Kvalitetsrapport för förskola och annan pedagogisk verksamhet

Transkript

1 Barn och utbildning i Köping Kvalitetsrapport för förskola och annan pedagogisk verksamhet Sammanfattning och utvärdering av läsåret Vi måste utbilda barn för en värld som krymper, en värld som kryper närmare och en värld som vi vet är annorlunda än vår. (Alva Myrdal 1948)

2 Köpings kommun Rapporten skriven av: Yvonne Karlsson Rapporten finns även att läsa och ladda ner på

3 Innehåll Innehåll Förskola och annan pedagogisk verksamhet i Köping läsåret 2014/ Normer och värden 7 Slutsatser 7 Förbättringsområde till läsåret Utveckling och lärande 8 Slutsatser 8 Förbättringsområden till läsåret Barns inflytande 10 Slutsatser 10 Analys 10 Förbättringsområden till läsåret Förskola och hem 11 Slutsatser 11 Analys Förbättringsområden till läsåret Förskolan i Köping - 3

4 Förskola och annan pedagogisk verksamhet i Köping läsåret 2014/2015 Förskola och annan pedagogisk verksamhet i Köping läsåret 2014/2015 Organisation Projektet Förskola i förändring har pågått sedan 2011 i syfte att tillskapa fler förskoleplatser, särskilt på den östra sidan, och i den mån det är möjligt gå ur icke ändamålsenliga lokaler eller enavdelningsförskolor. Under läsåret har Skogsborgens förskola med 8 avdelningar tillkommit och i mars 2016 beräknas en 4 avdelningsförskola stå klar på den östra sidan av Köping. Hittills har vi gått ur 4 enavdelningsförskolor och senast 2014 flyttade förskolan Ärlan in i Skogsborgens nya lokaler tillsammans med Domherrens 4 avdelningar och Parkrinkens 2 förskoleavdelningar som varit inrymda i moduler. Under vårterminen 2015 omorganiserades Skogsbrynets förskola till grundskola. De 10 avdelningarna delades upp så 4 avdelningar gick till Fyrklöverns förskola (Centrumenheten) i f.d. Domherrens lokaler, samt 6 avdelningar som under hösten 2015 planeras gå in i moduler, Sagostugans förskola (Kristinelundsenheten). Under vårterminen 2015 upphörde Solbackens enhet där förskolorna Solbacken och Solrosen har gått över till Lärkans enhet. Förskolan Blåmesen har under vårterminen 2015 övergått till Trollsländans enhet. Under vårterminen 2016 beräknas projektet Förskola i förändring vara etablerad, vilket innebär att vi har sju förskoleenheter som tidigare d.v.s. Trollsländans förskoleenhet, Kristinelunds förskoleenhet, Ullvigårdens förskoleenhet (väster), Centrums förkoleenhet och Skogsborgens förskoleenhet (centralt) samt Lärkans förskoleenhet och Munktorp/Himmetas förskoleenhet (öster). Förutom förskola bedrivs även annan pedagogisk verksamhet i form av pedagogisk omsorg (6 familjedaghem) samt omsorg på obekväm tid (natt, kväll o helgverksamhet). I Köping finns även två fristående förskolor som kommunen har tillsynsansvar över. Förskolans kockar har under läsåret gått över från förskolechefernas tillhörighet till måltidschef för förskolan. Förskolans personalpool har omorganiserats till att under läsåret fördelas ut på respektive enheter. Poolfunktionen fortsätter som tidigare, antalet personal har blivit färre och de utgår från sin bas- enhet. Personal I Förskolan Köping arbetar 226 personal som till övervägande del består av yrkesgrupperna förskollärare och barnskötare. Andelen förskollärare är 65 % och barnskötare 35 %. Vi ser en ökad rörlighet av personal och rekryteringsläget har under läsåret försvårats pga. stor efterfrågan på förskollärare. En förskolechef har avslutat sin tjänst under våren liksom att en ny har anställts. Två specialpedagoger arbetar inom förskolan, där två har nyanställts under året då en går i pension till sommaren. En förskolesamordnare har anställts med uppdrag för placering av barn, systemansvar för webbverktyget Hypernet samt VFU samordnare. Förskolan i Köping - 4

