Systematiskt kvalitetsarbete

Transkript

1 Systematiskt kvalitetsarbete Förskolan Förskolechef Rönnhagen i Grimsås 1

2 Innehåll 1 Uppföljning, utvärdering och utveckling (kap.2.6 Lpfö 98 reviderad 2010) 3 2 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts för att förbättra verksamheten. 4 3 Förutsättningar Barn Personal Ekonomiska resurser Materiella resurser Arbetet i verksamheten Normer och värden Våra prioriterade mål inom normer och värden (Lpfö 2.1) : Utveckling och lärande Våra mål inom utveckling och lärande (Lpfö 2.2): Barns inflytande Våra prioriterade mål inom barns inflytande (Lpfö 2.3) : Redovisning av arbetet för barn i behov av särskilt stöd Resurser: Organisering av stödet och lärandet: Personalens kompetens och tillgänglighet: Redovisning av genomförda åtgärder för anpassning av miljön för barn med olika förutsättningar(t.ex. funktionshinder)? I vilken utsträckning barn i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver? I vilken utsträckning upprättas handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd? Resultat attitydundersökning 15 6 Förskolechefens helhetsbedömning 16 2

3 1 Uppföljning, utvärdering och utveckling (kap.2.6 Lpfö 98 reviderad 2010) Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. För att stödja och utmana barn i deras lärande behövs kunskap om varje barns erfarenheter, kunnande och delaktighet samt inflytande över och intresse för de olika målområdena. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas till vara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Syftet med utvärdering är att få kunskap om hur förskolans kvalitet, dvs. verksamhetens organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. Det handlar ytterst om att utveckla bättre arbetsprocesser, kunna bedöma om arbetet sker i enlighet med målen och undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att förbättra förutsättningarna för barn att lära, utvecklas, känna sig trygga och ha roligt i förskolan. Det är analyserna av utvärderingens resultat som pekar ut väsentliga utvecklingsområden. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärdering och deras röster ska lyftas fram. Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, 3

4 använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. 2 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts för att förbättra verksamheten. Under året har personalen genomgått kompetensutveckling genom Navet. Kompetensutvecklingen har varit inriktad mot naturorienterande ämnen, men har givit effekter inom såväl språkutveckling som den sociala utvecklingen hos barnen. Inom området finns en specialpedagog med inriktning mot tal och kommunikation. Arbetet med barnens talutveckling har kunnat starta i god tid och därmed möjliggjort en annan utvecklingsmöjlighet för de barn där insatser satts in. Vi fortsätter med ett arbetssätt inspirerat av Reggio Emilia filosofin. Detta stämmer väl överrens med vår reviderade läroplan. Under året har vi lagt större fokus vid pedagogisk dokumentation, vilket gör att vi pedagoger lyssnar och samtalar mer med barnen, samt försöker få barnen mer delaktiga i den pedagogiska dokumentationen. Under året har vi haft Vatten som övergripande tema i hela området, vilket gett oss möjlighet att utveckla våra NO kunskaper, samt utgå från barnens kunskaper och dagliga erfarenheter, Det kompetenta barnet. 4

5 3 Förutsättningar 3.1 Barn Avstämningsdatum 15/ / / / /2012 Antalet inskrivna barn Antalet barn med annat modersmål än svenska Antalet barn med annat modersmål än svenska som får modersmålstöd i förskolan 11 0 Antalet förskoleavdelningar 2 Antalet tillsynstimmar per barngrupp och vecka 427,5 Genomsnittligt barnantal per grupp 16 Avstämningsdatum:15/10 Kommentar/analys: Antalet inskrivna barn varierar stort under åren, vilket kräver flexibilitet och samsyn bland förskolepersonalen inom området. 3.2 Personal Avstämningsdatum 15/ / / / /2012 Antalet årsarbetare 8,43 8,04 6,30 Antalet inskrivna barn per årsarbetare på förskolan Andel årsarbetare med behörighet som förskollärare Antal förskollärare med specialpedagogisk utbildning omfattande minst 90 p 5,22 6,22 5,08 6/7 0,1 Kommentar/analys: Barnantalet har minskat under året och därmed antalet årsarbetare. Dock krävs ett minsta antal personer för att hålla verksamheten igång, vilket gör att det är färre barn per årsarbetare. 5

