FYSIOTERAPI. Hon är där hennes hjärta vill vara Ann-Marie Zakrisson har hittat verktygen mot psykisk ohälsa i primärvården

Transkript

1 Den ledande tidningen för landets fysioterapeuter FYSIOTERAPI Tema: Kvalitet Slarv, fusk eller okunnighet varför fastnar företagare i granskningar? Förbundet tog ställning om vårdval FORSKNING Om att förebygga & behandla psykisk ohälsa på jobbet PROFILEN PALPERA, SIKTA, STICK Vi hängde med på injektionskurs Hon är där hennes hjärta vill vara Ann-Marie Zakrisson har hittat verktygen mot psykisk ohälsa i primärvården NYHETER Svar på tal om dubbla examina Mobilt team behandlar asylsökande Blodprov avslöjar din verkliga ålder

2 Irradia Specialisten på lasermedicin Vi har över 30 års erfarenhet. Tala med oss om laser. Medicinsk laser är ett bra och tidseffektivt komplement till fysioterapi. Reducerar inflammation, minskar smärta och främjar läkning. Exempel på vanliga och väldokumenterade indikationer: Axeltendinopati 17 RCT studier Effekt: 20 mm på VAS The Efficacy of Low-Level Laser Therapy for Shoulder Tendinopathy: A Systematic Review and Meta-Analysis of Randomized Controlled Trials Pubmed PMID: Nacksmärta 20 RCT studier Effekt: 20 mm på VAS Laserbehandling vid nacksmärta Lancet Dec 5;374(9705): doi: /S (09) Epub 2009 Nov 13. Review PMID: Knäartros 10 RCT studier Effekt: ca 20 mm på VAS Short-term efficacy of physical interventions in osteoarthritic knee pain. A systematic review and meta-analysis of randomised placebocontrolled trials. PMID: , m fl Behandling med lågeffektlaser är smärtfri, icke-invasiv och verkar inte ge några svåra biverkningar. Metoden är enkel att utföra, tar kort tid och kostnaden är låg per behandling. Irradia - Svensktillverkade lasrar och system för de flesta behov och budgetar. 2 Irradia Tel: laser@irradia.se

3 Innehåll Fysioterapi den ledande tidningen för landets fysioterapeuter KLINIK & PRAKTIK Vi hängde med på injektionskurs PROFILEN Ann-Marie Zakrisson tar sig an den psykiska ohälsan i primärvården AVHANDLING Styrketräning kan minska gravidas besvär 32 NYHETER Ett steg närmare titelskydd på djursidan 7 NYHETER 7. Rekordfå drabbas av hjärtinfarkt. 14. Kortare process för svensk legitimation. TEMA: KVALITET 26. Kurs ska minska kritik och öka kvalitet. Måste jag ha ett ledningssystem? Vad ska det innehålla? Hur bygger jag upp det? Det svarar förbundets kurs på. AVHANDLING 33. Nytt verktyg för trygg förflyttning. Nytt bedömningsinstrument kan skapa trygga förflyttningar för både vårdgivare och vårdtagare. FORSKNING 31. Test kan ge svar om nackutlöst tinnitus. 34. Riktlinjer vid psykisk ohälsa på arbetsplatsen. MEDLEMSNYTT 42. Vilka ska sitta i nästa förbundsstyrelse? Valberedningen söker kandidater och behöver din hjälp inför kongressen BÖCKER 52. Från källarkultur till hälsoideal Fitnessbranschen har på några få decennier utvecklats från en källargymskultur till en global miljard industri. ALLTID I FYSIOTERAPI 40. Medlemsnytt & förbundets ledare 46. Kursannonser 50. Plats- & etableringsannonser 53. Korsordet 54. Krönikan 3

4 PENGARNA TILLBAKA G A R A N T I* Fortsätt säg ja! Litomove innehåller nypon som bidrar till att bibehålla rörliga och hälsosamma leder. Nyponen handplockas innan de bearbetas i en skonsam och patent sökt process där nyponens egenskaper bevaras. Enkelt uttryckt handlar det om kraften och möjligheten att fortsätta säga ja! Ja! till cykelturer med barnbarnen till exempel. Läs allt på litomove.se *Känner du ingen förbättring inom 12 veckor får du pengarna tillbaka. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad 4 kost samt en hälsosam livstil. Säljs i hälsobutiker och på apotek.

5 FOTO: GUSTAV GRÄLL Ett gott nytt år för arbetsmiljön? Skenande sjukfrånvaro, det är så farsoten kallas, sjukskrivningarna som sedan 2010 ökat med 70 procent och kostar staten kring 30 miljarder kronor årligen. Och Försäkringskassans senaste prognos visar inte på något trendbrott. Tvärtom kan skenandet fortsätta, spår man. Regeringen måste bryta denna utveckling och lanserade i höstas ett åtgärdsprogram i sju delar. Här nämner jag bara två av dem kort: En primärvård som är bättre på psykisk ohälsa och långvarig smärta. Psykisk ohälsa ligger exempelvis bakom 46 procent av kvinnornas sjukskrivningar. Det är primärvården inte anpassad till, varför regeringen satsar sammanlagt 510 miljoner på ungas psykiska ohälsa och kvinnors ohälsa i sin budget. Arbetsgivare ska ta sitt rehabiliterings- och arbetsmiljöansvar. Regeringen vill särskilt komma åt brister i rehabilitering för anställda i kommuner och landsting. Bättre arbetsmiljö ska bland annat uppnås via ökad bemanning i äldreomsorg samt sjukvård och via Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö. Den sistnämnda träder i kraft i vår och sätter tryck på arbetsgivarna att ta itu med stress och psykosociala problem som orsakar ökade sjukskrivningstal. De handlar om faktorer som hög arbetsbelastning, snäva tidsramar, otydlighet, samarbetsproblem, konflikter och kränkande sär behandling. brister i arbetsmiljön drabbar även fysioterapeuter. Ombudsmännen på Fysioterapeuterna flaggar nu för att allt fler ärenden handlar om utmattning och arbetsmiljöproblem. Förbundet välkomnar därför, liksom andra fackliga organisationer, den nya föreskriften som förespås bli ett starkt kort i kommande förhandlingar då den stärker arbetstagaren. Den som blir sjuk av sin arbetsmiljö ska inte längre kunna lämnas åt sitt öde! Min nyårsönskan är att 2016 blir ett bättre år för din och dina kollegors arbetsmiljö. Att arbetets upplägg ska styras mindre av att jaga pinnar i ersättningsystem och mer av hur fysioterapeuter ska kunna utföra ett bra jobb. Vad är en rimlig arbetsbörda om du ska jobba evidensbaserat och följa lagar och föreskrifter? Vad tycker du själv, hinner man bedöma, behandla och journalföra patienter per dag? Inspiration till ett bättre kvalitets- och ledningsarbete finner du i Tema Kvalitet! LEDARE Lois Steen chefredaktör Tidningens nya form: Äntligen kan vi presentera en modern kvalitetstidning med fräschare fysisk form och mer tempoväxlingar. Urholkad asylrätt: Identitetskontroller, stängda gränser och tillfälliga uppehållstillstånd som riskerar att urholka asylrätten. Den som blir sjuk av sin arbetsmiljö ska inte längre kunna lämnas åt sitt öde! Medarbetare i detta nummer: Johan Gunseus frilansfotograf Gustav Gräll frilansfotograf Birgit Rösblad red. Forskning pågår Åsa Fagerström red. Fackpress Hilda Zollitsch Grill redaktör & reporter 5