5 Förskola och annan pedagogisk verksamhet i Köping läsåret 2014/2015 Barn Under läsåret har förskolan som mest haft 1003 barn placerade och inom annan pedagogisk verksamhet 42 barn. Som tidigare år har även i år grupperna förtätats en del under vårterminen innan femåringarna går över till förskoleklass. Grupperna har varierat mellan barn i småbarnsgrupp och i syskongrupp. Vissa grupper har tillfälligt varit mindre där barn i behov av särskilt stöd har sin placering. Placeringar har skett inom den lagstadgade tiden fyra månader. Större efterfrågan på platser finns på Köpings östra sida liksom i Munktorp. Verksamhet Under läsåret har avtal slutits om ytterligare två övningsförskolor, en mot Mälardalens högskola och en mot Örebro universitet. Under förra läsåret startade den första övningsförskolan mot Mälardalens högskola. Syftet är att höja kvaliteten generellt genom att förena teori och praktik på ett mer tydligt och mer omfattande sätt än tidigare. Vår målsättning är att alla förskolor i Köping ska bli övningsförskolor. Personalrepresentanter har under läsåret utbildats i webbverktyget Hypernet d.v.s. ett modernare och mer effektivt system för att registrera barnens närvaro på förskolan (Hypernet direkt) liksom Hypernet Analys där förskolesamordnare och chefer ska kunna ta fram rapporter med historik liksom i planeringssyfte. Användningen av Hypernet direkt ska ske fullt ut från början av nästa läsår. Under våren 2016 planeras Hypernet förskola att tas i bruk som ersätter nuvarande Dexter där föräldrar i dag söker förskoleplats och lägger in barnens schema. Ett projekt där förändringar i lärandemiljön stimulera barnens läs- och skrivutveckling har pågått under läsåret. Förväntningarna är nu att personal som fortbidats verkställer och integrerar arbetet så barnen i högre grad grundlägger ett intresse för läs och skrivutveckling i deras fortsatta lärande. Kvalitetsuppföljning 2014/2015 Läsårets föräldraenkät hade en lägre svarsfrekvens (67 %), än tidigare år (87 %). Det specifika resultatet för de olika enheterna redovisas i förskolechefernas kvalitetsuppföljningar. Jag hänvisar även till respektive förskolechefs specifika resultat för de olika målområdena i deras egna kvalitetsuppföljningar och väljer att här redovisa slutsatser utifrån de sju förskoleenheternas kvalitetsuppföljningar, analysera detta samt föreslå förbättringsområden. Inom förskola och annan pedagogisk verksamhet är det kanske inte alltid utvärderingsresultaten som i sig är viktigast utan de processer som utvärderingen kan sätta igång och de diskussioner som kan uppstå i samband med utvärderingsprocessen. Samtidigt som kvalitetsarbetet utvecklas behöver det också bli en högre likvärdighet mellan avdelningar, förskolor och enheter. För att bli mer konkret kring begreppet likvärdighet ser jag det både möjligt och nödvändigt att arbeta generellt och likvärdigt med introduktions/ inskolningssamtal, utvecklingssamtal och plan för ett interkulturellt förhållningssätt. Min bedömning är att förskolan Köping utvecklas kontinuerligt inom olika områden där jag ser dialogen, reflektionsarbetet, ett nytänkande kring den reviderade läroplanen och samarbetet som betydelsefulla framgångfaktorer. Personal inom förskola och annan pedagogisk verksamhet har ett viktigt samhällsuppdrag med ansvar för kommande generationers grundläggande utbildning och fostran. Här ser jag det nödvändigt att höja och stärka nivån när det gäller yrkesetik och professionalism där det Förskolan i Köping - 5

