UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN PROGRAMRAPPORT FÖR FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

Transkript

1 UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN PROGRAMRAPPORT FÖR FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Programmets huvudsakliga styrkor och problemområden... 3 DEL 1 Kursuppföljning Kursrapporter... 7 Sammanställning av kursrapporter för förskolepedagogiska kurser på grundnivå... 7 Sammanställning av kursrapporter för förskolepedagogiska kurser på avancerad nivå Sammanställning av kursrapporter för programmets kärnkurser Sammanställning av kursrapporter för verksamhetsförlagda kurser DEL 2 Programuppföljning Mål och innehåll Studenternas bedömning Studenternas bedömning kring programmets styrkor och svagheter Resultat/avhopp/genomströmning DEL 3 Programutveckling Utvecklingsarbete läsåret 16/ Inventering och utvecklingsplan: LUN:s mål för kunskaper om IT och lärande Studentcentrerat lärande Övrigt av vikt om programmet och programrådets arbete

3 Sammanfattning Programmets huvudsakliga styrkor och problemområden Beskriv vad som utgör programmets tre huvudsakliga styrkor A- Ordinarie studiegång B- Studiegång för personer med yrkeserfarenhet Beskriv vad som utgör programmets tre huvudsakliga problemområden samt ge förslag på hur dessa kan hanteras. A- Ordinarie studiegång B- Studiegång för personer med yrkeserfarenhet Sammanfattning Programmets huvudsakliga styrkor och problemområden Förskollärarprogrammet vid Göteborgs universitet är en professionsutbildning som ger kunskaper och färdigheter för yrket som förskollärare. Utbildningen tar sin utgångspunkt i aktuell och relevant forskning i nära samspel med beprövad yrkeserfarenhet. Utbildningen är tydligt förankrad i förskolans uppdrag. Efter genomgånget program ska studenten ha de kunskaper och förmågor som krävs för att självständigt ta ansvar för förskolans pedagogiska verksamhet och för förskolebarns rätt till omsorg, välbefinnande, utveckling och lärande. Utbildningen omfattar tre olika men relaterade områden och innehåller kurser på såväl grundnivå som på avancerad nivå: utbildningsvetenskaplig kärna (60 hp), ämnesstudier inom det fo rskolepedagogiska området (120 hp), varav ett självständigt arbete (examensarbete) om 15 hp, samt verksamhetsförlagd utbildning (30 hp). Förskollärarprogrammet utvecklas kontinuerligt. I föreliggande programrapport ges flera exempel på förbättringar som skett under läsåret Denna utveckling blir synlig i såväl studenternas som lärarnas utsagor vilket är positivt. Samtidigt finns det alltid utvecklingsområden i en utbildning där högskoleförlagd undervisning (hfu) och verksamhetsförlagd utbildning (vfu) på ett integrerat sätt ska influera och influeras av varandra. Utvecklingen av en utbildning kan vara av olika karaktär; så distinkt att förändringar kan åtgärdas tämligen enkelt och omgående. Utveckling kan också vara utmanande i betydelsen att det fordrar tid för att få till stånd en förändring. Det kan också handla om sådana ombildningar som är så utmanande att de kräver såväl tid som ny kunskap för att hitta vägar till förändring som leder till förbättring. Syftet med programrapporten är att visa hur förskollärarprogrammet utvecklats under året med förankring i förra årets utvärdering, samt med ett framåtsyftande perspektiv identifiera styrkor och problemområden. Rapporten visar följaktligen det som gjorts, det som är under förändring, samt ger förslag på utveckling i syfte att förbättra programmet ytterligare. Programrapporten utgör en del av förskollärarprogrammets organisering för kvalitetssäkring. Andra delar är kursledarlag, kursledarmöten och 3

4 kompetensutveckling. Kontinuerligt anordnas gemensamma programdagar för kursledare och studierektorer inom hela programmet, där främst progression och integration mellan kurser och ämnen bearbetas. Vidare ges ett antal öppna seminarieserier för lärare, studenter samt verksamma inom förskolans verksamhet. Under läsåret har dessa haft fokus på migration och förskola. Kollegiet för didaktik och barns lärande (IPKL) har också erbjudit ett antal föreläsningar med relevans för förskolläraryrket. Sammanfattningsvis visar årets genomgång av student- och läraryttranden att förskollärar-programmet i hög grad bidrar till fördjupad kunskapsutveckling med en tydlig progression genom hela utbildningen mot en utvecklad yrkesroll. Studenterna anser att flertalet kurser är relevanta, professionsanknutna, välorganiserade och intressanta samt har ett fokus som tar deras erfarenheter i beaktande. Andelen studenter som är nöjda med utbildningen och vill rekommendera förskollärarprogrammet vid Göteborgs universitet till någon annan person, har under året ökat. Programmets tre huvudsakliga styrkor Programmets tre huvudsakliga styrkor omfattas av 1) kontinuerlig kursutveckling, 2) lärarkompetens samt 3) utveckling av examinationsformer på grund- och avancerad nivå. 1. Kontinuerlig kursutveckling och att programmet i ökande grad ger studenterna möjligheter att nå examensmålen Studenterna värderar lärarnas insatser på kurserna som av god kvalitet i betydelsen att lärarna genomgående upplevs som erfarna, kompetenta och inspirerande. Likaså värderas strukturen på kurserna som välorganiserade. Studenterna anser att de i flera av de valbara kurserna under termin 7 får en fördjupning av innehåll de mött tidigare i utbildningen och anger att det märks att kurserna är på avancerad nivå. Websända föreläsningar och workshops är uppskattade former. Innehållet i undervisningen bidrar till att studenterna bedömer att de kan nå kursmålen. En procentuell ökning av måluppfyllelse blir tydliga i områden som: - förskole- och ämnesdidaktik, - den metodik som krävs för undervisning och lärande inom det förskolepedagogiska området och inom de ämnesområden som utbildningen avser samt yrkesutövningen, - ett vetenskapligt förhållningssätt i relation till yrkesrollen, - att visa fördjupad kunskap om barns kommunikation och språkutveckling, - att visa kunskap om grundläggande läs, skriv och matematikinlärning, - att visa kunskap om praktiska och estetiska läroprocesser, - integrering mellan VFU och andra kurser inom programmet. I kurser för inriktning mot yrkesverksamma (FÖRY) framkommer att kontinuerlig kursutveckling sker och att kursinnehåll ofta faller väl ut i relation till studenternas erfarenhet av verksamhet i förskolan. 2. Lärarkompetens Lärarna som arbetar på förskollärarprogrammet har kunskap och kompetens för att programmet ska bidra med såväl bred kunskap, där olika forskningstraditioner ger en komplex bild av förskolläraryrket, som fördjupat innehåll där specifika innehållsområden studeras. Kopplingen teori och praktik är tydlig. Lärarnas stöttning i 4

