Program för Digitalisering och IT-säkerhet , programbeskrivning av ett kunskapsutvecklingsprogram

Transkript

1 Prgram för Digitalisering ch IT-säkerhet , prgrambeskrivning av ett kunskapsutvecklingsprgram Bakgrund Bakmliggande mtiv till det nya prgrammet Digitalisering ch IT-säkerhet är att intressenter ska kunna påverka ch vara red att bemöta förändringar i det framtida elnätet. Elnätets rll bedöms bli än mer kmplex än idag p.g.a. flera rsaker. Samtidigt har elnätet kvar en fundamental rll i samhället ch är helt avgörande för att samhället ska fungera. En bakmliggande förändringsfaktr är Energiöverenskmmelsens ambitin att Sveriges elprduktin ska vara 100 prcent förnybar år Vi vill därför ta fram prjektresultat för att kunna möta framtida utmaningar med en str andel icke planerbar prduktin, dvs ta fram rekmmendatiner för att underlätta ett förverkligande av ett mer flexibelt energisystem. Det nya prgrammet Digitalisering ch IT-säkerhet är en naturlig frtsättning på det tidigare 4åriga prgrammet Smarta Elnät där fkus inledningsvis låg på följande mråden: Sammanlagringsprblematik Spänningsvariatiner Eknmiska incitament för att bygga det smarta elnätet Den fysiska mbyggnaden av elnätet till ett smart nät Laststyrning, balans mellan prduktin & knsumtin Tariffer, affärsmdeller ch kundincitament Deltagarna i det tidigare prgrammet har bestått av ett flertal intressenter: Vattenfall Eldistributin Ellevi Svenska kraftnät Trafikverket Götebrg Energi Elinrr Eknmisk förening ABB Mälarenergi Elnät Kraftringen Nät Jämtkraft Elnät Elsäkerhetsverket NCC Cnstructin Sverige Akademiska hus Umeå Energi Elnät Öresundskraft Karlstads Elnät Jönköping Energi Nät NKT Cables Halmstad Energi & Miljö Nät Falu Elnät Brås Elnät Luleå Energi AB Brlänge Energi C4 Elnät Sveriges Ingenjörer, Miljöfnden Prgrammets inriktning Essentiellt för det nya prgrammet ch de prjekt sm genmförs är att kunna visa på knkret nytta för deltagarna. Följande prjekttyper är centrala: tekniska prjekt, gärna pilt/demnstratinsprjekt, handböcker behvsstyrda ch prblemlösande prjekt sm engagerar prblemägarna sm t.ex. elnätsägare ch fastighetsblag prjekt sm strävar efter nätverkande ch kmpetensuppbyggnad, syntesrapprter Val av utförare är viktigare än tidigare. Högre krav på förståelse av prblembilden ch hur resultatet ska tillämpas hs finansiärerna kmmer att ställas. Utföraren ska beskriva i sin ansökan vem mttagaren av prjektresultatet är ch hur resultatet ska användas praktiskt. Energifrsk AB Org.nr Telefn: E-pst: kntakt@energifrsk.se Pst: Stckhlm Besök Stckhlm: Olf Palmes gata 31 Besök Malmö: Nrdenskiöldsgatan 6

2 Prgrammet kan gå ifrån utlysningar ch satsa på framtagande av kravspecifikatiner sm utförare sedan får lämna ffert. För att hantera detta, kan eventuellt en resurs knytas till prgrammet med detta ansvar. En metd är att ha kntinuerliga wrkshps för att mvandla våra krav till kravspecar. Det är psitivt m prjekt genmförs tillsammans med prgrammets finansiärer. Baserat på tidigare genmförda wrkshps, utvärderingsresultatet samt rekmmendatiner från Rådet är uppfattningen att det nya prgrammet ska ha en stark kppling till ett svenskt samhällsperspektiv. Och inm ramen för detta inkludera ökad fkusering på digitalisering ch IT-säkerhetsaspekter för en hållbar ch marknadsmässig utveckling av elnätet. För att möta detta, struktureras prgrammet i mrådena samhällsnytta, samverkan integrerade system ch teknikutveckling av distributinsnätet. Områdena ska frtsatt ha fkus på prblem ch nyttr sm ska lösas med betning på digitalisering ch IT-säkerhet. Nytt för denna prgramperid är införandet av en Fas C i prgramstyrningsprcessen. För Fas C kan en utförare få ytterligare eknmiska medel (strleksrdning sm Fas A) för att sprida kunskap från prjektresultatet. Fas A innebär att utföraren kan få 40 kkr för att detaljera prgrambeskrivningen. Fas B avser själva genmförandeprjektet. Syfte Prgrammet syftar till att ta ett strategiskt grepp genm att analysera ch utvärdera de möjligheter sm digitalisering ch ny teknik kan bidra med inm elnätsmrådet. Samtliga frågeställningar ska inkludera IT-säkerhetsaspekten. Utgångspunkten är att lyfta blicken ch kmbinera tidsperspektiven krt ch lång sikt med både teknik ch eknmi i fkus. Prjekt inm prgrammet ska fkusera på att ta fram knkreta slutsatser m nya incitament ch tekniker, deras genmslagskraft ch hur nyttan kan fördelas mellan aktörerna på ett verkningsfullt sätt. Mål Följande mätbara mål gäller för det kmmande prgrammet: Öka kunskapen för minskad klimatpåverkan genm mäta, planera ch styra i elnätet Detta delmål har det mest specifika prblemlösande innehållet ch specificeras genm de fkusmråden sm pririteras Identifiera tekniska möjligheter ch genmföra dessa i mindre piltförsök Antalet intressenter sm är engagerade i pilten Antalet fysiska enheter sm installeras under pilten Sprida resultat ch kunskap för att höja kmpetensnivån Antalet intressenter sm finns med i nyhetsutskicken Antalet reprtage i media (Tidningen Energi, Ny Teknik, YuTube m.m.) Antalet intressenter sm deltar på slutpresentatin Utgöra en brygga mellan frskningen ch näringslivet Användning av vetenskaplig artikel sm utgångspunkt för prjektet Att persner från högsklan deltar i prjektets referensgrupp Energifrsk AB Org.nr Telefn: E-pst: kntakt@energifrsk.se Pst: Stckhlm Besök Stckhlm: Olf Palmes gata 31 Besök Malmö: Nrdenskiöldsgatan 6

