Kursbeskrivning. Fo rskolan i samha llet, 8 hp. grundla ggande niva, halvfart inom VAL-projektet. Kurskod: UB03VU Ho stterminen 2015

Transkript

1 1 (10) Kursbeskrivning Fo rskolan i samha llet, 8 hp grundla ggande niva, halvfart inom VAL-projektet Kurskod: UB03VU Ho stterminen 2015 Kursansvarig och examinator Kursadministrato r La rare Margareta Aspa n David Lundberg Margareta Aspa n Adrian Thomasson margareta@buv.su.se david.lundberg@buv.su.se margareta@buv.su.se adrian.thomasson@buv.su.se Allmänt om kursen I denna kursbeskrivning får du information om kursens innehall, uppläggning och examinationer samt praktisk information kring kursen. Ett annat styrdokument är kursplanen. Stockholms universitet Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen Stockholm Besöksadress: Frescati Hagväg 24, 20 & 16B registrator@buv.su.se

2 2 (10) Registrering Vi använder webbregistrering för denna kurs, vilket innebär att du registrerar dig själv på kursen. Du måste ha ett universitetskonto för att kunna webbregistrera dig. I välkomstbrevet anges under vilken period webbregistreringen är öppen. Om du inte webbregistrerar dig eller tar kontakt med kursens kursadministratör kan du förlora din plats på kursen. Logga in på Va lj fliken Studier. Va lj Kursregistrering i va nsterspalten. Bocka för rutan framför kursen (kurskod UB03VU) och klicka på Va lj. Klicka sedan på knappen Registrera. Registreringen a r nu klar. Kurshemsida Alla kurser vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen har en egen kurshemsida där du fyra veckor innan kursstart finner viktig information om kursen såsom schema, kursbeskrivning, kursplan, litteraturlista och kontaktpersoner. Du söker själv fram respektive kurshemsida på Mer information om kursen liksom kommunikation under kursens gång finner du på en kurssida i lärplattformen Mondo. Kurssidan blir tillgänglig när du har registrerats på kursen. Du loggar in med din universitetsinloggning på och söker upp kursen med hjälp av kurskoden UB03VU. Välkomstdag för nya studenter vid Stockholms universitet höstterminen 2015: 2 september, kl För mer information, se Schema Uppdaterat schema finner du på kurshemsidan och via länken: OBS att du måste närvara vid första undervisningstillfället, eller meddela förhinder att närvara till kursadministratören i förväg, annars kan du förlora din plats på kursen. Kursens innehåll och förväntade studieresultat Delkurs 1 Förskolans historia och barnets rättigheter, 4,5 hp Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: - beskriva framväxten av samhällsinstitutioner för små barn i ett historiskt, nationellt och internationellt perspektiv, - sammanfatta förskolans idéarv och kunskapstraditioner och resonera kring dess betydelse i nutida verksamhet, - kunna resonera kring innebörder av "barnets bästa" ur ett rättighetsperspektiv, - kunna redogöra för styrdokument samt yrkesetiska aspekter i förskollärarens yrkesutövning, samt - visa kännedom om akademiskt skrivande, referenshantering och vetenskaplig metod.

