FN-organisationens inflytande över demokratiseringsprocessen i Kosovo

Transkript

1 FN-organisationens inflytande över demokratiseringsprocessen i Kosovo C-uppsats i statsvetenskap VT 2007 Författare: Pehr Stomrud Handledare: Daniel Silander Examinator: Lennart Bergfeldt

2 Abstract In my paper I have examined the United Nations role in the democratization of Kosovo. In order to complete this purpose I have asked two questions How has the UN contributed to the democratization of Kosovo that has taken place so far? What advantages and/or disadvantages has the UN presence in Kosovo had from a democratic perspective? The method I have used in my paper is a qualitative one, and more specified a qualitative text analysis. This means that I have examined a rather small number of sources, but in return I have analyzed these sources very carefully. In addition to the choice of a qualitative method I have used Robert A. Dahl s theory about polyarcy as a definition of democracy. The results from my analysis are that the UN has done some work in favour of the democratization of Kosovo, but the UN has also acted in a way which restrains democratization of Kosovo in many ways. The main reason why the UN hinders the democratization of Kosovo is it s unwillingness to let go of its power over the region to the local officials. Key words: FN, Kosovo, demokratisering, Robert A. Dahl, institutioner, UNMIK

3 Förkortningar FN: Förenta Nationerna NATO: North Atlantic Treaty Organization UCK: Ushtria Çlirimtare e Kosovës UNMIK: United Nations Mission in Kosovo SRSG: Special Representative of the Secretary-General for Kosovo KFOR: Kosovo Force OSSE: Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa

4 Innehållsförteckning 1 INTRODUKTION BAKGRUND SYFTE FRÅGESTÄLLNINGAR AVGRÄNSNINGAR UPPLÄGG TEORI DEMOKRATISERING NATIONELLA OCH INTERNATIONELLA FAKTORER SOM GYNNAR DEMOKRATISERING DEMOKRATI OCH RAMVERK SUMMERING TIDIGARE FORSKNING METOD OCH MATERIAL METOD MATERIAL KÄLLKRITIK EMPIRI FN:S INSTÄLLNING TILL DEMOKRATI OCH DEMOKRATISERING KOSOVO UR ETT HISTORISKT PERSPEKTIV KOSOVOKRIGET FN:S NÄRVARO OCH ARBETE I KOSOVO ANALYS SAMMANFATTNING SLUTSATSER REFERENSER... 44

5 1 1 Introduktion I detta kapitel kommer jag att presentera bakgrunden till min uppsats (avsnitt 1.1). Detta följs av en presentation av uppsatsens syfte samt frågeställningar i avsnitt 1.2 respektive avsnitt 1.3. Vidare ger jag en presentation av uppsatsens avgränsningar i avsnitt 1.4, varefter kapitlet avslutas med en beskrivning av kapitlets upplägg i avsnitt Bakgrund Förenta Nationerna (FN) är en sammanslutning som bildades 1945 och har idag 192 medlemsstater. Tanken med FN är att denna sammanslutning ska verka för fred i världen genom samarbete mellan stater. Sammanslutningen, som är en efterträdare till Nationernas Förbund (NF), grundades 1945 i samband med andra världskrigets slut. FN:s organisation består av sex huvudorgan; Säkerhetsrådet, Generalförsamlingen, Internationella Domstolen, Ekonomiska och social rådet, Förvaltarskapsrådet och Sekretariatet. Av dessa har Säkerhetsrådet störst makt. Utöver huvudorganen består FN:s organisation av ett antal andra underorgan. 1 FN har ingen officiell målsättning att stödja demokrati. Genom organisationens arbete (t.ex. för fred och mänskliga rättigheter, för att jordens befolkning ska få en förbättrad livskvalité eller assistans vid val) kan man säga att FN åtminstone indirekt främjar demokratiseringen av världens stater och regioner. Mer konkret kan detta främjande av staters och regioners demokratisering gå till på så sätt att FN t.ex. hjälper till att bygga upp demokratiska institutioner (parlament m.m.) eller ger assistans (med t.ex. observatörer eller teknisk assistans) vid anordnandet av demokratiska val. 2 Ett exempel på en region där FN genom sitt arbete försöker främja demokratisering är Kosovo. Kosovo utgör en region i södra Serbien, och är till ytan ungefär lika stort som Skåne. Regionen administreras av FN sedan Kosovokrigets slut Frågan om Kosovos självständighet är en mycket aktuell fråga; förhandlingar mellan serber och kosovoalbaner har pågått under 2006 och början av Befolkningen består till ca 90 % Newman, Edward, 2004, UN Role in Promoting Democracy: Between Ideals and Reality, s 16-19, s 184, United Nations University Press

6 2 av albaner och den största minoriteten är serber. Kosovo var under en stor del av talet en självständig provins i den jugoslaviska delrepubliken Serbien, men 1989 avskaffade Serbiens dåvarande president Slobodan Milosevic Kosovos självständighet. Avskaffandet av Kosovos självständighet, i kombination med ett antal diskriminerande lagar som infördes under samma period, ledde till en starkt försämrad livssituation för kosovoalbanerna. 3 År 1996 inledde Kosovos befrielsearmé (UCK) gerillakrigföring gentemot det serbiska styret. Under de följande åren skulle konflikten med några få avbrott eskalera alltmer, och framförallt under år 1999 började Milosevics styrkor med en omfattande etnisk rensning av kosovoalbaner i Kosovo (även om etnisk rensning hade förekommit redan under de tidigare åren av kriget), vilket innebar avrättningar och fördrivningar. Hundratusentals människor flydde från Kosovo, och NATO-ledningen kände sig till följd av FN:s tvekande över hur de skulle agera tvungna att försvara kosovoalbanerna gentemot de serbiska styrkorna. Under flera veckor genomförde NATO flyganfall gentemot serbiska mål i Serbien och Kosovo, vilket till slut tvingade de serbiska styrkorna att retirera. NATO:s flyganfall var kontroversiella bl.a. därför att de inte hade stöd från FN. 4 Efter kriget har FN-organisationen UNMIK (United Nations Mission in Kosovo) upprättats och tagit över styret av Kosovo, där den har försökt stödja återuppbyggnaden av samhället. Detta arbete har emellertid inte varit speciellt framgångsrikt; bl.a. finns det omfattande ekonomiska och sociala problem i Kosovo, och missnöjet med UNMIK:s närvaro i regionen växer. UNMIK har även visat sig oförmöget att skydda de olika folkgrupperna (kosovoalbaner och serber såväl som andra minoritetsgrupper) i Kosovo från varandra. 5 3 Nilsson, Jonas, 2004, Kosovo under FN-styre, s 5-6, Utrikespolitiska Institutet, 4 Nilsson, Jonas, 2004, Kosovo under FN-styre, s 6-8, Utrikespolitiska Institutet, Janzekovic, John, 2006, The Use of Force in Humanitarian Intervention: Morality and Practicalities, s , Ashgate Publishing Limited, Newman, Edward, 2004, UN Role in Promoting Democracy: Between Ideals and Reality, s , United Nations University Press 5 Nilsson, Jonas, 2004, Kosovo under FN-styre, s 6-9, s 28-30, Utrikespolitiska Institutet

