Nämnden för Förskola & Grundskola

Transkript

1 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Förskola & Grundskola PROTOKOLLSUTDRAG Datum Svar på revisionsrapport på systematiskt arbetsmiljöarbete FG/2018: Svar på revisionsrapport vid granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Beslut Nämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att, utifrån identifierade förbättringsområden vid granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet arbeta vidare med nedan punkter i enlighet med kommunrevisionens rekommendationer. Nämnden överlämnar tjänsteskrivelse daterad som sitt svar till kommunrevisionen. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i har Ernst & Young AB granskat det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende nämnden för förskola & grundskola. Granskningen visar att det saknas tydliga målsättningar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Fullmäktige har i budget 2017 fastställt mål om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats. Fullmäktigemålet är relaterat till arbetsmiljöfrågor, men har inte direkt koppling till arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall förebyggs. Uppföljning av arbetsmiljöarbetet sker huvudsakligen inom ramen för styrelse och nämnders ordinarie verksamhetsuppföljning i års och delårsuppföljning. Rapporteringen utgår från de mål som satts i budgeten. Det innebär att arbetsmiljöarbetet inte följs upp mot mål i arbetsmiljöpolicy, utan mot målet om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Beslutsunderlag Expedierat/bestyrkt

2 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Förskola & Grundskola PROTOKOLLSUTDRAG Datum Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Kommunrevisionen Beskrivning av ärendet Revisionsrapporten för det systematiska arbetsmiljöarbetet för nämnden för Förskola & Grundskola visar på ett antal identifierade förbättringsområden. EY rekommenderar nämnden för förskola & grundskola att: fastställa uppföljningsbara mål för arbetsmiljöarbetet, exempelvis utifrån arbetsmiljöpolicyn. tydliggöra hur målen för organisatorisk och social arbetsmiljö bryts ned i verksamheterna och följs upp. vidareutveckla arbetet med riskbedömningar, exempelvis för att säkerställa att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön blir en integrerad del av riskbedömningarna. tillse att struktur för det systematiska arbetsmiljöansvaret ses över. säkerställa att det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp på ett sätt som tydligt återspeglar mål och måluppfyllelse för det systematiska arbetsmiljöarbetet. överväga behovet av åtgärder för att komma till rätta med ohälsotalen inom utsatta verksamheter utveckla övergripande rutiner för arbetsmiljöarbetet. Nämndens fortsatta arbete inom området för systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att arbeta utifrån de rekommendationer som ges i revisionsrapporten. Mia Granath Personalchef Expedierat/bestyrkt

3 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Förskola & Grundskola PROTOKOLLSUTDRAG Datum Expedierat/bestyrkt

4 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer FG/2018:57 Svar på revisionsrapport vid granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Förslag till beslut Nämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att, utifrån identifierade förbättringsområden vid granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet arbeta vidare med nedan punkter i enlighet med kommunrevisionens rekommendationer. Nämnden överlämnar tjänsteskrivelse daterad som sitt svar till kommunrevisionen. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i har Ernst & Young AB granskat det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende nämnden för förskola & grundskola. Granskningen visar att det saknas tydliga målsättningar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Fullmäktige har i budget 2017 fastställt mål om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats. Fullmäktigemålet är relaterat till arbetsmiljöfrågor, men har inte direkt koppling till arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall förebyggs. Uppföljning av arbetsmiljöarbetet sker huvudsakligen inom ramen för styrelse och nämnders ordinarie verksamhetsuppföljning i års och delårsuppföljning. Rapporteringen utgår från de mål som satts i budgeten. Det innebär att arbetsmiljöarbetet inte följs upp mot mål i arbetsmiljöpolicy, utan mot målet om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Beslutet skickas till Kommunrevisionen Förvaltningen för Förskola & Grundskola Mia Granath mia.granath@kungsbacka.se 1 (3) Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon

5 KUNGSBACKA KOMMUN 2 (3) Beskrivning av ärendet Revisionsrapporten för det systematiska arbetsmiljöarbetet för nämnden för Förskola & Grundskola visar på ett antal identifierade förbättringsområden. EY rekommenderar nämnden för förskola & grundskola att: fastställa uppföljningsbara mål för arbetsmiljöarbetet, exempelvis utifrån arbetsmiljöpolicyn. tydliggöra hur målen för organisatorisk och social arbetsmiljö bryts ned i verksamheterna och följs upp. vidareutveckla arbetet med riskbedömningar, exempelvis för att säkerställa att den organisatoriska och sociala arbetsmiljön blir en integrerad del av riskbedömningarna. tillse att struktur för det systematiska arbetsmiljöansvaret ses över. säkerställa att det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp på ett sätt som tydligt återspeglar mål och måluppfyllelse för det systematiska arbetsmiljöarbetet. överväga behovet av åtgärder för att komma till rätta med ohälsotalen inom utsatta verksamheter utveckla övergripande rutiner för arbetsmiljöarbetet. Övergripande mål för arbetsmiljöarbetet Revisionen gör bedömningen att kommunfullmäktigemålet Attraktiv arbetsplats är relaterat till arbetsmiljöfrågan men saknar explicit koppling till arbetsgivarens arbetsmiljöansvar. Övergripande mål för arbetsmiljöarbetet behöver därför formuleras. Organisatorisk och social arbetsmiljö Till skillnad från övriga granskade förvaltningar har förskola & grundskola definierat mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Nästa steg i detta pågående arbete är att bryta ned målen till aktiviteter i verksamheten och tydligt inkludera dem i arbetet med riskbedömningar, helt i enlighet med revisionens rekommendation. Utbildning av chefer och skyddsombud pågår inom flera delar av det systematiska arbetsmiljöområdet, där riskbedömningar är en viktig del. Utbildning inför införandet av Stratsys som systemstöd för uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet planeras. Revisionen pekar på vikten av att fortsätta det påbörjade arbetet. Struktur och uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Då revisionens bedömning är att det mål som arbetsmiljöarbetet följs upp mot inte fyller kriterierna för arbetsmiljömål, görs bedömningen att även uppföljningen brister. I samband med att explicita mål sätts kring arbetsmiljön kommer uppföljningen av dessa ske inom ramen för ordinarie verksamhetsuppföljning.

6 KUNGSBACKA KOMMUN 3 (3) Övergripande rutiner för arbetsmiljöarbetet Rutinerna för arbetsmiljöarbetet har varit en integrerad del av årshjulet för arbetet i förvaltningens samverkansgrupp tillika skyddskommitté. Revisionens bedömning är att arbetsmiljöarbetet bör synliggöras i ett eget årshjul. Nämndens fortsatta arbete inom området för systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att fortsätta arbeta i den påbörjade riktningen i enlighet med de rekommendationer som ges i revisionsrapporten. Mia Granath Personalchef

7 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Förskola & Grundskola PROTOKOLLSUTDRAG Datum Systematiskt kvalitetsarbete, delrapport 1, övergångar och samverkan FG/2018: Beslut Nämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att, utifrån identifierade förbättringsområden vid granskning av det systematiska arbetsmiljöarbetet arbeta vidare med nedan punkter i enlighet med kommunrevisionens rekommendationer. Nämnden överlämnar tjänsteskrivelse daterad som sitt svar till kommunrevisionen. Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i har Ernst & Young AB granskat det systematiska arbetsmiljöarbetet avseende nämnden för förskola & grundskola. Granskningen visar att det saknas tydliga målsättningar för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Fullmäktige har i budget 2017 fastställt mål om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsplats. Fullmäktigemålet är relaterat till arbetsmiljöfrågor, men har inte direkt koppling till arbetsgivarens arbete med att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall förebyggs. Uppföljning av arbetsmiljöarbetet sker huvudsakligen inom ramen för styrelse och nämnders ordinarie verksamhetsuppföljning i års och delårsuppföljning. Rapporteringen utgår från de mål som satts i budgeten. Det innebär att arbetsmiljöarbetet inte följs upp mot mål i arbetsmiljöpolicy, utan mot målet om att kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Expedierat/bestyrkt

8 KUNGSBACKA KOMMUN Nämnden för Förskola & Grundskola PROTOKOLLSUTDRAG Datum Beslutet skickas till Kommunrevisionen Expedierat/bestyrkt