5 form av feedback och feed forward framhålls som en av styrkorna i programmet. Medverkande lärare är överlag nöjda med sina insatser i de olika kurserna. 3. Utveckling av examinationsformer på grund- och avancerad nivå Arbetet med varierande examinationsformer är ett område som kontinuerligt behöver utvärderas, där kursansvariga institutioner tillsammans diskuterar formerna och ser helheten i programmet. Under läsåret 14/15 hade programmet i huvudsak hemtentamen som examinationsform. Till läsåret 15/16 utökades antalet salstentamen från en till tre och under VT17 har antalet varit fem stycken inom hela programmet. Utöver detta tillkommer en matematisk-praktisk-estetisk uppgift på grundnivå samt att det i en valbar kurs på avancerad nivå genomförs individuellt muntlig examination. I tidigare rapporter uttrycker studenterna att de önskar fler alternativa sätt att examineras på. Studenterna värderar salstentamen som dels positivt då det ställer andra krav än hemtentamen och andra former, dels som negativt då tentamensformen medfört en viss oro hos studenterna. Programmets tre huvudsakliga problemområden Programmets problemområden omfattas av 1) Samband mellan kurser, 2) Visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten, 3) Närvaro. 1) Samband mellan kurser Ett starkare fokus på innehållet i kurserna genom att tydligare definiera innehållsliga aspekter/ämnen kan bidra till att splittringen mellan kurser minskas och hur innehållet i de olika kurserna relateras till helheten i programmet tydliggörs. Över lag betonas betydelsen av tydligare koppling mellan teori och praktik, samt en tydligare samsyn mellan berörda fakulteter. Sambandet mellan kurserna LÖK80G och LÖXA1G behöver problematiseras och diskuteras av programrådet samt med studierektor och kursledare för nämnda kurser. Här ska även LÖK50G kopplas in och delta i kursutvecklingsarbetet. En översyn av kurser på avancerad nivå är angelägen för att tydliggöra hur avancerad nivå tolkas och förstås av kursledare, hur det kommer till uttryck i undervisning, samt att en samstämmighet utvecklas. Utvärderingen visar att det finns vissa brister i förkunskaper för studenter och därmed är det svårt att nå den fördjupning som eftersträvas. 2) Visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten Ett område som skiljer ut sig är bedo mningen av måluppfyllelse kring visa förmåga att säkert och kritiskt använda digitala verktyg i den pedagogiska verksamheten och att beakta betydelsen av olika mediers och digitala miljöers roll för denna. Hur arbetet med att utveckla användning av digitala verktyg i kärnkurser har genomförts framgår inte av kursvärderingarna trots att detta har varit ett av LUN:s samt av programrådet framskrivet utvecklingsområde. 3) Närvaro och stress 5

6 Förskollärarprogrammet har en lång seminarietradition och den nuvarande utbildningen har rötter i denna undervisnings- och bildningstradition. Seminarier är en del av akademins viktigaste former för kunskapstillväxt. Det akademiska seminariet bygger på att alla deltagare har läst de aktuella texterna noggrant och kritiskt har förberett kommentarer och synpunkter. Seminarier kräver alltså närvaro och ett aktivt deltagande. Trots att det i utvärderingarna uttrycks att seminarieformen bidrar till en god struktur för att kunna läsa in litteratur i en ordning som underlättar för att ta sig an innehållet i kurserna, uppmärksammar såväl lärare som studenter problemet med det ojämna antalet studenter på vissa moment i kurserna. Det finns svårigheter att få studenter att delta i icke-obligatoriska moment som till exempel seminarier, i undervisningen. Det låga deltagandet kan ses som ett problem framför allt i relation till att studenter efterfrågar fler undervisningsmoment samt fler obligatoriska moment och lärarledd undervisning. Det är stor variation i olika gruppers engagemang både i relation till föreläsningar och grad av aktivitet i seminarier. Studenter uttrycker själva att det blir möjligt att kunna genomföra programmet som helhet, genom att endast närvara vid de obligatoriska momenten och reflekterar kring vad det innebär för den färdiga förskollärarens kunskaper och kompetenser i praktiskt arbete. Ett övergripande utvecklingsområde handlar som den tidspress och arbetsbelastning som studenterna formulerar, framför allt inom programmets VFU kurser. Studenterna ger uttryck för svårigheter att hinna med kursuppgifter och samtidigt arbeta med ledarskap och reflektera kring de erfarenheter de får genom VFU. Även kurslärare och LLU uppger att studenterna är tidspressade. 6

7 DEL 1 Kursuppföljning 1.1 Kursrapporter Beskriv och analysera innehållet i kursrapporterna avseende: Studenternas bedömning av programmets kurser under året. Lärarnas kommentarer till kurserna i sin helhet (i förekommande fall redogör även för LLU:s kommentarer). Förslag på kursutveckling. Redogör för olika kurstyper t ex UK, VFU, ämnes-/ämnesområdeskurser, examensarbete. Redogör för eventuella skillnader mellan A- Ordinarie studiegång respektive B- Studiegång för personer med yrkeserfarenhet. Underlag: Kursrapporter från kurser som getts under läsåret 2016/17. Ange hur många kursrapporter beskrivningen ovan utgår ifrån samt hur många kursrapporter som inte inkommit till programrådet Sammanställning av kursrapporter för förskolepedagogiska kurser på grundnivå Antal inkomna kursrapporter för förskolepedagogiska kurser på grundnivå till programrådet: HT av 11 förskolepedagogiska (FÖRS) kurser på grundnivå (inkl LÖXA1G) 5 av 8 förskolepedagogiska (FÖRY) kurser på grundnivå (inkl LÖXA1GY) för yrkesverksamma studenter. VT-17 8 av 11 förskolepedagogiska kurser på grundnivå (inkl LÖXA1G) 4 av 8: förskolepedagogiska kurser på grundnivå (inkl LÖXA1GY) för yrkesverksamma studenter. Studenternas bedömning av programmets förskolepedagogiska kurser under året Sammantaget visar kursvärderingarna att studenterna uppfattar kurserna inom de förskolepedagogiska kurserna (LÖFÖ) som relevanta, professionsanknutna, välorganiserade och intressanta, samt med ett fokus som tar deras erfarenheter i beaktande. Studenterna värderar lärarnas insatser på kurserna som av god kvalitet i betydelsen att lärarna genomgående upplevs som engagerade, inspirerande och kunniga. Strukturen på kurserna bedöms som välorganiserade. Websända föreläsningar och workshops är uppskattade former. Innehållet undervisningen bidrar till att studenterna upplever att de kan nå kursmålen. Litteraturen i kurserna beskrivs som givande. Utvärderingen visar att föreläsningar och seminarierna uppskattades och framför allt betonas att de utvecklat kunskap om lekens betydelse i förskolan. Kurserna bedöms ha en nära koppling till det blivande yrkesvalet. Vad det gäller kursernas olika innehåll framkommer att både studenter och 7

