Antagande av förslag till detaljplan för del av Hammarbyhöjden 1:1 i stadsdelen Björkhagen (10 radhus)

Transkript

1 STADSBYGGNADSKONTORET TJÄNSTEUTLÅTANDE PLANAVDELNINGEN SID 1 (8) Handläggare: Fredrik Legeby Tfn Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för del av Hammarbyhöjden 1:1 i stadsdelen Björkhagen (10 radhus) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden antar förslaget till detaljplan. Susanne Lindh Bo Bergman Fredrik Legeby Sammanfattning Stadsbyggnadskontoret har upprättat ett planförslag om 10 radhus i Björkhagen vid Halmstadsvägen som varit utställt för granskning 5 september till 3 oktober Exploateringskontoret begärde planändring för del av fastigheten Hammarbyhöjden 1:1 och exploateringsnämnden anvisade marken till Arkitektmagasinet Bygg AB. Projektet kan ses som en fortsättning av radhusbebyggelsen som byggherren uppfört 2001 i angränsande kvarteret Regndroppen. Från de inkomna synpunkterna under samråd och granskning har intressekonflikter mellan behovet av nya bostäder samt närboendes önskan om att behålla den öppna grönytan kunnat identifieras. Länsstyrelsen och stadsdelsnämnden ser positivt på förslaget. Stadsmuseet avstyrker den södra radhuslängan då den skulle påverka områdets karaktär på ett negativt sätt. Genom att bygga ut det kollektivtrafiknära området med radhus där delar av den karaktärsskapande parkmarken kan behållas, och inte bygga ut med flerfamiljshus, bedömer kontoret att en rimlig avvägning gjorts mellan bevarande av kulturhistoriska värden och intresset av nya bostäder. Stadsbyggnadskontoret föreslår, med hänvisning till ovanstående, att stadsbyggnadsnämnden beslutar att anta förslaget till detaljplan. Bilagor: Plankarta, Planbeskrivning, Granskningsutlåtande, Remiss- och samrådsredogörelser Box 8314, Stockholm. Besöksadress Fleminggatan 4 Telefon Fax stadsbyggnadskontoret@stockholm.se

2 SID 2 (8) UTLÅTANDE Syfte Detaljplanen syftar till att möjliggöra ny bostadsbebyggelse inom del av fastigheten Hammarbyhöjden 1:1 vid kvarteret Regndroppen i stadsdelen Björkhagen. Planområdet Planområdet är lokaliserat i stadsdelen Björkhagen, väster om kvarteret Regndroppen och omfattar ca 3500 kvm. Planområdet omfattar del av fastigheten Hammarbyhöjden 1:1 som ägs av staden. Bakgrund Stadsbyggnadskontoret har, från exploateringskontoret, fått begäran om planändring för del av fastigheten Hammarbyhöjden 1:1 i stadsdelen Björkhagen. Exploateringsnämnden har anvisat marken till Arkitektmagasinet Bygg AB. Projektet kan ses som en fortsättning av radhusbebyggelsen som byggherren uppfört 2001 i angränsande kvarteret Regndroppen. Startpromemoria för aktuellt planärende behandlades av stadsbyggnadsnämnden den 16 juni Inför plansamrådet utökades projektet från åtta till tio radhus. Översiktskarta Flygfoto från väst