7 3 Att UNMIK:s närvaro i Kosovo inte är problemfri är uppenbart. Samtidigt är det inte lika uppenbart hur framgångsrik FN-organisationen har varit ur demokratisk synvinkel i Kosovo. Just hur framgångsrik denna organisation har varit ur demokratisk synvinkel är den grundläggande undring som min uppsats utgår ifrån. 1.2 Syfte Mot ovanstående bakgrund blir syftet med min uppsats att undersöka FN:s roll i demokratiseringen av Kosovo Min undersökning är viktig att göra då den bidrar till forskningen kring internationella faktorer som gynnar demokratisering. Studien bidrar till forskningen kring hur globala aktörer såsom FN kan bidra, och bidrar, till demokratiseringen av regioner. Ett andra bidrag med studien blir en ökad kunskap om Kosovo och denna regions politiska situation. En begränsning med den här typen av studie blir möjligheten att generalisera utifrån studiens resultat, då jag endast ska undersöka ett specifikt område (d.v.s. göra en fallstudie). Anledningen att jag har valt att undersöka just Kosovo beror på att jag är intresserad av denna regions politiska utveckling, som känns mycket aktuell då det under det senaste året har pågått förhandlingar mellan kosovoalbaner och serber under FNmedling om regionens framtida status. 1.3 Frågeställningar För att kunna genomföra syftet med min uppsats behöver jag svara på följande frågor: Hur har FN bidragit till den demokratisering av Kosovo som har skett hittills? Vilka positiva och/eller negativa effekter har FN:s närvaro i Kosovo haft ur ett demokratiskt perspektiv?

8 4 1.4 Avgränsningar I min uppsats kommer jag inte att studera hur någon annan internationell aktör än FN kan sägas ha bidragit till demokratiseringen av Kosovo. Jag kommer inte heller att studera vad FN har gjort i Kosovo förutom sådant arbete som kan relateras till demokratisering. Tidsmässigt kommer jag att begränsa mig till tiden efter Kosovokrigets slut 1999 fram tills idag, även om jag för smidighetens skull kommer att ge en snabb historisk översikt av Kosovo såväl som en beskrivning av händelseförloppet under Kosovokriget Upplägg Upplägget i min uppsats ser ut på så sätt att jag härnäst i kapitel 2 kommer att presentera en del av den teorimassa om demokrati och demokratisering som finns. Kapitel 2 innehåller även det ramverk som jag utgår ifrån i min analys. I kapitel 3 beskriver jag tidigare forskning kring FN:s roll i Kosovo. I kapitel 4 presenterar jag mitt val av metod och material jag har valt att använda mig av. Kapitel 4 innehåller även en källkritisk diskussion kring nämnda material. I kapitel 5 ger jag en bakgrundsbild till FN:s allmänna inställning till demokrati och demokratisering. Kapitel 5 innehåller även en kort beskrivning av Kosovos historia, vilket bl.a. inkluderar en beskrivning av Kosovokriget som varade mellan åren I slutet av kapitel 5 ger jag även en kort beskrivning av FN:s närvaro och arbete i Kosovo. Tanken med kapitel 5 är att det ska fungera som en bakgrundsbild till min analys samt räta ut eventuella frågetecken kring vissa av de händelser jag beskriver i följande kapitel. Kapitel 6 består av själva analysen och i kapitel 7 sammanfattar jag min analys. Slutligen presenterar jag i kapitel 8 mina slutsatser angående FN:s roll i demokratiseringen av Kosovo.

9 5 2 Teori Tanken med detta kapitel är att ge en teoretisk bakgrund till uppsatsen samt presentera den teori vilken jag baserar min analys på. Kapitlet inleds med en genomgång av fenomenet demokratisering i avsnitt 2.1, följt av en beskrivning av nationella och internationella faktorer som gynnar demokratisering i avsnitt 2.2. Sedan följer en genomgång av begreppet demokrati samt en presentation av mitt ramverk i avsnitt 2.3. Slutligen sammanfattar jag kapitlet i avsnitt Demokratisering För att kunna studera demokratisering måste man ha en uppfattning om vad som menas med fenomenet demokratisering. Väldigt enkelt kan man säga att demokratisering är politiska förändringar i riktning mot demokrati i ett samhälle. Mer konkret kan demokratisering för det första sägas innebära att statsmakten i ett samhälle går från oansvarig till ansvarig gentemot medborgarna (d.v.s. i ett demokratiskt samhälle står statsmakten till svars för sina handlingar inför medborgarna, till skillnad från i ett odemokratiskt samhälle). Politiska förändringar i riktning mot demokrati i ett samhälle innebär också uppkomsten av fria och rättvisa val (till skillnad från situationen tidigare i nämnda samhälle där val antingen inte förekom, och om de förekom var ofria och orättvisa). Vidare innebär politiska förändringar i riktning mot demokrati en händelsekedja från kraftigt inskränkta civila och politiska rättigheter till bättre skyddade civila och politiska rättigheter. Slutligen innebär politiska förändringar i riktning mot demokrati även uppkomsten av fria föreningar, till skillnad från situationen tidigare i nämnda samhälle där fria föreningar antingen inte existerade, och om de existerade var relativt ofria. 6 Historiskt kan man enligt många demokratiseringsforskare (med Samuel Huntington i spetsen) se s.k. vågor av demokratisering. Med vågor menar man perioder då många stater har demokratiserats, som sedan följts av perioder av motvågor då demokratin istället har gått tillbaka. Huntington talar i sin bok The Third Wave om tre vågor av 6 Potter, David; Goldblatt, David; Kiloh, Margaret; Lewis, Paul m.fl. Democratization, 1997, s 3, s 6, Polity Press

