Persontrafik med tåg Luleå-Uleåborg/ Rovaniemi

Transkript

1 Peronrafik med åg -/ Morjärv Haparanda Sunderbyn Noviken/LTU Pieå Sepember 2012

2 Viionen om peronåg Sverige-Finland Sverige har fungerande peronågrafik ill och från Norge och Danmark, men ingen rafik ill eller från Finland. Dea moverkar en breddad handel-, beök- och arbemarknad i e regional perpekiv och ubye mellan länderna i e naionell perpekiv. Mycke arbee med järnvägfrågorna för regionen har redan idigare gjor. De fakamaerial om idigare har agi fram rörande peronrafik på räckan Haparanda/, inom bland anna Norrboniabaneprojeke, Norråg, Trafikverke am Landinge, har ammanäll inom ramen för dea amarbee. Norrboen län har illamman med övriga län inom Norrågamarbee upphandla ågrafik norr om och för Norrboen del handlar de om räckorna Umeå- och -Kiruna. De finn ockå en opion på rafik mellan och Haparanda/. De finn nu en vilja a ockå få igång peronrafik på räckan Haparanda. Dea dokumen bekriver föruäningarna för dea och vilka ällningaganden om måe göra. Trafiken blir en gränöverkridande EU-rafik om binder amman venk och fink peronrafik. Rapporen är beälld av arbegruppen för gränöverkridande peronrafik mellan EUländerna Sverige och Finland läng Boenvikbågen: kommun, kommun, kommun, Haparanda ad, Landinge, Norråg, Norrboniabanan, Länyrelen i Norrboen län, Länrafiken i Norrboen. Redakör: Peer Senon, ÅF Infraplan Grafik deign: Amanda Häll, Norråg Foo: Joachim Ljungqui, Clah Sudio info@norrag.e 2

3 Tågrafiken uformning Viion Haparandabanan blir klar december 2012 och öppnar nya möjligheer för peronågrafik. Reiden -Haparanda blir minuer nabbare än med bu ro a banan går över. Denna omväg innebär deuom a de amlade underlage uöka med e or anal möjliga rerelaioner (Haparanda---Sunderbyn Länjukhu- Teknika Univerie). Viionen är e ammanhängande yem -Haparanda--/. Den finka dagliga järnvägrafiken går idag ill. Elekrifiering finn ill rax norr om. Sia milen ill venka gränen aknar elekrifiering och reguljär peronågrafik. På grund av olika pårvidd föruäer e framida ammanbunde yem omigning i Haparanda/. Saionerna i Haparanda och bejänar delvi uppagningområden i rep grannland. Tågrafik - Norråg planerar a ara peronrafik på räckan - Haparanda under Med erforderliga aionågärder kan Haparandabanan rafikera från ar med 5 dubbelurer Haparanda- under vardagar och 3 dubbelurer lördagar, öndagar am helgdagar. I de pågående uppdrag om Norråg har ge Boniaåg AB ingår en opion på fem dubbelurer på räckan C-Haparanda. Opionen föruäer e poliik belu om finaniering. Trafiken är en jänekonceion. Söra idavånd mellan urer ka vara fyra immar mellan kl Samliga urer ka ha reande- ubye i C, Noviken- Univerie (då aionen öppna), Sunderby jukhu, C, Morjärv,, Haparanda. Vardagar ka åg finna i de idlägen om preciera ill ankom Haparanda cirka kl 7.45 och avgång 16.30, ankom cirka kl 7.45 och avgång