3 SID 3 (8) Tidigare ställningstagande Översiktsplan I Promenadstaden - Översiktsplan för Stockholm utpekas planområdet som tät stadsbebyggelse. Området utgör en del av den centrala stadens utvidgning. I översiktplanens stadsutvecklingsstrategi 1 fortsätt att stärka centrala Stockholm ingår att planera för en sammanhållen, tät och levande stadsmiljö i Stockholms nuvarande närförorter, det som definieras som den centrala stadens utvidgning. Kompletteringsbebyggelse i goda kollektivtrafiklägen ska prioriteras. Ny bebyggelse ska utformas med hög arkitektonisk kvalitet och bidra till ett mervärde i stadsbilden och förstärkning av det offentliga rummet. Utvecklingen och förtätningen ska huvudsakligen ske inom ramen för den befintliga strukturen och platsens förutsättningar. Kulturhistoriskt värdefulla och karaktärsskapande miljöer ska respekteras och förnyas med varsamhet. Detaljplan Inom planområdet gäller Pl 3095, stadsplan för del av stadsdelen södra Hammarby (fastställd 1945). För planområdet anges parkmark. Bortsett från placering av elnätstation stämmer dagens förhållanden med gällande plan. Befintliga förhållanden Området består huvudsakligen av flack öppen gräsmark med nivåer kring +31,5 meter över stadens nollplan. Norr om Halmstadsvägen är området begränsat av en bergsbrant med högre marknivåer. Utmed Halmstadsvägen växer flera lövträd, främst björkar, men också en äldre skyddsvärd pil. Utmed Ystadsvägen finns en enklav av radhus uppförda i två våningar i Småstugebyråns regi Radhusen utmed Ystadsvägen och lamellhusen i kvarteret Barometern har grönklassats av Stockholms stadsmuseum. Byggherrens tidigare radhusprojekt från 2001 är utförda som murade stenhus och har 2,5 våningar med inredd vind. Dessa är likt de äldre radhusen något tillbakadragna från gatan. Inom planområdet finns även en elnätstation i prefabricerad plåt. Punkthusen förstärker den kuperade terrängen genom sin placering på höjderna. Service är i huvudsak samlat kring Björkhagsplan som ligger ca meter öster om planområdet. Björkhagens skola ligger ca 500 meter ifrån planområdet. Ett flertal förskolor finns i planområdets närhet. Björkhagens tunnelbanestation, där även buss 194 passerar, är belägen cirka 300 meter öster om planområdet. Kvarteret Regndroppen från 2001 Ystadsvägen, radhus från

4 SID 4 (8) Planförslaget Ny Bebyggelse Förslaget innebär ny bostadsbebyggelse i form av två grupper av radhus med små förgårdar och bakomliggande trädgårdar, på vardera sidan av Halmstadsvägen. Projektets skala tar utgångspunkt i kvarteret Regndroppens bebyggelse. Radhuslängorna består av uppdelade volymer genom förskjutna byggnadskroppar och har en indragen terrass/loggia på övre plan mot söder. Då båda längorna vänder sig åt söder och ges olika fasaduttryck mot gaturummet. Husen placeras för att värna naturmiljön och för att möjliggöra bevarande av så många träd som möjligt. Placeringen är också i hög grad ett reslutat av anpassning till befintligt ledningsstråk och skyddsavstånd till elnätstation. Relationen mellan gata och förgårdsmark samt upplevelsen utmed gatan ska harmonisera med radhusområdets karaktär i stort. Entréer riktas mot Halmstadsvägen. På norra sidan om gatan tillkommer två ytor för gemensam parkering. Likt den äldre bebyggelsen i området ska höga täta häckar forma gata, tomter och parkeringsplatser. För att referera till den äldre bebyggelsen i omgivningen skall radhusen utföras i puts utan synliga elementskarvar. Husen avses uppföras av halvmetertjocka lättbetongväggar som ges en ut- och insida av riven puts. Yttertaken ämnas få ett ytskikt av fibercement som ansluter till fasadens kulör. Fönster och ytterdörrar av trä, i inner- respektive ytterliv av väggen, avser förtydliga väggarnas massiva karaktär. Illustrationsplan, Arkitektmagasinet AB

5 SID 5 (8) Park Bebyggelsens placering utmed gata medför att stora delar av den plana gräsytan i söder fortsättningsvis kommer att vara park (allmän platsmark). Som kontrast till Nytorps gärde är förhoppningen att den kvarvarande ytan ska kunna fungera som ett mera intimt parkrum. Då ytan redan enligt gällande plan anges som parkmark ingår den ej i planområdet. För att tydliggöra gränsen mellan privat och allmän mark planeras höga täta häckar samt små trädungar mot den södra radhuslängan. Genom detta ämnas den kvarvarande gräsytan kunna bli mer lockande att använda för lek och rekreation. Den planerade bebyggelsen ökar parkens rumslighet och bidrar till att skapa en trafikskyddad och överblickbar parkmiljö. Fotomontage, Vy från söder, Arkitektmagasinet AB Intimt och trafikskyddat parkrum. Gräns mellan privat och allmän mark avses tydliggöras genom häckar och små träddungar. 8,51 9,67 8,50 8,52 9,67 8,53 9,49 9,47

