Nordic Outlook Underrubrik

Transkript

1 Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden April Nordic Outlook Underrubrik START PÅ SIDAN [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [ ]

2 Sverige Lågtrycken avlöser varandra! Det har inte varit någon hejd på allt beröm som har östs över den svenska ekonomin de senaste åren. Och berömmet är i mångt och mycket välförtjänt. Regelbaserad finans- och penningpolitik med flytande växelkurs har bidragit till att svensk ekonomi kunnat utvecklas förhållandevis väl inte bara under de senaste krisåren utan även i ett längre perspektiv. Nu när krisen rasar i omvärlden har Sverige tack vare relativt väl avvägd ekonomisk politik och starka fundamenta blivit ett mottagarland för utländska investeringsflöden, vilket har lett till både lägre räntor och en starkare växelkurs, framförallt i reala termer. Det förbättrade bytesförhållandet har inte desto mindre börjat tynga exportindustrin, varför konsekutiv produktionsutveckling har försämrats de senaste kvartalen. Men det är inte enbart växelkursutvecklingen som skapar motvind för exportindustrin. De ljuspunkter som kunde skönjas under vinter och tidig vår har nästan alla slocknat, med förnyad europeisk kris inte bara i periferin utan också i Spanien och Italien, två av kärnländerna. Utsikterna för svensk export har, kort sagt, försämrats. Så här långt är det svårt att urskilja någon tydlig försämring av domestika sektorer, men för en liten öppen ekonomi som den svenska utgör exportindustrin allt som oftast en ledande indikator för inhemsk konsumtion och investeringar. Vi tror emellertid att de negativa effekterna på inhemsk efterfrågan kan begränsas då stabiliseringspolitiken fortfarande har utrymme att verka. Sammantaget tror vi att BNP-tillväxten blir svaga,% å/å i år, vilket inte desto mindre representerar en upprevidering med ¾ p.e. från föregående prognos. Den främsta anledningen till detta var det starka BNP-utfallet för första kvartalet och de minskade akuta kollapsriskerna efter det grekiska valet. För nästa år förutser vi en fortsatt svag tillväxt, endast % å/å, vilket representerar en nedrevidering med ½ p.e. från föregående prognos. Den främsta anledningen till detta är fortsatt brist på resoluta krisåtgärder från Europa, vilket håller ned den externa efterfrågan, och en därav följande minskning av inhemsk efterfrågetillväxt, främst inom privata investeringar. Med låg efterfrågetillväxt, lågt resursutnyttjande och låg inflation i åtanke, finner vi att Riksbanken borde ha de argument som krävs för att sänka räntan. Särskilt med tanke på att utlåningstillväxten till hushållen nu faller i årstakt. Vi har därför, om än tentativt, prognoserat sänkningar ned till % vid årsskiftet /3. En dämpad tillväxt- och investeringscykel World GDP (PPP-weighted) >> << World Investments (PPP-weighted) Källa: National Institute for Economic and Social Research (NIESR) Danske Banks beräkningar Juni

3 I begynnelsen skapade policymakare efterfrågan. Extremt expansiv ekonomisk politik, med rekordhöga underskott, ultralåga styrräntor och allehanda kvantitativa lättnader har givit upphov till stark global tillväxt i eftermälet till den stora recessionen. Global tillväxt beräknas preliminärt till under 4% å/å under, ner från starka % å/å året innan, men fortfarande över genomsnittet för global tillväxt på 3½% å/å under de senaste decennierna. Under och 3 förväntas global BNP växa i linje med det historiska snittet, det vill säga ca 3, % å/å. Trots den till synes starka globala BNP-tillväxten, är efterfrågans geografiska fördelning koncentrerad till marknader med liten svensk industriell närvaro, vilket leder till att effekterna på svensk ekonomi kommer att bli mindre uttalad. Dessutom kommer lejonparten av global efterfrågan att inriktas på varuslag som är ogynnsamma för en investeringsvarutung svensk exportindustri. En ytterligare komplikation är att traditionella svenska exportmarknader präglas av stor osäkerhet då offentliga och externa balanser