Årsrapport Helsingborg - Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg MRO Diskanti

Transkript

1 Årsrapport 2009 Sveriges Antidiskrimineringsbyråer är en frivillig sammanslutning, ett samarbetsforum, mellan landets antidiskrimineringsbyråer. Syftet är att sinsemellan kunna föra en dialog, utbyta erfarenheter och kompetens samt att på en nationell nivå arbeta mot diskriminering. Byråernas verksamhet finansieras i huvudsak av medel från Ungdomsstyrelsen.* Ett fåtal byråer får också bidrag från andra instanser som exempelvis kommunen. Forumet Sveriges Antidiskrimineringsbyråer bestod under 2009 av 15 byråer, från Luleå i norr till Helsingborg i söder. Varje byrå har som syfte att på lokal och regional nivå motverka diskriminering och främja mångfald och jämlikhet. Alla byråer är religiöst och partipolitiskt obundna organisationer. Följande byråer ingick under 2009 i samarbetet: Luleå - Röda Korsets byrå mot diskriminering i Norrbotten Östersund - Röda Korsets byrå mot diskriminering i Jämtland Sundsvall - Röda Korsets byrå mot diskriminering i Västernorrland Uppsala - Diskrimineringsbyrån Uppsala Stockholm - Byrån för lika rättigheter i Kista Eskilstuna - Humanitas Antidiskriminering Sörmland Örebro - Örebro Rättighetscenter mot diskriminering Karlstad - Antidiskrimineringsbyrån i Värmland (ADBiV) Norrköping - Byrån mot diskriminering i Norrköping Trollhättan Antidiskrimineringsbyrån i Trollhättan Visby - Röda korsets byrå mot diskriminering på Gotland Kalmar - Antidiskrimineringsbyrån i Kalmar län Helsingborg - Antidiskrimineringsbyrån i Helsingborg MRO Diskanti Under 2009 ingick även Antidiskrimineringsbyrån i Karlskrona och Antidiskrimineringsbyrån i Umeå/ Västerbotten i samarbetet. Efter att ha nekats stöd från Ungdomsstyrelsen för år 2010 valde de dock att lägga ner sin verksamhet. Statistik från dessa byråer finns därför inte med i denna rapport. Rapporten innehåller därmed endast statistik från 13 av de 15 byråerna som under 2009 ingick i samarbetet. *Under 2009 delade Ungdomsstyrelsen ut 14 miljoner kronor till 17 antidiskrimineringsbyråer, varav 15 av dessa ingick i samarbetet Sveriges Antidiskrimineringsbyråer.

2 Ärendehantering hos byråerna Sida 2 Under 2009 inkom 598 ärenden till 13 av Sveriges Antidiskrimineringsbyråer. Detta går att jämföra med 854 ärenden fördelat på 18 byråer under Utslaget på antalet byråer är därmed snittet handlagda ärenden per byrå ungefär detsamma. Utöver ärendena som byråerna har drivit under året, tillkommer även rådgivningsärenden samt förfrågningar och ärenden utan koppling till någon diskrimineringsgrund. Ett rådgivningsärende är en kortare konsultation som inte leder till ytterligare handläggning. I de fall det saknas koppling till diskrimineringsgrund ger byråerna råd och hänvisar om möjligt vidare till andra instanser. I vissa fall, då byråerna anser att situationen kräver det, har byråerna ändå valt att driva ärenden trots att där inte finns någon koppling till diskriminering (se kategorin övrigt i diagrammet nedan). Diagrammet nedan visar på antalet ärenden som Sveriges Antidiskrimineringsbyråer har drivit under Ärendena har fördelats efter de 7 diskrimineringsgrunderna, multipel diskriminering (ärenden där fler än en diskrimineringsgrund varit aktuell) och övrigt. Den i särklass främsta orsaken till att personer kontaktar byråerna är diskrimineringsgrunden etnisk tillhörighet. Under 2009 utgjorde ärenden med grunden etnisk tillhörighet 328* av de 598 inkomna ärendena, vilket är ca 55 % av alla ärenden. Ärendena som gäller etnisk diskriminering handlar ofta om arbetslivet. Det finns också ofta här en stark koppling till religion, och där muslimer är en speciellt utsatt grupp. Under året handlade byråerna 22 ärenden som gällde religion eller annan trosuppfattning*. Diagram 1: Ärenden uppdelat i diskrimineringsgrunder Den näst vanligaste diskrimineringsgrunden är funktionshinder. Trots att antalet byråer har minskat har de tillsammans ändå drivit 107 ärenden gällande funktionshinder, vilket kan jämföras med föregående års 116 ärenden. Ärendena gällande funktionshinder handlar exempelvis om personer som nekats inträde på restauranger eller inte fått tillgång till de hjälpmedel på arbetsplatsen som de har rätt till. De 45 ärenden som byråerna drivit under året gällande könsdiskriminering handlar bland annat om kvinnor som nekats anställning i samband med graviditet eller män som diskriminerats på kvinnodominerade arbetsplatser. *Byrån i Kista har valt att inte dela upp grunderna religion och etnisk tillhörighet. Alla deras ärenden som gäller dessa grunder (65 st.) är därför placerade under etnisk tillhörighet.

