LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN PROGRAMRAPPORT FÖR FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Transkript

1 LÄRARUTBILDNINGSNÄMNDEN PROGRAMRAPPORT FÖR FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

2 Sammanfattning Programmets huvudsakliga styrkor och problemområden Beskriv vad som utgör programmets tre huvudsakliga styrkor A- Ordinarie studiegång B- Studiegång för personer med yrkeserfarenhet Beskriv vad som utgör programmets tre huvudsakliga problemområden samt ge förslag på hur dessa kan hanteras. A- Ordinarie studiegång B- Studiegång för personer med yrkeserfarenhet Sammanfattning Programmets huvudsakliga styrkor och problemområden Styrkor: Programmets styrkor när det gäller båda den ordinarie studiegång och studiegång för studenter med yrkeserfarenhet är det sätt på vilket programmet är sammanhållet. Det är en tydlig struktur i programmet genom studiegången. Även sättet som olika ämnesområden är sammankopplade genom programmets kurser är en styrka, ämnen som matematikdidaktik, språk och kommunikation, lek, lärande och omsorg. En styrka vid den ordinarie studiegången är övningsförskoleprojektet. Efter en projekttid på två år rapporterar båda studenter och VFU-kurslärare om hur projektets arbete har bidragit till en starkare koppling mellan teori och praktik. För studenter med yrkeserfarenhet är deras erfarenheter en potentiell styrka i arbetet med utbildningens HFU-kurser. Studenterna ges möjlighet att arbeta med olika ämnesfrågor samtidigt som de gör sitt arbete i förskolan. Ett av programmets strategiska områden är estetiska lärprocesser. Det arbete som lagts ned på denna strategi har blivit en styrka för programmet, något som båda studenter och lärare lyfter i utvärderingar. Arbetet har bestått i dels att fördjupa arbetet inom kurser, dels att tillse sammanhang/kontinuitet mellan kurser. Ytterligare en styrka i förskollärarprogrammet, båda när det gäller ordinarie studiegång och studiegång för studenter med yrkeserfarenhet, är genomströmning och studentprestationer. De flesta av programmets studenter läser programmet enligt studiegång. Det är få avhopp från programmet och studenterna presterar bra. Efter ordinarie examination ligger resultaten i de flesta kurser på runt 25 % underkänd, 50 % godkänd och 25 % väl godkänd. Problemområden: När det gäller den ordinära studiegången är programmets kurser på avancerad nivå en utmaning. En utmaning som båda handlar om kursen i sig och relationen mellan programmets grundnivå och avancerade nivå. 2 (16)

3 I dagsläget läser programmets studenter kurser motsvarande 30 hp på avancerad nivå. Studenterna kan välja 2 kurser av 6 möjliga. Studenterna läser dessa 2 kurser parallellt och på halvfart över 7 terminer. Studenterna uppfattar det som svårt att läsa två kurser parallellt. Dessutom uppfattar de det som tufft att göra två examinationer samtidigt. Alternativt kunde studenterna gjort sin första kurs och därefter den andra. Nackdelen med en sådan lösning är att valfriheten mellan kurser blir mindre för studenterna. En annan utmaning är att skapa en bättre progression mellan kurser på grundnivå och avancerad nivå. Detta för att tydliggöra skillnaden mellan dessa två nivåer för studenterna. Under läsåret har flera tillfällen av plagiat förekommit bland programmets studenter. Detta hanteras av den kursansvariga institution, och då på olika sätt. Det är en utmaning för programmet att etablera en gemensam rutin för alla programmets kurser i förhållande till hur plagiat hanteras. När det gäller utbildningen för studenter med yrkeserfarenhet, är utmaningen fortfarande hur programmets kurser på ett bättre sätt kan ta till vara studenternas erfarenhet. Hur detta hanteras varierar mellan kurserna. Enligt GU:s pedagogiska idéprogram skulle just studenternas yrkeserfarenhet vara en mycket bra utgångspunkt för utbildningen. En annan utmaning är hur kurserna planeras och genomförs. Studenterna läser programmet på 75 % över 8 terminer. En dag per vecka är studenterna inne på campus mellan På dessa dagar läggs föreläsningar, seminarier och workshops. Utmaningen är att hitta former för planering av utbildningen också för veckans övriga dagar. Ett exempel är hur digitala media kan bli ett stöd för studenternas utbildning utanför campus. Enligt programrådet ligger det här stora möjligheter, till exempel i ett samarbete mellan programmets kursansvariga institutioner och PIL-enheten. 3 (16)