6 I området delas den specialpedagogiska kompetensen mellan tre skolor och fyra förskolor. 3.3 Ekonomiska resurser Kostnad per tillsynstimma(exkl. lokalkostnader) 70,91 67,08 Resultat: Kostnaden per tillsynstimma har minskat detta läsår. Kommentar /analys: Antalet barn och årsarbetare har minskat till detta läsår vilket skulle kunna leda till minskad kostnad per tillsynstimma. Fortsätter minskningen av antalet barn kommer dock inte antalet årsarbetare kunna minska i samma takt om antalet avdelningar ska behållas. Det är viktigt att det finns en samsyn och lösningsinriktning bland personalen då förändringar av elevantalet kräver flexibilitet. 3.4 Materiella resurser Förskolans lokaler, inredning och utrustning stöder och stimulerar en varierad pedagogisk verksamhet anpassad efter såväl det enskilda barnets som barngruppens behov 4 Våra lokaler är säkra och i gott skick 2 Utemiljön stöder och stimulerar en varierad pedagogisk verksamhet anpassad efter såväl det enskilda barnets som barngruppens behov 4 Utemiljön är säker och i gott skick 5 Analys Vi anser att luften i lokalerna är undermålig, det luktar illa. Enligt undersökning från Sp är det är fuktig luft som tränger upp underifrån, enligt Sp har vi dåligt luftintag. 6

7 Sammanfattande resultat (starka och svaga sidor): Office 2007 har installerats. Telefonerna har fungerat bra. En ny låda har införskaffats till sandleksakerna. Analys: Framtagning av foton har fungerat bra sen installationen av Office 2007 gjordes, så dokumentationen av verksamheten har fungerat på ett mer tillförlitligt sätt. Arbetet med att sanera doften måste fortsätta. Kommentar/analys: Telefonerna har fungerat periodvis, det har varit vissa problem ibland, då vi inte har hört vad de har sagt som har ringt, eller när vi har ringt upp någon. Kontakt med it vid behov. Kommentar/analys: De gamla uteleksakslådorna var trasiga, och de gick inte att låsa dem. För att barnen skulle förstå att det är viktigt att vi är rädda om våra saker ansåg vi pedagoger att det var dags att visa det genom att tillförskaffa en ny fin låda som även gick att låsa. Barnen har visat en glädje i att de har fått en ny låda att lägga leksakerna i, och även pedagogerna har varit mycket nöjda med lådan, framförallt kvalitetsmässigt. Vi vill införskaffa ytterligare en låda för uteleksaker. 4 Arbetet i verksamheten 4.1 Normer och värden Våra prioriterade mål inom normer och värden (Lpfö 2.1) : 7

8 Alla känner trygghet, tillit och trivsel. Åtgärder/ insatser för att nå målet (kortfattad beskrivning) Varje mål redovisas för sig: Regelbundna möten för reflektion kring kunskapssyn, barnsyn och förhållningssätt. Trivselregler skrivna tillsammans med barnen. Happenings under året som barnen kan se fram emot, exempelvis älgjakt. Observationer av hur barnen i gruppen trivs inomhus och utomhus. Resultat: Mitt barn trivs i förskolan Mitt barn känner sig trygg i förskolan Rönnhagen Rönnhagen Vet ej Vet ej 0% 50%100% 0% 50%100% Svarsfrekvens 55% vt12 Vi ser att barnen trivs och är trygga. Vi anser att vi har nått målet. Analys Genom täta reflektions och informations möten där vi har diskuterat har vi fått en gemensam fokus på hur vi skulle nå våra mål- trygghet, tillit och trivsel. Vi har haft en timme per vecka för reflektion och information, då vi har vi diskuterat förhållningssätt, kunskapssyn och barnsyn, men även en timme per avdelning i veckan till reflektion. I början på höstterminen gjorde myran trivselregler med barnen och de fick själva bestämma vad de skulle innehålla, genom det så ansåg vi pedagoger att det var en slags trygghet för barnen. Reglerna sitter väl synligt uppsatta på väggen och pedagogerna hänvisar ofta till de gemensamma reglerna. På nyckelpigan har man muntliga trivselregler som man samtalar om varje dag. Förskolan har haft olika aktiviteter under året såsom älgjakt, nallefest, tomtesmyg, och det är aktiviteter som har blivit återkommande traditioner. Vi har sett en sådan glädje i barnen på denna förväntan, både innan och efter de aktuella aktiviteterna, detta har resulterat i trivsel för barnen. 8

