POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS. Varbergs kommun Norrgatan

Transkript

1 Kallelse/underrättelse (2) Socialförvaltningen Lisbeth Klingvall, Beslutsorgan Socialnämnden Tid Torsdagen den 22 februari 2018, kl Plats Sammanträdesrum Fävren, kv. Postmästaren Ärenden 1. Val av justerare 2. Fastställande av föredragningslista 3. Anmälan av eventuellt jäv 4. Ny nämnd Information Christina Josefsson, kultur- och fritidsförvaltningen 5. Översiktsplan Information 6. Årsrapport 2017 Beslut Ola Viestam 7. Månadsrapport januari 2018 Beslut Ola Viestam 8. Ägarsamråd Josefin Alström 9. Uppföljning av intern kontrollplan 2017 Beslut Ola Viestam 10. Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Beslut Håkan Strömberg 11. Trygg i Varberg Information Susanne Bergenheim 12. Anhörigriksdagen 13. Meddelande 14. Övriga ärende 15. Anmälan av delegeringsbeslut 16. Granskning av delegeringsbeslut 17. Val av granskningsärende till nästa sammanträde POSTADRESS BESÖKSADRESS TELEFON ORGANISATIONSNUMMER E-POSTADRESS Varbergs kommun Norrgatan sn@varberg.se TELEFAX WEBBPLATS Varberg

2 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Socialförvaltningen (2) Erland Linjer Ordförande Lisbeth Klingvall Sekreterare

3 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Socialnämndens arbets- och planeringsutskott Sn au 19 Dnr SN 2017/0110 Årsredovisning 2017 Beslut Arbets- och planeringsutskottet föreslår socialnämnden besluta 1. godkänna förvaltningens förslag till årsrapport 2017 och översända den till kommunstyrelsen. 2. godkänna underlag till Varbergs kommun årsredovisning 2017 och översända den till kommunstyrelsen. 3. yrka hos kommunfullmäktige att tkr överförs till socialnämndens resultatreserv. Beskrivning av ärendet Årsrapporten ger en sammanfattande beskrivning av hur socialförvaltningen arbetat med Vision 2025, kommunfullmäktiges målinriktningar och strategiska inriktningar samt socialnämndens egna mål. Dessutom ges en kort beskrivning av framtida utmaningar. Socialnämndens resultat för 2017 är ett underskott på 0,2 mnkr, vilket återigen visar på god följsamhet gentemot budget. I resultatet finns ett underskott i verksamheten för ensamkommande på drygt 9 mnkr. Denna verksamhet finansieras via den statliga ersättningen från Migrationsverket. Detta innebär att den del som är kommunalt finansierad visar ett överskott på knappt 9 mnkr. Socialnämnden yrkar att öka resultatreserven med tkr så att den inför 2018 uppgår till tkr. Socialnämnden ser framtida utmaningar: Ökade behov inom äldreomsorgen. Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre kommer att ge en allt större efterfrågan inom äldreomsorgen. Detta kommer att leda till ökade kostnader samt ökat behov av särskilda boendeplatser. Avancerad hemsjukvård i hemmet. Allt mer hälso- och sjukvård kan och ska utföras i hemmet vilket innebär en förskjutning från sjukhusvård till kommunal hälso- och sjukvård. Detta innebär ökande kostnader för den kommunala hemsjukvården vilket inte finns reglerat i nuvarande överenskommelse med Region Halland. Ökad efterfrågan på insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Behovet av insatser för personer med funktionsnedsättningar ökar allt mer. Bland annat finns en osäkerhet kring gränsdragningar inom personlig assistans där allt striktare regler kring den statliga assistansersättningen gör att fler är i behov av kommunalt stöd. Integration. Antalet personer som avslutar sin etableringsperiod kommer att öka. Alla kommer troligen inte vara självförsörjande och Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

4 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Socialnämndens arbets- och planeringsutskott Sn au 19 forts. därmed finns en risk att kostnaderna för försörjningsstöd kommer att öka. Ensamkommande. Då antalet ensamkommande barn minskat kraftigt och ersättningsnivåerna sänkts finns svårigheter att nå ekonomisk balans i verksamheten de kommande åren. Beslutsunderlag Socialförvaltningens beslutsförslag den 6 februari 2018 Årsrapport 2017 Underlag till Varbergs kommun årsredovisning 2017 Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen Handläggaren Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

5 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Socialförvaltningen (24) 6. Årsrapport 2017 Dnr: SN 2017/ Handläggare: Ola Viestam Dokument: Beslutsförslag till socialnämndens arbets- och planeringsutskott Årsrapport 2017 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar 1. godkänna förvaltningens förslag till årsrapport 2017 och översända den till kommunstyrelsen 2. godkänna underlag till Varbergs kommun årsredovisning 2017 och översända den till kommunstyrelsen 3. yrka hos kommunfullmäktige att tkr överförs till socialnämndens resultatreserv. Beskrivning av ärendet Årsrapporten ger en sammanfattande beskrivning av hur socialförvaltningen arbetat med Vision 2025, kommunfullmäktiges målinriktningar och strategiska inriktningar samt socialnämndens egna mål. Dessutom ges en kort beskrivning av framtida utmaningar. Socialnämndens resultat för 2017 är ett underskott på 0,2 mnkr, vilket återigen visar på god följsamhet gentemot budget. I resultatet finns ett underskott i verksamheten för ensamkommande på drygt 9 mnkr. Denna verksamhet finansieras via den statliga ersättningen från Migrationsverket. Detta innebär att den del som är kommunalt finansierad visar ett överskott på knappt 9 mnkr. Socialnämnden yrkar att öka resultatreserven med tkr så att den inför 2018 uppgår till tkr. Socialnämnden ser framtida utmaningar: Ökade behov inom äldreomsorgen. Den demografiska utvecklingen med allt fler äldre kommer att ge en allt större efterfrågan inom äldreomsorgen. Detta kommer att leda till ökade kostnader samt att bland annat ökat behov av särskilda boendeplatser. Avancerad hemsjukvård i hemmet. Allt mer hälso- och sjukvård kan och ska utföras i hemmet vilket innebär en förskjutning från sjukhusvård till kommunal hälso- och sjukvård. Detta innebär ökande kostnader för den kommunala hemsjukvården vilket inte finns reglerat i nuvarande överenskommelse med Region Halland.

6 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Socialförvaltningen (24) Ökad efterfrågan på insatser enligt LSS. Behovet av insatser för personer med funktionsnedsättningar ökar allt mer. Bland annat finns en osäkerhet kring gränsdragningar inom personlig assistans där allt striktare regler kring den statliga assistansersättningen gör att fler är i behov av kommunalt stöd. Integration. Antalet personer som avslutar sin etableringsperiod kommer att öka. Alla kommer troligen inte vara självförsörjande och kommer där med finns en risk att kostnaderna för försörjningsstöd kommer att öka. Ensamkommande. Då antalet ensamkommande barn minskat kraftigt och ersättningsnivåerna sänkts finns svårigheter att nå ekonomisk balans i verksamheten de kommande åren. Beslutsunderlag Årsrapport 2017 Underlag till Varbergs kommun årsredovisning 2017 Socialförvaltningen Håkan Strömberg Förvaltningschef Ola Viestam Avdelningschef Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Handläggaren

7 Årsrapport 2017 Utgåva: Årsredovisning Rapportperiod: Organisation: Socialnämnden

8 Innehåll Verksamhet... 3 Vad gör verksamheten?... 3 Hänt i verksamheten... 3 Mål... 6 Hälsa och social sammanhållning... 7 Utbildning och arbete...12 Bostäder...14 Miljö och klimat Kundens upplevda kvalitet - finns det skillnader utifrån män, kvinnor, ålder? Ekonomi...16 Periodens resultat...16 Investeringar...19 Över och underskott Personal...21 Sysselsättningsgrad och timmar utförda av timanställda...21 Sjukfrånvaro...21 God arbetsmiljö Personalförsörjning och generationsväxling Praktikplatser Kompetensutveckling Valfrihet och kvalitetskonkurrens Framtid

9 Verksamhet Vad gör verksamheten? Socialnämndens uppdrag är att hjälpa de invånare som av olika skäl behöver stöd i sin vardag. Social och ekonomisk trygghet, jämlika villkor och möjlighet att delta aktivt i samhällslivet ska främjas genom omsorg, assistans, rådgivning och andra insatser från socialförvaltningen. Socialnämndens verksamhetsområde är mångfacetterat och omfattar äldreomsorg, personer med funktionsnedsättning, individ och familjeomsorg och integration samt arbetsmarknadsuppdraget. Hänt i verksamheten Äldreomsorgen Antalet äldre ökar i Varberg och därmed ökar behovet av insatser inom äldreomsorgen. Antalet kunder med hemtjänst och antalet hemtjänsttimmar har under året successivt ökat efter en nedgång under slutet på Antalet inskrivningar i hemsjukvården har under året ökat med ca 7%. För att möta behovet av särskilda boendeplatser har socialnämnden godkänt förstudien för ett nytt särskilt boende som beräknas vara klart år Nationella jämförelsetal från bland annat brukarundersökningen visar att invånarna fortsatt får en god och säker vård till ett effektivt resursutnyttjande. Under våren infördes digitala nycklar inom hemtjänsten, detta är dels en kvalitetsökning för kund samt en effektivisering. Inställelsetider vid larm kan kortas vilket ökar tryggheten för kund, en minskning av tid för hemtjänstutförarna samt en minskad miljöpåverkan. Då en god munhälsa har stor betydelse för livskvaliteten, självkänslan och det sociala livet startades under året ett projekt inom munhälsa. Satsningen ska komplettera det ansvar och uppdrag regionen har idag och förväntas leda till en förbättrad munhälsa för äldre. I projektet ingår bland annat utbildningsinsatser som omfattar all omvårdnadspersonal och legitimerad personal. Utvecklingen med att förstärka arbetet för personer med demenssjukdomar fortsätter. Under året har bland annat ett nytt demensteam med betydligt mer omfattande uppdrag införts. Statliga stimulansmedel riktade mot äldreomsorgen (riktat bidrag ) har även under 2017 möjliggjort att bibehålla hälsofrämjande insatser. Detta har bland annat skett genom hälsoledare i särskilda boenden som exempelvis skall arbeta för en förbättrad måltidssamvaro samt ökad utveckling av social samvaro och fler aktiviteter på särskilt boende. 3

10

11 Personer med funktionsnedsättning Inom såväl LSS som psykiatri fortsätter ökningen av antal ärenden och därmed ökar antalet personer som får insatser. Ökningen sker främst för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, både barn, ungdomar och vuxna. Dessutom ökar komplexiteten i ärendena bland annat då med barn och unga som inte går i skolan samt ett ökat antal vuxna med psykiska funktionsnedsättningar i kombination med missbruk och/eller kriminalitet. Detta kräver en ökad samverkan med andra aktörer samt en ökad grad av individuella lösningar. En åtgärd för att möta behovsökningen på barn- och ungdomssidan är att socialnämnden i oktober fattade beslut om utökning av antalet platser i korttidsvistelse samt att öppna en ny bostad med särskild service för barn. Utökningen genomförs under våren 2018 och sker genom att omfördela samt utnyttja befintliga lokaler på Samuels väg och Vidars gränd. På vuxensidan, inom både LSS och psykiatri, ses främst en ökning av insatsen boendestöd. Boendestöd är ett led i att öka självständigheten för den enskilde samt medverkar till att kunna klara av en egen bostad. Socialnämnden fattade under hösten 2017 beslut om att revidera riktlinjer för handläggning av boendestöd i syfte att öka flexibilitet i handläggningen samt anpassa utifrån nationella riktlinjer. Insatsen personlig assistans enligt LSS (Lag om stöd och service) fortsätter att öka (mer än en fördubbling av antalet ärenden sedan 2015) samtidigt som beslut om assistansersättning enligt SFB (socialförsäkringsbalken) minskar. Under året har fyra personer fått sin assistansersättning indragen av Försäkringskassan. Då det grundläggande behovet varit av den omfattningen har de beviljats personlig assistans av kommunen motsvarande en ökad kostnad på ca 5 mnkr. Ökningen utgörs både av de som tidigare haft assistansersättning från Försäkringskassan men också nya ansökningar både barn, ungdomar och vuxna. Nationellt ses assistansreformen och hela LSS över och rättsläget är i nuläget osäkert. Under perioden har ny daglig verksamhet öppnat på Ankarvägen 10. Detta har bland annat lett till en ökad kvalitet (mer ändamålsenliga lokaler) samt möjliggör att möta ökade behov. Den nya verksamheten ersätter gamla lokaler (Mandarinen). Under hösten inleddes samarbete med barn och utbildningsförvaltningen samt kultur och fritidsförvaltningen för att möta barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar utifrån hela livssituationen. En viktig del är att skapa ett större socialt innehåll genom riktade aktiviteter på olika mötesplatser. Barn och familj Andelen placerade barn och ungdomar har under året varit mycket låg. För att motverka institutionsplaceringar har nämnden en tydlig intention mot öppenvårdsinsatser. Ett exempel på en sådan är Familjens Hus som invigdes och nystartades i maj Verksamheten är en samverkan med barn- och utbildningsförvaltningen och barnavårdscentralen. 5