indikerar akut ekonomisk kris, något som också avspeglas bland annat i en starkare svensk krona. Svensk exportindustri förlorar marknadsandelar,, 7,,,, -, -, -7,, Swedish exports, vol. Swedish World markets, vol.,, Källa: NIESR, Konjunkturinstitutet (KI) och Statistiska Centralbyrån (SCB). Danske Banks beräkningar,, 7,,,, -, -, -7,, Ett från ett svenskt perspektiv mer relevant mått på internationell efterfrågan är tillväxten för importefterfrågan på svenska exportmarknader den så kallade "världsmarknadstillväxten". Detta aggregat ökade med hela 6% å/å under, vilket hjälper till att förklara den goda svenska exporttillväxten under förra året. Världsmarknadstillväxten förväntas uppgå till mer dämpade 3% å/å under, för att accelerera något under 3. Finansvillkoren ger mindre stöd till tillväxt 4, Index (997=) FCI II 3, 4, 3, Preliminära nationalräkenskapsdata tyder på att den svenska exporten ökade med drygt 7 % år/år under, men med en tydlig inbromsning under andra halvåret. Den starka utvecklingen av svenska marknadsandelar under senare år förväntas också vändas i förlust av marknadsandelar när den globala konjunkturen mognar, den globala efterfrågan blir mer inriktad på konsumtionsvaror och mot bakgrund av att kronan stärks ytterligare. Under tror vi att svensk export kommer att öka med mycket låga,% å/å. Förlusten av marknadsandelar för svensk exportindustri fortsätter under 3, om än i långsammare takt då exporten bedöms öka med ca,% å/å på årsbasis. Och finansiella marknader sade att förutom internationell utveckling är inriktningen på ekonomisk politik och ekonomiska förhållanden av mycket stor vikt när förutsättningarna för en liten öppen ekonomi ska diskuteras. Här räcker det inte att bara väga in penningpolitik, utan även andra faktorer som har betydelse för tillgång och pris på kapital bör också ingå, till exempel växelkurser, tillgångspriser, finanspolitik och så vidare. Ett sätt omstritt sätt att fånga den övergripande inriktningen på ekonomisk förhållanden är genom ett finansiellt/ekonomiskt index (FCI/ECI) Även om ett sådant aggregerat mått inte helt kan fånga de totala ekonomiska förhållandena, och inte heller tar hänsyn till samspelet mellan finansiella marknader och ekonomisk politik, tycker vi att det är ett enkelt sätt att visualisera tillståndet och den underliggande riktningen för,,, 99, 98, [> ] Expansionary [< ] Contractionary FCI I Anm: MCI avser FX och räntor. FCI I avser MCI plus aktiemarknaden. FCI II avser FCI I plus huspriser. ECI avser MCI plus den periodiskt justerade balansräkningen för staten. Ett värde över innebär att de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken stöder tillväxten, medan ett värde under indikerar att de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken motverkar en tillväxt. Alla åtgärder är inflationsjusterade och anges i volym. MCI Källa: NIESR, KI, SCB, Riksbanken och EcoWin. Danske Banks beräkningar ECI,,, 99, 98, 3 Juni

4 olika finansiella variabler. Dessutom, eftersom vi vill mäta den reala effekten av ekonomiska förhållanden, kontrollerar vi beräkningarna för inflation. Efter att ha höjt räntorna under större delen av föregående år, tvingade inkommande data under vårvintern Riksbanken att om än motvilligt sänka räntorna. Sedan dess har Riksbanken valt att hålla räntan oförändrad, men vi tror att sänkningsfasen kommer att återupptas under sensommaren och hösten (som senast), i takt med att den ekonomiska situationen underskjuter Riksbankens prognoser. De senaste månadernas inflationsutveckling pekar mot att de finansiella förutsättningarna blivit mindre expansiva. Om prisutvecklingen dämpas ytterligare, i linje med våra prognoser, kommer ytterligare sänkningar från Riksbankens sida att vara nödvändiga för att kompensera för den negativa effekten på reala ekonomiska förhållanden av den lägre inflationen, i synnerhet som marknadsräntor hålls relativt höga av stigande riskpremier. Härutöver förväntar sig Danske Bank också att tillgångspriser utvecklas sidledes, eller