4 DEL 1 Kursuppföljning 1.1 Kursrapporter Beskriv och analysera innehållet i kursrapporterna avseende: Studenternas bedömning av programmets kurser under året. Lärarnas kommentarer till kurserna i sin helhet (i förekommande fall redogör även för LLU:s kommentarer). Förslag på kursutveckling. Redogör för olika kurstyper t ex UK, VFU, ämnes-/ämnesområdeskurser, examensarbete. Redogör för eventuella skillnader mellan A- Ordinarie studiegång respektive B- Studiegång för personer med yrkeserfarenhet. Underlag: Kursrapporter från kurser som getts under läsåret 2015/16. Ange hur många kursrapporter beskrivningen ovan utgår ifrån samt hur många kursrapporter som inte inkommit till programrådet Sammanställning av kursrapporter för förskolepedagogiska kurser Antal inkomna kursrapporter för förskolepedagogiska kurser till programrådet: HT-15 6 av 11: kurser på grundnivå, 2 av6 kurser på avancerad nivå, 4 av 11: kurser på grundnivå för yrkesverksamma studenter samt Utbildningen för yrkesversamma studenter har inte börjad med kurser på avancerad nivå. Dessa startar VT-17. Antal inkomna kursrapporter för förskolepedagogiska kurser till programrådet: VT-16 7 av 11: kurser på grundnivå, 2 av 6 kurser på avancerad nivå, 6 av 11: kurser på grundnivå för yrkesverksamma studenter Utbildningen för yrkesversamma studenter har inte börjad med kurser på avancerad nivå. Dessa startar VT-17. Studenternas bedömning av programmets kurser under året I kursvärderingar framkommer att studenter, även för detta läsår, övergripande verkar vara nöjda med kurserna och de upplever dem som relevanta, professionsanknutna med avseende på innehåll och genomförande, kurslitteratur och organisation. Kursvärderingarna visar även på att lärare genomgående upplevs som engagerade, inspirerande och kunniga. Nedan presenteras studentperspektiv utifrån vissa teman som uppmärksammas i kursvärderingarna: Kursernas innehåll Föreläsningar upplevs oftast som bra, relevanta och intresseveckande. Några studenter upplever att föreläsningar är en repetition av kurslitteraturen. Att inte föreläsningar är obligatoriska beskrivs av flera studenter som ett dilemma då de studenter som deltagit vid seminarier, diskussioner och i grupparbeten har annan förståelse. Seminarier upplevs oftast som bra och ses som ett tillfälle att diskutera, men synpunkter framkommer även på 4 (16)

5 olikheter mellan seminarielärare och seminariets innehåll. Grupparbeten är något som flera studenter upplever som onödiga. Andra studenter anger att det är viktigt att få diskutera i grupp och ser positivt på att kursledningen ger utrymmer för detta. Synpunkter och kritik framkommer framför allt angående innehåll, struktur och problematik i arbetsklimat. Inslag (workshops och gestaltning osv.) från HDK och HSM upplevs som inspirerande, lustfyllda och önskas vid fler tillfällen. Studenterna önskar fler sätt att examineras på än hemtentamen, även om salstentamen upplevs som stressande för vissa. Instruktioner till flera examinationer upplevs dock som otydliga. Bra med streamade föreläsningar. Oftast anses kurslitteraturen som relevant i ganska/mycket hög grad men i vissa kurser behandlas inte all litteratur, varken vid seminarier eller föreläsningar. Studenternas egna prestationer Studenterna skattar sina prestationer och krav för godkänd kurs till i ganska hög/ mycket hög grad. Arbetsbelastningen i kurserna anges till ca 40 timmar i veckan. Studenterna anger också att kurserna knyter till yrkesutövningen. Dock anses att det sociala klimatet i vissa projektgrupper kunde varit bättre och irritation uppstår då några studenter inte bidrar till gruppens kunnande. Organisation Några studenter har synpunkter på schema och att det var några dagar med få inslag och sedan flera föreläsningar samma dag. Andra anger att kursinnehållet är mer utspritt och dagar med eget arbete är färre. Annars anges att GUL fungerar bra och att det är lätt att hitta information på kursens domän i GUL. Kursguider upplevs som en hjälp att förstå och planera studierna. Lärarnas kommentarer till kurserna i sin helhet Innehåll i lärares kommentarer skiljer sig mellan kurser för heltidsstudenter respektive yrkesverksamma. Därför behandlas utsagor för sistnämnda kategori efter det som följer nedan. Bland signifikanta teman som framkommer i kurser för heltidsstudenter märks att kurser upplevs vara välfungerande, att närvaro/frånvaro/obligatorium är en fråga som fortfarande behandlas i lärarlagen, att IKT/digitala verktyg är ett bland ämnena i kursrapporter om än i ringa omfattning, att arbete med akademiskt skrivande kommenteras samt slutligen bemanningsfrågan som ett dilemma. Beträffande temat välfungerande verksamhet förekommer flera uttryck som att kursen flyter på, rullar på, är välfungerande. Märkbart många utsagor finns om välfungerande kurser sett till kursstruktur och innehåll samt att genomförande enligt lärare är väl inarbetade och etablerade. Vidare pekar utsagor på upplevt sammanhang, att kurser är sammanhängande liksom att samarbete med olika institutioner förefaller gott. Sett till studentperspektiv pekar lärare på att allt fler når lärandemål och att studenter upplever kurser som roliga, motiverande och matnyttiga. Näst mest omfattande kommentarer i kursrapporterna gäller närvaro. Detta sker antingen genom utsagor i positiva ordalag efter infört obligatorium (avseende introduktionsseminarium, kursintroduktion samt seminarier) alternativ i negativ mening. Detta avser föreläsningar samt även att studenter finns som har satt i system att närvara endast när detta anges som obligatoriskt. Angående IKT/digitala plattformar förekommer kommentarer om detta i tre kursrapporter och handlar främst om att och hur GUL integreras i kurser samt streaming av föreläsningar. Akademiskt skrivande är vidare ett urskiljbart tema där dels önskan uttrycks om att öka/förtydliga instruktioner, dels utsagor finns om att genomförda ansträngningar har gett resultat. Slutligen framkommer bemanningsfrågan som tema inom vilket utsagor ger uttryck för dilemman genom förändringar i lärarlaget och att det därigenom 5 (16)

