Utsikter för Norden Underrubrik

Transkript

1 Investeringsresearch allmänna marknadsförhållanden 5 april 2011 Utsikter för Norden Underrubrik START PÅ SIDAN 2 [Job Title] [Analyst Name] [Telephone] [ ]

2 Sverige Seglar i medvind, men över mörka vatten I vårt huvudscenario räknar vi med att Riksbanken fortsätter att höja med 25 räntepunkter vid varje möte under hela Vi ser också en tydlig risk för en eller flera höjningar med 50 räntepunkter från sommaren och framåt. En sådan åtgärd skulle kunna vidtas bland annat vid signaler om alltför brant stigande löner före de centrala löneförhandlingarna i höst. Sedan förra sommaren har inflationstrycket dessutom successivt blivit märkbart på marknaderna för många internationellt handlade varor som olja, metaller, livsmedel och andra viktiga insatsvaror. Flera undersökningar och en del anekdotiska observationer pekar också redan på prisökningar som överstiger Riksbankens inflationsmål på 2 %. Dessutom har Riksbanken tydligt visat sin oro angående alltför stor tillväxt inom hushållskrediter och man har delvis använt denna som motivering till de senaste höjningarna. Skulle Riksbanken avstå från höjningar i en nära framtid är det inte någon vild gissning att både hushåll och banker skulle tolka detta som att kreditspöket har släppts ut ur flaskan igen. Om vår mindre optimistiska tillväxtprognos slår in kommer den dock att innebära ett visst dämpande tryck på Riksbankens höjningscykel, vilket väntas leda till att Riksbanken behöver göra halt någon gång framöver. I vårt huvudscenario når Reporäntan toppnivån 2,75 % vid årets slut. Samtidigt har finanspolitiken uttömt sina möjligheter (efter ytterligare stimulansåtgärder på 20 miljarder SEK) och vi förväntar oss att man ska förbli cykliskt neutral under resten av prognosperioden. Efter ett mycket starkt BNP-resultat 2010, där tillväxten översteg 5 %, menar vi att vi i år kommer att se en avplanande ökning på 3,5 % tillväxt. Starka men avtagande tillväxtsiffror maskerar dock en BNP-tillväxt med högre kvalitet, nästan helt utan bidrag från lager (jämfört med nära 2 procentenheters bidrag 2010), men med stark nettoexport och investeringstillväxt. Under 2012 beräknas BNP växa med ca 2 %, något som anses tillräckligt för att balansera resursutnyttjandet. På medellång sikt tror vi att tillväxten i genomsnitt kommer att hamna i närheten av våra nya uppskattningar efter krisen av en potentiell BNP-tillväxt på 1,75 %. Arbetsmarknaden bör därför fortsätta att förbättras, om än i betydligt långsammare takt. Löneökningstakten ökar ändå och enhetsarbetskostnaden (ULC) når 1,6 % 2012, en nivå som är indikativ för en inflation runt inflationsmålet. Vi kan således konstatera att prisindikatorer från både efterfrågeoch utbudssidan pekar mot en allt högre inflation fram till slutet av Och, som nämnts ovan, förväntas inflationen uppgå till och till och med överstiga inflationsmålet. Prisökningarna förväntas faktiskt nå ett genomsnitt på 3 % per år under prognosperioden. Detta är dock mycket en följd av det ökande bidraget från räntekomponenten i KPI. 2 5 april 2011

3 Positiva utsikter för global efterfrågan och därmed för svensk export Efter att ha drabbats hårt under den globala finanskrisen har den internationella handeln återupptagits. Efterfrågan på svenska produkter i världen har också mångdubblats mot bakgrund av att man både fyllt på lagren och att det vidtagits en mängd ekonomiska åtgärder som resulterat i en mycket stark efterfrågan på insats- och investeringsvaror, vilket är svensk exportindustris levebröd. I samband med de första faserna av återhämtningen, när den svenska kronan gav starkt stöd åt exportindustrin, upplevde insatsvaruindustrin en dramatisk förbättring av efterfrågan, något som varade en bit in på Under 2010, trots den starkare svenska kronan, ökade även efterfrågan på investeringsvaror och vi kan fortfarande inte se