BRVT 2006:08. Järnvägsutredning/MKB. Kust till kustbanan. Delen Mölnlycke Rävlanda/ Bollebygd. Tilläggs-PM nr 2

Transkript

1 BRVT 2006: Järnvägsutredning/MKB Kust till kustbanan Delen Mölnlycke Rävlanda/ Bollebygd Tilläggs-PM nr 2

2 Beställare: Beställarens projektledare: Konsult: Konsultens uppdragsledare: Dokument-ID: Omslagsfoto: Modellbilder: Banverket Västra banregionen Stampgatan 34 Box Göteborg Jonas Borglund Ramböll Sverige AB Vädursgatan 6 Box Göteborg Carl-Johan Boke T:\51\ \indesign\PM 2\ PM_2*.indb Thomas Samuelsson, Mölndal Fredrik Ahl, Scalo AB Allmänt kartmaterial från Lantmäteriet, medgivande nr

3 Järnvägsutredning/MKB Kust till kustbanan Delen Mölnlycke Rävlanda/ Bollebygd Tilläggs-PM nr 2

4

5 INNEHÅLL 1. BAKGRUND OCH SYFTE FÖRSLAG ENLIGT JÄRNVÄGSUTREDNINGEN Allmänt Miljökonsekvenser 1 3. ALTERNATIVA FÖRSLAG Plan och profil Miljökonsekvenser 3 4. ANLÄGGNINGSKOSTNADER SAMMANFATTANDE JÄMFÖRELSE OCH SLUTSATS...4 BILAGA 1 Plan, profil alternativ O2 enligt järnvägsutredningen BILAGA 2 Plan, profil alternativ O2 med 2,5% lutning BILAGA 3 Plan, profil alternativ O2 med 3,0% lutning

6

7 1. BAKGRUND OCH SYFTE I samrådet efter färdigställandet av järnvägsutredningen för den aktuella sträckningen mellan Mölnlycke och Rävlanda/Bollebygd framkom att de flesta remissinstanser förordade alternativ O1 enligt utredningen. Denna sträckning går i princip parallellt och söder om väg 40. När förstudien för sträckan Bollebygd-Borås påbörjades såg man problem att kunna kombinera alternativ O1 med de sträckningar vidare mot Borås som studerades i förstudien utifrån kravet på höghastighetsjärnväg. Detta resulterade i att Banverket ytterligare studerade järnvägsutredningens alternativ O1 och O2 med koppling till de i förstudien presenterade alternativen. Materialet redovisas i Tilläggs-PM nr 1, daterad I remissvaren över Tilläggs-PM nr 1 kom önskemål från bland andra Härryda kommun och Göteborgsregionens kommunalförbund om att välja alternativ O2 men med låg profil, delvis utifrån önskemålen om att inte påverka friluftsområdet kring Rammsjön vid Rävlanda. Detta utförande innebär dock en betydligt högre kostnad (cirka 580 Mkr) än ett utförande med hög profil, varför Banverket beslutade att studera ett profilläge som kombinerar ytläget kring Huvdaby med ett lågt läge i tunnel öster om Grandalen. Syftet med denna PM är att klarlägga möjligheter och konsekvenser av olika profillägen i alternativ O2. 2. FÖRSLAG ENLIGT JÄRNVÄGSUTREDNINGEN 2.1 Allmänt I järnvägsutredningen presenteras ett alternativ O2 som går från ett läge vid väg 40/ Huvdaby och sedan rakt österut för att ansluta till befintlig järnväg öster om Rävlanda, se bilaga 1. Denna plansträckning redovisades med två alternativa profillägen, dels ett ytläge som benämndes hög profil och dels ett tunnelalternativ som benämndes låg profil. De båda profilerna visas i bilaga 1. Den lägre profilen innebär en profilstandard med lutning om maximalt 1,5 % och tunnlar på i princip hela sträckan (cirka 7 km) medan ett ytläge ger en maximal lutning om 1,8 %. I ytläget finns tunnlar med den sammanlagda längden av cirka 2 km av den totala längden cirka 7,5 km. 2.2 Miljökonsekvenser Nedan ges en summering av miljökonsekvenserna för alternativ O2. Inom korridoren finns många mindre sjöar och våtmarksområden av varierande storlek vilka riskerar att påverkas i form av direkta intrång eller att områdena kommer att dräneras. Konsekvenserna av detta kan påverka flora och fauna så att artrikedomen begränsas eller att vissa arter riskerar att försvinna. Skadorna kan dock minskas genom att skyddsåtgärder vidtas. För friluftslivet innebär järnvägen i alternativ O2 en barriär mellan Rävlanda och Rammsjöns närströvområde. Konsekvenserna i form av begränsad rörlighet bedöms dock som små i och med att sträckningen delvis är förlagd i tunnel och att stigar och 1

8 vägar anpassas. Bullret från järnvägen är intermittent (stötvis återkommande) och har kort varaktighet i samband med tågpassage. De flesta av de utsatta fastigheterna bör kunna bullerskyddas. Alternativ O2 innebär måttliga konsekvenser för kulturmiljön genom intrång i odlingslandskap och gårdsmiljöer vid Rävlanda och Berg. För landskapsbilden innebär alternativet viss påverkan vid passage av Grandalsbäckens dalgång men denna påverkan är ändå begränsad då exponeringen mot Storåns dalgång reduceras av dalgångens form och vegetation. Ur landskapsbildssynpunkt är ett utförande med låg profil att föredra. Låg profil i alternativ O2 ger en teoretiskt något större säkerhetsrisk för ombordvarande till följd av långa tunnlar, vilket kompenseras genom skyddsåtgärder. Vad gäller hushållning med naturresurser kommer skogsbruket att påverkas mer vid ett ytläge än vid låg profil. Å andra sidan är hushållningen sämre vid en låg profil eftersom volymen av överskottsmassor är betydande. Sträckningarna med låg profil och långa tunnlar ger en betydligt sämre resenärsupplevelse. 3. ALTERNATIVA FÖRSLAG 3.1 Plan och profil Planläget är för båda varianterna detsamma som redovisad sträckning i järnvägsutredningen. Studier har gjorts med flera olika profiler varav två redovisas här, dels ett där den maximala lutningen uppgår till 2,5 % och dels ett alternativ med maximal lutning 3 %. Såväl plan som profil för de båda varianterna redovisas i bilaga 2 respektive 3. Lutning 2,5 % Profilen följer järnvägsutredningens ytläge fram till sektion 8/500. Därefter läggs profilen i lutning 2,5 % på en 3 km lång sträcka. På denna sträcka krävs två tunnlar om 150 respektive 320 m längd samt en bro väster om Grandalen på cirka 350 m längd. Grandalen passeras på en cirka 150 m lång bro. Därefter och fram till korsandet av Nolån går sträckningen i tunnel. Se bilaga 2. I början och slutet av den 2,5 km långa tunneln utförs den som en betongtunnel, s k cut and cover, vilket innebär att marken schaktas undan och att en betongtunnel byggs som därefter täcks med jordmassor och återställs lika omgivande mark. Lutning 3 % Profilen följer järnvägsutredningens ytläge fram till sektion 8/500. Därefter läggs profilen i lutning 3 % på en 2 km lång sträcka. På denna krävs två tunnlar om 150 respektive 470 m längd samt en bro väster om Grandalen med en längd av cirka 250 m. Grandalen passeras på en cirka 150 m lång bro. Därefter och fram till korsandet av Nolån går sträckningen i tunnel. Se bilaga 3. Sträckningen ligger här djupare än i alternativet med 2,5 % lutning varför behovet av betongtunnlar inte uppstår. 2

9 3.2 Miljökonsekvenser De miljökonsekvenser som redovisats i järnvägsutredningen vad gäller bland annat naturmiljö och våtmarker gäller till stor del även för de nu studerade varianterna. Profilen har i alternativen med 2,5 respektive 3 % lutning lagts så att man vid våtmarkerna vid Mörkarebäcken/Blekaren (sektion 7/800 8/400) ligger på bank för att inte dränera ut dessa. Avseende Rammsjöbäcken och Rammsjön måste tunnelkonstruktionen i båda lutningsalternativen troligen tätas för att ej påverka vattnet i sjön och bäcken. Detta hade troligen måst göras även i alternativet enligt järnvägsutredningen. Inga större skillnader kan bedömas för landskapsbilden i de västra delarna i jämförelse mellan utredningens alternativ och de nu studerade. Däremot kommer landskapsbilden förändras positivt i den östra delen genom att sträckningen på hela sträckan mellan Grandalen och Nolån förläggs i tunnel i båda lutningsalternativen. Dessa konsekvenser är alltså att jämföra med järnvägsutredningens alternativ med låg profil. Förhållandena för friluftslivet ändras i båda lutningsalternativen positivt till att innebära obegränsad rörlighet i närströvområdet vid Rammsjön jämfört med utredningens ytalternativ. Effekterna blir lika som i alternativet med låg profil. Alternativet med lutningen 2,5 % kommer dock att innebära att marken kommer att behöva grävas bort på cirka 300 m längd alldeles öster om Grandalen för att anlägga en betongtunnel. Efter återfyllnad och terrängmodellering fås inga kvarvarande konsekvenser. Den totala tunnellängden på sträckan Grandalen-Nolåns dalgång förbi Ramm sjön blir cirka 1 km längre med de alternativa profilerna jämfört med järnvägsutredningens profil (hög profil) vilket påverkar resenärsupplevelsen negativt. 4. ANLÄGGNINGSKOSTNADER I samband med järnvägsutredningen gjordes kostnadsberäkningar på de olika alternativen där totalkostnaderna presenterades. För alternativ O2 i ytläge innebar detta en kostnad om totalt 873 Mkr. Av denna summa utgjorde anläggningskostnaderna cirka 660 Mkr och övriga kostnader avser marklösenkostnader, arkeologi, miljö och BEST. Till detta kommer sedan kostnader för projektadministration och projektering men dessa är relativt lika för alla alternativ varför de ej särredovisas här. Kostnaden för alternativ O2 med låg profil har beräknats till M kr. Denna kostnad är cirka 580 M kr högre än motsvarande alternativ i ytläge och det beror främst av att tunnellängden är cirka 5,8 km längre. För att bedöma de nu studerade varianterna av alternativ O2 ur kostnadssynpunkt har översiktliga mängdberäkningar gjorts avseende räddningstunnlar, bergtunnlar, betongtunnlar, broar, berg- och jordschakt samt fyllnadsmassor. Den bedömda totalkostnaden för alternativ O2 med 2,5 % lutning uppgår till Mkr medan kostnaden för alternativet med 3 % lutning uppgår till Mkr, det vill säga 140 respektive 160 Mkr dyrare än järnvägsutredningens utformning med en järnvägssträckning i ytläge. Skillnaderna mellan de två lutningsvarianterna beror i första hand på att den totala längden av räddningstunnlar, bergtunnlar och broar ger 3

10 en något större kostnad (cirka 20 M kr) i varianten med 2,5% lutningjämfört med 3% lutning. Kostnaden för bergskärning och bankutfyllnad är i stort sett lika för de båda varianterna. 5. SAMMANFATTANDE JÄMFÖRELSE OCH SLUTSATS Miljömässigt kan konstateras att alternativ O2 med 2,5 eller 3 % lutning är betydligt mer positivt för miljön, främst avseende den bibehållna rörligheten i närstövområdet vid Rammsjön än vad gäller för alternativ O2 med ytläge enligt järnvägsutredningen. Även för landskapsbilden kan dessa alternativ vara mer positiva än utredningens ytläge. I övrigt kvarstår risker för dränering av våtmarker med mera vilket dock till stor del kan undvikas genom skyddsåtgärder. Kostnadsmässigt innebär dock de båda studerade alternativen en merkostnad av cirka Mkr jämfört med alternativ O2 med ytläge enligt järnvägsutredningen. 4

11 4.4:5 Alternativ O2 hög profil. HUVDABY DALGÅNG GRANDALEN BEFINTLIG JÄRNVÄG/ VÄG 524 1,77 % 150 0,00 % BETONGTUNNEL NOLÅN BETONGTUNNEL VÄG 40 Bilaga 1 BOLLEBYGD Alternativ enligt järnvägsutredningen 150-1,79 % 100 KONNEKTION km 6 4.4:6 Alternativ O2 låg profil HUVDABY DALGÅNG GRANDALEN BEFINTLIG JÄRNVÄG/ VÄG ,00 % NOLÅN BETONGTUNNEL VÄG 40 BOLLEBYGD 150 0,73 % Teckenförklaring -1,50 % 100 Principiell bansträckning 100 KONNEKTION Skärning Bank Bro Tunnel 00 % - Järnvägens längdlutning i procent 0,00 % 50 0 km Km - Längdmätning i kilometer :7 Plan alternativ O2. Lilla Kusetjärn Skogshöjd Äletjärn Äletjärns ås Hagedalsn Lilltjärnen n Haga- Åsaberg Torpesås Fjällastorp Mälakullen Malms Stora Kusetjärn mader Ekekullen Nycklan Idåsen Hagedals bäck len Hagedalslider Bräcka 40 Björke- allarna 6/000 6/00 0 Lilla Idtjärn 7/000 Huvdaby bäck Björke- Hornsn Stora Idtjärn Gläntan Fridhem Sandkullen Sätekleven 9Stenshult /000 Stripås Bredavads svedja 10/000 Mellang. 527 Sörån Skidbacke 00 14/0 Nolån Lommatjärn Travträningsbana Sörån Hultängen Mjöshult Lomman Rävlanda Stommen Övregården Lyarehall Bränneliden Lillegården Korridor Svedjan Björnamysten Hattåsen Olofstorp Sågebäcken Björnhult Björnhulta sjö Böttorp Långehall Öretjärnsbäcken Högen Björketorp Hembygdsgård Svensgården Travträningsbana Högahed Kolerakyrkogård Reningsverk 0 Värred Nedregården Värreddal 1 km Skantås Smallhuskullen Skogslund Pussen Exempel på linjesträckning Skola Röberg Åsen Hunared Erikstorp Furuhem Katrinefors viken Rinna plats Forsa Industriområde Rogården Häbbäcken Kåhult Hede Industriområde / 14/000 Östergården Börjesgården Hjortåsen Mek.ind. 5/000 Da Skola gård Glosås Gunna 12/000 Russlekärr 11/ /0 Östhamra 00 15/0 Reningsv.1 Kråktorp 00 13/0 Lillegården Assarsgården Hällsjön Kullamotet Ljungliden Galg- Såg Björboås Stripåsa Felatjärn satjärn dalsviken Larsag. Rammaberget Vårdhem Vittkärr Västerg. Blomsholm Annelund Buasjön Grönland backen Kullen 13/000 Lilleg. Fotb.pl 524 Marieberg Brearen Bråtared Hagen Björkekullen Grantorp Dalshöjd Fotbollsplan Källeberg Berg Rammsjöbäcken Källäng Storegården Björkelund 8/0 00 Stora Bugärde Nolån 00 16/0 12/000 Kalvåsen Näståsen Sjöbo Ljunghem Mossen Ängdalen 9/000 Blötamyst Hornsvaleås Bua kullarna 14/ 000 sjön Hornsvale Brännorna Skola Klövaberget Vilhemsberg Kulla Bockemad Skogsdal Liss- Björkeskulla Rammbo Dalhem 11/000 10/000 Andersberg 8/000 Ulvåskulla uvdaby Id Idrottsplat Berghyddan Anneberg Mörkarebäcken 7/ /0 00 Karlsro Ulvåsen 7/000 rgen O2 Spångan 8/000 myst Blåbärskullen Rydal Blekaren Gärdesn 6/000 kärr Linnen Hedelund Strandlyckan Gösjön 12/000 Skoghem 0 9/00 Ballasjön Nabben Fångstgrop Grandalen 11/000 Fjärdingstjärn Högalund Höga Ballabäcken 0 10/00 Hallabron Klingeråsen Häbbäcken Sto Sörgården Randevalla Ballesvik Rödn Jämnakulla gården Bollebygd Grandalsmotet Häggsjövad Gällsn Nedre- Synnåsabäcken Hägnen Bro Tunnel Oxalasjön Oset

12

13 Bilaga 2 Alternativ O2 lutning 2,5% HUVDABY DALGÅNG GRANDALEN BEFINTLIG JÄRNVÄG/ VÄG 524 1,25 % 150 0,00 % NOLÅN BETONGTUNNEL VÄG 40 BOLLEBYGD 150 BETONGTUNNEL 0,73 % Låg profil enlig -2,50 % t järn vägs 100 utred Teckenförklaring ninge n 100 Principiell bansträckning KONNEKTION Skärning Bank Bro 1,08 % Tunnel 00 % - Järnvägens längdlutning i procent 0,00 % 50 4 km 6 8 Skogshöjd Äletjärn Äletjärns ås Hagedalsn n Lilla Kusetjärn Lilltjärnen Åsaberg Torpesås Nedre-gården Stora Kusetjärn mader Ekekullen Gällsn Bollebygd Synnåsabäcken Hägnen Ballesvik Grandalsmotet Häggsjövad Randevalla Nycklan Rödn Jämnakulla Höga Gösjön Ballasjön Nabben Fångstgrop Grandalen Häbbäcken Ballabäcken Sto Sörgården Idåsen Hagedals bäck 16 Fjällastorp Mälakullen Malms 0 Km - Längdmätning i kilometer Strandlyckan len Hagedalslider Bräcka Fjärdingstjärn Högalund allarna Björke- Lilla Idtjärn kärr Hornsn Huvdaby bäck gen Ulvåskulla sjön Dalhem Sandkullen Hornsvale Fridhem Hornsvaleås Bua uvdaby Blötamyst Marieberg Brännorna Dalshöjd Annelund Buasjön Stripåsa Näståsen Bugärde Blomsholm Stora Sätekleven Stenshult Brearen 13/ Stripås Björboås atjärn dalsviken Hällsjön Glosås Gunna Industriområde Rävlanda Skola Högen Röberg Katrinefors viken Lomman Övregården Lyarehall Bränneliden Lillegården Häbbäcken Björnamysten Hattåsen Olofstorp Sågebäcken Björnhult Björnhulta sjö Långehall Öretjärnsbäcken Hultängen Mjöshult Stommen Åsen Mek.ind. Travträningsbana Furuhem Kåhult Hunared Erikstorp Börjesgården Hjortåsen Grönland Skidbacke Forsa Nolån Rogården Liss- Sörån 14/000 Östergården Västerg. Russlekärr Lommatjärn Rinna plats Såg Assarsgården Mellang. Rammaberget Vårdhem Vittkärr Lillegården Bredavads svedja D Industriområde Kråktorp Sörån Felatjärn Larsag. Galg- Skola gård / Reningsv. Berg Lilleg. Fotb.pl Grantorp Kullen 12/ Bråtared Hagen Björkekullen Kalvåsen backen Kullamotet Fotbollsplan Hede Ljunghem Rammsjöbäcken Källäng Storegården Björkelund Nolån Kulla Ljungliden Mossen Ängdalen 9/000 Bockemad Gläntan Skogsdal 11/000 10/000 Mörkarebäcken 8/000 Sjöbo Berghyddan Andersberg Skola Klövaberget Källeberg O2 Spångan myst Björke- Anneberg 7/000 Vilhemsberg Rammbo Karlsro Ulvåsen 6/000 kullarna Blåbärskullen Rydal Stora Idtjärn Blekaren Gärdesn Björkeskulla Hedelund 40 Linnen Skoghem Hallabron Klingeråsen Böttorp Björketorp Hembygdsgård Svensgården Travträningsbana Högahed Värred Kolerakyrkogård Reningsverk 0 Nedregården Värreddal Korridor Svedjan Skogslund Exempel på linjesträckning 1 km Skantås Smallhuskullen Pussen Bro Tunnel Oxalasjön Oset

14

15 Bilaga 3 Alternativ O2 lutning 3% HUVDABY DALGÅNG GRANDALEN BEFINTLIG JÄRNVÄG/ VÄG 524 1,25 % 150 0,00 % NOLÅN BETONGTUNNEL VÄG 40 BOLLEBYGD 150 0,73 % Låg profil enlig t väg -3,00 % utred 100 Teckenförklaring ninge n 100 Principiell bansträckning KONNEKTION Skärning Bank Bro 1,08 % Tunnel 00 % - Järnvägens längdlutning i procent 0,00 % 50 4 km 6 8 Skogshöjd Äletjärn Äletjärns ås Hagedalsn n Lilla Kusetjärn Lilltjärnen Nedre-gården Hägnen Stora Kusetjärn mader Ekekullen Gällsn Bollebygd Synnåsabäcken Ballesvik Grandalsmotet Häggsjövad Randevalla Nycklan Rödn Jämnakulla Höga Gösjön Ballasjön Nabben Fångstgrop Grandalen Häbbäcken Ballabäcken St Sörgården Idåsen Hagedals bäck 16 Fjällastorp Mälakullen Malms 14 Åsaberg Torpesås 0 Km - Längdmätning i kilometer 50 Strandlyckan len Skoghem Hallabron Klingeråsen Hagedalslider Bräcka Fjärdingstjärn Högalund allarna Björke- Lilla Idtjärn kärr Huvdaby bäck rgen myst Björke- sjön Dalhem Sandkullen Hornsvale Fridhem Hornsvaleås Bua uvdaby Blötamyst Marieberg Brännorna Dalshöjd Annelund Buasjön Stripåsa Näståsen Bugärde Blomsholm Stora Sätekleven Stenshult Brearen Larsag. 527 Stripås satjärn dalsviken Industriområde Rävlanda Skola Högen Röberg Björnamysten Hattåsen Olofstorp Sågebäcken Björnhult Björnhulta sjö Långehall Öretjärnsbäcken Hultängen Övregården Lyarehall Bränneliden Furuhem Katrinefors viken Travträningsbana Lomman Lillegården Häbbäcken Lommatjärn Hunared Erikstorp Glosås Gunna Stommen Åsen Mek.ind. Forsa Nolån Hjortåsen Kåhult Hällsjön Skidbacke Östergården Mjöshult Assarsgården Grönland Sörån 14/000 Börjesgården Västerg. Rogården Liss- Mellang. Rammaberget Vårdhem Vittkärr Rinna plats Såg Björboås Russlekärr D Industriområde Kråktorp Lillegården Bredavads svedja Galg- Skola gård / Reningsv. Sörån Felatjärn 13/000 Lilleg. Fotb.pl Grantorp Kullen Berg 12/ Bråtared Hagen Björkekullen Kalvåsen backen Kullamotet Fotbollsplan Hede Ljunghem Rammsjöbäcken Källäng Storegården Björkelund Nolån Kulla Ljungliden Mossen Ängdalen 9/000 Bockemad Gläntan Skogsdal 11/000 10/000 Mörkarebäcken 8/000 Sjöbo Berghyddan Andersberg Ulvåskulla Skola Klövaberget Källeberg O2 Spångan Anneberg 7/000 Vilhemsberg Rammbo Karlsro Ulvåsen 6/000 kullarna Blåbärskullen Rydal Stora Idtjärn Blekaren Gärdesn Björkeskulla Hedelund Hornsn 40 Linnen Böttorp Björketorp Hembygdsgård Svensgården Travträningsbana Högahed Kolerakyrkogård Reningsverk 0 Värred Nedregården Värreddal Korridor Svedjan Skogslund Exempel på linjesträckning 1 km Skantås Smallhuskullen Pussen Bro Tunnel Oxalasjön Oset

16

17