10 6 demokratisering, där det också har förekommit två motvågor. Den första vågen av demokratisering var lång (från år 1828 till år 1926). Denna våg startade med revolutionerna i Amerika och Frankrike och spred sig över tid till många stater i Västeuropa såväl som till Kanada, Australien, Nya Zeeland och delvis till Sydamerika. 7 Den första demokratiseringsvågen följdes sen av en motvåg under perioden Detta var en tidsperiod då fascismen och nazismen gick starkt framåt i världen. Under den andra demokratiseringsvågen ( ) blev bl.a. de f.d. axelmakterna från andra världskriget demokratiserade tillsammans med Grekland såväl som andra stater i Sydamerika och Latinamerika. Den andra demokratiseringsvågen följdes av en andra motvåg under perioden I Sydamerika, Latinamerika och i Asien genomfördes under denna tidsperiod flera militärkupper som störtade demokratin i dessa länder, och detsamma skedde i Grekland. Samtidigt bildades många nya stater då kolonierna blev självständiga, och de flesta av dessa blev diktaturer. Den tredje demokratiseringsvågen inleddes enligt Huntington Under denna våg har över 30 stater demokratiserats i Europa, Latinamerika och Asien. Andra stater har under samma tidsperiod genomgått en omfattande liberalisering, där även de demokratiska krafterna har stärkts och fått mer legitimitet. 9 Den tredje vågen har med andra ord varit mycket omfattande. Daniel Silander menar i sin doktorsavhandling att denna våg tog slut år 1995 i och med demokratiseringen av fler stater i Central- och Östeuropa. 10 Daniel Silanders och Thomas Denk skriver i sin bok Att studera demokratisering fenomenet, förloppet, förutsättningarna & framtiden att det finns fyra sätt att se på demokratisering. För det första kan man utgå från demokratiseringens utfall, där misslyckad eller lyckad demokratisering är utfallen. Lyckad och misslyckad 7 Huntington, Samuel, 1991, The Third Wave, s 13-26, University of Oklahoma Press 8 Huntington skrev The Third Wave 1991, och han menade med andra ord att den tredje vågen då ännu inte var avslutad. 9 Huntington, Samuel, 1991, The Third Wave, s 13-26, University of Oklahoma Press 10 Silander, Daniel, 2005, Democracy From the Outside-In? The Conceptualization and Significance of Democracy Promotion, s 51, Växjö University Press

11 7 demokratisering handlar om att ett mer eller mindre demokratiskt sätt att styra samhället har skapats. 11 Vidare kan man enligt Silander och Denk utgå ifrån demokratiseringens riktning, där liberalisering, popularisering eller demokratisering är de möjliga riktningarna 12. Silander och Denk utgår här ifrån Robert A. Dahls definitioner, i vilken de beskriver vad Dahl menar med liberalisering, popularisering och demokratisering. Med liberalisering menar Dahl att graden av politisk konkurrens ökar. Politisk konkurrens kan definieras som de möjligheter till politisk opposition gentemot makthavarna som finns tillgängliga i samhället. Med popularisering menar Dahl istället att graden av politisk inklusion ökar. Politisk inklusion kan i sin tur definieras som hur stor andel av befolkningen som har möjlighet att delta i den politiska oppositionen och konkurrensen. Slutligen menar Dahl med demokratisering att både den politiska konkurrensen såväl som den politiska inklusionen ökar. 13 Ett tredje sätt att se på demokratisering enligt Silander och Denk är att utgå ifrån demokratiseringens resultat, där de möjliga resultaten är fullständig eller ofullständig demokratisering. Vid en fullständig demokratisering inrättas samtliga demokratiska institutioner, medan vid en ofullständig demokratisering inrättas endast ett fåtal av dessa demokratiska institutioner. Slutligen hävdar Silander och Denk att ett fjärde sätt att se på demokratisering är att se på fenomenet som ett förlopp, i vilket de menar att det finns fyra faser; enhetsfas, upplösning, övergång och konsolidering. För att en demokratisering av ett samhälle ska kunna genomföras krävs det för det första att processerna där samhället bildas är genomförda (enhetsfasen). Upplösningsfasen är den period under vilken de ickedemokratiska krafterna i samhället förlorar sin makt över samhället (liberalisering). Övergångsfasen är perioden då arbetet för att skapa möjligheter att styra samhället 11 Denk, Thomas och Silander, Daniel, Att studera demokratisering - fenomenet, förloppet, förutsättningarna & framtiden, s 26-27, Santèrus förlag 12 Denk, Thomas och Silander, Daniel, Att studera demokratisering - fenomenet, förloppet, förutsättningarna & framtiden, s 26-27, Santèrus förlag 13 Ovanstående beskrivningar av vad Dahl menar med liberalisering, popularisering och demokratisering presenteras av Denk och Silander i deras bok Att studera demokratisering - fenomenet, förloppet, förutsättningarna & framtiden, s 14

12 8 demokratiskt påbörjas. Slutligen förstärks valdemokratin (d.v.s. fria val av statsledare) i konsolideringsfasen. 14 Mitt eget sätt att se på demokratisering (utifrån de fyra ovan nämnda sätten) är att främst utgå från dess (demokratiseringens) riktning, då demokratiseringens möjliga riktningar knyter an till Robert A. Dahls definition av polyarki, som är den teori som jag kommer att använda mig av i min uppsats (se nedan). Samtliga av de sju institutioner som ingår i Dahls definition av polyarki handlar nämligen på ett eller annat sätt om graden av politisk konkurrens och politisk inklusion i det aktuella samhället. 15 Mer konkret innebär mitt val att i första hand utgå ifrån demokratiseringens riktning att jag främst kommer att undersöka faktorer som kan knytas an till begreppen politisk konkurrens och politisk inklusion i Kosovo. Sådana faktorer kan t.ex. vara valdeltagande eller yttrandefrihet m.m. 2.2 Nationella och internationella faktorer som gynnar demokratisering Forskningen kring faktorer som påverkar graden av demokratisering har främst fokuserats på nationella faktorer, och internationella faktorer har hamnat i skymundan. Fokusen på de nationella faktorerna har enligt Silander bl.a. berott på de internationella faktorernas komplexitet. Det har helt enkelt varit mer bekvämt för demokratiseringsforskarna att fokusera på de nationella faktorerna. Silander går emellertid i sin doktorsavhandling grundligt igenom både de nationella och de internationella faktorer som påverkar graden demokratisering. 16 Vad gäller de nationella faktorer som gynnar demokratisering summerar Silander dessa genom att dela in faktorerna i tre kategorier; socioekonomiska, kulturella och politiska faktorer. Silander ser ett samband mellan socioekonomiska faktorer och demokratisering; välfärd tenderar att leda till demokratisering. Rörande de kulturella faktorer som gynnar demokratisering observerar Silander ett samband mellan olika kulturers inställning till 14 Denk, Thomas och Silander, Daniel, Att studera demokratisering - fenomenet, förloppet, förutsättningarna & framtiden, s 26-27, Santèrus förlag 15 Dahl, A. Robert, 1989, Demokratin och dess antagonister, s , Yale University Press 16 Silander, Daniel, 2005, Democracy From the Outside-In? The Conceptualization and Significance of Democracy Promotion, s 62, Växjö University Press