några tecken på en minskande efterfrågan på exportmarknaderna, trots att kronan nu stärks till nivåer vi inte sett på många år. Till och med vad gäller den nya oron kring euroländernas perifera ekonomier och en snabbt ökande oro i Mellanöstern och Nordafrika fortsätter världsekonomin att visa en stark importefterfrågan på svenska exportprodukter dvs. en gynnsam svensk världsmarknadstillväxt. För 2011 uppskattas världsmarknadstillväxten att uppgå till 7,2 %, medan den viker ned 2012 till 5,5 %. Denna utveckling i internationell efterfrågan på svenska exportprodukter överensstämmer mycket väl med vår åsikt sedan länge om en negativare utveckling i global efterfrågan när de ekonomiska stimulansåtgärderna hävs och de ekonomiska aktörerna i synnerhet hushåll och omgivande länder åter börjar fokusera på att få ordning på sina balansräkningar, på ett får man anta mer kontrollerat sätt än mitt under lågkonjunkturen. Svensk exportindustri går därmed fortfarande mycket bra, och tar marknadsandelar både 2011 och Detta är ett anmärkningsvärt resultat med tanke på att Sverige i alla aspekter är ett utvecklat land och att valutakursen har stigit betydligt. Totalt sett förväntas exporten växa med 7,9 % 2011 och 5,8 % Ekonomiska villkor för att förbli expansiv Utöver den internationella efterfrågan är de finansiella villkoren en annan viktig del av de prognosförutsättningar som är nödvändiga för en liten och öppen ekonomi som den svenska. Med andra ord: de generella finansvillkoren verkar gynnsamma. Räntorna ligger fortfarande historiskt lågt. Den svenska kronan trots att den stärkts kan inte sägas vara totalt övervärderad och stöttar därför fortfarande en tillväxt. Finanspolitiken trots att den blir allt mindre expansiv bidrar också till tillväxten, både i termer av cykliskt motiverad stimulans och i termer av strukturfrämjande åtgärder. Alternativa finansieringskällor, tillgångsmarknader som aktiemarknaden och bostadsmarknaden, stöttar dessutom alla tillväxten. Dessutom förväntas inflationstrycket stiga, vilket mjukar upp de verkliga ekonomiska förhållandena. Diagram 1 - Den globala konjunkturcykeln Källa: National Institute of Economic and Social Research (NIESR). Danske Banks beräkningar. Diagram 2 Stark svensk export Källor: NIESR, Konjunkturinstitutet (KI). Danske Banks beräkningar. Diagram 3 Högre räntor och starkare krona gör finansvillkoren mindre expansiva Anm: MCI avser FX och räntor. FCI I avser MCI plus aktiemarknaden. FCI II avser FCI I plus huspriser. ECI avser MCI plus den periodiskt justerade balansräkningen för staten. Ett värde över 100 innebär at de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken stöder tillväxten, medan ett värde under 100 indikerar att de ekonomiska förhållandena och/eller den ekonomiska politiken motverkar en tillväxt. Alla åtgärder är inflationsjusterade och anges i volym. Källor: NIESR, KI och SCB. Danske Banks beräkningar. 3 5 april 2011

4 På det hela taget innebär detta att trots att Riksbanken höjer räntorna och den svenska kronan förväntas stärkas ytterligare, så ligger de ekonomiska förhållandena kvar i ett expansivt läge under prognoshorisonten men i avtagande grad. Lagercykeln slutar bidra till tillväxten I ett försök att lära från tidigare misstag har vi inte antagit några stora svängningar i lagercykeln, utan istället valt att inta en mer balanserad hållning vad gäller lagrens bidrag till BNP-tillväxten. Detta förklarar faktiskt merparten av den förnyade upprevideringen av BNP. Det senaste året gav lageruppbyggnaden ett enormt bidrag till BNP-tillväxten hela 2 procentenheter! Detta är det starkaste och längsta positiva bidraget till BNP från lager som någonsin uppmätts i Sverige. Trots en mindre aggressiv prognos avseende lagerbidraget på kort sikt är det viktigt att betona att vid någon tidpunkt kan ett minskande bidrag från lager förväntas eftersom tömning och påfyllning