i vissa fall bostadsmarknaden till exempel till och med sjunker något under prognosperioden. Situationen förvärras ytterligare, trots förutsedda räntesänkningar, genom att Sveriges starka fundamenta och relativt höga räntenivå bidrar till att stärka den svenska kronan, även i reala termer. Ovanstående utvecklingstendenser bidrar unisont till att strama åt en i utgångsläget expansiv inriktning av de övergripande finansiell förhållandena. Med tanke på de robusta statsfinanserna finns det också utrymme för en mer expansiv finanspolitik under prognosperioden. Våra beräkningar pekar på ett reformutrymme i storleksordningen miljarder kronor under prognosperioden, vilket innebär att det strukturella överskottet, över det lagstiftade -procentsmålet, är betydande. Hittills är det emellertid inte mycket som tyder på att regeringen tänker spendera pengar i någon större omfattning. Främst på grund av låga räntor och en valuta som fortfarande är undervärderad är de ekonomiska förhållandena sammanfattningsvis tydligt expansiva i utgångsläget, vilket torde lägga grunden för god tillväxt under den närmaste tiden. Allteftersom inflationen avtar, kronan stärks, och förmögenhetseffekterna blir negativa, kommer de ekonomiska förhållandena emellertid att röra sig mot ett mer neutralt läge, och därmed undandra en del av det ekonomisk-politiska stödet till tillväxten. Osedvanligt stabil investeringstillväxt Hög internationell och inhemsk efterfrågan absorberade snabbt den stora pool av outnyttjad kapacitet som finanskrisen lämnat efter sig. Tillsammans med lättillgänglig och attraktivt prissatt kredit har fasta bruttoinvesteringar därför ökat kontinuerligt från andra kvartalet 9 och framåt. Trots detta har investeringsnivån ännu inte återhämtat sig helt och kapacitetsutnyttjandet har dessutom fortsatt att stiga, vilket indikerar negativa nettoinvesteringar. Ett fortsatt behov att ersätta uttjänt produktionskapacitet, omvandla föråldrad produktionskapacitet och därmed göra plats för en omstrukturering av den svenska ekonomin borde innebära att utsikterna för investeringar är mycket goda. Tar vi dessutom hänsyn till ett strukturellt underskott på bostäder skulle utsikterna för investeringsefterfrågan se än ljusare ut. Dämpad investeringstillväxt, 7,,,, -, Productivity gap >> -, % of pot. -7,, << Gross fixed capital formation,, Källa: SCB och KI. Danske Banks beräkningar Juni

5 Samtidigt uttrycker dock många företag en hög grad av osäkerhet med tanke på de avsevärda negativa risker som utmärker många av Sveriges viktigaste exportmarknader. Detta medför att företagen så långt det är möjligt skjuter på investeringsprojekt, eller till och med avblåser investeringar helt och hållet. En hög skuldsättning i hushållssektorn förmörkar dessutom utsikterna för investeringar i bostadssektorn, trots generösa skatteincitament att bygga om och renovera bostadsbeståndet Offentliga investeringar förväntas ligga kvar på hög nivå genom hela prognosperioden, med stora investeringar i infrastruktur och andra högprofilerade offentliga investeringar, som t ex universitet. Trots detta väntas betydelsen av offentliga investeringar, mätt som bidrag till BNPtillväxten, ha minskat när vi blickar fram mot och 3. Totalt sett förväntas investeringstillväxten historiskt en källa till stora variationer i BNP-tillväxten uppvisa hyggliga,6% å/å efter en än starkare utveckling, 7,% å/å,. Under 3 kommer de dystra omvärldsutsikterna att slå igenom mer tydligt på investeringsutvecklingen då fasta bruttoinvesteringarna väntas växa med mindre än % å/å. Den till synes stabila utvecklingen av fasta bruttoinvesteringar måste dock ses i ljuset av den stora makroekonomiska osäkerhet som råder, och risken för större prognosfel än vanligt är därför betydande. Lägre produktivitet räddar svensk arbetsmarknad Ända sedan finanskrisen började 8 eller, för att vara mer korrekt redan 7 (minns ni "subprime"?), har den svenska arbetsmarknadsutvecklingen varit gåtfull. Med tanke på den branta nedgången i efterfrågan