3 3 (10) Delkurs 2 Utvärderings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet, 3,5 hp Efter genomgången delkurs förväntas studenten kunna: - beskriva, jämföra och diskutera olika utva rderingsformer utifrån teoretiska utgångspunkter, - värdera och kritiskt granska olika dokumentations-, bedömnings- och utva rderingsformer genom att analysera deras pedagogiskt/didaktiska konsekvenser, - reflektera över förskollärares ansvar och ledarskap i förhållande till uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten, samt - visa kännedom om akademiskt skrivande, referenshantering och vetenskaplig metod. Innehåll Delkurs 1: Fo rskolans historia och barnets ra ttigheter Delkursen pågår den 10 sept. 9 okt. I delkurs 1 ges en introduktion till förskolans framväxt, förskolans idéarv och kunskapstraditioner i nationellt och internationellt perspektiv. Centrala teman är konventionen om barnets rättigheter, skollagen, läroplanen för förskolan och förskollärarprofessionens yrkesetiska aspekter. Delkurs 2: Utvärderings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet Delkursen pågar den 2 okt 12 nov. Under delkurs 2 behandlas frågor om utvärdering och verksamhetsutveckling i relation till nationella styrdokument och lokala förskolors förutsa ttningar, liksom olika metoder fo r systematiskt kvalitetsarbete och utva rdering. Teoretiska perspektiv på kvalitet, bedo mning och utva rdering liksom kritisk granskning av utvärderingsverktyg studeras. Kursen tar upp förskollärares ansvar för arbetet med dokumentation, uppföljning, utvärdering och verksamhetsutveckling vilket relateras till innebörder av att följa och dokumentera barns lärande och utveckling. I kursen behandlas även olika typer av akademiska texter, referenshantering och vetenskaplig metod. I kursen anva nds Harvard som referenssystem, se manual på Mondo. Kursens upplägg Undervisningen består av föreläsningar, seminarier och grupparbeten. En webbaserad la rplattform - Mondo - används i kursen. Kursen förutsätter självständig inläsning av litteraturen. Obligatorisk närvaro Seminarier är obligatoriska. Frånvaro kan kompenseras enligt instruktioner av kursansvarig lärare. Vid frånvaro över 45 % av obligatoriska moment anses studenten inte ha gått kursen och måste omregistrera sig för att fullfölja kursen vid ett senare kurstillfälle.] Examinationer och uppgifter Delkurs 1 examineras genom: EXA1 Introduktionsuppgift, 1 hp EXA2 Grupparbete med digital redovisning, 0,5 hp EXA3 Individuell hemskrivning I, 3 hp

4 4 (10) Delkurs 2 examineras genom: EXA4 Grupparbete med muntlig redovisning, 0,5 hp EXA5 Individuell hemskrivning II, 3 hp Litteratur Delkurs 1 Fo rskolans historia och barnets ra ttigheter, 4,5 hp (ca 600 sid) Barnomsorg- och Skolakommitte n (1997) Att ero vra omva rlden. Fo rslag till la roplan fo r fo rskolan. Slutbeta nkande SOU 1997:157. (Del I, kap. 1). [Finns som elektronisk resurs] (32 sid.) Delegationen fo r ja msta lldhet i fo rskolan (2006). Ja msta lld fo rskola om betydelsen av ja msta lldhet och genus i fo rskolans pedagogiska arbete. (SOU 2006:75). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Kap.1. [Finns som elektronisk resurs] (24 sid.) Emilson, Anette (2008). Det o nskva rda barnet: fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan la rare och barn i fo rskolan. Diss. Go teborgs universitet [Finns som elektronisk resurs] (ss , ) Gustafsson, Lars H (2011). Fo rskolebarnets ma nskliga ra ttigheter. Lund: Studentlitteratur (ss ) Hammarstro m-lewenhagen, Birgitta (2013). Den unika mo jligheten en studie av den svenska fo rskolemodellen Diss. Stockholm: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. [Finns som elektronisk resurs] (Kap.1, 2, 5, 6, 8, 11, 13, 14, 16, 17 och 20). Vallberg Roth, Ann-Christine (2010). De yngre barnens la roplanshistoria. Lund: Studentlitteratur. (180 sid.) Därtill läsen en av följande artiklar: Emilson, A. & Folkesson, A.-M. (2006). Children s participation and Teacher control. Early Child Development and Care, 176(3&4), eller: Emilson, A. (2007). Young Children s Influence in Preschool. International Journal of Early Childhood, 39(1), Delkurs 2 Utva rderings- och utvecklingsarbete inom fo rskolans verksamhet, 3,5 hp (ca 730 sidor) Eidevall, Christian (2013). Systematiska analyser fo r utva rdering och utveckling i fo rskolan: Halla hur go r man? Stockholm: Liber. (ss , ) Elfstro m, Ingela (2013). Uppfo ljning och utva rdering fo r fo ra ndring: pedagogisk dokumentation som grund fo r kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i fo rskolan. Diss. Stockholm: Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. (ss , ) Fredriksson, Ulf (2004). Quatlity Education; the Key Role of Teacher. Education International Working Papers no. 14. [Finns som elektronisk resurs] (ss. 2-17) Grieshaber, Susan J. & Hatch, J. Amos (2003). Child observation and pedagogical documentation as effects of globalisation. Journal of Curriculum Theorizing, 19(1), ss Martin Korpi, Barbara (2006). Fo rskolan i politiken - om intentioner och beslut bakom den svenska skolans framva xt. (Andra upplagan). Stockholm: Utbildningsdepartementet. [Finns som elektronisk resurs] (ss.9-36, 43-69, 78-90) Ka rrby, Gunni (1997). Bedo mning av pedagogisk kvalitet. Fo rskolan i fokus. Pedagogisk Forskning i Sverige (1) ss [Finns som elektronisk resurs] (17 sid.) Lager, Karin (2010)..Att organisera fo r kvalitet. En studie om kvalitetsarbete i kommunen och fo rskolan. Licentiatuppsats. Inst. fo r pedagogik, kommunikation och la rande. Go teborg: Go teborgs universitet. [Finns som elektronisk resurs] (ss , )

