Trummor i studiomiljö

Transkript

1 Kurs: BG 1115 Examensarbete, kandidat, jazz, 15 hp 2018 Knstnärlig kandidatexamen i musik, 180 hp Institutinen för jazz Handledare: Bengt Stark Jnatan Lindh Trummr i studimiljö Om trumsund ch hur de går att påverka vid inspelning Inspelning av det självständiga, knstnärliga arbetet finns dkumenterat i det tryckta exemplaret av denna text på KMH:s biblitek.

2 Sammanfattning Detta arbete behandlar ämnet trumsund i en studimiljö ch hur jag sm trummis kan påverka sundet. Syftet med arbetet är att förstå ch utveckla de lika faktrer sm tillsammans skapar ett sund ch berör bland annat speltekniska mråden sm timing ch dynamik, materiella mråden sm val av instrument ch dess knstruktin samt akustiska mråden sm mikrfnplacering ch rumsakustik. Efter att ha transkriberat ch analyserat trumspelet på sex kända låtar spelade jag in mig själv i en studi där jag med hjälp av tidigare erfarenheter ch nya idéer försökte återskapa trumspelet ch trumsunden från dessa låtar så långt det bara var möjligt. Bifgat till arbetet finns transkriptiner samt två versiner på varje trumtagning där den ena är utan effekter ch den andra är med effekter. Prcessen i studin dkumenterades i frm av anteckningar ch med en filmkamera sm sedan tillsammans med det inspelade materialet blev underlag för min analys. Resultatet visar att rdentliga förberedelser ch gd kunskap m sitt instrument skapar förutsättningar för ett bra sund. Genm att välja instrument med passande ljudegenskaper samt ta tid till att stämma ch micka upp trummrna nga krävs det mindre tid i efterediteringsarbetet. Eftersm uppfattningen av timing ch dynamik är persnlig så skapas ckså förutsättningar för unika sund genm musikerns sätt att tlka ch spela musiken. II

3 Innehållsförteckning 1. Inledning ch bakgrund Inledning Tre lika perspektiv Det speltekniska perspektivet Det materiella perspektivet Det akustiska perspektivet Syfte Metd Transkribering Anteckningar i samband med inspelning Videdkumentatin Inspelat resultat Resultat Analys av musik Ain t N Muntain High Enugh G Yur Own Way After The Lve Is Gne If I Ever Lse My Faith In Yu Busy Busy Dm Sa! Slutsatser Diskussin Slutrd Referenser... 2 Bilagr Plankningar III

4 1. Inledning ch bakgrund 1.1. Inledning När jag lyssnar på musik så dras min uppmärksamhet snabbt till trummrna. Oavsett m jag är på en liveknsert eller lyssnar på en inspelning hemma så tar trumspelet ch trummrnas sund en str del av mitt fkus. Jag har alltid fascinerats av trumspel sm inte tar över utan håller sig till det enkla ch ibland mntna. För mig behöver det mntna inte vara tråkigt utan bidrar snarare till en ökad spänning eftersm kntrasterna mellan kmp ch fill-ins blir större. De bästa trummisarna jag vet är de sm kan hålla ett ch samma trumkmp levande minut efter minut utan att tappa drivet ch nerven. Jag tycker väldigt mycket m att spela in trummr i studi. Jag tycker det är en kreativ ch skapande miljö ch varje förfrågan att vara med ch föreviga någns musik känns hedrande. I studin finns möjligheten att testa sig fram, reflektera ch göra m, hela tiden med målet att hitta det där speciella sm just den specifika låten behöver. Många av de trummisar sm har inspirerat mig genm åren medverkar ckså på många inspelningar. Därför ville jag i det här arbetet fördjupa mig i några av dessa inspelningar ch utöka min förståelse för hur deras sätt att spela ch deras instrumentval etc. bidrar till trumsundet men ckså till prduktinen sm helhet. Idén till detta arbete föddes under vårterminen i årskurs 2 då jag läste en kurs i musikprduktin för Pål Svenre. Sm examinatin i den kursen skulle vi spela in någnting ch jag valde då att spela in delar av tre pplåtar där jag försökte närma mig riginalsundet på låtarna. Här var dck tiden i studin ytterst begränsad ch jag kände att jag skulle vilja fördjupa mig i detta utan tidspress. I det här arbetet har jag valt ut sex låtar med karaktäristiska trumsund sm fascinerar mig. Låtarna är från lika tidsepker ch är således inspelade av lika musiker med lika tekniska förutsättningar vilket bidrar till deras lika sund. Låtarna sm jag har valt att jbba med i det här arbetet är följande: - Ain t N Muntain High Enugh, Marvin Gaye ch Tammi Terrell från Trummrna på Ain t N Muntain High Enugh spelas av Uriel Jnes sm var en av tre trummisar i Mtwns husband Funk Brthers (Sisar, 2009). Jag valde att spela in den här låten på grund av Jnes trumspel sm har ett tydligt driv med mycket energi sm inspirerar mig men ckså på grund av låtens karaktäristiska kmp där virveltrumman spelas på alla fjärdedelar istället för på slag två ch fyra (se takt 5 i bilaga) samt på grund av pick-up-fillen mellan hängpuka ch virvel sm så tydligt förknippas med Mtwn-musik (se t.ex. takt 17 ch 21 i bilaga). 1

5 - G Yur Own Way, Fleetwd Mac från Fleetwd Mac är ett band sm jag lyssnat mycket på de senaste tre åren där trummrna spelas av Mick Fleetwd. Jag tycker att Fleetwds trumspel i grunden känns kmplicerat men han blandar ckså in lite väntade ch aviga fill-ins ch spelar med ett driv sm för låtarna framåt på ett spännande sätt. Trumsundet på G Yur Own Way är trrt ch med ett tydligt pappigt anslag sm jag gillar. - After The Lve Is Gne, Airplay från Trummrna spelas av Jeff Prcar sm är en av mina abslut största förebilder. Trummrna på den här låten spelas med en fantastisk attityd ch en självklarhet sm jag anser att få trummisar besitter ch låten har ett dynamiskt mfång sm är vanligt i dagens ppmusik. Jag valde ckså att spela in den här låten på grund av trummrnas luftiga sund ch tydliga reverb. - If I Ever Lse My Faith In Yu, Sting från Vinne Claituta sm spelar trummr på den här låten har precis sm Jeff Prcar varit en str förebild för mig under alla mina år sm trummis ch även m han besitter väldigt speltekniskt avancerade kunskaper så blir jag mest inspirerad av hans förmåga att hålla ett ch samma grve levande minut efter minut. Varje slag på If I Ever Lse My Faith In Yu känns mtiverat ch hans timing är lika knsekvent ch självklar avsett musikaliskt sammanhang. Trumsundet på If I Ever Lse My Faith In Yu känns rent ch klart ch sundet i virveltrumman är någt av det bästa jag hört. - Busy Busy, Ryal Cncept från 2013 där trummrna spelas av Pvel Olssn. Jag valde att spela in den här låten mycket på grund av trumsundet sm jag tycker känns naturligt kraftfullt ch med ett krispigt diskantregister men själva trumspelet var ckså en str anledning. Låten går i ett snabbt temp vilket gör att det krävs gd teknik ch krdinatin för att spela 16-delarna mellan hi-haten ch virveln utan att slå knut på sig själv. - Dm sa! Vernica Maggi från Trummrna på Dm sa! spelas av Anders Hedlund sm är en av mina största förebilder idag ch en anledning till att jag har utvecklat ett strt intresse för trumsund. Jag har haft förmånen att ha Hedlund sm lärare en termin på Kungliga Musikhögsklan i Stckhlm ch då pratade vi mycket m sund ch hur han jbbar med lika typer av mickning ch dämpning ch att han även bygger egna anrdningar för att snabbt kunna byta sund på sina trummr mellan lika låtar vid till exempel en TV-inspelning. Trumsundet på Dm sa! är hårt prcessat men man hör ändå trummrnas ch cymbalernas naturliga karaktär på ett fint sätt. 2