3 Samverkan Samverkan mellan lika frsknings- ch utvecklingsinitiativ kmmer att bejakas på flera sätt. Det kan handla m att identifiera gemensamma frågeställningar, diskutera idéer m dialg eller samverkan, eller skapa möjlighet till erfarenhetsutbyte mellan frskning, industri ch myndigheter inm ett visst aktuellt mråde. Det är av vikt för samtliga initiativ att samverka med Energifrsk sm är en neutral ch långsiktig aktör med gd kunskapsbas ch stark förankring inm frskningen ch näringslivet. Kntakt med ch inblick i andra prjekt ch nätverk ses sm ett mervärde. Identifierade samverkansparter är bl.a.: Swedish smartgrid / Frum för smarta elnät1 Eldistributinsrådet ch EBR hs Energiföretagen Sverige2 ISGAN, Internatinal Smart Grid Actin Netwrk3 Byggherrarna ch BELOK Pwer Circle (laddinfrautbyggnad)4 KTH:s nd för EIT-KIC Energifrsk5 NEPP, Energisystemens digitalisering Underhållsprgrammet CIGRE, SEK Elstandard ch SIS Standardisering Fkusmråden, inriktning De förslagna prjektgrupperingarna är framtagna vid wrkshps ch från rekmmendatiner av EV-Rådet, grupperas fkusmrådena med följande intrducerade inriktningsexempel där digitaliseringen ch IT-säkerhet för elnätet innefattar IT, mlntjänster, AI, mönsterigenkänning, blckchain, peer-t-peer handel, delningseknmi m.m. Se Appendix. A. Samhällsnytta 1. Knsekvenser av hållbar scenarieutveckling inklusive investeringsincitament 2. Tariffer, affärsmdeller ch kundincitament 3. Nätnytta för kund, intäktsreglering, avtal ch tillgänglighet 4. Hantering för urbanisering/avflkning 5. Kmpetensförsörjning inm nät- ch fastighetssidan 1 Se Se Se 4 Se 5 Se ( Energifrsk AB Org.nr Telefn: E-pst: kntakt@energifrsk.se Pst: Stckhlm Besök Stckhlm: Olf Palmes gata 31 Besök Malmö: Nrdenskiöldsgatan 6

4 B. Samverkan mellan integrerade system 1. Energilagring leveranskvalitet ch spänningsbalans 2. Självläkande nät laststyrning ch balans mellan prduktin ch knsumtin, integrerade reläskydd 3. Efterfrågeflexibilitet kpplat till kntrll ch övervakning 4. Driftcentralens miniscada; övervakning, kntrll, styrning i MV/LV-system 5. Mikrnät lkal ptimering av t.ex. förnyelsebar el vid lika kapacitetsnivåer 6. Elektrifiering av transprtsektrn svaga nät ch rörlig last C. Teknikutveckling av elnätet 1. Mdellering, nätstrategier - sammanlagringsprblematiken 2. Teknisk ch eknmisk livslängd strategier för utbyggnad 3. Digitalisering av nätstatiner, elnätskmpnenter ch dkumentatin 4. Nya generatinens elmätare med nya funktiner sm spänningskvalitet ch stödjande avbrttsanalys 5. Mikrnät; prdukter/styrning för förnyelsebar elprduktin, energi- ch sammanlagring Frågr kpplade till IT-säkerhet har blivit ännu mer betydande med NIS-direktivet ch dataskyddsförrdningen GDPR, vilket behöver belysas, t.ex. Datatillgänglighet kpplad till risk- ch sårbarhet, Redundans ch praktivitet, Säkerhet relaterat till infrmatin- ch datahantering, Cybersäkerhet ch samarbetsfrmer, Mlnlösning ur ett säkerhetsperspektiv, Sårbarhetsanalyser för smart teknik i knsekvenskedja, Dynamisk kapacitet för apparater, risker ch eknmiska fördelar, Livslängdsmdeller baserat på högre ch mer effektiva datatillgänglighet sm felfrekvens, avbrttstider ch reparatinskstnader, Säkerhetsaspekter vid införande av blckkedja istället för inf-hubben. Den kmmande prgramstyrelsen kmmer inledningsvis att ta ställning till följande aktuella prjektförslag: 1) Frumet Swedish Smartgrid - Syntes av teknik ch tjänster för smarta elnät på den nrdiska marknaden. (ABC-II). Detta prjekt är en beställning till Energifrsk, sm är utförare. Syftet är att identifiera vilka tekniklösningar sm är aktuella i utvecklingen av det svenska elnätet. Tekniska lösningar för smarta elnät kan i framtiden bli en betydande exprtvara för svenska företag samt ett smartare elnät är en viktig pusselbit för att nå upp till uppsatta klimat- ch miljömål. 2) ABB - Blckchains applicatins in Smart Grids fr Electric Vehicles business. (A3C1-I). Prjektet ska undersöka hur blckkedjeteknik kan användas inm elfrdnsmrådet. Nya affärsmdeller kmmer ch för det krävs teknisk vidareutveckling av elnätet. Resultatet innehåller analys av dessa scenarier inklusive utvärderingsptential samt möjligheter ch risker för verktyg ch prdukter. Nyttan är att utveckla kunskap m innvatinsmiljön för blckkedjr i samarbete med en utrustnings- ch prduktprducent, vilket underlättar strategi- ch affärsutveckling. Energifrsk AB Org.nr Telefn: E-pst: kntakt@energifrsk.se Pst: Stckhlm Besök Stckhlm: Olf Palmes gata 31 Besök Malmö: Nrdenskiöldsgatan 6