5 5 (10) Lo fdahl, Annica & Pe rez Prieto, He ctor (2009). Between control and resistance: planning and evaluation texts in the Swedish preschool. Journal of Education Policy, 24:4, ss Skolinspektionen (2012). Fo rskola, fo re skola - la rande och ba rande. Kvalitetsgranskningsrapport om fo rskolans arbete med det fo rsta rkta pedagogiska uppdraget. Kvalitetsgranskning rapport 2012:7. Stockholm: Skolinspektionen. [Finns som elektronisk resurs] (82 sid.) Skolverket (2012). Uppfo ljning, utva rdering och utveckling i fo rskolan pedagogisk dokumentation. Stockholm: Skolverket. [Finns som elektronisk resurs] (74 sid.) Skolverket (2013). Allma nna ra d med kommentarer om fo rskolan. Stockholm: Skolverket. [Finns som elektronisk resurs] (47 sid.) A se n, Gunnar, Vallberg Roth, Ann-Christine (2012). Utva rdering i fo rskolan - en forskningso versikt. Vetenskapsrådets rapportserie 6:2012. Stockholm: Vetenskapsrådet. [Finns som elektronisk resurs] (80 sid.) Arbetsmaterial till ba da delkurserna Guide fo r Harvardsystemet (2014). Stockholms universitet, Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen, Fo rskolla rarutbildningen. (Finns som elektronisk resurs) (10 sid.) Konventionen om barnets ra ttigheter: Med strategi fo r att sta rka barnets ra ttigheter i Sverige. (2014). Stockholm: Regeringskansliet (Finns som elektronisk resurs) (76 sid.) SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. (Finns som elektronisk resurs) Skolinspektionen (2013). Skolans kvalitetsarbete ger mo jlighet till fo ra ndring. Skolinspektionens erfarenheter och resultat fra n tillsyn och kvalitetsgranskning (Finns som elektronisk resurs) (100 sid.) Skolverket (2004). Fo rskola i brytningstid - en nationell utva rdering av fo rskolan. Stockholm: Skolverket. (Finns som elektronisk resurs) (Valda delar, 100 sid.) Skolverket (2010). La roplan fo r fo rskolan Lpfo 98 [Ny, rev. utg.]. Stockholm: Skolverket. (Finns som elektronisk resurs) Skolverket (2012). Allma nna ra d fo r arbetet mot diskriminering och kra nkande behandling. Stockholm: Skolverket. (Finns som elektronisk resurs) Skolverket (2013). Skolverkets allma nna ra d med kommentarer. Fo rskolan. Stockholm: Skolverket. (44 s.) (Finns som elektronisk resurs) Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. (Finns som elektronisk resurs) Willhelmsson, Elisabet (2007). Studiepraktikan om att la sa och skriva i ho gre utbildning. Stockholm: Liber. (60 sid.) Examination Samtliga examinationsuppgifter publiceras i och lämnas in i Mondo, enligt datum i det separata schemat. Omexamination Student som fått la gst betyget E på prov får inte genomgå fo rnyat omprov fo r ho gre betyg. Betyget godka nd kan inte heller a ndras till underka nd på studentens bega ran. Student som fått betyget Fx har mo jlighet att komplettera inla mnat betygsunderlag inom två veckor efter det att kompletteringsbehovet har meddelats. Om detta inte go rs inom angiven tid skall studenten omexamineras.