6 NYHETER Nyhetsartiklar & notiser: Lois Steen & Hilda Zollitsch Grill Förbundet klubbade ny vårdvalspolicy Marie Granberg. Strax före årsskiftet beslutade förbundsstyrelsen för Fysioterapeuterna om en ny vårdvalspolicy. Den tar inte ställning till vilken vårdvalsmodell som är mest lämplig. Målet är i stället att visa hur vårdvalssystemen kan bli bättre på att erbjuda fysioterapeutisk kompetens där den behövs. foto: eva dalin VÅRDVAL Fysioterapeuterna är positiva till vårdval, utifrån vårdvalets syfte att öka tillgängligheten i primärvården och att stärka patientens ställning i hälsooch sjukvården. Det skriver förbundet inledningsvis i sin policy. Syftet med den nya vårdvalspolicyn är att erbjuda generella riktlinjer för hur vårdvalssystemen kan förbättras så att vår fysioterapeutiska kompetens i högre grad görs tillgänglig för de patienter som behöver den, säger förbundsstyrelseledamot Marie Granberg, som lett arbetet med att ta fram policyn. Arbetsprocessen har varit ovanligt transparent, bland annat hölls en webbsänd workshop under Fysioterapi 2015 i oktober, där Marie Granberg visade upp det senaste utkastet till den kommande policyn. Vid det tillfället fick både åhörarna och panelen med regionpolitiker, tjänstemän från Sveriges kommuner och landsting, verksamhetschefer och privatpraktiserande fysioterapeuter komma med sina synpunkter på förslaget. Många passade också på att tala om vilka brister och fördelar de såg med olika vårdvalsmodeller. Det främsta som kom fram då var att vi behövde förtydliga texten i policyn så att det klargörs att Fysioterapeuterna inte förordar någon speciell vårdvalsmodell. Vi har inga synpunkter där. Däremot betonar vårdvalspolicyn att för att vårdvalet ska fungera optimalt måste det utformas utifrån regionala förutsättningar, berättar Marie Granberg. Under workshopen betonade hon själv att fysioterapeuternas kunskapsutveckling har exploderat och att vårdvalens konstruktioner måste ta höjd för det. Detsamma styrks under i Fysioterapeuternas nya vårdvalspolicy. Det finns evidensbaserad kunskap och vetenskapligt stöd för att fysioterapi kan förebygga, lindra och i vissa fall bota många stora folksjukdomar. Ändå är fysioterapi en underutnyttjad kompetens i dagens hälso- och sjukvård, och det vill vi ändra på. Denna vårdvalspolicy är ett sätt att arbeta för det, avslutar Marie Granberg. FAKTA 7 I Fysioterapi ska vara en självklar del av den hälso- och sjukvård som görs tillgänglig genom vårdval. För att tydliggöra och underlätta patienters val av vårdgivare ska fysioterapi specificeras som en del av det samlade utbudet. Det kan göras genom särskilda vårdval för fysioterapi eller rehabilitering, eller genom generella vårdval där tillgången till fysioterapi som en del av ett vårdenhetsutbud säkras genom förfrågningsunderlag eller ersättningssystem. Förbundets nya vårdvalspolicy i sju punkter den nya vårdvalspolicyn står det att Fysioterapeuterna ska arbeta för att: Vårdval ska omfatta även specialiserad fysioterapi. Sådana vårdval ger möjlighet till ett resurseffektivt arbetssätt där rätt kompetens möter patienten. Det bidrar till bättre hälsa och sparar samhällets resurser. Patienter ska få bättre information om hälso- och sjukvårdens fysioterapeutiska innehåll inklusive olika inriktningar och de möjligheter som e-hälsa ger bör användas i väsentligt större omfattning. Vårdvalsystem ska vara förenligt med gällande lagstiftning och grundas på stabila och långsiktiga villkor. Vårdval måste utformas konkurrensneutralt så att även småskaligt företagande möjliggörs. Samverkan och vårdkedjor ska organiseras så att de fungerar oavsett organisationsform, exempelvis i form av nätverk. Ersättningssystem ska utformas så att patienter med stora vårdbehov inte missgynnas. Vård efter behov ska prioriteras framför tillgänglighet för alla. Ersättningssystem ska också uppfylla grundläggande krav på affärsmässighet och skäliga ersättningsnivåer. Förfrågningsunderlag för upphandling enligt LOV ska utformas med utrymme för utveckling och innovation. Detaljstyrning som hämmar utveckling ska undvikas. Vårdval ska införas och revideras i nära dialog och samverkan med professionerna. 6

