Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Marieskolan med fritidshem

Transkript

1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Marieskolan med fritidshem Läsår 2018/2019 Planen gäller från: Planen gäller till: skolstart Utvärdering och revidering av plan mot diskriminering och kränkningar för läsåret 2018/19 görs Framtagen av Trygghetsteamet på Marieskolan Fastställd av: Ann-Louis Abrahamsson, rektor 1

2 Syfte Marieskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling syftar till att alla elever och all personal ska känna sig trygga och behandlas med respekt på skolan och vid vistelse på fritidshem. Marieskolans verksamhet strävar efter att vara platser dit elever och personal går med glädje och där alla elever ska ha möjlighet att utvecklas optimalt utifrån sina förutsättningar. Målsättning Målsättning för Marieskolan och dess fritidshem är att personal och elever gemensamt skapar en lärmiljö som främjar likabehandling och som förebygger diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Detta görs bl.a. genom: - att alla elever ska känna trygghet, delaktighet och gemenskap med kamrater och personal i skolan - att alla ska känna att de blir respekterade och att har lika värde - att vårdnadshavare engageras i frågor som rör likabehandling Styrdokument Våra styrdokument ställer krav på att verksamheten bedriver ett målinriktat arbete för att motverka, utreda och förebygga diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling samt att upprätta en likabehandlingsplan. De styrdokument som reglerar detta arbete sedan 1 jan 2009 är i första hand följande: Skollagen 6 kap :800 Diskrimineringslagen 3 kap :567 Vem ser till att lagarna följs? DO Diskrimineringsombudsmannen DO är en statlig myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. DO:s vision är ett samhälle där respekten för allas lika värde och rättigheter är en självklarhet. 2

3 BEO- Barn- och elevombudsmannen Riksdagen har utsett ett särskilt barn- och elevombud (BEO) för likabehandling. BEO har till uppgift att hjälpa barn och elever i frågor som gäller diskriminering och annan kränkande behandling. BEO övervakar kapitel 6 (Åtgärder mot kränkande behandling) i skollagen och arbetar tillsammans med Diskriminerings- ombudsmannen (DO). Definition av diskriminering och kränkande behandling Gemensamt för diskriminering och kränkande behandling är att någon eller några kränker principen om alla människors lika värde. Detta kan ta sig olika uttryck och förekomma i alla sammanhang. Kränkningar kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. En kränkning kan äga rum vid enstaka tillfällen eller vara systematisk och återkommande. En viktig utgångspunkt är att den som uppger att han eller hon blivit kränkt, alltid måste tas på allvar. Diskriminering: Diskriminering är när någon i personalen på skolan behandlar en elev sämre än andra elever. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas när en elev missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation. Missgynnandet ska ha koppling till diskrimineringsgrunderna. Med indirekt diskriminering menas att man behandlar alla lika, drar alla över en och samma linje, vilket i praktiken missgynnar någon enligt diskrimineringsgrunderna exempelvis en viss religion. Trakasserier: En behandling som kränker en elevs värdighet och som har koppling till någon diskrimineringsgrund. Trakasserier kan ske både elever emellan och när en vuxen i skolan utsätter en elev. De lagskyddade diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen är: kön könsidentitet eller könsuttryck etnisk tillhörighet religion och annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder 3

4 Annan kränkande behandling: En kränkning av en elevs värdighet som inte har koppling till någon av diskrimineringsgrunderna. Kränkningarna kan vara: - fysiska slag, sparkar eller knuffar - verbala - hot, svordomar, könsord eller öknamn - psykosociala - utfrysning, blickar, ryktesspridning eller att tala illa om någon - kränkningar i texter och bilder - sms, fotografier och på olika sociala medier på nätet Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan person skada eller obehag. Det måste även finnas en viss obalans i styrkeförhållandet, det vill säga att den som blir utsatt har svårt att försvara sig. Mobbning inkluderas i begreppet "Annan kränkande behandling". Främjande och förebyggande arbete Det främjande och förebyggande arbetet är en viktig insats för att skapa trygghet för alla i skolan. All personal ska därför stäva åt att skapa förutsättningar för en miljö på skolan och på fritidshemmet, som kännetecknas av värme, positivitet och engagemang samt fasta gränser mot oacceptabelt beteende. Främjande arbete pågår ständigt i klassrummet. Nedan följer de aktiviteter och som Marieskolan har som metoder för att främja och förebygga diskriminering och kränkningar, på organisations-, grupp- och individnivå. På organisationsnivå Trygghetsteamet informerar om planen mot diskriminering och kränkande behandling i alla klasser Trygghetsteamet har regelbundna träffar Elevhälsoteam (EHT) med regelbundna träffar där rektor, skolsköterska, skolpsykolog, skolkurator och specialpedagoger/lärare ingår Skolan har elevråd med representanter från varje klass som har regelbundna träffar 3-4 ggr/termin Rastvärdar på raster finns vuxna tillgängliga för eleverna (enligt ett på förhand uppgjort schema) Pedagogiska måltider i förskoleklass Föräldramöten där olika aktuella teman tas upp och ges utrymme för föräldrar att diskutera. 4

