Projekt Små skolor i utveckling

Transkript

1 Projekt Små skolor i utveckling Reflektion från följeforskningen lärande utvärdering Foto: Dan Håfström På bilden: Annika Hassel, Sankt Anna skola, Kerstin Johannesen och Ann-Kristin Wikberg, Seskarö skola. Vid slutseminariet november 2014, UTREDNINGSINSTITUTET HANDU 1

2 Projekt Små skolor i utveckling Innehåll Reflektion från följeforskningen lärande utvärdering... 2 Inledning... 3 Följeforskning i projektet... 3 Projektverksamheten... 3 Startseminarium... 4 Projektledningen initierade individuella möten med skolorna Virtuelltklassrum... 5 Workshop. Virtuella möten mellan skolor i utveckling... 5 Digitala lärarrummet... 6 Seminariedagar januari Individuellt anpassad IT-vägledning... 7 Barnenkät... 7 Slutseminarium november Sammanfattande reflektion... 8 UTREDNINGSINSTITUTET HANDU 2

3 Inledning Sammanställningen utgör en del av projektägaren Hela Sverige ska levas slutredovisning. Följeforskning i projektet En följeforskare har varit knuten till projektet Små skolor i utveckling. Till skillnad från generell utvärdering är följeforskarens roll att följa utvecklingen och utvärdera projektet under hela processtiden. Ofta kallas följeforskning för lärande utvärdering (ongoing evaluation). En följeforskare är involverad i projektets verksamhet. Den kontinuerliga lärande utvärderingen skall vara ett lärande för att kunna uppnå uppsatta mål och grundar sig i en nära samverkan mellan utvärderare och projektägare. Det vill säga arbetet skall fortgå i projektets nav som en extern resurs, fungera som ett stöd och bollplank samt kunna ge synpunkter och ge råd. Därmed har projektets utveckling och olika aktiviteter utvärderats och resultaten har i direkt anslutning kommunicerats med projektledaren. Följeforskaren, Irene J. Westerlund, har medverkat i styr- och referensgruppens möten och diskussioner samt haft en nära och kontinuerlig samverkan med projektledaren men även med övriga projektaktörer. Följeforskaren har även deltagit i de större aktiviteterna som anordnats i projektet. Grunden i lärande utvärdering är att bistå och ge kontinuerliga återkopplingar med reflektioner för projektets fortgående och dess specifika aktiviteter. På så vis möjliggörs att projektledning och projektdeltagare får ett utvecklande erfarenhetsutbyte. Projektverksamheten Projektet sökte små skolor med spetskunskap och som var villiga och såg möjligheten att bryta strukturer för att utveckla och använda skolan som hävstång för elever, lärare och inte minst bygden. Grunden var att bilda ett utvecklingsnav med några pilotskolor i lands- och glesbygd som låg i framkant när det gäller pedagogik och metodik. Projektägaren, Hela Sverige ska leva, erbjöd tretton skolor att delta i projektet. Samtliga skolor som antogs till projektet uppgav att de använde sig av IT-teknik som komplement i någon form. Skolorna skulle få ytterligare verktyg/metoder i syfte att visa på innovativa möjligheter att använda IT som en del i undervisningen. Deltagande skolor skulle även ges olika forum för diskussioner och processer/workshops för att finna argument och vägledning för den lilla skolan att vara ett nav i bygden. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU 3