5 3) EVADO/Luleå Energi Kundinteraktin.(B3-I,II). Prjektet ska ta fram en affärsmdell ch en pilt där ett cluster av energiblag erbjuder kunderna generisk elbilsladdning sm kan användas utan RF-ID taggar. Det sm behövs är en mbiltelefn sm stödjer alla laddtyper. EMC sm plattfrm inkluderas. I clustret kan även parkeringsblag ch kmmuner ingå för ytterligare samverkan. 4) RISE/Luleå Energi Optimering med mikrnät ch datacenter. (B5C3-II,III). En unik anläggning innehållande digitaliserat micrnät med slceller, batterilager, kyl-lager, datacenter ch kylaggregat med frikyla möjliggör driftstrategistudier, sm effektkmpensering mt elnätet ch kstnadsreducering. Driftptimering sker genm AI, där prgnser för väder, el-pris ch IT-last används för kmmande tidsperid. Prjekt ska upprätta en mdell av anläggningen, sm kntinuerligt ptimerar mt realtids-mätdata, vilket sedan används i skarp miljö. Mdellen ska vara anläggningsdynamisk, d.v.s. m någn enhet fallerar, tar ptimeringen hänsyn till det. Resultatet är ett system sm är rbust ch har hög säkerhet både mt interna ch externa driftstörningar. 5) Hrizn. (A3-II). Just nu utvecklas ett större EU-prjekt där reginala marknader för flexibiliter kmmer att testas under tre år. Prgrammet Digitalisering ch IT-säkerhet kmmer innehålla fördjupade analyser av tekniska möjligheter ch knsekvenser för elnäten av sådana marknader. Genm att kppla arbetet mt EU-prjektet kmmer vi att få uppväxling av resurser, tillgång till unika data ch en internatinell utblick sm är av värde för det nya prgrammet. 6) Nätverk IEC61850 (A5-I,III). Prjektet arbetar med möten mellan användare, kunder ch högsklr för ett ökat infrmatinsbyte ch samförstånd kring utvecklingen av nätblagens infrastruktur. Det handlar m en perativ integratin av standarden ch dess användningsmråden. Nätverket har ungefär två träffar m året ch delar med sig av erfarenheter m OEC-standarden IEC61850 ch dess utveckling, men även m verksamheten i CIGRE. 7) LTU/Vattenfall/IETV/NxtCntrl Kstnadseffektiv autmatin. (C2,3-II). Syftet är att testa idén av flexibel ch leverantörsberende autmatin av nätstatin ch generellt i kraftnät. Prjektet är en frtsättning på tidigare arbete där skyddsfunktiner simulerades. IEC standarden möjliggör överföring av mjukvarufunktiner. Prjektet blir det första i världen att testa ch demnstrera driften av IEC enheten i nätstatiner. Pilten utförs på antingen en befintliga nätstatin eller mtsvarande labbinstallatin. Pilten kmmer att demnstrera lämpligheten för IEC teknik vid autmatin av kraftsystem samt testa förmågan hs IEC för systemhantering (central hantering av funktiner ch flexibilitet vid implementering). Prjektet kan utökas ch inkludera mjukvaran PAC. 8) Nätverk CIM/CGMES (A5-I,III). Driftcentralerna på transmissins- ch distributinsnivå behöver få detaljerade mdeller av elnätet vid utbyte av data. Med den ökade elhandeln ch de snabba svängningarna av distribuerad elprduktin, behöver TSO ch DSO göra säkerhetsutvärderingar. CIM är en internatinell standard för utbyte av elnätdata mellan lika länders driftcentraler. Den eurpeiska standard CGMES bygger på CIM för att möta de system- ch driftkrav sm ställs. Målet med prjektet är att via nätverket öka ch sprida kunskap m CIM/CGMES ch underlätta införandet av CGMES. Energifrsk AB Org.nr Telefn: E-pst: kntakt@energifrsk.se Pst: Stckhlm Besök Stckhlm: Olf Palmes gata 31 Besök Malmö: Nrdenskiöldsgatan 6

6 Styrning ch kvalitetssäkring För att säkerställa prgrammets innehåll ch gränsdragningar emt andra pågående prgram är det av största vikt att framtagning ch beslut av prjekt följer en transparent ch standardiserad arbetsprcess med tydlig styrning. Hantering av prjekt Prjektförslag ch prjekt ska följa nedanstående prcess: Prgramstyrelse PSM = Prgramstyrelsemöte PB = Prjektbeskrivning * = Om underlaget inte är inm prgrammets aktuella fkusmråde, inte når tillräcklig hög kvalitet (återremiss aktuellt) eller m tidsutrymme inte finns på relevant möte kmmer det inte att tas till beslut vid det läget. Hör prjektförslaget till ett annat prgrammråde inm Energifrsk,lämnas förslaget till detta prgram. ** = 15 min presentatin ch 10 min frågr För beslut i enlighet med ansökningsprcessen etableras en prgramstyrelse. Ledamöter till prgramstyrelsen nmineras av kunderna i ffertsvaret. Energifrsk föreslår att en styrelse på ca 10 persner bildas. Utifrån nmineringarna kallas till ett första knstituerande möte. En rdförande inm prgramstyrelsens deltagare väljs vid detta möte. Referensgrupper Referensgrupper tillsätts av Prgramstyrelse då behv för detta uppstår. Det kmmer att gälla de flesta genmförandeprjekt (Fas B) inm prgrammet. Fastställande av referensgrupp är viktigt för att säkerställa hög kvalitet i prjektresultatet. För att förtydliga referensgruppernas rll ch hur återkppling sker till prgramstyrelsen, ska samtliga ledamöter i referensgrupperna ta del av det styrande dkumentet Riktlinjer för referensgrupper. Avstämning ch utvärdering En utvärderande wrkshp genmförs i mitten av prgrammet av prgramstyrelsen ch ge förslag på en eventuell förändring av prgrammets fkusering. I början av sista året ska en berende utvärderare få i uppdrag att uppdrag att analysera ch utvärdera prgrammets måluppfyllnad samt föreslå en lämplig inriktning framöver. Energifrsk AB Org.nr Telefn: E-pst: kntakt@energifrsk.se Pst: Stckhlm Besök Stckhlm: Olf Palmes gata 31 Besök Malmö: Nrdenskiöldsgatan 6

7 Förslag på infallsvinklar ch förväntat resultat för nya prjekt Följande prjektidéer struktureras ch beskrivs inm ramen för våra fkusmråden ch deras inriktning. Prjektförslagen är framtagna inm tidigare prgram ch utgör stmmen för framtida prjekt där de kpplas med nya angreppssätt, se appendix för exempel. Här beskrivs en bred bild, där prgramstyrelsen kmmer att välja ut de lägst hängande frukterna, d.v.s. samtliga prjektförslag ch tekniker kmmer inte att hinnas med. A1: Samhällsperspektivet Att analysera knsekvenserna av digitaliseringens påverkan på lika scenaribeskrivningarna inklusive kundaspekter för att identifiera knkreta frågeställningar att beakta i frtsatt arbete. Förväntad nytta är att få en fingervisning m vilka pririteringar av åtgärder sm behöver göras. A2: Hållbar utveckling kpplat till nätnytta Att klargöra nätnytta för kund kpplat till intäktsreglering ch tillgänglighet i den digitala vidareutvecklingen av elnätet. Förväntad nytta är att få underlag för att underlätta dialgen med myndigheter ch intresserganisatiner. A3: Incitament att införa sensrer, mlntjänster ch autmatin Att utreda vilka hinder sm finns idag ch föreslå åtgärder för att kunna få ptimal teknisk ch eknmisk försvarbar utbyggnad. Vad krävs för att skapa ett effektivare elnät ch mindre behv av reglerkraft? Hur erhålls eknmiska fördelar? Förväntad nytta är att få åtgärdsförslag för att nå förbättrad leveranskvalitet ch lägre avbrttskstnader. A4: Tariffer, affärsmdeller ch kundincitament Att studera vad digitaliseringsutvecklingen innebär för tariffer ch affärsmdeller samt dess påverkan. Fallstudier är önskvärt för uppföljning, baserat på verklig data. Förväntad nytta är knkreta förslag på nya affärsmdeller ch tariffer. A5: Drift, datainsamling ch riskanalys Att utreda vilka kmmunicerande kmpnenter sm krävs för att kunna erbjuda mer kundnytta. Utreda vilka förändringar i regleringen ch avtal behövs för att kunna vidareutveckla det framtida elnätet. Utreda underhålls- ch säkerhetsbitarna sm följer på implementerbarhet. Förväntad nytta är nya tjänster, ökad prestanda, lägre pex ch ökad kund- ch driftnytta. A6: Rekrytering på sikt Att utreda vilka är de bästa sätten att öka intresset för elnätsfrågr för att säkerställa kmpetensförsörjningen på längre sikt. Förväntad nytta är säkerställd kmpetensförsörjning på lång sikt. B1: Leveranskvalitet ch spänningsbalans Att kartlägga utlösningsvillkr vid inkppling av mikrprduktin ch energilager för att bl.a lösa nätstabilitet. Fallstudier är önskvärt för uppföljning, baserat på verklig data. Förväntad nytta är anpassning av standarder ch lägre kstnader. Bättre underlag för investeringsbeslut vid anslutning av intermittent elprduktin. Energifrsk AB Org.nr Telefn: E-pst: kntakt@energifrsk.se Pst: Stckhlm Besök Stckhlm: Olf Palmes gata 31 Besök Malmö: Nrdenskiöldsgatan 6