7 NYHETER Svar på tal om dubbla examina Lars Haikolas utredning om högskolan får kritik i Fysioterapeuternas remisssvar. Ett av förslagen är att ta bort dubbla examina. Förbundet anser att dubbla examina ger den koppling mellan akademiska kunskaper och professionskunskaper som fysioterapeuter i morgondagens hälso- och sjukvård behöver. UTBILDNING I april 2014 utsåg alliansregeringen den tidigare universitetskanslern och högskolerektorn Lars Haikola att bland annat utreda vilka utbildningar högskolan erbjuder, hur väl de möter behoven och vilka förändringar som behövs. När den rödgröna regeringen tillträdde bantade de uppdraget något och förkortade utredningstiden med ett halvår. Den 1 juli blev utredningen klar och i november gick remisstiden ut. Fysioterapeuterna är särskilt kritiska till utredarens förslag att ta bort dubbla examina, det vill säga att man kan få både en yrkesexamen och en akademisk examen för samma utbildning; fysioterapeutstudenter kan ju kvittera ut både en yrkesexamen och en kandidatexamen samtidigt. Lars Haikola anger som skäl för borttagandet bland annat att ingen av de två examina blir optimalt planerad och genomförd. I sitt remissvar skriver Fysioterapeuterna att kopplingen mellan akademiska kunskaper och professionskunskaper är en framgångsfaktor för en utbildning med hög kvalitet. Kravet på legitimationsyrken att arbeta evidensbaserat förutsätter en stark forskningsanknytning. I väntan på en ny förordning vill vi ha kvar bägge examina. Risken är stor att forskningen får stryka på foten till förmån för yrkesinslagen i utbildningen om man bara har en examen, menar Fysioterapeuterna. Det bästa vore om yrkes- och kandidatexamen kunde slås ihop till en generell kandidatexamen, men det medger inte den nuvarande högskoleförordningen. I väntan på en ny förordning vill vi därför ha kvar bägge examina, säger Birgit Rösblad, FOU-chef hos Fysioterapeuterna liv räddades med HLR Rekordfå drabbas av hjärtinfarkt foto: jonas eriksson Tidig hjärt-lungräddning, HLR, och en tidig strömstöt via hjärtstartare räddade människors liv under 2014, enligt Svenska hjärt-lungräddningsregistret. Med över räddade liv har HLR i Sverige verkligen blivit en folkrörelse, anser Johan Herlitz, professor i akutsjukvård och registeransvarig. foto: colourbox Antalet personer som får hjärtinfarkt har minskat kraftigt under de senaste tio åren, enligt ny statistik från Socialstyrelsen. Under år 2014 fick personer en hjärtinfarkt, att jämföra med år 2005, en minskning på 26 procent. Bättre livsstilsråd och effektivare behandling av hjärt-kärlsjukdomar är viktiga skäl till att hjärtinfarkterna nu är rekordfå. Källa: Hjärt-Lungfonden Arbetsterapeuternas förbund bytte namn och ansikte Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, FSA, beslutade vid sitt fullmäktige i slutet på november att byta namn till Sveriges Arbetsterapeuter. Det nya namnet trädde i kraft omedelbart. Förbundets ansikte utåt blir också nytt, då Ida Kåhlin valdes till ny ordförande efter avgående Lena Haglund. Ett steg närmare titelskydd på djursidan Titeln fysioterapeut jämställs nu med sjukgymnast i Jordbruksverkets förslag till nya föreskrifter om behörighet för djurhälsovårdspersonal. TITELMISSBRUK Det innebär inte ett automatiskt titelskydd som på humansidan, men öppnar en möjlighet att få bort missbruket av titeln fysioterapeut inom veterinärmedicinområdet. För att få behandla sjuka djur enligt behörighetslagen för djurens hälso- och sjukvård måste en legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast vara godkänd av Jordbruksverket. Inom djurvården används dock ofta titeln fysioterapeut av aktörer med kort eller oseriös utbildning. Nu kan man kanske åberopa förväxlingslagen som säger att man inte får använda en titel som kan förväxlas med en skyddad titel. Men eftersom humansidans och djursidans hälso- och sjukvård regleras av olika lagar och myndigheter så är det inte säkert att det håller juridiskt, säger Cajsa Ericson, ordförande i Fysioterapeuternas sektion för veterinärmedicin. foto: colourbox 7

8 Hon hämtar arbetsglädjen från hjärtat Eldsjälen Anne-Marie Zakrisson är specialistsjukgymnast i psykiatri och psykosomatik och var nominerad till Fysioterapeuternas Kvalitetspris Hennes gruppbaserade arbete med psykisk ohälsa i primärvården är framgångsrikt men drömmen är att forma ett psykosomatiskt team. text: Hilda Zollitsch Grill foto: Johan Gunseus klockan är åtta på morgonen och soluppgången över den snöiga parkeringen på Ersboda hälsocentral i utkanten av Umeå är vackert rosa. Uppe på andra våningen är det möte med läkarna och fysioterapeuterna på hälsocentralen, en ny veckorutin sedan några månader. För dagen deltar fem läkare och tre fysioterapeuter. En av anledningarna till den nya mötesrutinen är behovet av samordning kring patienter med psykisk ohälsa. På ett och ett halvt år har antalet patienter sjukskrivna för psykisk ohälsa tredubblats på Ersboda hälsocentral, och trenden ser i stort sett likadan ut i hela landet, berättar Ulrika Holmgren som är fysioterapeut och rehabkoordinator på hälsocentralen. Men det är en av de andra fyra fysioterapeuterna på vårdcentralen, Anne-Marie Zakrisson, som jag stämt möte med. Anledningen är att hon arbetar med gruppverksamhet som riktar sig specifikt till patienter med psykisk ohälsa. Det är en stor lättnad att Anne-Marie numera finns som resurs för ingen har tidigare haft något att erbjuda dessa patienter utöver läkemedel, säger en av de yngre läkarna kring bordet och får eftertryckligt medhåll från sina kolleger. Vid dagens möte diskuterar man möjligheten att bilda en tvärprofessionell arbetsgrupp för psykisk ohälsa på hälsocentralen där man även försöker få med några sjuksköterskor. De blå foppatofflorna och de blommiga träskorna som samsas under bordet vippar samstämt, alla gillar förslaget. Det Anne-Marie Zakrisson, som är specialistsjukgymnast i psykiatri och psykosomatik, bland annat har gjort är att starta en gruppverksamhet med KBT och rörelse i kombination. Att det råder brist på KBT-kompetens lite varstans i landet har beskrivits i många sammanhang, men i Västerbottens län låg man häromåret sämst till i hela landet vad gäller tillgången på KBT. Gruppverksamheten startades 2013 som projekt med stöd från landstingets försäkringsmedicinska enhet och finansierades med pengar från rehabiliteringsgarantin. Tanken är att fler patienter ska få tillgång till huvudreceptet mot psykisk ohälsa i rehabiliteringsgarantin, kognitiv beteendeterapi, KBT. Anne-Marie har utformat ett program som löper över tretton veckor, med en individuell träff, sju gruppträffar och fyra uppföljningsträffar som förutom KBT även innehåller BK-övningar och 8

9 PROFILEN [ ] Namn: Anne-Marie Zakrisson Ålder: 58 år Arbete: Specialistsjukgymnast i psykiatri och psykosomatik vid Ersboda hälsocentral i Umeå. Familj: Make och två vuxna döttrar, ett barnbarn samt hunden Alice. Bor: Obbola utanför Umeå. Aktuell: Nominerades till Fysioterapeuternas Kvalitetspris för sitt arbete med psykisk ohälsa inom primärvården. Motto: Hjärtat måste vara med. 9