4 En viktig del i projekt blev även att påverka samhällsstrukturer som inverkar på små skolors utveckling. En del i det arbetet, utöver band annat flertalet uppvaktningar och samverkan med andra aktörer så som SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, och Microsoft var att ge en utvidgad syn till satsning på utbildning och lärande i IKT (Informations och kommunikations teknik) samt pedagogik som sammanställdes i en bok. Boken En skola i tiden av Lotta Gröning och Marie- Louise von Bergmann Winberg. Boken visar på problem som finns i samhällstrukturen och de stora möjligheterna och vägarna som finns för skolans utveckling. Genom intervjuer med tongivande personer verksamma inom IKT och/eller pedagogik ges läsaren argument och inspiration att se möjligheterna som finns för små skolor. Tankarna i boken har spritts både internt och externt. En skola i tiden presenterades och diskuterades i Almedelen På detta vis har projektet kunna nå ut både internt och externt i syfte att lyfta små skolors potential till att bli en viktig diskussion på agendan. Startseminarium april 2012 i Norrbotten, Boden kommun Sörbyn. Projektet bjöd in lärare och rektorer från antagna skolor, och även politiker från de kommuner som skolorna kom ifrån, till ett startseminarium. Projektdeltagarna fick under två dagar möjlighet att bekanta sig med varandra och få en bild över hur andra små skolor arbetar, tänker och vill utvecklas. Aktiviteter anordnades så att skolorna bland annat skulle kunna identifiera möjliga samverkansparter inom projektet och på sikt bilda nätverk. Det gavs föreläsningar som inspiration och deltagarna fick även information om projektupplägget och vad projektet kunde bistå med. En viktig del i startseminariet var att ge deltagarna möjlighet att formulera sina förväntningar och konkretisera egna målformuleringar som projektdeltagare. Som arbetsmetod användes Spindeln, vars syfte var att metodiskt kartlägga och systematisera vägen för att nå uppsatta mål. Vad är önskat mål, vilka är problemställningarna för att upp nå målet, vad är lösningen på problemformuleringarna och genom vilka aktiviteter uppnår man målet? Genom respektive skolas Spindel och upprättade aktivitetslistor kunde projektledningen forma det stöd som skulle kunna ges utifrån projektets syfte och mål. De övergripande målformuleringarna för skolorna var att få långsiktigt hållbara skolor, en fungerande IT-struktur, att kunna utveckla pedagogiska metoder för att kunna använda den IT-utrustning man har tillgång till i undervisningen, samt att få till stånd, samverkan både med lokalsamhället men även med andra skolor. Separat dokumentation finns om startseminariet. Projektledningen initierade individuella möten med skolorna. Under hösten 2012 besökte projektledningen skolorna och hade som utgångspunkt skolornas Spindlar. Pedagogernas och skolledningens engagemang och önskemål om utvecklingsinsatser för den egna skolan var vägledande. Projektet har varit ett verktyg för skolorna, där skolorna har fått möjlighet att själva formulera vad de önskar pröva och hur, utifrån egna förutsättningar. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU 4

5 Utöver de gemensamma aktiviteterna erbjöd projektet individuellt stöd och hjälp till medverkande skolor som ville genomföra en lokal tankesmedja, upprätta nätverk och/eller genomföra workshop med pedagoger, skolledning och lokala politiker i syfte att stärka skolan (idéverkstad). Flera skolor påbörjade processen med temat skolan ska bli ett nav för bygdens utveckling. Olika initiativ togs så som att till exempel bjuda in bygdens företag, föreningar och föräldrar i syfte att tillsammans se vilka möjligheter som finns för att stärka skolan och öka samverkan i lokalsamhället. Virtuelltklassrum Skolorna visade sig använda IT och teknik på mycket olika nivå i sin undervisning. IT-utrustning fanns på skolorna men i flera fall saknades pedagogiken för hur man skall använda den. Flertalet skolor önskade få konkreta tips på pedagogik och upplägg för att kunna använda IT i undervisningen. Övergripande framkom det att man önskade få kunskap i hur man använder IT-tekniken i den egna undervisningen, hur man lägger upp en lektion och hur man kan samverka och ha utbyte med andra skolor. En del i projektet blev därmed att bygga ett virtuellt klassrum där, i första hand pedagoger, kunde utbyta erfarenheter, ge tips, inspiration och diskutera pedagogiska metoder kopplade till IT. Tanken var att pedagogerna skulle dela med sig av konkreta lektionsupplägg. Men trots uppmuntran och uppbackning från projektledningen var det svårt att få pedagogerna att använda plattformen aktivt. Få inlägg lades in. Efterfrågan på konkreta metoder var stor. Det krävdes dock något mer handfast och konkret till att börja med. Workshop - Virtuella möten mellan skolor i utveckling En naturlig del i projektet var att genomföra en konkret IT-dag med olika tekniska utrustningar att pröva på. Få inspiration och tankar om hur man kan lyfta in IT i undervisningen. En dag med virtuella möten mellan skolorna arrangerades den 20 februari Deltagarna fanns på tre olika orter, Harads, Bjuråker och på Gotland. Orterna var sammankopplade med IT-teknik. På respektive ort fanns det en processledare och ansvariga för tekniken. Dagen utformades som en workshop där deltagarna fick pröva på fjärrteknik och ta del av varandras erfarenheter om hur lektioner kan utformas med nya pedagogiska metoder med hjälp av teknik. Dagen upplevdes motsvara deltagarnas förväntningar och var inspirerande, intressant och givande. Nu ville deltagande skolor komma igång och få ännu mer handfast vägledning för att kunna använda sig av tekniken i skarpt läge. Flera skolor inspirerades till att börja samverka med varandra. Förutom mer konkret användning om hur teknik kan användas i undervisningen efterfrågades nu möjligheter till att samverka kollegor emellan. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU 5