8 verksamma lärare inom kursen LÖFÖ20 (HT16) upplever kursen som stressig och komprimerad då ett stort ämnesområde ska behandlas under en kort tidsperiod. Det saknas lärare med specialkompetens vilket kan påverka stressnivån hos lärarna. Ett problem som uppmärksammas är att det är låg närvaro på icke obligatoriska moment i undervisningen. I LÖFÖ30 har lek fått större plats, både som innehåll i kursen och i examinationsuppgiften vilket har gjort det möjligt för studenterna att fördjupa sin kunskap om lek jämfört med tidigare. Lärarna påpekar att det har varit viss obalans i schemat med flera föreläsningar, litteraturinläsning och seminarier i början och mer skrivtid i slutet. I LÖFÖ35 har kursplanen reviderats under vårterminen 2016 med resultatet att innehåll som omsorg har förstärkts i undervisningen samt att mer litteratur som fokuserar de yngsta barnen har tillkommit. Examinationsuppgiften som tidigare har skrivits i par har ersatts med en salstentamen. När det gäller organisation av kursers innehåll uppfattas de ge tid och möjlighet att reflektera kring litteratur och examensuppgift. Studenterna beskriver att det är positivt när en och samma seminarielärare följer seminariegruppen under hela kursen. En variation mellan former för seminarieundervisning bidrar till att kurserna upplevs som intressanta och intresseväckande. Kunskap om lek framhålls som positivt inför den första VFU-kursen, samt att LÖFÖ30 bidrar till ny förståelse för hur drama och sång kan användas i förskolan. LÖFÖ40 värderas som en kurs som ger fördjupade kunskaper kring samverkansfrågor i förskolan. Studenterna beskriver att de fått möta många föreläsare med olika perspektiv på innehållet i kurserna, vilket de ser som fördelaktig och med hög relevans utifrån ett professionsperspektiv. Kursernas innehåll har uppfattats som sammanhållet och behandlats utifrån såväl praktiska som teoretiska perspektiv. Den muntliga utvärderingen med kursledning, studeranderepresentanter och studierektor uppskattades. LÖFÖ35 beskrivs av studenterna som krävande. Ett tydligare fokus mot de yngsta barnen, samband mellan teoretiska perspektiv och praktiska moment samt en starkare koppling till kursmålen efterfrågas i kursen. Här nämns fler seminarier som en lösning, då seminarierna upplevs som moment där studenterna ges tid och stöttning av lärarna för att arbeta med, diskutera och fördjupa sin förståelse för respektive kurs centrala begrepp. I flera kurser nämns just stöttning från lärarna som betydelsefulla moment, framför allt vid seminarierna, att lärarna svarar på PIM och mail samt att i god tid få gå igenom examinationsuppgifter. Salstentamen beskrivs som både positivt och negativt. Negativ i bemärkelsen att några studenter anser att det är för stort fokus på begrepp inför salstentamen. Då examinationsformen inte är så vanligt förekommande inom förskollärarprogrammet har det initialt förorsakat en viss oro hos studenterna. När det gäller studenterna på FÖRY-inriktningen är de övergripande nöjda med kursens innehåll, upplägg, lärarinsatser och struktur. Flera positiva aspekter poängteras, som till exempel att LÖFÖ60Y har bidragit till ett utvecklat lärande tack vare kurslitteraturen och den stöttning de har fått av aktiva lärare inom kursen. En annan värdefull aspekt är att delar av undervisningen har varit förlagd på museer. Även om studenterna är positivt inställda till innehållet i kursen finns det en önskan 8

9 om ett mer innehållsligt fokus på hållbar utveckling. Studenterna beskriver att det finns en nära koppling mellan den aktuella forskning som bearbetas och deras kommande profession. Seminarierna har gett studenterna en djupare förståelse för innehållet och att genomgången av skrivuppgiften har varit värdefull. När det gäller LÖFÖ50Y framhåller 80 % att kraven som ställs för att bli godkänd, är ganska höga och 20 % att kraven är ganska låga. Lärarnas kommentarer till kurserna i sin helhet Medverkande lärare är överlag nöjda med kurserna och sina insatser. När lärarna bedömer studenternas egna prestationer framhålls att det är låg närvaro på många föreläsningar och workshops (icke obligatoriska moment). Ett exempel visar att 32 studenter av 155 på ett flertal föreläsningar samt 1 student av 40 på workshops. Stundtals nämns att knappt hälften av studenterna närvarar vid kursintroduktioner då genomgång av all information angående kursens innehåll och upplägg samt examinationsformer sker och det ges möjlighet till att diskutera innehåll och upplägg. Inom LÖFÖ50 anges det som positivt och stärkande för den estetiska delen av kursen att denna nu bidrar till att examinera studenter i relation till en väl godkänd nivå. I LÖFÖ40 framhålls att kursens tematik är mycket relevant för professionen, men samtligt betonas att tematiken kan göra att kursen upplevs som spretig. Tydligare koppling mellan upplägg av kurs samt undervisning i relation till kursmålen efterfrågas av lärarna i kursen. I LÖFÖ35 betonas fördelen kring att kursens moment har fo rlagts med lite luft emellan vilket mo jliggjort att bearbetningen av de olika momenten har bättre kunnat stödja studenters möjligheter till lärande kring de olika delarna. När det gäller FÖRY-studenterna understryker lärarna att studenterna är entusiastiska, ambitiösa och fokuserade på undervisningen. Lärarna i LÖFÖ60Y uttrycker att innehållet och balansen mellan teoretiska och praktiska inslag bidragit till studenternas engagemang. Sådana aspekter framhålls även i andra kurser i termer av utvecklingsområde. Att kursen har utvecklat tydligare bedömningskriterier upplevs av lärare som om positivt. En negativ aspekt är dock att det är låg närvaro på föreläsningarna. Det ojämna antalet studenter på kurserna är ett problem som flera lärare påkallar. Vidare framkommer att det finns svårigheter att få studenter att delta i ickeobligatoriska moment. Många obligatoriska moment medför samtidigt ett omfattande antal kompletteringsuppgifter, vilket beskrivs som tids- och resurskrävande av lärarna. Förslag på kursutveckling Förslag på kursutveckling är att hitta en bättre balans i hur innehållet ska tydliggöras i kurser. Detta upplevs dock som svårt eftersom det är ett brett innehåll som ska behandlas under den korta tid som kurser ges. En annan förändring är att förbättra schemastrukturer samt antalet gruppuppgifter i relation till studietakten. Flera av seminarierna i början av programmet har förlängts och innehåller nu även arbete med akademiskt skrivande. Seminariernas teman har utvecklats för att täcka kursmålen och kurslitteraturen och ska även kunna behandla föreläsningar och workshops. Moment på HSM genomförs på samma dagar under hela kursen och presenteras för studenterna redan på kursintroduktionen. Ett starkare fokus på innehållet i kurserna kan utföras genom att tydligare definiera 9