9 Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Delrapport 1 Övergång och samverkan Nämnden för Förskola & Grundskola

10 Systematiskt kvalitetsarbete

11 Innehållsförteckning 1 Systematiskt kvalitetsarbete Skollagen och Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete Kommunal styrning Systematiskt kvalitetsarbete i Kungsbacka Analysmodell Övergång och samverkan Sammanfattande analys Bakgrund och bristområden Process Förskola Förskoleklass och grundskola Fritidshem Grundsärskola...13 Systematiskt kvalitetsarbete

12 1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Skollagen och Skolverkets allmänna råd för systematiskt kvalitetsarbete I skollagen regleras kravet på att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt följer upp verksamheten, analyserar resultaten och planerar och utvecklar utbildningen. Sedan 2012 finns ett allmänt råd, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, som förtydligar uppdraget till huvudmän och enheter. I både skollagen och i det allmänna rådet är det tydligt att ansvaret för det systematiska kvalitetsarbetet riktar sig till huvudmannen och till förskolechefer och rektorer. Inriktningen ska vara på att uppfylla målen för utbildningen och varje rektor och förskolechef har ett ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet för sin/sina enheter. 1.2 Kommunal styrning Förutom den statliga styrningen så styrs verksamheten inom Förskola & Grundskola genom olika kommunala processer. I Kungsbacka finns en styrmodell som gäller för alla olika verksamhetsformer. Den innehåller en struktur som ger möjligheter för både kommunfullmäktige och nämnden att på olika sätt ge förvaltningarna det fulla uppdraget tillsammans med den nationella styrningen. Innehållet i styrmodellen är både uppdraget (genom mål, fokusområden) och uppföljning (genom delårsredovisningar, årsredovisning och intern kontroll). Styrkan i sambanden mellan den kommunala och nationella styrningen varierar mellan åren och i specifika målområden. Men specifikt för uppdragen till förvaltningen för 2018 kan nämnas följande: Kommunfullmäktige mål Våra utbildningar ska vara i världsklass Nämndens resultatmål Vår verksamhet ska aktivt bidra till barns och elevers välmående From Great to Excellent: Allt lärande ska utgå från höga förväntningar Rekrytera, behålla och kompetensutveckla rätt personal 1.3 Systematiskt kvalitetsarbete i Kungsbacka Förvaltningen har utvecklat en modell för det systematiska kvalitetsarbetet som berör alla aktörer i hela styrkedjan. Nämnden, skolledarna och ledningsgruppen har varit delaktiga i processen med att ta fram en ny modell. Bärande utgångspunkter i modellen är hög tillit och ansvar i hela styrkedjan, periodisering av läsåret och eget val av dokumentation för skolledarna. Nationella målen Inom huvudmannens systematiska kvalitetsarbete följs de nationella målen i läroplaner och kursplaner samt från vissa krav skollagen upp. Inom varje målområde finns några prioriterade frågeställningar utifrån tidigare resultat och dessa är tillsammans med aktiviteter för olika grupper i det program som publiceras inför varje läsår. Systematiskt kvalitetsarbete