6 SID 6 (8) Fotomontage, Halmstadsvägen, Arkitektmagasinet AB Planprocess Planförfarande Detaljplanen har handlagts med normalt förfarande utan program. Remiss och plansamråd Plansamråd pågick under perioden 14 december 2011 till 25 januari Information om samrådet skickades ut enligt sändlista till remissinstanser och sakägare enligt fastighetsförteckningen. Annons om samråd och samrådsmöte publicerades i lokaltidningen Mitt i Söderort. Samrådsförslaget visades på Tekniska Nämndhuset, i stadsdelens lokaler samt på stadsbyggnadskontorets hemsida. Samrådsmöte hölls i stadsdelens lokaler 10 januari Ca 30 besökare kom till mötet. De frågor som diskuterades vid mötet var i stora drag de samma som inkommit skriftligt under samrådsperioden. Sammanfattning av inkomna synpunkter under plansamråd (För ytterligare information se remiss och samrådsredogörelsen) Flera remissinstanser tillstyrker planförslaget. Länsstyrelsen har inget att erinra. Skarpnäcks stadsdelsnämnd stödjer förslaget då området väl lämpar sig för den föreslagna bebyggelsen. Skönhetsrådet anser att det arkitektoniska anslaget är bra. Miljö- och hälsoskyddsnämnden anser att hänsyn har tagits till den befintliga naturmiljön och har inget att erinra. Stadsmuseet avstyrker den södra radhuslängan då den skulle påverka områdets karaktär på ett negativt sätt. Ifrån närboende har 14 yttranden inkommit med totalt 40 underskrifter. Boende är huvudsakligen negativa till projektet, framförallt beträffande ianspråktagande av parkmark, förslagets förhållande till kulturmiljö och olika olägenheter. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande efter plansamråd (För ytterligare information se remiss och samrådsredogörelsen) Efter samrådet utfördes en geoteknisk utredning och bebyggelsens utformning och placering förändrades med anledning av resultatet. Bebyggelseförslaget omarbetades även delvis med hänseende till närboendes synpunkter beträffande olika olägenheter. Mindre revideringar utfördes i detaljplanen, bland annat ändrades byggrätternas placering och gränser mellan kvartersmark och parkmark.

7 SID 7 (8) Granskning Granskning av förslaget pågick under perioden 5 september till 3 oktober Information om granskning skickades ut enligt sändlista till remissinstanser, berörda sakägare enligt fastighetsförteckning samt till personer som tidigare lämnat synpunkter. Annons publicerades i Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet. Planförslaget visades på Tekniska Nämndhuset, i stadsdelens lokaler samt på stadsbyggnadskontorets hemsida. Sammanfattning av inkomna synpunkter under granskningsperioden (För ytterligare information se granskningsutlåtandet) Under granskningen har 10 yttranden inkommit. Länsstyrelsen, Fortum Värme och Skanova hade inget att erinran mot planförslaget. Boende i närliggande kvarter avstyrker planförslaget i sin nuvarande form och vill ha färre radhus eller inga alls. En boende i Nacka anser att bebyggelsen är ful och en boende i Sollentuna anser att detta kollektivtrafiknära läge ska ges en högre exploatering. Stadsbyggnadskontorets ställningstagande efter granskning (För ytterligare information se granskningsutlåtandet) Från de inkomna synpunkterna har intressekonflikter mellan behovet av nya bostäder samt närboendes önskan om att behålla den öppna grönytan kunnat identifieras. Kontoret bedömer att den negativa inverkan på omgivningen inte blir större än att den kan godtas i den storstadsmiljö som planområdet utgör en del av och att förslaget således inte medför någon betydande olägenhet i PBL:s mening för närboende. En stor del av frågeställningarna är också av den karaktären att de klarläggs under bygglovs- och genomförandeskedet. Kontoret anser att inkomna synpunkter under samråd och granskning i största utsträckning har tillgodosetts. Inga av de under granskningen inkomna synpunkterna har inneburit några förändringar eller revideringar av planförslaget. Efter genomfört plansamråd samt granskning anser stadsbyggnadskontoret att förslaget kan antas. Konsekvenser (För ytterligare information se planbeskrivningen) Behovsbedömning Stadsbyggnadskontoret bedömer att detaljplanens genomförande inte kan antas medföra sådan betydande miljöpåverkan som åsyftas i PBL(2010) 4 kap 34 eller MB 6 kap 11 att en miljöbedömning behöver göras. Planförslaget överensstämmer med gällande översiktplan. Planförslaget bedöms inte strida mot några andra kommunala eller nationella riktlinjer, lagar eller förordningar. Planförslaget berör inte område av nationell, gemenskaps- eller internationell skyddsstatus. Den planerade verksamheten bedöms inte medföra väsentlig påverkan på miljö, kulturarv eller människors hälsa. De miljöfrågor som har betydelse för projektet har studerats under planarbetet och redovisas i planbeskrivningen. Ekonomi Byggherren ansvarar för samtliga kostnader i samband med upprättandet av planen i enlighet med träffat planavtal. Byggherrarna ansvarar för kostnader för