10 vissa innehållsliga aspekter/ämnen. Det skulle kunna bidra till att underlätta för studenterna vid deras skrivning av essäer och andra examinationsuppgifter. En annan aspekt är att föra in fältstudier där observationer ingår som kan användas som underlag för studenterna att skriva fram relevanta empiriska exempel. Det finns också en diskussion kring hur naturvetenskap som ämnen skulle kunna stärkas i förskollärarutbildningen överlag. I kurser inom FÖRY-inriktningens förskolepedagogiska kurser ser studenterna flera utvecklingsområden, som exempelvis att det idag är lite tid för förberedelser inför vissa moment samt att schemalagd bör ges tid under den campusförlagda dagen att utveckla presentationer inför muntliga redovisningar. Grupparbeten som ligger utanför schemalagd tid uppfattas minska möjligheterna till individuell instudering. Studenterna vill ha möjlighet till att utöka den utlokaliserade undervisningen i termer av undervisning på museum eller science centers. Sammanställning av kursrapporter för förskolepedagogiska kurser på avancerad nivå Antal inkomna kursrapporter för förskolepedagogiska kurser till programrådet: HT-16 6 av 6 förskolepedagogiska kurser på avancerad nivå (LÖFA) Inriktningen för yrkesverksamma hade HT16 ännu inte kommit genom programmet till kurser på avancerad nivå. VT-17 3 av 5* (6) förskolepedagogiska kurser på avancerad nivå (LÖFA) (*LÖFA20 gavs ej VT17 pga lågt söktryck) Yrkesverksamma ingår i ordinarie studiegångs kurser på avancerad nivå. Studenternas kommentarer till kurser på avancerad nivå: Studenterna beskriver att de i flera av de valbara kurserna får en fördjupning av innehåll de mött tidigare och de anger att det märks att det är på avancerad nivå. Någon kurs märker dock ut sig med att det sägs vara Fo r mycket skrapa-på-ytan kunskaper för en 15hp kurs på avancerad nivå! och ibland att det är för lite fokus på dilemman och praktiska/verklighetsnära omständigheter förskollärare kan möta. Litteraturen i kurserna anges överlag vara givande och bra föreläsningar vilka har varit nära kopplade till litteraturen. Föreläsare från olika institutioner ger olika perspektiv, några kurser har i hög eller mycket hög grad bidragit till kunskaper och färdigheter i ämnesdidaktik. Studenterna menar också att de i ganska hög grad att de fått hjälp att nå lärandemålen. Vad det gäller schema och organisation av kurserna önskar studenterna i några kurser fler obligatoriska moment och lärarledd undervisning. Ibland kan handledning/moment tidsmässigt ha sammanfallit med muntlig tentamen i annan kurs samt att det anges som problematiskt att undervisningen måste organiseras på avsatta dagar. Det uttrycks även att det är ett problem att hantera två kurser samtidigt, studenterna önskar att läsa en kurs först och sedan en andra kurs. I någon kurs anges 10

11 att det är alldeles för långa pass och för stor studentgrupp. Studenterna orkar inte hela eftermiddagar där föreläsningar och seminarier kombineras. Utvecklingspotential i kurser kan handla om att studenter efterfrågar stöd i att kunna fördjupa sin analys, ibland saknas återkoppling på inlämningstexter, i någon kurs upplevs kopplingen till omsorg som innehåll svag, och överlag betonas betydelsen av tydligare koppling mellan teori och praktik, samt en tydligare samsyn mellan fakulteterna. Lärarna inom kurs behöver vara samstämmiga i både ton och krav, samt hur de hanterar seminarier. Vidare är tydlig information viktig, oavsett om det gäller kursguiders utformning eller hur information kring examinationsuppgifter ges, där till exempel studenter med bildinriktning ger uttryck för att vara felinformerade och som reagerar på att de ska bli examinerade på sådant som rör musik. Lärarnas kommentarer till kurser på avancerad nivå: Lärare i vissa kurser har uppmärksammat att det finns brister i förkunskaper för studenter och därmed är det svårt att nå den fördjupning som eftersträvas, särskilt om studenterna uteblir från undervisningsmoment som inte är examinerande eller obligatoriska. I flera kurser tillför fältstudier en förstärkning av didaktiska moment. Upplägget av muntliga examinationer med utrymme för reflektion och diskussion är viktigt. Innehållet av dessa präglar tydligt de individuella reflektionerna (som en del av examination) som lämnats in efter den muntliga redovisningen, arbete med att synliggöra individuella prestationer vid gruppbaserade examinerande moment pågår kontinuerligt. Ibland uppstår svårigheter att få en god och stabil struktur i kursen med begränsade möjligheter till schemaläggning då föreläsare och seminarielärare ibland måste byta positioner på sina moment. Det är viktigt att även de lärare som kommer in vid ett enda tillfälle känner sig delaktig och ser sin roll i kursen som helhet. Detta liksom det faktum att missade obligatoriska tillfällen (där det förekommer) måste kompletteras genom likvärdiga moment ställer krav på kursledningen, både organisatoriskt samt resursmässigt. Förslag på kursutveckling: Det ses som en utmaning ur kursledarperspektiv att kurserna pågår ständigt i januari är det mycket intensivt att avsluta höstens kurs och starta vårens kurs. Ett förslag är att ha dubbelt ledarskap (ansvarig/biträdande) så att kursansvariga kan samarbeta, stödja varandra och att dessa kan växla mellan terminerna. Ett tidigare formulerat mål inför HT16-VT17 har varit att stärka de innehållsliga banden mellan systerkurserna på grund och avancerad nivå. Pågående förändringar som genomförts tar fasta på länkning av kursmål mellan de olika kurserna (grund/avancerad) samt kring litteratur. Påbörjad kursutveckling mellan grund/avancerad nivå fortsätter HT17 VT18. Programrådet ser positivt på en kommande översyn mellan kurser vad det gäller hur avancerad nivå tolkas och förstås av kursledare samt hur det kommer till uttryck i undervisning, samt att en samstämmighet i detta utvecklas. För mer detaljerade förslag på kursutveckling hänvisas till respektive kursutvärdering. 11