12 Under året har förvaltningen deltagit i SKL:s projekt Innovationsguiden i syfte att göra barn, i behov av insatser, mer delaktiga. Arbetsgruppen har fokuserat på mötet med barnet och arbetat med till exempel barnanpassad inbjudan samt barnanpassad miljö i mötesrum. Avsikten är att fortsätta utveckla användande och kompetens kring metodverktyget, Innovationsguiden, i verksamheten och i förlängningen använda det inom andra verksamhetsområden. Mål Socialnämnden har valt att lägga strategiska mål för hela mandatperioden, med extra tonvikt inom det strategiska målområdet Hälsa och social sammanhållning. Målen har valts för att fånga de långsiktiga behoven hos målgrupperna inom nämndens ansvarsområde. Två övergripande strategier har utgjort stöd i socialnämndens målarbete, strategi för hälsofrämjande arbetssätt respektive strategi för välfärdsteknologi. Socialnämnden beslutade under året, utifrån den nulägeanalys som gjordes, att revidera ett av nämndsmålen inom det strategiska målområdet Hälsa och social sammanhållning, för att omfatta fler av nämndens målgrupper. Arbetet med målen har generellt gått bra, såtillvida att de åtgärder och aktiviteter som planerats, har genomförts. Då målen är övergripande, långsiktiga och den verksamhet socialförvaltningen bedriver är av komplex karaktär, är det svårt att avgränsat följa upp specifika åtgärder. Förvaltningens bedömning, utifrån det sammanvägda resultatet av indikatorerna, är dock att de olika insatserna och aktiviteterna tillsammans bidrar till god måluppfyllelse. Vid bedömt behov reviderar nämnden målen och förvaltningen åtgärderna. Utifrån strategi för välfärdsteknologi, har förvaltningen valt att delta i ett projekt inom ramen för EU (HiCube). Projektet sträcker sig över en längre period och är ett samarbete med de halländska kommunerna, Region Halland och Högskolan i Halmstad. Syftet är att skapa förutsättningar för en ökad användning av välfärdsteknik. Exempelvis har dialogseminarier genomförts kring möjliga användnings- och utvecklingsområden för välfärdstekniken utifrån ett etiskt perspektiv. Utifrån dessa kommer bland annat ett arbete kring ytterligare digitalisering på gruppbostäder LSS att påbörjas under Strategin för hälsofrämjande arbetssätt genomsyrar stora delar av förvaltningens arbete, allt ifrån det dagliga mötet till insatsmix. Den gemensamma utgångspunkten är att främja hälsa genom att stärka det friska. Exempel är olika former av öppna insatser, läkarmedverkan och tidig rehabilitering. 6

13 Hälsa och social sammanhållning Stödja äldre personer att leva ett självständigt och tryggt liv Omsorg och stöd till äldre personer är en stor del av socialnämndens verksamhetsområde. Området är under stor förändring både vad gäller demografisk utveckling, kvalitetsutveckling, ansvarsfördelning samt samverkan mellan huvudmän. Socialnämnden har valt att lägga extra fokus på utvecklingen av nedanstående områden. Utveckling av demensvården Antalet äldre ökar och i takt med det ökar även antalet personer med demens. Inom gruppen personer med demens finns varierande behov som behöver tillgodoses med flexibla lösningar och insatser. Förvaltningen har därför fortsatt arbetet med att utveckla demensvården bla inom ramen för projektet Utveckla vård och omsorg för personer med demens som pågår tom Projektet innehåller tre delar enligt nedan. Vidareutveckla resursteam demens. I dess uppdrag ingår: - Utgöra navet för kunskap kring vård och omsorg för personer med demens och deras anhöriga - Utbilda och handleda personal - Arbeta med individärenden Genomföra kartläggning samt genomföra anpassning inom vissa boenden samt dagverksamheter För att möta specifika behov hos personer med demens skall den personcentrerade vården och omsorgen intensifieras. Det kan handla om att vissa boendeplatser och/eller boendemiljöer anpassas för att möta behoven hos grupper med specifika och komplexa behov såsom t ex yngre personer eller personer med utåtagerande beteende. Aktiv samverkan med resursteam demens är en förutsättning för planering och genomförande av delprojektet. Utveckla anhörigstödet för anhöriga till personer med demens Anhörigavlösningen ska utvecklas för att i ännu högre grad finna lösningar som passar både anhöriga och individ, med särskilt fokus på yngre anhöriga (pga. yrkesarbete m.m.). Aktiv samverkan med resursteam demens är en förutsättning för planering och genomförande av delprojektet. En central del i arbetet med att förebygga ångest/oro/aggressivitet och skapa lugn kring personer med demens är att upprätta bemötandeplaner. Uppföljning visar att andelen som har en bemötandeplan ökat från föregående års siffra på 87 % till 91 %. 7

14 Samverkan för en sammanhållen vård och omsorg Förvaltningen har, under året, fortsatt arbetet med att trygga vårdkedjan för målgruppen, såväl tillsammans med regionen som inom förvaltningen. Tyngd har lagts vid att arbeta fram ett nytt flöde för att säkerställa god och säker vård i vårdens övergångar. I det regionala arbetet har det skett inom projektet Trygg och effektiv utskrivning. Planering för att säkra utskrivning från slutenvården ska starta tidigt under vårdtiden, i en dialog mellan berörda parter. Målsättningen är att planera för en trygg och effektiv utskrivning, som ska kunna ske senast dagen efter att patienten är utskrivningsklar och hemgångsklar. Hemgångsklar innebär att förutsättningar såsom hjälpmedel, läkemedel och kompetens finns för en säker hemgång. Dessutom har arbete med att utveckla och implementera ett systemstöd pågått för att samordna den enskildes insatser, från olika aktörer, i en individuell plan. Förvaltningens utvecklingsarbete hålls ihop inom ett övergripande projekt, Trygg vårdkedja. Det omfattar delprojekten: Trygg och effektiv hemgång, Förtydligat uppdrag - korttid, Läkarmedverkan och Tidig rehabilitering. Alla handlar de om samverkan, på något plan. Inom Trygg och effektiv hemgång, har förvaltningen identifierat behov av, och planerat för, förändrade arbetssätt kring utskrivning från slutenvården. En del i det har varit utbildningsinsatser. Förtydligat uppdrag - korttid har handlat om att utveckla uppdraget till korttidsenheten för att svara mot identifierade behov. Projektet Läkarmedverkan har inneburit att patienterna haft möjlighet att få ett besök av läkare och därmed kunnat undvika att behöva söka läkare vid vårdcentral eller slutenvård. Förvaltningen konstaterar dock att arbetssättet kring läkarmedverkan kräver mer resurser av förvaltningens verksamheter, än tidigare arbetssätt. Ytterligare en satsning, utifrån målgruppens behov, har varit projektet Förebyggande munhälsa. En god munhälsa har stor betydelse för hälsan, självkänslan, det sociala livet och därigenom livskvaliteten. Satsningen ska komplettera det ansvar och uppdrag regionen har gällande munhälsa och ska leda till förbättrad munhälsa för äldre. I projektet ingår, bland annat, utbildningsinsatser, för all omvårdnadspersonal och legitimerad personal. Då personer inte ska behöva vistas på sjukhus, om det kan undvikas, följer förvaltningen bland annat antalet återinskrivningar inom 30 dagar. Det visar att kommunal hälso- och sjukvård står för en låg andel av dessa, för såväl 2016 som Dessutom mäts förekomst av olämpliga läkemedel. Där ligger Varbergs kommun lägre än Region Halland och riket, för såväl 2016 som Antalet betalningspliktiga dagar har sjunkit från 261 dagar 2016 till 84 dagar Arbetssätt som stärker och stödjer självständighet och trygghet för äldre personer som vill bo kvar hemma Nya arbetssätt behövs för att stärka och stödja äldre personer som vill bo kvar hemma. Inriktningen är att stödja självständighet, stärka det friska, och skapa trygghet. Exempel på nya arbetssätt, med stöd av välfärdsteknik, är digitala lås och trygghetskameror. För trygghetskameror har förvaltningen tagit fram en samtyckesmodell som gör det möjligt att erbjuda insatsen, också till kunder med nedsatt kognition. Det pågår även test av trygghetskameror på särskilt boende. Nya arbetssätt utvecklas också inom tidigare nämnda 8

15

16

17

18

19

20 Bostäder Bostadsbehoven hos de personer som nämnden har särskilt ansvar för ska tillgodoses Den bostadsbrist som finns i Varberg samt ökade krav för att få boende är extra svår för de av socialnämndens målgrupper som har problem med att på egen hand skaffa bostad. Detta kan leda till ökade kostnader och att behoven av boendeformer för olika målgrupper ökar. En bostad är en viktig förutsättning för att de övriga insatser som förvaltningen erbjuder ska ge effekt. Demografin med den ökande andelen äldre och den volymökning av antalet kunder och hemtjänsttimmar som skett, innebär risk för att också väntetider till särskilt boende ökar. Utökning av antalet platser särskilt boende äldre är därför ett prioriterat område. Förvaltningen samverkar med stadsutvecklingskontoret och serviceförvaltningen i frågan. Förstudierapport för byggnation av nytt särskilt boende i Träslöv är godkänd av socialnämnden. Förvaltningen har arbetat med att se över möjligheterna till tillfälliga lösningar i avvaktan på att nya boenden färdigställs. En åtgärd för att möta behovsökningen på barn- och ungdomssidan är att socialnämnden i oktober fattade beslut om utökning av antalet platser i korttidsvistelse samt att öppna en ny bostad med särskild service för barn. Utökningen genomförs under våren 2018 och sker genom att omfördela samt utnyttja befintliga lokaler på Samuels väg och Vidars gränd. De nyanlända som anvisats till Varbergs kommun ska under den tvååriga etableringsperioden erbjudas boende i kommunen. Då behovet av HVB (hem för vård och boende) minskat för ensamkommande barn och ungdomar, pågår arbete för att omvandla cirka 100 platser i HVB till bostäder för nyanlända. Då hyrorna i dessa bostäder ofta är högre än det som de nyanlända kan betala utifrån etableringsersättningen kommer det uppstå merkostnader som behöver hanteras. Kraven för sociala kontrakt och även för övertag till eget kontrakt har ökat. Detta medför fler kostsamma placeringar och ett ökat utanförskap från den reguljära bostadsmarknaden vilket försvårar möjligheten till självförsörjning. Kommunens ansvar för "tak över huvudet" kan medföra att socialnämnden behöver hitta andra fördyrande lösningar. Det finns även oenighet om vilka krav som ska ha företräde gällande lägenheter som omfattas av bostad med särskild service. Detta har t ex medfört att Socialnämnden beslutat att ge förvaltningen i uppdrag att avveckla bostad med särskild service på Håstens Torg. 14

21 Miljö och klimat Minskad miljöpåverkan i verksamheter inom socialförvaltningens ansvarsområde Förvaltningens strategi är att använda tekniska lösningar i högre omfattning för att uppnå ett effektivare resursutnyttjande och minskad miljöpåverkan. Några exempel på tillämpning av strategin är att delta vid utbildningstillfällen via webbinarier istället för att fysiskt vara på plats samt ökat användande av el-cyklar och ökat antal el- och gasbilar. Möjligheten att delta i möten via Skype och utbildningar via webben, istället för att fysiskt förflytta sig till möte eller utbildningsplats, har använts i allt större utsträckning inom förvaltningen. Användandet av digitala lås i hemtjänsten är igång. Syftet är ökad säkerhet för kund samt effektivare och mer miljövänlig nyckelhantering, med minskad körning som ett resultat, för verksamheten. Kundens upplevda kvalitet - finns det skillnader utifrån män, kvinnor, ålder? Utifrån de nationella kundundersökningarna inom äldreomsorgen och individ- och familjeomsorgen har förvaltningen jämfört resultaten utifrån kön och ålder. Sammantaget är skillnaderna små, dock bör resultatet följas vidare. Äldreomsorgen, hemtjänst Generellt visar resultat från brukarundersökningen att män och kvinnor är ungefär lika nöjda med insatserna. Både lokalt och i riket är de 80 år och över sammantaget mer nöjda med insatserna än de som är under 80 år. Äldreomsorgen, särskilt boende I Varberg har mäns och kvinnors svar varierat över tid när det gäller fördelningen och det går det inte att dra några generella slutsatser om skillnader mellan könen. Dock har upplevelsen av trygghet på äldreboende de tre senaste åren har sjunkit något bland kvinnorna medan den ökat något bland männen. Både lokalt och i riket visar resultaten för 2017 att de 80 år och över sammantaget mer nöjda med insatserna än de som är under 80 år. Individ- och familjeomsorgen, totalt Män har i högre grad än kvinnor svarat att deras synpunkter efterfrågas, att de kunnat påverka typen av hjälp samt att deras situation förändrats positivt. Kvinnorna har i högre grad svarat att de sammantaget är nöjda med det stöd de får. 15

22

23

24 Barn, familj och vuxen Kostnaden för institutionsvård för barn och unga har minskat sedan 2015 och minskningen är 33 % jämfört med föregående år. För att undvika institutionsplaceringar har förvaltningen en tydlig intention mot öppenvårdsinsatser internt som har ökat i volym. Försörjningsstöd och arbetsmarknadsåtgärder Andelen hushåll som uppbär försörjningsstöd är 5 % lägre än föregående år och kostnaden minskar med 6 %. Kostnaderna för utbetalt försörjningsstöd ligger mycket lågt jämfört med riket, vilket delvis beror på en låg arbetslöshet. Det är fortfarande få nyanlända som efter den tvååriga etableringen har behövt söka försörjningsstöd. Under året tog kommunen emot 100 hushåll av kommunanvisade nyanlända, ensamstående/familjer, som behövt söka försörjningsstöd i glappet mellan LMAersättning och etableringsersättningen (ca 4,5mnkr). Till detta är det cirka 35 hushåll nyanlända som ordnat med eget boende i kommunen som behövt söka försörjningsstöd. Varbergs föreningsråd har av Skatteverket i november 2016, bedömts som oinskränkt skatteskyldiga och uppmanats registrera sig för momsredovisning från 1 januari För att skapa möjligheter till fortsatt verksamhet erhöll Varbergs föreningsråd en utökad ersättning på tkr för Hälso- och sjukvård Under året har det skett en successiv ökning av det totala antalet inskrivna i hemsjukvård med ca 7% jämfört med föregående år. Detta i kombination med allt mer avancerad hälso- och sjukvård kan och ska utföras i hemmet leder till ett ökat behov av resurser. Ett par svårt sjuka patienter i hemsjukvården har under året genererat kostnader (drygt 2 mnkr) för extravak och delegerad hemsjukvård. I ett av fallen råder oklarhet om det är kommunen eller Region Halland som är betalningsansvarig. Missbruk och beroende Antalet placeringar har under 2017 varit nere på mycket låga nivåer. Antalet placerade dygn enligt SoL var cirka 32 % lägre än 2016 och för LVM ökade antalet dygn under hösten och blev cirka 38 % fler dygn än Sammantaget så minskade antalet placerade från 12 i snitt per månad till 9 under Hallands sex kommuner har tillsammans med Region Halland beslutat att gemensamt utveckla missbruks. och beroendevården i länet, kostnaderna för Varbergs kommuns andel 2017 uppgick till 2,5 mnkr. Nettokostnaden inom verksamhetsområdet ökar med totalt 26 %. 18