6 är svårt att upprätthålla kontinuitet. Detta upplevs som ett problem. Teman som framkommer bland kurser för yrkesverksamma är delvis välfungerande kurser, studenters motivation, relationen studier-yrkesverksamhet, relation praktik-teori och kursens organisation. Flera rapporter pekar på att kurser förefaller fungera väl, upplevs givande för både lärare och studenter. Beträffande temat motivation och närvaro är flera utsagor entydiga, att lärare erfar att studenterna är engagerade, nyfikna och intresserade samt i hög utsträckning närvarande [sic]. I temat studier-yrkesverksamhet framkommer behov av kursers koppling till såväl professionserfarenhet som den pågående yrkesutövningen. Bland dilemman avseende relationen praktik-teori pekar lärare på behov av att fördjupa teoretiska perspektiv då fokus gärna hamnar på praktisk verksamhet. En angelägen fråga förefaller vara hur lärare kan bidra till fördjupat lärande, till ökad teoretisk kunskap och reflektion kring praktiken. Angående kursens organisation förefaller det faktum att omfattande kursinnehåll anpassat till heltidsstudier ska komprimeras till en enda kursdag. Bland dilemman nämns att kursinnehåll måste väljas bort, att tid till reflektion saknas samt att omfattningen av litteratur kan vara för stor. Förslag på kursutveckling Utsagor om förslag på kursutveckling omfattar flera aspekter. Dessa går att tematisera enligt följande: ramar för kursen, ämnesinnehåll, läraktiviteter, kursens organisation, samverkan, etik, relation grundnivå och avancerad nivå samt kurs för yrkesverksamma studenter. Den ordning vilken temana presenteras i nedan speglar den frekvens som de förekommer i kursrapporterna. Ramar för kursen i termer av revidering av kursplan och litteraturlista samt översyn av examinationsuppgifter och bedömning är de mest frekventa temana. Därefter följer förändring/utveckling som relaterar till ämnesinnehåll varpå ökning av uppmärksamhet på flerspråkighet, interkulturell förståelse och intersektionella perspektiv. Detta omfattar kurser där dessa perspektiv är särskilt relevanta. Ytterligare, om än inte specifikt kopplad till explicit ämne/kurs, uppges hållbarhets- samt likabehandlingsperspektiv vara föremål för kursutveckling. Sett till förekomst i kursrapporter följer därefter uppmärksamhet på läraktiviteter/undervisningsformer. Bland utvecklingsområden nämns företrädesvis arbete med ökad samstämmighet mellan läraktiviteter samt införande av fler digitala moment. Ytterligare nämns utveckling/förändring av seminarieverksamhet liksom explicita, aktiviteter som ökning av handledning samt laborering med grupper-tvärgrupper som angelägna. Angående frekvens/förekomst i utsagorna följer utveckling som rör kursers organisation varpå översyn schema, kursguide, ökat krav på närvaro (obligatorium) är framträdande. Vidare pekar rapporter på utökning av kontinuitet av lärarmedverkan och samarbete inom kollegiet som utvecklingsområden. Ytterligare tema omfattar samverkan, att utöka detta mellan parallella kurser och institutioner men även med civilsamhället. Ytterligare dimension inom detta tema är samverkan mellan kurser på grundnivå respektive avancerad nivå. Här nämns intention att fördjupa ämnesinnehåll mellan de två nivåerna. Slutligen, för kurser för yrkesverksamma studenter, framträder två teman varav ett rör kursens organisation. Exempel är anpassning av både kursinnehåll och kursguide för denna studentkategori. Det andra temat rör anknytning till professionen och där översyn och utveckling av integration mellan yrkesverksamhet och studier nämns. Sammanställning av kursrapporter för programmets kärnkurser Antal inkomna kursrapporter för kärnkurser till programrådet: HT-15 7 av 8: kurser på grundnivå, 2 av 5: kurser på grundnivå för yrkesverksamma studenter samt Utbildningen för yrkesverksamma studenter läser utbildningens två sista kärnkurser (LÖK70G 6 (16)

7 och LÖK80G) under HT-16. Studenterna är validerade för utbildningens första kärnkurs (LÖK10G) Antal inkomna kursrapporter för kärnkurser till programrådet: VT-16 7 av 8: kurser på grundnivå, 2 av 5: kurser på grundnivå för yrkesverksamma studenter Utbildningen för yrkesverksamma studenter läser utbildningens två sista kärnkurser (LÖK70G och LÖK80G) under HT-16. Kursutveckling: Kursutveckling har bedrivits under året både när det gäller ramar (kursplaneändringar i LÖK10G, LÖK60G, LÖK70G) samt inom redan befintliga ramar. Ett tema har varit att utveckla kursernas röda tråd både inom kurserna och mellan systerkurserna på grund- och avancerad nivå. Detta har skett genom ett utvecklat stöd både för lärare och studenter. För att öka likvärdighet i bland annat bedömning har flera kurser nu lärarguider, bedömningsmatriser och flera kurslärarmöten under pågående kurs. En försvårande omständighet för det helhetsskapande arbetet är att seminarieledare ofta byts ut och nya tillkommer. Till stöd för studenter kan nämnas att en kurs använder Open office där studenter kan diskutera litteratur med sin lärare innan litteraturseminarier, en annan använder Flipped education som undervisningsmetod, inspelade föreläsningar, och andra föreläsningar/ws/ikt i akademiskt skrivande. Studenternas bedömning av programmets kurser under året. Lärarnas kommentarer till kurserna i sin helhet (i förekommande fall redogörs även för LLU:s kommentarer). Förslag på kursutveckling. Studenternas kommentarer till kärnkurserna i sin helhet: På kärnkurserna på grundnivå finns många kommentarer om att kurserna upplevs som välstrukturerade, intressanta, lärorika och med engagerade föreläsare men också att de upplevs som (för) breda med många begrepp och teorier ( röriga och svåra ) som inte självklart kan kopplas till förskolan. På motsvarande Y-kurser finns inte den kritiken, vilket möjligen kan bero på att studenterna själva gör kopplingarna p.g.a sin erfarenhet av yrkesrollen. På avancerad nivå bedömer många studenter kurserna som både intressanta och meningsfulla. Ett återkommande studenttema i flera kurser handlar om seminarierna som i vissa kurser upplevs som flummiga/vaga och i andra, att krav på aktiv närvaro inte upprätthålls. Lärarnas kommentarer till kurserna i sin helhet: Lärares och studenters kommentarer om kurserna stämmer ofta överens. Lärare uttrycker sin uppskattning över att kurserna mer och mer finner sin form vad gäller struktur, riktlinjer, bedömning och tydlighet kring förväntningar på studenterna och över de stödformer som kursledare kontinuerligt utvecklar för att öka likvärdigheten inom kurserna. Även lärarna, på flera kurser, frågar sig om fokus bör läggas på färre aspekter i kursinnehåll för att underlätta för studenternas upplevelser av sammanhang och mening. Lärare uttrycker att några av kurserna saknar kurslitteratur med bättre relevans för förskolan och i en kurs har samtal med författare inletts. Ett bekymmer ur kursledningsperspektiv är att kurslärare behöver tid för att sätta sig in i kursernas innehåll och kontext vilket försvåras av brist på tid och kontinuitet i lärarlag. Ett annat bekymmer är att många studenter väljer bort de aktiviteter som inte skrivs fram som 7 (16)