13 9 demokrati och grad av demokratisering i dessa samhällen. Politiska faktorer som enligt Silander gynnar demokratisering är politiska strukturer och eliter som är prodemokratiska. Speciellt politiska eliter är viktiga för att utforma institutioner som underlättar demokratiseringen av samhället. Som delvis framgick av texten ovan menar Silander att socioekonomiska, kulturella och politiska nationella faktorer som gynnar demokrati antingen består av samhällets struktur eller av aktörer i samhället. Silander observerar att demokratiseringsforskare runtom i världen traditionellt har studerat strukturer, men på senare tid även börjat studera aktörer. Aktörer kan t.ex. vara olika politiska grupperingar, och strukturer är hur samhället är uppbyggt och fungerar. T.ex. består de socioekonomiska faktorerna som gynnar demokratisering enligt Silander av strukturella faktorer såsom modernisering och klasstruktur i samhället. De kulturella faktorerna som gynnar demokratisering består dels av aktörer såsom olika nationella organisationer (s.k. NGO s), men även av strukturella faktorer såsom prodemokratiska värderingar (inom samhällstrukturen) och det civila samhället (som kan motverka en antidemokratisk statsapparatur). Slutligen menar Silander att de politiska faktorerna som gynnar demokratisering består både av aktörer såsom eliter och av den stora befolkningsmassan (där kompromisser mellan politiska eliter tenderar att gynna demokratiseringsprocessen) såväl som av strukturella faktorer, där demokratiskt utformade institutioner gynnar demokratiseringsprocessen. 17 Tatu Vanhanen menar i sin bok Prospects of Democracy att demokratisering uppstår då maktresurser har spridits ut så pass mycket i samhället att ingen grupp av människor kan trycka ner andra konkurrerande grupper. När ett sådant politiskt läge uppstår blir det omöjligt för en styrande grupp att behålla sin tidigare dominerande maktstatus i samhället. 18 Detta är med andra ord ett exempel på en nationell faktor (utspridning av resurser i samhället) som gynnar demokratisering. Georg Sörensen ger i sin bok Democracy and Democratizaion en utförlig beskrivning av främst nationella faktorer som är gynnande för demokratisering. Sörensens beskrivning av dessa faktorer har mycket gemensamt med Silanders indelning av nationella faktorer som 17 Silander, Daniel, 2005, Democracy From the Outside-In? The Conceptualization and Significance of Democracy Promotion, s 62-78, Växjö University Press 18 Vanhanen, Tatu, 1997, Prospects of Democracy - A study of 172 countries, s 5, Routledge

14 10 gynnar demokratisering (se ovan). För det första menar Sörensen att modernisering och välstånd gynnar demokratisering. Orsaken till detta är att modernisering och välstånd för med sig andra faktorer som gynnar demokratisering, såsom läskunnighet, utbildning, urbanisering och massmedias framväxt. Vidare menar Sörensen att den politiska kulturen i ett samhälle kan gynna demokratisering, även om den politiska kulturen likaväl kan göra en demokratisering av samhället svårare att genomföra. En tredje faktor som enligt Sörensen gynnar demokratisering är klasstrukturen i samhället. Stora medel- och arbetarklasser gynnar demokratisering, då dessa klasser tenderar att motsätta sig överklassen (vilken i sin tur tenderar att motsätta sig demokratisering). Slutligen menar Sörensen att även externa faktorer kan gynna demokratisering. Dessa externa (d.v.s. internationella) faktorer kan t.ex. vara ekonomiska, politiska och ideologiska krafter. 19 För att återgå till Silander menar han att det finns två huvudgrupper av internationella faktorer som gynnar demokratisering; demokratifrämjande (democracy promotion) och demokratispridning (democracy diffusion). Demokratifrämjande går enligt Silander till på så sätt att nationella aktörer utsätts för prodemokratiskt tryck utifrån (d.v.s. från aktörer utanför statens gränser). FN:s verksamhet i Kosovo är ett exempel på demokratifrämjande. Vidare menar Silander att det finns tre olika typer av demokratifrämjande; villkorligt samarbete (conditional cooperation), kontroll (control), och smitta (contagion). Villkorligt samarbete går till på så sätt att om en regim väljer att samarbeta får den vissa morötter (fördelar) av den aktör eller de aktörer som riktar sina demokratiseringsförsök gentemot regimen i fråga. För att ta del av dessa morötter måste regimen emellertid uppfylla vissa villkor som bestäms av aktören eller aktörerna (beroende på situationen). Kontroll går istället till på så sätt att aktörer utanför en icke-demokratisk stats gränser medvetet och kraftfullt agerar för att starta en demokratiseringsprocess i den aktuella staten. Silander beskriver det som att den demokratifrämjande aktören (eller de demokratifrämjande aktörerna) marknadsför demokrati som ett vaccin mot ickedemokrati. Slutligen beskriver Silander smitta som en neutral, icke-tvingande och främst 19 Sörensen, Georg, 1998, Democracy and Democratization, s 24-26, Westview press

