Årsrapport 2008 Luleå Umeå Östersund Sundsvall Uppsala Stockholm Eskilstuna Örebro Karlstad Norrköping Växjö Trollhättan Visby Kalmar Karlskrona

Transkript

1 Årsrapport 2008 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer är en frivillig sammanslutning, ett samarbetsforum, mellan landets antidiskrimineringsbyråer. Syftet är att sinsemellan kunna föra en dialog, utbyta erfarenheter och kompetens samt att på en nationell nivå arbeta mot diskriminering. Forumet bestod under 2008 av 17 antidiskrimineringsbyråer, från Luleå i norr till Malmö i söder. Varje byrå har som syfte att på lokal och regional nivå motverka diskriminering och främja mångfald och jämlikhet*. Alla byråer är religiöst och partipolitiskt obundna organisationer. Följande byråer ingick under 2008 i Samarbetsforum för Sveriges Antidiskrimineringsbyråer: Luleå - Röda Korsets byrå mot diskriminering i Norrbotten Umeå - Anti-diskrimineringsbyrån i Umeå och Västerbotten Östersund - Röda Korsets byrå mot diskriminering i Jämtland Sundsvall - Röda Korsets byrå mot diskriminering i Västernorrland Uppsala - Diskrimineringsbyrån Uppsala Stockholm - Byrån för lika rättigheter i Kista Eskilstuna - Humanitas Antidiskriminering Sörmland Örebro - Örebro Rättighetscenter mot diskriminering Karlstad - ADB i Värmland (ADBiV) Norrköping - Byrån mot diskriminering i Norrköping Växjö - Byrån mot diskriminering i Växjö Trollhättan - Integrationsforum mot rasism i Trollhättan Visby - Människorättsbyrån (MR-byrån) Kalmar - Antidiskrimineringsbyrån i Kalmar län Karlskrona - Antidiskrimineringsbyrån i Karlskrona Helsingborg - Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg Malmö - Antidiskrimineringsbyrån i Malmö Byrån mot diskriminering i Växjö ingick i Sveriges Antidiskrimineringsbyråer men lade ned sin verksamhet under sommaren 2008 och deras statistik finns därför inte med. Under 2008 fanns även tre byråer som inte var anslutna till Sveriges Antidiskrimineringsbyråer. Av dessa tre inkluderas ADB Stockholm och ADB Stockholm Syd. ADB Göteborg upphörde med sin verksamhet under sommaren 2008 och är inte inkluderade i denna rapport. *Byråernas verksamhet finansieras i huvudsak av medel från Ungdomsstyrelsen. Under 2008 delade Ungdomsstyrelsen ut 13,5 miljoner till byråerna. Ett fåtal byråer har också bidrag från andra instanser som exempelvis kommuner. 1

