkt varumärke Hässleholms kommunikationsläge ska stärkas Hässleholms kommun ska utveckla sina kulturella mötesplatser Medborgarundersökning och resandestatistik Besöksstatistik och enkäter Det ska finnas fler bostadsområden med varierande bostadstyper och upplåtelseformer i hela kommunen Nyckeltal för ny- och ombyggnation Hässleholms kommun ska ha en väl utbyggd digital infrastruktur Andel hushåll och kommunala verksamheter som erbjuds en god digital infrastruktur ska öka Andel hushåll/företag och kommunala verksamheter som har möjlighet att ansluta sig till en digital infrastruktur med en hastighet av minst 100 Mbit/s Hässleholms kommun ska ha en hållbar ekonomi med en effektiv resursanvändning Hässleholms kommun ska ha en god kostnadskontroll Nämndernas samlade budgetföljsamhet ska förbättras Kommunstyrelsens uppföljning och analys av nämndernas ekonomi och verksamhet ska fördjupas Den samlade budgetavvikelsen för nämnderna Bedömning utifrån Kommunkompassen I Hässleholms kommun ska investeringarna vara självfinansierade Andelen självfinansierade investeringar 21

22 Övergripande mål Utvecklingsmål Delmål/målvärde Hur mäter vi detta? Hässleholms kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med tillåtande och kreativa arbetsplatser Alla medarbetare ska erbjudas en god arbetsmiljö Den arbetsrelaterade ohälsan bland kommunens medarbetare ska minska Medarbetarsamtal och individuell utvecklingsplan ska erbjudas alla medarbetare årligen Minskning av den arbetsrelaterade ohälsan Andel medarbetare som erbjuds medarbetarsamtal och individuell utvecklingsplan Hässleholms kommun ska skapa goda förutsättningar för ett växande och dynamiskt näringsliv Hässleholm ska vara en företagsvänlig kommun Hässleholms kommun ska ha en god företagsservice Förbättrad placering i Svenskt Näringslivs mätning Lokalt företagsklimat Hässleholms kommun ska uppmuntra och främja innovativt entreprenörskap och nyföretagande Hässleholms kommun ska skapa mötesplatser för dialog och samverkan kring innovationer, ökat nyföretagande och kunskapsutveckling Positiv utveckling av nyföretagande, arbetsställen samt förädlingsvärde i näringslivet Hässleholms kommun ska ha en socialt och ekologiskt hållbar utveckling Kommunkoncernens medarbetare och förtroendevalda ska ha god kunskap om hållbar utveckling Minst 25 procent av kommunkoncernens medarbetare och förtroendevalda ska genomgå utbildning i hållbar utveckling under 2015 Andel medarbetare och förtroendevalda som genomgått utbildning i hållbar utveckling Hässleholms kommun ska ha en upphandling som stödjer en hållbar utveckling Minst 30 % av de totala livsmedelskostnaderna i kommunen utgörs av ekologiskt och hållbart producerade varor Andel ekologiskt och hållbart producerade varor av de totala livsmedelskostnaderna Hässleholms kommun ska ha en effektiv energianvändning Hässleholms kommun ska ge bättre förutsättningar för gång- och cykeltrafik Enkäter och trafikstatistik 22

23 Ansvarsområde Kommunfullmäktige Kommunens beslutande församling Kommunrevisionen Granskning enligt kommunallagen (SFS, 2012:800, KL) 9 kap av styrelsens och nämndernas verksamhet Kommunstyrelsen Styrelsen är kommunens ledande förvaltningsorgan och ansvarar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Styrelsen leder och samordnar planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter. Styrelsen ansvarar härvid bland annat för: Kommunledningskontoret Administrativ och juridisk service Administration av överförmyndarens och valnämndens verksamhet Medborgarservice Drift, samordning och utveckling av kommunens