8 obligatoriska, vilket både seminariediskussioner och tentamensuppgifter påverkas negativt av. Förslag på kursutveckling: Stärka de innehållsliga banden mellan systerkurserna på grund och avancerad nivå. Se över och om möjligt reducera/rama om kursinnehåll på grundnivå för att minska upplevelser av rörighet och brist på hanterbarhet och mening. Utveckla användning av IKT i fler kärnämneskurser. Se över flera kursers seminarieformer (krav på aktivitet/obligatorium) och innehåll. Sammanställning av kursrapporter för verksamhetsförlagda kurser Antal inkomna kursrapporter för verksamhetsförlagda kurser till programrådet: HT-15 4 av 4 kurser Studenter som läser utbildningen för yrkesversamma studenter (FÖRY) är validerad för utbildningens tre första VFU kursen. Den fjärde VUFU kursen (LÖVU40) läser studenterna under HT16. Antal inkomna kursrapporter för verksamhetsförlagda kurser till programrådet: VT-15 4 av 4 kurser Studenter som läser utbildningen för yrkesversamma studenter (FÖRY) är validerad för utbildningens tre första VFU kursen. Den fjärde VUFU kursen (LÖVU40) läser studenterna under HT16. Förskollärarstudenters kunskaper om IT och lärande I förskollärarprogrammets VFU-kurser sker undervisningen både i fysiska rum samt genom aktiviteter som äger rum i ett virtuellt rum, lärplattformen GUL. Utifrån en genomtänkt pedagogik som främst utgår från studentcenterat lärande integreras de digitala resurserna i studenternas digitala loggböcker i GUL. Loggboken används för bearbetning av erfarenheter i VFU, reflektioner över observationer och kursuppgifter. Loggboken är även ett viktigt verktyg för studenten att integrera teori och praktik och därmed kunna visa, redan under planeringsstadiet av sina uppgifter, att förskolan vilar på vetenskap och beprövad erfarenhet. VFU-läraren ger respons på alla tre loggboksinläggen. Loggboken kan endast läsas av studenten själv samt av VFU-läraren och kursledaren. Dessutom finns det följande kursmål i alla VFU-kurser: Digitalt presentera erfarenheter från VFU-perioden. Detta görs under slutexaminationen i alla VFU-kurser. I VFU-kurs två finns dessutom följande kursmål: Tillämpa digitala verktyg på ett pedagogiskt relevant sätt i det tematiska arbetet. I VFU-kurs tre finns dessutom följande kursmål: Tillämpa digitala verktyg på ett pedagogiskt relevant sätt i den pedagogiska dokumentationen. I VFU-kurs fyra finns dessutom följande kursmål: Tillämpa digitala verktyg i verksamheten på ett för det valda dilemmat relevant sätt. Studentcentrerat lärande i förskollärarprogrammet VFU-kurserna erbjuder forum för interaktion, diskussion, intellektuella utmaningar samt stöd och kontinuerlig återkoppling från LLU och VFU-lärare genom hela kurserna. Undervisningsoch examinationsformer stimulerar till aktivitet och självreflektion med hänsyn till utbildningens mål och studenternas förutsättningar för lärande under hela kurserna. 8 (16)