6 6 (10) Student som fått betyget U, Fx eller F på prov två gånger av en examinator har ra tt att bega ra att annan examinator utses fo r att besta mma betyg på provet. Framsta llan ha rom ska go ras till ansvarig studierektor. Under ho sten 2015 ges mo jlighet till omexamination enligt fo ljande: Fo r delkurs 1: examination EXA3: publicering 10 december kl 15.00, inla mning 17 december kl Student anma ler o nskemål om omexamination till kursadministrato r senast 26 november. Fo r delkurs 2: examination EXA5: publicering 14 januari kl , inla mning 20 januari kl Student anma ler o nskemål om omexamination till kursadministrato r senast 7 januari. Mo jlighet till omexamination ges da refter en gång per termin. Betyg och betygskriterier För att få slutbetyg på kursen krävs lägst G eller E på examinationerna i kursen samt att alla uppgifter i kursen är fullgjorda. Publicering av uppgifter liksom inla mningar och återkoppling på texter och examinationer go rs via Mondo. Betygssa ttning på EXA3 och EXA5 samt på hel kurs sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala: A = Utma rkt B = Mycket bra C = Bra D = Tillfredssta llande E = Tillra ckligt Fx = Otillra ckligt F = Helt Otillra ckligt Betyg Fx, F och U a r underka nda betyg. Betygssa ttning på EXA1, EXA2 samt på EXA4 sker enligt en tvågradig betygsskala: G = Godka nd U = Underka nd EXA1 (individuell introducerande skrivuppgift) G. Godka nd. Fo r G kra vs att studenten sammanfattar och diskuterar texterna som uppgiften omfattar på ett adekvat och språkligt godtagbart sa tt med korrekt referenshantering. U. Underka nd. Ovanstående kvalitet i uppgiften saknas. EXA2 och EXA4 (grupparbeten och redovisningar) G. Godka nd. Fo r G kra vs att det egna inla mnade och redovisade arbetet, liksom granskning av annat arbete, visar ett kritiskt, konstruktivt och problematiserande fo rhållningssa tt. U. Underka nd. Ovanstående kvalitet i uppgiften saknas.