15 11 oavsiktlig påverkan i riktning mot demokratisering. Tanken bakom smitta är att den ickedemokratiska staten i fråga ska lära sig genom iakttagelse. Demokratispridning (democracy diffusion) fungerar enligt Silander istället på så sätt att aktörer som i allmänhet agerar på nationell nivå sprider globala och regionala idéer om demokratisering till den nationella nivån. Sådana aktörer måste med andra ord ha god kännedom om vad som pågår utomlands. 20 För att använda Silanders ord kan FN:s verksamhet i Kosovo beskrivas som demokratifrämjande med underkategorin kontroll, d.v.s. FN har medvetet och på ett relativt kraftfullt (beroende på hur man ser på saken) sätt agerat för att starta en ordentlig demokratiseringsprocess i Kosovo. 2.3 Demokrati och ramverk Demokratisering leder till demokrati, och demokrati kan definieras på många olika sätt. Huntington definierar ett politiskt system som demokratiskt om de mäktigaste beslutsfattarna i samhället väljs genom fria, periodiska val där kandidater kan ställa upp fritt, och där i stort sett hela den vuxna befolkningen har rätt att rösta. 21 Vanhanen beskriver demokrati som ett politiskt system där olika grupper har rätt att tävla om makten. Vidare menar Vanhanen att beslutsfattarna väljs av folket, och därmed är de ansvariga inför folket. Andra demokratiforskare (såsom Larry Diamond, Juan J. Linz och S.M. Lipset) betonar även vikten av civila och politiska rättigheter (såsom tal- och tryckfrihet såväl som frihet att bilda och gå med i organisationer av olika slag) i sina definitioner av demokrati. 22 En av de mest kända definitionerna (och mer avancerad än de ovan beskrivna definitionerna) av demokrati är Robert Dahls definition, som han emellertid kallar polyarki. Polyarki är enligt Dahl ett politiskt system som karakteriseras av sju institutioner. Dahl menar att samtliga av polyarkins sju institutioner är nödvändiga för att 20 Silander, Daniel, 2005, Democracy From the Outside-In? The Conceptualization and Significance of Democracy Promotion, s 78-88, Växjö University Press 21 Huntington, Samuel, 1991, The Third Wave, s 6, University of Oklahoma Press 22 Vanhanen, Tatu, 1997, Prospects of Democracy - A study of 172 countries, s 28-31, Routledge

16 12 komma så nära skapandet av en storskalig demokrati som möjligt. Vidare menar Dahl att ett politiskt system endast kan klassas som en polyarki om samtliga dessa sju institutioner förekommer. Dessa sju institutioner är med Dahls egna ord: 1. Valda befattningshavare. Kontrollen över myndigheternas politiska beslut ligger enligt författningen hos valda befattningshavare. 2. Fria och opartiska val. De valda befattningshavarna utses i regelbundet återkommande och opartiska val, där tvångsinslag är mycket begränsade. 3. Allmän rösträtt. Praktiskt taget alla vuxna har rösträtt vid valen av befattningshavare. 4. Rätt att kandidera i val. Praktiskt taget alla vuxna har rätt att kandidera till de offentligt valda befattningarna, även om åldersgränsen kan vara högre för att inneha en vald befattning än för att rösta 5. Yttrandefrihet. Medborgarna har rätt att uttrycka sina åsikter om politiska frågor i vid bemärkelse, utan att riskera allvarliga straff. Detta innefattar kritik av makthavarna, staten, regeringen, det socioekonomiska systemet och den förhärskande ideologin. 6. Alternativa informationskällor. Medborgarna har rätt att söka alternativa informationskällor. Sådana finns och är lagligt skyddade. 7. Församlingsfrihet. För att säkra sina olika rättigheter, inklusive dem som angetts ovan, har medborgarna också rätt att bilda relativt oberoende föreningar och organisationer, däribland politiska partier och intressegrupper. 23 Dessa sju polyarki-institutioner kommer att fungera som ett ramverk i min analys, d.v.s. det är utifrån dessa institutioner som jag kommer att strukturera min uppsats. Därmed blir Dahls definition av en polyarki den definition av demokrati som jag utgår ifrån i min uppsats. Genom att undersöka huruvida FN har lyckats 24 etablera Dahls sju polyarkiinstitutioner i Kosovo menar jag därmed att jag ska kunna säga att jag har genomfört syftet med uppsatsen, d.v.s. att undersöka FN:s roll i demokratiseringen av Kosovo. 23 Dahl, A. Robert, 1989, Demokratin och dess antagonister, s , Yale University Press 24 Med lyckats menar jag inte att FN har som medvetet mål att etablera dessa sju polyarki-institutioner i Kosovo, utan en eventuell etablering av dessa institutioner har istället följt av FN:s allmänna arbete för demokrati i denna region.

17 13 Givetvis kommer jag därmed endast kunna göra anspråk på att ha undersökt FN:s roll i etablerandet av Dahls definition av demokrati i Kosovo. Hade jag valt att utgå från någon annan definition av demokrati kanske jag hade dragit andra slutsatser om FN:s roll i demokratiseringen av Kosovo än vad jag nu kommer att göra. 2.4 Summering Forskningen kring demokratisering och demokrati är omfattande och jag har därmed bara presenterat en ganska ytlig bild av denna forskning. Generellt kan man se demokratisering som politiska förändringar i riktning mot demokrati. Historiskt kan man observera tre vågor av demokratisering och två motvågor. Den första vågen ledde till att främst västerländska stater demokratiserades, men kulminerade i en motvåg, där rörelser såsom fascism och nazism gick framåt i världen på bekostnad av demokrati. Den andra demokrativågen följde efter andra världskriget där de f.d. axelmakterna demokratiserades tillsammans med stater i bl.a. Sydamerika och Latinamerika. Även denna andra demokrativåg följdes av en motvåg, där stater i främst Sydamerika, Latinamerika och Asien utsattes för statskupper och blev icke-demokratier. Den tredje demokrativågen var mycket omfattande där över 30 stater runtom i världen demokratiserades. Ett stort antal andra stater har liberaliserats och demokratiska krafter har vuxit och fått mer legitimitet även i många icke-demokratiska stater. Forskningen kring faktorer som gynnar demokratisering har fokuserats främst på nationella faktorer, då de internationella faktorerna har varit mer komplexa. De nationella faktorerna kan enligt Silander delas in i socioekonomiska, kulturella och politiska faktorer som gynnar demokratisering. Andra forskare (såsom Vanhanen och Sörensen) betonar även vikten av t.ex. spridning av maktresurser och grad av modernisering i ett samhälle som viktiga demokratiseringsgynnande faktorer. De internationella faktorerna kan i sin tur delas in i demokratifrämjande och demokratispridning. I min uppsats är det givetvis främst de demokratifrämjande faktorerna som är av intresse. Demokrati kan enkelt beskrivas som ett politiskt system där de politiska makthavarna väljs i fria, återkommande val, där kandidater kan ställa upp fritt och i stort sett hela den