9 Studenterna har en aktiv roll genom att de skriver i sina loggböcker och de får då respons och formativ bedömning varje vecka av sin VFU-lärare. Kunskapen formas på så sätt i samspel mellan lärare och studenter i loggböcker men även under praxisseminaret och den slutliga examinationen. Genom att VFU-kurslärarna gör studenter uppmärksamma på att de måste vara aktiva under hela kursen samt det delade ansvar som lärare och studenter har för lärprocessen har studenters lärande förbättrats. Förskollärarprogrammets styrkor En av förskollärarprogrammets styrkor är att innehållet i VFU-kurser och HFU kurser integreras mer och mer genom ett nära samarbete mellan kursledarna i respektive kurser som tog sin början under hösten 15 och fortsatt mycket intensivt under våren16. Detta har resulterat i reviderade integrerade kursplaner i hela programmet. Det har även resulterat i att t.ex. föreläser kursledare i HFU-kurser på kursintroduktionen i alla VFU-kurser och knyter på så sätt ihop både innehåll och uppgifter både bakåt och framåt i utbildningen. Vidare så är uppgifterna i VFU-kurser en fortsättning på innehåll i HFU-kurser och studenterna skall grunda argumentation i VFU-kursernas uppgifter utifrån HFU-kursernas litteratur. Ytterligare en styrka i programmet är att samverkan mellan förskolor och lärosäte i dag sker kontinuerligt och innehållsligt fördjupat. LLU skapar nätverk tillsammans med VFU-läraren från universitetet och koordinatorn som placerar studenterna. Nätverken, som i vart och ett av de 20 övningsförskoleområdena i varje kurs består av 6-15 LLU, 6-15 studenter, en VFUlärare och en koordinator träffas ett flertal gånger under varje kurs. Nätverket samverkar före, under och efter varje kurs runt kursens innehåll och handledning mot kursens lärandemål samt enskilt runt varje students bedömning. Nätverken hålls så långt möjligt intakta genom varje students alla fyra verksamhetsförlagda kurser. Detta gör att studentens progression kan följas och understödjas genom hela utbildningen eftersom LLU och VFU-läraren i normalfallet följer studenterna genom utbildningens fyra VFU-kurser. Från att vi 2014 inte hade några samverkansytor genomförs nu 160 nätverksmöten varje år före kurser och ytterligare 160 utvärderings- och bedömningsmöten efter varje kurs där även varje enskild students prestationer diskuteras och värderas av LLU och VFU-lärare tillsammans. Dessutom hålls ett enskilt trepartssamtal på förskolan som leds tillsammans av LLU och VFU-handledaren med varje student i varje kurs. En tredje styrka i programmet är hög kvalitet på handledningen i VFU-kurserna. Alla LLU har i dag utsetts enligt framskrivna kriterier och fått tydliga villkor av sin förskolechef och dessutom genomgått handledarutbildning i dag har ca 50 % genomgått handledarutbildningen på 7,5 HP all kommer att ha gått utbildningen VT19. De ovan nämnda nätverksmötena blir även de en del i LLU:s fortbildning. Studenternas bedömning av programmets kurser under året En övervägande del av de svarande studenterna är nöjda med sina VFU-kurser i utbildningen och studenterna uttrycker att kursernas upplägg i sin helhet gett dem möjlighet att uppnå kursmålen samt att examinationen prövat om de nått lärandemålen. Flertalet studenter lyfter betydelsen av återkoppling från kurslärare och LLU. Respons från kurslärare i loggbok upplevs som mycket givande, studenterna framhåller önskemål om respons på samtliga loggböcker. En stor andel studenter uppger att de lägger mer än 40/h vecka för att genomföra VFUkurserna. Studenter har i alla kursutvärderingar framfört synpunkter på att VFU-kursernas examinationstext i slutet av kurserna är betungande och upprepar den kunskap som redan visats genom loggböcker. Kursledningen rekommenderar studenterna att vara aktiva i verksamheten 6h/dag samt ägna 2/h per dag åt reflektion och kursuppgifter. Det är också skillnad på hur studenterna bedömer kurser och sin arbetsinsats beroende på var i utbildningen de befinner sig. I första VFU-kursen uppger studenter att innehållet har upplevts som intressant och relaterar väl till de två tidigare HFU-kurserna. I slutet av utbildningen, under 9 (16)

10 tredje och fjärde VFU-kursen, kommentrerar studenterna att kurserna utmanat dem att formulera och reflektera över egna pedagogiska ställningstaganden samt att praktisera förvärvade kunskaper. Studenterna ger överlag uttryck för att deras LLU varit mycket engagerade, insatta i kursuppgifter och har kunnat handleda studenterna på ett relevant sätt. Lärarnas kommentarer till kurserna i sin helhet Kurslärarlaget anser att kursens olika uppgifter har utvecklat studenternas kunskaper och färdigheter mot lärandemålen i kurserna. VFU-kurslärare och kursledning menar att respons i studenters individuella loggböcker är mycket viktigt för att fortlöpande ge formativ respons under kursernas gång då studenterna befinner sig på VFU ute i verksamheten. Kurslärare lyfter vikten av ett nära samarbete med LLU och betydelsen av de nätverksträffar tillsammans med LLU och koordinatorer inför kursstart som genomförts i LÖVU11, LÖVU20 och LÖVU30 (på grund av att dessa kurser ingår i försöksverksamhet med övningsförskoleområden som startade HT2014). Under läsåret har kurslärare och LLU vid nätverksträffar fördjupat sig i handledning mot lärandemålen samt bedömning av studentens prestationer under VFU. Nätverksträffar genomförs för att säkra kvalitén på studentens VFU samt öka rättsäkerheten vid bedömning och betygssättning. Praxisseminarium mitt i kursen ger studenterna möjlighet att under kursen diskutera sina erfarenheter och få spegling på dem i relation till lärandemålen med kurskamrater, kurslärare och i vissa fall LLU. Detta har underlättat studenternas förståelse för komplexiteten i förskollärarens arbete. Kurslärare uttrycker att tiden vid examination ibland upplevs som något kort så studenterna vid detta tillfälle uppmanas att diskutera och reflektera över sina egna och kurskamraters erfarenheter från VFU. LLU:s kommentarer till kurserna i sin helhet LLU ser sitt uppdrag som förtydligt i och med det nära och kontinuerliga samarbetet med VFU-kurslärare och koordinator. Vid utvärdering som genomförs med LLU vid varje kursavslut framgår att LLU upplever att de är väl insatta i kursens lärandemål och genomförande. Dock upplever en del LLU en viss osäkerhet kring de underlag för kurslärarens bedömning som lämnas in i slutet av kursen. Förslag på kursutveckling Under läsåret 2015/16 genomfördes en större revidering av samtliga VFU-kursers kursplaner. Därmed förändrades också kursernas upplägg och genomförande. Detta innebär att studenter från och med HT16, efter önskemål i tidigare utvärderingar, får respons från kurslärare på samtliga loggböcker i kurserna. Ytterligare en förändring är att examinationstexten nu består av en sammanställning av kursens loggböcker. Detta tillsammans med kontinuerlig respons hoppas kursledningen kommer att innebära att studenterna upplever en mindre arbetsbelastning i slutet av kursen. I och med dessa förändringar tillämpar VFU-kurserna sen HT16 i samband med nya kursplaner löpande examination som utgörs av kontinuerlig bedömning av prestationer på VFU-förskolan, kontinuerligt bedömning av loggboksskrivande, besök i verksamheten inbegripet självvärdering och trepartssamtal med LLU, obligatoriskt praxisseminarium samt muntlig och skriftlig presentation utifrån VFU-erfarenheter. I arbetet med utformandet av de nya kursmålen har fokus varit på att tydliggöra progressionen i VFU-kurserna. Detta innebär till exempel att i de tidiga kursernas kursplaner ligger fler mål under Kunskap och förståelse men mot slutet av studentens förskollärarutbildning förskjuts tyngdpunkten mot Färdighet och förmåga och Värderingsförmåga och förhållningssätt. Utifrån kurslärares synpunkter på att studenterna behöver mer tid för diskussion i VFUkurserna är numer kursernas praxisseminarium obligatorielagda samt har ett fast innehåll som planeras av kursledningen. Första delen av varje praxisseminarium har olika teman kan handla om t.ex. de sju diskrimineringsgrunderna eller barns jämlika förutsättningar till lärande 10 (16)