25

26

27

28 Förvaltningen har en ökande andel frisknärvaro och sjukfrånvaron har minskat något. Alla avdelningar inom socialförvaltningen har en lägre sjukfrånvaro i år än föregående år, med undantag av Varbergs omsorg och där främst inom området äldre, särskilda boenden. Generellt har kvinnor en högre sjukfrånvaro än män, så även inom socialförvaltningen, både totalt och inom de olika befattningsgrupperna. När det gäller ålder skiljer sig sjukfrånvaron något inom de olika åldersgrupperna; medarbetare mellan år samt yngre än 29 år är de med högst sjukfrånvaro. Projektet Hälsofrämjande arbetsplatser startade 2015 med det övergripande syftet att sänka sjukfrånvaron. Inledningsvis handlade projektet framförallt att arbeta med olika metoder för de som var sjukskrivna. Under 2017 togs beslut om att förlänga projekttiden och att utöka uppdraget till att även omfatta förbättrad arbetsmiljö, exempelvis hälsosamma scheman. Under 2018 kommer projektet gå in och arbeta aktivt med de arbetsplatser som har en hög sjukfrånvaro samt köns- och åldersskillnader. God arbetsmiljö Socialförvaltningen bedriver ett systematiskt arbetsmiljöarbete med regelbundna uppföljningar, riskbedömningar, handlingsplaner och åtgärder. Förvaltningen följer kommunens hälsostrategi inom områdena: arbetsmiljö och hälsa, delaktighet och trivsel samt uppdrag och roller. Arbetsmiljö och hälsa Inom arbetsmiljö och hälsa följs sjukfrånvaron, frisknärvaron samt tillbud och arbetsskador. Projektet Samordnad rehabilitering/hälsofrämjande arbetsplatser syftar till att minska sjukfrånvaron och att uppnå en god arbetsmiljö som helhet. Inom området tillbud och skador pågår just nu ett arbete med att förbättra den fysiska arbetsmiljön och minimera riskerna genom bland annat tekniska lösningar. Delaktighet och trivsel Känslan av delaktighet, trivsel, arbetsglädje, motivation och trygghet mäts genom medarbetarundersökningen och genom de personliga mötena på APT (arbetsplatsträff), medarbetarsamtal och liknande. Förvaltningen har arbetat vidare med medarbetarundersökningens resultat, dvs handlingsplaner och aktiviteter för att vårda och behålla det som är bra och förbättringsarbete inom de områden där det behövs. Uppdrag och roll Det behövs tydliga mål och tydliga roller för att uppnå en god arbetsmiljö. Här visade föregående års medarbetarundersökning ett gott resultat. Detta har förvaltningen arbetat med att vårda i handlingsplanerna. 22

29

30

31

32 Framtid Ökade behov inom äldreomsorgen Den demografiska utvecklingen i Varberg med fler äldre personer i befolkningen leder till ökad efterfrågan på insatser inom äldreomsorgen. Inom hemtjänsten ökar antal kunder och timmar successivt likt trend tidigare år. Behovet av fler särskilda boendeplatser är stort vilket har lett till ökade väntetider. Utökning av antalet platser särskilt boende är ett prioriterat område, där socialförvaltningen samverkar med stadsutvecklingskontoret och serviceförvaltningen. Förstudierapport för byggnation av särskilt boende i Träslöv är klar och godkänd av socialnämnden i maj. Byggnationen planeras ske med inflyttning i början av Trygg och effektiv utskrivning från slutenvården Arbetet med trygg och effektiv utskrivning pågår, utifrån att lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården träder i kraft från 1 januari Det finns en uttalad viljeinriktning att fler vårdplaneringar ska göras i hemmet, vilket kommer att ställa högre krav och kräva mer resurser av verksamheten. Med ett snabbare flöde kommer sannolikt tillgången på korttidsplatser få en ännu större betydelse än i dag. Avancerad hälso- och sjukvård i hemmet Gränserna för vilken vård som kan bedrivas i hemmet flyttas i takt med att teknik och andra förutsättningar utvecklas. För den enskilde kan det handla om upplevd livskvalitet. Det är dock viktigt att, i den utvecklingen beakta såväl patientsäkerhetsperspektivet som ekonomiska konsekvenser. När avancerad hälso- och sjukvård flyttas ut i hemmet sker det i en verksamhet som redan har en utmaning i att samordna och effektivisera, för att svara upp mot de krav demografin som sådan ställer. Förvaltningens erfarenhet är att avancerad hälso- och sjukvård, i ännu högre grad än ordinarie hemsjukvård, kräver specifik kompetens för att säkerställa patientsäkerheten och är svår att organisera effektivt. Detta kommer att ställa högre krav samt kräva mer resurser. En stor framtida utmaning är personalförsörjningen där det gäller att hitta nya vägar vad gäller rekrytering och att vara en attraktiv arbetsgivare, med möjlighet att kunna rekrytera och behålla personalen är avgörande för hur verksamheten ska kunna möta de nationella kraven på säkrare och effektivare flöden. Det ställer krav på nytänkande kring hur arbetskraften används på rätt sätt för att säkerställa att rätt resurs genomför rätt insats. Men även på ett ändamålsenligt sätt använda och utveckla digitala lösningar, för både kunder och personal. Ökad efterfrågan på insatser enligt LSS Antalet personer i behov av insatser enligt Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) förväntas fortsätta öka kraftigt kommande år. Det handlar dels om en ökning av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar både barn, ungdomar och vuxna och dels om det oklara rättsläget rörande personlig assistans och statlig assistansersättning. Nationellt ses assistansreformen och hela LSS över. Försäkringskassan 26

33 har stoppat sina tvåårsomprövningar och avvaktar ny lagstiftning vilket medför ett ökat ansvar på kommunerna. Det finns förslag gällande ny lagstiftning avseende tvåårsomprövningar och väntetid samt som troligen träder i kraft 1 april Översynen av hela assistansreformen förväntas och LSS förväntas till hösten 2018 vilket medför att rättsläget troligen kommer att vara oklart fram till dess. Det har även aviserats om även en ökad utskrivning från rättspsykiatrin vilket ytterligare kan påverka behovet av insatser. För att möta det ökade behovet kommer under 2018 antalet korttidsplatser för barn att utökas i Varberg samt ytterligare ett boende med särskild service för barn att öppnas. Bostadsbrist Bostadsbristen i Varberg är ett stort bekymmer för flera av socialnämndens målgrupper där de har svårigheter att hitta en egen bostad. En egen bostad är ofta en förutsättning för att behandlingsinsatser ska bli verkningsfulla. För nyanlända ökar även bostadsbehovet till hösten 2018 då de första avslutar sin tvååriga etablering och därmed lämnar kommunens genomgångsbostäder. Bristen på bostäder kan komma att öka kostnaderna då insatser på hemmaplan får stora svårigheter och tjänster därmed får köpas på annan ort. Då antalet äldre personer i Varbergs kommun ökar behöver nämnden finna än mer kostnadseffektiva sätt att bedriva verksamheten på. Kraven för sociala kontrakt och även för övertag till eget kontrakt har ökat. Detta medför fler kostsamma placeringar och ett ökat utanförskap från den reguljära bostadsmarknaden vilket försvårar möjligheten till självförsörjning. Kommunens ansvar för "tak över huvudet" kan medföra att socialnämnden behöver hitta andra fördyrande lösningar. Det finns även oenighet om vilka krav som ska ha företräde gällande lägenheter som omfattas av bostad med särskild service. Integration Anvisningstalet för 2018 är 138, men fördelning mellan ensam- och familjehushåll är inte känd. Andelen kvotflyktingar förväntas öka jämfört med 2017, då de utgör 1/3 av det totala antalet flyktingar som ska anvisas till kommunerna. Det är fortfarande en utmaning att finna bostäder för familjer. Dels ska kommunen tillgodose behovet för anvisningar 2018, dels finns det personer som idag bor i genomgångsbostad men väntar på återförening med sin familj. Ytterligare en utmaning är att skapa förutsättningar för de som idag bor i genomgångsbostad att hitta en varaktig bostad. Detta kräver en långsiktig strategi. Det finns även en klar risk med att kostnaderna för försörjningsstöd kommer att öka de närmaste åren då allt fler avslutar sin tvååriga etableringsperiod. Alla kommer inte att vara självförsörjande efter denna period och kommer då vara i behov av stöd från socialförvaltningen. Under 2018 beräknas drygt 190 vuxna personer avsluta etableringsperioden och 2019 drygt 180 vuxna personer. Detta innebär troligen successivt ökade kostnader inom försörjningsstödet med 3-5 mnkr årligen. 27

34 Ensamkommande barn Då antalet ensamkommande barn minskat kraftigt och ersättningsnivåerna sänkts finns svårigheter med att få verksamheten att nå ekonomiska balans de kommande åren. Dessutom behöver lösningar hittas hur kommunen på effektivaste sätt använder de fastigheter som hyrts in för ensamkommande barn men där nu behovet inte finns. Framtida behovsstyrd utveckling kopplat till välfärdsteknik I takt med att de tekniska lösningarna utvecklas möjliggörs att dessa kan bidra till ökad effektivitet och kvalitet. Dock ställer dessa förutsättningar också krav på organisationen att gå från digitalisering av nuvarande arbetssätt till behovsstyrd utveckling som både innefattar nya sätt att arbeta men också att vara med i utvecklandet av tekniska förutsättningar som möjliggör det. Välfärdsteknik ska vara en del av kvalitetsutvecklingen och utgå från kunder och organisationens varierande behov, individuellt och över tid. För att möta ovanstående utmaningar ser nämnden behov av att arbeta ytterligare tillsammans med samarbetsaktörer lokalt, regionalt, nationellt och interregionalt med tex lärosäten, andra kommuner och regioner. 28

35 Underlag till Varbergs kommun årsredovisning 2017 Utgåva: Årsredovisning Rapportperiod: Organisation: Socialnämnden

36 Verksamhetsberättelse Vad gör socialnämnden? Socialnämndens uppdrag är att hjälpa invånare som av olika skäl behöver stöd i sin vardag. Social och ekonomisk trygghet, jämlika villkor och möjlighet att delta aktivt i samhällslivet ska främjas genom omsorg, assistans, rådgivning och andra insatser. Socialnämndens verksamhetsområde är mångfacetterat och omfattar äldreomsorg, personer med funktionsnedsättning, individ- och familjeomsorg, integration samt arbetsmarknadsuppdraget. Hänt i verksamheten Socialnämnden har under 2017 haft stort fokus på att utveckla arbetssätt för att känslan av självständighet, delaktighet och trygghet fortsatt ska hålla en hög nivå eller öka för målgrupperna. Generellt visar nationella undersökningar och jämförelser fortsatt god eller mycket god kvalitet för nämndens verksamheter. Resultaten visar även på ett effektivt resursutnyttjande. Under året har behovet av insatser för personer med funktionsnedsättningar fortsatt att öka. Ökningen sker främst för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, både barn, ungdomar och vuxna. Dessutom ökar komplexiteten i ärendena bland annat då fler barn och unga inte går i skolan vilket kräver en ökad samverkan med andra aktörer samt en ökad grad av individuella lösningar vilket nämnden arbetat aktivt med under året. Ökningen av antalet ärenden inom personlig assistans ökar fortsatt på grund av ändrade bedömningar från Försäkringskassan. För att möta behovsökningen för barn och ungdomar fattades i oktober beslut om utökning av antalet platser för korttidsvistelse samt att öppna en ny bostad med särskild service för barn. Då allt fler personer med avancerade vårdbehov har möjligheten att vårdas i hemmet sker en successiv förskjutning av vårduppdraget från sjukhusvården till den kommunala hälso- och sjukvården. Denna förskjutning och den nya lagstiftningen kring utskrivning från sluten hälsooch sjukvård ställer ökade krav på samordning och kompetensutbyte mellan de halländska kommunerna och Region Halland. Exempel på resultat från detta arbete framtagande av vilka förutsättningar som ska vara tillgodosedda i hemmet inför utskrivning. Under våren infördes digitala nycklar inom hemtjänsten, detta är dels en kvalitetsökning för kund samt en effektivisering. Inställelsetider vid larm kan kortas vilket ökar tryggheten för kund samt ger en minskad miljöpåverkan genom minskat behov av bilkörning. 2