18 14 vuxna befolkningen har rätt att rösta. Makthavarna är (bl.a. genom möjligheten att de kan väljas bort i nämnda val) ansvariga inför medborgarna, d.v.s. deras (makthavarnas) rätt till makten är inte garanterad. Även civila och politiska rättigheter såsom tal- och tryckfrihet och rätten att bilda och gå med i oberoende föreningar är viktiga för att ett politiskt system ska kunna definieras som demokratiskt. Alla dessa faktorer finns med i Robert A. Dahls definition av demokrati som han emellertid kallas för polyarki. Dahl menar att en polyarki karakteriseras av sju institutioner. Dessa institutioner kommer i min uppsats att fungera som ett ramverk utifrån vilket jag kommer att strukturera min analys. Därmed blir Dahls polyarki-teori den definition av demokrati som jag kommer att utgå ifrån i min uppsats när jag analyserar FN:s roll i demokratiseringen av Kosovo. Resonemanget i detta kapitel går att illustrera med hjälp av en tabell bestående av flera olika faktorer. För det första finns det som jag beskrev i avsnittet om demokratisering ovan flera olika aspekter av demokratisering att utgå ifrån. I min tabell använder jag mig av Silanders och Denks fyra presenterade utgångspunkter för att undersöka fenomenet demokratisering. Dessa utgångspunkter är följande; demokratiseringens utfall, riktning, resultat eller förlopp. För det andra finns det dels nationella faktorer och dels internationella faktorer som gynnar demokratisering. För det tredje finns det flera olika typer av nationella faktorer som påverkar graden av demokratisering i ett samhälle. För att använda sig av Silanders indelning kan dessa nationella faktorer delas in i socioekonomiska, kulturella och politiska faktorer. För det fjärde finns det flera olika typer av internationella faktorer som påverkar graden av demokratisering i ett samhälle. Då Silander på ett ingående sätt beskriver dessa internationella faktorer använder jag mig av hans två kategorier demokratifrämjande och demokratispridning. Värt att peka ut är att jag har utelämnat aspekten om den demokratiseringsfrämjande faktorn är en aktör eller struktur. Anledningen till detta är att denna tabell skulle bli för ostrukturerad om jag tog med nämnda aspekt. Jag illustrerar min tabell nedan.

19 15 Aspekt av fenomenet demokratisering att fokusera på Typer av faktorer (ur ett geografiskt perspektiv)? Typer av gynnsamma faktorer för demokratisering (både nationella och internationella faktorer)? 1. Utfall 2. Riktning 3. Resultat 4. Förlopp 1. Nationella 2. Internationella 1. Socioekonomiska 2. Kulturella 3. Politiska 4. Demokratifrämjande 5. Demokratispridning Intention med min tabell är att det ska fungera som en sammanfattning och illustration av resonemanget i detta kapitel, som förhoppningsvis underlättar läsarens förståelse av detta kapitel. Tabellen kan även kopplas samman med hur jag tänker strukturera min analys. Då jag kommer att utgå ifrån Robert A. Dahls sju polyarki-institutioner kommer jag (som jag skrev i avsnitt 2.1) att främst fokusera på demokratiseringens riktning. Samtliga av de sju institutioner som ingår i Dahls definition av polyarki handlar nämligen på ett eller annat sätt om graden av politisk konkurrens och politisk inklusion i det aktuella samhället. FN i sig är en internationell aktör och etablerandet av Dahls sju polyarki-institutioner i Kosovo kan beskrivas som demokratifrämjande, då FN är en utomstående aktör som utövar demokratiskt tryck gentemot nationella aktörer i regionen Dahl, A. Robert, 1989, Demokratin och dess antagonister, s 345, Yale University Press, Silander, Daniel, 2005, Democracy From the Outside-In? The Conceptualization and Significance of Democracy Promotion, s 78-88, Växjö University Press

20 16 3 Tidigare forskning Jag har inte funnit några mer djupgående analyser av FN:s närvaro och arbete i Kosovo. Av det material som jag har tagit del av är det förutom FN-administrationen i Kosovos officiella hemsida endast Edward Newmans bok UN Role in Promoting Democracy: Between Ideals and Reality och Jonas Nilssons rapport Kosovo under FN-styre som i någon större utsträckning behandlar FN:s närvaro och arbete i Kosovo. Dessa båda källor tar även upp den demokratiska aspekten av FN:s närvaro och arbete i Kosovo. Edward Newman konstaterar i sin bok att FN:s roll i Kosovo är unik och att åtagandet är ett av FN:s mest ambitiösa, då FN inte bara har till uppgift att bevara freden utan även bygga upp demokratiska institutioner i regionen. Vidare menar Newman att de problem som har uppstått i FN:s arbete i Kosovo bl.a. är orsakat av FN:s dåliga samarbete med NATO såväl som med andra externa aktörer. FN-administrationen i Kosovo är också alltför byråkratisk enligt Newman. Bland de positiva aspekterna av FN:s arbete i Kosovo nämner Newman framförallt skapandet av en polisstyrka i regionen. Slutligen drar Newman slutsatsen att det är Kosovos lokalbefolkning när det väl kommer till kritan måste stå för den avgörande inputen ( decisive input ) för en lyckad demokratisering av regionen. 26 Även Jonas Nilsson konstaterar i sin rapport att det till stor del är FN:s eget agerande som är orsaken till de problem som idag finns i Kosovo. Bl.a. har den lokala FNadministrationen i Kosovo enligt Nilsson allt för stora maktbefogenheter, som de har vägrat släppa ifrån sig till de lokalt valda befattningshavarna. Även FN:s dåliga skydd av minoriteter i Kosovo, samt brister i det av FN skapade rättsväsendet i regionen, är några av de främsta orsakerna till den brist på legitimitet som Kosovos FN-administration har Newman, Edward, 2004, UN Role in Promoting Democracy: Between Ideals and Reality, s , United Nations University Press 27 Nilsson, Jonas, 2004, Kosovo under FN-styre, s 29-30, Utrikespolitiska Institutet