av lager inte kan utgöra någon långsiktig drivkraft för BNP-tillväxten. Ett fortsatt ökat lagerbidrag skulle innebära allt högre lagernivåer, något som inte förefaller rimligt ens för personer med mindre dystra yrken än ekonomer. Icke desto mindre indikerar vår lagerprognos ett bidrag till BNP-tillväxten på helårsbasis för 2011 på 0,2 % medan lagervärdet slutligen blir neutralt för tillväxten Investeringarna ökar Den starka uppgången i internationell efterfrågan för svenska exportvaror har snabbt skjutit kapacitetsutnyttjandet i höjden, i synnerhet som företagen inte ens har ersatt föråldrad eller utsliten utrustning. Dessutom har investeringarna i den offentliga sektorn ökat snabbt, vilket stärker våra åsikter om ljusa utsikter för investeringar. Och Riksbankens expansiva penningpolitik har, tillsammans med några få riktade finansåtgärder och lagstiftning, lagt mer bränsle på brasan. Enkelt uttryckt förväntas investeringstillväxten (fast bruttoinvestering) överstiga avskrivningarna och leda till en ökning av de positiva nettoinvesteringarna av aktiekapital. Vi förväntar oss att investeringarna stiger med 7,7 % i år och 3,2 % Styrkan på den svenska arbetsmarknaden är inte enbart av godo Även om oron inte var så uttalad i början av finanskrisen följdes krisen ändock av en dramatisk ökning i arbetslöshet. Inhemska sektorer har ändå klarat sig bra bland annat på grund av tidvattenvågen av likviditet och andra kraftfulla ekonomiska politiska åtgärder som genomförts de senaste åren. Även de branscher som drabbats hårdast av krisen bygg- och tillverkningssektorn har inte friställt tillnärmelsevis så många personer som vi och andra hade förväntat oss. Och de senaste kvartalen har arbetslöshetssiffrorna minskat avsevärt. Vi förväntar oss att denna positiva trend ska hålla i sig ett tag till. På grund av en förväntad avmattning på exportmarknaderna kommer dock tillväxten i antalet Diagram 4 Kapaciteten har blivit ansträngd stark signal för investeringsökningar Diagram To Paste Chart PASTE SPECIAL PICTURE [WINDOWS METAFILE] Chart should paste into scale Källa: Reuters Ecowin och Danske Markets Diagram 5 Arbetslösheten på väg att minska Diagram To Paste Chart PASTE SPECIAL PICTURE [WINDOWS METAFILE] Chart should paste into scale Källa: Reuters Ecowin och Danske Markets 4 5 april 2011

5 arbetade timmar och sysselsättning att avta successivt men detsamma gäller arbetskraften. Totalt sett förväntas arbetslöshetssiffrorna att avta under prognoshorisonten och nå 6,5 % per slutet av 2012 Arbetsmarknadens resultat var starkare än förväntat under krisen, dock till ett högt pris låg produktivitet. Sedan 2007 har tillväxten i produktivitet nästan utan undantag visat negativa siffror. En låg produktivitet är oroande eftersom den kan hänföras till den värdeadderade tillväxten. Värdeaddering är i grunden det som delas mellan produktionsfaktorerna arbete och kapital (dvs. löner och intäkter) när övriga insatskostnader har betalats. Eftersom lönetillväxten i synnerhet på den reglerade svenska arbetsmarknaden sällan visar negativa siffror, blir det vinstandelen som får bära merparten av produktivitetsminskningen. När man justerat produktiviteten för arbetskostnader ser man också att utvecklingen för den så kallade styckkostnaden för arbete har varit ännu mer negativ ur företagsperspektiv. Vi är därför mycket nöjda att se att produktiviteten de senaste kvartalen äntligen har återvänt till en mer normal nivå. Vi förväntar oss att detta fortsätter under prognosperioden, och minskar lite av stressen för kapitalägarna, vilket borde ge en skjuts åt vinsten för affärssektorn i sin helhet och inte bara åt en handfull börsnoterade företag. Diagram 6 Återställning av balansen i hushållssektorn Konsumtionen utjämnar utsikterna Våra prognoser baseras på moderata faktiska och planerade löneavtal, tillsammans med ett brett välfärdssystem med allestädes