9 Genom att vi kontinuerligt har analyserat barnens innemiljö på avdelningarna har vi kunnat utveckla den. Vi har uppmärksammat harmoni och trivsel bland barnen. Fortsätta att arbeta kontinuerlig som vi har gjort med trygghet, tillit och trivsel. Vi gör nya trivselregler till hösten. Söka material tillexempel, film och litteratur inom området. 4.2 Utveckling och lärande Våra mål inom utveckling och lärande (Lpfö 2.2): Väcka barnens nyfikenhet och intresse för matematik, språk och no/ teknik. Åtgärder/ insatser för att nå målet (kortfattad beskrivning) Varje mål redovisas för sig: Vi vill arbeta med ett tema där vi använder vatten på olika sätt. Vi vill arbeta med språkutveckling genom högläsning, rim och ramsor. Vi köper in program till datorerna och en anatomidocka för att ge barnen ytterligare möjligheter att få utlopp för sin fantasi. Resultat: I vattenprojektet har vi arbetat med matematik, språk no/teknik. Även i verksamheten utöver vattenprojektet har vi haft matematik, språk och no/teknik. Pedagogerna har använt sig en hel del av pedagogisk dokumentation. 9

10 Personalen tror på mitt barns förmåga Rönnhagen Vet ej 0% 50%100% 90 % av föräldrarna anser att vi pedagoger tror på barns förmåga att lära. Analys: Vi har medvetet arbetat med att sammanväva de olika ämnena i målet, vilket vi ser har fallit väl ut. Pedagogerna har använt sig en hel del av pedagogisk dokumentation i vattenprojektet. Det som har dokumenterats har sammanställts i power-point point presentation, projektpärm för barngruppen. Dokumentationen har även varit väl synlig i verksamheten för föräldrar och andra besökande. Arbetssättet har medfört att vi pedagoger lättare har kunnat reflektera, diskutera om vad som intresserat barnen, vad de varit nyfikna på, samt var de visat sitt engagemang. Vattenprojektet startade med mycket vattenaktiviteter ute, (det var en regnig höst.) Vi fick vattenrännor av en del föräldrar, och det var en stor tillgång till utemiljöns vattenprojekt. Barnen blev intresserade av att samla vatten från stuprör och vattenpölar. De började undersöka olika volymer genom att använde olika storlekar på hinkarna, och hälla vatten i rännorna fram och tillbaka satte hinkar och andra leksaker under och undersökte och utforskade hur mycket vatten som kom plats. Det nya vattenrummet har varit välbesökt och vattenbordet har varit populärt bland barnen. Genom de material som pedagogerna har tillfört tillexempel trattar, dl mått, båtar, fiskar, diskmedel och mjölkartonger har barnen experimenterat på olika sätt i vattenprojektet. Även genom alla diskussioner i samband med vattenlekarna har matematik, språk, no/teknik och begrepp haft ett stort utrymme. Det har även förekommit experiment med vatten på många andra sätt, i flytande form, fast form och gasformig, det har väckt barnens nyfikenhet och kreativitet. Densitet, vad flyter/sjunker och vad kan det bero på? Vi har även gjort andra experiment utifrån Navetutbildningen: Statisk elektricitet med olika material såsom ballonger, plastskedar och silkespapper. Kretslopp, vikt, längd, luft, ljus, smak och lukt. Varje dag har vi haft högläsning som väcker barnens intresse och nyfikenhet. Genom högläsningen lär sig barnen n många nya ord och begrepp. I samtalet kring bokens innehåll stärks barnens ordförståelse och barnens kommunikativa förmåga. 10