11 och utveckling, andra delen är en dialog kring kursen lärandemål och vad de innebär för studenterna i deras respektive verksamheter. I nätverksträffar mellan kurslärare och LLU ser vi utvecklingspotential att framöver vidare diskutera bedömning av studenters prestationer utifrån kursernas nya lärandemål. Vi ser även arbete med att informera arbetslag om vad det innebär att ta emot en student som ett vidare utvecklingsområde. Del 2 Programuppföljning 2.1 Mål och innehåll Beskriv de förbättringsåtgärder som har vidtagits för att bättre säkerställa måluppfyllelse sedan föregående års programuppföljning. Beskriv och analysera studenternas synpunkter gällande examensmålen i programmet och relatera till innehållet i examensmålsmatrisen. Beskriv ett examensmål som programrådet bedömer är i särskilt behov av utveckling i programmet samt preliminära planer för hur denna utveckling ska genomföras. Diskutera eventuella skillnader gällande mål och innehåll för A- Ordinarie studiegång respektive B- Studiegång för personer med yrkeserfarenhet. Underlag: Examensmålsmatriser som tillhandahålls av LUN. Resultat från programutvärderingar avseende programmets examensmål. I och med att programrapportens punkt 2.1 och 2.2 delvis överlappar varandra kommer det finnas punkter under 2.1 som redovisas ytterligare under punkt 2.2 För att bättre säkerställa måluppfyllese i programmet under läsåret , har programrådet i samarbete med de kursansvariga institutionerna dels arbetat med revidering av kursplaner, och dels arbetat med programmets examensarbete. Detta för att bidra till bättre kvalitet i programmets examensarbete. Arbetet bestod i att planera och genomföra tre samlingar för programmets handledare och examinatorer. Enligt programrådet har också revidering av programmets utbildningsplan och studiegång varit av betydelse för att säkerställa programmets måluppfyllelse. 11 (16)

12 I programmets examensmål finns det ett examensmål som programrådet bedömer är i särskilt behov av utveckling. Det är målet om att visa förmåga att förebygga och motverka diskriminering och kränkande behandling av barn. Enligt programrådet finns målet som innehåll i flera av programmets kurser. Till exempel i kurser där begrepp som sociala relationer, inkludering och exkludering bearbetas. Samtidig är det svårt att hitta lärandemål i programmets kurser som på ett konkret och direkt sätt fokuserar diskriminering och kränkande behandling av barn. Programrådet påbörjade ett arbete under VT-16 med syfte att utveckla en policy för likabehandling i förskollärarprogrammet. Enligt programrådet är detta en god ingång för att ytterligare fördjupa studenternas kunskap om diskriminering och kränkande behandling samt förmågan till att motverka detta i förskollärarutbildningen. 2.2 Studenternas bedömning Beskriv och analysera studenternas synpunkter på programmet avseende: Programmets styrkor och svagheter. Utvecklingsmöjligheter. Diskutera eventuella skillnader för A- Ordinarie studiegång respektive B- Studiegång för personer med yrkeserfarenhet. Underlag: Programutvärderingar samt studentdialoger. Programrådet redoviser här hur studenterna bedömer programmet. Huvudvikten i redovisningen ligger på den ordinarie studiegången då studiegången för studenter med yrkeserfarenhet ännu inte har gjort någon programutvärdering. För dessa studenter är det studentdialoger som läggs till grund för redovisningen. När det gäller programmets styrkor kommenterar studenterna både olika kursers innehåll och form. Enligt studenterna har programmet sin styrka i områden som: Lek och lärande samt språk och kommunikation VFU-periodernas innehåll Kurser som omfattar estetiska uttrycksformer/estetiska lärprocesser Kurser gällande vetenskapsteori Enligt studenterna beror styrkan i programmets olika kurser på vilka lärare som arbetar i kursen. Studenterna tar också upp programmets olika arbetsformer så som föreläsningar, seminarier, workshops, samt programmets kurslitteratur som styrkor inom programmet. Det finns också studenter som lyfter programmets lärandeprocesser som en styrka. Något som formuleras som: Styrkor är att man har fått lära sig så otroligt mycket! Jag gillade det verkligen! Studenterna är också i sin bedömning konkreta på varför de bedömer olika undervisningsformer som en styrka. Till exempel när de om seminariet uttalar: Seminarier där man utvecklat sin förmåga att diskuter och prata om pedagogik och förskolan. Överlag bedömer studenterna att programmet i hög grad eller mycket hög grad i sin helhet har gett möjlighet till att uppnå programmets examensmål. Studenternas bedömning av programmets svagheter och vad som bör utvecklas: Det är särskilt två lärandeområden studenterna bedömer bör utvecklas. Dessa är arbete med digitala verktyg i verksamheten samt specialpedagogik. Programrådet har redan initierat ett samarbete mellan specialpedagogiska institutionen och institutionen för sociologi och arbetsvetenskap i syfte att arbeta fram en bättre koppling mellan teman sociala relationer, inkludering och exkludering. Detta är områden som studenterna i sin bedömning av förskollärarprogrammet också efterlyser. När det gäller arbete med digitala verktyg i 12 (16)