37 Statliga stimulansmedel riktade mot äldreomsorgen (riktat bidrag ) har även under 2017 möjliggjort att bibehålla satsningen på hälsofrämjande insatser. Detta har bland annat skett genom hälsoledare i särskilda boenden som exempelvis arbetar för en förbättrad måltidssamvaro samt ökad utveckling av social samvaro och fler aktiviteter. Varbergs kommun har mycket låga nivåer av försörjningsstöd jämfört med andra kommuner. Detta beror främst på en god arbetsmarknad samt ett gott arbete inom arbetsmarknadsuppdraget där 40% av de som tagit del av arbetsmarknadsinsatser går vidare till studier eller arbete. Anvisningar för ensamkommande barn har stannat upp och under året har endast ett barn blivit anvisat till Varberg. Samtidigt har antalet barn i verksamheten minskat från 154 barn i januari 2017 till 61 barn i december då Migrationsverket behandlat deras ansökningar. Denna kraftiga minskning av antalet barn i samband med sänkta ersättningsregler har inneburit ett omfattande omställningsarbete under året. Förvaltningen har trots en svår bostadsmarknad klarat av tilldelningstalet vad gäller mottagande av nyanlända. Delar av den regionala överenskommelsen om missbruksvården har inte verkställts av Region Halland. Avsaknaden av beslutade tillnyktringsplatser och samordning med Region Halland har inneburit merkostnader och försvårat för kommuninvånare att få ett samordnat stöd och vård enligt beslutad överenskommelse. Personal Tidigare års medarbetarenkät har visat att medarbetare inom nämndens verksamheter överlag är nöjda med sitt arbete och arbetet inriktas på att bibehålla och förbättra resultaten. Det systematiska arbetsmiljöarbetet visar dock på behov av fortsatt arbete med bland annat förbättrad arbetsmiljö och sänkt sjukfrånvaro. Utifrån detta har nämnden under året fattat beslut om förlängning och utvidgning av projektet samordnad rehabilitering vars syfte är att, förutom minska sjukfrånvaron, utveckla hälsofrämjande arbetsplatser. För att säkra personal- och kompetensförsörjning har arbete initierats tillsammans med andra berörda aktörer såsom Barn- och utbildningsförvaltningen, Centrum för Livslångt Lärande (CLL) och fackliga organisationer. Insatser krävs såväl för att attrahera morgondagens medarbetare som för att möjliggöra utveckling för de medarbetare och roller som idag finns i organisationen. Nämndens mål Socialnämnden har valt att lägga strategiska mål för hela mandatperioden, med tonvikt inom det målområdet Hälsa och social sammanhållning. Målen har valts för att fånga de långsiktiga behoven hos målgrupperna inom nämndens ansvarsområde. Två övergripande strategier har utgjort stöd i socialnämndens målarbete. Strategi för hälsofrämjande arbetssätt respektive strategi för välfärdsteknologi. 3

38

39 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Socialförvaltningen (24) 7. Månadsrapport januari 2018 Dnr: SN 2018/ Handläggare: Fredrik Andreasson Dokument: Beslutsförslag till socialnämnden Månadsrapport januari 2018 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar 1. godkänna månadsrapport för januari överlämna bilaga i månadsrapport januari 2018, Rapportering av ej verkställda beslut enligt 16 kap. 6 SoL och 28 LSS till kommunfullmäktige Beskrivning av ärendet Enligt Styrmodell för Varbergs kommun Vision, mål och ramstyrning framgår att tertial-, delår-och helårsuppföljningen utgör grunden för kommunens uppföljning. Den kompletteras med månadsuppföljning två gånger per år. Månadsuppföljningen syftar till att ge en kortfattad bild av förvaltningens resultat och prognos. Månadsuppföljningen översänds till kommunstyrelsen. Socialnämndens behov av uppföljning är dock större än det som ges till kommunstyrelsen. En mer detaljerad bild av kvalitet, ekonomi och volymer är nödvändiga för att nämnden skall kunna följa verksamhetens utveckling. Därför tar socialförvaltningen varje månad även fram en månadsrapport till socialnämnden. Beslutsunderlag Månadsrapport januari 2018 Ej verkställda beslut kvartal 4, 2017 Samråd Månadsrapporten redovisas i förvaltningens samverkansgrupp månaden efter det att den redovisats i socialnämnden.

40 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Socialförvaltningen (24) Socialförvaltningen Håkan Strömberg Förvaltningschef Ola Viestam Avdelningschef Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Handläggaren

41 Månadsrapport januari 2018 Socialförvaltningen Varbergs kommun

42 2(18) 1 Socialnämnden totalt Övergripande ekonomi Kvalitetsnyckeltal Samhällsuppdraget Hemtjänst Hälso- och sjukvård Särskilt boende; äldreomsorg Trygghetsplatser Korttidsplatser äldre Försörjningsstöd Placeringar LSS Flyktingmottagande Ägaruppdraget Varbergs Omsorg Hälso- och sjukvårdsenheten Bilagor Sammanfattning av ej verkställda beslut enligt 16 kap 6 SoL och 28 LSS

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58 18(18) Bilaga: Sammanfattning av ej verkställda beslut enligt 16 kap 6 SoL och 28 LSS Kvartal Antal personer fördelat per insats dagar dagar dagar dagar Summa Kontaktperson LSS varav verkställda Korttidsvistelse LSS varav verkställda Bostad LSS varav verkställda Ledsagarservice LSS 1 1 varav verkställda 0 0 Daglig verksamhet LSS 1 1 varav verkställda 0 0 Avlösarservice i hemmet LSS varav verkställda Kontaktfamilj SoL 6 6 varav verkställda 0 0 Bostad SoL, säbo varav verkställda

59 Rapportering ej verkställda beslut enligt 16 kap 6 SoL och 28 LSS 2017 kvartal 4 1(2) Kommunerna har enligt SoL och LSS skyldighet att kvartalsvis till inspektionen för vård och omsorg (IVO) och kommunernas revisorer rapportera gynnande beslut som inte verkställts inom tre månader från beslutsdatum. Kommunfullmäktige ska informeras i en avidentifierad statistikrapport. Insats Antal dagar Man/Pojke Kvinna/Flicka sedan beslut Kontaktperson LSS Kontaktperson LSS Kontaktperson LSS Kontaktperson LSS Kontaktperson LSS Kontaktperson LSS Kontaktperson LSS Kontaktperson LSS 91 1 Korttidsvistelse LSS Korttidsvistelse LSS Korttidsvistelse LSS 92 1 Korttidsvistelse LSS 90 1 Bostad med särskild service LSS Bostad med särskild service LSS Bostad med särskild service LSS Bostad med särskild service LSS Bostad med särskild service LSS Ledsagarservice LSS Daglig verksamhet LSS Avlösarservice i hemmet LSS Avlösarservice i hemmet LSS Avlösarservice i hemmet LSS Kontaktfamilj SoL IFO Kontaktfamilj SoL IFO Kontaktfamilj SoL IFO Kontaktfamilj SoL IFO Kontaktfamilj SoL IFO Kontaktfamijl SoL IFO Bostad SoL säbo Bostad SoL säbo Bostad SoL säbo Bostad SoL säbo Bostad SoL säbo 175 1

60 Bostad SoL säbo Bostad SoL säbo Bostad SoL säbo Bostad SoL säbo Bostad SoL säbo Bostad SoL säbo Bostad SoL säbo Bostad SoL säbo Bostad SoL säbo Bostad SoL säbo (2)

61 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Socialnämndens arbets- och planeringsutskott Sn au 21 Dnr SN 2018/0001 Uppföljning av intern kontrollplan 2017 Beslut Arbets- och planeringsutskottet föreslår socialnämnden besluta 1. godkänna redovisning av genomförda kontroller enligt intern kontrollplan 2017 och förslag till åtgärder. Beskrivning av ärendet Nämnden har enligt kommunallagen 6 kap. 6 det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. Syftet med intern kontroll är att trygga kommunens tillgångar och förhindra förluster, säkra att resurser används i enlighet med tagna beslut samt att förtroendevalda och anställda skyddas från oberättigade misstankar. Genom en systematisk intern kontroll identifieras förbättringsområden och en återkoppling kan ske till verksamheten. Nämnden ska årligen upprätta en intern kontrollplan baserad på en riskkartläggning av moment och rutiner i verksamheten. Socialnämnden beslutade den 23 mars 2017, 38, att följande kontroller skulle göras i den interna kontrollen för 2017: Tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer m.m. följs: HS-avvikelser; Återkoppling/lärande; avgränsad till läkemedelsavvikelser Att beslut och verkställighet överensstämmer inom hemtjänsten Säkerställa att Lifecare SIP innehåller aktuell information Kvittering av meddelandetyper Att individbeslut följs upp i tid Att samtycke finns för inhämtande av information. Den finansiella rapporteringen och informationen om verksamheten är tillförlitlig: Att beställningar till utföraren görs på rätt sätt. Verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt: Att gällande ramavtal följs. Beslutsunderlag Socialförvaltningens beslutsförslag den 30 januari 2018 Intern kontrollplan 2017 Övervägande Samtliga kontroller har genomförts förutom att individbeslut följs upp i tid inom särskilt boende. Resultatet av internkontrollen visade brister på följande områden som föreslås överföras till 2018 års internkontroll: Säkerställa att Lifecare SIP innehåller aktuell information Att individbeslut följs upp i tid Att beställningar till utföraren görs på rätt sätt. Protokollsutdrag: Kommunstyrelsen Avdelningschef ekonomi Handläggaren Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

62 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Socialförvaltningen (24) 9. Uppföljning av intern kontrollplan 2017 Dnr: SN 2018/ Handläggare: Fredrik Andreasson Dokument: Beslutsförslag till socialnämnden Uppföljning av intern kontrollplan 2017 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar 1. Godkänna redovisning av genomförda kontroller enligt intern kontrollplan 2017 och förslag till åtgärder. Beskrivning av ärendet Bakgrund Nämnden har enligt kommunallagen 6 kap. 6 det yttersta ansvaret för den interna kontrollen inom sitt verksamhetsområde. Syftet med intern kontroll är att trygga kommunens tillgångar och förhindra förluster, säkra att resurser används i enlighet med tagna beslut samt att förtroendevalda och anställda skyddas från oberättigade misstankar. Genom en systematisk intern kontroll identifieras förbättringsområden och en återkoppling kan ske till verksamheten. Nämnden ska årligen upprätta en intern kontrollplan baserad på en riskkartläggning av moment och rutiner i verksamheten. Intern kontrollplan 2017 Socialnämnden beslutade att följande kontroller skulle göras inom de strategiska målinriktningarna i den interna kontrollen för 2017: Tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer m.m. följs: HS-avvikelser; Återkoppling/lärande; avgränsad till läkemedelsavvikelser Att beslut och verkställighet överensstämmer inom hemtjänsten Säkerställa att Lifecare SIP innehåller aktuell information Kvittering av meddelandetyper Att individbeslut följs upp i tid Att samtycke finns för inhämtande av information

63

64

65

66 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Socialförvaltningen (24) Protokollsutdrag Handläggare Avdelningschef ekonomi Kommunstyrelsen

67 Intern kontrollplan Socialförvaltningen 2017 PLAN FÖR INTERN KONTROLL Nämnd/styrelse: Socialnämnden År: 2017 Strategisk målinriktning/strategisk inriktning: Tillämpliga lagar, föreskrifter och riktlinjer m.m. följs. Huvudprocess: Systematiskt kvalitetsarbete/kvalitetsuppföljelse Kontrollmoment Kontrollansvarig Kontrollmetod Kontrollfrekvens Beskrivning Rapportering, när/hur HS-avvikelser; MAS och Granskning av 1 gång 30 november Återkoppling/lärande; verksamhetschef läkemedelsavvikelser och skriftligt på blankett. avgränsad till enligt HSL 29 om de lett till lärande. läkemedelsavvikelser Att beslut och verkställighet överensstämmer inom hemtjänsten. Säkerställa att Meddix innehåller aktuell information Kvittering av meddelande typer Att individbeslut följs upp i tid. Att samtycke finns för inhämtande av information. Avdelningschef Uppdragsavdelningen Avdelningschef Uppdragsavdelningen Avdelningschef Uppdragsavdelningen Avdelningschef Uppdragsavdelningen Stickprov 10 % av månadsavslut Månadsvis från april till oktober Att verkställigheten följer beslutet. 30 november skriftligt på blankett. Fullständig kontroll 3 gånger 30 november skriftligt på blankett. Stickprov dokumentation Uppdragsavdelningen: 10 LSS 5 psykiatri 15 äldre (säbo) Stickprov dokumentation Uppdragsavdelningen: 10 Barn och familj 30 äldre (15 hemtjänst, 15 säbo) 3 gånger 30 november skriftligt på blankett. 3 gånger 30 november skriftligt på blankett. Risk/väsentlighet 9 9 Överförd från 2016 års internkontroll Överförd från 2016 års internkontroll Överförd från 2016 års internkontroll 1

68 Strategisk målinriktning/strategisk inriktning: Den finansiella rapporteringen och informationen om verksamheten är tillförlitlig. Huvudprocess: Stödprocesser Kontrollmoment Kontrollansvarig Kontrollmetod Kontrollfrekvens Beskrivning Rapportering, när/hur Risk/väsentlighet Att beställningar till utföraren görs på rätt sätt. Avdelningschef Varbergs omsorg Barn och familj Missbruk 3 gånger 30 november skriftligt på blankett. Överförd från 2016 års internkontroll Strategisk målinriktning/strategisk inriktning: Verksamheten bedrivs ändamålsenligt och kostnadseffektivt Huvudprocess: Inköpsprocessen Kontrollmoment Kontrollansvarig Kontrollmetod Kontrollfrekvens Beskrivning Rapportering, när/hur Risk/väsentlighet Att gällande ramavtal följs Avdelningschef Förvaltningsledningsstaben Fullständig kontroll inom ett avgränsat område och tidsperiod 1 gång/område 30 november skriftligt på blankett. 9 2

69 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Socialnämndens arbets- och planeringsutskott Sn au 22 Dnr SN 2017/0255 Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Beslut Arbets- och planeringsutskottet föreslår socialnämnden besluta 1. upphäva socialnämndens beslut den 14 december 2017, 175, om att godkänna kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 2. godkänna kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och översända det till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Socialnämnden har tillsammans med barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden fått i uppdrag från kommunfullmäktige att utreda/kartlägga kommunens insatser när det gäller behoven hos personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar samt hur kommunen skulle kunna höja kvaliteten på kommunens insatser för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i deras kontakter med kommunen. Kommunfullmäktige beslutade den 19 december 2017, 244, att förlänga uppdraget gällande kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar till maj Beslutsunderlag Socialförvaltningens beslutsförslag den 5 februari 2018 Slutrapport - Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Kartläggning av socialförvaltningens, barn- och utbildningsförvaltningens och kultur- och fritidsförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Övervägande Då förvaltningarnas gemensamma åldersspann utgörs av barn och unga upp till 21 år har projektarbetet begränsats till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom denna åldersgrupp. Utifrån kartläggningar och diskussioner i projektgrupp och i förvaltningarnas arbetsgrupper har projektgruppen identifierat ett antal områden där samverkan mellan förvaltningarna behöver tydliggöras och förbättras. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