8 B2: Självläkande elnät Att utreda ökad samverkan (digital kmmunikatin, last- ch balansstyrning) mellan prduktin ch knsumtin i lkalnätet för att identifiera möjliga strategier för nätutnyttjandet ch därmed säkrare nät. Att utreda eknmisk lönsam utbyggnad av slingnät med snabba brytare. Förväntad nytta är att skapa bättre samverkan mellan prduktin ch belastning. Strategi för ptimalt nätutnyttjande. B3: Svaga elnät med stra varierande belastningar såsm bandrift ch elfrdn Att utreda hur effekttppar ch stra spänningsvarianser kan hanteras för att kunna undvika nödiga investeringar. Förväntad nytta är minskade investeringskstnader vid utbyggnad på grund av minskade effekttppar. B4: Efterfrågeflexibilitet kntrll ch övervakning Att utreda hur infrmatin från kund ch lika delar av elnätet kan hanteras (infrmatinsflöden, mlntjänster, autmatin) för att kunna undvika nödiga investeringar. Förväntad nytta är minskade investeringskstnader vid utbyggnad på grund av minskade effekttppar. B5: Driftcentralen Att utreda hur driftcentralen kan hantera infrmatin, IT-säkerhet, styrning ch autmatin för att kunna kntrllera ch styra elnätssystemet med nya sensrer ch tjänster/prgramvarr. Förväntad nytta är ökad kntrll ch minskade fel ch avbrttstider. B6: Mikrnät Att utreda möjligheten till lkal ptimering vid lika kapacitetsnivåer. Förväntad nytta är nya metder att hantera t.ex sammanlagringsprblem ch minskade investeringskstnader. C1: Sammanlagringsprblematiken i det nya elnätet Att utreda vilka algritmer, principer ch simuleringar sm krävs för lika nätknfiguratiner för att bättre kunna skapa effektivare verktyg för att hantera sammanlagringsprblematiken. Förväntad nytta är minskad investeringskstnad, förbättrad planering inför extremsituatiner. C2: Den fysiska mbyggnaden av elnätet till ett kmmunicerande elnät Att utreda ch ta fram strategiska riktlinjer för framtidens nätbyggnatin både för ny- ch mbyggnad sm baseras på säker digital kmmunikatin för att skapa ökad tillgänglighet. Livslängdsaspekter ch dkumentatin ingår i frågeställningen. Förväntad nytta är ökad tillgänglighet i elnätet. C3: Mer autmatin i elnätet Att utreda hur en framtida digital nätstatinsmdell ska se ut, vad sm krävs av nätstrukturen ch vilken strategi sm kan väljas för realisering. Hur når man en teknisk ch eknmisk väg beaktat IT-säkerhet för att skapa förväntad nytta för både nätblagen ch kunder? Hur kan dkumentatinen effektiviseras genm nya digitaliseringsmöjligheter? Förväntad nytta är förbättrad nätstrategi med högre tillgänglighet till en acceptabel kstnad. C4: Nya generatinens elmätare Att utreda hur elmätarnas nya funktiner sm spänningskvalitet ch stödjande avbrttsanalys samt kmmunicerad infrmatin hanteras på ett ptimalt sätt. Förväntad nytta är ökad livslängd på elnätets kmpnenter ch krtare avbrttstider. Energifrsk AB Org.nr Telefn: E-pst: kntakt@energifrsk.se Pst: Stckhlm Besök Stckhlm: Olf Palmes gata 31 Besök Malmö: Nrdenskiöldsgatan 6

9 Tidsplan Det nya prgrammet Digitalisering ch IT-säkerhet föreslås att starta den 15 ktber 2018 ch avslutas den 31 september Prgrammet delas upp i två etapper mfattande 2+2 år med utvärdering Q för eventuellt kmpletteringar av prgraminnehåll. Ett första knstituerande möte för Prgramstyrelsen förväntas genmföras i ktber Utskick av ffertunderlag från Energifrsk Offertsvar Start (m finansiering erhållits) Knstituerande möte prgramstyrelse Beslut m rdförande Beslut m styrande principer i prgrammet Beslut m priritering enligt föreliggande prjektidéer Beslut m utlysning Prgramstyrelsemöten återkmmande 4-6 ggr årligen Utvärdering av prgrammets innehåll ch inriktning hösten 2020 Genmgång av förlängning våren 2021 ch efterföljande beslut i knsensus m frtsättning till 31 september 2022 Utvärdering av hela prgrammet våren 2021 Avslut av prgrammet Kmmunikatin ch resultatspridning Prgrammet ch dess resultat ska prfileras ch kmmuniceras ffensivt. Speciellt riktade seminarier ch demnstratinsaktiviteter (typiskt presentatin av fallstudier) baserade på genmförda prjekt ska lyftas fram. Samtliga rapprter kmmer att publiceras ch vara ffentliga m inte annat beslutas. Det är aktuellt med artiklar i media sm Tidningen Energi ch Ny Teknik för resultat sm ska få bred spridning. För att resultat ch ny kunskap ska nå ut till prgrammets intressenter planeras regelbundna nyhetsbrev till finansiärerna, förslagsvis tre gånger m året, med infrmatin m status i pågående prjekt, resultat från avslutade prjekt ch infrmatin m seminarier, studiebesök ch wrkshps. Den samlande platsen för all infrmatin m prgrammet är prgramsidan på Energifrsks webbplats där pågående prjekt, rapprter ch annan fakta m prgrammet publiceras. Pågående prjekt ska uppmanas att sprida infrmatin i lika nya media, t.ex. chattfrum eller YuTube presentatiner. Intressenter i prgrammet Energifrsk räknar med ett frtsatt brett intresse hs kunderna med representanter från elnätsföretag, infrastrukturföretag, tillverkningsindustri, myndigheter, knsultföretag, frskningsfnder ch andra intressenter. Detta innebär en bra uppväxling på deltagarnas individuella insatser. Energifrsk AB Org.nr Telefn: E-pst: kntakt@energifrsk.se Pst: Stckhlm Besök Stckhlm: Olf Palmes gata 31 Besök Malmö: Nrdenskiöldsgatan 6