10 meditation. Alla hälsocentraler i Umeå med kranskommuner har kunnat remittera patienter till gruppverksamheten. Sedan 2014 är verksamheten permanentad men beroende av pengar från rehabiliteringsgarantin. de nio första grupperna, av hittills 25 genomförda omgångar, har hunnit utvärderas med positiva resultat: Deltagarna har varit mycket nöjda med upplägget och har rapporterat bättre sömn, mindre ångest och depression och bättre hälsorelaterad psykisk livskvalitet. De positiva resultaten är till en väsentlig del relaterade till behandlarens egenskaper och lämplighet för uppdraget skriver utvärderaren i rapporten. Det är fina ord och jag förstår att jag träffat på en eldsjäl. Hur det blir med den fortsatta finansieringen nästa år är inte helt klart när detta skrivs. Hur tungt det väger att patienter och personal är nöjda och ser en stor vinst på lång sikt, när landstinget ska prioritera, är osäkert. En del av timmarna på en av de andra fysioterapeuttjänsterna är också hotade inför nästa år vilket påverkar hur man ska tackla de växande problemen med psykisk ohälsa och psykosomatik bland hälsocentralens listade patienter. hur orkar man jobba vidare, utveckla och testa nya arbetssätt som gagnar patienterna och verksamheten, under ständigt hot av ryckiga satsningar och plötsliga förändringar? Är det inte svårt att hålla lågan brinnande när långsiktigheten så ofta förbises när det ska sparas, undrar jag? Jo, ibland är det tungt medger Anne-Marie Zakrisson, men hon tycker ändå att hon är på rätt ställe nu. Det är viktigt för mig att jobba med det jag tror på, jag måste få jobba med hjärtat, och här har man rätt att jobba med det man är bra på. Vi stöttar varandra och det finns ett tänk att prova saker här på Ersboda hälsocentral som jag uppskattar. Ja, hon är glad över stödet från verksamhetschef och kolleger. Men tidigare under yrkeslivet har det periodvis varit väl motigt, tycker hon, och berättar om landstingets satsning, Primus, som kom till i samband med att vårdvalssystemet infördes Landstinget hade då med hänvisning till vårdvalet sagt upp hennes samverkansavtal och hon fick lägga ner sin privata specialistverksamhet. Det var mycket rabalder under den perioden minns hon, inte minst i tidningarna, när landstinget införde hälsoval och sade upp samverkansavtalen. Fyra fysioterapeuter med olika specialistkompetenser skulle i stället utgöra en specialenhet dit länets hälsocentraler kunde remittera svårare fall av psykisk ohälsa och rörelse-stödjerelaterade besvär. Vi fick inte marknadsföra oss mot primärvården vilket gjorde att vi fick för få remisser, så resurserna fördelades ut till hälsocentralerna, som skulle betala för specialenhetens tjänster. Det fungerade förstås inte så Primus lades ner konstaterar Anne-Marie Zakrisson. Att systemet självt ströp verksamheten beskriver hon som en stor besvikelse. När jag startade min privatmottagning 2003 fanns inte stresskliniken, så många människor gick långtidssjuka utan rehabilitering. Det var som att öppna en dammlucka, remisserna rasade in, minns hon. med på mottagningen fanns då också jack russelhunden Alice, som tog emot patienterna med empati och stor taktkänsla. Hon var en uppskattad medarbetare som fick egna vykort och en och annan stickad kostym från patienterna. Det hörs att Anne-Marie även då jobbade från hjärtat, precis som hon helst vill. I dag tycker hon att hon är ganska nära den känslan igen, även om Alice numera lever ett lugnt liv hemma med husse, som nyligen gått i pension. Personerna man möter präglar ens val längs vägen. En sådan viktig person för mig har Monika Mattson varit, engagerad och fortfarande aktiv BK-lärare, berättar hon. tanken att jobba med psykosomatik grodde redan i början av yrkesbanan när hon arbetade med neurorehab i slutet av 1980-talet. Så småningom kom hon till barnpsykiatrin där hon jobbade som ensam sjukgymnast. Det var en svår sits minns hon, att vara den enda av min sort bland 70 andra proffs som hon uttrycker det. Någon kollegial arbetsgemenskap fanns inte och till sist gick hon in i väggen. Efter tre månader, när hon börjat repa sig, bestämde hon sig för att läsa in en magister. Sen startade hon som sagt eget. Jag har ofta burit med mig en känsla av att inte vara tillräckligt bra. Samtidigt har den sårbarheten 10

11 '' Här har jag rätt att jobba med det jag är bra på. hjälpt mig att lyssna in andra. Och nu är jag där jag vill vara, säger hon. Om att bli nominerad till Kvalitetspriset säger hon inte så mycket. Det kändes lite pinsamt. Jag är ju utpräglad kliniker, det ger inte lika mycket pondus och status som forskning. Men jag blev väldigt smickrad också, säger hon. Det är dags för nästa träff; vi ska träffa en KBTgrupp som just i dag ska ha sin sista träff. Anne-Marie kilar iväg för att fixa kaffet ett viktigt kitt i grupp gemenskapen och lyssna av sin telefonsvarare. Det är förkylningstider och några återbud på svararen, men till sist dyker två kvinnliga deltagare upp. De bjuder in mig i ett samtal runt kakburk och fikamuggar. Jag har fått mer energi och har börjat kommunicera med mig själv om vad jag vill, det har jag inte gjort på åratal, berättar den ena kvinnan. Anne-Marie nickar, hon möter många, framför allt kvinnor runt år, som tappat kontakten med sig själva och vad de vill. Anne-Marie Zakrisson har bland annat arbetat med psykisk ohälsa på BUP, en specialenhet inom lands tinget och på egen mottagning. Men nu är jag där jag vill vara säger hon. Nyfiken på diagnostiskt ultraljud? Prata med Medema först

12 Support for Better Life! KBT-gruppen har förutom samtalen jobbat med basal kroppskännedom och zazen-meditation. Förra gången hittade jag mina magmuskler, fortsätter kvinnan och berättar att hon insett hur viktig kroppen är för välbefinnandet. Den andra kvinnan berättar att rörelseinslagen i gruppträffarna gett henne drivkraften att bygga upp sin fysik igen efter lång tids depression och inaktivitet. Anne-Marie Zakrisson nickar igen och sammanfattar faserna i gruppens resa under de dryga tre månader som de träffats: Det handlar om villigheten att möta sina obehag och att sedan våga gå mot att möta det man vill. Det är dags för lite rörelseövningar och vi går till ett rum längre bort i korridoren. Mattor, kuddar och filtar plockas fram, även jag får vara med. Det andas och hummas med behag och sinnet kommer till ro. Det gör gott att komma hit, det gör det verkligen, säger deltagarna innan vi skiljs åt. lite senare på förmiddagen träffar Anne-Marie Zakrisson sina kolleger Boel Lindén, som är rela tivt ny på vårdcentralen och Ulrika Holmgren, som har jobbat på hälsocentralen sedan Tillsammans har funderat mycket på hur man Sup AN DIN AVIA G2 p.se Life KAT ALO tter UKT Camp Scandinavias nya produktkatalog. För mer information, kontakta kundsupport, eller info@camp.se. r Be P SC NU ÄR DEN HÄR! t fo C AM por PRO D Pro duk tka t alo 201 g 6 ww w.c am p.se CAMP SCANDINAVIA PRODUKTKATALOG 2016 '' Min dröm är att starta ett psykosomatiskt team.