13 Målområden från läroplanerna Oktober-December Övergång och Samverkan Januari-April Normer & värden. Inflytande och ansvar. Maj-September Utveckling och lärande. Kunskaper, betyg och bedömning. Under 2018 ska analyser av respektive målområde delrapporternas till nämnden i tre separata rapporter i anslutning till att målområdet avslutats. Rapporterna kommer att sammanställas, analyseras och presenteras i slutet av året Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet Uppföljning bedömning I slutet på läsåret genomfördes en utvärdering av det första läsåret i ny modell för det systematiska kvalitetsarbetet. genom en enkät i förvaltningens ledningsgrupp ställdes ett antal frågor för att kartlägga uppfattningen i ett antal centrala frågeställningar, bla: I vilken utsträckning den förändrade modellen lett till en ökad delaktighet och dialog om måluppfyllelse och fokus på de nationella målen I vilken utsträckning formen med dialogmöten bidragit till mer kvalitativt underlag I vilken utsträckning dokumentationen i dialogmötena bidragit till möjlighet att bedöma måluppfyllelse och bedöma måluppfyllelse. Den samlade bedömningen var att modellen lett till ett ökat lärande och ökad förståelse för grunduppdraget i ledningsgruppen, med fokus på nationella mål, delaktighet och dialog, tillit och meningsfullhet. Indelningen av läsåret i perioder har lett till ett ökat fokus på målområdena. Formen med dialogmöten har inte i tillräckligt hög grad gett ett underlag för att bedöma måluppfyllelse eller identifiera bristområden. Dokumentationen ifrån dialogmötena har endast i begränsad omfattning gett ett underlag som vilar på valida data. Detta innebär flera förändringar inför läsåret 2017/18. Utveckling av det systematiska kvalitetsarbetet Utifrån uppföljningen har ett antal utvecklingsområden inom det systematiska kvalitetsarbetet identifieras. Förändrad ansvarsfördelning i ledningsgruppen för de olika målperioderna. Verksamhetscontrollers ingår i arbetsgruppen i alla tre målperioderna. Verksamhetschefer pedagogiskt område och verksamhetschef utveckling. Övriga deltagare i ledningsgruppen deltar utifrån eget intresse och behov. Huvudmannen behöver utveckla fler metoder för att samla in och dokumentera underlag, analysera resultat och bedöma måluppfyllelse. Huvudmannen behöver utveckla fler metoder/former för återkoppling på alla delar i styrkedjan. Tydligare analyser per skolform och i genomsam modell I delrapporterna för läsåret 2016/17 saknades analyser från alla skolformer. Inför läsåret 2017/18 kommer analyserna följa en gemensam modell för både förskolor, fritidshem, grundskolor och grundsärskolan, den beskrivs under Systematiskt kvalitetsarbete

14 1.4 Analysmodell Huvudmannens rapporter kommer att följa en analysmodell utifrån aktuell forskning när det gäller analys och utveckling inom förskola och grundskola. Modellen bygger på en definition av kvalitet med tre begrepp; strukturkvalitet, processkvalitet och resultatkvalitet. Strukturkvalitet handlar om mål, ramar, regler och resurser. Målen är både de nationella målen men också de lokal mål som sätt upp, resurser är både personella och materiella förutsättningar såsom personalens kompetens, antal pedagoger och övrig personal, utrustning och lokaler. Även barn och elevgrupperna ingår och sammantaget kan man se alla olika förutsättningar som finns på förskolan och skolan här. Processkvalitet handlar om förhållningssättet till verksamheten både hur man arbetar och hur utveckling och lärande går till. Mötet mellan pedagog och barn/elever och hur lärare tänker och agerar är viktiga kvalitetsfaktorer. Även kvalitén i pedagogiskt ledarskap, planering och utvärdering ingår. Resultatkvalitet handlar om resultat av verksamheten och därmed uppfyllelsen av målen i läroplaner och kursplaner. Det krävs en bedömning av hur väl förskolan och skolan bidrar till barn och elevers utveckling och lärande/måluppfyllelse. I huvudmannens systematiska kvalitetsarbete följs läroplansmålen upp och på förskolor och skolor följs även de mål varje enhet satt upp som specifika utvecklingsmål. Bedömningarna i huvudmannens sammanfattning är gjorda utifrån Skolverkets modell BRUK med fyra bedömningsnivåer: behöver åtgärdas omgående behöver åtgärdas behöver utvecklas på lång sikt fungerar bra och ska säkras Mer detaljerade bedömningar finns under de olika skolformerna och fritidshemmet. Systematiskt kvalitetsarbete