IT-miljö Kommunens arkiv Central kommunikationsverksamhet Internationella frågor Övergripande tillväxt- och utvecklingsfrågor Besöksnäring Näringslivsfrågor Central ekonomifunktion Upphandlingsverksamhet Personalpolitik, pensioner och lönehantering Krisledning Säkerhetsarbete Folkhälsoarbete Räddningstjänst Räddningstjänsten och övriga uppgifter som enligt lag ska fullgöras av den nämnd som svarar för räddningstjänsten Arbetsmarknad och kompetensutveckling Arbetsmarknadspolitiska åtgärder Yrkeshögskola Uppdragsutbildning Svenska för invandrare (SFI) Särskild utbildning för vuxna Kommunalt Lärcentrum Särvux Integrationsarbete Tekniska nämnden Lokalförsörjningsplanering och genomförande av byggprojekt Förvaltning av gator, vägar, parker och övriga allmänna platser Trafikfrågor enligt lag och trafiksäkerhetsarbete Förvaltning av fast egendom Exploateringsverksamhet 23

24 Byggnadsnämnden Kommunens uppgifter inom plan- och byggnadsväsendet I samråd med kommunstyrelsen bedriva översiktlig fysisk planering Bedriva kommunal lantmäteriverksamhet Kommunens mätningstekniska verksamhet Fritidsnämnden Drift och uthyrning av idrotts- och fritidsanläggningar samt vissa samlingslokaler Föreningsservice Bidrag till föreningar Lotterimyndighet Fritidsgårdsverksamhet Kulturnämnden Bibliotek Allmänkulturell verksamhet Stöd till kultur- och hembygdsföreningar Bidrag till studieförbund Kultur- och konferensverksamhet i Kulturhuset inklusive Trädhuset Hovdala Slott Barn- och utbildningsnämnden Förskoleverksamhet och pedagogisk omsorg Grundskola och fritidshemsverksamhet Gymnasieskola Särskola Kulturskola Socialnämnden Ekonomiskt bistånd Stöd till barn, ungdomar och vuxna med sociala problem Familjerätt och familjerådgivning Tillståndsgivning och tillsyn av servering av alkohol Övriga uppgifter som åligger socialtjänsten Omsorgsnämnden Äldreomsorg Omsorg om fysiskt och psykiskt funktionsnedsatta Anhörigstöd Fritidsverksamhet för vuxna med funktionsnedsättning Miljönämnden Kommunens uppgifter inom miljö- och hälsoskyddsområdet Tillsyn av utomhus- och inomhusmiljö, vatten- och avloppsanläggningar, livsmedelshantering, tobak, receptfria läkemedel, kemikaliehantering, naturvårdsärenden, avfall och renhållning samt smittskydd Nämnden ansvarar även för kommunens kalkningsverksamhet I samråd med kommunstyrelsen ansvara för miljöstrategiska frågor och hållbar utveckling I samråd med kommunstyrelsen ansvara för energieffektivisering och klimatanpassning 24

25 Ekonomistyrningsprinciper 2015 Internbudget Nämnderna/styrelsen ska inom ramen för anvisade medel fastställa internbudget på detaljnivå senast den 28 februari Omdisponering Omdisponering avseende drift inom nämndens ram beslutas av nämnd eller enligt av nämnden beslutade delegationsregler. Omdisponering avseende drift mellan kommunstyrelsen (gäller även finansförvaltningen) och annan nämnd eller mellan nämnder beslutas av kommunstyrelsen upp till 2 mnkr. Kommunstyrelsen har rätt att inom sin driftbudget omdisponera anslag mellan styrelsens egna förvaltningar. Omdisponering mellan investeringsprojekt upp till 5 mnkr beslutas av kommunstyrelsen. Omdisponering från investeringsbudget till driftbudget beslutas av kommunfullmäktige. Tilläggsanslag Grundprincipen är att tilläggsanslag inte beviljas under löpande år. Skulle nämnden under budgetåret anse sig behöva ytterligare ekonomiska resurser för att uppnå uppsatta mål och/- eller lagstadgade krav kan kommunfullmäktige i undantagsfall besluta om tilläggsanslag. Nämnd ska innan tilläggsanslag begärs pröva frågan om det ökade behovet