6 Förskola och annan pedagogisk verksamhet i Köping läsåret 2014/2015 visar sig förekomma brister. Forskningen visar genomgående att förhållningssätt och kompetens är viktigare indikatorer på kvalitet än exempelvis barngruppens storlek eller lokalernas utformning. Jag vill också lyfta fram området för hållbar utveckling som egentligen kan sägas omfatta allt som ingår i förskolans verksamhet. Min förhoppning är att vi än mer kan arbeta utifrån helheter d.v.s. ha ett perspektivtänkande på det vi gör som ekonomiskt, ekologiskt, socialt och kulturellt. Där ingår bl.a. resursfördelning, ekologisk mat gjord från grunden, en giftfri förskola, tidiga insatser och interkulturalitet. Allt detta arbetar personal och chefer med dagligen inom våra verksamheter som en viktig del av Köping, Sverige och världen! Tack för ert engagemang och bidrag! Yvonne Karlsson Utvecklingsledare/chef Förskolan Köping Faktaruta Kommunala förskoleenheter: Skogsborgen 8 avdelningar, ca 150 barn Lärkan 11 avdelningar, ca 200 barn Trollsländan 13 avdelningar, ca 250 barn Solbacken 4 avdelningar, ca 65 barn Ullvigården 7 avdelningar, ca 120 barn Skogsbrynet 9 avdelningar, ca 180 barn Munktorp/Himmeta, inkluderar dagbarnvårdare och nattverksamhet, 5 avdelningar, ca 90 barn Fristående förskolor Benjamin förskola 2 avdelningar, ca 30 barn Sörgårdens förskola 2 avdelningar, ca 20 barn Förskolan i Köping - 6

7 Normer och värden Normer och värden Slutsatser Att personal generellt har utvecklat en större öppenhet och dialog kring området vilket är positivt. Ett professionellt förhållningssätt saknas hos delar av personalen vilket innebär att de inte verkar som goda förebilder för barn och andra vuxna utifrån förskolans uppdrag och värdegrund. Att innehållet i likabehandlingsplaner och planer mot trakasserier och kränkande behandling har utvecklats men är inte ett levande material som ständigt reflekteras, diskuteras och följs upp. Att personalen i olika grad har påbörjat ett framgångsrikt arbete med lärandemiljöns utformning, särskilt när det gäller att inspirera och stimulera till barnens läs och skrivutveckling. Säkerheten i inne- och utemiljön behöver ständigt ses över. Att information och kommunikationen till föräldrar behöver förändras och utökas så föräldrars delaktighet, kunskap och inflytande utvecklas- för barnens bästa. Analys Medvetenhet kring personalens egna förhållningssätt och dess betydelse för förskolans kvalitetsutveckling har förbättrats på en del avdelningar, men inte hos samtliga. Det förekommer att personal uttrycker egna värderingar och attityder som inte är förenligt med förskolans uppdrag och grundläggande värden. Här kan jag se att arbetet med likabehandlingsplaner och planer mot trakasserier och kränkande behandling inte följs och integreras i verksamhetens dagliga arbete utan hanteras som en enskild del, vilket inte är syftet. Barns trygghet ska prioriteras som en grundläggande förutsättning för att lärande ska kunna ske och föräldrar tryggt ska kunna lämna sina barn på förskola eller annan pedagogisk verksamhet. Personalen har påbörjat ett framgångsrikt arbete med lärandemiljöns utformning som ett led i att utveckla barns trygghet och därmed även deras lärande. För att garantera barns säkerhet på förskolan måste krishanteringsplaner liksom det förebyggande kartläggningsarbete ske kontinuerligt utifrån ett barn- och verksamhetsperspektiv för att ge resultat. Föräldraenkäternas resultat ska diskuteras tillsammans med föräldragrupperna utifrån de svar som inkommit. Först då kan förståelse öka för hur personal och föräldrar tillsammans kan ge barnen så goda förutsättningar som möjligt utifrån förskolans uppdrag och föräldrars ansvarsområden. Förbättringsområde till läsåret Verksamhetspersonal liksom förskolechefer har ett utpekat ansvar att reagera och agera i de fall förhållningssättet strider mot förskolans uppdrag och värdegrund. Arbeta långsiktigt och integrerat med att dagligen praktisera likabehandlingsplaner samt planer mot trakasserier och kränkande behandling. Arbeta för en säker inne och utemiljö samt aktualisera krisplanearbetet som en förebyggande insats. Förskolan i Köping - 7