70 Varbergs kommun Sammanträdesprotokoll Socialnämndens arbets- och planeringsutskott Sn au 22 forts. Projektgruppen har urskilt ett antal områden som bedöms vara mest angelägna att utveckla för att förvaltningarna bättre ska kunna nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning. Det finns behov av att: Kompetenshöja och samordna fortbildning inom Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) tillsammans med Varbergsnämnden inom Region Halland, för personal som arbetar direkt med målgruppen, så att individanpassade utbildning för målgruppen kan utvecklas ytterligare. Samordnas i kompetensutvecklingsplan för förvaltningarna under perioden Kunskapshöjande insatser tillsammans med Varbergsnämnden för dels all personal och fördjupning för berörd personal inom förvaltningar inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar under Stärka och rikta det drogförebyggande arbetet i större utsträckning för målgruppen i samarbete med Trygg i Varberg och som en del av prioritering av Folkhälsorådet. Uppföljning av arbetet görs av Trygg i Varberg 2021 och Utveckla och förstärka övergripande stödteam Be Right Back i grundskolan så att tvärprofessionell kompetens kan utgöra ytterligare ett stöd för målgruppen för att återta och behålla eleverna i skolgång och så att eleverna når målen i grundskolan. Bibehålla och utveckla flexteamen på varje grundskola som i sitt arbete kan arbeta med direktinkludering och alternativ i elevernas undervisning, som gör att eleverna når målen i grundskolan. Barn med NPF kan ofta känna sig ensamma och har svårt med kamratrelationer och behöver därav stöd för att få en stimulerande fritid. Alternativ möjliggörs i fritidshemsverksamheten för barn under 13 år, som är anpassad efter barnens ålder. Förstärka fritidsverksamhet t.ex. vid kommunens ungdomsgårdar både när det gäller inkluderande och vissa riktade insatser. Gemensam uppföljning av skolplacerade ungdomar med LSS för att ta fram alternativ på hemmaplan. Utveckla lämpliga NPF-anpassningar på gymnasiet och skapa ytterligare alternativa studieprogram för att motverka avhopp. Ta tillvara erfarenheter som Steget vidare samt vidareutveckla fungerande metoder och goda exempel där man inom vissa program lyckas förhållandevis väl med elever med NPF. Kvalitetssäkra tillgänglighet för målgruppen NPF. Våra skolor skulle likt flygplatser gynnas av visuella stödstrukturer. Genom färgkodning, tydligare skyltning, markering i text och bild ges förutsättningar för att elever självständigt kan orientera sig och hitta rätt. Under mandatperioden ytterligare genomlysa och identifiera områden där det saknas insatser och aktiviteter. Utveckla samverkan mellan olika förvaltningar och regionen samt utveckla SIP/nätverksformen. Protokollsutdrag: Kommunfullmäktige, Handläggaren Justerandes signatur Utdragsbestyrkande Datum

71 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Socialförvaltningen (24) 10. Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Dnr: SN 2017/ Handläggare: Susanne Bergenheim Dokument: Beslutsförslag till socialnämnden Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Förslag till beslut Socialnämnden beslutar 1. upphäva socialnämndens beslut den 14 december 2017, 175, om att godkänna kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. 2. godkänna kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och översända det till kommunstyrelsen. Beskrivning av ärendet Socialnämnden har tillsammans med barn- och utbildningsnämnden och kulturoch fritidsnämnden fått i uppdrag från Kommunfullmäktige att utreda/kartlägga kommunens insatser när det gäller behoven hos personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer samt hur kommunen skulle kunna höja kvaliteten på kommunens insatser för personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer i deras kontakter med kommunen. Kommunfullmäktige beslutade den 19 december 2017, 244, att förlänga uppdraget gällande kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar till maj Beslutsunderlag Slutrapport: Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Kartläggning av socialförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Kartläggning av barn- och utbildningsförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Kartläggning av kultur- och fritidsförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

72 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Socialförvaltningen (24) Övervägande Då förvaltningarnas gemensamma åldersspann utgörs av barn och unga upp till 21 år har projektarbetet begränsats till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom denna åldersgrupp. Utifrån kartläggningar och diskussioner i projektgrupp och i förvaltningarnas arbetsgrupper har projektgruppen identifierat ett antal områden där samverkan mellan förvaltningarna behöver tydliggöras och förbättras. Projektgruppen har urskilt ett antal områden som bedöms vara mest angelägna att utveckla för att förvaltningarna bättre ska kunna nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning. Det finns behov av att: kompetenshöja och samordna fortbildning inom Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) tillsammans med Varbergsnämnden inom Region Halland, för personal som arbetar direkt med målgruppen, så att individanpassade utbildning för målgruppen kan utvecklas ytterligare. Samordnas i kompetensutvecklingsplan för förvaltningarna under perioden Kunskapshöjande insatser tillsammans med Varbergsnämnden för dels all personal och fördjupning för berörd personal inom förvaltningar inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar under Stärka och rikta det drogförebyggande arbetet i större utsträckning för målgruppen i samarbete med Trygg i Varberg och som en del av prioritering av Folkhälsorådet. Uppföljning av arbetet görs av Trygg i Varberg 2021 och Utveckla och förstärka övergripande stödteam Be Right Back i grundskolan så att tvärprofessionell kompetens kan utgöra ytterligare ett stöd för målgruppen för att återta och behålla eleverna i skolgång och så att eleverna når målen i grundskolan. Bibehålla och utveckla flexteamen på varje grundskola som i sitt arbete kan arbeta med direktinkludering och alternativ i elevernas undervisning, som gör att eleverna når målen i grundskolan. Barn med NPF kan ofta känna sig ensamma och har svårt med kamratrelationer och behöver därav stöd för att få en stimulerande fritid. Alternativ möjliggörs i fritidshemsverksamheten för barn under 13 år, som är anpassad efter barnens ålder. Avser främst barn i åldern 9 13 år då många barn i den åldern på är hemma eller i annan fritidsverksamhet på sin fritid. Förstärka fritidsverksamhet t.ex. vid kommunens ungdomsgårdar både när det gäller inkluderande och vissa riktade insatser. Gemensam uppföljning av skolplacerade ungdomar (ex. Impius, Munkagårdsgymnasiet ) med LSS för att ta fram alternativ på hemmaplan. Utveckla lämpliga NPF-anpassningar på gymnasiet och skapa ytterligare alternativa studieprogram för att motverka avhopp. Ta tillvara erfarenheter som Steget vidare samt vidareutveckla fungerande metoder och goda exempel där man inom vissa programmet lyckas förhållandevis väl med elever med NPF.

73 Varbergs kommun Kallelse/underrättelse Socialförvaltningen (24) Kvalitetssäkra tillgänglighet för målgruppen NPF. Våra skolor skulle likt flygplatser gynnas av visuella stödstrukturer. Genom färgkodning, tydligare skyltning, markering i text och bild ges förutsättningar för att elever självständigt kan orientera sig och hitta rätt. Under mandatperioden ytterligare genomlysa och identifiera områden där det saknas insatser och aktiviteter Utveckla samverkan mellan olika förvaltningar och regionen samt utveckla SIP/nätverksformen Ekonomi och verksamhet Insatserna bedöms kunna göras inom ram med hjälp av Varbergsnämndens insatser för kompetensutveckling. Samråd Facklig samverkan i förvaltningens samverkansgrupp. Socialförvaltningen Håkan Strömberg Förvaltningschef Maria Sjödahl Avdelningschef Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Handläggare

74 Slutrapport Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Planerat startdatum: Planerat slutdatum: , förlängd tid till maj 2018 Beställare: Projektledare: Kommunfullmäktige Susanne Bergenheim, utvecklingsledare Uppdragsavdelningen, Socialförvaltningen Slutrapport Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Innehållsförteckning 1. Sammanfattning Bakgrund och syfte Mål Projektmål Effektmål Måluppfyllnad Redovisning - aktivitets- och tidsplan Redovisning - resurser Projektbudget Personella resurser Övriga resurser Redovisning - riskanalys Redovisning - kommunikation Rekommendation Förvaltningsorganisation Restpunktlista Lärdomar från projektarbetet (17)

75 Slutrapport Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version 9.1. Kommunikation Slutsats Bilagor Fastställande (17)

76 Slutrapport Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version 1.Sammanfattning Socialnämnden har tillsammans med barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden fått i uppdrag från Kommunfullmäktige att utreda/kartlägga kommunens insatser när det gäller behoven hos personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer samt hur kommunen skulle kunna höja kvaliteten på kommunens insatser för personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer i deras kontakter med kommunen. Då förvaltningarnas gemensamma åldersspann utgörs av barn och unga upp till 21 år har projektarbetet begränsats till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) inom denna åldersgrupp. Barn- och utbildningsförvaltningen, kultur- och fritidsförvaltningen samt socialförvaltningen har kartlagt vilka insatser/aktiviteter som i dagsläget finns till målgruppen. För kartläggningarna, se bilagor. Utifrån kartläggningar och diskussioner i projektgrupp och i förvaltningarnas arbetsgrupper har projektgruppen identifierat ett antal områden där samverkan mellan förvaltningarna behöver tydliggöras och förbättras. Projektgruppen har urskilt ett antal områden som bedöms vara mest angelägna att utveckla för att förvaltningarna bättre ska kunna nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning. Det finns behov av att: kompetenshöja och samordna fortbildning inom NPF tillsammans med Varbergs nämnden inom Region Halland, för personal som arbetar direkt med målgruppen, så att individanpassade utbildning för målgruppen kan utvecklas ytterligare. Samordnas i kompetensutvecklingsplan för förvaltningarna under perioden Kunskapshöjande insatser tillsammans med Varbergsnämnden för dels all personal och fördjupning för berörd personal inom förvaltningar inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar under (17)

77 Slutrapport Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Stärka och rikta det drogförebyggande arbetet i större utsträckning för målgruppen i samarbete med Trygg i Varberg och som en del av prioritering av Folkhälsorådet. Uppföljning av arbetet görs av Trygg i Varberg 2021 och Utveckla och förstärka övergripande stödteam Be Right Back i grundskolan så att tvärprofessionell kompetens kan utgöra ytterligare ett stöd för målgruppen för att återta och behålla eleverna i skolgång och så att eleverna når målen i grundskolan. Bibehålla och utveckla flexteamen på varje grundskola som i sitt arbete kan arbeta med direktinkludering och alternativ i elevernas undervisning, som gör att eleverna når målen i grundskolan. Barn med NPF kan ofta känna sig ensamma och har svårt med kamratrelationer och behöver därav stöd för att få en stimulerande fritid. Alternativ möjliggörs i fritidshemsverksamheten för barn under 13 år, som är anpassad efter barnens ålder. Avser främst barn i åldern 9 13 år då många barn i denna ålder är hemma eller i annan fritidsverksamhet på sin fritid. Förstärka fritidsverksamhet t.ex. vid kommunens ungdomsgårdar både när det gäller inkluderande och vissa riktade insatser. Gemensam uppföljning av skolplacerade ungdomar (ex. Impius, Munkagårdsgymnasium) med LSS för att ta fram alternativ på hemmaplan. Utveckla lämpliga NPF-anpassningar på gymnasiet och skapa ytterligare alternativa studieprogram för att motverka avhopp och skapa bättre förutsättningar för målgruppen att erhålla gymnasieexamen. Ta tillvara erfarenheter som Steget vidare samt vidareutveckla fungerande metoder och goda exempel där man inom vissa program lyckas förhållandevis väl med elever med NPF. Kvalitetssäkra tillgänglighet för målgruppen NPF. Våra skolor skulle likt flygplatser gynnas av visuella stödstrukturer. Genom färgkodning, tydligare skyltning, markering i text och bild ges förutsättningar för att elever självständigt kan orientera sig och hitta rätt. Under mandatperioden ytterligare genomlysa och identifiera områden där det saknas insatser och aktiviteter Utveckla samverkan mellan olika förvaltningar och regionen samt utveckla SIP/nätverksformen 4 (17)

78 Slutrapport Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Tydliggöra ansvarsfördelningen för dessa insatser/aktiviteter 1. Bakgrund och syfte I strategiskt styr- och budgetdokument inför mål och budget 2018 ger Kommunfullmäktige följande uppdrag till kommunens nämnder; Socialnämnden ska tillsammans med barn- och utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden utreda/kartlägga kommunens insatser när det gäller behoven hos personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer samt hur kommunen skulle kunna höja kvaliteten på kommunens insatser för personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer i deras kontakter med kommunen. Förslag på åtgärder ska lämnas under Tiden förlängdes till maj 2018 för att fördjupning behövde ske. 2. Mål 2.1. Projektmål Definiera målgruppen personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar förvaltningsövergripande Identifiering/kartläggning av aktiviteter i respektive förvaltning riktade till målgruppen utifrån uppdrag och lagrum I samråd identifiera områden där samverkan mellan förvaltningarna behöver tydliggöras och förbättras samt utreda om det finns behov av utökad samverkan mellan förvaltningarna Lämna förslag på områden som behöver utvecklas för att bättre nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning utifrån uppdrag och ansvar 5 (17)