6 1.2. Tre lika perspektiv Sm jag ser det så finns det tre tydliga perspektiv att utfrska i ett inspelningssammanhang: ett speltekniskt perspektiv, ett materiellt perspektiv ch ett akustiskt perspektiv Det speltekniska perspektivet Med det speltekniska perspektivet syftar jag på hur jag sm trummis spelar ch hur jag kan justera mitt spelsätt för att närma mig ett specifikt sund. Det kan t.ex. handla m anslag, dynamik, timing, krdinatin, attityd samt sinnesstämning etc. Genm att t.ex. justera kraften i anslaget möjliggörs lika typer av sund från en ch samma trumma. Jag kmmer att beskriva hur jag jbbade med det speltekniska perspektivet mer utförligt på de specifika låtarna under resultatdelen Det materiella perspektivet Det materiella perspektivet syftar på instrumenten ch annan utrustning sm jag använder mig av vid inspelningstillfället. Jag har i den här studien t.ex. testat lika trummr, skinn, stckar, cymbaler ch mikrfner. Även pre-amps ch mixerbrd samt prgramvara för inspelning tillhör denna punkt. Utifrån de låtar jag valde knstaterade jag att jag skulle behöva lika instrument till lika låtar för att återskapa de lika riginalinspelningarnas sund. Det finns många faktrer sm påverkar en trummas karaktär men några av de tydligaste är stmmens material ch dess tjcklek men det finns även andra faktrer att ta i beaktande såsm lutningen på trummans kanter, valet av skinn samt stämhusens ch sargarnas knstruktin etc. Under inspelningarna km jag att använda mig av två lika trumset där ljudegenskaperna skiljer sig gentemt varandra. Det ena trumsetet är tillverkat av Ludwig kring år 1970 ch består av tre trummr: 8 x12 hängpuka, 16 x16 glvpuka ch 1 x22 bastrumma. Det andra trumsetet sm jag använde är tillverkat av Yamaha någn gång kring 1980 ch består av fyra trummr: 8 x12 hängpuka, 9 x13 hängpuka, 16 x16 glvpuka ch 1 x22 bastrumma. Även m det kan vara svårt att beskriva en trummas ljudegenskaper med rd så finns det ändå vissa bjektiva parametrar att ta i beaktande. Stmmarna i Ludwig-kitet består av tre tunna lager trä: lönnpppellönn (Vintage Ludwig Drums, 2018). Vid stmmarnas kanter sitter ckså stödringar av trä för att ge extra stabilitet till stmmen. Trummr av lönn har en jämn fördelning av mellan- ch diskantregister 3

7 men med lite extra btten. Detta bidrar till att ge trumman en varm ch lite mjukare karaktär (Azzart, 2011). Den tunna stmmen underlättar för energin att överföras från skinnet till stmmen vilket gör att stmmen vibrerar mer än m den hade varit tjckare. Detta bidrar i sin tur till en varm ch fyllig klang med mycket resnans men begränsar samtidigt trummans vlym. Kanterna där skinnet nuddar stmmen är rundade på det här trumsetet vilket gör att mer trä nuddar skinnet vilket i sin tur medför att skinnet får en varmare tn men med lite krtare resnanstid ch mindre övertner än m kanterna hade varit vassare (Azzart, 2013). Ludwig-kitet har med andra rd en varm karaktär ch lämpar sig för musik från 60- ch 70-talet samt till mycket av dagens akustiska ppmusik. Yamaha-kitet är av mdellen 9000 sm senare blev känt sm Yamaha Recrding. Bastrumman består av sju lager björkträ ch pukrna av sex lager vilket gör trummrna styvare än Ludwig-kitet. Detta medför generellt sett lite krtare resnanstid men ger förutsättning för starkare vlym med tydligare prjektin av ljudet (Azzart, 2011). Trummr av björk får en mer kraftfull karaktär än lönn vilket kan förklaras med att det höga ch låga registret framhävs mer än mellanregistret (Azzart, 2011). Björk har ckså naturligt en lägre grundfrekvens än både lönn ch pppel trummrnas fkuserade sund kan även förklaras med hjälp av deras karakteristiska stämhus sm sträcker sig över hela stmmen vilket hjälper till att dämpa lite av stmmens vibratiner (Dawsn, 2013). Under inspelningstillfällena km jag att använda mig av ett antal lika srters virveltrummr med lika djup ch av lika material såsm aluminium, stål, bubinga ch bk. Både trummr av stål ch aluminium har tydlig diskant men där aluminium har lättare ch mjukare egenskaper än stål vilket gör trumman mer vlymsvag, varmare ch mindre aggressiv än en stålvirvel sm kan bli ganska vass i sin karaktär (Azzart, 2011). Bubinga är ett hårdare träslag än både björk ch lönn med kraftfull karaktär, mycket btten ch rika övertner (Canpus, 2018). Bk kan beskrivas sm en blandning av björk ch lönn där trummrna får en tydlig diskant ch en bra btten (Ritz, 201). En annan faktr sm är väldigt viktigt för hur trumsundet uppfattas sm helhet är valet av cymbaler ch därför hade jag med mig många lika typer av cymbaler till studin. Det finns flera avgörande faktrerna för hur en specifik cymbal låter. De allra flesta cymbalerna på marknaden avsett tillverkare består av brns sm är en legering av kppar ch tenn där den vanligaste brnsblandningen består av 80 prcent kppar ch 20 prcent tenn. Det finns dck flera andra framgångsrika blandningar såsm 92 prcent kppar ch 8 prcent tenn där Paiste s 2002-serie är ett bra exempel. En legering med mindre tenn får vassare ljudegenskaper med mer diskant medan en legering med högre andel tenn får ett varmare sund ch en lägre tnhöjd (Brennan, 2011a). Legeringens blandning är dck bara en del av sundet. Andra faktrer såsm