7 7 (10) Betygssa ttning pa EXA3 och EXA5 sker enligt sjugradig betygsskala: EXA3: A. Utma rkt: Utfo rligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en fo rdjupande och kritiskt hållen diskussion av fo rskolans framva xt och ide traditioner samt fo rhåller sig sja lvsta ndigt och problematiserade till frågor om yrkesetik och barns ra ttigheter. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan sto rre brister. B. Mycket bra: Utfo rligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en fo rdjupande diskussion av fo rskolans framva xt och ide traditioner samt fo rhåller sig problematiserade till frågor om yrkesetik och barns ra ttigheter. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan sto rre brister. C. Bra: Utfo rligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en utfo rlig diskussion av fo rskolans framva xt och ide traditioner samt fo rhåller sig reflekterande till frågor om yrkesetik och barns ra ttigheter. Texten a r språkligt funktionell, formalia utan sto rre brister. D. Tillfredsta llande: Utfo rligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en diskussion av fo rskolans framva xt och ide traditioner samt fo rhåller sig diskuterande till frågor om yrkesetik och barns ra ttigheter. Texten a r språkligt godtagbar, formalia utan sto rre brister. E. Tillra ckligt: Tillra ckligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en tillra cklig ta ckande diskussion av fo rskolans framva xt och ide traditioner samt fo rhåller sig till frågor om yrkesetik och barns ra ttigheter. Texten a r språkligt godtagbar, formalia utan sto rre brister. Fx. Otillra ckligt: Den individuella skrivningen a r otillra ckligt genomfo rd och måste kompletteras. Texten a r bristande på någon eller några av fo ljande punkter: Fo r kortfattad. Kopplingen till kurslitteraturen a r fo r svag. Beskrivningar och/eller definitioner samt ja mfo relser av begrepp a r fo r otydliga. Diskussion saknas. Brister i referenshantering och/eller språkhantering. F. Helt otillra ckligt: Se Fx, med skillnaden att den individuella skrivningen i detta fall inte bedo ms som mo jlig att komplettera utan måste go ras om. EXA5: A. Utma rkt: Utfo rligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en fo rdjupande och kritiskt hållen diskussion av utva rdering och verksamhetsutveckling samt fo rhåller sig sja lvsta ndigt och problematiserade till metoder fo r systematiskt kvalitetsarbete och utva rdering. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan sto rre brister. B. Mycket bra: Utfo rligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en fo rdjupande diskussion av utva rdering och verksamhetsutveckling samt fo rhåller sig problematiserade till metoder fo r systematiskt kvalitetsarbete och utva rdering. Skriftlig och kommunikativ klarhet, formalia utan sto rre brister. C. Bra: Utfo rligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en utfo rlig diskussion av utva rdering och verksamhetsutveckling samt fo rhåller sig reflekterande till metoder fo r systematiskt kvalitetsarbete och utva rdering. Texten a r språkligt funktionell, formalia utan sto rre brister.

8 8 (10) D. Tillfredsta llande: Utfo rligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en diskussion av utva rdering och verksamhetsutveckling samt fo rhåller sig diskuterande till metoder fo r systematiskt kvalitetsarbete och utva rdering. Texten a r språkligt godtagbar, formalia utan sto rre brister. E. Tillra ckligt: Tillra ckligt och korrekt beskrivna begrepp ur den obligatoriska kurslitteraturen. Arbetet innehåller en tillra cklig ta ckande diskussion av utva rdering och verksamhetsutveckling samt fo rhåller sig till metoder fo r systematiskt kvalitetsarbete och utva rdering. Texten a r språkligt godtagbar, ormalia utan sto rre brister. Fx. Otillra ckligt: Den individuella skrivningen a r otillra ckligt genomfo rd och måste kompletteras. Texten a r bristande på någon eller några av fo ljande punkter: Fo r kortfattad. Kopplingen till kurslitteraturen a r fo r svag. Beskrivningar och/eller definitioner samt ja mfo relser av begrepp a r fo r otydliga. Diskussion saknas. Brister i referenshantering och/eller språkhantering. F. Helt otillra ckligt: Se Fx, med skillnaden att den individuella skrivningen i detta fall inte bedo ms som mo jlig att komplettera utan måste go ras om. Betyg på hel kurs Fo r slutbetyg på kursen kra vs la gst betyget E respektive G på samtliga examinationer, samt att alla uppgifter i kursen a r fullgjorda. Betygen på EXA3 och EXA5 va gs samman fo r betyg på hel kurs enligt nedanstående mall. Bokstavsbetygen på EXA3 och EXA5 transformeras fo rst till en femstegsskala (A=5p, B=4p, C=3p, D=2p och E=1p). De delkursernas sifferbetyg adderas och summan delas da refter med två. Det på så sa tt erhållna medeltalet avrundas till na rmaste heltal (0,5 och uppåt ger det na rmaste ho gre talet) och transformeras tillbaka till bokstavsbeteckning. Regler och rättigheter Under finner du en sammanställning av beslut som fattats på olika nivåer kring studenters rättigheter och skyldigheter. Det ingår i ditt ansvar som student att känna till de regler som finns för studier, examination och för att vistas i lokaler och utnyttja resurser. Alla anställda och studenter på Stockholms universitet ska behandlas lika och bemötas med respekt oavsett ålder, kön, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning eller funktionshinder. Även under verksamhetsförlagd utbildning gäller detta, en arbetsgivare får inte diskriminera den som hos arbetsgivaren söker eller fullgör praktik 2 kap. 1 p. 3 diskrimineringslagen. Läs mer om lika rättigheter och möjligheter på eller Disciplinära åtgärder vidtas mot student; som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas, som stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen, som utsätter en annan student eller en arbetstagare vid universitetet för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 diskrimineringslagen (2008:567). Utöver sexuella trakasserier innefattas trakasserier på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,