11 Vi har även använt sång, rim och ramsor i verksamheten både i spel och lekar. Vi pedagoger har varit noga med att visa intresse när barnen rimmar, för det är inkörsporten till barns språkliga medvetenhet. I verksamheten finns material för matematik, språk, no/teknik tillgängligt och synligt. Två pedagogiska spel har avdelningen Myran införskaffat, ett som heter Kalle kunskap och ett som heter fem myror är fler än fyra elefanter. Här har vi sett att barnen har utvecklat sina intressen för bokstäver och siffror, de har även suttit flera tillsammans och diskuterar när de har spelat och på så vis har de även lärt av varandra (Den proximala utvecklingzonen). I det sociokulturella perspektivet är det centrala att människor lär i samspel och kommunikation med andra (Säljö 2006). (Vygotsky, 1934/2001) påvisar att inlärning är en aktiv process där barnen själva är med och skapar sin egen kunskap. Avdelningen Myran har även införskaffat en anatomidocka, vilket har medfört att barnen har blivit nyfikna och intresserade av människokroppen, och vad alla organ heter. En kommentar från barnen var (ja, detta är nog spagetti (tarmarna). Genom utforskande och experimenterande med denna docka kan det vara en möjlig inkörsport till ett framtida intresse för något barn inom no/teknik. Vi fortsätter att utveckla arbetet kring pedagogisk dokumentation. Vi fortsätter att utveckla arbetet med vattenprojektet. Arbeta vidare med no/teknik, språk och matematik utifrån pedagogernas Navet utbildningar. Vi fortsätter att utveckla barns lärande i utemiljön. 4.3 Barns inflytande Våra prioriterade mål inom barns inflytande (Lpfö 2.3) : Alla barn har inflytande över sitt lärande och sin miljö. Åtgärder/insatser för att nå målen: I projektarbetet vatten utgår vi från barnens intressen och tankar. Barnen ska vara med i små möten där vi tillsammans bestämmer om förskolans material, innemiljö och utemiljö. Att vi pedagoger uppmärksammar vad barnen är intresserade av, genom att vi lyssna, observerar, och samtala med barnen. Vi ska tillföra material samt tillåta eget experimenterande. Projektarbeten ska vi ha i mindre grupper efter barnens intresse. 11

12 Resultat: Barnen har haft inflytande över sin miljö och sitt lärande. Förskolan har haft små möten med barnen om innemiljön. Det har tillförts utforskande och berikande material, både till innemiljön och utemiljön. Vi har delat in barnen i mindre grupper, men inte i så stor utsträckning som planerades. Förskolans utemiljö är bra Förskolans innemiljö är bra Stäm Stäm Stäm Stäm Stäm Vet ej Rönnhage n Stäm Stäm Stäm Vet ej Rönnhage n 0% 100% 0% 100% Vi ser att föräldrarna anser att både innemiljön och utemiljön är bra. Analys Genom att barnen har varit närvarande i små möten så har de själva fått vara med på ett demokratiskt sätt och bestämt var de ville att deras leksaker och möbler skulle placeras någonstans. Vi har även arbetat med att lära barnen ta ansvar för varandra och för sin miljö för inflytande handlar inta bara om rättigheter utan också skyldigheter. Barnen har själva haft inflytande i sitt lärande och i sin miljö genom att vi har observerat och samtalat med barnen i de olika projekten. Det var barnen själva som kom fram till att vi skulle göra båtar, de blev inspirerade av ett mjölkpaket, och så var båtprojektet i gång. De har även haft inflytande med att skapa utemiljön på en familjekväll där olika motoriska och matematiska redskap byggdes tillsamman med barnen, såsom teknikbana, cementplattor med siffror och antal, en våg i sandlådan där barnen kan upptäcka storlek och vikter, bollplank där barnen kan lära sig att bedöma avstånd och perspektiv. Ett traktordäck, för koordination och motorik, en bil/buss för fantasi, turtagning och funktion. Det byggdes även en koja med tak där upplevelsen var att det inte regnar in, och att det uppstår ljud när det regnar på plåttaket. Föräldrarna bidrog med material, kunskap och redskap, både materiella och elektriska. Med det material som föräldrar och vi pedagoger har tillfört (vattenrännor, Davinylrör, sandleksaker mm) så har det stimulerat till utforskande och en nyfikenhet och lust till att leka och lära. 12