4 Dagåg, 2013 Kolari Gällivare To rn eå Kiruna, Narvik Haparanda Idag Sräckan --Haparanda aknar peronågrafik och rafikera av regional och inerregional burafik, om har begränade kopplingar mo Finland. Idag ker ca reor årligen med bu inom råke Haparanda-. 3 d -Kiruna/Narvik Dagen peronågrafik i norra Sverige är begränad ill regionala åg och naåg på räckan Kiruna och naågen på Sambanan. Norråg kör idag 3 dubbelurer (d) på räckan --Gällivare-Kiruna och 3 dubbelurer på räckan -Umeå. Karleby, Helingfor 3 d -Kiruna 3 d -Umeå 3 d -Umeå Skellefeå Vindeln, Vännä, Umeå Norråg VR (Fin) Kor ik... På den finka idan finn ågremöjligheer --. Även Helingfor-Kolari rafikera med min 3 dubbelurer/veckan. har därför idag mycke begränad ågrafik, men har 5 dubbelurer buranfer ill/från åge i. Gällivare To r ne å Kiruna, Narvik Haparanda 5 d -Haparanda Över rikgränen kör linjerafik, den å kallade Ringlinjen med 8 faa dubbelurer Haparanda-Haparanda. På ik kulle rafiken kunna öka ill ca 12 dubbelurer/dag. 5 d Hapa.- 3 d -Kiruna/Narvik 3 d -Umeå Karleby, 5 d -Haparanda Helingfor 3 d -Kiruna 3 d -Umeå Vindeln, Vännä, Umeå Skellefeå Kokivaara Jokkmokk Jokkmokk Paageare/år Polcirkeln Murjek Murjek Håmojokk Näberg Lakaräk Gullräk Sandräk Morjärv Morjärv Granjö Ljuå Niemiel Töre Holmfor Älvbyn Älvbyn Råneå Vivane Haparanda/ Haparanda/ Sunderbyn jukhu 10 km Pieå Gällivare Jörn n rr b No ne å To r p Ha na da an ar Kiruna, Narvik Bauräk ba o nia Längre ik... Byke Brahead Skellefeå Bef_ d -Haparanda Vindeln Vännä 12 d -Umeå Vindeln, Vännä, Umeå Umeå an 12 d -Haparanda 6 d -Kiruna 12 d -Umeå Skellefeå 4 nia Bo Piieå Roberfor 12 d Hapa.- Karleby, Helinki ba n Karleby Jakobad

5 Tågen Coradia Nordic, X62, är uveckla för den regionala rafiken i norra Sverige. Tågen har nabb acceleraion och kor bromräcka. Söra illåna haighe 180 km/h, där banorna medger dea. Komforen i ågen är vikig då genomnirean i Norrland beräkna vara ca 11 mil lång. För a erbjuda reenärerna exra bra ikomfor är ågen uruade med pecialbeällda olar med mjukare oppning och bredare idyna. Varje ågä rymmer 185 reenärer. Reg Reg Reg Reg Reg Reg Reg Reg Reg Reg fr C fr LTU fr Sunderbyn fr Haparanda Haparanda Sunderbyn LTU C Exempel idabell Exempel idabell Reider per ranporä, - Tidabell 20 n de g or åb Ul e H ap i ix ar To an rn da io Ka l å K em Bo Lu le åb or Ka lix ap ar To an rn da io K em i g H Ul e rg 60 bo 25 eå 25 ap Ka ar lix To and rn a K io em i 45 Ul 25 H Idag går nio dagliga dubbelurer bu Haparanda-. Reiden är ca 2 immar 20 minuer. Med aionågärder på Haparandabanan och moderna moorvagnåg kulle denna räcka, ro a järnvägen är 19 km längre än E4, kunna klara på ca 1 im minuer. Även i rerelaionen - kulle rean gå nabbare med åg än med dagen burafik. Reiden - kulle kunna kora ner ill ca 3 immar. 50 å Reider le 90 Bo de n Avgång cirka kl Lu Avgång Haparanda cirka Lu Bo leå de n Ankom cirka kl min På kor ik planera fem dubbelurer/vardag, re d/helgdagar i följande idlägen: Ankom Haparanda cirka kl