av ekonomiska resurser kan finansieras inom nämndens ram genom omdisponering av medel. Uppföljning Nämnderna ska till kommunstyrelsen årligen redovisa sju ekonomiska uppföljningar. Dessa består av (förutom årsredovisningen) en delårsrapport per siste augusti och fem månadsuppföljningar per siste mars, april, maj, september och oktober. Till delårsrapporten ska de kommunala bolagen lämna in en verksamhetsberättelse samt en resultaträkning. Nämnder/förvaltningar som prognostiserar underskott ska även redovisa vilka åtgärder som nämnden kommer att vidta för att hålla den av kommunfullmäktige beslutade budgeten för Nämnderna ska även redogöra för de verksamhetsmässiga och ekonomiska effekterna av dessa åtgärder. Uppföljningen i samband med delårsrapporten och årsredovisningen ska innehålla en analys av nämndens förmåga att inom tilldelad ram uppfylla lagstadgade krav och fastställda mål. I årsuppföljningen ska det även finnas en mål- och resultatanalys med jämförelser med andra kommuner. Varje nämnd ska presentera jämförelsetal för sitt verksamhetsområde. Överskott/underskott Huvudprincipen är att över- och underskott gentemot budget motiveras noggrant. Motivering ska ges liksom beskrivning av hur överskottet ska användas. Överskott som överförs till efterföljande års driftbudget får inte användas till permanent nivåhöjning. För överskott i investeringsbudgeten gäller principen att påbörjade inte avslutade projekt förs över till nästkommande år. Intern kontroll För den interna kontrollen finns det särskilda regler antagna. 25

26 Övriga budgetregler 2015 Internränta och avskrivningar Som ersättning för använt kapital belastas verksamheterna med internränta på bokförda värden för investeringar. Internränta beräknas på anskaffningsvärdet reducerat med avskrivningar. Internräntan ska följa SKL:s rekommendation, vilken enligt nuvarande prognos blir 2,5 procent för Planmässig avskrivning tillämpas med av Rådet för kommunal redovisning och SKL:s rekommenderade avskrivningstider. Kapitalkostnaderna påförs från och med månaden efter ianspråktagandet av investeringen. Kommunstyrelsen genom kommunledningskontorets ekonomiavdelning har rätt att till nämnderna fördela medel avseende kapitalkostnader (anslagstyp 1) för investeringar slutförda från och med Anslagstyper I samband med beslut om investering, tas också beslut om huruvida kompensation för framtida driftkostnader ska utgå eller inte. Beslutet tas med olika anslagstyper enligt följande: Anslagstyp 1 Kommunfullmäktige säger ja till investeringen, ja till finansieringen samt ja till finansiering av kommande driftkostnader. Anslagstyp 2 Kommunfullmäktige säger ja till investeringen, ja till finansieringen samt nej till finansiering av kommande driftkostnader. 26

27 Presentation av budget 2015 och flerårsplan Budget Driftbudget Förändringar och satsningar i driftbudgeten En del förändringar och satsningar föreslås ske i driftbudgeten för Nedan följer några exempel: Kommunledningskontoret 1 mnkr avsätts för utredningar och förberedelser avseende den framtida höghastighetsbanan. Medel har avsatts för att digitalisera kommunfullmäktige och för utbildning av nya förtroendevalda. Överförmyndarverksamheten förstärks med en tjänst. Arbetsmarknad och kompetensutveckling Förvaltningen får ett tillskott på 600 tkr för att anställa en samordnare för flyktingfrågor samt 620 tkr för lärlingsakademin och Yrkeshögskolan. Räddningstjänsten Den neddragning på 1,5 mnkr som var föreslagen i planen har plockats bort. Tekniska nämnden Nämnden får ett tillskott med 1 mnkr för reduktionsfiske