12 Sammanställning av kursrapporter för programmets kärnkurser Antal inkomna kursrapporter för kärnkurser till programrådet: HT-16 5 av 8: kärnkurser på grundnivå, 0 av 7*: kärnkurser på grundnivå för yrkesverksamma studenter. *Studenterna är validerade för utbildningens första kärnkurs (LÖK10G) VT-17 4 av 8: kärnkurser på grundnivå, 3 av 7*: kärnkurser på grundnivå för yrkesverksamma studenter. *Studenterna är validerade för utbildningens första kärnkurs (LÖK10G) Under läsåret HT16 och VT17 har kontinuerlig kursutveckling skett i relation till hela programmets kärnkurser och extra strategiska medel har utgått. Arbetet har varit en fortsättning på att utveckla det som startas upp under HT15-VT16. Under VT17 har det inneburit en genomlysning kring kursmål samt kurslitteratur ur ett progressionsperspektiv samt att viss litteratur används i fler kärnkurser, då med utnyttjande av olika kapitel i olika kurser. Initialt har det konkret resulterat i en utvecklad användning av kurslitteratur mellan de olika kurserna samt att litteraturen inom kurserna nu är placerade i en ordning där innehåll och komplexitet visar på en framskriden progression. Vidare har ett specifikt fokus riktats mot akademiskt skrivande tidigt i programmet. Här har graden av möjligt stöd till studenter under VT17 har ökat. Studenternas kommentarer till kärnkurserna i sin helhet: På kärnkurserna på grundnivå skiljer sig studenternas utsagor mellan kurserna. En kurs framställs av studenterna som tydlig och strukturerad, en annan som något mer i behov av förändring då främst kvalitet på litteraturseminarier brister. Vidare framkommer att det även finns ett glapp mellan läraktiviteter och examinationsuppgifter vilket kan kopplas till svagheter gällande konstruktiv länkning inom kurser. Studenternas utsagor kring vilka krav som ställs på dem inom dessa kurser varierar. Kurser kan både beskrivas som meningsfulla och intressanta, med relevanta krav, likväl som att kraven är för högt ställda. I kurser där det förekommer fältstudiedag anges detta som positivt. I relation till kurs före examensarbete är studenter uppmärksamma på risk för plagiat och funderar mycket över fokus för examensarbete och samarbete med skrivpartners. I kurser för inriktning mot yrkesverksamma (FÖRY) framkommer att det bör vara en bättre intern kommunikation mellan lärare i kursen. Oklar och flertydig information beskrivs som en stor svaghet i kommunikation mellan lärare och studenter. Vidare betonas att tid till samarbete är en utmaning för Y- studenter om detta inte är schemalagt på deras planerade veckodag för närvaro på universitetet. 12

13 Lärarnas kommentarer till kärnkurserna i sin helhet Lärare pekar övergripande på att kurserna fungerar väl och att de är relevanta för professionen sett till innehåll. Vidare framkommer att lärarengagemang finns. För en kurs anger lärare att det råder god struktur och tydliga fo rväntningar på lärare. Fo r en annan kurs pekar lärare på att kursen kan bli tydligare i sitt upplägg, både inom de olika delmomenten och mellan. Enligt kursrapporterna kan detta realiseras genom bättre kommunikation mellan kursledning, föreläsare och seminarielärare. Gemensamt tema för kurser inom kärnkurserna är examinationsuppgifter där det sker pågående arbete med utveckling av både form och innehåll. Det inkluderar även utveckling av sambedömning av examinationsuppgifter. Ytterligare gemensamt tema är strävan efter tydligare professionsanknytning. För kärnkurserna anges att strategisk kursutveckling pågår vilket uppfattas som viktigt. Negativa aspekter som framkommer kan kopplas till utbyte av personal inom olika moment vilket påverkar kursernas upplägg och innehåll samt att kurserna innefattar hög grad av administration. Ytterligare en utmaning är att studenters varierande förkunskaper inom olika perspektiv ibland kan försvåra fördjupning i kurserna. I kurser för inriktning mot yrkesverksamma (FÖRY) framkommer att kontinuerlig kursutveckling sker och att kursinnehåll ofta faller väl ut i relation till studenternas erfarenhet av verksamhet i förskolan. Specifika kommentarer kopplade till LÖXA1G (examensarbete, FÖRS) Studenternas kommentarer kopplade till LÖXA1G I kursutvärdering från HT16 svarar 44 % av studenterna att kursens upplägg i sin helhet gett dem möjlighet att uppnå målen för kursen samt att 88 % angav att de i mycket ho g grad samt i ganska ho g grad uppfattade att examinationerna prövat om de uppnått lärandemålen. I fritextsvar skriver studenterna att viktigt är att kunna identifiera ett område som det råder lite forskning samt att god kommunikation mellan student och handledare för uppsats är centralt. Vad det gäller den populärvetenskapliga presentationen framkom att examinator och närvarande kurslärare på presentationen gav konstruktiv och framåtsyftande kritik. Utvecklingsområden som studenterna betonar är att de under sin sista VFU än mer förbereds inför examensarbetet och att VFU knyts den till kursen. Vidare framhålls att studenter uppfattar att det i LÖK80G tydligare skulle framgå att uppgiften i kursen skulle kunna vara en design eller planering inför kommande examensarbete. När studenterna utvärderar hela programmet efter avslutad utbildning framkommer (från VT16* och VT17) att kopplingen mellan examensarbetets innehåll och handledarens kompetens vad det gäller innehållet behöver matchas bättre. Bedömning av examensarbeten är även det en aspekt som framkommer, där studenter upplever en skillnad kring vad som krävs för en godkänd uppsats. Vad det gäller den populärvetenskapliga presentationen nämns retorikföreläsningarna som mycket värdefulla. Samtidigt ställs frågan om den populärvetenskapliga presentationen är obligatorisk att genomföra då det uppfattas finnas skillnader i vad som krävs för godkänt som helhet i kursen. Studenter på FÖRY- inriktningen ger uttryck för att samskrivande i par i relation till 13