10 Ptentiella utförare i prgrammet Trliga utförare är elnätsföretag, byggare, högsklr, knsultföretag ch andra aktiva ch innvativa företag inm elkraftsmrådet. Prgrammets påverkan på det framtida elnätet Intresset för att öka användning av förnybara energikällr är strt, men det finns samtidigt stra prblem att genmföra dessa förändringar på ett eknmiskt försvarbart ch säkert sätt. Det nya prgrammet Digitalisering ch IT-säkerhet kmmer att belysa dessa prblem ch lägga fram lika lösningsförslag inklusive rekmmendatiner. Er medverkan i prgrammet förstärker den satsning vi gör i Sverige för att hitta möjliga vägar för att använda förnybar energi, samt för att utveckla vårt befintliga elnät till att uppnå en ännu bättre ch effektivare infrastruktur för överföring av elektricitet från prduktin till knsument. Genm prgrammet erbjuds ett strt nätverk, där deltagarna tillsammans kan förverkliga idéer ch gemensamt kan bidra till en bransch sm är red för framtida utmaningar. Referenslista Tidigare prgram har resulterat i ett strt antal prjektresultat. För detaljerad beskrivning, se rapprterna på Energifrsks webbsida. Med vänlig hälsning Energifrsk AB Susanne Olaussn Frskningsmråde Elnät Vindkraft ch Slel Energifrsk AB Org.nr Telefn: E-pst: kntakt@energifrsk.se Pst: Stckhlm Besök Stckhlm: Olf Palmes gata 31 Besök Malmö: Nrdenskiöldsgatan 6

11 Appendix Nya möjliga infallsvinklar för prgrammet Digitalisering ch IT-säkerhet Framtidens elnät / Gemensam visin Det har aldrig varit så rligt att bygga elnät sm nu, ch aldrig heller så svårt. Förståeliga mål behövs ch för att undvika felsatsningar framöver, finns behv av att skapa en gemensam visin. Följande förändringar ch trender påverkar utfrmningen av framtidens elnät: Energiöverenskmmelsen Bygga vad ch när ch till vilken investeringskalkyl Nya marknadsmdeller Resultat av förstärkt transmissin Vilka energilagringsmöjligheter kan användas Efterfrågeflexibilitet Kan elnätsblagen att få systemansvar inklusive knsekvenser Riskaversin Reglering Otydlig lagstiftning kring energilager Nya prissignaler mt kund Otillräcklig tillgång på mätdata för kund Oklarheter kring den elhandlarcentriska mdellen Hur ser visinen ch målen ut för svenska elnätsblag? Framtidens elnät / Primärutrustningsförändringar tar 40 år Närmast akut är att nätblagens investeringar i primärutrustning avser en tidsperid av 40 år, vilket riskerar att blckera möjligheterna till önskade förändringar. Vad behövs krtsiktigt för att för att nätblagen ska investera? Är förnyelse av EBR är ett alternativ? Internet f Things Möjlighet till kppling mellan ett systems lika delar är viktig, eftersm det ger ett kstnadseffektivt sätt att nå fjärrinställningar ch att interagera med kunder, anställda, leverantörer ch affärspartners i realtid. Kstnaden att ansluta sensrer är naturligtvis ett hinder för IT-lösningar, men samtidigt finns efterfrågan ch effektiviseringsmöjligheter. En utmaning är att det finns många lika typer av sensrer, antal prtkll ch språk sm dessa enheter använder, vilket gör det ännu mer kmplext. För att skapa en väl fungerande IT-lösning, krävs kmpetens från bl.a. elteknik, prgramutveckling, radinätverk, lika säkerhetsaspekter, mlnhantering ch webbdesign. Det är en str investering ch risk för företag sm inte har en tydlig bild av hur digitaliseringen kmmer att fungera sm en del av den framtida verksamheten. Prcessen kräver infrmatinsutbyte mellan intressenterna. Vilken infrmatin är relevant i IT-världen? Vilka krav måste stämmas av med andras, för att erhålla en effektiv ch fungerandemdell? Hur kan ett företag känna sig säker att alla typer av data sm kan skapas är kntrllerade? Mlntjänster Fler kmmunicerande kmpnenter kmmer att anslutas till elnätet. Men även lika leverantörers IT-plattfrmar. Dessa plattfrmar ska kunna kmmunicera med varandra. Det framtida elnätet behöver smarta kmpnenter sm kan interagera. Brtsett från elnätet, behövs ett skikt, det sk mjuka nätet, sm är den plattfrm, sm möjliggör interaktinen mellan kmpnenterna. Det mjuka nätet, sm drivs av mlnteknik, ger mervärde för nätägare genm att tillhandahålla mlnbaserade tjänster. Det är analyserna bakm tjänsten sm möjliggör flexibiliteten i det framtida elnätet via autmatisering, AI ch maskininlärning. Maskininlärning kmmer att ptimera elnätet, utan mänskligt ingripande, genm att hantera Energifrsk AB Org.nr Telefn: E-pst: kntakt@energifrsk.se Pst: Stckhlm Besök Stckhlm: Olf Palmes gata 31 Besök Malmö: Nrdenskiöldsgatan 6