8 cymbalens strlek, tjcklek, lutning, hamringsmönster ch strlek på klcka spelar alla in för att ge en cymbal sitt specifika sund. En str cymbal har generellt sett längre sustain ch är mer vlymstark än en mindre cymbal. En cymbal med str klcka bidrar ckså till starkare vlym ch prducerar mer övertner än en cymbal med mindre klcka. Tjckleken på en cymbal påverkar även den cymbalens vlym ch klangfärg. En tunn cymbal reagerar snabbare på anslaget från trumstcken vilket gör att den vibrerar mer ch öppnar upp sig snabbare. Detta ger cymbalen ett fylligare sund ch gör den mer vlymsvag. En tjck cymbal klarar hårdare anslag, blir mer vlymstark, får längre sustain ch får ckså högre tnhöjd än en tunnare cymbal. Tnhöjden påverkas ckså av cymbalens lutning eller fallhöjd från klckan till kanten. En str fallhöjd ger cymbalen en högre tnhöjd (Sabian, 2018) Precis sm valet av trummr ch cymbaler spelar str rll för trumsundets helhet så påverkar ckså valet av trumskinn hur trumsundet uppfattas. Jag har vid inspelningarna använt mig både av skinn tillverkade av ett lager ch av två lager. Den tydligaste skillnaden mellan enkel- ch dubbelskinn är den fysiska tjckleken vilket till exempel påverkar mängden övertner ch sustain. Generellt sett så genererar ett enkelskinn fler övertner ch därmed klarare diskant än ett dubbelskinn. Ett enkelskinn har ckså längre sustain än ett dubbelskinn sm i sin tur har mer fkuserat anslag ch kraftfullare sund än ett enkelskinn. En annan viktig faktr är m skinnen har så kallad cating eller inte. Cating sm sprayas på skinnet i slutet av tillverkningsprcessen ger skinnet en sträv ch frstig yta ch bidrar till en krtare sustain med mindre övertner i jämförelse med ett skinn utan cating. Detta gör att trummans tn ch sund upplevs sm varmare. Ett skinn utan cating kallas för clear (Azzart, 2010). Utöver valet av skinn så har jag ckså använt mig av tunna handdukar ch så kallat TneGel på trumskinnen för att reducera önskade övertner ch reglera skinnens sustain (Wincent, 2018). På en inspelning km jag ckså att använda mig av Big Fat Snare Drum sm kan beskrivas sm ett extra trumskinn sm läggs vanpå trummans slagskinn för att sänka grundtnen ch därmed få trumman att låta större ch kraftigare än vad den egentligen är (Big Fat Snare Drum, 2018). När det kmmer till mikrfner går det att skriva en uppsats m enbart detta ämne ch jag väljer därför att fatta mig krt. Jag har använt mig av tre lika typer av mikrfner under inspelningarna: Dynamiska mikrfner sm är närtagande ch behöver vara nära ljudkällan för att arbeta ptimalt, kndensatrmikrfner sm är känsligare ch lämpar sig till överhäng eller uppmickning av rummet (Brennan, 2011b) samt bandmikrfner sm i det här arbetet användes sm alternativ till kndensatr-mikrfnerna. Olika mikrfner har ckså lika sätt att fånga upp ljud, vissa är rundtagande ch fångar in ljudvågr från alla håll medan vissa är mer smalt 5

9 riktade (Neumann, 2018). De lika mikrfnerna sm används någn gång under inspelningarna är följande: Dynamiska mikrfner: Shure SM57, Shure Beta 52, Shure 565SD, Audix D6, Sennheiser MD21. Kndensatrmikrfner: Audi Technica 01, SE Electrnics se5, Ehrlund EHR-M, ADK 51s. Bandmikrfner: Cles Det akustiska perspektivet Det akustiska perspektivet syftar till de lika inspelningsrummen sm jag använder mig av ch var i rummet jag ställer trumsetet men ckså hur jag använder mig av mikrfnerna i lika situatiner. Inspelningarna i det här arbetet har ägt rum i NOX Studis i Jakbsberg ch till min hjälp vid inspelning ch mixning har jag haft Jakim Hlgerssn sm jbbar sm musiker, inspelningstekniker ch prducent. Vi använde ss av två rum med helt lika akustiska egenskaper: ett väldigt strt inspelningsrum på ca 170 m2 ch ett lite mindre, nrmalstrt inspelningsrum. Det stra rummet har en lång efterklang ch ger trummrna rymd på inspelningarna medan det mindre rummet är mycket trrare i sin karaktär. Genm att även micka upp trummrna på lika sätt skapas förutsättningar för lika sund. Om man väljer att micka upp alla trummr var för sig nära skinnen kmmer mindre rumsklang att kmma med vid inspelningen. Om man istället mickar långt ifrån kmmer ckså rummets klang få en mycket större plats i ljudbilden. Detta blir tydligt när man spelar in i ett strt rum ch till en början enbart lyssnar på närmickarna för att sedan lägga till överhänget. Närmickarnas avstånd till trummrnas skinn ch sargar spelar ckså str rll. En trumma låter lika berende på var man lyssnar ch således blir ckså det inspelade resultatet lika berende på var mikrfnerna sitter. Grundtnen på ett trumskinn är sm tydligast i mitten av skinnet medan övertnerna främst finns längst ut vid sargen ch mellanregistret mittemellan. För att få ett fylligt sund med mycket btten från en trumma krävs därför att mikrfnen sitter så pass långt ifrån eller över trummans hrisntala linje att micken kan riktas snett uppifrån ned mt mitten. Vill man däremt ha med mer av övertnerna så kan mikrfnen med fördel sitta nära sargen (Niklassn, 2005). Alla tre perspektiven van är av yttersta vikt för ett bra resultat vid en inspelning men det känns viktigt för mig att den speltekniska aspekten lyfts fram lite extra eftersm det faktiskt är musikern sm skapar musiken. Utan en kmpetent musiker så spelar det ingen rll hur bra de materiella ch akustiska förutsättningarna är för ett bra trumsund. 6

10 1.3. Syfte Syftet med den här studien är främst att undersöka hur jag sm trummis kan påverka trumsund på akustisk väg men ckså hur lika instrumentval, rumsakustik ch mikrfner påverkar trumsundet. Dessutm är det av intresse att fundera över hur trumsundet indirekt påverkar upplevelsen av låten sm helhet, sväng ch timing etc. Till min hjälp har jag följande frågeställningar: - Hur kan jag sm trummis skapa specifika sund genm mitt sätt att spela? - Hur kan jag sm trummis skapa förutsättningar för mer prcessade sund? - Hur påverkas trumsundet av mitt val av trummr, skinn, cymbaler etc? - Hur påverkar rumsakustik, mikrfner ch mikrfnuppsättning slutresultatet? 2. Metd I samband med det här arbetet har jag använt mig av fyra metder: Transkribering av trumspelet på riginalinspelningarna, anteckningar under inspelningsdagarna, dkumentatin med filmkamera vid inspelning ch vid justeringar mellan tagningarna samt analys av det klingande resultatet Transkribering Jag valde att transkribera trumspelet nt för nt på respektive låt inför inspelningstillfällena. Detta gjrde jag i instuderingssyfte ch för att belysa eventuella svårigheter eller partier i låtar sm behövde extra mycket förberedelsetid. Transkriptinerna blev ckså en hjälp under inspelningsdagarna då de användes sm frmpapper ch km-ihåg-lapp på vissa svårare partier Anteckningar i samband med inspelning Efter varje avslutad låt tg jag en stund till att skriva ner vilka materiel sm vi hade använt ss av ch m vi gjrde några avgörande ändringar under prcessens gång, t.ex. byte av virveltrumma, cymbaler eller mikrfner etc. Detta gjrde jag för att på ett enklare sätt kunna dra slutsatser vid senare tillfällen både i samband med det här arbetet men ckså sm ett litet uppslagsverk vid framtida inspelningar. 7