13 kan samverka kring patienter med psykosomatiska problem orsakade av depression, ångest och stress. Min dröm är att starta ett psykosomatiskt team, säger Anne-Marie Zakrisson och kollegerna nickar energiskt. Ersboda hälsocentral ligger i ett av Umeås ytterområden. Det är en stadsdel med många företag och blandad bebyggelse med villor, radhus och lägenheter från 1980-talet. Många av de listade patienterna är nysvenskar och har utomnordisk bakgrund. Det finns 95 nationaliteter och 36 språkgrupper bland patienterna. En stor grupp kommer från Somalia och Kurdistan och de behöver ofta tolk. För att hjälpa den gruppen behöver man använda sina psykosomatiska glasögon, som Anne-Marie Zakrisson säger, eftersom det ofta är sömnsvårigheter och smärta som kommer fram när patienten söker vård. Det dagliga livet på hälsocentralen visar att fokus i primärvården i större utsträckning behöver riktas mot psykisk ohälsa. Det skulle inte förvåna om Anne-Marie får sitt psykosomatiska team till slut. Idéer och handlingskraft saknar hon inte. Anne-Marie Zakrisson flankerad av kollegorna Ulrika Holmgren och Boel Lindén. Vill ni erbjuda det senaste inom rehabiliteringsträning? Medema har det ni behöver

14 NYHETER Nyhetsartiklar & notiser: Lois Steen & Hilda Zollitsch Grill Kortare väg till svensk legitimation Den långa och hackiga processen för nyanlända ska bli kort och sömlös. Nu lanserar regeringen i samarbete med fackförbund och arbetsgivarorganisationer, SKL och Arbetsförmedlingen ett snabbspår för legitimationsyrken inom vården. SNABBSPÅR Fysioterapeuterna är ett av de fackförbund som deltagit i arbetet med snabbspår för legitimationsyrken. Främst är det för bristyrkena läkare, sjuksköterska, apotekare och tandläkare som insatser planeras. Men vi kommer att få brist på fler och fler legitimationsyrken så på sikt kommer detta att gälla för alla, sa arbetsmarknadsminister Ylva Johansson när hon tillsammans med folkhälso-, sjukvårds- och idrottsminister Gabriel Wikström på en pressträff presenterade förslag för att underlätta nyanländas etablering på arbetsmarknaden. Det kan ta upp emot fyra år för en läkare från ett land utanför EU att få svensk legitimation. Processen sniglar sig fram i en kedja av hinder och väntetider så lång att kompetensen hinner kallna. Och Sverige behöver kompetenstillskottet för att Gabriel Wikström och Ylva Johansson presenterar snabbspåret för nyanlända. kunna utveckla hälso- och sjukvården, påpekade Gabriel Wikström. En första flaskhals är Socialstyrelsens valideringsprocess som tar allt längre tid foto: hilda zollitsch grill när ärendena hopas. Regeringen satsar därför 18 miljoner extra nu, ytterligare 62 miljoner under 2016 och 42 miljoner 2017 så att Socialstyrelsen kan öka sin kapacitet och även se över hela legitimationsverksamheten så att den blir effektivare. Snabbspåret innebär att processen ska gå snabbare, inte att man slipper några legitimationskrav. Arbetsförmedlingen ska tillsammans med universitet och högskolor erbjuda introduktionskurser inför de kunskapsprov som Socialstyrelsen genomför så att en större andel klarar proven. Även yrkessvenska och praktikplatser finns med i åtgärdslistan, och den satsningen startar redan nu. Introduktionskurser för fysioterapeuter finns inte med i denna första satsning, däremot ska yrkessvenska och praktikplatser kunna erbjudas den som fått uppehållstillstånd och vill arbeta inom sitt legitimationsyrke. Långt kvar till patientnytta Myndigheten Vårdanalys har gjort en uppföljning av de nationella riktlinjernas effekter ur patientperspektiv: Det varierar stort i genomslag mellan landstingen, och följsamheten till rekommendationer om att avstå från vissa behandlingar är ibland dålig. ANALYSERAT I viss mån har nationella riktlinjer lett till en mer kunskapsbaserad vård, konstaterar Myndigheten för vårdoch omsorgsanalys (Vårdanalys) i en rapport med den träffande titeln Lång väg till patientnytta. Men det saknas genomslag på bred front och det är stora skillnader i följsamhet till nationella riktlinjer mellan landstingen. Rekommendationer om att avstå vissa behandlingar följs exempelvis dåligt på sina håll. Det är inte förtroendet för riktlinjerna det är fel på, konstaterar Vårdanalys i rapporten, men processen att genomföra dem avstannar ofta någonstans i kedjan eftersom så många olika aktörer är inblandade i införandet av riktlinjerna. Riktlinjerekommendationerna når därför varken vårdpersonal eller patienter i tillräcklig omfattning. Det som Vårdanalys därför framför allt efterlyser är att regeringen sätter ett större fokus på att ny kunskap i ökad utsträckning ska nå personal och patienter. Då behövs ett bättre fungerande system för kunskapsstöd, det räcker inte med att fokusera på samordning mellan myndigheter och huvudmän som regeringen hittills gjort. Det behövs ett kunskapsstöd som stärker patienternas och patientorganisationernas möjlighet till delaktighet och inflytande så att vården blir mer anpassad efter patientens behov och förutsättningar. Arbetet med detta måste hänga ihop på nationell, regional och lokal nivå menar Vårdanalys. Uppföljning på alla nivåer och stöd till förbättringsarbete efterlyses också i rapporten. Man kan konstatera att det är lång väg kvar till patientnytta på riktigt. 14

15 NYHETER Rökfrihet gör dig till äldsta gubben ÅLDRANDE Studien 1913 års män har genererat många avhandlingar och närmar sig nu slutet. Vid starten Fimpa om du vill 1963 deltog 855 män, nästan en bli hundra! tredjedel av alla män i Göteborg födda Deltagarna undersöktes vid 50, 54, 60, 67 och 80 års ålder. Sju av dem, alla icke-rökare, hade 2013 uppnått en ålder av 100 år. Av den ursprungliga gruppen levde 50 procent vid 80 års ålder och 1 procent vid 100. Av dem som dog mellan 90 och 100 års ålder dog 78 procent mellan 91 och 95 års ålder. Faktorer av betydelse för att bli 100 år var bland annat att man aldrig rökt, måttlig kaffekonsumtion, hög inkomst vid 50 års ålder och bra arbetskapacitet vid 54 års ålder. Icke-rökning var den starkaste faktorn för överlevnad. Blodprov avslöjar din verkliga ålder Nu kan ett vanligt blodprov avslöja din biologiska ålder. Det visar ny forskning från Uppsala universitet, som publiceras i open accesstidskriften Scientific Reports. ÅLDRANDE Livsstilsfaktorer som rökning eller stress påverkar de molekylära processerna och därmed hur snabbt vi åldras. Forskare som analyserat proteiner i blodproven från personer har upptäckt att ett vanligt blodprov kan visa hur ens livsstil påverkar kroppens ålder. Via proteinanalysen kan man också beräkna en individs vikt, längd och höftomkrets. Proteinprofilen påverkas av individens livsstilsval där vissa faktorer påskyndar kroppens biologiska åldrande, medan andra motverkar det. Blodprovsanalyser visar att livsstilen kan påverka åldrandet. Rökning och läsk ökar den biologiska åldern med upp till 6 år, medan att äta fet fisk, dricka måttliga mängder kaffe och motionera motverkar åldrandet i samma utsträckning, säger Ulf Gyllensten, professor vid Uppsala universitet och en av författarna till artikeln. Den här kunskapen kan göra det lättare att motivera medicinska behandlingar eller få en patient att ändra livsstil och att samtidigt kunna följa behandlingseffekten. foto: colourbox foto: colourbox snabba guiseppe daverio Röda Korset har i samarbete med VG-region startat ett mobilt behandlingsteam, med en fysioterapeut och en psykoterapeut, för att nå asylsökande som lider av krigs- och tortyrtrauman. Vi ringde upp fysioterapeuten Giuseppe Daverio, som precis börjat sitt nya uppdrag. 1. Vilka psykiska besvär lider de asylsökande av? Många lider av ångest, depression, sömnsvårigheter, somatisering och post-traumatiskt stressyndrom. Det är ibland svårt att veta var flykttraumat slutar och migrationsstressen börjar, skeendena går ju in i varandra. Båda situationerna är väldigt påfrestande och de asylsökande måste få hjälp att hantera de psykiska besvären så att de inte förvärras. 2. Vad är teamets främsta uppgift och mål? Vi ska hjälpa vuxna asylsökande med psykisk ohälsa som beror på krigs- och tortyrtrauman. Hjälpbehoven är enorma just nu, så vi kan inte ge någon längre behandling, det blir korta interventioner. Målet är att de ska nå en fungerande nivå så att de kan hantera sina värsta krissymtom. 3. Hur bedömer ni hjälpbehovet? Vi tar emot remisser från enheter som möter asylsökande. Asylsökande kan också göra egenanmälningar via blanketter översatta till de vanligaste språken på asylboendena. Därefter kallas man till ett bedömningssamtal där jag och min kollega bedömer om behandling kan ske i grupp eller individuellt. Vi samverkar även med primärvården. 4. Vilken behandling kommer teamet att erbjuda? Vi erbjuder dels individuell samtalsterapi och psykiatrisk/ psykosomatisk fysioterapi och dels behandling i grupp med fokus på patientutbildning. De asylsökande ska få kunskap om hur kroppen och psyket reagerar efter trauman och att krisreaktionerna är normala. De ska också få lära sig enkla stabiliserings- och avspänningsövningar för att hantera kroppsliga spänningar och reaktioner. Tanken är att erbjuda varaktiga verktyg till självhjälp. 5. Vad har du gjort innan du fick det här jobbet? Jag har arbetat inom privat och offentlig hälso- och sjukvård i Sverige och utomlands. Bland annat sju år i Norge där jag jobbat med psykomotorisk fysioterapi, det innebar mycket arbete med psykosomatisk och psykiatrisk problematik. foto: röda korset 15