8 SID 8 (8) genomförandet av planen inom kvartersmark. Byggherren ska svara för och bekosta projektering samt genomförande av de återställande- och anslutningsarbeten, som måste göras i allmän platsmark invid den blivande kvartersmarken, till följd av bygg- och anläggningsarbeten på den blivande kvartersmarken. Staden ansvarar för kostnader m.m. för genomförandet av planen inom allmän platsmark. Staden får intäkter vid försäljning av mark. Energiförsörjning Målsättningen för projektet är en energiförbrukning omkring 55 kwh/kvm och år, d.v.s. lägre förbrukning än stadens nuvarande riktlinje (75 kwh/kvm och år). En låg energianvändning åstadkoms genom 500 millimeter tjocka lättbetongväggar, välisolerat yttertak och energieffektiva fönster. Grönkompensation Medel avsätts inom projektet för att förstärka närliggande park- och naturmarksområden. Exploateringskontoret har gemensamt med stadsdelsförvaltningen diskuterat bl.a. behovet av upprustnings- och förbättringsåtgärder i parker och parklekar i de närmaste omgivningarna samt behov av skötselåtgärder i de parkstråk som leder till Nytorps gärde. Konsekvenser för barn Projektet ger fler familjer möjlighet till boende i en barnvänlig miljö. Förslaget innebär att parkmark som har betydelse för lek tas i anspråk. Men kvarvarande yta bedöms fortsättningsvis kunna fungera för vardagsrekreation och ha pedagogiska värden för barn. Den nya bebyggelsen bidrar till att skapa en trafikskyddad och mer överblickbar parkmiljö som bedöms lämplig för barn. Vidare är området välförsörjt vad gäller närliggande rekreationsmöjligheter bl.a. tack vare att området ligger med omedelbar närhet till Nytorps gärde. Stadsbyggnadskontorets bedömning Att bebygga obebyggd naturmark innebär alltid någon form av påverkan för omgivningen, vilket i varje enskilt projekt måste vägas mot stadens övergripande mål, såsom de kommer till uttryck i Promenadstaden Översiktsplan för Stockholm. Översiktsplanen utpekar området som en del av den centrala stadens utvidgning. Kontoret bedömer att denna utvidgning är genomförbar utifrån ett helhetsperspektiv och med utgångspunkt i stadsdelens kvaliteter och förutsättningar. Genom att bygga ut det kollektivtrafiknära området med radhus, där delar av den karaktärsskapande parkmarken kan behållas och punkthusen tillåts markera höjden även i fortsättningen, bedöms att en rimlig avvägning gjorts mellan bevarande av kulturhistoriska värden och intresset av nya bostäder. Bebyggelsens höjdsättning är motiverad både utifrån landskapsbilden och intresset av ett sammanhängande gaturum. Den stora mycket uppskattade pilen är förlagd inom parkmark (allmän plats) och kommer att stå kvar.