11 2.3. Videdkumentatin Jag valde att dkumentera alla tagningar med videkamera för att kunna gå tillbaka i efterhand ch analysera vad jag gjrde för att närma mig ett sund. Vetskapen att allt filmades bidrg ckså till att jag kunde lägga mer fkus på mitt spel ch slippa skriva ner alla småjusteringar på plats. Mellan de lika tagningarna kunde det hända att vi t.ex. bytte en virveltrumma ch cymbal eller stämde m nån trumma ch därför hjälpte videdkumentatinen mig att se vad sm sm faktiskt skedde fram till den slutgiltiga tagningen. 2.. Inspelat resultat Jag valde att i det här arbetet ta med två lika varianter av varje låt. Den första varianten är ett ljudspår med mitt trumspel helt utan effekter. Det enda sm är justerat efter inspelningen är ljudnivåer mellan de lika kanalerna samt panrering. Detta ger en bild av hur pass nära rginalsundet vi lyckades kmma vid inspelning. Den andra varianten är samma trumspår men med effekter. Det kan t.ex. handla m EQ, kmpressr ch reverb. Här är målet att kmma ännu närmre rginalsundet. 8

12 3. Resultat Alla låtar är inspelade till rginalprduktinerna så jag har således försökt att följa timingen från dessa. De flesta riginalprduktinerna har inte spelats in till klick så på sina ställen finns det vissa dragningar i timing sm blir tydligare när man lyssnar på mina trumspår. Jag har valt att inte editera mitt trumspel rent timingmässigt för att ge mig själv ch lyssnaren en ärlig bild av hur jag tlkade riginaltrummisens timing under inspelningsdagarna. Det här känns viktigt eftersm timing är någt persnligt sm kan påverkas av andra medmusiker (eller i det här fallet en inspelning) eller fysiska ch mentala mständigheter runtmkring såsm medhörning, instrumentutrustning eller nervsitet ch för att kunna ha möjlighet att gå tillbaka ch analysera mitt spel vid senare tillfällen ville jag inte editera själva timingen i trumspelet även m det ibland var lckande. En str utmaning var just att få till hela tagningar sm kändes bra rakt igenm. Generellt sett är jag nöjd med resultatet men ibland stretar min timing lite gentemt riginalinspelningarna för även m vi hade tre hela dagar till att spela in låtarna så var vi ibland tvungna att ta beslutet att lämna en låt utan att det kändes 100-prcentigt för att hinna med så mycket sm möjligt. Mixningen av trummrna gjrdes i Lgic utan tillgång till det SSL-brd sm vi använde ss av vid inspelning. När vi mixade försökte vi så långt det bara var möjligt att använda ss av tidsenliga effekt-simulatrer för att ge en rättvis bild av de förutsättningar sm teknikerna hade när låten km till. Ttalt hade vi tre heldagar i studin avsedda till inspelning ch två heldagar till mixning Analys av musik Nedan följer redgörelser för de lika låtarnas resultat. Jag beskriver bland annat vad jag använt mig av för materiel, hur mixningen har gått till ch vad jag eventuellt ändrade i mitt sätt att spela under prcessens gång för att närma mig riginalprduktinens trumsund. Bifgat till detta arbete finns två lika versiner på samma trumtagning där den första är utan effekter ch den andra är med effekter. För att underlätta analysen av mitt spel gjrde vi ckså en tredje variant med samma editering sm den andra versinen men inmixad tillsammans med riginalspåret. Denna versin är dck inte med i arbetet på grund av upphvsrättsliga skäl men går att återskapa på egen hand i ett musikprgram såsm Lgic eller liknande. När jag skriver m lika effekter nedan är det alltså den andra eller min tredje versin sm mfattas av dessa. 9

13 Ain t N Muntain High Enugh Bastrumma: Ludwig 22 med tunn skumgummimadrass sm dämpning. Evans EQ1 sm slagskinn. Pukr: Ludwig 12 ch 16. Evans G2 cated över, G2 clear under. Hängpukans skinn är väldigt högt stämda både över ch under. På riginalet upplever jag att hängpukan egentligen är rätt så jämnt stämd där tnen rasar lite efter anslaget ch för att få till en sådan effekt på min inspelning så stämde jag överskinnet lite högre än underskinnet. Virvel: Tama Ryal Star,5x1 med ett väldigt slitet Rem Ambassadr sm slagskinn. Hi-hat: Ziljian Kerpe 15. Crash: Cnstantinple Medium Thin Lw 22 (ride). Stckar: Wincent 5A. Rum: Strt inspelningsrum med trumsetet ca 1,5 meter från ena krtsidan. Mickar: MD21 på bastrumma, 15 cm från hålet på frntskinnet. MD21 på virvel, riktad snett uppifrån ca 7 cm över skinnet ch 3 cm innanför sargen. En Cles 038 sm överhäng, rakt vanför virveln med en liten vinkling mt hi-haten. Originalet är inspelat 1967 i Mtwns studi Hitsville U.S.A. Vi valde därför att spela in med 3 mikrfner: bastrumma, virvel & överhäng i mn eftersm man inte hade särskilt många kanaler att tillgå på den tiden. Mtwn-sundet är verkligen någt sm fascinerar mig ch därför var det extra rligt att testa sig fram till det här sundet. När man lyssnar på riginalet så kan man ntera att slagen på trumsargen ch hi-haten i verserna ligger helt panrerat till höger till skillnad från de övriga trummrna. Därför drg vi slutsatsen att de är pålagda efter de övriga trummrna ch vi valde därför att göra samma sak. På riginalet är trummrna i versen inte helt metrnmiska ch detta skapade lite svårigheter för mig att få ihp versen rent timingmässigt. Om man lyssnar på min trumtagning hör man att bastrumman ibland känns lite för hängig ch kantslagen lite stressiga men tillsammans med riginalet upplevs det sm att det sitter ihp mycket bättre. Jag kan nu i efterhand önska att jag hade lagt lite mer tid i studin på att hitta den gemensamma timingen från riginalet sm känns mer rganisk än min versin. Jag kan tycka att mina två första verser upplevs lite stlpiga ch kanske brde jag ha tagit någn mer tagning innan vi gick vidare till nästa låt. Rummet sm hörs på min trumtagning är det stra inspelningsrummet i NOX Studis. Dck är hi-haten ch slagen på trumsargen i verserna skickade genm ett reverb för att simulera den ekkammare sm man använde sig av i Hitsville U.S.A. (Mtwn Museum, 2018). När vi mixade så upptäckte vi att det inte är samma pitch på mina 10