16 DEBATT Debattredaktör: Lois Steen Direkt access och remisser är inte motsatser Fysioterapeut som första instans och användandet av remisser bör inte stå i motsatsförhållande till varandra. Ökad användning av remisser kan i stället vara till gagn för fysioterapeuter, tycker Kjerstin Stigmar. REMISSER Fysioterapin i Sverige har sannerligen haft en intressant historisk utveckling; den har gått från att ha varit en högstatusutbildning för bättre bemedlade män, via en utbildning som inte krävde studentexamen och riktade sig till kvinnor, till att i dag vara en attraktiv universitetsutbildning med eget forskningsämne. Att vara fysioterapeut i Sverige är att jobba under legitimation och eget professionellt ansvar. Fysioterapeuterna är en (ganska) självklar yrkesgrupp inom hälso- och sjukvården, men många andra yrkesgrupper blir allt synligare. Remissfriheten kan ses som ett uttryck för vårt yrkes grad av självständighet, men kan också ses som ett uttryck för att patienterna i högre grad bemyndigas att söka den profession de önskar. Så långt är allt gott och väl. När remisskravet slopades slutade många läkare också att skriva fysioterapiremisser överhuvudtaget. Många patienter söker fortfarande läkare som första instans och kan då rekommenderas muntligen att söka upp en fysioterapeut. (Ska de vända sig till vilken som helst?) avsaknaden av en remiss innebär naturligtvis en administrativ lättnad men gör att återkopplingen blir mindre tydlig, mindre formaliserad och att den kanske inte heller journalförs. I värsta fall efterfrågas den inte alls. Till vilken annan instans skulle en läkare remittera en patient med en muntlig rekommendation, utan att vilja ha en återkoppling, ett remissvar? En läkare skulle inte heller rekommendera en patient att ta kontakt med vilken läkare som helst, utan är tydlig med vilken typ av undersökning eller behandling som avses och vilken specialist som kan utföra detta. Remisser är ett vedertaget sätt att kommunicera inom hälso- och sjukvården. Avsaknad av remiss skulle alltså kunna vara kontraproduktivt. Det är viktigt att patienterna hamnar rätt även inom vår yrkesgrupp, det vill säga kommer till den fysioterapeut som Vad tycker ni kollegor, skickas det ''för få remisser inom fysioterapin? har bäst kompetens att ta hand om patienten och dennes besvär. Rimligen bör det göra skillnad på resultatet av undersökning och behandling, om fysioterapeuten är kompetent och kanske till och med specialiserad inom just det område som besvären gäller. KJERSTIN STIGMAR Med.dr, leg. sjukgymnast, ergonom, verksam vid Lunds universitet jag funderar på om vi fysioterapeuter skulle använda remisser mer frekvent mellan oss? Som fysioterapeut borde vi vara tydligare med att begränsa oss i relation till vår kompetens och remittera patienten vidare till kollegor. För att detta ska vara möjligt måste vi betrakta oss som en remissinstans. Vi måste ha system och struktur för hur remisser och väntelistor hanteras och en tydlighet och transparens för hur prioriteringar sker. Vi måste också hitta sätt för hur vi återkopplar till varandra. Ovanstående resonemang har en stark koppling till vår specialistordning. Läkares specialistkompetens utfärdas av Socialstyrelsen, sjuksköterskor får ett specialistintyg efter genomförd 16

17 univer sitetsutbildning och fysioterapeuternas specialistkompetens utfärdas av vårt yrkesförbund. Var finns specialisterna och hur hittar vi kompetenta kollegor? Detta är inte minst viktigt i relation till patienterna, så att de via open-access kan välja rätt fysioterapeut. jag förordar att fysioterapeuten ska vara första instans, men också ett ökat användande av remisser. Fysioterapeutens roll skulle då kunna tydliggöras i samhället men också inom hälsooch sjukvården, kollegor emellan och i relation till patienterna. Ett remissflöde är ju också ett sätt att synliggöra behov och efterfrågan, för att kunna prioritera och allokera resurser till rätt instanser. vad tycker ni kollegor, skickas det för få remisser inom fysioterapin? Och vad anser förbundet som länge drivit på i frågorna om remissfrihet och första instans? DINA ÅSIKTER ÄR VÄLKOMNA! Det finns mycket att debattera som berör fysioterapins kliniska arbete, forskning, utbildning och arbetsvillkor. Låt diskussionen nå utanför fikarummet! Har du ett ämne du vill debattera, hör av dig till oss! Vi välkomnar också vanliga insändare, om du vill säga något som inte kräver en hel debattartikel. några tips innan du sätter igång: Välj en angelägen fråga, som berör professionen. Du ska kunna ditt ämne & uttrycka din egen åsikt om det. Beskriv problemet eller situationen du vill belysa. Ge konkreta exempel, var slagkraftig och tydlig. DELTA I DEBATTEN! en debattartikel får maximalt omfatta tecken inklusive mellanslag. Rubrik och ingress sätts av debattredaktören, men föreslå gärna en egen. För en insändare är maximalt omfång tecken inklusive mellanslag. Mejla din text eller debattrelaterade frågor till debattredaktör Lois Steen: lois.steen@fysioterapeuterna.se OROLIG? ÄNGSLIG? DÅLIG KROPPSUPPFATTNING? SVÅRT ATT KOMMA NER I VARV? KOM TILL RO MED KEDJETÄCKET Nyfiken på mer information!? Boka kostnadsfri utbildning. Kedjetäckets unika fyllning med kedjor gör att täcket följer kroppens konturer och ger en tydlig återkoppling på dess gränser. Kedjetäckets 2 i 1-funktion, gör dessutom täcket extra användarvänligt. Tel: +46 (0) Mail: kundtjanst@somna.se 17