12 infrmatin från sensrerna genm mlnet ch sedan balansera distributinen mellan prduktinen ch knsumtin. Vilka rekmmendatiner ska ges till verksamheter sm närma sig en digital transfrmatin för att bli förberedda för ett sådant scenari? Vid flytt till mlnet blir saker enklare när det gäller integratin mellan lika prgramstycken ch lika nder. Hur säkerställs IT-säkerheten för mlntjänsten? Lagring / Ägandefrågan Ta fram underlag för den juridiska aspekten angående vem får äga batterierna. Om lagring betraktas sm en generatr, har det andra knsekvenser än m det anses vara någt sm en elnätperatör kan göra. Frågan är viktig eftersm lagring mfattar teknlgier sm ger fördelar till prducenter ch elnätperatörer. Nu är regleringsfrågan ett av de hinder sm står i vägen för utveckling av mrådet lagring. Elnätsägare får idag bara äga energilager (ellagen kap 3 16) med användningsmrådet att täcka nätförluster eller att tillfälligt ersätta utebliven el vid elavbrtt. Ytterligare fördröjning ska inte behöva ber på att det inte har finns någn gemensam definitin av vad lagring för det elektriska systemet faktiskt är ch att det saknas underlag för hur elnätsägarna ser på saken. Lagring / Värdesättande studie De framtida elnäten behöver öka förmågan att hantera intermittent förnybar energiprduktin. Prgnser visar att fr..m. år 2050 kmmer elbehvet att växa med ca 140% ch 72% av elprduktinen kmmer från förnybara energikällr. Hur kan vi hantera ett scenari med drygt % förnybar elprduktin? Hur ser elnätet ut då? Studera alternativet lagring för att tillhandahålla nödvändiga tjänster för att använda elnät med hög andel förnybara energi. Elnätsblagen behöver en gemensam tydlig bild, exakt var lagring passar. Värdera eknmiskt fördelarna med energilager vid avlastning i elnät, prduktinsptimering, förbättring av elkvalitet, snabb implementering m.m. för lika placeringar i elnätet, ch med avseende på legala strukturer, marknadsmdeller, värdeskapande applikatiner ch tekniklösningar. Lkala energilager, främst anslutet på ett lkalnät, kan innebära en större påverkan på dimensineringen av elnäten. En ökad flexibilitet för att undvika kapacitetsförstärkningar av elnäten behöver relateras till hur str andelen material (kabeldimensinering) är i relatin till ttala investeringen. 1. Kstnaden för batterier kmmer att minska p.g.a. tillverkningseffektivisering ch vlymökningar. Batterilagring under en krtare perid ch sedan skicka ut el är inte eknmiskt lönsamt utan värdering av andra fördelar sm frekvensrespns behövs. 2. Den lagring sm redan finns i systemet är mest i frm av vattenmagasin i pumpkraftverk. Mtivet att bygga ut den pumpade vattenkapaciteten är att kunna sälja el vid höga prisperider. Men det är inte tillräckligt. Den pumpade vattenkapaciteten kmmer att tillhandahålla tilläggstjänster ch frekvensrespns. 3. Pwer-t-gas, med veckvis lagring, används främst vid str andel vindkraft. Gasen kan användas i frdn, i industrin eller för att göra el i termiska anläggningar. 4. Termiskt lager, sm möjliggör säsngslagring av värme ch kyla. När ch hur bör säsngslagring användas för framtida elnätet? Lagring / Dem Utgå från befintliga mikrnätsprjekt, med placering i ett lkalt samt ett reginalt nät. Urbaniseringen ökar belastningen på elnät mkring städer ch glesbygdsnät försörjer färre ch blir därmed dyrare där. Drivkraften kan öka att kppla brt sig från landsbygdsnät. Samtidigt förväntas laster innehålla effekttppar sm resultat av laddning av elbilar. Hur vi kan kapa effekttppar med energilager ch förlänga livslängd på kmpnenter? Verifiera den tekniska ptentialen vilket är ett bra inlägg i debatten kring kmmande lagstiftning m vem sm får äga, d.v.s. Ta fram lastdata (data till elnät ch data på batterier sm ersätter elkablar). Efterfrågestabilitet, balansansvarig, hur stabilisera på elnätet Energifrsk AB Org.nr Telefn: E-pst: kntakt@energifrsk.se Pst: Stckhlm Besök Stckhlm: Olf Palmes gata 31 Besök Malmö: Nrdenskiöldsgatan 6

13 Analysera ch verifiera lönsamhetskriterier, d.v.s. när är det lönsamt att använda batteri för att undvika nätförstärkning Utred sekundära nyttr sm teknisk data för batteriets lager ch styrsystem (frekvensrespns) Utgå från studier sm mdellerat ptential ch nyttr för elnätet (bl.a. Test ch utvärdering av energilager, Elfrskrapprt 2014:58). Dessa scenaribeskrivningar med lika typer av laster ch småskalig prduktin, ska tillämpas. Upplevelse / VR Definiera ett lab sm ska utbilda kmmande generatins elever/ studenter/ driftpersnal/ mntörer/ besiktare. Simulera lika situatiner, sm sedan studenter ch persnal får utöva mment ch öva agerande vid krissituatiner. Användarna har speciella glasögn men ser sina egna händer ch fötter så att det upplevs realistiskt att använda verktyg ch manualer. Upplevelse / AR Augmented Reality är ett möjligt värdeskapande verktyg. Vilka applikatiner med förstärkt verklighet kmmer att ta plats hs elnätsblagen? Vilka är vinsterna? Kan studenter attraheras till branschen på detta sätt? Vilka för- ch nackdelar har alternativa plattfrmar? AR innebär att någn frm av digital infrmatin läggs vanpå en bild av verkligheten. Tekniken kan användas för vitt skilda tillämpningar sm: Plattfrmar AR för mbil, padda, datr ch AR-glasögn AR för marknadsföring ch infrmatin AR för infrmatin ch kunddialg AR för planering, drift, underhåll ch B2B Vilka är utmaningarna, vilka fällr ska man undvika? Vilken affärsnytta, verksamhetsnytta respektive kundnytta finns med AR? Blckkedjan (blckchain) Blckkedja är en distribuerad, decentraliserad ch krypterad kmmunikatinsteknik för säker verifiering av transaktiner baserat på förtrende utan några mellanhänder ch publik delning. Det går att spåra ett fysiskt ch/eller digitalt bjekt till sitt ursprung utan risk för manipulering, d.v.s. det kan betraktas sm en distribuerad ch decentraliserad databas. Alla parter sm är invlverade i transaktinen kan ställas ansvarig för ändringar sm görs i kedjan. Frågan m peer t peer (P2P) finns för tjänster sm erbjuder efterfrågeflexibilitet/lager. Hur ser kncept kring blckkedja ch P2P ut? T.ex. system för effektstyrning samt mikrgrid, slel, elbilsladdning,v2g ch blckkedjr (lkala marknadsplatser). Vid hpkppling av teknikens teretiska möjligheter med den fysiska marknaden, behöver hänsyn tas till juridiska aspekter i det reglerade elnätet. Elkraftmrådet kmmer att förändras med intrduktin av blckkedjeteknik. Hur kan tekniken användas inm mrådet på ett knstruktivt ch säkert sätt? Vilka är de lågt hängande frukterna med elnätsfkus? Blckkedjan /Databas En ökning av förnybar energi innebär krav på flexibilitet av energiprduktin. Analysera hur en databas med blckkedjeinfrmatin kan användas för att hantera elnäten genm att integrera flexibel kapacitet (gängse prduktin, hushållsbatterier, elfrdn) ch på så sätt bidra med lastbalansering Blckchainteknik möjliggör användningen av lkalt distribuerade system över flera reginer t.ex. för att hantera nätverk av slcellsbatterier eller bidra till att minska dippande vindkraftsprduktin när nätkapaciteten är tillräcklig. Kan ett demprjekt testa detta? Energifrsk AB Org.nr Telefn: E-pst: kntakt@energifrsk.se Pst: Stckhlm Besök Stckhlm: Olf Palmes gata 31 Besök Malmö: Nrdenskiöldsgatan 6