5 I personalgruppen har vi strukturerade värdegrundsdiskussioner inför skolstart På gruppnivå I klasserna genom t.ex. tydliga klassrumsregler ordningsregeler, klassråd, återkommande samtal kring värdegrundsfrågor, språkbruk, rasism, normer och trivsel och olika gruppövningar för att stärka den enskilde eleven och gemenskapen i gruppen Lektioner med skolkurator (där ansvarig lärare deltar) vid olika tillfällen som ger utrymme för eleverna att reflektera över sitt och andras beteende på nätet och på skolan/fritiden Trygghetsvandring Genom gemensamma Temadagar på hela skolan för att skapa VIkänsla, stärka gemenskapen och fokusera på likabehandlingsfrågor Faddersystem där äldre elever blir förebilder för de yngre Veckans lek Fritidshemmet arbetar med olika planerade teman som gynnar samarbete och gott bemötande mellan elever och mellan elever och vuxna. Skolidrottsförening är öppen för åk 4-6. På individnivå Hälsosamtal med skolsköterskan i F-klass och skolår 4 samt hälsoundersökning i skolår 2 Stödjande samtal med skolkurator vid behov Strukturerad frånvarokontroll och åtgärder enligt frånvarotrappa All personal arbetar för ett gott samarbete mellan hem och skola Vid misstanke om att en elev far illa har all personal i verksamheterna anmälningsplikt till sociala myndigheter. Vid misstanke tar personalen kontakt med rektorn i första hand och med skolkuratorn vid behov. Alla personal i verksamheterna har ett gemensamt ansvar att arbeta för elevernas trygghet. På Marieskolan finns en trygghetsteamet som utreder, föreslår och vidtar åtgärder mot trakasserier och annan kränkande behandling. Rektorn är ytterst ansvarig för skolans främjande och förebyggande arbete. 5

6 Arbete med att upptäcka, utreda och åtgärda kränkande behandling Konflikt mellan elev och elev: Hur kan kränkande behandling upptäckas i skolan? genom skolpersonalens iakttagelser genom information från berörd elev genom information från annan elev genom information från vårdnadshavare med hjälp av elevenkäter; Elevernas trivsel och arbetsmiljö i skolan åk 3-6 och Fritidshemsenkäten som är kommunövergripande samt en elevenkät utformad för Marieskolans f-2 elever gällande deras skolvardag. Ärendegång vid kränkning och andra likabehandlingsärenden Vid misstanke om kränkande behandling/mobbing följer skolan följande rutin för att utreda och åtgärda: 1. I enlighet med 6 kap 10 skollagen ska den som får kännedom om att en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling anmäla detta till rektor innan dagens slut. Detta görs på bifogad blankett Händelserapport. 2. Anmälan ska inte föregås av någon värdering av den inträffade händelsen. All personal är skyldig att anmäla. 3. Om eleven inte upplever sig kränkt, men om händelsen är en typisk kränkning enl. skollagen skall detta ändå anmälas. 4. Den personal som sett eller hört någon elev blivit utsatt, pratar med båda parter i anslutning till det som skett. Samma personal ansvarar för att de inblandades vårdnadshavare får kännedom om händelsen och att ärendet anmäls till rektor. Den kan i överenskommelse med klasslärare låta denna ta kontakten med vårdnadshavarna. 5. Anser personalen att händelsen är utredd skall den ändå anmälas till rektor, dock kan man skriva att händelsen är utredd på blanketten och när och hur uppföljning planeras. 6. När anmälan är gjord hos rektor bedömer denna tillsammans med personalen i Elevhälsoteamet vilka ärenden som skall gå vidare till trygghetsteamet. 7. De som inte går till trygghetsteamet ska antingen arkiveras eller återges till de ansvariga för uppföljning. 8. I de fall rektor bedömer att det rör sig om kränkningsärende skall denna använda Eslöv kommuns blankett Anmälan till huvudman. 9. I vissa enskilda fall behövs kartläggning göras kring elevens situation och då skall de personer som finns i elevens vardag informeras om detta och dokumentera det som sker runt eleven. 6

7 Trygghetsteamet åtgärder vid diskriminering, kränkning och mobbing: 1. Två personer ur Trygghetsteamet kallar till sig den utsatte eleven och samtalar kring händelsen som är anledningen till händelserapporten. Samtalet styrs av en frågemanual. Dokumentation görs i frågeformuläret. 2. Samma personer ur Trygghetsteamet kallar till sig den/de som uppgetts vara inblandade i kränkningen. Man samtalar enligt samma rutin som med den utsatte och samtalet dokumenteras på samma sätt. 3. I de fall där den/de som utsatt, erkänner och är ångerfulla ska ett möte mellan eleverna ske. Där skall den som utsatt, be om ursäkt och den utsatte ta emot ursäkten. En person från trygghetsteamet ansvarar för det mötet mellan eleverna. Kränkningar elev-personal och personal-elev Om en elev känner sig kränkt av någon vuxen på skolan vänder sig hen eller hens vårdnadshavare till rektorn eller annan personal. Rektorn eller av denne utsedd person, vidtar utredning. Om en personal känner sig kränkt av någon elev på skolan vänder sig hen till rektorn. Rektorn vidtar utredning enligt kommunens riktlinjer. Kränkning/mobbning bland vuxna Den som anser sig utsatt för kränkning/mobbning har ansvar för att genast ta kontakt med sin närmaste chef. Den som ser att någon blir kränkt har ett ansvar att reagera på det inträffade. Kvalitetssäkring av planen mot diskriminering och kränkande behandling - (förankring, uppföljning och utvärdering) All personal inom skola och fritidshem, skall känna till och aktivt arbeta för att planen mot diskriminering och kränkande behandling följs. Planen mot diskriminering och kränkande behandling utvärderas och revideras ansvar rektor/ Trygghetsteamet med hjälp av EHTskolans elevhälsoteam Enkäten som görs kommunövergripande i åk 3-6 analyseras och ligger till grund för revideringen av planen mot diskriminering och kränkningar. Vårdnadshavare och elever är delaktiga i revideringen av planen mot diskriminering och kränkande behandling genom Klassråd, Elevråd och Skolråd Trygghetsteamet: Tomas Håkansson, Leonida Kembro, Tini Kjellin, Jörn Retzlaff, Ulf Westerberg Ann-Louise Abrahamsson, rektor. 7