3 Sida 3 Sedan 1 januari 2009 finns även ett skydd i diskrimineringslagen (2008:567) mot åldersdiskriminering och diskriminering i samband med könsidentitet eller -uttryck. Att antalet ärenden som inkommit till byråerna gällande dessa grunder inte är särskilt många kan därför delvis förklaras utifrån att skyddet är väldigt nytt. Att byråerna endast har drivit 7 ärenden gällande könsidentitet och -uttryck samt sexuell läggning kan förklaras genom att det finns en obenägenhet att anmäla hos dessa grupper. De ärenden som gäller sexuell läggning handlar här bland annat om personer som utsatts för trakasserier och kränkande kommentarer på arbetsplatsen. Ärendena som rör könsidentitet eller -uttryck handlar exempelvis om personer som behandlats illa på arbetsplatsen eller i kontakt med hälso och sjukvården. Under 2009 har byråerna drivit 18 ärenden där personer har känt sig diskriminerade i samband med ålder. Dessa ärenden handlade ofta om arbetsmarknaden där personer upplevt sig diskriminerade i anställningsförfarandet på grund av att de av arbetsgivaren har ansetts vara för gamla eller för unga. De 57 ärenden som ligger under kolumnen övrigt gäller ärenden som faller utanför de 7 diskrimineringsgrunderna, men som byråerna ändå har valt att ta sig an och driva. Av dessa ärenden gäller flertalet kränkande behandling i skolan. Det handlar även om ärenden där ingen tydlig diskriminering har funnits, utan det har snarare handlat om missförstånd mellan personerna och olika myndigheter. Dessa ärenden driver byråerna endast i mån av tid. Byråerna har haft 19 ärenden gällande multipel diskriminering, vilka bland annat handlar om personer som diskriminerats både i samband med sin ålder och sitt funktionshinder, eller både i samband med sin etniska tillhörighet och sin könstillhörighet. Anmälningar till DO och andra lösningar Sveriges Antidiskrimineringsbyråer har under 2009 hjälpt 75 klienter att anmäla deras ärenden till Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barn- och elevombudet (BEO) och Justitieombudsmannen (JO). Byråerna har även bistått dessa klienter med att skriva yttranden och andra inlagor som följer på en anmälan. Byråerna utgår från klientens önskan om hur ett ärende ska lösas. Detta kan handla om alltifrån att klienten vill ha en ursäkt från den som diskriminerat till att de vill göra en anmälan. Oftast önskar klienterna dock att en lokal lösning ska nås och att ärendet inte skall bli offentligt. Diagram 2: Anmälningar till DO, BEO och JO