14 sarg-slag sm på riginalet men vi gjrde det bästa av situatinen ch gav det lite mer krpp ch klarhet med hjälp av en EQ. Vi gav överhänget mer diskant för att lyfta fram lite krisp i hi-hat ch cymbal. Samtidigt gjrde vi virveln lite dvare så att den inte skulle bli för klar i ljudbilden eftersm virvelns högre register ckså framhävs i överhänget. Vi skickade ckså virveln ch överhänget genm en kmpressr för mer attack ch tydlighet. Det är kul att se hur mycket trumsund man kan få ut genm bara tre mikrfner. Virveln sm är med på min inspelning är en stålvirvel sm jag hittade i studin efter att vi hade prövat några av mina egna virvlar utan tillfredställande resultat. Denna virveln var riktigt sliten, framförallt när det kmmer till skinnen, vilket bidrg till mindre övertner sm i sin tur gjrde virveln lite dvare men frtfarande med fint krisp ch bra klipp i anslaget sm km att passa väldigt bra i Mtwn-sundet. Det naturliga klippet i virveln gjrde ckså att jag inte behövde ta i särskilt mycket när jag spelade för att få till det snärtiga anslaget utan jag kunde spela kntrllerat ch relativt avslappnat G Yur Own Way Bastrumma: Ludwig 22 med tunn skumgummimadrass ch frttéhandduk sm dämpning. Evans EQ1 sm slagskinn. Pukr: Ludwig 12 ch 16. Evans G2 cated över, G2 clear under. Hängpukan är lågt stämd med en tunn handduk över halva skinnet (så att slagen blir på handduken) ch med två TneGel under handduken. Glvpukan är stämd i ett mellan-lågt läge med en vikt handduk ca 10 cm in på skinnet med en TneGel. Virvel: Tama Starphnic Aluminum 6x1 Evans G1 cated över, Medium-lågt stämd med fyra TneGel. Evans Hazy 300 sm underskinn med en 2 strains puresund sejarematta. Hi-hat: Zildjian Kerpe 15. Crash: Paiste på trummis vänster ch Paiste istället för ride. Zildjian A Custm 18 på högerkanten (spelas ev. inte på alls). Stckar: Wincent 5A. Rum: Strt inspelningsrum med trumsetet ca 1,5 meter från ena krtsidan. Mickar: MD21 på bastrumman utanför skinnet med en tunnel byggd av ett bastrumcase med en filt över. Shure SM57 på virvel ch MD21 vinklade snett uppifrån på pukrna. Hi-haten är uppmickad med en Audi Technica 01 ch överhäng med två Cles 038 i XY-mickning, ca 1 meter från virvelns centrum. 11

15 På den här låten spelar jag betydligt starkare än vad jag gör på Ain t N Muntain High Enugh. Det är samma trumset men pukrna är lägre stämda ch mer dämpade för att ge ett trrare sund. Virveln är av aluminium där slagskinnet är rejält dämpat vilket bidrar till ett trrt ch krispigt diskantregister utan att låta för vass eller hård. Låten har ett väldigt karaktäristiskt pukkmp i verserna sm jag hade vissa svårigheter med när det kmmer till åttndelarna i glvpukan. För det första så trr jag att jag spelar lite starkare på glvpukan än vad Mick Fleetwd gjrde i förhållande till hängpukan för den läckte in ganska mycket i överhänget ch tar därför lite mer plats i ljudbilden än vad den gör på riginalet där den i princip bara hörs m man lyssnar med bra hörlurar. För det andra hade jag lite svårigheter med att få timingen i pukkmpet att kännas sm jag ville. På vissa ställen hänger jag lite för mycket vilket jag inte upptäckte förrän i mixningsstadiet. Anledningar till att jag hänger för mycket kan vara många men jag trr att jag spände mig lite under verserna ch läste ckså en del nter där för att försöka spela betningarna sm på riginalet. Detta trr jag bidrg till att jag inte var helt red vid vissa betnade pukslag utan km då istället lite sent för att jag helt enkelt förberedde slagen för sent, (dvs. jag lyfte stckarna försent ch hann då inte heller ned med slaget i tid). Dck är det inget man tänker särskilt mycket på m det spelas upp samtidigt sm riginalmusiken. Vid mixningen lyfte vi fram lite diskant i virveln ch hi-haten för att få ett tydligare anslag. Vi försökte ckså att göra pukrna lite fylligare men lyfte samtidigt fram lite pappighet i glvpukan. På överhänget drg vi ned lite mellanregister ch gav det samtidigt lite mer diskant för att lyfta fram anslagen i trummrna ch tydligheten i cymbaler ch hi-hat. Vi lade ckså en nisegate på bastrumman för att rensa i ljudbilden ch kmpressr på virvel ch pukr för att framhäva anslagen ytterligare After The Lve Is Gne Bastrumma: Yamaha med tunn skumgummimadrass samt en frttéhandduk mt slagskinnet ch en mt frntskinnet. Pukr: Yamaha , 13 ch 16 samt en Tama Superstar 8x10. Evans G2 sm slagskinn ch clear enkelskinn sm underskinn på alla pukr förutm på glvpukan sm har ett Rem Pinstripe clear sm slagskinn. Glvpukans slagskinn är dämpat med två TneGel ch en vikt handduk några centimeter in på skinnet. Virvel: Vintage Snr Phnic x8 i bkträ med Rem Emperr cated sm överskinn med fyra TneGel, Rem Ambassadr sm underskinn. Rum: Strt inspelningsrum med trumsetet ca fyra meter ut från ena krtsidan med skärmar mellan trumset ch den bakre väggen. 12

16 Mickar: Shure Beta 52 i hålet på bastrumman ch MD21 på virveln, väldigt nära sargen för mer klipp i anslaget. Det sitter även MD21r på 12 - ch 13 -pukan pukan har en Shure 565 ch på glvpukan sitter det en Audix D6. Hi-haten är uppmickad med en ADK 51s sm sitter över hi-haten riktad brt från övriga trumsetet för att minska läckage från framförallt virveltrumman. Sm överhäng sitter det ett par Audi Tecninca 01 ch dessa står ganska brett bakm trumsetet, riktade snett nedåt mt trumsetets mitt. Vi testade flera lika mikrfner ch psitiner för att micka upp virveln ch glvpukan på den här låten. På virveln testade vi tre lika mikrfner innan vi valde en MD21. Virvelsundet på riginalet är väldigt varmt ch fylligt men med tydlig diskant ch när SM57an sm vi först testade visade sig vara alldeles för tunn ch pappig i sitt sund bytte vi till en Cles 038. Den var mycket närmre riginalet i sitt sund med klarade tyvärr inte av det starka trycket sm blir vid en närmickning av en virvel. Vissa anslag klippte till ch lät sm när en kabel eller mikrfn glappar så därför fick vi leta vidare ch valet blev tillslut återigen en MD21. Vi jbbade ckså en hel del med glvpukan ch dess låga register på den här låten. Glvpukan kunde akustiskt låta väldigt strt med mycket btten när jag satt bakm trummrna men det sm km in genm mikrfn ch mixerbrd lät till en början ganska klent ch tunt. Basfrekvenserna km på någt sätt inte igenm mikrfnen så jag började därför att stämma m skinnen på lika sätt men ckså att hålla micken i handen ch sedan centimeter för centimeter flytta den över ch runt trumman för att leta efter mer btten. Jag hittade lägen sm lät bättre men det där riktigt fkuserade basregistret sm finns på riginalinspelningen saknades frtfarande. Jag bytte därför slagskinn till ett Pinstripe ch fick på så viss lite tydligare klipp ch tryck men det avgörande skedet var bytet av mikrfn från en MD21 till en Audix D6 sm i första hand är en mikrfn för bastrumma ch därför lyfter fram basregistret mycket tydligare än en MD21. Vid mixningen fick alla trummr lite mer btten ch diskant för att göra dem lite varmare men med tydligare attack. Hi-haten fick lite mer av diskantregistret ch kantslagen i verserna lade vi på en egen kanal för att kunna höja diskanten ytterligare utan att påverka virvelns sund på resten av låten. För att få lite mer attack i bastrumma ch virvel så skickade vi dm genm en kmpressr. Vi lade på en nisegate på pukrna för att rensa upp i ljudbilden ch krta av pukrnas sustain sm annars ringde lite för länge. Slutligen så lade vi ett 2, sekunders långt reverb med tydlig diskant på virveln. Vi editerade ingenting på överhänget ch tack vare det så kunde vi editera närmickarna lite hårdare eftersm det naturliga sundet från överhänget frtfarande vävde ihp ljudbilden på ett bra sätt. När det kmmer till det speltekniska på den här låten så var de stra utmaningarna hi-hatspelet ch sundet i kantslagen men ckså de lika dragningarna i timingen sm 13