6 Trondheim Ö Foo: Haparanda ad Samhällnya av aningen Trafik på räckan möjliggör ammanlänkningen mo Finland och de ora befolkningområdena läng råke. Sampele i råke -Haparanda/- am -Haparanda/- har hiill hämma av a de går över rikgrän. Toal har råke (inkluive ) ca invånare. Den nya Haparandabanan kommer a dramaik förbära ågremöjligheerna läng Boenviken. Med förbärade kopplingar över rikgränen kulle Haparanda// ligga inom rimliga reider från både, och. Regionföroring All erfarenhe viar a en arakiv regional järnvägrafik innebär regionföroring genom amverkande arbe-, ubildningoch boadmarknader. Regionala och naionella amhällnyor Bergen Föruäningarna för arbependling mellan olika yper av arbemarknader underläa. Regionen om ådan får arkare konkurrenkraf då de blir möjlig a bo på en pla och arbea eller ubilda ig på en annan. De gör a de blir läare för männikor a hia arakiv arbee/ubildning förbåda parer i e parförhållande. Regionen får ockå fördelar i och med a olika arbemarknader kompleerar varandra och a föruäningar för erfarenheubye ökar. Reande på järnväg innebär ockå en lägre miljöbelaning vilke bidrar ill e långikig hållbar amhälle. 6 Göeborg Sråke har oolo al invånare Karlad

7 BEFOLKNING > < Pieå Umeå erund Vaa Tammerfor Gävle Åbo Sockholm Helingfor Figur: ÅF Infraplan Linköping 7

8 Arbemarknad Den nya Haparandabanan kommer a dramaik förbära ågremöjligheerna läng Boenviken. Med förbärade kopplingar över rikgränen kommer Haparanda// ligga inom rimliga reider från både, och. Enidiga arbemarknader och nedläggningar, briande illgänglighe ill andra arbemarknader am briande illgänglighe ill högre ubildning, är vikiga fakorer om oraka befolkningminkning på många orer. Uvecklad ågrafik ger de boende i och Haparanda, möjlighe ill korare reider ill arbeplaer och udieorer. Förbärade kommunikaioner kan bidra ill a broma/vända den negaiva befolkninguveckling om många kommuner i råken drabba av am bidra ill långikig hållbar regional funkion. Arbemarknaderna, om idag lider av obalaner ill följd av näringlive pecialiering och rukuromvandling, kan balanera genom modern peronågrafikering på Haparandabanan. Även rekryering av pekompeener underläa av a dagen åkilda arbemarknader kan amverka, med både örre volymer och förbärad differeniering om följd. Den eferrävade, balanerande pendlingen möjliggör och deuom blir pendlingreiderna korare än vad de idag är inom oradregionerna. Näringliv De berörda orerna har inbörde ora killnader i näringlivammanäning. Flerale kommuner har beydande illverkningekor om baera på de naurreurer om finn i norra Sverige och Finland. Inom och mellan via näringgrenar förekommer omfaande klueramverken, ärkil vad aver urim, maaråvara och biobränle. regionen är ledande region inom mobileknologi, ärkil elemedicin. Dagpendling Tjänereor Veckopendling Turim Läncenrum Haparanda/ Pieå 8 Figur: ÅF Infraplan

9 Offenlig ervice Univeriejukhue i är regionjukhu för hela norra Finland vad aver pecialijukvård. Inom de uderade råke finn även länjukhu med pecialierad jukvård i Sunderbyn, och. Däruöver finn ländeljukhu och Pieå. Den högre ubildningen är koncenrerad ill, och. Därill finn ulokalieringar ill mellanliggande orer (SPECA)., och är adminiraiva cenrum för repekive län. Pieå Figur: ÅF Infraplan Offenlig ervice Regionjukhu Län-/ländeljukhu Univerie/högkola Univerieefilial Länyrele Regional myndighe Haparanda Näringliv Papper & maa Meallinduri Gruvinduri Turim Privaa jäner Kompeenförörjning Andel högre ubildade Kompeenförörjningen med högre ubildade uppviar idag ora geografika obalaner i regionen. Univerieorerna Umeå,, och har mycke höga andelar högubildade. Övriga kommuner vid bovikbågen har ubildningnivåer klar under rikni. Rekryering I näa eg, rekryeringen från högre ubildning ill näringliv och offenlig ekor, har ampele mellan arbemarknaderna mycke or beydele. För a vå peroner ka kunna få arbee någorlunda amidig är de beydelefull a arbemarknaderna är illräcklig ora, aningen genom oren egna orlek eller genom a goda kommunikaioner medger ampel mellan orer. Förbärade kommunikaioner har deuom or beydele för ampel och amverkan mellan univerie- och högkoleenheer. Tillgång ill högre ubildning Benägenheen a börja högre ubildning är ark beroende av dagpendlingillgänglighe ill högkolan/ univeriee. Dea gäller i ynnerhe för ungdomar uan högre ubildningradiion i hemme och för forbildninguderande. Ökad illgänglighe genom en kombinaion av genomänk ubildninglokaliering och goda kommunikaioner, är av or beydele för a höja ubildningnivån och frigöra nya mänkliga reurer. Humaniora Samhällveenkap, ek och jur. Naurveenkap Teknologi Vård och omorg Medicin Ubildning Konnärliga ämnen Övriga Filial Ubildningenhe Yrkehögkola Univeriy of Lapland eknika univerie univerie 9