79 Slutrapport Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version 2.2. Effektmål Målet är att genom att kartlägga, tydliggöra och aktivt verka för att samverkan ska komma till stånd höja kvaliteten på kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i deras kontakter med kommunen. Aktiviteterna riktade till målgruppen ska bygga på god kvalitet. Arbetet ska vara: Kunskapsbaserat Säkert Individanpassat Jämlikt Tillgängligt 2.3. Måluppfyllnad De punktade målen inom ramen för projektet är uppnådda. 3. Redovisning - aktivitets- och tidsplan Gemensamt ta fram en förvaltningsövergripande definition av målgruppen Begreppet funktionsvariation som anges i uppdraget från Kommunfullmäktige kan enligt Jens Rydström, professor i genusvetenskap, förstås som en variation i en persons fysiska eller psykiska funktioner. Begreppet markerar att det inte är någon skillnad mellan dem som är funktionsfullkomliga och dem som har en funktionsnedsättning. Begreppet syftar till att relativisera identiteten utan att förringa det faktum att människor har olika behov. Ordet funktionsvariation är en språklig förändring som syftar till att skapa ett språk som är mindre hierarkiskt och exkluderande. Inom ramen för projektet används begreppet funktionsnedsättning. Funktionsnedsättning innebär att en människa har nedsatt förmåga att fungera 6 (17)

80 Slutrapport Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version fysiskt eller psykiskt. Den svenska definitionen är fastslagen av Socialstyrelsen, som sedan 2011 har uppdraget att samordna terminologin inom fackområdet vård och omsorg. Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, NPF, är en vanlig samlingsbenämning av flera olika diagnoser. De kallas neuropsykiatriska för att hjärnan och nervsystemet bearbetar information på ett annorlunda sätt. Begreppet omfattar diagnoserna ADHD, autismspektrumtillstånd och Tourettes syndrom. Antalet barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inklusive barn och unga som uppvisar liknande beteende beräknas uppgå till mellan 5 och 10 procent, vilket innebär 35 till 70 barn per åldersgrupp i Varbergs kommun. Siffran är uppskattad då det skiljer mycket mellan olika undersökningar bl.a. på grund av att målgruppen har definierats på olika sätt. Då förvaltningarnas gemensamma åldersspann utgörs av barn och unga upp till 21 år har projektarbetet begränsats till denna åldersgrupp. Kartläggning i respektive förvaltning av insatser och aktiviteter riktade till målgruppen utifrån uppdrag och lagrum Kartläggning av respektive förvaltnings insatser och aktiviteter riktade till målgruppen har tagits fram och varit utgångspunkten i det fortsatta projektarbetet med kvalitetsutveckling. I samråd identifiera områden där det finns behov av att tydliggöra, förbättra och utöka samverkan utifrån insatser och aktiviteter riktade till målgruppen Följande områden har i dialog identifierats som områden där det finns behov av att tydliggöra, förbättra och utöka samverkan mellan förvaltningarna. Kompetensutveckling och fortbildning Samtliga förvaltningar ser behov av kompetensutveckling inom ramen för området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ett önskemål är att 7 (17)

81 Slutrapport Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version kompentensutveckling och fortbildning sker i samverkan. Utöver samarbetet mellan förvaltningarna har Varbergsnämnden också visat intresse att bidra i arbetet. För att kunna höja kvaliteten på insatserna till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar krävs inte bara kunskap om funktionsnedsättningar utan också kunskap om förvaltningarnas ansvarsområden. Respektive verksamhetsområdes lagar, regler och politiska ramar behöver belysas för att det inte ska skaps orealistiska förväntningar på varandra, vilket motverkar samverkan. Utveckling av samverkansformer Det finns redan i dag en rad olika former av förvaltningsöverskridande samverkan på olika nivåer som pågår tills vidare eller som skapas vid behov. Projektgruppen anser inte att det bör skapas fler forum för samverkan än nödvändigt utan att de forum som finns måste nyttjas på bästa sätt. På en övergripande nivå finns i dag lokal samordningsgrupp som är en samverkan mellan barn- och utbildningsförvaltningen, barn- och ungdomspsykiatrin, habiliteringen och socialförvaltningen. Lokal samverkansgrupp har bildats utifrån regional överenskommelse om samverkan. Överenskommelsen innebär en ansvarsfördelning och samordning av insatser till barn och ungdomar 0 18 år med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik. Projektgruppen ser att frågan om kultur- och fritidsförvaltningens deltagande bör lyftas, antingen som en ordinarie samarbetspart alternativt att de bör bjudas in vid behov. På individnivå är samordnad individuell plan, SIP, den huvudsakliga formen av samverkan. Syftet med en SIP är att förbättra samordningen mellan olika aktörer så att en person får rätt stöd och vård. Den lokala samordningsgruppen har beslutat att det vid behov ska kallas till tjänstemannamöten inför SIPmöten i de ärenden där förvaltningarna och/eller Region Halland behöver klargöra de olika myndigheternas förutsättningar innan SIP-mötet med kund och/eller anhöriga. Detta med syfte att kunna sätta kunden i centrum och höja kvalitén på SIP-mötena. 8 (17)

82 Slutrapport Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Drogförebyggande arbete Det finns redan i dag en förvaltningsövergripande samverkan vad gäller drogförebyggande arbete riktat till barn och unga där även polis ingår. Det finns behov av att tydliggöra och fördela ansvaret för det förebyggande arbetet vad gäller alkohol, narkotika, dopning och tobak, ANDT. ANDT är en av Trygg i Varbergs fokusområden Inom ramen för Trygg i Varberg skulle ansvarsfördelning och samordning av ANDT kunna ske, utifrån att den här målgruppen är speciellt utsatt. Barn och unga med behov av omfattande insatser Inom ramen för detta område har projektgruppen fokuserat på tre prioriterade grupper; placerade barn, barn med lång och olovlig frånvaro från skolan samt behovet av en hemmaplanslösning för barn som väljer skolgång på annan ort. Forskning visar att placerade barn har sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. Många underpresterar i skolan trots normal begåvning. Samtidigt är lyckad skolgång en av de viktigaste faktorerna för barns utveckling. I dagsläget är totalt 53 barn och unga som tillhör Varbergs kommun familjehemsplacerade. Sex barn/unga är placerade i HVB (hem för vård och boende) och två unga är beviljade stödboende. I dessa siffror är inte ensamkommande barn och unga medräknade. Knutet till området barn och unga med lång och olovlig frånvaro från skolan finns många faktorer som behöver belysas, tydliggöras och utvecklas. Dessa barn och unga hamnar ofta i utanförskap. Många av dem har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I Varberg har verksamheten Be Right Back, BRB, uppdrag att jobba med en del av dessa barn. BRB riktar sig till barn i åldrarna 12 till 16 år. För närvarande omfattas BRB:s målgrupp av 30 till 50 elever. 9 (17)

83 Slutrapport Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version I dagsläget vänder sig BRB till tre pilotskolor, behovet finns dock på samtliga skolor i kommunen. BRB:s uppdrag behöver breddas för att bättre kunna möta målgruppens behov. Det finns behov av att arbeta inte bara med eleven i fråga utan med hela familjen. Samverkan mellan BRB och socialtjänsten behöver förstärkas. Flexteam består av pedagoger som har särskild kompetens inom autismspektrumstörning. De stödjer lärare och tillgodoser lämpliga anpassningar för eleverna. Flexteam finns på de flesta grundskolor, behovet finns dock på samtliga skolor i kommunen. Flexteamen behöver utvecklas och kunskapen och kompetens behöver tas tillvara bl.a. genom kollegialt lärande. Flexteamens målgrupp omfattar i dagsläget 150 till 250 barn. Projektgruppen har också diskuterat behovet av hemmaplanslösning för barn som väljer skolgång på annan ort. Det vore önskvärt att kommunen hade ett tillfredsställande hemmaplansalternativ. För att kunna ge barn och unga samt deras familjer det stöd som de behöver krävs det insatser från både barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen. För att konkurrera med skolplaceringar på andra orter som har helhetslösningar till sina elever med skola, boende och fritidsverksamhet hade det funnits ett mervärde att engagera kultur- och fritidsförvaltningen i frågan. Vissa barn och ungas omfattande fritid Barn och unga med lång och olovlig frånvaro från skolan samt barn och unga som har kraftigt begränsad skoltid har många timmars fritid. En stor andel av de barn och unga som befinner sig i dessa situationer har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Här har flera förbättringsområden identifierats. Flera av andelen barn och unga med lång och olovlig frånvaro från skolan tillhör LSS personkrets. Föräldrarna ansöker ofta om kompenserande insatser i en omfattning som LSS insatserna egentligen inte syftar till på grund av att skola och barnomsorg inte möter upp behoven. En andel av barn och unga med lång och olovlig frånvaro från skolan är beviljade korttidstillsyn (fritids från 13 år och uppåt) och/eller korttidsvistelse 10 (17)

84 Slutrapport Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version utanför hemmet enligt LSS. Även de som bedömts att inte klara av mer än kraftigt begränsad skolgång har verkställda LSS insatser. Det krävs att inte bara skola utan även fritidshemsverksamheten för barn under 13 år anpassas utifrån barnens behov, i vissa fall handlar det om individanpassning. Socialförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen kan ha svårt att vägleda barn och unga till aktiviteter, framför allt vad gäller barn och unga med behov av särskilt stöd. Barn- och utbildningsförvaltningen och socialförvaltningen behöver bli bättre på att bjuda in kultur- och fritidsförvaltningen i flera sammanhang för att kunna ta del av deras utbud och möjligheter. Samtidigt har kultur- och fritidsförvaltningen behov av ökad kompetens inom ramen för neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det krävs också samverkan över förvaltningsgränserna för att nå målgruppen. Djupare genomlysning av områden där det saknas aktiviteter/insatser för att tillgodose målgruppens behov Det finns behov av en mer omfattande genomlysning av att identifiera områden där det saknas insatser/aktiviteter för att tillgodose målgruppens behov och att tydliggöra ansvarsfördelningen för dessa. Flera av dessa så kallade gap lyfts fram i denna rapport. Projektgruppen anser att en stabil och varaktig samverkan skapas i ordinarie verksamhet. Det är viktigt att insatser och aktiviteter synkroniseras i befintliga strukturer för att möta upp målgruppens hela behov i förmån för att skapa särskilda parallella verksamheter. Förslag på områden som behöver utvecklas för att bättre nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning utifrån uppdrag och ansvar Projektgruppen har urskilt ett antal områden som bedöms vara mest angelägna att utveckla för att förvaltningarna bättre ska kunna nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning. Utvecklingsinsatserna nedan bedöms kunna hanteras inom befintliga ramar. 11 (17)

85 Slutrapport Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Avrapportering av insatser sker årligen under mandatperioden till respektive nämnds presidier. Slutrapportering till kommunfullmäktige våren Det finns behov av att: Kompetenshöja och samordna fortbildning inom NPF tillsammans med Varbergs nämnden inom Region Halland, för personal som arbetar direkt med målgruppen, så att individanpassad utbildning för målgruppen kan utvecklas ytterligare. Samordnas i kompetensutvecklingsplan för förvaltningarna under perioden Kunskapshöjande insatser tillsammans med Varbergsnämnden för dels all personal och fördjupning för berörd personal inom förvaltningar inom området neuropsykiatriska funktionsnedsättningar under Stärka och rikta det drogförebyggande arbetet i större utsträckning för målgruppen i samarbete med Trygg i Varberg och som en del av prioritering av Folkhälsorådet. Uppföljning av arbetet görs av Trygg i Varberg 2021 och Utveckla och förstärka övergripande stödteam Be Right Back i grundskolan så att tvärprofessionell kompetens kan utgöra ytterligare ett stöd för målgruppen för att återta och behålla eleverna i skolgång och så att eleverna når målen i grundskolan. Bibehålla och utveckla flexteamen på varje grundskola som i sitt arbete kan arbeta med direktinkludering och alternativ i elevernas undervisning, som gör att eleverna når målen i grundskolan. Barn med NPF kan ofta känna sig ensamma och har svårt med kamratrelationer och behöver därav stöd för att få en stimulerande fritid. Alternativ möjliggörs i fritidshemsverksamheten för barn under 13 år, som är anpassad efter barnens ålder. Avser främst barn i åldern 9 13 år då många barn i denna ålder är hemma eller i annan fritidsverksamhet på sin fritid. Förstärka fritidsverksamhet t.ex. vid kommunens ungdomsgårdar både när det gäller inkluderande och vissa riktade insatser. Gemensam uppföljning av skolplacerade ungdomar (ex. Impius, Munkagårdsgymnasium) med LSS för att ta fram alternativ på hemmaplan. 12 (17)

86 Slutrapport Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Utveckla lämpliga NPF-anpassningar på gymnasiet och skapa ytterligare alternativa studieprogram för att motverka avhopp och skapa bättre förutsättningar för målgruppen att erhålla gymnasieexamen. Ta tillvara erfarenheter som Steget vidare samt vidareutveckla fungerande metoder och goda exempel där man inom vissa programmet lyckas förhållandevis väl med elever med NPF. Kvalitetssäkra tillgänglighet för målgruppen NPF. Våra skolor skulle likt flygplatser gynnas av visuella stödstrukturer. Genom färgkodning, tydligare skyltning, markering i text och bild ges förutsättningar för att elever självständigt kan orientera sig och hitta rätt. Under mandatperioden ytterligare genomlysa och identifiera områden där det saknas insatser och aktiviteter Utveckla samverkan mellan olika förvaltningar och regionen samt utveckla SIP/nätverksformen Tydliggöra ansvarsfördelningen för dessa insatser/aktiviteter 4. Redovisning - resurser 4.1. Projektbudget Kartläggningen har finansierats inom befintlig budget. Kvalitetsökningarna bedöms kunna göras inom ram med stöd av Varbergsnämndens resurser till kompentensutveckling Personella resurser Projektgrupp för kartläggningen: Tina Wallin, utvecklingsstrateg, Kultur- och fritidsförvaltningen Pernilla Bohlin, chef barn- och elevhälsan, Barn- och utbildningsförvaltningen Anna Johansson, enhetschef Uppdragsavdelningen, Socialförvaltningen Susanne Bergenheim, utvecklingsledare/projektledare Uppdragsavdelningen, Socialförvaltningen 13 (17)