17 görs innan refrängerna. Jeff Prcars hi-hatspel är erhört dynamiskt med ett fantastiskt flöde ch trts att jag lade mycket fkus på att spela så mjukt jag bara kunde på hi-haten så upplevs mitt hi-hatspel starkare i vlym gentemt resten av trummrna än vad Prcars spel gör. Jag hade ckså svårt att få till ett knsekvent sund i kantslagen i andra versen där minsta lilla ändring i stckens psitin skapade stra skillnader i sundet. Det blev extra tydligt när ett långt reverb lades på vid mixning eftersm diskantregistret lyftes fram ytterligare. Med detta sagt så är jag ändå nöjd med hur sundet blev utifrån våra begränsade förutsättningar vad gäller tid i studi ch efterediteringsmöjligheter. Det är tydligt att Jay Graydn sm har mixat riginalet har jbbat extremt mycket med trumsundet under lång tid. Ett tydligt exempel på svårigheterna med timingen på den här låten är vid fem-takten in till gitarrslt (se takt 7-8 i bilaga). Här gjrde jag inte en lika str dragning sm Jeff Prcar vilket gör att de två sista fjärdedelarna innan refrängens start ch de två första fjärdedelarna i slt inte stämmer överens när man lyssnar på min tagning samtidigt sm riginalet. Om man däremt enbart lyssnar på min tagning finns det ändå ett fint flöde i spelet sm hade fungerat bra m det hade varit utgångspunkten istället If I Ever Lse My Faith In Yu Bastrumma: Yamaha med tunn skumgummimadrass ch en frttéhandduk mt slagskinnet. Virvel: Tama Starphnic Bubinga 6x1. Evans G1 sm överskinn med tre TneGel. Hihat: Zildjian K 1. Ride: Paiste Crash: Paiste på trummis vänster samt Zildjian A Custm 18 ch Zildjian ZHT 16 ute till höger samt en märkt splash-cymbal Stckar: Wincent 5A. Rum: Strt inspelningsrum med trumsetet ca fyra meter ut från ena krtsidan med skärmar mellan trumset ch den bakre väggen. Mickar: Shure Beta 52 till bastrumman sm var placerad mitt i hålet på frntskinnet. Virveln mickade vi upp med en MD21 sm var riktad ner mt sargen i en ca 5 graders lutning. Vi använde ss av en ADK 51s på hi-haten men denna gång var den placerad några centimeter vanför hi-hatens ytterkant mer riktad mt trumsetet än på förra låten. Överhänget lät vi stå kvar sm på inspelningen av After The Lve Is Gne. 1

18 Trts att det inte är några pukr i den här låten så var det här den inspelning sm vi kämpade mest med både under tagningarna ch senare i mixningen. Vi jbbade mycket med virveltrumman där vi först bytte från en Tama Superstar i björk till en Tama Starphnic Bubinga eftersm bubinga-virveln hade mer krpp än den första. Tyvärr läckte det in mycket buzz" från sejarmattan i överhänget så jag försökte att tejpa på underskinnet längs med sejarmattan men det tg brt lite för mycket av trummans kärna så jag blev tvungen att välja mellan buzz ch kärna ch tg därför brt tejpen igen. På filmen sm har dkumenterat prcessen låter virveln väldigt bra ch har en liknade karaktär sm på riginalet. Dck var det inspelade resultatet inte alls lika nära sm det sm filmkamerans mikrfn fångade upp. Vi spenderade därför mycket tid på att försöka återskapa virvelsundet i mixningen men det visade sig vara väldigt svårt. Det kändes snpet att det inspelade resultatet inte alls levde upp till samma sund sm på filmkameran sm uppenbarligen lyckades fånga upp rummets karaktär på ett helt annat sätt. Vi testade ckså tre lika ride-cymbaler innan vi hittade den sm passade bäst. Valet föll på en 20 Paiste 2002 med en tydligare briljans ch fylligare klcka än den Ziljian K-custum Medium Ride 20 sm annars var mitt första val. Vi testade ckså en Zildjian A Custum 20 sm jag trr Vinnie Claiuta kan ha använt på riginalet men den klckan var i sådana fall lite klenare än Claiutas egna cymbal ch därför kändes Paiste 2002 sm ett bra val eftersm klckan upplevdes fylligare ch har liknande briljanta egenskaper sm Zildjians A custm-serie. Virveltrummans ch cymbalernas sund var dck inte de enda svårigheterna med den här låten. Låten har en speciell underdelning där 16-delarna är väldigt shufflade ch jag hade svårt att hålla en knsekvent timing låten igenm. Jag märkte vid inspelningen att kmpet inte satt ihp sm på riginalet men hade svårt att sätta fingret på vad det var sm inte stämde. Efter en stund drg jag slutsatsen att det var virveln sm skulle vara hängig ch lade därför mycket fkus på att placera den längre bak i timingen men efter att ha lyssnat på resultatet i efterhand insåg jag att det var bastrumman ch själva shuffle-underdelning sm var det egentliga prblemet. Jag lade in riginalspåret i Lgic ch såg att avståndet mellan bastrumma ch virvel var mindre på riginalversinen än på min versin där min bastrumma kmmer lite för tidigt ch virveln lite för sent gentemt låtens puls. Anledningen till att jag inte hittade rätt timing vid inspelningen trr jag grundar sig i att jag spände mig vilket gjrde det svårt att hålla en knsekvent timing. Av erfarenhet vet jag att jag att mitt spel påverkas negativt ch gör mig säker när jag spänner mig vilket lätt sätter sig i fötterna. Istället skulle jag ha försökt att slappna av ch bara åka med i musiken, någt sm visade sig vara lättare sagt än gjrt. Om man enbart lyssnar på mitt spel så tycker jag att jag hittar en relativt knsekvent timing från ch med första refrängen men tillsammans med riginalet så sitter tyvärr varken timing eller sund ihp på det sättet sm jag hade önskat. 15