15 2 Övergång och samverkan 2.1 Sammanfattande analys Gemensam inriktning - Inom målområdet krävs ett tydligt fokus på måluppfyllelse utifrån kunskapsuppdraget och utifrån barn och elevers delaktighet. Det ska bygga på höga förväntningar, tillit och krav för att därigenom stärka professionalismen hos de yrkesgrupper som genomför arbetet. Styrning i hela styrkedjan - Analyserna på olika nivåer ska bilda en röd tråd inom det systematiska kvalitetsarbetet och genom olika dialoger, lärtillfällen och dokumentationer bedöms att målområdet generellt fungerar bra. Några delar behöver dock säkerställas och de brister som synliggjorts ska förbättras. Huvudmannens perspektiv och fortsatta styrning Tydligare efterfrågan av enheternas samlade dokumentation i relation till styrdokumenten. Utforma riktlinjer och handlingsplaner med inriktning på högt förtroende och tillit till professionerna i organisationen. Erbjuda informationsmaterial till förskolor och skolor till stöd för att vårdnadshavare ska få kunskap om styrdokumenten i syfte att få ett ökat förtroende för verksamheten. Främja och uppmuntra samarbetsgruppernas arbete inom ledarteamen mot undervisningens innehåll och dokumentation Utbildningar av fritidshemmens personal om uppdraget utifrån läroplanen. Strukturkvalitéer - Samtliga förskolor och skolor har handlingsplaner för övergångar och samverkan, dessa behöver revideras och utvecklas regelbundet eftersom förutsättningar som vilka barn, elever, personal och lokaler ändras. Aktuell forskning bör knytas till handlingsplanerna. Samsyn - Det finns ett behov av fortsatt samarbete inom och mellan enheterna med fokus på innehållet i undervisningen. Relationens betydelse för barn och elevers förutsättningar, utveckling och lärande är en viktig grund inom målområdet. Arbete med bedömning och betyg bör förstärkas inom samverkan och övergångar för att öka måluppfyllelsen. Processkvalitéer - Dokumentationer från olika samtalsarenor under målperioden och forskning visar på att barn och elevers röster inte är hörda i tillräcklig utsträckning. Pedagogerna måste få styra, få ansvar och mandat att jobba med barnens och elevernas delaktighet. Samarbetet inom och mellan förskole/skolenheterna har utvecklats och det sker ett tydligare utbyte av kunskaper och erfarenheter mellan professioner. Några ledarteam beskriver att de har riktas sig mer mot kunskapsuppdraget men få enheter härleder målområdenas effekter mot sina resultat. Elevhälsans personal är i högre grad än tidigare delaktig i övergångarna och ytterligare en bedömning är att inriktningen mot måluppfyllelse utifrån läroplanerna behövs förtydligas. Samverkan med vårdnadshavare behöver förbättras både genom ökad kunskap om styrdokument och om ökad delaktighet. Pedagogerna får i allt högre utsträckning ansvar att informera och kommunicera och förankra dessa mot vårdnadshavare. Övergång till fritidshemmen behöver uppmärksammas och kvalitetssäkras mot utveckling och lärande. Systematiskt kvalitetsarbete

16 Resultatkvaliteter utifrån målen i läroplanerna Alla skolformer och fritidshem ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra för att stödja barnen och elevers utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Bedömning är att arbetet kring detta målområde behöver utvecklas långsiktigt. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens och elevernas utveckling och lärande. Bedömningen är att arbetet kring detta målområde behöver åtgärdas. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Bedömningen är att arbetet kring detta målområde behöver åtgärdas omgående. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen, eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. Bedömningen är att arbetet kring detta målområde behöver utvecklas långsiktigt. Bristområden: Kunskapsuppdraget utifrån läroplanerna Aktuell forskning inom området. Samarbete med vårdnadshavare, Övergångar fritidshem Samarbete med gymnasiet 2.2 Bakgrund och bristområden Övergång och samverkan utifrån läroplanerna för förskolan och grundskolan Alla skolformerna har ett tydligt uppdrag att samarbeta kring undervisning, lärande och utveckling samt barn, elevers och vårdnadshavares delaktighet. Läroplanen för förskolan 2016 "Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet." Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Reviderad 2017) Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. Systematiskt kvalitetsarbete