87 Slutrapport Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Kultur- och fritids arbetsgrupp för kartläggningen: Jenny Carlsson, fritidskonsulent, Kultur- och fritidsförvaltningen Barn- och utbildningsförvaltningens arbetsgrupp för kartläggningen: Kristina Bäckman, rektor, Barn- och utbildningsförvaltningen Gunnel Hentilä, flexteamsutvecklare, Barn- och utbildningsförvaltningen Lisa Lejeviken, specialpedagog förskola, Barn- och utbildningsförvaltningen Anna-Lena Åkerlind, specialpedagog grundskola, Barn- och utbildningsförvaltningen Jaana Käppi, Steget vidare, Barn- och utbildningsförvaltningen Socialförvaltningens arbetsgrupp för kartläggningen: Ann Dahl, enhetschef Uppdragsavdelningen Socialförvaltningen Karin Kärrengård, enhetschef Uppdragsavdelningen Socialförvaltningen Pernilla Hansson, verksamhetschef Varbergs omsorg Socialförvaltningen Projektgruppen har träffats vid 4 tillfällen under oktober, avstämningar har skett mellan mötestillfällena. Respektive förvaltning har haft en arbetsgrupp med representanter från verksamheterna som fungerat som referensgrupper. Det arbetet har lagts upp utifrån respektive förvaltnings behov och möjligheter Övriga resurser Det är inte tillsatt några övriga resurser för projektet. 14 (17)

88 Slutrapport Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version 5. Redovisning - riskanalys Projektgruppens arbetsperiod har anpassats utifrån given tidsram. Projektgruppen upplever ändå att de områden som lyfts fram i slutrapporten är välgenomtänkta och det är väl förankrat inom samtliga förvaltningar att det är dessa områden som det finns behov av att lyftas fram. 6. Redovisning - kommunikation Kommunikation med styrgrupp har skett genom presidiemöte i början av projekttiden. Eftersom det handlar om en snäv tidsram har någon ytterligare kommunikation med styrgruppen inte varit aktuell förrän vid slutredovisning. 7. Rekommendation 7.1. Förvaltningsorganisation Slutrapporten kommer att redovisas i respektive nämnd innan den redovisas i Kommunfullmäktige. Kartläggningarna kommer att spridas inom respektive förvaltning via projektgruppsdeltagarna Restpunktlista I projektplanens aktivitets- och tidplan anges även följande punkt; Upprätta gemensam slutrapport inklusive plan för uppföljning som redovisas via respektive nämnd till Kommunfullmäktige. Respektive förvaltning ansvarar för att sprida information och för att implementera eventuella beslut i ordinarie verksamhet. Slutrapporten är upprättad. Några beslut har inte fattats inom ramen för projektet. Det blir aktuellt först vid ett eventuellt vidare uppdrag. 15 (17)

89 Slutrapport Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version 8. Lärdomar från projektarbetet 8.1. Kommunikation Den begränsade tidsramen har försvårat kommunikationen då det varit en utmaning att stämma av med arbetsgrupperna mellan projektgruppsmötena. Fördjupning av rapporten medförde att tiden behövde förlängas. 9. Slutsats Projektgruppen har urskilt ett antal områden som bedöms vara mest angelägna att utveckla för att förvaltningarna bättre ska kunna nå och möta upp målgruppen inom respektive förvaltning. Insatserna beskrivs i rapporten. Utvecklingsinsatserna bedöms kunna hanteras inom befintliga ramar. Avrapportering av insatser sker årligen under mandatperioden till respektive nämnds presidier. Slutrapportering till kommunfullmäktige våren Bilagor Bilaga 1: Kartläggning av barn- och utbildningsförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Bilaga 2: Kartläggning av kultur- och fridsförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Bilaga 3: Kartläggning av socialförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 11. Fastställande Undertecknas av beställare och projektledare. Varberg (17)

90 Slutrapport Kartläggning och kvalitetsutveckling av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Beställare [Namn] [Titel] [Förvaltning/Avdelning] [Ort] [Datum] Projektledare Susanne Bergenheim Utvecklingsledare Uppdragsavdelningen Socialförvaltningen Varberg (17)

91 Kartläggning Socialförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Kartläggning av socialförvaltningens aktiviteter/insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Kartläggningen är avgränsad till att omfatta barn och unga med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som har behov av särskilt stöd och som är upp till 21 år. Inom socialförvaltningen finns det barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom samtliga enheter. Målgruppen personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar växer inom hela socialförvaltningens verksamhet, både vad gäller barn och vuxna. Det finns inga bistånd som är riktade specifikt till barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har möjlighet att söka samma bistånd som övriga personer som upplever sig har behov av stöd, hjälp eller behandling från socialtjänsten. Insatser planeras och utformas individuellt i varje enskilt ärende. Ett fåtal insatser verkställs dock specifikt inom ramen för målgruppen. Kartläggningen kommer därmed att omfatta samtliga bistånd/insatser som skulle kunna vara aktuella för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Barn och familj Inom ramen för barn- och familjs verksamhet utformas bistånd individuellt utifrån behovsbedömning. Förhållningssättet bygger på inkludering och delaktighet för både barn och föräldrar. En utredning hos barn- och familj är en process där handläggarna jobbar med en familj ofta under en fyramånadersperiod. På barn- och familj möter man många barn och föräldrar med funktionsnedsättning, vilket vägs in i utredningen. Mycket resurser läggs på utredningen som kan ses som en insats i sig och som är en stark intervention. Inom ramen för utredningen sker samverkan med barnets/familjens privata och professionella nätverk. Verksamheter som skola, förskola, fritids, habilitering, BUP med fler är ofta involverade i processen och barnet/familjens stöd sammanställs för att kunna se om det är någonting som fattas barnet. För många barn och unga är utredningsprocessen den kontakt som de får med socialförvaltningen. I vissa fall är utredningen i sig ett tillräckligt stöd för familjen. Det är också många föräldrar tackar nej till vidare insatser. 1 (8)

92 Kartläggning Socialförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Merparten av insatserna till barn och unga som socialförvaltningen har kontakt med är biståndsbedömda. Uppdrag, syfte och mål utformas individuellt. Inom barn- och familj handlar det ofta om någon form av socialpedagogisk insats, vilket ofta inkluderar familjearbete och/eller föräldrastöd. Till biståndsbedömda insatser hör också kontaktfamilj, kontaktperson, umgängesstöd, ungdomstjänst för dömda ungdomar, social coach och föräldrakoordinator. Bistånd kan beviljas under utredningstiden. Dessa så kallade utredande insatser syftar ofta till att få ett bättre beslutsunderlag i myndighetsutövningen. Att bistånd beviljad under utredningstiden syftar också till att barn inte ska behöva vänta på att utredningen färdigställs för att få sina behov tillgodosedda. Barn- och familjenheten myndighetsutövar också placeringsinsatser som skolplacering, stödboende, familjehem, HVB (hem för vård och boende) eller placering inom ramen för LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga). Inom ramen för målgruppen finns också nyanlända barn och unga. Det handlar både om ensamkommande barn liksom personer som kommit till Sverige tillsammans med sin familj. De ensamkommande barnen har någon form av boendeplacering, familjehem, stödboende, HVB eller placering inom ramen för LVU. För ungdomar som inte fått permanent uppehållstillstånd sträcker sig placeringen tills de fyller 18 år då ansvaret övergår till Migrationsverket. Unga personer med permanent uppehållstillstånd är som regel kvar i någon av förvaltningens boendeplaceringsformer tills de fyller 21 år. Barn och unga som kommit till Sverige tillsammans med sin familj och fått uppehållstillstånd inkluderas i förvaltningens ordinarie ansvarsområde. En del insatser erbjuds med öppen ingång så kallade serviceinsatser, det vill säga det behövs inga biståndsbeslut för att erhålla insatsen. Serviceinsatser är allmänt inriktade insatser som inte är utformade efter individuella behov och förutsättningar. Det kan t. ex. vara rådgivande insatser och/eller öppna insatser dit alla är välkomna. Exempel på serviceinsatser är barngruppsverksamheterna Skilda världar, BIV (barn i våldsmiljö), BIP (barn med föräldrar som har psykisk ohälsa), BIM (barn med föräldrar som har missbruksproblematik) och föräldrautbildning. Ungdomar mellan 13 och 25 år och deras familjer kan vända sig till Ungdomsrådgivningen för information, rådgivning och samtal (familjesamtal, enskilda samtal och motivationssamtal). Inom ramen för Ungdomsrådgivningens uppdrag ingår drogtester och att göra kartläggningar av drogvanor enligt evidensbaserade metoder. 2 (8)

93 Kartläggning Socialförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Relationsvåldsteam stöttar såväl våldsutövare som våldsutsatta inom nära relationer genom individuella råd- och stödsamtal. Förvaltningen har även gruppverksamhet för våldsutsatta kvinnor. På initiativ från socialförvaltningen, Region Halland eller barn- och utbildningsförvaltningen bedrivs nätverksarbete utan biståndsbeslut. Inom ramen för nätverksarbetet är nätverksmöte eller samordnad individuell plan, SIP, kärnan. Syftet är att förbättra samordningen mellan olika aktörer så att individen i fråga får rätt stöd och vård. Medling är ett frivilligt möte mellan gärningsperson och brottsoffer. Mötet sker tillsammans med en opartisk medlare och ger parterna möjlighet att prata om det som hänt. Flera av insatserna som erbjuds med öppen ingång kan också omfattas av biståndsbeslut. LSS lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vissa personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan ha rätt till insatser enligt LSS. Det handlar i första hand om personer med autismspektrumtillstånd som omfattas av personkrets 1. Vad gäller LSS så ökar andelen personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar inom alla ålderskategorier. Ökningen är störst på barn och ungdomssidan. Inom ramen för LSS kan personer med vissa funktionshinder har rätt till följande insatser; 1. Rådgivning och annat personligt stöd Rådgivning och stöd som syftar till att uppmärksamma medicinska, psykologiska, sociala och pedagogiska aspekter av funktionshindret. Region Halland är huvudman för denna insats. 2. Personlig assistans Personer med stora och varaktiga funktionshinder som behöver hjälp med sina grundläggande behov kan ha rätt till personlig assistans som är ett personligt utformat stöd. Den personliga assistansen ger personen ökade möjligheter till ett självständigt liv. 3 (8)

94 Kartläggning Socialförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Försäkringskassan är huvudman för personlig assistans för personer vars grundläggande behov överstiger 20 timmar per vecka. 3. Ledsagarservice Insatsen är till för personer som behöver ta sig till och från olika platser, t.ex. för att underlätta att delta i fritidsaktiviteter och kulturliv eller besöka vänner. Insatsen utförs i närområdet. 4. Biträde av kontaktperson En kontaktperson är en medmänniska, en kompis som ska främja sociala kontakter och delaktighet i samhällets fritidsutbud. 5. Avlösarservice i hemmet Avlösarservice i hemmet ska underlätta för anhöriga och närstående till den som har en funktionsnedsättning att kunna utöva egna fritidsaktiviteter, ägna sig åt övriga familjemedlemmar eller uträtta andra sysslor. 6. Korttidsvistelse utanför det egna hemmet Korttidsvistelse är till för att ge personen med funktionsnedsättning möjlighet till rekreation och miljöombyte och att ge anhöriga tillfällen till avlösning. Finns i form av stödfamilj och korttidsboende. 7. Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år Fritidsverksamhet för skolungdom över 12 år om föräldrarna arbetar eller studerar. Insatsen ges före och efter skolan samt under lov och syftar till att ge ungdomen en meningsfull och trygg fritidssysselsättning. Insatsen kan ges fram till dess att personen slutar gymnasiet. 8. Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för barn och ungdom Barn och ungdomar som på grund av omfattande funktionsnedsättning inte kan bo hos sina föräldrar kan bo i annan familj, så kallat familjehem, eller i bostad med särskild service. Insatsen kan som längst beviljas tills personen fyller 21 år. 9. Bostad med särskild service för vuxna eller annan anpassad bostad För personer med funktionsnedsättning som har ett så omfattande behov av omvårdnad och service att detta inte kan tillgodoses i ordinärt boende kan bostad med särskild service bli aktuellt. En sådan bostad kan vara utformad på olika sätt. Huvudformerna är gruppbostad, servicebostad samt annan särskilt anpassad bostad. 4 (8)

95 Kartläggning Socialförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version 10. Daglig verksamhet Sysselsättning för personer i yrkesverksam ålder som saknar arbete och inte studerar. LSS-handläggare kan även bevilja boendestöd enligt socialtjänstlagen. Boendestöd är ett pedagogiskt, motiverande och praktiskt stöd i vardagslivet som förutsätter delaktighet. Omfattning, syfte och mål för boendestödet varierar utifrån den enskildes behov. I samband med att en insats enligt LSS beviljas ska den enskilde erbjudas en individuell plan. I en sådan plan samordnas och dokumenteras beslutade och planerade insatser tillsammans med den enskilde. Planen ska utgå från den enskildes egna önskemål och kan omfatta flera insatser från en eller flera huvudmän. Kommunen har ett särskilt ansvar att samordna de insatser som tas upp i planen. Syftet med den individuella planen är att stärka den enskildes rätt till inflytande över de insatser som ges. Inom ramen för LSS är ett av förvaltningens korttidshem riktat till ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I särskilda fall har förvaltningen helt individanpassad verksamhet till en enskild individ med egen lokal och egen personal. Detta finns i dagsläget inom ramen för korttidsvistelse och bostad med särskild service för barn. Dessa är de enda verksamheter som är specificerade till att endast omfatta personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. I övrig inkluderas målgruppen inom förvaltningens ordinarie verksamhet. Socialpsykiatri Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar kan bedömas ha behov av bistånd via socialpsykiatrin från och med att de fyller 18 år. Nedan beskrivs bistånden som är aktuella inom ramen för socialpsykiatrin. Insatserna utformas individuellt vad gäller innehåll och omfattning utifrån den enskildes önskemål och behov. Personer som inte står till arbetsmarknadens förfogande eller studerar kan beviljas sysselsättning som syftar till en meningsfull regelbunden aktivitet i vardagen samt möjlighet till social samvaro. Målet för de flesta yngre personer som beviljas biståndet är att kunna ta nästa steg för att komma ut på arbetsmarknaden. 5 (8)