19 Busy Busy Bastrumma: Ludwig 22 med en tunn skumgummimadrass samt en frttéhandduk mt slagskinnet. Pukr: Ludwig 12 ch 16. Evans G2 cated över, G2 clear under. Hängpukan är i princip så lågt stämd den kan vara med en TneGel på överskinnet. Glvpukan är ckså väldigt lågt stämd med en vikt handduk ch en TneGel på överskinnet. Virvel: Snr Phnic 8x1 i björk med Rem Emperr cated sm överskinn med fyra TneGel ch en big fat snaredrum. Rem Ambassadr clear sm underskinn med en TneGel tätt intill sejarmattan samt två diskhanddukar sm sitter i virvelstativet (under trumman mellan sejarmikrfnen ch underskinnet) utan att nudda skinnet för att dämpa brt lite vibratiner från sejarmattan. Hi-hat: Ziljdian K 1 (sm spelas med druvan på stcken i refränger ch stick). Ridecrash: Zildjian A Custm 20 (används sm huvudcrash). Crash: Zildjian A Custm 18 på trummis vänster ch Zildjian Kerpe 18 längst ut till höger. Stckar: Vater 2B (med str avlång druva). Jag testade först att spela med Wincent 5A men fick mycket tydligare ch mer kraftfullt anslag med en tjckare stck. Rum: Litet ch trrare inspelningsrum. Mickar: På bastrumman använde vi två mikrfner. En Shure Beta 52 i hålet på frntskinnet för bra attack ch en MD21 ca 5 cm framför frntskinnet för en rundare karaktär. Till virveln hade vi en MD21 sm gav mycket mer värme än en Shure SM57 sm ckså spelades in men inte är med i mixen. På hängpukan sitter det en MD21 ch på glvpukan en Audix D6. Hi-haten mickades upp med en ADK 51s ch överhänget med två stycken SE Electrnics se5 sm står nära varandra rakt övanför trumsetet riktade mt virveln. Vi använde ss ckså av en Ehrlund EHR-M sm var placerad under ridecymbalen riktad mt virveln samt ytterligare en kndensatrmikrfn sm var placerad rakt vanför trumsetet. Vid mixningen gav ss de extra mikrfnerna möjlighet att experimentera med EQ. Jag lade på en del diskant på dessa kanaler vid mixningen ch även en kmpressr på Ehrlund-mikrfnen för att lyfta fram cymbalerna. Även bastrumma, virvel, hi-hat ch överhäng skickades genm en EQ ch en kmpressr. EQ n på bastrumman lyfte fram basregistret men ckså högre frekvenser för ett tydligare anslag precis sm på virvel, hi-hat ch överhäng. Det ligger en nisegate på virveltrumman ch pukrna för att plcka brt önskat slask från framförallt det hetsiga hi-hatspelet. Slutligen skickas virveln genm ett krt reverb samt genm ett långt ch strt reverb i verserna. 16

20 På denna låten spelar hi-haten en str rll för hur svänget ch drivet uppfattas. När trummrna kmmer in i början av låten är det först ett långt parti med bastrumma ch hi-hat där hi-haten spelar 16-delar (se bilaga). För att ge kmpet ett levande driv betnas de hi-hatslag sm spelas samtidigt sm bastrumman mer än 16-delarna sm spelas där emellan. Min handled gör en srts vågrörelse där slagen sm spelas samtidigt sm bastrumman spelas på nervägen med sidan på stcken ch 16-delarna där emellan spelas lösare med druvan när armen är på väg upp igen. När sedan refrängen kmmer igång sitter mycket av låtens driv återigen i hi-haten. Här är hihaten ganska hårt ihptryckt för att alla snabba 16-delar ska höras rdentligt ch inte smeta in i varandra. Då ch då öppnas hi-haten upp lite för att ge kmpet mer rörelse ch spänning. Fill-insen i virvel ch pukr är energiska ch spelas med mycket kraft. När jag transkriberade sticket tlkade jag trumkmpet sm ett kmp sm spelas på ridecymbalen på grund av det tydliga ljudet från druvan på stcken (se takt 91 i bilaga). Detta skulle dck visa sig vara fel ch efter många försök att spela på lika cymbaler med lika delar av stcken insåg jag att det sund sm jag hade tlkat sm en skränig ridecymbal var en mycket öppen hi-hat sm spelades hårt ch energiskt med druvan istället för med sidan av stcken sm är vanligare vid rck-influerad musik. Genm att spela med druvan skapades det plingiga sundet sm förknippas med en ridecymbal samtidigt sm hi-hatlcken sm slgs ihp mt varandra gjrde ljudbilden skitig precis sm på riginalinspelningen. Busy Busy var den sista låten vi spelade in efter tre långa dagar i studin ch efter några testtagningar var jag trött i armarna på grund av det snabba tempt ch kraftfulla spelet men jag lyckades hålla ihp mitt spel på ett bra sätt ch är väldigt nöjd med hur denna låten blev. Den mixade versinen tycker jag är nära riginalet med ett väldigt fint sund i virvel ch pukr sm skapar förutsättningar till att förfina ljudbilden vid mixning på ett bra sätt Dm Sa! Bastrumma: Ludwig 22 med tunn skumgummimadrass samt en frttéhandduk mt slagskinnet. Pukr: Ludwig 12 ch 16. Evans G2 cated över, G2 clear under. Hängpukan är lågt stämd med en TneGel ch en handduk över 13 av skinnet (ej så att man slår på handduken). På glvpukan är det en vikt handduk på kanten ch en handduk över hela skinnet. Glvpukan var först rätt så lågt stämd men vi insåg att den skulle stämmas upp för att ge den ett tydligare anslag ch landade därför i ett mediumläge. Virvel: Tama Starphnic Bubinga 6x1 med ett Evans Dry HD sm slagskinn, ganska högt stämd med fyra TneGel. En TneGel på underskinnet nära sejarmattan. 17