17 Bakgrund Området och frågeställningar är utvalt dels efter utvärdering av läsåret 2016/17 och dels för att svårigheter inom detta område beskrivs på resultatdialoger, i samtal med skolledare. Det beskrivs bland annat att kunskap om barn/elever tappas mellan skolenheter och inom skolenhet. Identifierade brister: Övergång och samverkan inom enheten och mellan verksamheter och enheter behöver fortsatt uppmärksamhet. Särskilt intresse kommer riktas mot perspektiven utveckling och lärande samt hur undervisningens innehåll organisering och uppföljning motsvarar alla barn och elevers behov för en god resa genom hela skolsystemet från förskolan till och med gymnasiet. Samverkan med vårdnadshavare. Vårdnadshavares kunskaper om förskolan och skolans styrdokument och uppdrag som förutsättning för att fördjupa möjligheterna till delaktighet och inflytande. Metoder, material och dialoger på mera generell nivå behöver utvecklas och förbättras. 2.3 Process Inom målområdet övergång och samverkan har huvudmannen erbjudit olika aktiviteter och lärtillfällen: Dialog och analyser för skolledare, förstelärare och lärare med utvecklingsuppdrag Dialog och analyser för förskollärare och förskolechefer inom ramen för utbildning i relationell pedagogik Gemensamma analyser för verksamheten i 1-16års perspektiv av ledarteamen för geografiskt område Inspirationstillfälle för skolledare där deltagare från analysutbildning redovisade sina resultat och fördjupning i aktuell forskning Resultatdialoger för rektorer, verksamhetschefer och controller Verksamhetsbesök och seminarium för politiker och skolledare Samtliga lärtillfällen och dokumentationer ligger till grund för den sammanfattande analysen. 2.4 Förskola Strukturkvalitet Förskolechefer och förskollärare beskriver att de har utarbetat årshjul och handlingsplaner för samarbetet med personal från förskoleklassen men att det på de flesta enheter saknas samarbete med personal från fritidshemmen. De flesta förskolor har i sitt årshjul rutiner för när barnen är välkomna på besök i sin kommande skola och på många enheter så besöker personal från skolan barnen i förskolan. Vid andra tillfällen träffas personal för att ha utbyte kring kunskaper och erfarenheter. Inför val av skola så bjuds vårdnadshavare och föräldrar in till informationsmöten och på några skolor erbjuds de därefter besök tillsammans med sina barn på skolan. Unikum upplevs som ett stöd för de enheter där både förskola och skola använder det, på några enheter hänvisar man till blanketter med information om barnen som lämnas över till skolan. Systematiskt kvalitetsarbete

18 2.4.2 Processkvalitet Förskollärarna påtalar i sina analyser att det finns olika förväntningar på samarbetet mellan skola och förskola. De uttrycker att det förväntas informatorn om anpassningar för enskilda barn medan det från förskolan finns en vilja att beskriva sin undervisning och barnens intressen utifrån ett relationell pedagogiskt perspektiv. Både förskollärare och lärare beskriver sina rutiner för studiebesök hos varandra, på några enheter finns fokusgrupper som arbetar med målområdet under hela året och på någon enhet har man genomfört en gemensam studiedag med övergång och samverkan som tema. På några enheter påtalas att tiden för samarbete har varit svår att prioritera och att man försökt effektivisera genom att representanter från förskolan och en från skolan haft en dialog med fokus på enskilda barn inför övergången. Förskollärarna beskriver att de vill utveckla samarbetet med fritidshemmet delvis eftersom det är den första verksamheten inom skolan som barnen möter och delvis efter ny kunskap om hur barn upplever övergången mellan förskola och skola. Med hänvisning till aktuell forskning Helena Ackersjö, 2016, så uttrycker förskollärare och förskolechefer att man ska förändra det faktiska arbetet med barnen inför övergången till skolan. Man ska utgå från barnens perspektiv och öka delaktigheten både inför under och efter övergången. De beskriver nya former för kontakt exempelvis filmade intervjuer med barnen om vilka förväntningar de har, skypesamtal mellan barnen i förskolan och fritids/förskoleklass. Även utvecklingssamtal och informationsmöten vill man förändra för att låta barnen bli mer delaktiga Resultatkvalitet Förskolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Bedömning är att detta område behöver utvecklas för att samverkan tydligare ska utgå från uppdraget i läroplanen och med barnens lärande i fokus. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande. Bedömningen är att detta område behöver utvecklas för att öka samsyn på lärande och undervisning samt öka kunskaper om barnens erfarenheter och intressen. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar från förskolan till förskoleklassen, skolan och fritidshemmet. Bedömningen är att detta område behöver utvecklas för att öka barnens delaktighet utifrån aktuell forskning och för att öka vårdnadshavarnas kunskaper om verksamheterna. Systematiskt kvalitetsarbete