8 Utveckling och lärande Utveckling och lärande Slutsatser Den språkliga och kommunikativa förmågan hos barn har ökat på en del avdelningar. Alla enheter har inte organiserat tid i tillräcklig omfattning för att utveckla mål, strategier och verktyg genom samtal, reflektion och diskussion som en grund för det systematiska kvalitetsarbetet och för att öva barns förmågor för målområdet lärande och utveckling. Alla (avdelningar/enskild personal) nyttjar inte sin tilldelade tid. Personal har behov av fortbildning och att öva pedagogisk dokumentation som arbetsverktyg som ett led i att dokumentera barns lärande och utveckling. Samtliga enheter behöver se över sina underlag alt. utveckla underlag för utvecklingssamtal. Samtliga enheter behöver arbeta mer aktivt, hållbart och långsiktigt med flerspråkighet och ett interkulturellt förhållningssätt. Analys Läsårets utvecklingsarbete utifrån förskolans och annan pedagogisk verksamhets handlingsplan för utvecklandet av läs- och skrivstimulans har bidragit till att den språkliga och kommunikativa förmågan hos barnen har utvecklats på en del enheter/avdelningar. Att följa barns utveckling och lärande förväntas starta upp ett processarbete hos personalen som kräver dokumentation. Personalgrupper har påbörjat ett lärande när det gäller pedagogisk dokumentation som ett arbetsverktyg för att synliggöra lärprocesser. Stort intresse finns för att lära mer och är ett utvecklingsområde för de flesta. Som dokumentation på webben har några enheter nu informerat sig kring webbverktyget Pluttra som redan nu på en enhet används som ett stöd för pedagogisk dokumentation i det systematiska kvalitetsarbetet. Lärandeprocesser behöver dokumenteras för att barn ska kunna vara delaktiga och ha inflytande och förståelse för sitt förändrade kunnande. Likaså för att personalen ska kunna öka omfattningen och kvaliteten på sin planering, utvärdering, kunna reflektera och stödja varandra i ett kollegialt lärande, samt se skillnader där barnet utfört en aktivitet i form av sysselsättning eller en aktivitet som synliggör och medvetandegör ett lärande. Dessutom att föräldrar i det vardagliga mötet ska kunna få ta del av detta t.ex. i utvecklingssamtal. Underlag för utvecklingssamtal har arbetats fram på flera avdelningar och testas nu för att se om verksamheten kan beröra de frågor som föräldrar mer önskar få svar på respektive att personalen förmedlar och förklarar läroplanens intentioner och mål. Utvecklingssamtalen är reglerade i läroplanen och handlar om samarbete och delat ansvar som ska komma till uttryck på ett mer strukturerat, formellt och målinriktat sätt än i det dagliga mötet. Här ser jag möjligheter för personalen att visa sin kompetens och professionalitet utifrån vårt uppdrag samt för föräldrar att ge sin bild av barnet i hemmiljö vilket binder samman de båda sfärerna för barnets bästa. Samtliga enheter nämner modersmålsstöd och flerspråkighet i förskolan som ett område de behöver få mer strategier och kunskap kring för att se det som en integrerad del i förskolans dagliga verksamhet. I en kartläggning framkom att förskolan innehar 42 olika språk vilket ska ses som en mångfald som berikar. Det krävs dock att vi tar vara på möjligheterna. Förskolan i Köping - 8

9 Utveckling och lärande Pedagogernas förhållningssätt och inställning till flerspråkighet är avgörande för barnens identitets och språkutveckling. Material och metoder efterfrågas och från hösten startar ett projekt med kulturtolkar på en av enheterna i samverkan med Jobbcenter (Social och arbetsmarknadsförvaltningen) för att underlätta för språkförståelse och länka över mellan olika kulturer. I första hand i Somaliska och Arabiska. Förbättringsområden till läsåret Fortsätta arbetet med att utveckla lärandemiljön (både ute som inne) för att stimulera barns läs-, skriv, och matematiska förmågor. En lärande miljö som även dagligen behöver innehåll drama, rörelse, och lek som metoder för att öva barns färdigheter och förmågor. Genom kompetensutveckling och övande utveckla personalens förståelse och hanterbarhet i pedagogisk dokumentation för att dokumentera de lärprocesser som hela tiden pågår bland barn i den pedagogiska verksamheten - där vi har förmåga och vilja att se dem. Arbeta fram underlag för förskolans utvecklingssamtal för att öka likvärdigheten mellan enheter och förskolans läroplan som förmedlas på ett professionellt sätt. Arbeta fram en plan för förskolan för att öka interkulturaliteten som ett led i den kommunala integrationsplanen. Fortsätta att utveckla projektet med kulturtolkar till att gälla hela förskolan i Köping. Förskolan i Köping - 9