har arbetsmarknaden utvecklats betydligt starkare än den borde. Delvis beror detta på vad vissa bedömare beskriver som en flexibel reaktion från både fackföreningar och arbetsgivare. En betydande minskning av antalet arbetade timmar i utbyte mot en inte fullt lika stor sänkning av löner, höll företagens kunskapsbas intakt och arbetslösheten i schack. De flesta ekonomer såg emellertid detta som traditionell hamstring av arbetskraft, vilket definitionsmässigt skulle leda till lägre produktivitet. Med tanke på betydande lönestelheter skulle detta i sin tur dämpa vinsterna och i sinom tid därmed tvinga fram ytterligare neddragningar av arbetskraften. Detta risktagande från arbetsgivarnas sida visade sig emellertid vara lyckosamt eftersom efterfrågan kom tillbaka med besked efter bara några kvartal. Lyckligtvis, åtminstone ur ett arbetsmarknadsperspektiv, har produktiviteten också varit onormalt låg för att vara en återhämtningsfas, varför sysselsättningen har lyckats ta sig tillbaka till nivån som rådde före krisen och arbetslösheten har också gått ned även om den fortfarande är hög från toppnivåerna under 9. Förnyad oro kring de offentliga finanserna i ett antal viktiga industriländer under sommaren indikerar en förestående avmattning i svensk produktion och antal arbetade timmar, något som redan kan avläsas i en del arbetsmarknadsindikatorer. Förutsatt att normala cykliska mönster håller borde sysselsättningen med andra ord inte öka mycket under och 3 vilket kommer leda till något högre arbetslöshet, givet det strukturellt betingade inflödet av arbetskraft. Den relativa arbetslösheten väntas Sysselsättningen stannar av 's << Employment Unemployment rate >> Unemployment 3 rate 4 (ILO 6-64) 6 7 >> SCB och KI. Danske Banks beräkningar % 9, 9, 8, 8, 7, 7, 6, 6,, Juni

6 kulminera på 7,9 %, för att därefter ånyo falla tillbaka nära 7% vid slutet av prognoshorisonten. Ovanstående utveckling på arbetsmarknaden understryker de strukturella utmaningar den svenska ekonomin står inför, särskilt mot bakgrund av de betydligt längre arbetslöshetsperioder som drabbar vissa delar av befolkningen. Och sedan förra gången har stora revideringar av data över arbetade timmar och sysselsättning har lett till en mängd förändringar på medellång och lång sikt i bedömningar av potentiell tillväxt och/eller långsiktig arbetslöshet från ett antal prognosmakare. Detta stämmer, tyvärr, väl överens med Danske Banks långvariga hållning om en strukturell förskjutning i samband med finanskrisen. Högt försiktighetssparande begränsar konsumtionstillväxten 6 Disposable income, vol Disponibelinkomsten utför en klippa Consumption, vol. Även om den inte direkt faller, kommer den svaga tillväxten i antalet arbetade timmar och sysselsättning de kommande åren att medföra en stor förändring i utvecklingen av hushållens reala disponibla inkomster, trots en relativt stark utveckling av timlönerna. Efter att ha växt med imponerande 3% under förväntas inkomsttillväxten att bli endast marginellt lägre, för att under bli dramatiskt lägre, under % å/å. Dessutom är förmögenhetseffekterna nettonegativa (huspriserna förväntas falla och börskurserna stiger inte mer än vad den nominella BNP-tillväxten antyder), vilket ytterligare befäster de dåliga förutsättningarna för privat konsumtion. Vi har, inte desto mindre, valt att anta en återgång till en mer normal sparkvot, vilket balanserar lägre inkomstutveckling och svag förmögenhetsutveckling. Sammantaget innebär detta att Danske Banks prognoserar en konsumtion för i linje med utvecklingen (det vill säga cirka % å/å) och en viss ökning till nästan ½% å/å 3. Trots att våra beräkningar pekar på att det finns ett strukturellt finansiellt utrymme i storleksordningen till 3 miljarder kronor, innehåller den senaste budgetpropositionen, som avser, mycket få ytterligare utgifter och kommunerna fortsätter att vara bakbundna av lagstiftningens budgetregler. För att tala klarspråk verkar finansminister Anders Borg fast besluten att bygga upp en skattemässig buffert genom att kontinuerligt amortera statsskulden. Danske Bank förutser i alla fall att en del, men inte hela, reformutrymmet kommer att användas. Den totala offentliga konsumtionstillväxten bör falla tillbaka från,8% å/å till i genomsnitt under % å/å under och 3. Ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv väcker den osedvanligt försiktiga hållningen på de offentliga finanserna en del frågor. De enda hållbara förklaringarna till ett dylikt beteende skulle vara att regeringen bedömer att de ekonomiska nedåtriskerna klart överväger. Ett skevt fördelat prognosutrymme skulle kunna motivera en högre grad av finanspolitisk försiktighet än vad punktestimat anger. Men det betyder också att i takt med att finansiella och ekonomiska nedåtrisker minskar måste finanspolitiken bli mer expansiv om ekonomin inte ska bli överbeskattad eller understimulerad (beroende på politiska preferenser). Givet den aktuella retoriken från finansminister Anders Borg ska dock erkännas att sådana planer inte verkar nära förestående Källa: SCB och KI. Danske Banks beräkningar. 6 Juni

7 Den andra förklaringen, låt vara mer spekulativ, till den överdrivet försiktiga inriktningen är avsevärt mindre tilltalande eftersom den antyder att regeringen inbegripet finansminister Anders Borg i viss utsträckning misstror finansdepartementets prognoser. Om regeringen faktiskt baserar sin försiktighet på en annan, mindre optimistisk långsiktig syn på den svenska ekonomin, med högre arbetslöshet, lägre inkomster etc., än de officiella prognoserna anger skulle det naturligtvis förklara mycket av motviljan mot att stimulera. Om så är fallet kan man emellertid undra varför deras (långsiktiga) prognoser inte revideras i enlighet därmed? Lagersituationen Alltsedan finanskrisen kulminerade under vintern 8/9 och den samtidiga massiva globala lageravvecklingen har efterfrågetillväxten tagit fart, framför allt genom en okonventionellt stark inhemsk efterfrågetillväxt, som har lyft importefterfrågan på ett sällan skådat sätt. Detta har medverkat till att hålla nettoexporten på en ovanligt låg nivå under en längre tid, medan lagren har bidragit starkt till tillväxten under hela återhämtningsfasen. De senaste kvartalen har emellertid visat en stark positiv utveckling av den externa efterfrågan på svenska exportprodukter och en inte lika kraftig utveckling av den inhemska efterfrågan. Som en följd av detta har nettoexportbidraget till BNP-tillväxten stigit under de senaste kvartalen. Preliminära nationalräkenskapsdata tyder på ett nettoexportbidrag till BNP för helåret på,7 p.e. å/å. Med tanke på de svaga utsikterna för global tillväxt förväntar vi oss ett starkt negativt bidrag till BNP-tillväxten, och ett mer tillväxtneutralt bidrag från utrikeshandeln för 3 Summa BNP BNP, arbetade timmar samt produktivitet 6 GDP, vol. 4 3 Productivity Hours worked Källa: SCB och KI. Danske Banks beräkningar Ovan har vi gått igenom några av huvudelementen i den svenska affärscykeln. Preliminära nationalräkenskapsdata visar att förra året resulterade i en stark tillväxt om 4% å/å, trots en mycket svag avslutning på. Den låga utgångspunkten balanserades dock av en stark tillväxt under årets första kvartal, vilket också är huvudanledningen till vår uppreviderade prognos för BNP-tillväxten. Primärdata pekar emellertid mot förnyad svaghet under andra kvartalet, vilket håller tillbaka vår revidering av årets tillväxt. När vi sammanställer BNP-komponenterna för prognosperioden är det uppenbart att tillväxten inte bara utmärks av en låg utgångspunkt utan också av svagare exporttillväxt och en lagercykel som ånyo är i nedan. Våra beräkningar pekar på en total tillväxt om endast,% å/å för. Ser vi längre fram kommer den lilla öppna ekonomin i Sverige att behöva parera en än starkare valuta och hårda finanspolitiska åtstramningar på exportmarknader, vilket, trots vissa lättnader i den inhemska ekonomiska politiken, kommer att hålla tillbaka den övergripande tillväxten. Danske Bank prognoserar svensk BNP-tillväxt 3 till % å/å. Skärningen BNP, arbetade timmar och produktivitet Som nämnts ovan, har produktiviteten (produktion per arbetad timme) varit förvånansvärt låg sedan 7, och vi har länge varit alltför optimistiska angående detta mått. Detta har också varit huvudorsaken till att vi samtidigt har överestimerat arbetslöshetssiffrorna efter finanskrisen. I slutet av såg vi äntligen de första tecknen på förbättring av produktiviteten, och detta Nettoexporten är inte vad den brukat vara, p.p. Produktionsgap och inflation, Imports (vol) >> 4 % of potential 3, << Output gap,, -, Inflation (CPIF) >> << Net exports (vol.) , 4, 3, 3,,,, -,,, - -,, , -7, -8 Källa: SCB och KI. Danske Banks beräkningar -, Källa: SCB och KI. Danske Banks beräkningar. 7 Juni

8 har fortsatt även under. Dessvärre avslöjade den senaste omgången av nationalräkenskapsdata markanta nedrevideringar av en redan svag produktivitetsutveckling efter finanskrisen, vilket ytterligare förmörkade den länge omhuldade positiva bilden av det produktiva svenska näringslivet. Revideringarna passar dock väl in i vår egen mindre optimistiska syn på potentiell tillväxt, där vi har antagit att det fortfarande finns ett överhäng av föråldrat kapital även i svenskt näringsliv. Om vi blickar framåt erbjuder detta kapitalöverhäng, tillsammans med svag efterfrågan, en förklaring till en uppseendeväckande svag produktivitetsprognos. Den svenska produktiviteten ökade ändå med, % under, men vi förväntar att den faller till,6 % på årsbasis under och nå svaga,3 % på årsbasis under 3. Under alla omständigheter är detta långt under normen för svensk ekonomi. En motvillig Riksbanken sänker reporäntan,, % % 4, Repo rate 4, 4, 4, 3, 3, 3, 3,,,,,,,,, Tillsammans med de nyligen förhandlade löneökningarna kommer denna utveckling naturligtvis att hålla kostnadstrycket högt, och kan till och med hindra en ännu starkare penningpolitisk reaktion på de försämrade utsikterna. Orsaken är att i synnerhet lönekostnaderna på LO-sidan förväntas slå produktivitetstillväxten med stor marginal. Enhetsarbetskostnaden (ULC), som justerar för löntagarnas del av produktivitetsförbättringarna, förväntas stiga mycket kraftigt i år och uppvisa fortsatt alltför hög tillväxt under 3. Som väl är, och som beskrivits ovan, kommer svag utländsk och inhemsk efterfrågan, det vill säga lågt resursutnyttjande, att dämpa inflationsimpulser från höga ULC. Men i närtid kan höga ULC komma att hindra en snabbare och mer beslutsam reaktion från Riksbanken, vilket är särskilt oroande eftersom ett flertal penningpolitiska handlingsregler tydligt visar att det krävs negativa realräntor. Riksbanken och inflationsmålet Med tanke på de försvagade globala ekonomiska utsikterna ligger det nära till hands att dra slutsatsen att man inte behöver oroa sig för inflationen. Emellertid kan inflationen, precis som de senaste Nobelpristagarna i ekonomi har visat i sin forskning, stiga snabbt på grund av till exempel omfattande och långvarig ekonomisk-politisk stimulans. En del bedömare talar till och med om hyperinflation, eftersom vissa centralbanker anses behöva finansiera statsskulden långsiktigt, vilket är oförenligt med den hållbara finanspolitik som är absolut nödvändig för en modern fiat-valuta. I ett överskådligt tidsperspektiv är dock den tydligaste risken att en mer negativ utveckling leder till en situation som enklast kan beskrivas som depression, en deflationsspiral i kombination med en dysfunktionell finanssektor som inte kan överföra någon ekonomisk-politisk stimulans. I vårt huvudscenario förblir dock riskerna ovan relativt begränsade och trovärdigheten för den ekonomiska politiken fortsätter att vara hög. Tillväxten återvänder så småningom liksom inflationen på ett kontrollerat sätt. Priserna på internationellt handlade varor och svenska importpriser kommer att normaliseras. Inhemsk inflation och så kallad kärninflation (KPI -inflation exklusive livsmedel, energi och räntor) härleds båda främst ur löneutvecklingen, och med tanke på vår syn på den framtida löneutvecklingen menar vi att inhemskt genererade priser också kommer att normaliseras.,, Källa: Riksbanken. Danske Banks beräkningar,, 8 Juni

9 Vår bedömning, avsevärt under den allmänna uppfattningen, av den svenska ekonomins långsiktiga potential, är en BNP-tillväxt om ca,% å/å. En så låg potentiell tillväxt innebär att trots den svaga BNP-utveckling som förutses faller inte resursutnyttjandet särskilt mycket. Det innebär att inflationstakten kommer att börja krypa uppåt under nästa år mot bakgrund av de marginellt högre konsekutiva tillväxttakter som förutses. Det kommer emellertid inte att vara tillräckligt för att driva upp inflationen till Riksbankens inflationsmål (% å/å). Danske Bank bedömer att inflationen passerat toppen, och att den inte bara hamnar under inflationsmålet, utan i närtid till och med närmar sig deflationsnivåer, mätt både i termer av total inflation (KPI) och det operativa inflationsmåttet, KPIF. Under förväntas KPI-inflationen falla kraftigt och uppgå i genomsnitt till,7 %, i och med att tidigare höga priser faller ur KPI-beräkningarna och en allmän försvagning av utsikterna slår igenom på prisbildningen. Under 3 förväntas KPI-inflationen konvergera med KPIFinflationen och beräknas vara, % å/å vid slutet av prognosperioden. Trots sänkningarna av reporäntan under vinterhalvåret, strävar Riksbanken från extremt låga, i reala termer till och med negativa, räntor till en normalisering av räntorna. Under större delen av föregående år motverkades detta arbete av stigande inflation, något som effektivt höll realräntorna negativa. Utöver förvirringen som omger alla potentiella beräkningar och det relaterade begreppet neutral ränta, behöver Riksbanken ändock gå försiktigt fram givet de osäkra ekonomiska utsikterna. Inflationsprognoser pekar tveklöst mot en tydligt lägre inflation, vilket bidrar till stramare ekonomisk politik samtidigt som ett otal handlingsregler antyder att ekonomin befinner sig i ett svårt läge och är i behov av mer stimulans. Med tanke på att räntorna redan befinner sig nära det nominella räntegolvet, riskerar ytterligare stimulansåtgärder att bli overksamma, vilket är en stark anledning till varför vi tycker att det finns goda skäl för Riksbanken att sänka räntorna framöver. En "normalisering" av realräntorna innebär att Riksbanken höjer kapitalkostnaden och därmed vad ekonomerna kallar omvandlingstryck, möjligtvis i en omfattning som är alltför hög med tanke på det svaga efterfrågeläget. Med blicken kanske riktad bortom vår prognoshorisont, behöver Riksbanken under lång tid gå balansgång mellan behovet att stödja ekonomin inför tydliga nedsidesrisker och behovet att stödja en produktiv omfördelning av kapital och andra resurser till mer livskraftiga delar av svensk ekonomi. Den skeva riskbilden, när man befinner sig nära den nominella räntenivån, antyder under alla omständigheter en proaktiv reaktion från centralbanken. Vi förväntar oss därför att Riksbanken fortsätter att sänka reporäntan under mot % i slutet av året. Naturligtvis kan en ökad finansiell och ekonomisk oro motivera en snabbare och starkare reaktion från Riksbanken, och likaså kan mer stabila finansmarknader, eller ökad tillväxt, på svenska exportmarknader mycket väl göra ytterligare sänkningar onödiga. Ett starkt fokus på starka svenska ekonomiska fundamenta jämfört med flertalet andra utvecklade länder förklarar varför Danske Bank prognoserar att den svenska kronan ska stärkas under den kommande perioden. På 9 Juni

10 månaders sikt tror vi att euron kostar ca 8,. Även den amerikanska dollarn bör bli billigare och väntas handla till 6,4 på samma tidshorisont. Vi ser inte heller några som helst fundamentala skäl till varför kronan skulle försvagas mot vare sig euron eller dollarn i ett ännu längre perspektiv Ha dock i åtanke att kronan historiskt sett har haft svårt att stärkas i tider av hög ekonomisk och finansiell stress. Juni