10 Inveeringar för rafiken Nya Haparandabanan Haparandabanan var urprungligen en del av Norrboniabanan men brö ur projeke när byggnaionen arade. Banan beår del av den uppruade delen mellan och (119 km) am av den nybyggda bandelen mellan och Haparanda (42 km). Byggnaionen av banan påbörjade 2006 på den befinliga delen och på den nya I de föra finanieringbelue kulle banan ej elekrifiera från ar men dea belu ändrade och banan kommer nu a vara elekrifierad vid rafikar De färdiga projeke är kalkylera ill 3,5 miljarder kronor. Haparandabanan kommer a vara indelad i re haighezoner. 90 km/h på den älda delen -Morjärv, 140 km/h på delen Morjärv- och 250 km/h på nya delen -Haparanda. Dea innebär a ågrafiken kan konkurera idmäig med bu på räckan Haparanda/-. De ågärder om är genomförda i infrarukuren möjliggör, under föruäning a man bedriver peronrafiken med likarade åg om i övriga Norrågupplägge a man kan äa ig på åge i Haparanda och vara i på 21 minuer och kunna anlua ill Sunderby jukhu på 1 imma och 25 minuer. Med dea reider å kommer möjligheen för arbependling a förbära idmäig men främ innebära en komforförbäring. På åge är de möjlig a medföra cykel vilke även de ökar illgängligheen för de reande då de blir lä a a ig ill och från aionområde. Om de reande vill arbea under rean å kommer även de a underläa då de kommer a finn möjlighe ill Inerneuppkoppling på ågen. Haparandabanan är planerad och byggd i föra hand för godrafik och de kräv därför inveeringar i åväl järnvägen infrarukur om omgivande infrarukur för a peronrafik ka vara möjlig. Praxi är a Trafikverke bygger plaformar, väderkydd och rafikinformaion medan reerande funkioner om parkeringar och vänalar i e reecenrum eller järnvägaion bygg av kommun eller annan faigheägare. Trafikverke har påbörja eknika uredningar (funkionuredningar) om kommer a bekriva och konadberäkna genomförbara alernaiv för varje aionläge. Uredningarna är ine färdigällda ännu och konaduppkaningarna är därmed oäkra i dea kede. 10

11 Trafikverke anvarar för a under 2012 genomföra en funkionuredning för alla bangårdar i. Uredningen kommer bland anna a innehålla konekvener för C av införande av peronrafik på räckan Haparanda-. järnvägaion uppfyller ine de krav man idag bör älla på en aion/reecenrum i en ad av orlek. Ren funkionell kan nuvarande aion dock fungera fram ill de a e ny reecenrum kan bygga. kommun har inle e arbee för a illamman med Trafikverke, markägare och operaörer hia löningar för a kapa e arakiv och modern reecenrum. Kommunen har inledningvi illamman med Pieå och Skellefeå kommuner låi a fram underlag för vad om kräv för a man ka få moderna och arakiva reecenrum i repekive or. Bland anna vilka yor om kräv för olika funkioner am vad e reecenrum kan innehålla för funkioner, uöver de om är nödvändiga för jälva rean, för a göra reecenra ill en arakiv punk i aden. Underlage ka använda i den foraa planeringen, men ännu har inge belu agi om hur planeringarbee ka gå vidare. Illuraion: Han Wallochke Trafikverke anvarar för a ureda och möjliggöra användning av påre närma reecenrume för peronrafik. kommun anvarar för och driver e relaiv nybygg och väl fungerande modern reecenrum, om evenuell kan behöva kompleera med yerligare pendlarparkeringar. Ärende om peronrafik på denna bandel e med poiiva ögon ho kommunen. 11