14 Mikrnät Mikrgrids har följande frågeställningar sm behöver lösas: Energieffektivisering Lkal marknad för att möjliggöra tester (kncessinsplikt?) Testa nya tekniker (sensrer för att mäta, möjlighet att styra) Micrgridpilt för att testa nytt kncept. Skala upp till ett större mråde (med behv av köpare ch säljare, hur representerar det lkalt? Exempel på frågeställningar: Behövs några lkala förutsättningar? Hur kan efterfrågeflexibilitet hanteras? Finns kundincitament för lastbalansering? Hur ska elprduktinen se ut? Går det att inkludera vindkraft via elnätsförbindelse? Hur ser en mdell för elförbrukningen ut? Kppling till värme ch kyla etc.? Hur ska det gamla elnätet användas ptimalt beaktat nya förutsättningar (sl- ch vindprduktin) Behövs energilager? Hur ska det användas? Energieffektivisering mha micrgrid sm verktyg? (förhindra subptimering) Kunskapsuppbyggnad, test ch senare uppskalning. Affärsmdeller, ansvarsmråden ch regleringsaspekter behöver klargöras för genmförande ch drift av ett mikrgrid, främst rllerna mikrgrid-peratören ch överliggande elnäts för att göra mikrgridet till en integrerad del av framtidens elnätssystem. För mikrgrids är rbusta arkitekturer nödvändiga för att främja systemutveckling, ch lämpliga mdeller för att kunna jämföra med alternativa lösningar. Frågr kring tekniska metder för mikrgridintegratin, fältförsök ch test är intressanta. Energieffektivisering i elnäten En bedömning behövs av energieffektivitetsptentialen för infrastruktur, map överföring, distributin, lasthantering ch driftskmpatibilitet samt anslutning till energiprducerande anläggningar, inklusive åtkmstmöjligheter för mikrenergi generatrer. Knkreta åtgärder ch investeringar behöver identifieras för införandet av kstnadseffektiva förbättringar av energieffektiviteten i nätverksinfrastrukturen. Beskrivning av energieffektivitetsåtgärder för elnät (åtgärder för att minska tekniska förluster) Vilka regulatriska incitament finns det att minska förluster? Vilka energieffektiviseringsåtgärder är effektivast? Vilka energieffektiviseringsåtgärder rekmmenderas? Tillkmmande fördelar? (minskad CAPEX/OPEX, ) Drift / Kstnadseffektiv kmmunikatins- ch kntrllarkitektur för övervaknings- ch kntrllapplikatiner för lågspänningsnät Prsumenter innebär att elnätet används på ett nytt sätt genm att el inte bara färdas i en riktning utan även från knsument tillbaka ut på elnätet. Förutsättningarna förändras därmed eftersm denna prduktin är intermittent ch vid vissa tillfällen kan vara så str att nett flödet i distributinsnätet byter riktning (ELFORSK, Prsumer med Demand-Respnse, makrperspektivet, 2012). Den traditinella elnätstrukturen, tp-dwn, kan inte hantera intermittent inmatning av energi i mellanspännings- eller lågspänningsnät. Operatörerna har svårt att hantera ch övervaka elnätet på det traditinella högspänningsnivån, eftersm den intermittenta prduktinen ftast sker på mellanspännings- ch lågspänningsnäten. Samtidigt kmmer behvet av ett väl fungerande ch sammankpplat elnät bli ännu större. Övervakning ch kntrll av lågspänningsnät har tidigare ignrerats på grund av det enkelriktade flödet. Idag medför integratinen av distribuerade energi resurser i distributinsnätet, sm slel, energilager, elfrdn ch efterfrågeapplikatiner, nya Energifrsk AB Org.nr Telefn: E-pst: kntakt@energifrsk.se Pst: Stckhlm Besök Stckhlm: Olf Palmes gata 31 Besök Malmö: Nrdenskiöldsgatan 6

15 utmaningar. Det histriskt enkelriktade flödet går alltmer i lika riktningar. Detta skifte medför reglerande, eknmiska ch tekniska utmaningar. För att hantera perativa begränsningar, termiska gränser eller spänningsprblem i elnätet behövs en uppdatering av befintlig infrastruktur. Behvet av sensrinstallatin, datainsamling ch kntrll av dessa spänningsnivåer ökar, dvs digitalisering, kmmunikatin ch datahantering. Bakgrund är lagstadgade begränsningar ch effektiv utnyttjande av tillgångarna ur DSO:s perspektiv. Fkusfrågr: ptimal sensrplaceringsknfiguratin för att utföra lågspänningsstatusuppskattning ptimala mätinfrastrukturer för aktiva lågspänningsövervakningsapplikatiner samrdnade kntrllstrategier för att möjliggöra integratin av mikrgridliknande strukturer i distributinsnätet ptimal placering av manöverdn för drift av kntrllstrategierna en multiagentbaserad kntrllösning för självläkning ch feederknfiguratinsapplikatiner, ch en mdell ch simuleringar för att bedöma tillförlitligheten för infrastrukturen sm möjliggör övervaknings- ch kntrll tillämpningar. Utbyggnaden av teknik vid lågspänningsnät liksm driften av nätet kmmer att vara begränsad p.g.a. kstnadsskäl. Nödvändiga kmmunikatins- ch kntrllförbättringslösningarna behöver priritera kstnadseffektivitet före mfattning ch kmplexitet. Dataanalys / Mönsterigenkänning Tidiga varningssignaler ger praktivt underhåll, sm ger minskade avbrttskstnader. En ökning av elnätens effektivitet ger reducerade kstnader för överliggande nät. Mönsterigenkänning ger en nggrannhet på ca 98% enligt tidigare studier. Hur kan vi erhålla eknmisk lönsamhet med dataanalys? Exempel på identifierade prblem är enfasfel, tvåfasfel, tvåfasigt jrdfel, trefasfel, transfrmatrstart. Delningseknmi För att möjliggöra ett hållbart samhälle, kmmer initiativ med nya marknadsplatser där hushåll kan välja vem de vill köpa el ifrån ch välja till vem de vill sälja sin egenprducerade el till. Hur påverkar delningseknmin elnäten? Hur kan delningseknmi underlätta för elnätsägare? IT-säkerhet I det närmaste perspektivet kmmer mänskligt hanterade kntrllsystem att kmpletteras med autmatiserade maskinlärningssystem för nätövervakning. Med införandet av fler sensrer (uppskattningsvis mer än 100 biljner sensrer i alla marknadssegment år 2030), behövs ökningen av datahantering. Hur ska denna vlym hanteras på ett säkert sätt? Detta gemensamma prblem står alla framför ch behvet av en gemensam riskanalys med åtgärdsrekmmendatiner är str. Hårdvara, miljö, mänskligt beteende, mjukvaruaspekter ch datasäkerhetsaspekter behöver ställas mt lika nivåer av inkräktare med lika typer av mtivatin ch angripspunkter. Varje identifierat angreppssätt ska sättas ihp med rekmmenderad försvarsmetd så att vi får en gemensamma riktlinjer hur vi ska reagerar på lika nivåer på prblem med cybersäkerhet. Artificiell intelligens Vi står inför en era av digitalisering. AI är ett brett fält, men mest aktuellt är djupinlärning ch neurala nätverk. Parat med stra datamängder ch bättre prcessrer för beräkning, har AI fått många nya tillämpningar. AI kan användas till analyser, prcesser ch förbättrade användarupplevelser. Det kan ptimera prduktinen ch/eller ge insikter sm leder till nya affärsmdeller. Hur kan AI balansera utbud ch efterfrågan av energi? Hur kmmer dessa tillämpningar hantera IT-säkerhetskrav krav sm NIS-direktivet ch GDPR? Energifrsk AB Org.nr Telefn: E-pst: kntakt@energifrsk.se Pst: Stckhlm Besök Stckhlm: Olf Palmes gata 31 Besök Malmö: Nrdenskiöldsgatan 6