13 verksamheten tar programrådet upp detta under en egen punkt i denna rapport. Studenterna anser också att det bör arbetas fram en bättre sammanhållning mellan kurserna, samt kurser på mer än 7,5 hp. Studenterna anser vidare att kursernas dokument bör utvecklas och förtydligas, samt att kursledare kan framstå på ett mera tydligt sätt och att kursens lärare bör bli bättre på att ge respons till studenterna. Slutligen bedömer studenterna att programmets kurser på avancerad nivå måste utvecklas. Studenterna har svårt att se sammanhangen mellan kurser på grund och avancerad nivå. Enligt programrådet sammanfaller det som studenterna anser bör utvecklas, och de områden som det har arbetats med under läsåret vid de kursansvariga institutionerna. 2.3 Resultat/avhopp/genomströmning Analysera det underlag om resultat, avhopp och genomströmning som tillhandahålls av LUN: Vilken är programrådets bedömning av styrkor respektive problemområden gällande genomströmning i programmet? Om det finns problem med genomströmning, vilka orsaker till problemen kan identifieras? T ex problem i programmets konstruktion, studiegång, studietakt, undervisningens utformning etc. Vilka lösningar föreslås för att hantera eventuella problem? Vilka åtgärder har vidtagits för att åtgärda problem med genomströmning/avhopp utifrån tidigare programrapporter? Vilket resultat har åtgärderna fått? Kommentera studenternas betygsfördelning på kurserna. Framträder mönster eller avvikelser i resultaten i jämförelser mellan kurser? Vilka frågor väcker det? Diskutera eventuella skillnader för A- Ordinarie studiegång respektive B- Studiegång för personer med yrkeserfarenhet. Underlag: Sammanställning över antal registreringar, avhopp mm som tillhandahålls av LUN. Det innehåll i sammanställningen som bäst belyser styrkor och problemområden gällande genomströmning i programmet ska inkluderas i programrapporten. Enligt programrådet är det en styrka för programrådet att genomströmningen är relativt god. När det gäller utbildningen för studenter med yrkeserfarenhet var det vid VT14 15 studenter som sökt studieuppehåll. I övrigt har det inte varit några avhopp samt ett till två avhopp per antagningstermin. Utbildningen startade VT14. Detta skiljer sig från situationen vid den ordinarie utbildningen. På utbildningen för yrkesverksamma har studenterna mera erfarenhet från förskolans verksamhet. De har arbetat som barnsköterare eller outbildade medarbetare i förskolan. Vid en punkt bestämmer de sig för att utbilda sig till förskollärare. Detta är en viktig faktor för deras motivation till att läsa till förskollärare. Våra studenter på ordinarie utbildning är oftare yngre, och ofta i en annan livssituation än våra studenter med yrkeserfarenhet. När det gäller den ordinarie utbildningen är det en markant ökning av avhopp och studieuppehåll från och med antagning VT13. Det var denna termin programmet hade en ökning i antal antagna studenter från 150 till 250. När det gäller avhopp hade programmet en topp VT13 och VT14 där 38 studenter gjorde avhopp. Samlat sätt har programmet från HT-15 och fram till HT-16 haft runt 10 till 20 avhopp. Mellan 40 till 60 studenter per antagningstermin gör studieuppehåll. Som tidigare rapporterats i programrapport ( ) är det relativt lugnt med hänsyn till avhopp och studieuppehåll fram till termin 3. Studieuppehåll i programmet orsakas oftast av föräldraledighet. Det finns också studenter som hoppar av eller tar studieuppehåll då de uppfattar studierna för krävande eller upplever att de behöver en paus i sina studier. Dessutom 13 (16)

14 finns det studenter som ändrar sig vad gäller utbildningsval, och det finns studenter som först vill arbeta mera i verksamheten för på så sätt få en bättre erfarenhetsgrund för att kunna genomföra sina studier. I och med att programrådet så långt inte har ansett situationen som oroväckande, har rådet inte hellre beslutat om någon åtgärd kring detta. Däremot bevakar givetvis programrådet denna fråga. Studenterna presterar relativt bra i programmets kurser. Överlag ligger prestationerna på runt 25 % underkänd, 50 % godkänd och 25 % väl godkänd. Det finns en viss skillnad mellan kurserna, men då mer avseende studenternas bedömning av hur lätt eller svårt det var att tillägna sig kursens lärandemål. DEL 3 Programutveckling 3.1 Utvecklingsarbete läsåret 15/16 Hur har programrådet arbetat med utveckling av de problemområden som identifierades i föregående års programrapport? Hur har programrådet arbetat med övrig programutveckling för programmet under året? Beskriv åtgärder och resultat, gärna i punktform för A- Ordinarie studiegång respektive B- Studiegång för personer med yrkeserfarenhet. Underlag: Föregående års programrapporter Studenterna önskar mer alternativa sätt att examineras på: Programrådet har under läsåret begärt information från programmets kurser och konkluderar med att programmet i huvudsak använder hemtentor som examinationsform. Under läsåret har antal salstentor gått från en till tre. Programrådet vill fortsätta detta arbete, men är givetvis beroende av att de kursansvariga institutionerna tar tag i dessa utvecklingsuppgifter. Innehållet i utbildningen och de korta kurserna ses inte som en helhet: Under läsåret har 22 av programmets 26 kurser genomgått en kursplanrevidering. Detta för att säkerställa den enskilda kursen och relationen/progressionen mellan programmens kurser. Vidare är programmets utbildningsplan och studiegång reviderad. Detta bland annat också för att säkerställa en helhet och logik mellan kursens program. Studenterna kritiserar utbildningen för att inte använda samma litteratur i flera kurser: I samband med kursplanrevideringar är också kurslitteratur granskad både med hänsyn till litteraturens kvalité och till studentperspektivet. Under läsåret har programrådet verkat för att kurser i större grad än hittills byggs upp kring kursens dokument så som kursplan, litteraturlista och kursguide, för att på så sätt bli mindre beroende av vilka lärare som arbetar i kursen vilket tidigare, enligt kursrapporter, till del har varit ett problem. I tillägg till läsårets arbete med kursens dokument har också vetenskapligt ansvariga för programmets matematikdidaktiska kurser, för lek, lärande- och omsorgskurser och för språk och kommunikationskurser utsetts. Studenter med yrkeserfarenhet efterlyser att programmets kurser i större grad tar tillvara studenternas yrkeserfarenhet. I nuläget arbetar programrådet med frågan om hur FÖRY kan utvecklas för att ge bättre stöd till studenterna medelst ett studiestöd som tar tillvara studenternas yrkeserfarenheter samt hur dessa kan kopplas till kursens innehåll. En annan utmaning för programmet är att utveckla form och innehåll i de avslutande kurserna 14 (16)

15 i termin 7 på avancerad nivå. Detta arbete kvarstår. 3.2 Inventering och utvecklingsplan: LUN:s mål för lärarstudenters kunskaper om IT och lärande Beskriv var i programmet som innehållsområden kring studenters kunskaper om IT och lärande finns representerade och hur undervisning och examination är utformad i programmet avseende studenters förmåga att: Kunna möta och förstå barns och elevers digitaliserade vardag. Kunna utveckla barns och elevers medie- och informationskunnighet. Kunna använda IT i en förskole-/skolpraktik. Känna till och förhålla sig till ämnenas digitalisering. Beskriv programrådets utvecklingsplan för att säkerställa att målen ovan nås fram till Diskutera eventuella skillnader gällande för A- Ordinarie studiegång respektive B- Studiegång för personer med yrkeserfarenhet. Underlag: Resultat från inventering av IT och lärande samt LUN:s beslutade mål för lärarstudenters kunskaper om IT och lärande I förskollärarprogrammet finns tre övergripande områden när det gäller programmets satsning på IKT och digital kompetens: Individperspektivet: att studenten genom sin utbildning skall tillägna sig en grundläggande användarkompetens. Undervisningsperspektivet: Detta är ett tema i programmets första kurs om barns språk och kommunikation. I denna kurs är ett av kunskapsmålen att studenten skall kunna ge en översikt över hur förskollärare kan använda sig av bilderböcker, digitala medier och andra kulturprodukter för barn som didaktiska verktyg i den pedagogiska verksamheten. Programmets kurs om specialpedagogik omfattar arbete med digitaliserade kommunikativa redskap för barn i behov av stöd. Omvärldsperspektivet: Detta är ett tema på programmets termin 7 i kursen hållbar utveckling och globala perspektiv. I denna kurs är ett av färdighetsmålen att studenten skall kunna tillämpa digitala verktyg för att synliggöra hur dessa kan främja utveckling i pedagogisk verksamhet när hållbar utveckling och globala perspektiv utgör innehåll. Programrådet har dagsläget inte utvecklat någon utvecklingsplan för att säkerställa att målen om lärarstudenters kunskap om IKT och lärande nås fram till Studentcentrerat lärande Beskriv programrådets arbete för att skapa förutsättningar för studentcentrerat lärande. Dokumenten Policy för pedagogisk utveckling och Pedagogiskt idéprogram vid Göteborgs universitet kan utgöra stöd för denna beskrivning. Se särskilt de delar som behandlar undervisning och utbildning som stödjer studenternas lärande och studentansvar på sidorna 10 och 16 i idéprogrammet. Ge också förslag på prioriterade åtgärder för att ytterligare stärka studentcentrerat lärande i programmet. Diskutera eventuella skillnader för A- Ordinarie studiegång respektive B- Studiegång för personer med yrkeserfarenhet. Underlag: Göteborgs universitets pedagogiska policy och pedagogiska idéprogram. I förskollärarprogrammet arbetas det med olika infallsvinklar för ett studentcentrerat lärande. I programrådet startade VT16 ett arbete med att formulera en policy för likabehandling i förskollärarprogrammet. Det är ett nära samarbete mellan flera av programmets kurser och biblioteket. Programmet har också under läsåret varit med i ett pilotprojekt med syfte att 15 (16)

16 utveckla digitala verktyg till stöd för studenternas arbete med akademisk skrivande. När det gäller den rådande undervisningstraditionen i förskollärarprogrammet är det fortfarande föreläsningarna som har ett stort fokus. Samtidigt finns flera kurser som företrädesvis omfattar workshoparbete. Detta gäller särskilt i kurser där estetiska lärprocesser står i förgrunden. Inspelade både poddar och föreläsningar är ytterligare exempel på former för undervisningen. Därtill har programrådet under läsåret arbetat med att utveckla kursernas seminarier och workshops. Detta har skett med syfte att tillämpa ett vetenskapligt och konstnärligt perspektiv på undervisningen. 3.4 Övrigt av vikt om programmet och programrådets arbete 16 (16)