6 Workshopen dokumenterades i egen skrift. Nedan bilder från workshopen på Svågadalens skola som är uppkopplad med de övriga två platserna, Harads och Gotland för en samverkansuppgift, samt en genomgång av hur man kan använda olika IT-program i undervisningen. Digitala lärarrummet Inom projektet fanns redan skolor som arbetade med IT för utbyten mellan pedagoger men även mellan elever på olika skolor. Den erfarenheten gav projektet inspiration till att erbjuda deltagande skolor möjlighet att pröva på att bygga upp ett virtuellt nätverk mellan pedagoger. Tre skolor, Ramsjö Ytterhogdal och Svågadalen, önskade få ny erfarenhet och gå vidare med att nätverka virtuellt mellan pedagoger. Det virtuella lärarrummet började ta form. De tre skolorna skulle sammanfogas via datorteknik. Projektet bistod med teknik och teknisksupport. Det visade sig dock ta längre tid att få tillstånd den tekniska delen och att finna genomförbar metod som skulle passa samtliga tre skolor. Enligt teknikansvarig, Mats Erixon, Folkets Hubb dök flera problem upp som förhindrade det virtuella lärarrummet från att testas i det omfång som krävs för att man ska få en rättvis bild och på sikt bli en etablerad arbetsmetod. Erfarenheten visar att det är oerhört viktigt att de som ska utveckla och använda ett nytt verktyg själva är intresserade. I gruppen måste alla vara fokuserade på att det ska lyckas. Det räcker inte att en rektor tycker det är bra. För närvarande är fortsättningen av projektet osäker. Mats Erixon menade dock att möjligheterna med tekniken är så pass stora att den kommer att slå igenom inom kort. Bara viljan finns. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU 6

7 Seminariedagar januari 2014 Efter utvärderingen av workshopen, Virtuella dagen, visade det sig att pedagogerna ville få mer kunskap, mer inspiration och mer hands on. För att tillgodose deltagarnas önskan anordnades ett två dagars inspirationsprogram. Deltagarna erbjöds första dagen seminarier, föreläsningar och presentationer om hur man kan använda IKT i undervisningen. Dagen upplevdes som inspirerande och givande. Deltagarna fick ta del av Eva Pethrus från Microsoft föredrag om Vad är 21st Century Skills och hur kan vi träna våra elevers förmågor? Av Jerker Porlat, högstadielärare i Nora Hur kan tekniken användas för att stärka lärandet hos våra elever? och av Helene Lidström, Microsoft, en presentation om Det nya arbetslivet. Dagen gav deltagarna tips, insikt och nya idéer, men återigen efterfrågades tid till att i praktiken pröva praktiskt det som föredrogs. Den andra dagen gavs även möjligheten att träffa kollegor på en skola som arbetat sig till att bli en skola i framkant. Skolbesöket var på Malmaskolan i Kohlswa. Även om reaktionerna från flera deltagande skolor var att den presenterade skolan uppfattades som en stor skola jämfört med sin egen, fick alla inspiration och tankar till utveckling att ta med sig till den egna skolan. Majoriteten hade mycket positiva erfarenheter med sig från dagen. Introduktionen till hur man kan använda tekniken och hur man kan använda andra arbetsmetoder i skolan samt tankar och idéer om det nya arbetslivet inspirerade till nytänkande. Individuellt anpassad IT-vägledning Projekttiden förlängdes, vilket gav skolorna ytterligare tid till att pröva och utveckla pedagogiska modeller. Projektet erbjöd deltagande skolor att kunna få tillgång till en individuellt anpassad introduktion till hur de kan använda IT i undervisningen. Den individuella konsultation erbjöds i syfte att den enskilda skolan skulle kunna utvecklas utifrån egen ambition och egna förutsättningar. Projektet erbjöd spetskompetens via Jerker Porat som innovativt använder pedagogiska modeller med IT-teknik i undervisningen. Projektet erbjöd även IT-pedagog Kicki Hammarlund som arbetat aktivt med att hitta vägar för att utveckla IT i undervisningen. Seskarö- Överkalix- Harads- och Vuollerims skola antog erbjudandet. Barnenkät För att få in barnens röst i projektet genomfördes en nätbaserad enkät riktad till barnen. Skolorna fick en länk till en Internetenkät dit eleverna kunde gå in och svara på tre frågor och skriva med egna ord om hur de upplever att det är att gå på en liten skola. Svaren presenterades på slutseminariet. Några citat från barnen på frågan: Vad är det bästa med din skola? Det bäste med min skola är att det inte är så många elever, och alla är kompisar så ingen behöver känna sig ensam. Alla är med alla liksom. Jag tycker att lärarna är bra på att förklara och eleverna är snälla. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU 7