12 Inom kommun blir de akuell med reecenrum i och hållpla i Morjärv. Trafikverke anvarar i Morjärv för a påre närma befinlig aion elekrifiera och använd vilke kräver ny perrong och plaform med väderkydd. Trafikverke anvarar i äor för a illamman med kommunen faälla vilke läge för Reecenrum om kall använda av de re om nu ured: Befinlig godbangård, Rammelberge och Skogkyrkogården. kommun är överen om Trafikverke förlag för Morjärv. Kommunen anvarar för a belua om vilken placering om kall använda för reecenrume i äor, belu bör a under Figur 8 Schemaik ki över UA2. Placering vid normalhuvudpåre, pår 2. Haparanda/ Befinlig järnvägaion kall använda. Trafikverke anvarar för a påre närma aionen ödra ida elekrifiera och använd för venk peronrafik. Löningen kräver elekrifiering av del av påre och en ny växelanläggning am a den gamla plaformen änk för a paa dagen åg. Trafikverke anvarar för a möjligheen a a emo finka peronåg läng de finka påre på reecenrume norra ida ured. Haparanda kommun äger reecenrume och marken run om kring. Kommunen anvara för a järnvägaionen projekera ill e modern reecenrum under Reecenrume kall fungera illamman med nuvarande verkamhe, Ungdomen hu, café ec. Kommunen anvarar vidare för ny infrarukur i form av bilparkeringar för lång- och koridparkering, gång- och cykelvägar, cykelparkeringar, bra buangöringar och buuppällningplaer m.m. 15/ invig Nya Haparandabanan! ad kommer a kunna använda Haparanda järnvägaion för peronrafiken. arbear för a den finka peronrafiken i regionen kall öka och a alla regionala finka åg kall angöra. Saden har inle en uredning om analyerar behov/poenial/inveeringbehov för befinlig infrarukur på fink ida för a moavara de om är gjor på venka idan inom projeken Norrboniabanan och Norråg. Figur 6 Schemaik ki över alernaiven i UA1a-d. Ovan viar UA1a, övriga alernaiv kiljer i anal 12

13 13

14 Morjärv Haparanda Sunderbyn Noviken/LTU Pieå Elekrifiering Efer uppruning av järnvägen på venk ida är de enda räckan Haparanda- Laurila/ om forfarande aknar elekrifiering. Elekrifiering av räckan finn för närvarande ine med i några gällande planer. I RHK: elekrifieringplaner ingår elekrifiering ill Larurila- om en framida möjlighe om de gränöverkridande ampele ärk jämför med idag. Den oala räckan uan elekrifiering är ca 20 km. Med elekrifiering kapa föruäningar för både mer miljö- och klimavänliga ranporer om för effekivare ågrafik i hela Boenvikregionen. Sandard Haighe -: 140 km/h (36 km) -Morjärv: 90 km/h (73 km) Morjärv-: 140 km/h (38 km) -Haparanda: 250 km/h (42 km) Haparanda-: (4 km) -: 100 km/h (20 km) Spårvidd Sverige: 1435 mm Finland: 1524 mm Haparanda-: Fyrrälyem. Elekrifierad Ej elekrifierad Morjärv Haparanda Sunderbyn Noviken/LTU Tillåen haighe 250 km/h 200 km/h 160 km/h 140 km/h 120 km/h 90 km/h Pieå