21 17 4 Metod och material Detta kapitel börjar med en presentation av den metod jag kommer att använda mig av i uppsatsen i avsnitt 4.1. Sedan beskriver jag kort det material jag har valt att använda mig av i min uppsats i avsnitt 4.2, följt av en källkritisk genomgång av nämnda material i avsnitt Metod Metoden jag har valt att använda mig av är en kvalitativ sådan, då en kvalitativ metod är lämplig när man har få undersökningsfall och i gengäld vill undersöka dessa fall noggrant. Då jag kommer att undersöka endast ett fall (Kosovo), d.v.s. göra en s.k. fallstudie, är en kvalitativ metod därmed mer lämplig för min analys än en kvantitativ metod. Den sistnämnda metoden är mer lämplig då man har många undersökningsfall som man inte analyserar lika noggrant som man gör om man använder sig av en kvantitativ metod. 28 Mer specificerat kommer metoden jag använder mig av vara en kvalitativ textanalys, vilket innebär att jag noggrant kommer att analysera mina källor. På så sätt hoppas jag dels kunna identifiera huvudbudskapet i dessa källor, men också kunna identifiera detaljer i källorna. 29 Användandet av denna metod (kvalitativ textanalys) är speciellt användbart för mig då mina källor som behandlar FN:s arbete i Kosovo är relativt få till antalet, men i gengäld innehåller många detaljer. Rent konkret kommer jag att titta på hur FN i Kosovo har bidragit till skapandet av de sju institutioner som enligt Dahl alla måste förekomma för att komma så nära ett storskaligt demokratiskt system som möjligt. Här nedan följer en närmare beskrivning av hur operationaliseringen av Dahls sju institutioner kommer att gå till i min analys. Beträffande valda befattningsvare kommer jag att undersöka i vilken mån kontrollen över politiska besluten i Kosovo ligger i de valda befattningshavarnas händer. Fria och opartiska val kommer att undersökas genom att jag studerar de val som har genomförts i Kosovo. Mer konkret kommer jag att undersöka graden av opartiskhet och tvångsinslag i dessa val. Allmän rösträtt och rätt att kandidera i val kommer också att undersökas genom att jag 28 Landman, Todd, 2003, Issues and Methods in Comparative Politics, s 19, Routledge 29 Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Wängnerud, Lena, 2005, Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad, s 233, Norstedts Juridik AB

22 18 studerar valen i Kosovo, och närmare bestämt i vilken utsträckning som lokalbefolkningen har haft möjlighet att rösta och kandidera i dessa val. Yttrandefriheten kommer att undersökas genom att jag studerar möjligheterna för Kosovos lokalbefolkning att uttrycka sina politiska åsikter utan att riskera straff. Alternativa informationskällor kommer att undersökas genom att jag studerar Kosovos lokalbefolknings möjligheter att ta del av alternativa informationskällor och om dessa källor är lagligt skyddade. Församlingsfrihet kommer jag att studera genom att undersöka förekomsten av oberoende organisationer såsom politiska partier i Kosovo. Slutligen kommer jag att undersöka förekomsten av faktorer som kan kopplas till samtliga Dahls sju institutioner, såsom polis och rättsväsende. Valet av teori är grundat på att Dahls definition av polyarki är lagom avancerad och enligt mig täcker in de viktigaste aspekterna av en grundläggande demokrati. Med lagom avancerad menar jag att Dahls definition är lättförståelig samtidigt som den är tillräckligt innehållsrik för att man ska kunna koppla fakta om hur FN har påverkat demokratiseringen av Kosovo till definitionen. Ytterligare en orsak till valet av teori är att jag är familjär med den sedan tidigare. Tidsmässigt har jag samlat in och använt mig av material fram till och med januari Jag ber att läsaren har detta i åtanke då han/hon läser uppsatsen (apropå att förhandlingar om Kosovos framtida status pågick under perioden som denna uppsats skrev, och att ändringar i Kosovos politiska situation därmed kan ha skett strax efter uppsatsens tillkomst). Jag hoppas kunna inta en objektiv hållning till materialet jag ska använda mig av genom att jag i största möjliga mån möjligt ska försöka undvika att använda mig av empiriskt material som uppenbarligen är partiskt (eller som jag starkt misstänker för att vara så). Min uppfattning om källornas grad av partiskhet kommer att baseras på en källkritisk bedömning (se Källkritik-avsnittet nedan). Faktumet att jag är en utomstående observatör hoppas jag också ska bidra till objektiviteten. Genom att jag presenterar mitt tillvägagångssätt samt material tydligt (bl.a. i detta kapitel) stärker jag uppsatsens intersubjektivitet. Detta begrepp kan beskrivas som möjligheten för andra forskare att

23 19 kunna genomföra studien och komma fram till samma slutsatser baserat på att jag har presenterat mitt tillvägagångssätt samt material tillräckligt mycket i uppsatsen. 30 Ett annat viktigt ämne att diskutera är uppsatsens grad av validitet. Validitet kan beskrivas som överensstämmelse mellan uppsatsens teoretiska definition och dess operationella indikator. Uttryckt på ett annat sätt handlar validitet om att man undersöker det man utger sig för att undersöka. 31 I min uppsats innebär alltså god validitet att jag med mitt ramverk verkligen mäter FN:s roll i demokratiseringen av Kosovo. Robert A. Dahls definition av en polyarki fungerar som min teoretiska definition av demokrati. Min operationella indikator av polyarki består av att jag undersöker i vilken utsträckning de sju institutioner som enligt Dahl karakteriserar en polyarki har upprättats i Kosovo. Med andra ord är den teoretiska definitionen och den operationella indikatorn av demokrati densamma i min uppsats. Då Dahls polyarki-definition täcker in de enskilda aspekter som ingår i andra demokratidefinitioner (se teorikapitlet) innebär att man bör kunna säga att jag genom mitt ramverk (bestående av Dahls polyarki-institutioner) verkligen kommer att analysera FN:s roll i demokratiseringen av Kosovo. Begreppet validitet hänger även samman med begreppet reliabilitet. Reliabilitet kan beskrivas som frånvaron av systematiska eller slumpmässiga fel. 32 Givetvis kommer jag att iaktta noggrannhet för att undvika felaktigheter i mitt analyserande av FN: roll i demokratiseringen av Kosovo. Vidare bör Dahls utförliga beskrivning av sina polyarkiinstitutioner fungera som ett tydligt mätinstrument i min analys, vilket innebär att chansen för att jag skulle begå systemtiska eller slumpmässiga fel minskar. Det är helt enkelt svårt att misstolka vad Dahl syftar på med sina beskivningar av polyarki-institutionerna. God validitet i kombination med hög reliabilitet ger med andra ord en analys större trovärdighet. Faktumet att den teoretiska definitionen i min uppsats är identisk med dess operationella indikator, i kombination med att Dahl så utförligt beskriver 30 Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Wängnerud, Lena, 2005, Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad, s 23, Norstedts Juridik AB 31 Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Wängnerud, Lena, 2005, Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad, s 61, Norstedts Juridik AB 32 Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Wängnerud, Lena, 2005, Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad, s 67, Norstedts Juridik AB