19 2.5 Förskoleklass och grundskola Strukturkvalitet Ledartemen som består av förskolechefer och rektorer inom de geografiska områdena beskriver att de har utarbetat årshjul och handlingsplaner för samarbetet med personal från förskola, och förskoleklass och inom lärarkollegier i skolan inför övergångar. Flera rektorer hänvisar också till skolans elevhälsoplan som stöd i arbetet med att öka kvaliteterna i övergångarna. Även Unikum som digital lärplattform beskrivs som ett bra stöd. På några skolor finns fokusgrupper med lärare som arbetar med övergångar under hela året och på någon skola har det resulterat till en gemensam studiedag. Skolorna bjuder oftast in förskolebarnen till besök inför att de ska börja i skolan. Vårdnadshavare får information om övergångarna på utvecklingssamtal ochpå föräldramöten. I underlagen det saknas rutiner för samverkan mellan grundskolan och gymnasiet Processkvalitet I skolornas årshjul och handlingsplaner finns rutiner för samarbete mellan förskola och förskoleklass och mellan lärarna i olika årskurserna i skolan. På några skolor finns fokusgrupper som arbetar med övergångar under hela året och på någon skola har detta resulterat i en gemensam studiedag. Skolorna har utvecklat rutiner för övergångar inom skolan och i analyserna uppmärksammas särskilt övergångar mellan år 3 till 4 och år 5-6 alternativt 6-7. Generellt beskrivs svårigheter med likvärdighet kring bedömning och betyg mellan dessa olika årskurser. Flera rektorer har i sina analyser problematiserat om övergångar i relation till bedömningsfrågor och i det frågor som rör likvärdighet. ex.betyg år 7 i relation till år 6, Det gäller även övergångarna år 3 till 4, år 5 till 6 och år 8 till 9. Rektorerna beskriver även att det saknar samsyn mellan olika verksamheter som förskoleklass, fritidshem och grundskola när det gäller undervisning, Både förskoleklass och fritidshem har under 2016/17 fått ett förtydligat uppdrag kring detta i sina läroplaner. I arbetet med ökad skolnärvaro har några skolor förändrat sina rutiner vid övergångar mellan olika skolformer och årsklasser. Vid övergång mellan förskola till skola och vid övergångar inom skolan finns en förskjutning från att lärare möter elever till att elevhälsans personal följer enskilda barn och elever. I underlaget från rektorerna framgår inte hur barn och elevers erfarenheter vid övergångar har tagits tillvara. Vårdnadshavarnas delaktighet beskrivs vid utvecklingssamtal och föräldramöten. Någon skola beskrev att lärarna ville öka kunskaper om krav vid bedömning och betygsättning genom att synliggöra pedagogiska planeringar på Unikum. Generellt saknas rutiner för elever vid övergången mellan grundskola och gymnasieskolan. Systematiskt kvalitetsarbete