närvarande automatiska stabilisatorer. Allt detta gör att de disponibla inkomstnivåerna bibehålls och vi kan förvänta oss att de disponibla reallönerna kommer att öka med imponerande 2,6 % 2011 och med 2,3 % Den fortsatt mycket gynnsamma utvecklingen i disponibel inkomst är mått på framgångarna med stabiliseringspolitiken. Det är dock också viktigt att ta den ökade räntekänsligheten hos de svenska hushållen med i beräkningen på grund av ökat utnyttjande och kortare löptider på lånen och nu när Riksbanken höjer räntorna kommer en större del av den disponibla inkomsten att gå åt till lånen. Därför tror vi att hushållskonsumtionen kan hålla i sig under prognosperioden, men den kommer troligen inte att uppvisa samma livskraftiga respons på den förbättrade arbetsmarknaden som vid tidigare uppgångar. Totalt sett förväntar Danske Bank att konsumtionstillväxten stiger med 2,3% i år, vilket är en nedgång från 3,5 % kommer konsumtionen, framför allt beroende på att Riksbanken minskar inköpskraften, att falla tillbaka ytterligare, till 1,5 %, vilket är något under det historiska genomsnittet. Diagram 7 Återhämtningen av nettoexporten är svag historiskt sett Nettoexport Importen har följt påfyllningen på lagersidan och en stark konsumtion, vilket har medfört att nettoexporten har legat kvar på låga nivåer under en längre tidsperiod. En stark positiv utveckling i extern efterfrågan på svenska exportprodukter och en något mindre kraftig utveckling i inhemsk efterfrågan bör öka nettoexportbidraget för BNP-tillväxten på kort sikt tillräckligt för att öka nettoexportbidraget för BNP för helåret 2011 till 0,3 procentenheter. Men 5 5 april 2011

6 på grund av en stark parallell ekonomisk nedskärning på flertalet av våra exportmarknader bör nettoexporten inte öka nämnvärt under 2012, varför bidraget förväntas hamna på magra 0,3 procentenheter även Ur ett historiskt perspektiv är detta klart otillräckligt för att denna återhämtning ska kunna likställas med tidigare återhämtningar. Svag återhämtning av BNP ur ett historiskt perspektiv Ovan har vi gått igenom de viktigaste elementen i den svenska konjunkturcykeln och när vi sammanfattar BNP-komponenterna ser vi tydligt att Sverige har en stark återhämtning, om än med en något annorlunda sammansättning än tidigare. Vi förväntar oss därför en svagare, men fortfarande skaplig, BNP-tillväxt på 3,5% 2011 och 2,0 % För en liten och mycket öppen ekonomi som parerar starkt minskande krafter på marknaderna från de förhärskande ekonomiska åtstramningsåtgärderna och allt fler lagar och regler, för att inte tala om en åtstramning av den inhemska penningpolitiken och en starkare krona, anser vi att dessa siffror inte är annat än fantastiska. Samtidigt gör vi ett relativt godtyckligt antagande att Sveriges potentiella BNP har fått sig en rejäl törn både vad gäller nivå och tendens. Detta antyder att även den magra BNP-tillväxten som målats upp ovan kommer att öka trycket på befintliga resurser dvs. resursutnyttjandet förväntas stiga under prognosperioden och avklinga senast under Diagram 8 För låg produktivitet för att kompensera för löneökningar Ur politiskt perspektiv handlar det omedelbara behovet inte längre om att räntorna (anm. realräntor) ska vara rekordlåga eller till och med negativa, utan snarare att de snabbare ska nå neutrala nivåer, vilket med nuvarande osäkerheter kring potentiella estimat handlar om en trial-and-error-process. Riksbanken har icke desto mindre startat en sådan process. Som nämnts ovan, har produktiviteten (produktion per arbetad timme) varit förvånansvärt låg under en mycket lång period, och vi har länge varit alltför optimistiska angående detta mått. Det har också varit huvudorsaken till att på samma gång överestimera arbetslöshetssiffrorna. Under kvartal såg vi äntligen de första tecknen på förbättring, och detta har fortsatt även under andra halvåret Från och med