15 Åerående ågärder I planera för e ny reecenrum och aionområde för a kunna hanera den ökade peronågrafiken. De nya reecenrume förelå a ligga i Sorgaan förlängning, rax öer om befinlig bu aion och ca 250 meer norr om dagen järnvägaion. I Haparanda finn en idigare vå plaformar för peronrafik. Peronåg har dock ine anna vid Haparanda aion edan Haparanda kommun har önkemål om a kunna använda Haparanda aionhu och a ågen annar vid plaformen närma aionhue. Spåre närma aionhue är dock ine elekrifiera och plaformen uppfyller ine de krav om äll. Trafikverke har förelagi elekrifiering av påre och a plaformen bygg om ill en 80 meer lång, mellanhög plaform. Reecenrum inkl plaformar, C, Mkr. C Tillgängligheen vid C behöver förbära för a möa den ökade peronrafiken. Trafikverke kommer bl.a. inveera i en hianluning ill mellanplaformen. Tillgänglighe, hianluning från gångunnel, 2,8 Mkr. Morjärv Vid Morjärv drifpla finn idag ingen plaform. De avvikande huvudpåre, närma aionhue, aknar elekrifiering. En ny 80 meer lång idoplaform, med illhörande ramp, bygg framför aionhue. Plaformen urua med rafikaninformaionuruning och belyning. Spåre elekrifiera och före med vå fjärryrda frånkiljare för a möjliggöra fora laning/loning vid den befinliga idolakajen. Plaform och elekrifiering, 6,6 Mkr. Haparanda C Plaformågärder och elekrifiering av pår: 11,2 Mkr (Haparanda-)-Laurila Elekrifiering av bandelen Haparanda--Laurila. Norrboniabanan Ny kujärnväg Umeå-, Mkr Plaform och elekrifiering Morjärv Tillgänglighe Sunderbyn Noviken/LTU Ny reecenrum: C Ny idoplaform: 7,4 Mkr Haparanda En ny, 80 meer lång, mellanhög idoplaform, med illhörande ramp, planera läng huvudpåre. Plaformen förelå a urua med rafikaninformaionuruning, plaformuruning och belyning. Plaform och Elekrifiering elekrifiering Plaform Laurila Ny järnväg: Norrboniabanan Pieå

16 En vikig länk Del i e örre ammanhang Haparandabanan är en del av Bonika korridoren och en raegik vikig länk inom de rannaionella godranporyeme i norra Europa. Bonika korrioren är förelagen av EU-kommiionen a ingå i de europeika omnäe, Core Nework. Godranporer Sora godvolymer ranporera på vägoch järnvägnäe och över hamnarna i Barenregionen. Tranporflödena går övervägande från norr ill öder och ranporyeme har uveckla därefer. Den relaiv låga eferfrågan på ö-väliga ranporer beror på adminiraiva, kulurella, pråkliga och infrarukurella fakorer. Under de enae 20 åren har amarbee och ubye länderna emellan förbära, vilke öppnar för nya möjligheer. Norka have Vära Europa Bodö Mo i Rana Harad Narvik Gällivare Kiruna Pajala Kolari Länge ik Salla Baren hav Murmank Ala- Kuri Miljoner neoon per ban-km < km Kola Peninula Kirovk Via have Trondheim Öerund Umeå Boenviken Vaa Raahe Oulu Kokkola (Karleby) Kajaani Koamu Ledmozero Belomork Kokoma Archangelk Severdovink Onega Gävle Soravala Perozavodk Kargopol Onega Koka Ladoga Sockholm Helinki Gohenburg S Peerburg Befinliga volymer Öerjön Poeniella volymer från ökad produkion i norra Sverige, Finland och Ryland

17 Finaniering Konader Trafikeringkonaden för den akuella räckan om omfaar fem dagliga dubbelurer är beräknad ill en årlig konad av 20 Mkr. Fördelning Inom den hiill upphandlade rafiken i Norrågamarbee har aen belua a medfinaniera rafiken med 50%. Om amma finanieringmodell kulle illämpa för akuell räcka å kulle de innebära a aen anvarar för 50 % (10 Mkr, och regionen genom landinge och kommunerna för 50 % (10 Mkr). E ådan belu kräver en uökad alig ram och måe förankra ho regeringen. Ny kollekivrafiklag Den 1 januari 2012 började den nya kollekivrafiklagen a gälla. Den innebär a de är den regionala kollekivrafikmyndigheen om anvarar för all kollekivrafik i läne. I Norrboen beår den nya myndigheen av e kommunalförbund med amliga 14 kommuner am landinge. Finanieringen av kollekivrafiken ka ke enlig den modell om vari i bruk edan 2010 och om innebär a landinge har konadanvare för omlinjer med bu och all peronrafik på järnväg. Kommunerna har konadanvare för inomkommunal burafik. Tågrafiken på räckan kan medföra a man kan eräa och minka parallell burafik på via av linjerna inom läne. a Bonikn är e korridorg del i en viki peika de euronäe om Till dea måe lägga inveeringar för a kapa arakiva aioner/reecenra. 17