2 Ärendehantering hos byråerna Under 2008 inkom 854 ärenden till Sveriges Antidiskrimineringsbyråer*. Detta är en tydlig ökning jämfört med föregående år, då cirka 700 individärenden registrerades, något som visar att allt fler känner till och väljer att vända sig till Sveriges Antidiskrimineringsbyråer. Den statistik som registreras och som finns redovisad i denna årsrapport avser antalet ärenden som handläggs av byråerna. Utöver detta inkommer även förfrågningar och ärenden som inte leder till ytterligare handläggning eller där det saknas en koppling till diskrimineringsgrund, merparten av dessa har byråerna inte möjlighet att hjälpa på grund av resursskäl. I vissa fall, när lagöverträdelsen eller situationen bedömts kräva det, har personer vars ärenden inte rör diskriminering ändå fått hjälp (kategorin övrigt). Vid en jämförelse med DO**, som under 2008 fick in 1470 anmälningar, är ärendehandläggningen hos byråerna omfattande med tanke på de resurser som byråerna förfogar över. Personer som kontaktar byråerna gör det främst utifrån diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. Under 2008 var det 567 inkomna ärenden, vilket motsvarar två tredjedelar (se diagram 1). Etnisk diskriminering är vanlig i arbetslivet men många ärenden rör även kontakter med offentliga institutioner som exempelvis Arbetsförmedlingen, Försörjningsstöd, Försäkringskassan och kommuner. Etnisk diskriminering är ofta sammankopplad med diskriminering p.g.a. religion eller annan trosuppfattning där byråerna hanterade 22 ärenden under året. Näst vanligaste diskrimineringsgrunden är funktionshinder, där 116 ärenden handlades av byråerna under Dessa ärenden spänner över såväl fysiska, psykiska som begåvningsmässiga funktionsnedsättningar. De 59 ärenden som faller under könsdiskriminering handlar i regel om att kvinnor har fått lägre lön än män vid likvärdiga arbeten eller män som upplever sig missgynnade vid vårdnadstvist. De åtta ärenden som rör åldersdiskriminering handlar alla om att någon upplever sig som sämre behandlad eftersom personen i fråga är äldre. Även om diskriminering pga ålder och könsöverskridande identitet eller uttryck infördes i lagen 1 januari 2009 har en del byråer Etnicitet Etnicitet Funktionshinder Funktionshinder Kön Religion Religon Sexuell läggning * I statistiken för 2008 räknas inte ärenden in från byråerna i Göteborg och Växjö som lade ned sin verksamhet i mitten av året. ** De fyra ombudsmännen DO, HomO, HO och JämO slogs i januari 2009 samman till DO. 2

3 arbetat med detta utifrån gällande EG-direktiv och indirekt diskriminering på grund av kön. De sex ärenden som faller inom könsöverskridande identitet eller uttryck rör i nästan samtliga fall namnlagen, där en person med ett juridiskt kön vill ändra förnamn och lägga till eller byta till ett förnamn som anses representera det andra juridiska könet. De fem ärenden som behandlar kränkande behandling är ärenden då ett barn har blivit kränkt i skolan, exempelvis mobbing eller utfrysning. De 65 ärenden som faller under kategorin Övrigt är tillfällen då handläggaren anser att det inte rör sig om diskriminering men vill ändå driva ärendet eftersom den kränkning som har skett är så pass allvarlig. Ärende där kopplingen till diskriminering är svag drivs enbart av byråerna i mån av tid. Anmälningar till ombudsmän och andra lösningar Sveriges Antidiskrimineringsbyråer har under 2008 även registrerat hur många anmälningar som gjordes till ombudsmännen. Byråerna hjälper klienter att skriva anmälningar samt yttranden och andra inlagor som följer på en anmälan. Ett ärende som inkommer via en byrå är ofta väl underbyggt och ökar därmed klientens möjlighet att få sitt ärende prövat av ombudsmännen. Sammanlagt gjordes 101 anmälningar från någon av Sveriges antidiskrimineringsbyråer (se tabell 2)*. Även här är etnisk diskriminering den vanligaste diskrimineringsgrunden. Sammanlagt är det runt 14 procent av alla ärenden som byråerna driver som leder till en anmälan. Detta är ofta en följd av att ärendet inte gått att lösa lokalt. Byrån utgår alltid från klientens egen önskan för 80 hur ett ärende ska lösas och många kli- enter vill inte att deras ärende ska bli offentligt. Exempelvis löstes cirka en fjärdedel av Örebro Rättighetscenters ärenden genom förlikning mellan klient och motpart, vilket är en stor ekonomisk och human vinst för hela samhället. Byrån för Lika rättigheter i Kista fann efter en undersökning att över 90 % av klienterna var nöjda med den lösning som byrån hade nått fram till vid deras ärende. De ärenden som inte leder till en anmälan eller förlikning avslutas eller lämnas efter utredning över till en annan part, som exempelvis fackförening, polisens internutredning eller Allmänna reklamationsnämnden. Många byråer samarbetar även med fackförbunden i diskrimineringsärenden. Ärenden avslutas om utredning inte kan visa att diskriminering har förekommit och det saknas möjlighet att lösa dem lokalt eller hänvisa Diagram 2: Anmälningar till Ombudsmännen DO HO BeO JämO JO HomO *ADB Stockholm Syd har inte fört statistik över antal anmälda ärenden och dessa är därför inte inräknade i tabell 2 men uppskat- 3