16 Intelligenta appar Intelligenta appar bygger på AI. Applikatinerna kan vara sådana sm funnits förut, men nu blir smartare eller helt nya sm inte varit möjliga utan AI. Tekniken öppnar upp för större ptential för autmatiserade flöden, för att spåra mönster sm kan ge nya beslutsunderlag ch på sikt kan själva analysen autmatiseras. Vilka appar lämpas sig bäst för inm kraftmrådet? Intelligenta saker Intelligenta saker innebär att ett bjekt på egen hand, under en begränsad tid, kan arbeta övervakade för att klara en uppgift, tex. en drönare sm utan mänsklig hjälp undviker ett hinder eller en självkörande bil. En intelligent sak kan ta emt kmmandn dvs autmatiseras. Om bjektet kmmunicerar data, kan autmatinen ptimeras. När intelligenta saker kpplas samman kan de förstärka varandra. Hur ser den juridisk aspekten ut i dessa typprjekt? Drönare Nya regler gäller för drönare från den 1 februari 2018, bl.a. att tillståndskravet från Transprtstyrelsen för drönare upp till 7 kil försvinner ch drönare sm används för speciella verksamheter har särskilda villkr. Drönare är på väg att bli en lagervara med lågt pris ch nya funktiner. Med ny syn på autnma drönare ch att låta drönare arbeta utanför visuell kntakt, blir användningen ännu intressantare. Vart kmmer denna teknik att leda? Vad kan den göra för kraftindustrin? Vilka nya funktiner i drönaren är intressanta? Ibland blir vissa slpaneler uppvärmda, vilket sänker effektiviteten i elprduktinen ch överföring. Kan drönaren ha värmekamera sm diagnstiserar ch tilldelar närmaste peratör? Kan drönare minska kstnad ch tid för underhåll t.ex genm strategisk placering av basstatiner i infrastrukturen för att autmatisera inspektinsuppgifter utan persnal? Digitala tvillingar Digitala tvillingar gör en digital presentatin av ett fysiskt bjekt sm tack vare billiga sensrer ch AI så kan den fysiska ch digitala mdellen interagera med varandra i realtid. När den digitala mdellen i realtid kan avgöra skicket på den fysiska mdellen kan den digitala versinen ckså verkställa förändringar hs sitt fysiska syskn. Detta gäller såväl saker sm system. Hur kan denna teknik användas på ett lönsamt sätt? Kantnätverk Lägre trafik, snabbare beräkningar ch större säkerhet är speciella faktrer med kantnätverk, där infrmatinsbearbetning sker fysiskt nära det egna företaget vid kanten. Detta är intressant p.g.a. att en del IT-infrastruktur fungerar bättre med krta fysiska avstånd. Belys vilka delar av infrastrukturen tjänar på att tillhöra kanten ch vilka delar trivs bättre i mlnet! Knversatinsplattfrmar Knversatinsplattfrmar är t.ex. röstassistenter sm Ggle assist ch Siri. Även kgnitiva assistenter sm Ipsfts Amelia samt alla chattbtar. Gartner spår att redan 2019 kmmer en femtedel av alla interaktiner med smartphne ske via rösten. Hur kan en verksamhet nås via rösten? Ska en sådan tjänst ske via mellanhand eller paketeras in i en egen applikatin? Händelsedriven verksamhetsmdell När AI, IT ch andra tekniker blir vanligare, förändras verksamheten från en statisk till en där saker sker hela tiden. Det kräver en rganisatin sm kan hantera ch agera på händelser. Gartner bedömer att inm tre år kmmer det för 80 % av alla digitala affärslösningar vara bligatriskt att kunna hantera händelser i realtid. Också 80 % av alla nya affärseksystem kmmer att ha ett sådant stöd. Den här mdellen kräver en ny företagskultur där man ser händelsestyrd drift sm någt centralt för verksamheten. Var i en verksamhet initieras en händelsedriven verksamhetsmdell ch hur anammas den på bästa sätt? Energifrsk AB Org.nr Telefn: E-pst: kntakt@energifrsk.se Pst: Stckhlm Besök Stckhlm: Olf Palmes gata 31 Besök Malmö: Nrdenskiöldsgatan 6

17 Leveranssäkerhet ch tillgänglighet Krta avbrtt ch låg elkvalitet kan rsaka stra kstnader i prduktinsbrtfall för prducerande företag, d.v.s. avbrttsfrekvensen är viktigt. Framtidens teknik innebär trligtvis ännu känsligare prcesser ch krav på förbättrad leveranskvalitet kmmer att öka. En framtid med fler elektrifierade frdn kmmer att kräva att människr ska kunna ta sig till sina arbeten eller att varr ska levereras utan hinder p.g.a. elavbrtt. Ökade krav på leveranssäkerhet innebär att avbrtt behöver åtgärdas snabbare, att elnäten vädersäkras ch att elnätsföretagens kstnad till kunderna ökar vid avbrtt. Hur ska leveranssäkerheten ch tillgängligheten ökas? Hur hålls knsekvenserna av avbrtt nere? Hur kan incitament införas i intäktsregleringen för att stimulera utveckling av ch investeringar i nya tekniska lösningar ch nya tjänster? Sammanlänkning av Sveriges elnät med Eurpa Den generella trenden innebär större ch snabbare variatiner i effektflöden till följd av ökad andel vind- ch slel. I ch med detta ökar behvet av reglerkraft kraftigt. Utlandsförbindelserna möjliggör exprt till Eurpa vid höga priser, respektive imprt vid låga priser. Hur ser de samhällseknmiska knsekvenserna ut av imprt av höga elpriser på kntinenten? Hur ska elnätsägare hantera effekttppar ch dalar rsakade av andra länders kapacitetsprblem? Energifrsk AB Org.nr Telefn: E-pst: kntakt@energifrsk.se Pst: Stckhlm Besök Stckhlm: Olf Palmes gata 31 Besök Malmö: Nrdenskiöldsgatan 6