14 examensarbetet kan vara en utmaning för dem då de arbetar 80 % utanför sina studier vilket innebär begränsningar i att finna tider att arbeta tillsammans. Önskemål om att göra examensarbetet mer sammanhållet (inte som nu med 25 % per termin 7 och 8) kommer till uttryck. *HT16 hade mycket låg svarsfrekvens och ingår inte i materialet. Lärarnas kommentarer kopplade till LÖXA1G Under HT16, liksom i VT17, var det ett stort antal studenter som skrev sina examensarbete. Varje termin tillkommer även studenter som inte färdigställt sitt arbete under tidigare terminer, det innefattar även studenter från tidigare lärarprogram (LP01) och kursen LAU390. Detta stora antal studenter kräver en ansenlig mängd handledare och en god organisation för att det ska fungera. Tillgång på disputerade handledare, vilket vore önskvärt, är än så länge inte möjligt för alla som skriver examensarbete. Lärare i kursen refererar till att en strategisk kursutveckling är påbörjad HT17 samt fortgår på flera nivåer (i fokus är examinatorer, handledare samt kursledare med fokus på att länka samma kurser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan). Det innefattar att examinatorer via enkät har fått presentera vilka erfarenheter de har av kvalitén i examensarbeten. Likaså har examinatorernas examinationsprotokoll granskats med avseende på kvalitén i examensarbetena. Handledarna ges möjligheter att träffas i mindre grupper för att diskutera frågor utifrån deras behov och där de befinner sig. Fler arenor för handledare och examinatorer att träffas och diskutera betygskriterier/ kursmål/bedömning efterlyses, framför allt då flera institutioner medverkar. Lärare betonar att det direkta arbetet mot studenterna har strukturerats om och seminarierna renodladts för att stödja studenterna i att urskilja funktionen av olika delar i ett avhandlingsarbete. Vidare har de med stöd redan i LÖK80G skrivit fram en design som de kan förhålla sig till i kommande examensarbete. Vad det gäller sammanhang och samband inom de olika kurser framkommer att någon kurs har kommit längre än andra vad det gäller att hantera studenters konstruktiva feedback kring kursers innehåll och form. Pågående åtgärder kan beröra både sak- (ämne/läraktivitet) och personnivå (kursledning/lärare i olika läraktiviteter). Vidare nämns behov av att uppdatera litteraturlistor så att dessa tydligare än hittills anknyter till arbete i förskola. Förslag på kursutveckling i kärnkurser inkl. LÖXA1G inför HT17/VT18: Under vt 2017 genomfördes ett arbete med syfte att höja kvaliteten på studenternas självständiga arbete (examensarbetet) på kursen LÖXA1G. Examinatorer gavs möjlighet att i en mindre enkät formulera vilka områden i examensarbetet de ansåg som mest angeläget att utveckla, vilka delar som oftast behövde kompletteras, vilka delar som skulle vinna mest på att studenten får mer handledning på samt generella styrkor och svagheter i examensarbetena. Enkäten visade att examinatorer framförallt ansåg att studenterna hade svårigheter med att få teori, analys och metodologi att hänga ihop i examensarbetet samt att relatera teorier och analytiska begrepp till empiri. Relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet beskrevs som otydlig, liksom förmågan till en självständig och kritiskt reflekterande analys, en tydlig röd tråd och argumentation, väl avgränsning och god språkbehandling. Vid tre 14

15 tillfällen erbjöds handledare att tillsammans med en av institutionens professorer i workshops, diskutera resultatet av enkäten samt relatera detta till egna erfarenhet av handledning av examensarbeten. Handledarna underströk framför allt problematiken med studenternas behov av språkhandledning, vilket stöd som behövs och vilket stöd som erbjuds samt handledarens roll i relation till språk- och skrivsvårigheter. Handledarna framhöll vikten av att tydliggöra bedömningskriterierna tillsammans med studenterna samt att klargöra formuleringar i kursguiden. De poängterade vikten av att examinator ger tydliga, konkreta instruktioner för komplettering. Vidare har en utvärdering och diskussion om syftet och mervärdet av kursmomentet populärvetenskaplig presentation har påbörjats. Förslag på kursutveckling gällande studenter på FÖRY-inriktningen gällande kärnkurser handlar om att ge studenter utrymme på schemalagd tid för att diskutera de kursrelaterade uppgifter (som till exempel observationer) vilka de har genomfört på sina respektive arbetsplatser. Fortsatt kursutveckling rör arbete med fördjupning av kursers centrala begrepp och teorier samt hur dessa är länkade till varandra. Vad det gäller fortsatt utveckling av relationen mellan LÖK80G samt LÖXA1G fortsätter den diskussionen i både programrådet samt mellan studierektor och kursledare för nämnda kurser. Här är även LÖK50G central och bör därmed delta i utvecklingsarbetet. Hur arbetet med att utveckla användning av IKT i kärnkurser har genomförts framgår inte av kursutvärderingarna. Sammanställning av kursrapporter för verksamhetsförlagda kurser Antal inkomna kursrapporter för verksamhetsförlagda kurser till programrådet: HT-16 4 av 4 kurser för ordinarie studiegång (FÖRS) 1 av 1 kurs för yrkesverksamma studenter (FÖRY) Studenter som läser utbildningen för yrkesverksamma studenter (FÖRY) är validerad för utbildningens tre första VFU kursen. De genomför den fjärde VFU kursen (LÖVU40Y). Antal inkomna kursrapporter för verksamhetsförlagda kurser till programrådet: VT-17 4 av 4 kurser för ordinarie studiegång (FÖRS) 1 av 1 kurs för yrkesverksamma studenter (FÖRY) Studenter som läser utbildningen för yrkesverksamma studenter (FÖRY) är validerade för utbildningens tre första VFU kursen. De genomför enbart VFU kursen LÖVU40Y. Studenternas bedömning av programmets VFU-kurser under året Studenterna är stor utsträckning nöjda med kursens upplägg och innehåll, samarbete med och stöd av LLU och VFU-kurslärare. De uppskattar att det ställs höga krav på prestationer och närvaro på VFU-platsen. Samarbetet/samordningen mellan kurslärare och LLU beskrivs som bra. 15