i Finjasjön. Byggnadsnämnden Den neddragning på 600 tkr som var föreslagen i planen har skjutits fram, vilket innebär 300 tkr ska sparas 2016 och ytterligare 300 tkr Fritidsnämnden Den neddragning på 1 mnkr per år 2015 och 2016 som var föreslagen i planen har plockats bort. Kulturnämnden En större satsning har skett på kulturen genom framförallt ett nytt ospecificerat tillskott på 750 tkr, men även genom att 286 tkr tillförs Hovdala trädhus och att 146 tkr tillförs Rikstornerspelen. Barn- och utbildningsnämnden Den minskning av ramen på 18 mnkr respektive 10 mnkr för omstrukturering som var föreslagen i planen har plockats bort. Omsorgsnämnden Omsorgsnämnden får ett nytt ospecificerat tillskott på 12 mnkr. Socialnämnden Socialnämnden får ett tillskott på 1,1 mnkr för två tjänster på barn- och ungdomsenheten. Den neddragning på 2 mnkr som var föreslagen i planen för 2015 har plockats bort. Miljönämnden En utökning sker med 0,5 tjänst som miljöstrateg, så att det från och med 2015 blir totalt en heltidstjänst. Borgensavgifter Borgensavgifter budgeteras på 6,0 mnkr och motsvarar 0,5 procent av bolagens genomsnittliga lånesumma (inom borgensåtagandet) under året. Avkastning pensionsmedel Avkastning från pensionsmedlen budgeteras till 0 kronor, eftersom avkastningen reinvesteras kan en eventuell avkastning inte användas till andra kostnader. Utdelning från bolag Aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB budgeteras med 3,0 mnkr per år. Utdelning från Hässlehem AB budgeteras med 2,0 mnkr per år. Denna utdelning har för avsikt att användas för sådana ändamål som framgår av lag om allmännyttiga bostadsaktiebolag (SFS, 2010:879) 5, följaktligen åtgärder som främjar integration och social sammanhållning eller som tillgodoser bostadsbehovet för personer för vilka kommunen har ett särskilt ansvar. Oförutsedda kostnader och överskott- och underskottshantering 7 mnkr har budgeterats per år för oförutsedda kostnader. Budgeten fördelas med 1 mnkr för kommunfullmäktiges oförutsedda kostnader och 6 mnkr för kommunstyrelsens oförutsedda kostnader. För över- och underskottshanteringen budgeteras 4 mnkr per år. Omstrukturerings- och effektiviseringsarbete Det uppdrag kommunchefen fick 2014 att inleda ett omstrukturerings- och effektiviseringsarbete i syfte att klara en budget som senast 2017 visar ett resultat som motsvarar 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag avslutas men det budgeteras 2 mnkr 2016, 5 mnkr 2017 och 10 mnkr 2018 för ett omstruktureringsoch effektiviseringsarbete. Trygghetsboendet På finansförvaltningen budgeteras 1,5 mnkr för 2015 därefter 0 kr för kommunens kostnad för eventuellt tomma lägenheter i trygghetsboendet Pärlan. 27

28 Övriga förändringar på driftbudgeten Löneökningar, ökade driftkostnader och internhyror Dessutom tillförs nämnderna/förvaltningarna anslag för kommande löneökningar efter avslutade förhandlingar, för hyror och ökade driftkostnader för ny- och ombyggnader av fastigheter. Investeringsbudget Investeringsutgifterna uppgår till cirka 184 mnkr år 2015 och totalt cirka 549 mnkr för fyraårsperioden De största projekten under perioden är ny- och ombyggnad av fastigheter. Bland annat ska de nya förskolorna i Vinslöv, Tyringe och Bjärnum färdigställas under Dessutom budgeteras för en ny förskola i Hässleholm och en i Sösdala som ska stå färdiga under Ombyggnad av kök och matsal på Hässleholms Tekniska Skola kommer att ske under Planen innehåller dels en satsning med 31 mnkr på Österås idrottsplatsområde med nya omklädningsrum och en sittplatsläktare, dels en