21 Hihat: Zildjian Kerpe 15. Ride: Cnstantinple Medium Thin Lw 22. Crash: Zildjian Kerpe 18 på trummis vänster, Istanbul Agp 20 på högerkanten. Stckar: Wincent 5A. Rum: Litet ch trrare inspelningsrum. Mickar: Bastrumman är precis sm på Busy Busy uppmickad med en Shure Beta 52 i hålet ch en MD21 ca fem cm framför frntskinnet. På virveltrumman ch hängpukan sitter det en MD21 medan glvpukan är uppmickad med en Audix D6. Vid hi-haten sitter en ADK 51s ch två SE Electrnics se5 används sm överhäng. Till skillnad från Busy Busy står dessa överhängs-mikrfner mycket längre ifrån varandra riktade snett nedåt mt trumsetet. Det sitter ckså en Shure SM57 under trumpallen riktad mt virveln ch en Ehrlund EHR-M under ridecymbalen ckså riktad mt virveln. Dessa två sistnämnda mikrfn-placeringar skulle visa sig vara väldigt viktiga för sundet sm helhet vid mixningen. Denna låt är ett bra exempel på hur en nggrann inspelning ger gda förutsättningar för att kunna förfina ett sund på ett bra sätt. I den mixade versinen finns det tydliga likheter med riginalinspelningen men det är samtidigt den här inspelningen sm är mest prcessad i sitt sund sm helhet. Vid en första lyssning på riginalet kan trumsundet låta enkelt ch naturligt men för att få fram trummrnas karaktär krävdes bland annat en hel del EQ ch mycket kmpressrer. MD21an sm är placerad vid bastrumman har fått en str bst av basregister för att lyfta fram den runda ch varma karaktären från riginalet. Vi drg ned mycket av det låga mellanregistret på överhänget samt Ehrlund-mikrfnen ch drg samtidigt upp diskanten rejält för att lyfta fram ridecymbalen. Ehrlund-mikrfnen skickades ckså genm en kmpressr för att ge cymbalen en pulserande känsla sm man kan höra tydligt m man jämför de lika versinerna. Även virveltrumman är skickad genm en kmpressr för att lyfta fram anslaget. Den är ckså triggad med en synth-virvel på slag två ch fyra i takten men utan triggning när virveln spelar fill-ins. Några speciella saker att lyssna efter i den editerade versinen är att diskanten har dragits upp till max på glvpukan under stick-delen för att få till det tydliga klippet sm hörs på riginalet. Under denna delen ligger det även dist på glvpukan. SM57an under stlen används för att skita till ljudbilden genm att även här lägga på dist. Slutligen skickades hela mixen genm en kmpressr för att göra hela trumsundet mer ettrigt. Precis sm på G Yur Own Way upplevde jag att den största speltekniska utmaningen var att spela knsekvent på glvpukan under verserna. Låten går i ett relativt snabbt temp ch handduken sm ligger på skinnet gör att det krävs extra mycket kraft i anslaget för att energin ska nå in i inspelningen vilket gjrde låten 18

22 fysiskt ansträngande att spela. Musklerna i underarmen blev matta ch jag fick därför lägga fkus på min teknik för att försöka slappna av i mitt spel. Trumspelet på den här låten samt Busy Busy har ett strt ansvar för låtarnas energi ch riktning ch när jag spelade in dessa försökte jag måla upp en bild i huvudet att jag var på väg framåt med ett tydligt mål för att på så sätt hålla uppe drivet. Detta blev extra viktigt mt slutet av låtarna då armarna började bli trötta på grund av det hetsiga spelet. Timingen ch dynamiken mellan de lika lemmarna på dessa två låtar är jämn ch relativt mitt i pulsen men ger uppfattningen att snarare ligga aningen framåt i timing än bakåt gentemt de andra instrumenten Slutsatser Jag har genm det här arbetet ökat min förståelse för hur jag kan skapa ett bra trumsund redan innan mixning. Genm nggranna förberedelser inför inspelning ch med gtt m tid till att stämma trummr ch välja rätt materiel ökar chanserna för att trumsundet ska låta mer eller mindre färdigt redan vid inspelningen. Ju längre fram vi har kmmit i musikhistrien dest fler möjligheter har det funnits att editera i efterhand, någt sm kanske inte alltid har varit en fördel. Jag trr att det är lätt att börja ändra för mycket i sundet i mixnings-stadiet när instrumenten många gånger redan låter fint från början förutsatt att det är ett välstämt instrument med en kmpetent musiker bakm. Samtidigt är det väldigt spännande att se hur en bra truminspelning ch en bra eftereditering kmpletterar varandra. Om trummrna låter bra från början finns ckså förutsättningar för att förfina sundet ch plcka fram det där lilla extra sm många gånger inte går att sätta rd på. Jag har ckså insett att det kan vara svårt att följa en annan trummis timing, framförallt på de äldre låtarna där musikerna inte har spelat in med hjälp av en metrnm. Idag förväntas en trummis spela extremt tight ch en knsekvent metrnmisk timing är fta en måttstck på m en trummis anses skicklig eller inte. Självklart är gd timing en fullt rimlig efterfrågan i dagens musikindustri ch någt sm jag ständigt vill förbättra men jag kan ckså fascineras över hur svängig musik kan vara trts att timing ch temp kan variera mycket under låtens gång. Alla musiker har en persnlig uppfattning m puls ch timing ch m man tar Mtwn sm exempel så spelade de fta in hela bandet samtidigt vilket gjrde att deras timing växte ihp till en gemensam enhet. Om trummisen stressade eller hängde i timingen så följde resten av musikerna med vilket gör att musiken inte upplevs sm tajt utan ger den snarare ett rganiskt liv sm istället uppfattas sm svängigt. 19

23 Jag har genm det här arbetet även utökat min förståelse kring mickplacering där väldigt små skillnader i placering kan göra str skillnad i inspelningen eftersm en trumma sm akustiskt uppfattas sm fyllig ch kärnfull kan låta klen ch tråkig när den mickas upp ch vice versa. Det är ckså intressant att se att det inte alltid krävs många mikrfner för att skapa ett bra trumsund när det är gda förutsättningar runt mkring. Ett bra rum med skön efterklang kan göra väldigt mycket för trumsundets helhetsintryck.. Diskussin Diskussinen nedan har sin utgångspunkt i följande frågr sm är hämtade från kapitlet Syfte (1.3). - Hur kan jag sm trummis skapa specifika sund genm mitt sätt att spela? - Hur kan jag sm trummis skapa förutsättningar för mer prcessade sund? - Hur påverkas trumsundet av mitt val av trummr, skinn, cymbaler etc? - Hur påverkar rumsakustik, mikrfner ch mikrfnuppsättning slutresultatet? För att skapa ett specifikt sund trr jag att valet av instrument har en str inverkan men för att helhetsintrycket av en låt ska vara tillfredställande krävs ckså gda speltekniska kunskaper. En bra timing ch ett dynamiskt tänk är nyckeln för ett gtt resultat. Under förarbetet ch inspelningen av After The Lve Is Gne slgs jag av hur dynamiskt Jeff Prcar spelar ch hur viktigt det är för låten. Hi-hatspelet är så mjukt ch känsligt medan bastrumma, virvel ch pukr spelas med ett hårdare anslag. De mjuka 16-delaran i hi-haten ger låten den rytmiska underdelning sm den behöver för att föras framåt samtidigt sm den mer distinkta bastrumman ch virveln skapar en känsla av stabilitet ch attityd. För mig gör detta musiken så mycket mer spännande att lyssna på ch kmpet får ett helt annat liv än m trumsetets alla lika delar skulle ha spelats med samma dynamik. När jag försökte förhålla mig till detta vid inspelningen så insåg jag hur svårt det är att spela så pass dynamiskt utan att förlra stabilitet i timingen men efter att ha gjrt några tagningar tyckte jag att mitt hihatspel blev mjukare ch stabilare. Jag upplevde att det var viktigt att ge mig själv några testtagningar innan det var skarpt läge. Jag kunde nästan känna mig nervös inför tagningarna för att jag ville att det skulle bli ett bra resultat ch därför var det skönt att få spela in sig på låten inför varje inspelning ch ge mig själv möjlighet att landa i låtarna både fysiskt ch mentalt. Trts att jag hade övat en del på låtarna i förväg så var det på plats i studin sm mitt spel utvecklades mest eftersm jag då började lyssna mer nggrant på detaljerna i spelet. Om jag till exempel upplevde att virveltrumman kändes för klen kunde jag testa att spela starkare genm att antingen 20