96 Kartläggning Socialförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Boendestöd är ett pedagogiskt, motiverande och praktiskt stöd i vardagslivet som förutsätter delaktighet. Omfattning, syfte och mål för boendestödet varierar utifrån individens behov. För personer som har ett så omfattande behov av omvårdnad och service att detta inte kan tillgodoses i ordinärt boende kan bostad med särskild service bli aktuellt. Inom ramen för socialpsykiatrin kan även kontaktperson beviljas. En kontaktperson är en medmänniska, en kompis som ska främja sociala kontakter och delaktighet i samhällets fritidsutbud. Personligt ombud Personligt ombud är en fristående verksamhet i kommunal regi som riktar sig till personer med psykisk ohälsa. Personligt ombud arbetar utifrån individens uppdrag och önskemål. Personligt ombud kan t.ex. hjälpa personer att ta reda på vilket stöd hen kan få och/eller stötta hen vid myndighetskontakter. Uppdraget är begränsat i tid och när uppdraget är slutfört avslutas samarbetet men personen är välkommen tillbaka med nya uppdrag. Vuxenenheten Beroende Vuxenenheten beroende vänder sig till personer från 20 år och uppåt som har spel-, alkohol- eller narkotikaberoende. Personer med denna problematik kan få stödjande och/eller behandlande insatser. Till stödjande insatser hör boendestöd, sysselsättning och kontaktperson. Vad gäller behandlande insatser så ges öppenvårdsbehandling i form av evidensbaserade metoder utifrån nationella riktlinjer. Behandling kan också ges genom placeringsinsats på frivillig basis enligt socialtjänstlagen eller tvångsvård enligt LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall). Försörjningsstöd Personer som inte kan försörja sig genom egen inkomst och som saknar egna tillgångar kan ha rätt till försörjningsstöd. Vårdnadshavare har som regel försörjningsplikt för sina barn till den dag hen fyller 21 år. Målet är att varje sökande så snabbt som möjligt ska nå självförsörjning. Vanligtvis sker det genom arbete eller studier men i vissa fall genom sjukförsäkringssystemet. Målet att nå självförsörjning så snabbt som möjligt är särskilt angeläget för de unga vuxna, 18 till 24 år, för att förhindra långvarigt bidragsberoende. 6 (8)

97 Kartläggning Socialförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Det kommunala aktivitetsansvaret till ungdomar upp till 20 år tillgodoses i första hand genom samfinansierade verksamheten Steget vidare som organisatoriskt ligger under barn- och utbildningsförvaltningen. Bland de unga försörjningsstödstagarna finns många som inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande, en stor andel av dem har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. De som inte bedöms stå till arbetsmarknadens förfogande och som inte har någon annan sysselsättning anvisas till arbetsmarknadssekreterare. För personer som är beviljade försörjningsstöd finns arbetsmarknadsinsatser. Dessa insatser kan bli aktuella även för ungdomar som av olika skäl inte går på gymnasiet. Att uppbära försörjningsstöd är ett krav för samtliga arbetsmarknadsinsatser. De arbetsmarknadsinsatser som finns att tillgå i Varberg är arbetsfrågebedömning, arbetsprövning, arbetsträning, praktik, jobbsökaraktivitet, offentligt skyddad anställning, prova på anställning samt rehabiliteringsaktivitet. Insatsen social coach ungdom vänder sig till familjer som har försörjningsstöd och där det i familjen finns en ungdom som snart slutar gymnasiet. Försörjningsstödet som familjen får för den unge upphör i juni månad det året ungdomen tar studenten. Då ska den unge försörja sig själv. Har den unge inte någon egen försörjning erbjuds dessa ungdomar extra stöd genom möjligheten att få en egen coach att träffa regelbundet. Coachen och ungdomen går igenom frågor och konkret hur man kan gå tillväga för att ta sig in på arbetsmarknaden. Social coach är en flexibel insats som vänder sig till personer mellan 18 och 24 år och som på ett konkret sätt kan bistå med det stöd personen behöver för att kunna fullfölja en del i en planering mot självförsörjning. På försörjningsenheten beviljas, precis som på enheten vuxen beroende, även sysselsättning till personer med missbruksproblematik samt drogtester. Anhörigstöd En anhörig kan vara syskon, barn, förälder, sambo, make/maka, vän eller granne som hjälper och stödjer en närstående. Anhörigstödet erbjuder enskilt samtal, samtalsgrupp, mötesplats, utbildning och föreläsningar m.m. Genom biståndsbedömning kan anhöriga beviljas avlösning. Flera familjer där det finns barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är beviljade detta stöd. 7 (8)

98 Kartläggning Socialförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Omsorgsinsatser Det finns ett fåtal barnfamiljer som beviljats hemtjänst. Bland dessa familjer förekommer barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Ofta handlar hjälpen om stöd i vardagsmoment i hemmet och stöd att följa barn till och från skola eller förskola. 8 (8)

99 Kartläggning Barn- och utbildningsförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Kartläggning av barn- och utbildningsförvaltningens insatser till barn och elever med Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) Barn- och utbildningsförvaltningens (BUF) verksamheter förskola, grundskola och gymnasieskola möter alla barn, med eller utan neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i åldrarna 0-21 år. Insatserna för barn med NPF omfattas av barn och elever som har diagnoser, eller uppvisar beteenden kännetecknande området NPF, t ex ADHD, autismspektrumtillstånd (AST), Tourettes syndrom och språkstörningar med flera. Insatserna inom BUF omfattar även komplicerade multidiagnoser samt pålagringar av psykisk ohälsa, t ex depression, ångest och tvångssyndrom. Insatserna beskrivs utifrån åldrar 0-5 år, 6-16 år och år. Tilläggsbelopp kan sökas för att stärka anpassningarna. Barn 0-5 år, förskola I Varbergs kommuns samtliga sex förskoleteam finns ett systematiskt arbete med barnhälsa, där flera olika professioner samverkar för att bland annat uppmärksamma, identifiera, kartlägga och planera anpassningar och särskilt riktade insatser för barn som uppvisar beteenden kännetecknande inom NPF. Anpassningar och riktade insatser i nuläget: Specialpedagogen, i samarbete med respektive team, arbetar med observation av barnet i gruppen, kartläggning av dess behov och anpassningar/insatser på förskolan, både på individ-, grupp- och organisationsnivå Samverkan med berörda professioner inom Region Halland, så som barnavårdscentral, barn- och ungdomspsykiatri, barnhabilitering och logopedmottagning i förebyggande och vid behov av att upprätta en SIP. 1 (5)

100 Kartläggning Barn- och utbildningsförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Fortbildning inom NPF erbjuds av övergripande eller externa aktörer. I förebyggande syfte har förskolan ett tätt samarbete med barnets vårdnadshavare för att skapa en helhetsbild av barnet och tillsammans utarbeta gynnsamma strategier och förhållningssätt. Vid godkännande från vårdnadshavare samverkar förskolan med mottagande skola efter en specifik överlämningsplan, inför att barnet ska lämna förskolan och ska tas emot i förskoleklass. Förskolan kan arbeta med olika typer av anpassningar, så som tydliggörande pedagogik, till exempel tecken som stöd och bildstöd, uppdelning av barngruppen delar av dagen för att begränsa antalet relationer för barnet, eller att göra anpassningar i den fysiska miljön för att skapa gynnsamma lärmiljöer på förskolan. Förskolan kan erbjuda vårdnadshavare utökad tid för barnet på förskolan, om man ser att detta kan skapa en förbättrad kontinuitet i vistelsen och vara gynnsamt för barnet. För att verksamheterna ska kunna höja kvaliteten på sina insatser vill BUF se följande: God personaltäthet i syfte att stötta barn inom viktiga utvecklingsområden såsom språkutveckling och sociala färdigheter, men också för att säkerställa små barns anknytnings- och omsorgsbehov. Kompetenshöjning genom fortbildning inom NPF för all personal inom förskolan för att upptäckt och möjliggörande av tidiga insatser inom NPF. Flexteam inom samtliga förskoleteam. Skolpsykolog i kommunens samtliga förskoleteam. Utveckla samverkan inom BUF, SOF, KOF men också med region Halland som vidareutvecklar befintliga metoder som t ex SIP för att gynna tidiga främjande insatser. 2 (5)

101 Kartläggning Barn- och utbildningsförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Elever 6-16 år, grundskola På varje grundskola finns det ett samlat elevhälsateam bestående av rektor, skolkurator, skolpsykolog, skolsköterska och person med specialpedagogisk kompetens. Ibland kan även studie- och yrkesvägledare och skolläkare delta. Elevhälsateamets arbete sker i samarbete och i dialog med pedagogerna/lärarna och arbetslagen, vilka utgör ett stöd för rektor inför beslut om hur insatserna ska utformas. Att hitta former för främjande och förebyggande elevhälsa är ett pågående utvecklingsarbete i Varbergs kommun. Flera skolor har infört så kallade EHM-möten med inspiration av Bergsjöskolan i Göteborg. Anpassningar och riktade insatser i verksamheten: Värdegrundsarbete för att skapa förutsättningar där olikheter är normen Anpassningar kan göras på 3 nivåer: ledning och stimulans, extra anpassningar samt särskilt stöd. Anpassningar görs i syfte att elever inom NPF har tillgång till sin utbildning och mår bra. I förhållande till målgruppen elever har vissa skolor kommit relativt långt och andra är precis i början av sin utvecklingsprocess. Flexteam finns i nuläget på de flesta kommunala grundskolor och riktas främst mot elever inom AST och andra typer av NPF. Dessa ASTspecifika kompetensteam kan stödja lärarna att tillgodose lämpliga anpassningar på samtliga tre ovanstående nivåer. Flexteam bidrar till att skolors sammantagna kompetens inom NPF höjs, genom kollegialt utbyte av kunskap och kompetens. Be Right Back (BRB) är ett utvecklingsprojekt för elever som är i behov av extraordinära stressreducerande alternativ med sikte på någon form av återgång till skola. Huvuddelen av eleverna som får detta stöd har NPF. Inom BRB finns också en dramapedag med uppdrag att utveckla den psykosociala miljön på gruppnivå i nära samarbete med skolan. BRB påbörjades 2016 med resurser från Psynkprojektet som avslutas Samordnad individuell plan (SIP). Om en elev har behov av insatser från både hälso- och sjukvård och socialtjänst, kan stöd ges genom en samordnad individuell plan där det tydliggörs vem som ansvarar för vad. I nuläget nyttjas SIP i varierande omfattning på olika skolor. 3 (5)

102 Kartläggning Barn- och utbildningsförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version En övergripande rutin för ökad närvaro har utarbetats för att förebygga, upptäcka och tidigt sätta in åtgärder för att främja skolnärvaro. Som stöd i arbetet har en närvarotrappa tagits fram med tydlig aktivitet för att öka elevers närvaro. Som stöd till skolorna i arbetet med att främja närvaro finns övergripande elevhälsa. SkolSam som är en samverkan mellan BUF och SOF för famijehemsplacerade barn. SkolSam startades med hjälp av Psynkprojektet. För att verksamheterna ska kunna höja kvaliteten på sina insatser vill BUF se följande: Kvalitetssäkrad tillgänglighet. Våra skolor skulle likt flygplatser gynnas av visuella stödstrukurer. Genom färgkodning, tydligare skyltning, markering i text och bild ges förutsättningar för att elever självständigt kan orientera sig och hitta rätt. Kompetenshöjning genom fortbildning inom NPF och psykisk ohälsa till all personal. Utveckla flexteamen på skolorna och ta tillvara på kunskap och kompetens genom kollegialt lärande. Vidareutveckla BRBs kompetenser och bredd för att möjliggöra arbete mot kommunens samtliga skolor. Kvalitetssäkra övergångar mellan förskola, förskoleklass, inom grundskolan och till gymnasieskolan. Utveckla samverkan mellan SOF, KOF, BUF och Region Halland och säkerställ likvärdigt nyttjande av SIP-plan. För ett fåtal elever med genomgripande funktionsnedsättningar och stora perceptionsstörningar krävs ett mindre skolsammanhang med helhetsperspektiv. 4 (5)

103 Kartläggning Barn- och utbildningsförvaltningen Kartläggning av kommunens insatser till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Datum Version Elever år inom gymnasieskolan Till stöd för elevhälsaarbetet finns på gymnasiet Elevhälsateam (EHT), där medicinsk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens ingår (psykologinsatser köps för tillfället in externt). Teamet träffas regelbundet och leds av rektor. Ibland deltar även studie- och yrkesvägledare på träffarna. Anpassningar och riktade insatser i nuläget: Extra anpassningar, särskilt stöd, anpassade program, förlängd studietid, reducerade program Inom det kommunala aktivetsansvaret KAA verkar Steget vidare som träffar elever i riskzon att avbryta i förtid eller avhoppade elever. Steget vidare är behjälpliga med att hitta praktikplatser, organiserar alternativa studier, samverkar med andra myndigheter, hjälper ungdomar till myndighetskontakter mm. För att verksamheterna ska kunna höja kvaliteten på sina insatser vill BUF se följande: Kompetenshöjning genom fortbildning inom NPF och psykisk ohälsa till all personal. Kvalitetssäkra övergångar mellan grundskola och gymnasiet genom tydlig studievägledning under längre tid där elev och vårdnadshavare är delaktiga. Utveckla samverkan mellan olika förvaltningar och regionen samt utveckla SIP/nätverksformen. Gemensam uppföljning av skolplacerade ungdomar (ex. Impius, Munka) med LSS för att ta fram alternativ på hemmaplan. Utveckla lämpliga NPF-anpassningar (fysiskt, socialt och pedagogiskt) på gymnasiet. Utveckla alternativa studieprogram för att motverka avhopp. Ta tillvara erfarenheter som Steget vidare förmedlat. Vidarutveckla fungerande metoder och goda exempel där t ex Industriprogrammet lyckas förhållandevis väl med dessa elever. 5 (5)