16 Studenterna poängterar betydelsen av LLU:s handledning för sin planering. Likaså framhålls återkoppling från kurslärare på loggboksskrivande som givande och som bidrar till en ökad förståelse för innehållet och som verktyg för reflektion. Studenterna beskriver att de getts möjlighet i hög eller i mycket hög grad att förstå hur styrdokument och teoretiska perspektiv ligger till grund för den pedagogiska verksamheten. Praxisseminariet med betoning på lärarens yrkesetik och studenternas observerade leksituationer beskrivs som lärorikt. I dessa gavs möjligheter till nya erfarenheter och kunskaper både individuellt och tillsammans med seminariegruppen. Studenterna önskar fler praxisseminarium under VFU-kurserna. Det är skillnader på hur studenterna bedömer kurserna allt efter om de befinner sig tidigt i utbildningen. När studenterna läser första kursen kommenterar de det ofta att kursuppgifterna har fördjupat förståelsen av förskolans verksamhet och förskollärarens uppdrag och ansvar. Medan på sluten av utbildningen kommenterar studenterna att kursen har utmanat dem att formulera och reflektera över egna pedagogiska ställningstaganden och praktisera förvärvade kunskaper. Detta anser programrådet som ett bra uttryck för progression och utveckling i programmets VFU kurser. Ett övergripande problem för alla programmets VFU kurser är den tidspress studenterna utsätts för under sina VFU kurser och att arbetsbelastningen varit hög. Studenterna beskriver att det är svårt att hinna med kursernas uppgifter och samtidigt arbeta med ledarskap och reflektera kring de kunskaper och erfarenheter de utvecklar genom VFU. Även kurslärare upplever att studenterna är tidspressade. Kurslärare förmedlar att även enstaka LLU har uttryckt att studenterna har många uppgifter. Riktlinjer för hur kurslärare kan stötta och handleda studenterna i att planera sina studier efterfrågas. Inom VFU kursens upplägg finns tid avsatt för att särskilt arbeta med kursuppgifter, vilket behöver tydliggöras för studenterna för en god planering av studierna. Möjligheten att själv planera sin VFU-tid har gett ett positivt utslag eftersom färre studenter jämförelsevis med tidigare kurser uppger att de känner sig tidspressade, vilket kan tyda på att de senaste förändringarna gett det genomslag som efterfrågats. Studenterna inom FÖRY-inriktningen framhåller att LÖVU40Y-kursens starka sidor framför allt är kommunikationen med kurslärare, loggboksskrivandet som bidragit till fördjupade reflektioner kring teori och praktik, och att formulera sig kring tidigare kunskaper i relation till nya erfarenheter och lärdomar som erövrats under kursen. Praxisseminariet i mitten av kursen, beskrivs som ett värdefullt tillfälle att möta andras dilemman tillsammans med kurslärarens vägledning Föreläsningarna under kursintroduktionen var uppskattade av alla studenter. Enligt studenterna har kursen bidragit till att kritiskt granska verksamheten och sitt eget lärande i förhållande till förskolans uppdrag ur ett samhälls- och hållbarhetsperspektiv samt identifiera barns olika förutsättningar, vilket kan formuleras som kärnan i kursen. Likaså har kursen möjliggjort att studenterna kunnat synliggöra egna pedagogiska ställningstaganden och didaktiska val i det pedagogiska arbetet som bidragit till fördjupade insikter kring pedagogiskt ledarskap. Kursen har också bidragit till att utveckla och använda ett professionellt språk i muntliga och skriftliga sammanhang samt att presentera sina VFU-erfarenheter i en muntlig och digital presentation, med loggböcker som grund. Handledning av LLU har motsvarar deras förväntningar. 16

17 Kurslärares bedömning av programmets kurser under året Kursernas lärare anser att VFU kursers olika uppgifter bidrar till att utveckla studenternas kunskaper och färdigheter mot lärandemålen i kursen. VFU-kurslärare och kursledning menar att respons i studenters individuella loggböcker är mycket viktigt för att fortlöpande ge formativ handledning/respons under kursens gång då studenterna befinner sig på VFU ute i verksamheten. Trots att studenterna beskriver tidspress i kursen uttrycker kurslärare att studenterna har upplevts som mindre stressade i och med det nya upplägget för schema och loggböcker, jämfört med tidigare kursomgång. Praxisseminarium i mitten av kursen ger studenterna möjlighet att under kursen diskutera sina erfarenheter i relation till lärandemålen med kurskamrater, kurslärare och i vissa fall LLU och få spegling på dessa. Det uttrycks ha underlättat studenternas förståelse för komplexiteten i förskollärarens arbete. Samtidigt anser lärarna att det fortfarande ligger en potential för att utveckla programmets VFU kurser. Detta till exempel genom att utveckla kursens lärandemål, kursplan, innehåll, arbetsformer, schema, litteratur, examinationer, samt organisation av kursen. Explicita förväntningar på studenterna att vara mer aktiva och självständiga beskrivs ha påverkat studenternas prestationer till det bättre. Kurslärare upplever en ökad medvetenhet och kunskap bland de lokala lärarutbildarna kring lärandemålen i kursen, vilket kurslärarlaget anser ökar kvalitén på den handledningen som studenterna får under kursen. Loggboksskrivandet har mestadels uppfattats som ett konstruktivt verktyg för lärande då det möjliggjort reflektion och respons. Vissa lärare uttrycker att för en del studenter är det svårt att forma sitt eget innehåll i loggboken. Kursledningen menar ända att detta är en bra form för loggboksskrivande. Vid det examinerande seminarium, där studenterna diskutera kring sitt lärande och erfarenheter, betona lärare att det ofta blir alldeles för kort tid för detta. Enstaka kurslärare framhåller att studenter behöver mycket handledning och stöd i att tolka och förstå kursguidens instruktioner vilket av kurslärare upplevs som oproportionerligt arbetskrävande. Kursen LÖVU20 ger, förutom möjlighet att pröva och reflektera kring förskollärares ledande roll, studenter möjlighet att pröva didaktisk planering och genomförande av ett tematiskt arbete där de genom olika lärprocesser arbetar med matematik, språk och kommunikation. De flesta studenterna skattar att kursen i hög grad gett dem möjlighet att utveckla kunskaper kring didaktisk planering, genomförande samt dokumentation av ett tematiskt arbete med stöd i teori och styrdokument. Detta skiljer sig dock från kurslärares beskrivningar, som formulerar att studenterna inför LÖVU20 ytterligare behöver grunda sina kunskaper kring vad undervisning i förskolan innebär och hur ett tematiskt arbetssätt kan stimulera och utmana barns lärande. En kompetens som behövs inom uppdraget för det pedagogiska arbetet och de målstyrda processerna i förskolan. Lokala lärarutbildare har under utvärderingar och i samband med kurser uttryckt att det underlag för bedömning som de lämnar in till kurslärare i slutet av kursen är 17