20 2.5.3 Resultatkvalitet Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Bedömning är att detta område behöver utvecklas för att samverkan tydligare ska utgå från uppdraget i läroplanen och med elevernas lärande i fokus. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Bedömningen är att detta område behöver utvecklas för att öka samsyn på lärande och undervisning samt öka kunskaper om elevernas erfarenheter och intressen. Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Bedömningen är att samverkan med gymnasiet måste öka och att elevernas delaktighet är en del i utvecklingsarbetet. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. Bedömningen är att detta område behöver utvecklas för att öka elevernas delaktighet utifrån aktuell forskning och för att öka vårdnadshavarnas kunskaper om verksamheterna. 2.6 Fritidshem Strukturkvalitet Ledartemen som består av förskolechefer och rektorer inom de geografiska områdena beskriver att de har utarbetat årshjul och handlingsplaner för samarbetet mellan personal från olika skolformer och inom lärarkollegier i skolan inför övergångar men fritidshemmens roll och ansvar saknas oftast. Barn och elevernas delaktighet vid övergångar blir därmed inte synligt. Det finns stora skillnader mellan skolorna om och hur fritidshemmens personal deltar i utvecklingssamtal och föräldramöten på skolan inför övergångar. Revidering av läroplanen för grundskolan kan ge ökade möjligheter till samarbete mellan skolformer och inom skolan genom att fritidshemmen fått ett tydligare uppdrag Processkvalitet I de underlag huvudmannen har tillgång till saknas analyser av fritidshemmen processer, det kan delvis bero på vad som efterfrågats under målperioden. Fritidshemmen är en outnyttjad resurs i samband med barn och elevers övergångar inom och mellan skolformer. Barnen kommer oftast först till fritidshemmen vid övergången mellan förskola och grundskola. Fritidshemmens roll och ansvar behöver förtydligas vid både övergången förskola till skola och inom skolan. Även i samverkan med vårdnadshavare kan fritidshemmens personal komplettera förskoleklass och grundskolans yngre år. Personalen träffar ofta vårdnadshavare vid lämning och hämtning på fritidshemmen och är ett bra tillfälle för dialog och samverkan. Systematiskt kvalitetsarbete

21 Det krävs ett förbättrat samarbete med förskolan och inom skolan utifrån läroplan och aktuell forskning Resultatkvalitet Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv.. Bedömning är att detta område behöver utvecklas för att samverkan tydligare ska utgå från uppdraget i läroplanen och med elevernas lärande i fokus. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Bedömningen är att detta område behöver utvecklas för att öka samsyn på lärande och undervisning samt öka kunskaper om elevernas erfarenheter och intressen. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. Bedömningen är att fritidshemmen roll och ansvar vid övergångar behöver förtydligas. 2.7 Grundsärskola Strukturkvalitet Under 2017 har rektor och utvecklingsledare för särskolan tillsammans med sin personal utvärderat och reviderat rutiner för övergångar inom särskolan. För elever i grundsärskolan kan innebära fler byten mellan skolor, lärare och elevgrupper Processkvalitet Följande övergångar har utvärderats och reviderats under 2017 : Övergång mellan förskola och förskoleklass eller grundskola. Detta är ett fortsatt utvecklingsområde, tänkta arenor för att utveckla arbetet är möten med förskolechefer, rektorer och specialpedagogiska forum i de pedagogiska områdena. Övergång för Integrerad elev till Kollaskolans grundsärskola. Denna rutin innehåller tidsplan, ansvarsfördelning, elevernas och vårdnadshavarnas delaktighet i övergång till Kollaskolan. Övergångar mellan skolbarnsomsorg och korttidstillsyn, LSS-fritids. Denna rutin innehåller tidsplan och ansvarsfördelning mellan handläggare på Funktionsstöd och enhetschef korttidstillsyn. Övergången från grundsärskola till gymnasiesärskola. Sedan juni 2016 har arbetet med övergången till gymnasiesärskolan följt en rutin som involverar SYV, Kollaskolan och gymnasiesärskolorna. Rutinen har justerats efter utvärdering vilket bl.a. har inneburit att ett överlämningsdokument tagits fram som skall underlätta elevens praktikperiod. Systematiskt kvalitetsarbete

22 2.7.3 Resultatkvalitet Förskoleklassen, fritidshemmet och skolan ska samverka på ett förtroendefullt sätt med varandra och förskolan för att stödja elevernas utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Inför övergångar ska de berörda skolformerna och fritidshemmet utbyta kunskaper, erfarenheter och information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i elevernas utveckling och lärande. Det saknas tillgång till tillräckligt underlag för att göra en kvalitativ bedömning av de två ovanstående målen Skolan ska även samverka med de gymnasiala utbildningar som eleverna fortsätter till. Bedömningen är att området fungerar bra med stöd av den gemensamma handlingsplan som finns. Det ska även finnas samarbetsformer som syftar till att förbereda eleverna och deras vårdnadshavare inför övergångar. Bedömningen är att området fungerar bra genom de nya rutinerna så har elevernas och vårdnadshavarnas delaktighet ökat. Systematiskt kvalitetsarbete