satsning på miljöinvesteringar i Qpoolen med ny ventilation och ny rening. Förutom ovanstående ska ytterligare 3 mnkr investeras för att skapa en grön och trygg livsmiljö med goda lekoch lärmiljöer för barn och unga där det också finns bra förutsättningarna för gång- och cykeltrafik. I budgeten är avsatt 35 mnkr för ombyggnad av Garnisonsmatsalen för daglig verksamhet, hjälpmedelscentralen och samförläggning av vissa administrativa lokaler för omsorgsförvaltningen. En investering i bredbandsutbyggnad ska ske under planperioden. Medel ska tillföras investeringsbudgeten efter ytterligare utredning. Budgetantaganden De viktigaste budgetantagandena för arbetet med budgeten har varit: Skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning Kommunens skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning har beräknats enligt SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) cirkulär 14:38 som publicerades den 2 oktober Antaganden om skatteintäkterna bygger på en befolkning på invånare (befolkning per 30 juni 2014) under hela planperioden samt på SKL:s prognos. Löneökningar Kompensation till nämnd och förvaltning ska i princip ske efter det verkliga utfallet. Medel för löneökningar budgeteras centralt och fördelas till respektive nämnd och förvaltning när avtalen är klara. Prisökningar Ingen generell kompensation har skett för prisökningar. Pensioner Pensionskostnaderna bygger på KPA:s prognos framtagen den 31 augusti Pensionsskuldsberäkningen är gjord enligt RIPS07. Det är den beräkningsmodell som SKL fattade beslut om i juni 2007 och som ska användas vid värdering av den kommunala pensionsutfästelsen. Investeringar med anslagstyp 1 I samband med beslutet om investering tas också beslut om huruvida kompensation för framtida driftkostnader ska utgå eller inte. Beslutet tas med olika anslagstyper enligt följande: Anslagstyp 1: Anslagstyp 2: Kommunfullmäktige säger ja till investeringen, ja till finansieringen samt ja till kommande driftkostnader. Kommunfullmäktige säger ja till investeringen, ja till finansieringen samt nej till kommande driftkostnader. Kompensation för ökade driftkostnader för investeringar som görs budgeteras centralt på finansförvaltningen. Reducering görs för minskade kapitalkostnader hos de nämnder/förvaltningar som tidigare kompenserats för investeringar med anslagstyp 1. Kapitalkostnader Internräntan följer SKL:s rekommendation och föreslås till 2,5 procent för En oförändrad nivå i förhållande till Kapitalkostnaderna påförs från och med månaden efter ianspråktagandet av investeringen. 28

29 Ekonomisk analys Sammanfattning Med liggande budget kommer kommunens ekonomi under 2015 att utvecklas som följer: Verksamhetens nettokostnader tar 100 procent i anspråk av kommunens skatteintäkter och utjämningsbidrag. Årets resultat är budgeterat till 0,4 miljoner kronor. Investeringsvolymen är under året hög och uppgår till 255 miljoner kronor, varav cirka 70 miljoner kronor är investeringar från 2014 som kommer att överföras till Låneskulden ökar från 251 miljoner kronor 2013 till 516 miljoner kronor. Soliditeten kommer att sjunka från 74 procent (2013) till 69 procent under Denna minskning beror framförallt på lågt budgeterat resultat och ökad upplåning som behövs för att finansiera den höga investeringsvolymen. Ekonomisk analys ur fyra aspekter För att kartlägga och analysera resultat, utveckling och ställning för kommunen används en finansiell analysmodell som utgår från fyra finansiella aspekter enligt nedan. Resultat Vilken balans har kommunen haft mellan intäkter och kostnader