10 Barns inflytande Barns inflytande Slutsatser Området är svårt att definiera för många vilket resulterat i en del kompetensutvecklande insatser som bl.a. litteraturstudier med efterföljande reflektioner och diskussioner. Det saknas dokumentation om när och hur inflytande och delaktighet sker och vad det leder fram till. Analys Hur vi tar tillvara barns tankar, erfarenheter och idéer beror på hur vi själva ser på demokrati och hur vi lyssnar till människor (stora som små), hur vi samspelar med dem och respekterar varandra. Vågar personalen ge barnen inflytande och delaktighet eller styr vuxna verksamheten av rädsla för att det blir kaos, eller utifrån en tidigare barnsyn som inte längre är gällande. Begreppen behöver problematiseras så personal kan känna sig trygga i den egna pedagogiska grundsynen, förskolans pedagogiska samsyn, barn-, och demokratisyn och hur vi hanterar situationer där barn och vuxna tar ett gemensamt ansvar för förskolans vardag i sin helhet. Förbättringsområden till läsåret Att se på förskolans pedagogiska arbete utifrån en helhet med olika målområden och utifrån detta reflektera/diskutera barns delaktighet och inflytande i relation till normer och värden, utveckling och lärande, barns inflytande, förskola/hem. Vilken barnsyn, kunskapssyn, demokratisyn och samsyn har vi när vi diskuterar barnets bästa? Förskolan i Köping - 10

11 Förskola och hem Förskola och hem Slutsatser Den dagliga kontakten mellan förskola och föräldrar är generellt god. En sjunkande svarsfrekvens angående den årliga föräldraenkäten där frågor ställs utifrån läroplanens mål och riktlinjer. Ett minskat intresse till stor del från föräldrars sida när det gäller traditionella föräldramöten. Svårigheter i att hitta engagerade föräldrarepresentanter på en del enheter till de föräldraråd som startats upp. På vissa enheter har föräldrarådsverksamheten legat nere med anledning av flytt mm. Kommunikations- och informationsbrister där dokument och planer mestadels fortfarande är på svenska. Föräldraenkäterna är översatta till de fem vanligaste språken och tolk använd sporadiskt vid behov. Analys Arbetet i förskolans ska ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med hemmen. Förskolan ska vara tydlig i fråga om mål och innehåll och behöver hitta nya forum och sätt att kommunicera då de traditionella inte fungerar. Samhället har förändrats med nya familjekonstellationer och möten mellan olika kulturer vilket förskolan behöver förhålla sig till. Diskussioner förs i förskolans ledningsgrupp om att ersätta föräldraenkäten med månadens fråga för att få reda på hur föräldrar tänker och känner kring verksamheten i förskolan. På vissa enheter är andra former av föräldrakvällar (än traditionella föräldramöten) mm välbesökta vilket visar på att förskolan behöver tänka nytt. Diskussioner har i ledningsgruppen även förts kring att arbeta fram underlag för inskolnings/introduktionssamtal, dels för att öka likvärdigheten inom förskolan men även för att utnyttja möjligheter att skapa goda relationer med vårdnadshavare och förmedla information samt bygga upp en tillit för det fortsatta samarbetet. Samma tanke som ovan gäller för utvecklingssamtal som praktiserats utifrån ett utarbetat underlag på några enheter. Det har förekommit brister i utvecklingssamtal vilket påtalas från föräldrar och där förskollärarna ansvarar för innehåll, utformning och genomförande. En av enheterna har dokumentationsverktyget Pluttra där föräldrar kan vara delaktiga. Då förskolans dokumentation är bristfällig har satsningen legat på is men skall ta ny fart från hösten -15. Förbättringsområden till läsåret Förskolan behöver hitta nya former för samverkan med vårdnadshavare. Ett likvärdigt underlag för inskolnings-, och utvecklingssamtal behöver tas fram eller anpassas utifrån de som redan är utarbetat. Arbeta för att barn som är flerspråkiga tillsammans med vårdnadshavare får likvärdiga förutsättningar som övriga. Förskolan i Köping - 11