9 9 (10) etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Fusk, plagiat och självplagiering Det är givetvis tillåtet att citera andra källor, eller egna tidigare arbeten, men såväl direkta citat som indirekta referat måste alltid vara försedda med korrekta och fullständiga referensuppgifter. Att kopiera eller skriva av ett kortare eller längre avsnitt utan att ange källan är förbjudet. Det betraktas som plagiat. Att använda sig av egna texter som tagits fram i ett annat sammanhang utan korrekt referensgivning betraktas som självplagiering. Ett exempel på plagiat är att ordagrant eller nästan ordagrant skriva av en text (detta innefattar även delar av en text och enstaka meningar) och inte ange varifrån detta kommer. Plagiat kan även anses vara fallet om du använder andras text så att du får den att framstå som din egen. Andras text kan exempelvis utgöras av kurslitteratur och/eller texter du funnit på nätet eller en studiekamrats hemtentamen. Vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen används antiplagieringssystemet Turn-it-in och kompletterande sökmotorer. I denna kurs sker kontroll antingen för samtliga studentexaminationer i kursen eller via stickprov. När studenter lämnar in arbeten motsvarar det ett godkännande från deras sida att arbetet får köras igenom universitetets textmatchningssystem. Kontroll görs även vid misstanke om plagiat i enskild text. Plagiat av andras eller egna texter är otillåtet fusk och blir alltid föremål för ett disciplinärende, som kan leda till avstängning. Lärare är skyldig att anmäla grundad misstanke om fusk och plagiat till prefekt. Övrig information Studentinflytande och utvärdering Inom ramarna för kursplanens mål, kurslitteratur, upplägg och examination har varje student möjlighet att påverka arbetsformer och innehåll. Efter avslutad kurs kommer du att få en kursvärdering som vi uppskattar att du besvarar. Det finns ett aktivt studentråd vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen. Länk för mer information: se Studentinflytande & Studentkår Stöd i studierna Studie- och språkverkstaden har bland annat hjälp kring studievanor, tala i grupp, skrivuppgifter, studieteknikkurs för studenter med dyslexi m.m. De erbjuder föreläsningar, seminarier, kurser eller individuell hjälp. Läs mer på: Om du behöver stöd under din utbildningstid ska du i god tid kontakta samordnaren för studenter med funktionsnedsättning på Studentavdelningen vid Stockholms universitet: studentstod@su.se. Mer information om exempelvis rättstavningsprogram finns på under rubriken Studera med funktionshinder.

10 10 (10) Campuskort och kåravgift Om du går med i studentkåren och betalar din kåravgift får du tillgång till både trygghet genom utbildningsbevakning, gemenskap och diverse förmåner. Användbara förmåner är bland annat rabatt på kollektivtrafik (SL), resor, kurslitteratur och träning. Läs mer om Stockholm universitets studentkår (SUS), samt hämta terminsräkning på: Studentförsäkring Alla studenter vid Stockholms universitet är försäkrade via Kammarkollegiet ( Studentförsäkringen är en statlig olycksfallsförsäkring som inte kostar något. Du är försäkrad under skoltid och under resan till och från skolan samt om du är på praktik. Studenter på universitetet ska anmäla personskada via SAMIR, universitetets interna webbaserade inrapporteringssystem för studenter och anställda Mitt universitet Genom att logga in på får du som student tillgång till detta: Mondo: Här kan du som student logga in på kommunikationsplattformen Mondo. Mina studier: Här kan du som student se dina betyg, registreringar och möjlighet att skriva ut intyg. Universitetskort: Du kan här aktivera/beställa ditt Universitetskort som du behöver som student för att använda dig av tex Stockholms universitetsbibliotek, Printomat mm.