under året och över tiden? Kapacitet Vilken finansiell styrka har kommunen för att möta finansiella svårigheter på längre sikt? Risk Finns det risker som kan påverka kommunens resultat och kapacitet? Kontroll Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Nyckeltal - Årets resultat - Kostnads- och intäktsutveckling - Investeringar - Soliditet - Skuldsättningsgrad - Kommunalskatt - Likviditet - Låneskuld - Pensionsåtagande - Borgensförbindelser - Budgetföljsamhet - Prognossäkerhet - Känslighetsanalys Resultat och kapacitet Årets resultat För år 2015 uppgår det budgeterade resultatet för kommunen till 0,4 miljoner kronor. För åren 2016, 2017 och 2018 är det budgeterade resultatet 9,7 miljoner kronor, 14,2 miljoner kronor samt 3,5 miljoner kronor. Resultatutjämningsreserv Den 1 januari 2013 trädde ändringarna om att komplettera befintlig lagstiftning om God ekonomisk hushållning i kraft. Det ger nya möjligheter att utifrån reglerna om balanskravet öppna upp för möjligheten att utjämna intäkter över tid genom en resultatutjämningsreserv. Kommunfullmäktige beslutade 2013 om att inrätta en resultatutjämningsreserv på 73,3 mnkr. Budgeten bygger på att ingen disponering ska ske ur ovan nämnda resultatutjämningsreserv. Balanskravsutredning Kommunallagens balanskrav innebär att kommunens intäkter måste överstiga kostnaderna varje enskilt år. Ett eventuellt underskott ska återställas senast tredje året efter det negativa resultatets uppkomst. Enligt gällande regelverk ska realisationsvinster inte inräknas när avstämning mot balanskravet görs. För att tydliggöra om kommunens egentliga verksamhet exklusive kapitalförvaltningen klarar balanskravet delas avstämningen upp i två delar. Avstämningen ska fokusera på det ekonomiska tillståndet i den egentliga verksamheten. 29

30 Tabell 1, Budgeterat balanskravsresultat för Balanskravsutredning mnkr 2015 Årets resultat exklusive kapitalförvaltningen 0,4 Realisationsvinster vid fastighetsförsäljning 0,0 Årets resultat exklusive kapitalförvaltningen efter 0,4 balanskravsjusteringar Resultat kapitalförvaltningen 0,0 Realisationsvinster, kapitalförvaltningen (netto) 0,0 Nedskrivning, kapitalförvaltningen 0,0 Återföring, kapitalförvaltningen 0,0 Årets balanskravsresultat efter balanskravsjusteringar 0,4 medel till resultatutjämningsreserv 0,0 medel från resultatutjämningsreserv 0,0 Årets balanskravsresultat 0,4 Balanskravsunderskott från tidigare år 0,0 Summa 0,4 Balanskravsresultat att reglera 0,0 Det budgeterade balanskravsresultatet för 2015 uppgår till 0,4 mnkr. Det finns inget underskott att återställa från tidigare år. Det generella statsbidraget beräknas till 690,8 miljoner kronor för Det motsvarar cirka 27 procent av kommunens totala skatteintäkter och generella statsbidrag. Storleken på detta bidrag innebär att kommunens ekonomi är känsligt för ändringar och försämringar i statligt beslutade regelverk. Finansnetto Kostnads- och intäktsutveckling Nettokostnaderna och skatteintäkterna bör ha en följsam utveckling. Verksamhetens nettokostnader ökar 2015 med 2,1 procent i förhållande till prognosen per den 31 augusti 2014 medan skatteintäkterna och de generella bidragen ökar med 3,5 procent. Om kostnaderna ökar snabbare än intäkterna försämras naturligtvis resultatet. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna (inkl. det generella statsbidraget) visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. För 2015 beräknas detta mått uppgå till 100,0 procent, vilket är 1,4 procentenheter lägre än prognosen per 31 augusti 2014, men ligger på samma nivå som bokslutet För uppgår det till 99,4 procent, 99,2 procent samt 99,5 procent. De finansiella intäkterna för 2015 beräknas till 12,0 miljoner kronor och de finansiella kostnaderna till 11,4 miljoner kronor, det vill säga ett positivt finansnetto på 0,5 miljoner kronor. Finansnettot beräknas bli negativt. I de finansiella intäkterna ingår bland annat borgensavgifter från bolagen på 6,0 miljoner kronor, aktieutdelning från Hässleholm Miljö AB med 3,0 miljoner kronor och utdelning från Hässlehem AB med 2,0 miljoner kronor. Avkastningen på pensionsmedlen är budgeterad till 0 kr. De senaste åren har finansnettot varit starkt positivt, vilket beror på avkastningen på pensionsmedlen. Eventuell avkastning på pensionsmedlen påverkar resultatet positivt. Dessa medel återinvesteras och bör inte användas i verksamheten eftersom det då direkt får en likvidpåverkan. I de finansiella kostnaderna ingår 10,6 miljoner kronor som räntekostnader på lån och 0,9 miljoner kronor som ränta på pensionsavsättningen. Investeringar Investeringsutgifterna uppgår under perioden till 620 miljoner kronor (inklusive de 70 mnkr som enligt prognosen 2014 ska överföras till 2015), Investeringsnivån är något hög. En önskvärd nivå är att inte investera mer än avskrivningarna + årets resultat, vilka under perioden uppgår till 521 miljoner kronor. 30

31 soliditet ger förutsättningar för låga finansiella kostnader och därmed ett större utrymme för att bedriva verksamhet. De största projekten under perioden är ny- och ombyggnad av fastigheter. De större investeringarna under 2015 är följande: Tabell 2, Kommunens större investeringsprojekt Nettoutgift Investering (mnkr) Fem stycken nya förskolor (tre redan påbörjade) 123 Om- och tillbyggnad skolor 37 Ombyggnad Garnisonsmatsalen 35 Österås Idrottsplatsområde 31 Qpoolen (miljöinvesteringar) 24 Soliditet Om hänsyn tas till pensionsförpliktelser före 1998 på miljoner kronor, som på grund av den kommunala redovisningslagen redovisas bland ansvarsförbindelser, ligger den verkliga soliditeten på 35 procent, vilket är samma nivå som prognosen för 2014 visar. Kommunens soliditet hävdar sig väl vid en jämförelse med de flesta kommuner. Det vägda riksgenomsnittet för 2013 låg på 51 procent (15 procent om pensionsförpliktelserna inräknas). Kommunalskatt Skatteintäkterna är kommunens dominerande intäktskälla och bestäms av skattesatsen och skatteunderlaget. Kommunalskatten 2015 kommer att vara oförändrad på 21,06. Medelskattesatsen i riket för 2014 uppgår till 20,65 och i Skåne till 20,46. Hässleholm har den sjätte högsta skattesatsen i Skåne under Risk och kontroll Likviditet och upplåning Soliditeten (eget kapital/tillgångarna) mäter kommunens förmögenhet och visar hur stor del av tillgångarna som betalas genom driftsöverskott. Enligt budgeten för 2015 uppgår soliditeten exklusive pensionsförpliktelser till 69 procent, vilket innebär att den beräknas minska med 5 procentenheter i förhållande till år 2014 (enligt prognosen per 31 augusti 2014). Detta beror på den höga investeringsvolymen som leder till ökad upplåning samt på det svaga resultatet. Soliditeten påverkas av investeringsvolym, upplåning och resultatutveckling. En jämn och hög Under kommer likviditeten att vara på en relativt låg nivå. Låneskulden kommer under samma period att öka med cirka 56 miljoner kronor. Vid periodens slut kommer låneskulden att uppgå till cirka 407 miljoner kronor, vilket kan jämföras med 251 miljoner kronor i bokslut Låneskulden ökar under 2015 men minskar under 2017 och Minskningen beror på att investeringsvolymen är relativt låg. 31