18 arbetskrävande. Det har fått till följd att det finns en matris för bedömning i VFUkurserna som också erbjuder utrymme för fritext. En förhoppning är att matrisen kan fungera som ett samtalsunderlag mellan student och LLU vid handledning för att kunna ge formativ återkoppling kring studentens prestationer. Förändringarna i bedömningsunderlaget och de synpunkter som framkommit i olika forum för samverkan har också inneburit att kursledare, kurslärare och LLU kommer arbeta med vår gemensamma bedömning framöver på kurs- och nätverksmöten. Genom att förskollärarprogrammet ingår i ett nationellt projekt med fokus på övningsförskolor (SFS 2014:2) bidrar detta kontinuerligt till kompetens- och kvalitetsutveckling i relation till lokala lärarutbildare och studenters VFU. Bland annat kan nämnas att VFU-kurslärare genomför handledarutbildningen med början våren 2016, att LLU erbjuds att delta på föreläsningar i högskoleförlagda kurser. Från projektet framhålls att ett utvecklingsområde är att stimulera till att verksamhetsförlagd utbildning blir en del av utbildningsförvaltningarnas och förskolornas utvecklingsarbete. Vidare pågår ett riktat arbete för att studenters examensarbeten ska kunna skrivas och användas som en del av övningsförskolområdets utvecklingsarbete. En fördel av projektet som redan nu kan lyftas fram är att fördelningen mellan studenter i VFU områdena kopplade till Göteborgs universitet är jämnare nu när VFU ingår i ÖFSO projektet. DEL 2 Programuppföljning 2.1 Mål och innehåll Beskriv de förbättringsåtgärder som har vidtagits för att bättre säkerställa måluppfyllelse sedan föregående års programuppföljning. Beskriv och analysera studenternas synpunkter gällande examensmålen i programmet och relatera till innehållet i examensmålsmatrisen. Beskriv ett examensmål som programrådet bedömer är i särskilt behov av utveckling i programmet samt preliminära planer för hur denna utveckling ska genomföras. Diskutera eventuella skillnader gällande mål och innehåll för A- Ordinarie studiegång respektive B- Studiegång för personer med yrkeserfarenhet. Underlag: Examensmålsmatriser som tillhandahålls av LUN. Resultat från programutvärderingar avseende programmets examensmål. Vidtagna förbättringsåtgärder sedan tidigare programuppföljning Förskollärarprogrammet har oavbrutet utvecklats sedan starten av programmet LP11 vad det gäller att förbättra kurser. Kursutveckling tillika programutveckling har således varit ett kontinuerligt arbete. Tidigare identifierade förbättringsåtgärder har bland annat handlat om att det under HT15 och VT16 har utsetts vetenskapligt ansvariga för programmets matematikdidaktiska kurser, för lek, lärande och omsorgkurser och för språk och kommunikationskurser. Dessa har arbetat med att länka samman kurser och bidra till kvalitativ progression i innehåll och organisation av kurser. I programutvärderingar visar det sig att studenterna markerat att programmet i 18

19 allt högre grad VT17, jämfört med VT16, nu ses som sammanhållet och har en röd tråd. Det arbete som skett i anslutning till uppdraget för de vetenskapliga ledarna skulle kunna vara en möjlig orsak till en positiv förstärkning av studentsvar i detta hänseende. Ett tidigare mål från inför HT16-VT17 har varit att stärka innehållsliga band mellan systerkurserna på grund och avancerad nivå. Till viss del går detta att identifiera via examensmålsmatriser. Pågående förändringar som genomförts tar fasta på länkning av kursmål mellan de olika kurserna (grund/avancerad) samt kring litteratur. Påbörjad kursutveckling mellan grund/avancerad nivå samt inom/mellan kurser på avancerad nivå förespråkas av programrådet som en central del at utvecklingsarbetet under HT17 VT18. Vidare har arbete för kursutveckling inom kärnkurser (LÖK) genomförts vilket innebär en ökad samsyn samt samverkande kring litteratur. Även detta arbete ses som centralt och bör fortgå under HT17 och VT18. Från GU centralt kom under VT17 nya regler för examination på grund och avancerad nivå (Dnr V 2015/909). Med dessa följde en institutionsgemensam förbättringsåtgärd som gällde att diskutera och skapa samsyn i den hantering som görs både vad det gäller språkbruk i relation till examination, regler för ytterligare examinationstillfällen samt till hur misstänkt plagiering hanteras. Vad det gäller rutiner vid misstanke om plagiering inom kurser på förskollärarprogrammet har det på institutionen (Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande) utvecklats tydliga och transparanta rutiner. Tidigare har det varit kursledare som, ibland tillsammans med studierektor, hanterat plagieringsmisstankar som uppstått i den egna kursen. Från VT16 har rutiner gradvis utvecklats och förfinats för att skapa gemensamma förhållningssätt. Idag gäller att kursledaren anmäler misstanken till viceprefekt, som sedan kallar studenten till möte tillsammans med berörd studierektor. Rutinen har under HT17 lagts ut på internwebben tillsammans med en mall för vilka uppgifter kursledaren behöver bistå med. Universitetsgemensamt stöd och information till studenter kring skrivregler, plagiering samt övriga regler och rättigheter ges via studentportal samt informeras om i anslutning till program- och kursstarter. Vidare bidrar några kurser inom programmet med extra stöd till studenter kring både skrivande och hantering av referenser för att undvika plagiering. Programrådet tillsammans med viceprefekt med ansvar för arbetsmiljö och likabehandling ser att det är önskvärt både med rutiner som förenklar och att det diskuteras inom programmet hur rättande lärare ska hantera fall av misstänkt plagiering i olika stadier av utbildningen. Det har också framgått av erfarenheter från fall som gått till Disciplinnämnd hur viktigt det är att ge tydliga instruktioner till studenter i samband med kursuppgifter. Vidare bör liknande rutiner förankras samt införas inom alla de kurser som ges i programmet, även där medverkande institutioner har ansvaret. Studenternas synpunkter gällande examensmålen och relatera till innehållet i examensmålsmatrisen. Studenternas synpunkter gällande examensmålen framgår mot bakgrund av programutvärderingar där studenter lämnat sina svar dels som fritextsvar dels som bedömning 19