13 Vi har inte alltid kunnat dela in barnen i mindre grupper, på grund av att det inte har funnits tillräckligt med pedagoger av olika anledningar såsom sjukdom, utbildningar och omorganisation av personal i vårt rektorsområde. Vi ska arbeta mer med barns inflytande i verksamheten. 4.4 Redovisning av arbetet för barn i behov av särskilt stöd Resurser: Under läsåret har Dalstorps rektorsområde haft grundbemanning på 100% plus 60% specialpedagog tjänst samt 40% Tal och kommunikation. En specialpedagog varit sjukskriven 100% vilket inneburit att extern specialpedagog har gjort ett antal pedagogiska utredningar i rektorsområdets skolor. En pedagog med god kunskap om elevers språkutveckling har arbetat med barn/elever på förskolor/skolor ca 15% Organisering av stödet och lärandet: I samråd med förskolechef fördelas specialpedagogens uppdrag på de fyra förskolorna rektorsområdet. Stödet utgör mestadels handledning till pedagoger, medverkan vid föräldrasamtal. I och med att specialpedagogen även har uppdrag i tal och kommunikation (40%) utgör stödet även direkt arbetet med barn enskilt eller i grupp Personalens kompetens och tillgänglighet: Det finns kunskap och en god vilja till att utvecklas vidare vad gäller barn i behov av särskilt stöd Redovisning av genomförda åtgärder för anpassning av miljön för barn med olika förutsättningar(t.ex. funktionshinder)? Anpassningar av det pedagogiska arbetssättet/förhållningssätt har gjorts på samtliga förskolor utefter barns behov I vilken utsträckning barn i behov av särskilt stöd får det stöd de behöver? 13

14 4.4.6 I vilken utsträckning upprättas handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd? Under läsåret har handlingsplaner för enskilda barn i behov av särskilt stöd inte upprättats. Insatserna har planerats utifrån gruppens behov då barn med särskilda behov ingår. Sammanfattande resultat: Förskolornas kunskap om att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd är god. Det som är svårt att utläsa är om det finns medvetna mätbara konkreta insatser från pedagogerna för barn i behov av särskilt stöd. (Bedöm hur väl förskolans arbete för barn i behov av särskilt stöd ger resultat) Analys: Pedagogernas förmåga i att uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd är god. Arbetet med att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att vidare tillgodose barnens möjligheter att utvecklas behöver utvecklas vidare. Pedagogerna efterfrågar ofta externa åtgärder till barnet. Kunskaper finns hos pedagogerna men det råder osäkerhet i deras yrkesroll. Behovet finns av pedagogisk handledning och pedagogiska diskussioner. Kontinuerlig pedagogisk handledning med fokus på att förebygga svårigheter. Planering av verksamheten utefter de behov barngruppen kräver. Förhållningssätt Kontinuerlig utvärdering/reflektion av planering/genomförande God tillgänglighet från specialpedagog 14