11 Viktig information Denna publikation har tagits fram av Danske Research, en enhet inom Danske Markets, en del av Danske Bank A/S. Danske Bank står under tillsyn av det danska Finanstilsynet och av den svenska Finansinspektionen. Danske Bank har etablerade rutiner för att förebygga intressekonflikter och för att tillförsäkra högkvalitativa investeringsanalyser grundade på objektiva och oberoende analyser. Dessa rutiner är dokumenterade i Danske Bank Research Policy. Anställda inom en Danske Bank Research-avdelning måste i alla situationer som kan påverka objektiviteten och oberoendet av en analys hänvisa sådana frågor till Research management och till Compliance Officer. Danske Bank Research-avdelningar är organiserade oberoende från och rapporterar inte till andra affärsområden inom Danske Bank. Analytikernas ersättning är delvis grundad på Danske Banks generella lönsamhet, vilket inkluderar intäkter från investment banking, men analytikerna får ingen bonus eller annan ersättning knuten till specifika företagsfinansieringar eller kapitalmarknadstransaktioner. Danske Banks investeringsanalyser utarbetas i enlighet med etiska regler från Danish Society of Investment Professionals och rekommendationer från Danish Securities Dealers Association. Beräkningar och presentationer i denna publikation är baserade på allmänna ekonometriska modeller och metoder samt offentliggjort statistik för varje enskilt instrument, utgivare och/eller land. Dokumentation kan erhållas på begäran. Större risker knutna till rekommendationer eller åsikter uttryckta i denna publikation, inkluderande känslighetsanalyser av relevanta antaganden, beskrivs löpande i texten. Denna publikation uppdateras normalt kvartalsvis. Vänligen se första sidan av denna analys för datum för första publikation. Denna publikation har tagits fram av Danske Markets endast i informationssyfte. Publikationen har tagits fram oberoende och enbart utifrån publik information och utan hänsyn till bedömningar och ställningstaganden från Danske Banks interna kreditavdelning. Det är inte ett erbjudande eller en förfrågan om ett erbjudande om att köpa eller sälja något finansiellt instrument. Även om skäliga åtgärder vidtagits för att säkerställa att innehållet inte är osant eller missvisande, så lämnas inga garantier om riktigheten eller fullständigheten och inget ansvar kan göras gällande på grund av förlust som åsamkats med förlitande på denna publikation. Danske Bank, dess anknutna eller anställda kan utföra tjänster för, marknadsföra sig mot, inneha långa eller korta positioner i, eller på annat sätt ha intressen i, (inklusive derivat), emittenter nämnda i denna publikation. Danske Markets analytiker får inte investera i finansiella instrument i den sektor respektive analytiker täcker. Denna publikation är inte riktad till någon privatperson i U.K. eller någon person i U.S.A. Danske Bank A/S står under tillsyn av Finanstilsynet och lyder under tillämpliga bestämmelser i de länder där banken utövar sin verksamhet. Banken står även under begränsad tillsyn av Financial Services Authority (U.K.) Detaljer kring omfattningen av denna tillsyn kan erhållas på begäran. Copyright Danske Bank A/S. Mångfaldigande eller spridning av denna publikation är förbehållen Danske Bank A/S. Juni

12 3 SEK mdr Procentuell volymförändring Hushållens konsumtionsutgifter 664,,8,4, Offentliga konsumtionsutgifter 98,8,,, Fasta bruttoinvesteringar 64 6,,,7, Lagerinvesteringar* 4,7,8 -,4, Inhemsk efterfrågan 33,8,,9, Export av varor och tjänster 7 6,9,,4, Aggregerad efterfrågan 6 4,6,,8, Import av varor och tjänster 33 6,3 -, 3,, Nettoexport* 7,7, -,3, BNP 349 3,9,3,, - BNP, Kalenderjusterad 4,,,, * Bidrag till BNP-tillväxten 3 - Handelsbalans, mdr i % av BNP,7,6,4, Bytesbalans, mdr i % av BNP 7, 6,9 6,6, Offentligt finansiellt sparande, mdr i % av BNP, -, -,6, Skuldkvot, i % av BNP 38,4 38,4 38,6, Arbetslöshet, i % av arbetskraft. 7, 7, 7,6, Timlöner enl NR, % å/å 3,3 3,9,, Konsumentpriser, % å/å 3,,,8, mån + 6 mån + mån Repo-räntan,.., 3-mån SSVX,9,8,8,9 -år Statsobl.,4,3,3,6 SEK/EUR SEK/USD Juni