24 20 förutsättningarna för sina polyarki-institutioner, innebär alltså att min uppsats grad av trovärdighet bör bli hög. 4.2 Material Jag har valt att använda mig av litteratur (både vanliga böcker och e-böcker samt andra skrifter) och Internetkällor som material. En del av dessa källor beskriver Kosovo och dess historia (med fokus på regionens moderna historia). Andra av dessa källor behandlar istället FN:s närvaro och arbete i Kosovo (och vissa av dessa källor behandlar även andra regioner i världen). Materialet som jag har använt mig av knyter på ett eller annat sätt an till mitt syfte och mina frågeställningar. Två källor som jag har använt mig mycket av är Edward Newmans bok UN Role in Promoting Democracy: Between Ideals and Reality och Jonas Nilssons rapport Kosovo under FN-styre. Dessa två källor tar (som jag skrev i kapitel 3) båda upp FN:s närvaro och arbete i Kosovo. 4.3 Källkritik Innan jag börjar själva den källkritiska diskussionen angående mina källor vill jag här poängtera att jag i detta delkapitel kommer att referera till mina källor som grupp. Anledningen att jag väljer att göra så är att mina källor har mycket gemensamt ur ett källkritiskt perspektiv, och att det därför vore risk för mycket upprepningar om jag valde att gå igenom dessa källor var för sig. Det finns flera aspekter som stärker eller försvagar källors trovärdighet. Rörande de källor som jag har använt mig av är det främst tre aspekter som kallas för oberoende, tendens och samtidighet som är viktiga att ta hänsyn till. 33 Tre aspekter av oberoende kan sägas vara viktiga när man ska göra en källkritisk granskning. För det första är det viktigt för en källas trovärdighet att det finns möjlighet att bekräfta berättelser. Detta innebär att en annan källa bekräftar det som den första 33 Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Wängnerud, Lena, 2005, Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad, s 304, Norstedts Juridik AB

25 21 källan uppgav. Trovärdigheten i informationen blir större om de två (eller flera) källorna är oberoende av varandra. Beträffande de källor om FN och Kosovo som jag har använt mig av tenderar de att bekräfta varandras uppgifter överlag. Vissa enskilda detaljer om händelserna i Kosovo har dock varit svårare att få bekräftade i flera källor. Vidare är avståndet mellan berättare och berättelse en viktig aspekt av oberoende (vid källkritisk granskning). Förstahandskällor är mer trovärdiga än andrahandskällor, då informationen som ges av förstahandskällor inte har hunnit bli förvrängd av olika anledningar (t.ex. genom felhörningar eller missförstånd) i samma utsträckning som i en andrahandskälla. Att de flesta av de källor jag har använt mig av säkerligen är andrahandskällor (nästan inga av författarna verkar ha varit ögonvittnen till de händelser de beskriver) talar emot mina källors trovärdighet. Den sista aspekten av oberoende är berättarens grad av oberoende. En källas trovärdighet ökar helt enkelt om upphovsmannen inte omedvetet har blivit påverkad av andra personer eller omständigheter. Gällande de källor jag har använt mig av är det framförallt de FNanställda (eller tidigare FN-anställda) upphovsmännen till de källor jag har använt mig av som omedvetet kan har blivit påverkade av deras anställning vid FN, vilket därmed kan ha lett till omedveten vinkling av deras verk. Dessa källor utgör visserligen en begränsad men än dock viktig del av mitt totala tillgängliga material. Vad gäller tendensen i de källor jag har använt mig av, d.v.s. om de medvetet är vinklade på ett eller annat sätt, så är det (precis som med det jag skrev ovan om oberoende) mest troligt att det skulle vara de källor som är skrivna av nuvarande eller f.d. FN-anställda som skulle kunna vara vinklade. Risken för tendens ökar nämligen om författarna har direkt anknytning till det de beskriver. För att delvis hantera problemet med att en del av det material jag använder mig av kan vara vinklat, och också av anledningen att det är viktigt att källor bekräftas av andra oberoende källor (som jag skrev ovan), så kommer jag att försöka undvika att använda mig av fakta som endast omnämns i en källa, då fakta som nämns i flera källor har högre trovärdighet Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Wängnerud, Lena, 2005, Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad, s , Norstedts Juridik AB

26 22 Den sista källkritiska aspekten av betydelse för de källor som jag använt mig av är dessa källors grad av samtidighet. Då Kosovokrisen hände relativt nyligen ur ett historiskt perspektiv så är källorna ganska samtida, vilket stärker dessas trovärdighet. Orsaken är att källor med tiden tenderar att förvrängas, d.v.s. sanningen förvrängs, till följd av t.ex. författares minnesfel eller medvetna ändringar av källor. 35 Sammanfattningsvis bedömer jag att mina källor har ganska god trovärdighet. De olika källorna tenderar att bekräfta varandras uppgifter, vilket stärker dessa källors trovärdighet. Vidare så är källorna relativt samtida, och beskriver därmed relativt nya händelser, vilket också stärker källornas trovärdighet. Det som talar emot mina källors trovärdighet är att de flesta av dem är andrahandskällor. Några av källorna blir också mindre trovärdiga till följd av att författarna är (eller har varit) FN-anställda, vilket ökar risken för vinkling av källorna, då de omedvetet eller medvetet kan ha gett en överdrivet positiv eller negativ beskrivning av FN:s arbete. Ändå tycker jag att fördelarna är större än nackdelarna med mina källor från ett källkritiskt perspektiv. 35 Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik; Wängnerud, Lena, 2005, Metodpraktikan Konsten att studera samhälle, individ och marknad, s , Norstedts Juridik AB