nu bör produktivitetstillväxten förbli positiv, men kanske i något mindre utsträckning eftersom efterfrågetillväxten förväntas avta igen. I och med detta landar den svenska produktivitetstillväxten på 2,3 % innevarande år och den något mindre inspirerande siffran 1,5 % för Under alla förhållanden ligger detta långt under normen för återhämtningsfaser. Vi fruktar att detta kan öka risken med stigande inflationstryck och en Riksbank som blir ännu mer försiktig. Orsaken är att i synnerhet lönekostnaderna på LO-sidan förväntas slå produktivitetstillväxten med viss marginal. Styckkostnaden för arbete (ULC), som justerar för löntagarnas del av produktivitetsförbättringarna, förväntas stiga med mer än 1,6 % mot slutet av prognoshorisonten. Historiskt sett har ULC-tillväxten i detta intervall inneburit en inflation i linje med inflationsmålet (2 % på årsbasis). Detta skulle inte vara något orosmoment om det inte vore för det faktum att realräntorna är negativa och det är en bra bit upp till räntenivåer som kan kallas neutrala. Diagram 9 Resursutnyttjandet kan vara högre än vad som allmänt uppfattats 6 5 april 2011

7 Inflationen drar iväg Vi har aldrig sett så mångfasetterade inflationsutsikter som nu. Vårt globala huvudscenario kan ganska snabbt vändas till en extrem situation där både tillväxt och inflation drar iväg, på grund av bland annat den enorma ekonomisk-politiska stimulans som getts och som fortfarande håller på att ges. Vissa talar till och med om hyperinflation i och med att centralbankerna ses som de som utmyntar statsskulderna. I den andra ytterligheten finns det självklart en risk åt andra hållet som enklast kan beskrivas som depression: en deflationsspiral kombinerat med en dysfunktionell finanssektor som inte kan överföra någon ekonomisk-politisk stimulans. I vårt huvudscenario förblir dock riskerna relativt begränsade och trovärdigheten för den ekonomiska politiken fortsätter att vara hög. Tillväxten återvänder, liksom inflationen på ett kontrollerat sätt. Priserna på både internationell handel och svensk import kommer att normaliseras. Inhemsk inflation och så kallad kärninflation (KPI-inflation minus livsmedel, energi och räntor) härleds båda främst ur löneutvecklingen, och med tanke på vår syn på den framtida löneutvecklingen (som beskrivits ovan) menar vi att inhemskt genererade prisindex också kommer att normaliseras. Riksbanken sätter hushållen på avgiftningskur mot billig kredit Riksbanken förordar nu därför att man går från en krispolitisk hållning till en mer balanserad penningpolitisk hållning, vilket ger indikationer om ett antal höjningar under en längre period. Denna syn underbyggs ytterligare av den uppenbara oro vissa styrelseledamöter känner inför den fortsatta starka tillväxten på lån till hushållen, framför allt då bolån. Vi förväntar oss dock att argumenten för en ekonomisk åtstramning kommer att tappa åtminstone en del av sin kraft när svagare internationella ekonomiska utvecklingar och en ökad finanspolitisk oro börjar slå igenom. Lägg därtill Riksbankens optimistiska syn på tillväxten samt de små effekter som förväntas av ytterligare åtstramning i omvärlden så är det lättare att se varför vi menar att riskerna med Riksbankens ganska aggressiva repo-prognos tydligt väger nedåt längre fram i framtidshorisonten. Men det måste vi medge Riksbankens syn på behovet av snabba och fortsatta höjningar har hittills visat sig mer korrekta än vår egen, där fokus legat mer på kvarstående risker vad gäller den globala efterfrågan. Diagram 10 Reporänteprognosen innehåller osäkerheter Källor: Riksbanken. Danske Banks beräkningar Och Riksbanken ska ha erkännande för att man hittat ett riktigt elegant sätt att balansera mellan framtida tillväxtrisker och det akuta behovet att balansera den svenska ekonomin. Riksbankschefen Ingves et alia har sagt att så länge en negativ utveckling i omvärlden inte lämnar några tydliga spår i aktivitetsnivåerna finns det ett behov att hantera eventuella onormala ekonomiska utvecklingar som skulle kunna få den svenska ekonomin att spåra ur om de fortsatte. I och med detta har Riksbanken gett oss en lättnavigerad karta över hur den nuvarande Riksbanksmajoriteten tänker. Vad de kommer att göra är följande: 7 5 april 2011

8 Vid kommande möten kommer Riksbanken att justera reporäntan uppåt med höjningar på 25 räntepunkter (eller till och med 50 vid något tillfälle). Detta kommer dock inte att slå igenom helt och hållet i deras mer långsiktiga reporänteprognoser, vilket indikerar en gradvist utplanande reporäntekurva. Genom att agera så visar Riksbanken en medvetenhet om riskerna för både internationell och inhemsk efterfrågan, liksom möjligheten att den neutrala reporäntan kan vara annorlunda lägre än vad estimaten före krisen visade på. Detta är också ett tydligt belägg för att Riksbanken vill avgifta ekonomin i synnerhet hushållen från billiga krediter. Detta kommer i sin tur att innebära att Riksbanken inte kommer att vilja ge upp sin politiska hållning att höja så länge det går, det vill säga så länge inte en ren försvagning av viktiga ekonomiska variabler inträffar. Det kommer troligen att behövas en kombination av lägre sysselsättning, negativ BNP och viktigt nog ett minskande inflationstryck för att Riksbanken ska svänga. Detta är ett lika pragmatiskt som förtroendeingivande sätt att bedriva penningpolitik i ekonomisk seglats i medvind på mörka vatten. Trots den utmanande miljön står fokus också klart för alla analytiker och investerare, tack vare Riksbankens tydliga kommunikation: Samtidigt som man medger att det finns potentiellt undergrävande risker menar Riksbanken och endast tiden kan utvisa om de har rätt eller fel att man behöver balansera den aktuella utvecklingen i realekonomin så att analytikerna kan koncentrera sig på när den globala och inhemska utvecklingen avviker tillräckligt från prognoserna för att motivera en ändring i den penningpolitiska hållningen. Händelserisker hanteras om och när de inträffar, men detta får inte hindra Riksbanken från att fortsätta sitt arbete med de stabiliseringspolitiska målen. Och av Danske Banks prognoser står det klart att en situation som avviker tillräckligt mycket för att Riksbankens syn ska ändras troligen inte inträffar den närmaste tiden. Med tanke på vår egen syn på inflationen, arbetsmarknaden, den inhemska tillväxten och hushållens ränteelasticitet menar vi att en höjning till cirka 2,75 % per slutet av 2012 kommer att räcka för att uppnå prisstabilitet, dämpa hushållens kredittillväxt och hantera en iögonfallande ekonomisk utveckling. Av skadan blir man vis: vi måste åter lämna en brasklapp för den exakta tidpunkten och storleken på skiftet i den penningpolitiska hållningen. Under större delen av 2010 har vi onekligen varit alltför tidiga i vår tro på ett nära förestående monetärt skifte på grund av ett alltför nitiskt fokus på kvarstående risker från det avskräckande skuldberg som överskuggar flertalet utvecklade ekonomier. I den nuvarande miljön, och med ett starkt fokus på ekonomiska grundprinciper, bör den svenska kronan stärkas ytterligare de kommande kvartalen. Vi menar att på 12 månaders sikt stärks förhållandet mellan EUR och SEK till cirka 8,70 och USD och SEK till 6,13, och vi ser faktiskt ingen anledning till varför den svenska kronan skulle prestera sämre än vare sig euron eller dollarn ens i ett längre perspektiv. 8 5 april 2011

9 Redogörelse Denna rapport har framställts av Danske Research, en del av Danske Markets som är en division inom Danske Bank. Danske Bank står under tillsyn av danska bankinspektionen. Danske Bank har etablerade rutiner för att förebygga intressekonflikter och säkerställa högkvalitativ research som bygger på objektivitet och självständighet. Dessa rutiner dokumenteras i Danske Banks researchpolicy. Medarbetarna i Danske Banks researchavdelningar har instruerats om att alla förfrågningar som kan påverka objektivitet och självständighet gällande research ska vidarebefordras till researchledningen och till normsäkringsansvarig. Danske Banks researchavdelningar är självständigt organiserade i förhållande till andra verksamhetsområden inom Danske Bank och har ingen rapporteringsskyldighet gentemot dessa. Researchanalytikernas lön baseras delvis på Danske Banks lönsamhet som helhet, inklusive intäkter från investeringsverksamhet, men omfattar inga bonusar eller andra ersättningar som är kopplade till specifika företagsfinans- eller lånekapitaltransaktioner. Danske Banks researchrapporter framställs i enlighet med danska Finansanalytikerföreningens etiska regler och danska Börsmäklarföreningens rekommendationer. Ekonomiska modeller och/eller metoder som har använts i denna rapport Riskvarning Större risker kopplade till rekommendationer och åsikter i denna rapport, inklusive känslighetsanalys av relevanta antaganden, påpekas i texten. Förväntade uppdateringar Global Scenarios är en kvartalsanalys, men ny statistik kan ge upphov till förändringar i vår syn på enskilda ekonomier. Nästa utgåva av Global Scenarios beräknas släppas i augusti Första publiceringsdatum Se förstasidan på denna researchrapport. Friskrivningsklausul Denna publikation har utarbetats av Danske Markets enbart i informationssyfte. Rapporten har framställts oberoende, endast utifrån allmänt tillgänglig information, och utan hänsyn till rådande åsikter inom Danske Banks interna låneavdelning. Rapporten utgör inte ett erbjudande eller en begäran om något erbjudande om att köpa eller sälja något finansinstrument. All rimlig möda har lagts ner på att se till att rapportens innehåll inte är osant eller vilseledande, men inga utfästelser görs angående textens riktighet eller fullständighet, och inget ansvar tas för någon förlust som kan uppstå på grund av texten. Danske Bank, dess dotterbolag och dess personal kan utföra tjänster åt, söka göra affärer med, inneha kortare eller längre befattningar hos eller på annat sätt ha intressen av investeringar (inklusive derivat) som tillhör de utställare som nämns i rapporten. Analytiker av aktier och företagsobligationer får dock inte investera i värdepapper via mäklare inom sin researchsektor. Denna publikation är inte avsedd för personer i USA eller för privatkunder i Storbritannien. Danske Markets är en division i Danske Bank A/S. Danske Bank A/S är auktoriserad av danska finansinspektionen och regleras i begränsad omfattning av brittiska finansinspektionen. Vid begäran tillhandahåller vi detaljuppgifter om brittiska finansinspektionens reglering. Copyright (C) Danske Bank A/S. Med ensamrätt. Denna publikation skyddas av upphovsrätten. Det är förbjudet att mångfaldiga hela eller delar av publikationen utan tillstånd. 9 5 april 2011

10 SEK mdr Procentuell volymförändring Hushållens konsumtionsutgifter ,4 3,6 2,5 2,2 Offentliga konsumtionsutgifter 858 1,7 2,2 0,6 0,4 Fasta bruttoinvesteringar ,3 4,6 5,9 3,6 Lagerinvesteringar* -5-1,7 2,1 0,1 0,0 Inhemsk efterfrågan ,3 3,4 2,6 1,9 Export av varor och tjänster ,4 10,7 6,9 4,8 Aggregerad efterfrågan ,0 7,6 4,5 2,7 Import av varor och tjänster ,7 12,7 7,3 4,9 Nettoexport* -26-0,8-0,1 0,2 0,3 BNP ,3 5,5 3,5 1,6 - BNP, Kalenderjusterad -5,3 5,3 3,5 2,0 * Bidrag till BNP-tillväxten Handelsbalans, mdr i % av BNP 3,2 2,4 3,1 3,2 Bytesbalans, mdr i % av BNP 6,8 6,1 6,3 6,4 Offentligt finansiellt sparande, mdr i % av BNP -0,9-0,1 0,3 0,1 Skuldkvot, i % av BNP 41,9 42,0 37,0 36,0 Arbetslöshet, i % av arbetskraft. 8,4 8,4 7,4 6,8 Timlöner enl NR, % å/å 3,4-0,8 2,6 3,5 Konsumentpriser, % å/å -0,3 1,3 3,3 2, mån + 6 mån + 12 mån Repo-räntan 1,50 2,00 2,50 2,75 3-mån SSVX 3,26 3,30 3,60 3,90 10-år Statsobl. 3,88 3,75 3,90 4,00 SEK/EUR SEK/USD april 2011