4 Sida 4 Sammanlagt är det runt 12 % av alla ärenden som byråerna har drivit under året som har resulterat i en anmälan till någon av instanserna DO, BEO eller JO. Av dessa anmälningar är det över 80 % (61 ärenden) som har anmälts till DO. DO har sedan 1 januari 2009, då de tidigare 4 ombudsmännen slogs samman, hand om alla diskrimineringsgrunderna. De flesta anmälningar som kommer in till DO handlar, precis som byråernas ärenden, främst om etnisk tillhörighet och funktionshinder. Byråerna har även hjälpt till att göra 5 anmälningar till BEO och 9 anmälningar till JO. Förutom dessa tre instanser har byråerna även hjälpt till att anmäla ärenden till bland annat olika fackföreningar, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) och polisen. Fackföreningar har företrädesrätt när det kommer till att driva diskrimineringsärenden gällande arbetslivet. Vid ärenden som gäller arbetslivet och då klienten är fackligt ansluten har alltså fackföreningen rätt att först besluta om de vill ta sig an ärendet eller inte. Sedan 1 januari 2009 har byråerna enligt diskrimineringslagen även möjlighet att själva driva ärenden i domstol. Dock under vissa förutsättningar (se vidare diskrimineringslagen 6 kap 2 och prop. 2007/08:95 sid 433 ff). Ingen av byråerna har dock under detta första år valt att själva driva ett diskrimineringsärende i domstol. Denna möjlighet skulle för byråernas del bland annat innebära ett större oberoende och en bättre förhandlings- och förlikningsmöjlighet vid ärendehantering. Utbildningar och informationsinsatser Sveriges Antidiskrimineringsbyråer har förutom att ge råd och stöd till personer som utsatts för diskriminering ett viktigt uppdrag i att arbeta förebyggande för att motverka diskriminering och främja alla människors lika rätt. Utbildningar och informationsinsatser är oerhört viktiga för att personer som riskerar att utsättas för diskriminering ska känna till sina rättigheter och för att de som riskerar att utsätta andra för diskriminering ska känna till sina skyldigheter. Byråerna har för år 2009 ingen gemensam statistik kring utbildnings- och informationsinsatser. Flera byråer har dock fört egen statistik över detta. Exempelvis har Röda korsets byrå mot diskriminering i Jämtland under 2009 anordnat 33 utbildningstillfällen för sammanlagt 1700 personer. I dessa har det bland annat ingått utbildningar för politiker och chefer i kommunen. Humanitas i Eskilstuna har haft 75 utbildningar under året för cirka 1700 personer. Deltagarna har bestått av elever, medlemmar i ideella föreningar, politiker och allmänheten. Röda korsets byrå mot diskriminering i Norrbotten har under året hållit i cirka 150 utbildningstillfällen där ungefär 3800 personer sammanlagt har deltagit. Byrån har utbildat elever, anställda, tjänstemän, chefer, politiker o.s.v. Sveriges Antidiskrimineringsbyråer har under året utbildat personer från de flesta samhällsområden. Örebro Rättighetscenter har exempelvis utbildat krogvakter kring bemötande och diskriminering. Diskrimineringsbyrån Uppsala har fortsatt sina samarbeten med bland annat Uppsala universitet och Bevakningsbranschens Yrkes- och Arbetsmiljönämnd (BYA). Byrån mot diskriminering i Norrköping var under förintelsens minnesdag ute på skolor och informerade. Byrån har också som återkommande verksamhet att utbilda studenter på SFI och ungdomar som ingår i en arbetsmarknadsåtgärd. ADB Värmland har utbildat integrationssamordnare i olika kommuner kring lagar, värderingar och fördomar och har även hållit i utbildningar på Brottsofferjouren i Arvika, Eda och Årjängs kommun.

5 Sida 5 Förutom dessa utbildningar och informationstillfällen deltar byråerna även i andra insatser som syftar till att skapa opinion kring antidiskriminering och alla människors lika rätt. Röda korsets byrå mot diskriminering på Gotland deltog exempelvis under Världsaidsdagen och utdelningen av ett MR-pris. Antidiskrimineringsbyrån i Trollhättan deltog under FN-dagen mot etnisk diskriminering och rasism och under Antidiskrimineringsdagen, då ett 100-tal personer deltog. Byråerna i Örebro och i Karlstad fanns även på plats under respektive kommuns Systerskapsarrangemang. I Uppsala och Värmland har byråerna tillsammans med Sensus studieförbund startat MR-nätverk. Detta är ett sätt att samla ideella föreningar som är engagerade i mänskliga rättigheter och som tillsammans vill uppmärksamma frågorna i samband med exempelvis internationella kvinnodagen. Projekt Eftersom byråernas resurser är relativt begränsade söker många pengar för att kunna driva projekt. Dessa projekt bidrar till att byråerna kan utöka den förebyggande delen av verksamheten och hitta nya vägar för att motverka diskriminering. Exempel på projekt som byråerna har drivit under 2009 är: Mot islamofobi för mångfald, integration och demokrati Diskrimineringsbyrån Uppsala drev i samarbete med Uppsala Föreningsråd och Sensus studieförbund ett projekt kring islamofobi. Två halvdagar arrangerades för gymnasieelever i Uppsala län den 30 november på Uppsala Konsert och Kongress. Rapparen, föreläsaren och mångsysslaren Behrang Miri höll samman dagen med sång och mellansnack. Religionsprofessor Mattias Gardell föreläste om islamofobi. En panel med unga muslimer i Uppsala, Daniel Poolh från Expo och Elvir Gigovic från Sveriges Muslimska råd avslutade dagen med ett samtal om islamofobi och synen på muslimer. För högstadieelever har Diskrimineringsbyrån Uppsala och Sensus multireligiösa guider varit ute på skolorna och hållit workshops. Situation Testing (praktikprövning) Byrån för Lika Rättigheter i Kista har under 2009 fortsatt arbetet med projektet Situation Testing. En handbok har tillsammans med Isabelle Rorive tagits fram, vilken kan användas av antidiskrimineringsbyråer, advokatbyråer, domstolar och ideella organisationer för att genom undersökningar och kartläggningar på fältet (arbetsplatser, rekryteringsprocesser, krogar m.fl.) stärka bevisbördan inför domstolar när man anmäler diskriminering. Under året har fokus legat på att sprida handboken till olika intressenter. De som visat intresset för handboken är bl.a. fackförbund, MR-organisationer, antidiskrimineringsbyråer samt enskilda individer. Nästan 200 exemplar av boken har nått ut till olika intressenter.