15 5 Resultat attitydundersökning Kommentar: Dialogen mellan föräldrar och personal Dialogen mellan förälder och personal är bra Stämmer Stämmer Stämmer Stämmer Rönnhagen Vet ej 0% 50% 100% Analys: Vi anser att övervägande är det bra. Vi måste arbeta mer med att få en bättre dialog. En orsak av detta kan vara att vi inte alltid har möjlighet att lämna barngruppen och möta föräldrarna i tamburen. Fortsätta att arbeta med bättre bemötande. Ta upp denna diskussion på föräldramötet att de ska följa med barnen in på avdelningen. 15

16 Jag känner förtroende för personalen Stämmer Stämmer Stämmer Rönnhagen Stämmer Vet ej 0% 50% 100% Analys: Vi anser att föräldrarna har bra förtroende för personalen Vi jobbar på att få ännu mer förtroende. 6 Förskolechefens helhetsbedömning I vilken utsträckning har förskolan arbetat mot läroplanens mål att sträva mot: Förskolan har i hög grad arbetat mot läroplanens mål att sträva mot. Analys och bedömning av måluppfyllelsen (utvärdera måluppfyllelsen genom att bedöma hur förskolan arbetar i relation till läroplanens mål och intentioner ner och i förhållande till givna förutsättningar): Höstterminen startade med att tre avdelningar blev två, vilket innebar en del förändringar av hur lokalerna kan disponeras. Det finns nu restaurang, teknikrum, vattenrum, rörelse och lekrum. Det innebar även i denna process att vi fick nya arbetslag med nya scheman och rutiner. Förskolan upplevs som en förskola, samarbetet mellan avdelningarna är mycket gott. Upplevelsen bland pedagogerna är att de nu på ett mer medvetet sätt använder Läroplanen i planeringen av verksamheten. Vid dokumentation har de blivit bättre på att koppla samman och synliggöra läroplanens mål, vilket ökat tryggheten i pedagogrollen. 16

17 Vi upplever att vi är bra på att dokumentera vår verksamhet, men att få dokumentationen levande och använd i ett pedagogiskt syfte är inte alltid självklart. Observation, reflektion och samtal har blivit viktigare i arbetslaget och detta leder till ökad kvalitet på den pedagogiska dokumentationen. Under året har alla pedagoger varit på föreläsning om pedagogisk dokumentation i Jönköping. Under våren har all personal Jobbskuggat en kollega på en annan förskola i vårt område. Detta var organiserat och pågick under några veckor. Detta gav stora möjligheter till kompetensutveckling på flera olika plan. Vi fick se en annan verksamhet i full gång. En av uppgifterna under skuggningen var att lägga extra fokus vid den pedagogiska dokumentationen. Vi hade möjlighet att med utifrånögo läsa och ta till oss den aktuella dokumentationen. Denna skuggning och de uppgifter som delades ut ska följas upp på gemensam konferens under hösten. Under året har utbildningen från Navet gett pedagogerna inspiration och mer kunskap om naturvetenskap och teknik. Det har resulterat i att barnen fått experimentera och utforska både inne och ute. Ledord som Lyssnandets pedagogik och att utgå från det Kompetenta barnet behöver bli ännu mer synligt i vår verksamhet. Vi behöver bli bättre på att se varje barnen, ställa de kluriga frågorna samt utgå från barnens kunskaper och behov. Detta kan ske på många olika sätt, bla annat genom pedagogisk dokumentation. Förskollärare är ett av de svåraste yrken som finns. Det kräver förmåga att vilja bli nyfiken på nytt, upptäcka och ständigt bli lika överraskad av barns skapande. L. Malaguzzi Utvecklingen måste ha sin utgångspunkt i verksamheten, de barn och vuxna som vistas där, utveckla kunskap utifrån vardagens sysslor och låta förskolan vara en plats för utveckling och lärande. Utveckla de NO och matematikkunskaper inom förskolan. Vi vill ytterligare utveckla de kunskaper vi fått under NO fortbildningen de senaste åren. Detta gör vi bl a genom att gemensamt ta fram lådor med material i olika teman. Dessa lådor ska vi sedan kunna skicka runt på våra förskolor och på så sätt få tillgång till mer ändamålsenligt material. 17

18 18