18 KLINIK & PRAKTIK VI HÄNGDE MED PÅ EN INJEKTIONSKURS palpera, sikta, stick Nu sticker vi. Det låter enkelt men kräver förstås utbildning. När fysioterapeuter kan injicera leder och senfästen för diagnos och behandling kan patienten få hjälp direkt och läkarna kan göra annat. text: Hilda Zollitsch Grill foto: Gustav Gräll jag tänker körskola när läkaren Roger Stadra drar igång eftermiddagspasset på kursen i injektionsteknik. Han är tydlig som en bilskolelärare i sina instruktioner. Men det är inte en akutbilskurs jag hamnat på utan en injektionskurs för fysioterapeuter och läkare. Gå in vid soft spot vid acromion, sikta, vinkla och så sticker ni, säger han. Sikta, vinkla, stick låter som en barnkalaslek, men här är det på riktigt och kursdeltagarna får öva på varandra. Plåsterlappar lite här och där skvallrar om förmiddagens övningar. Här la vi kvaddlar med koksalt subkutant, säger Robert Bergqvist, legitimerad sjukgymnast från Sundsvall och visar ett långt plåster längs axelns baksida. Han och kollegan Christer Östman arbetar på Primärvårdsrehab i Sundsvall och går kursen tillsammans med Johan Gudmundsson som är distriktsläkare på en av vårdcentralerna de samarbetar med. Många läkare känner inte till strukturerna och tillstånden i rörelseapparaten tillräckligt väl för att sticka rätt. Vi ser ofta felplacerade injektioner och utebliven behandlingseffekt, så det är bra att vi sjukgymnaster kan användas till det vi är bra på, säger Robert Bergqvist och får medhåll av läkaren Johan Gudmundsson. Att identifiera anatomiska strukturer och palpera dem är lätt för oss sjukgymnaster och fysioterapeuter. Det svåra är 18

19 Var inte rädd, jag har gått en kurs... ILLUSTRATION: COLOURBOX/MALCOLM GRACE 19

20 KLINIK & PRAKTIK Kursdeltagarna lyssnar koncentrerat när Roger Stadra går igenom tekniken för injektion i axelns olika strukturer. att hantera sprutor, läkemedel, aseptik och så eventuella akuta situationer, tycker Christer Östman. roger stadra har hållit kursen i injektionsteknik under många år, men det är först under det senaste året som fysioterapeuter har kunnat gå kursen. Roger Stadra själv har examen i ortopedmedicin (OMI) och OMT steg 3 och tänker mer som en fysioterapeut än en läkare när det gäller rörelse och stödjeorganen. Det betyder bland annat att han har järnkoll på anatomin. Flera av läkarna på kursen medger också, precis som Johan Gudmundsson, att de inte har samma goda koll på anatomin och hur man kan palpera och testa leder och strukturer som kursens fysioterapeuter har. det är dags för ett nytt träningsmoment på kursen, injektion i axelleder, men först ger Roger Stadra en introduktion till adhesiv kapsulit, eller frozen shoulder Kursledaren Roger Stadra har examen i orto pedmedicin (OMI) och OMT steg 3 och har influerats av fysioterapeuters sätt att tänka. som det också kallas. Han ger en snabb karaktäristik av tillståndet, vad som är typiskt och omisskännligt. Kursens fyra fysioterapeuter nickar igenkännande. Någon som har en diffdiagnos på axlar? frågar han gruppen. AC-ledspåverkan! Svaret kommer snabbt från Robert Bergqvist, sjukgymnasten från Sundsvall, som får bli demonstrationspatient. Roger Stadra går igenom olika sätt att testa en axel och hur man ska palpera för att känna ledspelet och sedan sätta nålen rätt. Här är det viktigt med palpationen, så var noga. Förbered er på att bomma, förutsätt inte att alla är normalanatomiska för det är dom inte. Får ni benkontakt, backa och vinkla om. Hela nålen ska försvinna, först då är ni inne i leden. Som en fickparkering, gasa och bromsa, backa och vinkla om. Roger Stadras spruta åker fram och nålen försvinner in i Robert Bergqvists axel. Han rör inte 20

21 Roger Stadra visar på Robert Bergqvist hur man palperar för att känna ledspelet i axeln. Tester är viktiga och många läkare känner sig osäkra på hur man testar en led, säger Roger Stadra och visar. Sture Lindström har stor nytta av injektionskompetensen. Han jobbar till vardags i Älvsbyn på en hälsocentral med stor läkarbrist, och hjälper även till med rtg-remisserna. FAKTA Det är inte bara att sticka. Injektioner kräver rätt delegering och en reell kompetens inom området. VAD GÄLLER VID INJEKTIONER? Delegering Den arbetsuppgift som ska delegeras skall vara klart definierad. Ett beslut om delegering är personligt. Den som meddelat ett delegeringsbeslut skall inte vara formellt utan också reellt kompetent för den arbetsuppgift som beslutet avser. Ett delegeringsbeslut skall utfärdas att gälla för viss tid högst ett år eller för ett bestämt tillfälle. Varje delegationsbeslut skall dokumenteras och det ska framgå vilken arbetsuppgift som delegerats, vem som delegerat, till vem den delegerats. Det ska också framgå vilket datum beslutet fattades samt vilken tid delegeringsbeslutet omfattar. Dokumentet skall också undertecknas av bägge parter. Delegeringsbeslutet upphör att gälla om någon part lämnar sin tjänst, det kan inte automatiskt överföras till respektive efterträdare. Läkemedelshantering Enligt Socialstyrelsens författning SOSFS 2000:1 får fysioterapeuter iordningställa och administrera läkemedel som ska ges till patienter i samband med fysioterapi. 21

22 KLINIK & PRAKTIK Får ni benkontakt, backa och vinkla om. Hela nålen ska försvinna, först då är ni inne i leden. en min. Gör det inte ont? undrar jag. Nja, han medger att det inte precis känns skönt. i kaffepausen berättar en annan av deltagarna, Sture Lundström, legitimerad fysioterapeut på hälsocentralen i Älvsbyn i Norrbotten, hur han tänker sig att använda sin nya kompetens. Hos oss är fysioterapeuterna första instans för patienter som triageras via mottagningssköterskan. Mest är det patienter med impingement, onda axlar och tendiniter. En högre kompetens hos oss fysioterapeuter kompenserar för läkarbristen och man sparar också ett led i behandlingen för patienterna. Tidigare märkte vi fysioterapeuter upp injektionsstället på patienten som sedan skickades till läkaren för själva injektionen, berättar han. hur går det sen då, efter kursen? Fysioterapeuterna Peter Nilsson och Henrik Ringblom, som jobbar på en privat vårdcentral i Sundsvall, gick kurs i början av året och har hunnit använda sina kunskaper ett tag. Initiativet till kursen kom från klinikens läkare och tanken var att de skulle avlasta läkarna med kortisoninjektioner i axlar, knäleder med artros och synnoviter, och de ser de nya kunskaperna som ett naturligt tillägg i kompetensen. Patienterna kommer ju fortare tillbaka till att kunna träna när vi själva kan diagnosticera, säger Henrik Ringblom. Peter Nilsson berättar hur han använder injektioner flera gånger i veckan och injicerar till exempel xylocain i axlar för att kunna ställa en exaktare diagnos. Jag ger också kortisoninjektioner för att minska smärta och svullnad för att snabba upp förloppet så att patienten kan komma igång med träning, berättar Peter Nilsson. Han tycker att det är bra att gå kursen tillsammans med läkaren i det team man jobbar i. Det förenklar både delegation och den handledning som trots allt behövs efter en kort endagskurs om man gått samma kurs. Allt nytt man lär sig och kan prova gör det roligare, man har ett verktyg till i verktygslådan. en som hunnit omsätta kunskaperna från olika injektionskurser i sitt dagliga värv är fysioterapeuten Hannes Rinneby. Han gick redan 2012 en längre injektionsutbildning Hannes Rinneby. i Norge i OMI Nordens regi, så han var redan i full gång med att injicera när han för ett år sedan kompletterade med kursen för Roger Stadra. Jag tänkte att det alltid kan vara bra med lite nya metodtips, och det fick jag, berättar han. På vårdcentralen i Fosietorp i Malmö används ett direkt access-system för patienter med besvär från rörelse- och 22

23 Kursen är till stor nytta tycker Johan Gudmundsson, tv. Han är distriktsläkare på Gillebergets Hälsocentral och samarbetar ofta med sjukgymnasterna på landstingets Primärvårdsrehab, Robert Bergqvist och Christer Östman. stödjeorganen vilket gör att många av patienterna aldrig träffar en läkare. Hannes Rinneby får delegation för varje enskild patient och tycker att det fungerar smidigt och bra på hans arbetsplats. Vi gör alla injektioner på samma våningsplan där vi har en akutvagn. Hittills har jag gjort hundratals injektioner utan komplikationer. Det man är rädd för är ju anafylaktisk chock som komplikation, men det har vi aldrig haft, säger Hannes Rinneby. numera är det han som instruerar de nya AT-läkarna på vårdcentralen i injektionsteknik. Han tycker att fysioterapeutens mer exakta anatomi kunskaper är en tillgång. De flesta vet hur man sticker en axel eller en knäled men har gjort det för få gånger. Hur man infiltrerar enskilda senfästen och sticker på olika sätt är mindre känt, säger han. En tvådagarskurs, som OMI-kursen i Norge, gav en bra grund att stå på, sammanfattar han. KURSGIVARE I INJEKTIONSTEKNIK OMI Norden: Roger Stadra: Axelina: Observera att det kan finnas fler kursgivare. Trött på dåliga träningsband? Medema har originalet

24 Tema: Kvalitet Mer okunnighet och slarv än fusk Få fysioterapeuter fuskar men många är djupt okunniga om vad vårdgivaransvaret innebär, säger Niklas Föghner som har deltagit i flera landstings granskningar av privata fysioterapeuter. GRANSKAT på senare år har flera landsting låtit granska journaler och betalningsunderlag från fysioterapeuter som arbetar på den så kallade nationella taxan. Region Skåne granskade redan 2010 ett antal fysioterapeuter, och sedan dess har även Västra Götalandsregionen, Dalarna, Uppsala, Norrbotten och Värmland genomfört granskningar av privata fysioterapeuters verksamhet. Niklas Föghner, specialistsjukgymnast i idrottsmedicin och verksamhetschef på Vimmerby hälsocentral, har deltagit som granskare i flera av granskningarna. Urvalet av sjukgymnaster/ fysioterapeuter där man vill titta närmare på journaler och betalningsunderlag görs av det aktuella landstinget. De har nog relativt enkelt att hitta de vårdgivare där man kan misstänka vissa brister i bland annat journalföringen, säger Niklas Föghner. Vanligtvis väljs cirka tio sjukgymnaster/fysioterapeuter ut där man sedan granskar cirka fem slumpmässigt utvalda patientjournaler. I urvalsprocessen brukar det vara några parametrar som gör att en vårdgivare sticker ut: Har fysioterapeuten 20 eller ännu fler besök per dag under många dagar, många rapporterade besök per dag trots att hen arbetar ensam på mottagningen, flera patienter med mycket långa behandlingsserier och många besök per år eller om de slår i intäkts taket väldigt tidigt på året så ringer en varningsklocka. Niklas Föghner har stött på fall under sina granskningar där enskilda patienter har registrerats göra mer än 200 besök under ett år, som alltså rymmer 220 arbetsdagar. I andra fall har patienter fått behandling ett par gånger per vecka under behandlingsperioder på flera år. Det är en relativt stor andel av de granskade som uppvisar Niklas Föghner. Jag har stött på fall där det helt saknas journalanteckningar. allvarliga brister i journalföringen och i betalningsunderlagen som skickas till landstinget. Jag har stött på fall där det helt saknas journal anteckningar, berättar Niklas Föghner. Ibland möter han i de fallen argumentet att journalföringen är överflödig eller av mindre betydelse eftersom behandlaren känner patienten så väl. Men det kvittar hur väl man känner sin patient, uppgifterna i journalen måste vara spårbara. Det måste gå att följa patientens status och behandling i journalen, säger han. niklas föghners intryck är att få fysioterapeuter/ sjukgymnaster medvetet fuskar men att många är djupt okunniga om vad vårdgivaransvaret innebär. Man måste skilja på det ansvar som följer med legitimationen och det juridiska ansvar som följer med vårdgivarskapet. Många fysioterapeuter jag träffar riktar hela sin uppmärksamhet mot att behandla patienter och gå metodkurser men har tappat bort vårdgivaransvaret. De har väldigt dålig koll på vilka lagar och föreskrifter som styr vårdgivarskapet, säger han. I första hand ser han inte granskningar som ett sätt att sätta dit vårdgivare som gör fel utan som en dialogstartare. Många fysioterapeuter efterlyser tydligare riktlinjer från landstingens sida och Niklas Föghner tycker att det är ett berättigat önskemål. Granskningarna har inneburit ett lärande för landstingen. De har brustit i uppföljningen av nationella taxesystemet och behöver föra en bättre dialog med dem de sedan ska följa upp. En förklaring till att verksamheterna inte följts upp tror han 24