6 Sida 6 Agera utan att diskriminera Sveriges Antidiskrimineringsbyråer påbörjade i samarbete med Svenska Röda Korset, Centrum mot rasism och Rörelsefolkhögskolornas Intresseorganisation den 1 december 2009 projektet Agera utan att diskriminera. Projektet finansieras framförallt av EU-kommissionens program PROGRESS som syftar till att stödja medlemsstaternas antidiskrimineringsarbete. Projektet syftar till att öka kunskapen om hur det går att förebygga och motverka diskriminering. Det handlar även om att öka kunskapen kring hur diskriminering ser ut i Sverige idag. Projektet omfattar samtliga sju diskrimineringsgrunder och både ett intersektionellt och jämställdhetsintegrerat perspektiv. Röda Korset är projektägare och Lina Gidlund från Diskrimineringsbyrån Uppsala kommer under projektet vara utlånad som projektledare. Arbetet med projektet kommer att fortsätta under Beviljade projekt Under 2009 har flera byråer även beviljats pengar för projekt som kommer att pågå under Örebro Rättighetscenter kommer exempelvis driva projektet Reko reklam, vilket har som mål att motverka könsdiskriminerande reklam i samhället. Projektet går bland annat ut på att utbilda ungdomar i skolan så att de lär sig att kritiskt granska och anmäla reklam som de finner är kränkande utifrån ett könsperspektiv. Diskrimineringsbyrån Uppsala har fått stöd för att driva bland annat projektet PraLin. Projektet syftar till att granska vilka verktyg och metoder som finns inom området praktiskt likabehandlingsarbete idag och sedan ta fram ett arbetssätt som uppfyller lagens intentioner och innebär ett stöd för såväl personal, elever och föräldrar. Projektet finansieras av Allmänna Arvsfonden och startar den 1 januari Nationella samarbeten Under varje år samlas Sveriges Antidiskrimineringsbyråer för att gemensamt motverka diskriminering. Återkommande samarbeten är Almedalen, Pridefestivalen och en nationell kampanj. Under 2009 fanns Sveriges Antidiskrimineringsbyråer även representerade på bland annat Equality Summit. Den nationella kampanjen Till den nationella kampanjen 2009 valde Sveriges Antidiskrimineringsbyråer att fokusera på den ökade intoleransen mot muslimer i Sverige. I samarbete med Byrån För Lika Rättigheter i Kista och deras projekt Verktygslådan mot rasism och islamofobi togs preparatet Islamofobil fram. Islamofobil utformades av konstnären Ida Dzanovic. På medicinasken framhävs en idé om att med 2 mg Islamofobil kan muslimhat och islamofobi lindras. Målet med kampanjen var att motverka den diskriminering och det hat som muslimer möter i det svenska samhället. Preparatet, tillsammans med ett följebrev och en bipacksedel, skickades till alla riksdagsledamöter och ett tjugotal medier. Islamofobil har nu delats ut i drygt 2000 exemplar. Responsen visar att många anser att detta är ett roligt sätt att hantera ett viktigt och svårt ämne som islamofobi.