4 Utbildningar och informationsinsatser Att jobba förebyggande är ett av byråernas viktigaste uppdrag för att motverka diskriminering innan det inträffar. Utbildning och informationsinsatser är också en viktig del för att människor ska känna till sina rättigheter och skyldigheter när det gäller diskriminering. Sveriges Antidiskrimineringsbyråer har ingen gemensam statistik om utbildnings- och informationsinsatser men vill ändå lyfta fram en del av det arbete som görs runt om i landet. Exempelvis har Röda Korsets Byrå mot diskriminering i Norrbotten under 2008 anordnat 119 utbildnings- och informationsinsatser där sammanlagt 5421 personer närvarade, Diskrimineringsbyrån Uppsala hade under året 96 förebyggande insatser för cirka 2000 personer, Byrån mot diskriminering i Norrköping anordnade över 60 utbildnings och informationsinsatser för runt 2000 personer, Örebro Rättighetscenter hade under året 33 utbildningstillfällen för runt 1100 personer och Röda Korsets byrå mot diskriminering i Jämtland anordnade 40 utbildnings- och informationsinsatser för sammanlagt 1518 personer. De målgrupper som har utbildats runt om i Sverige täcker de flesta samhällsområden. Det har under 2008 bland annat varit krogvakter, mäklare, poliser, landstingsanställda, kommunanställda, lärare, rektorer och studenter. Insatserna varierar både vad gäller mottagare och ämne. I exempelvis Kalmar ingick ADB Kalmar i kommunledningskontorets satsning på jämställdhetsutveckling, i Uppsala utbildar Diskrimineringsbyrån Uppsala varje termin sjuksköterske och läkarprogrammet inom ramen för respektive program, och i Norrköping utbildar Byrån mot diskriminering i Norrköping poliser, ordningsvakter tillsammans med polisen och ansvariga på polisförbundet. De flesta utbildnings och informationsinsatserna tar upp samtliga diskrimineringsgrunder. Förutom utbildningar och informationstillfällen utför byråerna även insatser i form av utställningar, deltagande vid evenemang, mässor, festivaler samt anordnar föreläsningar med extern föreläsare. Exempel på arrangemang som byråerna har varit delaktiga runt om i landet är Dagen motdiskriminering i Eskilstuna, Systerskapsveckan i Karlstad, FN-dagen mot rasism och diskriminering i Malmö och Integrations och antidiskrimineringsdagen i Trollhättan. Media och opinion Varje antidiskrimineringsbyrå jobbar lokalt för att frågor om diskriminering och likabehandling ska synas i medierna. Att på detta sätt skapa opinion är en viktig förutsättning för att arbetet mot diskriminering inte ska kunna glömmas bort. Många byråer har, genom ett aktivt arbete, lyckats lyfta fram ämnen som rör diskriminering. Ett exempel på detta arbete är Antidiskrimineringsbyrån i Blekinge som under 2008 figurerade fyra gånger i Sveriges Radio P4 Blekinge samt elva gånger i den lokala pressen. Ett annat exempel är Röda Korsets byrå mot diskriminering i Norrbotten som under 2008 hade ett 60-tal medieinslag i press, radio och TV. Sveriges Antidiskrimineringsbyråer fyller på detta sätt en viktig roll för det lokala opinionsbildandet. Byråernas arbete för på detta sätt upp diskrimineringsfrågorna på dagordningen i de regioner som verksamheten är förlagd. 4