18 Regionala roller och anvar Regional kollekivrafikmyndighe Myndigheen har anvare för planering och upphandling av all kollekivrafik i läne. Man kan dock överlåa ill kommun eller bolag a köa upphandlingen och ecknande av aval för vi rafik. Myndigheen kommer löpande a faa belu om vilken rafik om ka omfaa av å kallad allmän rafikplik. Trafik om amhälle/ myndigheen aner är av väenlig värde för amhälle funkion och om man därför aver a upphandla måe omfaa av allmän rafikplik. 18 Myndigheen bör omgående iniiera de rafikala amarbee med Finland aveende e gemenam rafikubud gällande idabeller, axeamarbee och marknadföring. Landinge Landinge är en par i den nya kollekivrafikmyndigheen och ka om ådan finaniera kollekivrafiken på järnväg inom läne. Ledningen har vari med i en inledande dikuion om hur rafiken mellan och Haparanda kan finaniera. En möjlighe är en amfinaniering av regionen genom Landing och berörda kommuner för räckan Haparanda/. Länyrelen Länyrelen kan medverka i denna proce på vå ä. Del genom a illamman med övriga akörer, där Norråg bör ha en ledande roll i a uppvaka aen för a få medel ill rafiken i likhe med den övriga rafiken inom Norrågamarbee. Del genom a Länyrelen kan ha via möjligheer a medfinaniera infrarukur om Reecenrum, anluningvägar ec. via LänranporUbyggd planen. nabbåg ra o rafik ger am a iv poi er hälleffek

19 Belu Kommunal infrarukur Kommunen beluar a å för in del av förverkligande av infrarukuren aveende reecenrum och inleda följande eg för genomförande Planering Projekering Inveering Byggande I drifagande Kommunala rafikkonader Kommunen beluar a verka för a peronrafik på järnvägen mellan och Haparanda/ a med i den Trafikförörjningplan om den regionala kollekivrafikmyndigheen ka uppräa. Kommunen begär a Norråg uppvakar aen för alig medfinaniering om 10 Mkr årligen med ar Trafikverke anvar är planering/uförande och finaniering av ina anläggningar vid reecenrum i form av pår, perrong och rafikinformaion. Arbee med a få med Norrboniabanan och övriga delar av Bonika korridoren i EU: upekade Core Nework har bedrivi inom ramen för projeke Bonika korridoren där bl.a. kommuner, länyrelen, landinge m.fl. är delakiga från fem län am movarande på finka idan. Kommunerna Kommunerna anvarar illamman med andra akörer åom Trafikverke, markägare och operaörer för övriga inveeringar för reecenrum i anläggningar om vänhall, anluande vägar för bil, cykel och gångrafik, parkeringar för bilar, buar och cyklar m.m. Bonika korridoren Norråg är de gemenamma amverkanorgane för järnvägrafik inom regionen. Norråg kan på regionen begäran uppvaka Trafikverke cenral och deparemen/regering för a öka medel ill rafiken om en uökning av Norrågamarbee med amma föruäningar om den övriga rafiken. Trafikverke Norrboniabanegruppen kan bidra genom a marknadföra hela räckan Umeå venkfinka rikgränen. A a med peronrafik på järnvägen Haparanda/ i den kommande rafikförörjningplanen och a denna omfaa av rafikplik. Myndigheen måe då ockå avgöra hur finaniering ka ke. Begäran om a Norråg uppvakar aen för medfinaniering av rafiken Norråg Norrboniabanegruppen Begäran ill den nya rafikmyndigheen för Norrboen Kommunerna kan ockå på den regionala kollekivrafikmyndigheen begäran vara med och delfinaniera rafiken på räckan. 19

20