7 Sida 7 Almedalen Sveriges Antidiskrimineringsbyråer fanns under 2009 representerade under den årliga politikerveckan i Almedalen. Inför arrangemanget hade t-shirtar, foldrar och en roll-up tagits fram med Sveriges Antidiskrimineringsbyråers logga. Ett quiz kring Antidiskrimineringsbyråernas verksamhet och diskrimineringsfrågor, tillsammans med en nyckelring med LED-lampa fungerade som en samtalsöppnare. Representanterna gick på en mängd föreläsningar, seminarier och minglade under hela veckan. Ida Annerstedt från Byrån för lika rättigheter i Kista höll en föreläsning med titeln: "Religionsutövningens gränser på arbetsplatsen". EU-domstolens praxis, Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och diskrimineringslagen låg som grund för föreläsningen. Cirka 40 personer lyssnade och ställde frågor. Emma Svensson och Carl Lind från Byrån mot Diskriminering i Norrköping deltog på Miljöpartiets Open Stage och informerade om nätverkets arbete. Stockholm Pride Stockholm Pride är en festival som anordnas varje år och syftar till att uppmärksamma HBTQ-frågor genom sociala och politiska aktiviteter. Sveriges Antidiskrimineringsbyråer medverkade under 2009 i Pridehouse genom att arrangera tre seminarier. De deltog även på seminarier och föreläsningar som var knutna till Pride. Bland annat fanns några representanter på plats på Riksföreningen för HBTQsjuksköterskors mingeltillställning och på DO:s Transmingel. Kerstin Burman från Byrån för lika rättigheter i Kista var moderator på seminariet Att skapa inkluderande miljöer queerklubbar berättar. Medverkande på seminariet var bland annat Miranda Rudklint från Kiss Kiss Bang Bang i Örebro, som också är ledamot i Örebro Rättighetscenters styrelse. Kerstin Burman deltog även, tillsammans med Jan-Olov Madeleine Ågren från Röda Korsets byrå mot diskriminering i Norrbotten, på seminariet Tillämpning av namnlagen vadå könskonträrt. Cirka 65 personer kom dit för att lyssna och diskutera. Båda medverkade också i seminariet Ny diskrimineringsgrund vadå könsöverskridande?. Där uppskattningsvis 90 personer var med och lyssnade och diskuterade kring den nya diskrimineringsgrunden som började gälla 1 januari 2009.

8 Sida 8 Equality summit Equality summit 2009 var den tredje EU-konferensen som ägde rum med syfte att utbyta kunskap och erfarenheter för att kunna utveckla mer effektiva sätt att främja lika rättigheter och motverka alla former av diskriminering. Temat för årets konferens var jämställdhetsintegrering och multipel diskriminering. På konferensen deltog ungefär 300 representanter för EU:s medlems- och kandidatländer, EFTA, EUinstitutioner, NGO s och sociala aktörer. Mötet vände sig till ministrar, myndighetschefer, ordföranden för ideella föreningar på EU-nivå, representanter för sociala aktörer på EU-nivå och internationella organisationer. Integrations och jämställdhetsdepartementet erbjöd Sveriges Antidiskrimineringsbyråer tre platser. Samarbetsforumet valde Lina Gidlund från Diskrimineringsbyrån Uppsala, Lars Thornberg, från Örebro Rättighetscenter och Elvir Gigovic från Byrån för Lika Rättigheter i Kista som representanter. Tyngdpunkten låg på situationen för romer, HBTQ-frågor och våld mot kvinnor. Årets milstolpe Sveriges Antidiskrimineringsbyråer driver en ständig kamp mot diskriminering och för alla människors lika rätt. Under 2009 var det flera händelser som visade på att det går att förändra och skapa ett mer accepterande samhälle. Den 1 januari började exempelvis en ny diskrimineringslag att gälla. Lagen innebär, förutom ett skydd mot diskriminering i samband med kön, etnicitet, religion, funktionshinder och sexuell läggning, även ett skydd för personer som diskrimineras i samband med ålder eller könsidentitet eller -uttryck har också varit ett speciellt år för Sveriges Antidiskrimineringsbyråer i och med att Regeringsrätten den 29 september ändrade svensk rättspraxis och gav vuxna personer möjlighet att själva bestämma sina namn oavsett juridiskt eller biologiskt kön. Jan-Olov Madeleine Ågren, som arbetar på Röda Korsets byrå mot diskriminering i Norrbotten, hade nekats av Skatteverket att få lägga till Madeleine i sitt förnamn. Kerstin Burman, från Byrån för Lika Rättigheter i Kista, tog sig an ärendet och fick slutligen rätt i alla tre rättsliga instanserna. Den nya praxisen innebär att Skatteverket inte längre har rätt att tolka lagen mot vuxna människors egna önskningar och säga nej till ett förnamn, oavsett om det traditionellt sett anses vara kvinnligt eller manligt. Många människor som tidigare fått avslag eller inte vågat ändra sina namn med rädsla för att få avslag kommer nu att få en korrekt och icke-diskriminerande bedömning av Skatteverket. Kontaktuppgifter: Vill du veta mer om Sveriges Antidiskrimineringsbyråer eller komma i kontakt med någon av de lokala byråerna gå in på Har du frågor som gäller press och media kontakta Pressansvarig Vida Paridad på telefon Årsrapporten är framtagen av Linda Höglin och Vida Paridad vid Örebro Rättighetscenter. Publikationen har givits ut med stöd av EUkommissionens Generaldirektorat för sysselsättning, socialpolitik och lika möjligheter. Innehållet i publikationen motsvarar inte nödvändigtvis EUkommissionens ståndpunkter.