5 Nationella samarbeten Almedalen För andra gången gjorde Sveriges Antidiskrimineringsbyråer en gemensam satsning på Östersjötorget i Almedalen. Satsningen toppades av en föreläsning med tillträdande DO Katri Linna. Parternas roll i arbetet mot diskriminering på arbetsplatserna, var rubriken på denna mycket välbesökta presentation. Katri Linna konstaterade att det krävs ett aktivt arbete av parterna för att man ska komma åt diskrimineringen i arbetslivet och lyfte även fram byråernas allt viktigare roll när facken inte agerar i diskrimineringsfrågorna. Ytterligare två föreläsningar anordnades av Sveriges Antidiskrimineringsbyråer under Almedalsveckan: - Antidiskrimineringsarbete som framgångsfaktor i arbetslivet - Diskriminering vad kan vi göra åt det? Den nationella kampanjen Varje år anordnar Sveriges Antidiskrimineringsbyråer en nationell kampanj under vecka 40 som på något sätt anknyter till byråernas arbete. Under Sveriges Antidiskrimineringsbyråers möte i början av februari 2008 bestämdes temat för årets kampanj till tillgänglighet. Detta på grund av den nya diskrimineringslagstiftningens utformning och dessutom på grund av det delaktighetsperspektiv som genomsyrar den nya DO Katri Linna på besök hos Sveriges Antidiskrimineringsbyråer FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder. Kampanjen bestod av en uppsatstävling på temat tillgänglighet som riktade sig till elever som läste andra året på gymnasiet. Som inspiration i elevernas skrivande sponsrades byråerna med Handisams filmer om tillgänglighet. Totalt inkom 70 uppsatser och vinnaren blev en uppsats från Örebro, skriven av Elin Kleber på Karolinska skolan. Vinsten i den nationella tävlingen bestod i en resa till internationella konferensen om mänskliga rättigheter i Luleå. Från vänster: Ulrika Åström från Röda Korsets byrå motdiskriminering i Luleå, pristagare Elin Kleber och Kajsa Gustafsson från Humanitas i Eskilstuna 5

6 EuroPride Varje år är olika länder runtom i Europa värdland för festivalen EuroPride. Under 2008 var det Sveriges tur och festligheterna ägde rum i Stockholm den 25 juli 3 augusti. Festivalen besöktes av såväl nationella som internationella privatpersoner, företagare, myndighetsrepresentanter, politiker, organisationer med flera. Sveriges Antidiskrimineringsbyråer hade under festivalen ett gemensamt tematält tillsammans med ombudsmännen mot diskriminering i den del som kallas PridePark. Tälttemat var Pride against prejudice. Alla diskrimineringsgrunder togs upp i tältet, även de som började gälla först efter årsskiftet enligt den nya lagen. Detta gjordes för att belysa att antidiskrimineringsbyråerna arbetar med samtliga grunder samt att informera om förändringarna som skulle ske i och med ombudsmännens sammanslagning. I tältets ingång placerades en tombola där besökare kunde ta lotter som sedan nålades upp på en tavla som användes för att se om personen ifråga hade blivit diskriminerad och i så fall på vilken grund. Utplaceringen av nålar ledde till intressanta diskussioner om nuvarande och kommande lagstiftning samt levnadsvillkor och mänskliga rättigheter. Självklart var detta ett utmärkt tillfälle att upplysa om våra verksamheter. Vid en sammanställning var det ungefär 1000 personer som deltog i diskrimineringsövningen. Under lördagen besökte Nyamko Sabouni tältet tillsammans med den nya diskrimineringsombudsmannen Katri Linna. Båda deltog naturligtvis i vår tältaktivitet. Sveriges Antidiskrimineringsbyråer höll även tre seminarier under Pridefestivalen: Vem ska bestämma vad jag heter?, Könsöverskridande identitet och uttryck vad är det?, och Diskrimineringsarbete i praktiken exempel på fall hos ombudsmän och antidiskrimineringsbyråer. Seminarierna var lyckade, uppskattade och välbesökta av såväl representanter av organisationer som av myndigheter. Kontaktuppgifter Vill du komma i kontakt med en av Sveriges Antidiskrimineringsbyråer gå in på: Har du frågor som gäller press och media så kontakta Pressansvarig Lars Thornberg på telefon: