Perspektiv på barns och ungdomars hälsa - utgångspunkt för det hälsofrämjande arbetet i skolan

Transkript

1 Perspektiv på barns och ungdomars hälsa - utgångspunkt för det hälsofrämjande arbetet i skolan marie.wilhsson@his.se Bild 1

2 BARN OCH UNGDOMARS HÄLSA Vad visar forskningen Internationell och nationell forskning visar en negativ trend när det gäller barns psykiska hälsa Finns skillnader mellan flickor och pojkars subjektiva hälsa kan vi jämföra flickor och pojkar? Skolrelaterad stress har en negativ inverkan på ungdomars skolprestation och begränsar därmed förmåga till lärande och omvänt Ungdomars hälsa ett komplext fenomen Bild 2

3 ENLIGT SKOLLAGEN HAR SKOLAN ETT SAMHÄLLELIGT ANSVAR FÖR BARN OCH UNGDOMARS LÄRANDE, UTVECKLING OCH HÄLSA SKOLAN EN BETYDELSEFULL ARENA FÖR DET HÄLSOFRÄMJANDE ARBETET Bild 3 Bild 3

4 PROMOTIVT/PREVENTIVT ARBETE Hälsopromotion innebär insatser för att främja hälsa och hälsoprocesser Insatser i skolan kan främja välmående (promotion) eller minska förekomst av psykiska besvär (prevention) Begränsad forskning kopplat till interventioner, framförallt kartläggning av hälsa (saknas evidens) Begränsad forskning om barn och ungdomars upplevelser (kvalitativ forskning) Självskattad hälsa genomförs nationellt och internationellt (kvantitativ forskning) Bild 4

5 Hälsofrämjande arbetet fokuserar på en självskattad bedömning av fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Avsikten är att stärka barns möjlighet till delaktighet och tilltro till sin egen förmåga. Hälsofrämjande arbete kännetecknas av ett salutogent perspektiv med fokus på att främja egenupplevd hälsa genom kunskap om processer som leder till hälsa (Socialstyrelsen, 2016). Bild 5

6 UNGDOMARS STRÄVAN MOT ATT LYCKAS OCH NÅ FRAMGÅNG I LIVET SKOLAN SOM HÄLSOFRÄMJANDE ARENA Bild 6

7 SALUTOGENES Utgår från en subjektiv upplevelse av hälsa Utgår från förstärkningsperspektiv där faktorer som främjar, stärker och bevarar barn och ungdomars hälsa Utgår från vad som främjar och vidmakthåller hälsa till skillnad från dess motpol patogenes, det vill säga vad som orsakar ohälsa Sker på individ, grupp och samhälls- nivå Bild 7

8 Förmåga att hantera stress (obalans) är utifrån ett salutogent perspektiv relaterad till en känsla av sammanhang (Antonovsky 1991) Hanterbarhet Begriplighet Meningsfullhet Stärka ungdomars resurser mot stress stärks den egna förmågan att känna sig engagerad, att ha kontakt med sina inre känslor och söka stöd från familj och andra viktiga personer i sin närhet Stress som tar sig uttryck i fysisk och emotionell obalans, individens egna resurser inte är tillräckliga för att hantera krav och förväntningar (Lazarus och Folkman, 1984)

9 Ekologisk systemteori (Bronfennbrenner, 1986) utgår från att individen är i ständig utveckling och skapar sin verklighet genom interaktion med andra individer och system Ekologisk systemteori synliggör perspektiv på hälsa inom och mellan olika system och som påverkar barns och ungdomars hälsa och livsstil. Bild 9

10 MIKROSYSTEMET Mikrosystemet-skapande av kön och transition Mikrosystem- nätverk som samspelar med varandra i ett Mesosystem- hälsoprocessen Exosystem-könsspecifika förväntningar Makrosystem-abstrakt påverkat övriga system Bild 10

11 Teorier om kön enligt Connell, Butler och Harding Kön sammankopplat till social strukturer, normer, och värderingar om feminitet och maskulinitet som produceras eller reproduceras För flickor leva upp till föreställningar om feminitet om att vara duktig Skolframgång förknippat med feminitet leder till antiplugg kultur hos pojkar utifrån existerande normer Skolan som en arena för performativa handlingar Skollagen motverka traditionella könsmönster med könsspecifika förväntningar Bild 11

12 Barns perspektiv på hälsa bör vara en utgångspunkt för det hälsofrämjande arbetet och dess utformning samt stödja ungas tilltro till den egna förmågan att uppnå hälsa (Socialstyrelsen, 2016). Bild 12

13 Syfte med respektive studie I. Undersöka samband mellan optimism och ungdomars hälsorelaterade livskvalitet. II. Utforska hur ungdomar upplever och hanterar krav i vardagen. III. Beskriva hur flickor och pojkar uppfattar och hanterar skolrelaterad stress. IV. Beskriva intressenters uppfattning om insatser som stödjer ungdomar att hantera skolrelaterad stress. Bild 13

14 Deltagare och datainsamling Flickor och pojkar år (n=788) Enkäter som mäter HRQOL och Optimism Flickor och pojkar år (n=117) Fokusgruppsintervjuer Workshops Foto Skolpersonal samt vårdnadshavare (n=27) Intervjuer Kvantitativ samt kvalitativ design

15 OPTIMISM Studie I Generellt hög men avtar med åldern Samband mellan livskvalitet och optimism Skillnader mellan flickor och pojkar Skyddande effekt på låg livskvalitet Ungdomarnas optimism stärks genom socialt stöd från sin omgivning och har betydelse för förmåga att hantera stressfyllda situationer (Conversano m.fl., 2010). Livskvalitet kan kopplas till optimism det vill säga att ha en positiv inställning till sin egen förmåga och till framtiden samt till att uppnå mål i livet (Berglund m.fl., 2006, Helseth och Misvær, 2010). Optimism positiv inverkan på känsla av sammanhang (Eriksson, 2016) Bild 15

16 School is the largest part of our life just now "When I get home I throw myself in front of the TV and it's like going into another world... yes it's my free zone" Peace and quiet and entering into another world with those tv-series "... First you have to be really good in school, get good grades, then you re to have a job, a car and a family." I used to play the violin, played in an orchestra and I chose not to because. thought it was great fun but I felt I didn t have the time for it had to prioritize... because I didn t have time, I felt really stressed My room an my home yes this is my free zone Bild 16

17 Strävan mot att lyckas och att bli framgångsrika i livet Resulterar i en kamp om tiden och ohälsa Separera livet i två olika delar för att balansera skola och fritid

18 Bild 18

19 Strategier för att anpassa sin livsstil i strävan att balansera skola och fritid Prioritera i nuet eller för framtiden Fysisk aktivitet som avslappning och distansering eller prioriteras bort Familjen viktig resurs för återhämtning och källa till energi Egen sfär och frizon Distansera för att balansera skola och fritid Bild 19

20 PRIORITERA INFÖR FRAMTIDEN ELLER I NUET BIOLOGISKA SKILLNADER MELLAN FLICKOR OCH POJKAR Bild 20

21 SKOLPERSONAL OCH VÅRDNADSHAVARE -SALUTOGENT PERSPEKTIV SYNLIGGÖRA OCH FÖRÄNDRA ORGANISATORISKA OCH KONTEXTUELLA STRUKTURER - SAMSYN, ANSVAR, MOTIVATION, RESURSER, ARBETSSÄTT UTVECKLA DIALOGEN MELLAN SKOLAN OCH HEMMET INFORMATION, TILLTRÄDE, DELAKTIGA STÖDJA DEN EGNA FÖRMÅGA ATT PLANERA OCH SYNLIGGÖRA TID GENOM REFLEKTION - STRUKTUR, DIALOG, SAMTAL STÄRKA TILLTRON PÅ DEN EGNA FÖRMÅGAN BEKRÄFTA, SJÄLVKÄNSLAN, TID,SAMTAL Bild 21

22 Lyssna på ungdomarna som är en viktig resurs i skolan. De är en länk mellan vuxenvärlden och ungdomsvärlden. Citat från en av en av intressenterna Bild 22

23 MOTIVERANDE SAMTAL SOM EN DEL I HÄLSOFRÄMJANDE ARBETET MI är en elevcentrerad, målinriktad rådgivningsmetod för att lösa ambivalens och stimulera till positiv förändring genom att locka fram och stärka barnets egen motivation att förändras William R Miller MARIE W ILHSSON Bild 23

24 DET GRUNDLÄGGANDE FÖRHÅLLNINGSSÄTTET I MI PRÄGLAS AV Empati Intresse Lyssnande Accepterande Respekt Optimism Betonande av barnets självbestämmande Likheter med tidigare forskning kring hälsosamtalet ( MARIE W ILHSSON Bild 24

25 Motiverande samtal kommunicerar inte - Jag har vad du behöver Utan istället - Du har vad du behöver, och tillsammans ska vi finna det Jennifer Hettema MARIE W ILHSSON Bild 25

26 GRUNDLÄGGANDE KOMMUNIKATIONSFÄRDIGHETER REFLEKTIVT LYSSNANDE Bekräftelse Du jobbar hårt med det här Du är en stark person Du har många goda idéer Stöd självtillit Vilka styrkor har du som du kan ta till i den här situationen? MARIE W ILHSSON Bild 26

27 Kompetensutveckling en väg att arbeta elevcentrerat och promotivt i stället för att fokusera på förbyggande och åtgärdande insatser (Rising Holmström, 2015). Yrkesmässig handledning kan ses som en betydande del av skolsköterskan kompetensutveckling och kan stödja reflektion kring det egna professionella förhållningsättet för att vidareutveckla sin roll mot ett allt mer promotivt arbetet Ett ökat fokus på ett promotivt förhållningssätt i kombination med elevcentrerat utgångspunkt, ger möjligheterna för utveckling och användandet av hälsosamtalet Bild 27

28 DET FORTSATTA ARBETET Salutogent perspektiv och känsla av sammanhang Ekologiskt systemteori Utveckla insatser med könsspecifika utgångspunkter Samverka inom elevhälsan och med övrig skolpersonal samt med omgivande samhälle Synliggöra strukturella och organisatoriska möjligheter och hinder Yrkesmässig handledning- kompetensutveckling Insatser och metoder med vetenskaplig grund och deltagarbaserad (barn medaktörer/designers i forskning) Bild 28

29 Lycka till i ert hälsofrämjande arbete -att främja barn och ungdomars hälsa utveckling och lärande! Bild 29

30 Tack! Bild 30