8 Och på frågan: Hur ser en bra liten skola ut om du fick bestämma? Små och lugna klasser. Ingen mobbning. God skolmat, datorer, stor skolgård med roliga aktiviteter och lärare som försöker att göra lektionerna för eleverna rolig (inte bara svara på frågor). Slutseminarium november2014 För att ytterligare ge inspiration och argument för att stärka den lilla skolan anordnades det ett slutseminarium, med flera föreläsningar och goda exempel från små skolor i utveckling. Gemensamt tog deltagande skolor fram en appell Små skolors särskilda värde. Det handlar inte bara om IT, det är ett verktyg, det handlar om pedagogik. Tekniken finns i flera fall men inte kompetensen. Det krävs att lärarna får den nya kunskapen och sedan vidareutbildningar. Man behöver även se skolan som en del i en helhet. Vi är inte där på grund av IT-brist utan på grund av frusna strukturer. Lotta Gröning Slutseminariet dokumenterades i egen skrift. Sammanfattande reflektion Grunden för projektet var att all verksamhet byggdes på skolornas och respektive kommunpolitikers egna engagemang, driv och vilja. Projektet var ett stöd och en inspirationskälla för utveckling av den egna skolan. Både att lyfta in pedagogiska modeller för att använda IT i undervisningen men även att stärka skolans position i bygden och öka samverkan mellan pedagoger, rektorer och lokala politiker och tjänstemän. Projektidén var att bilda ett utvecklingsstrategiskt nav med väl fungerande och effektiva pilotskolor med spetskunskaper när det gäller pedagogik och IT-metodik. Ursprungsupplägget för projektet var att rikta sig till fem åtta skolor. Projektet antog tretton skolor att medverka. Skolornas profiler över hur man använde IT i undervisningen och hur den lokala samverkan såg ut, varierade stort. Projektet fick en annan startpunkt än skissat. Projektet fick välja vägar att tillmötesgå efterfrågan utifrån situationen. Projektet fick ta ansatsen att visa på olika möjligheter och söka vägar för ett utbyte mellan skolorna och pedagogerna i syfte att ge förutsättningar för att kunna ta in pedagogik på olika nivåer. Vissa skolor var redan i framkant med att använda IT pedagogik i undervisningen medan vissa skolor hade grundläggande funderingar kring hur man skulle forma lärandet med tekniken. Efterfrågan var stor från skolorna att kunna få stöd att utveckla ett strukturerat användande av den IT-teknik som fanns på skolorna och hur man skulle kunna integrera IT i lärprocessen. Efterfrågan på argument, var också stor: för att lokalt driva frågan om små skolors särskilda värde. Trots att det blev fler skolor kopplade till projektet och att skolornas utgångslägen varierade stort gällande användningsnivå av IT i undervisningen har projektet kunnat erbjuda insatser som planerat inom projektramen. Det vill säga utifrån individuella förutsättningar och behov har skolorna fått stöd att utvecklas. UTREDNINGSINSTITUTET HANDU 8

9 Det konstaterades vid slutkonferensen att alla skolorna upplevde att de fått något med sig från projektet att gå vidare med. Skolorna har stärkts och fått redskap till att utveckla pedagogiken och metodiken för teknikbaserad undervisning Ökat samverkan mellan andra skolor Påbörjat samarbete mellan kolleger Fått inspiration till att själva påverka och samverka med de lokala politiker och tjänstemän för att stärka skolans roll i bygden. Fått stöd och råd till att stärka skolan som nav i bygden genom lokalsamverkan Fått argument för att stärk små skolors särskilda värde via seminarier och föreläsningar Fått inspiration och kunskap om hur andra små skolor inom projektet arbetar och utvecklas Projektet har spridit kunskap om vad som krävs för att skolan i framtiden ska nå framgång, genom framtagande av boken En skola i tiden av författarna Lotta Gröning och Marie-Louise von Bergmann Winberg Inte minst visar även samarbetet mellan deltagande skolor viljan att påverka de större strukturerna för att visa på och stärka den lilla skolans värde i den appell som formulerades tillsammans under slutseminariet. Irene J Westerlund, januari UTREDNINGSINSTITUTET HANDU 9