Planerad 130 kv luftledning mellan Botorp och Källvik i Västerviks kommun, Kalmar län

Transkript

1 E.ON Energidistribution AB Nobelvägen Malmö eon.se T Samrådsunderlag Planerad 130 kv luftledning mellan Botorp och Källvik i Västerviks kommun, Kalmar län Oktober 2018 Bg: Pg: Org. Nr: Säte: Malmö

2 Projektorganisation E.ON Energidistribution AB Malmö eon.se Extern konsult NEKTAB Flöjelbergsgatan 20C MÖLNDAL Rapporten har upprättats av Sofia Feltbäck och granskats av Johanna Brodd. För kartor i underlaget innehas rättighet: Lantmäteriet MS2006/02876 sid 2/40

3 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Tillstånd Samråd 7 2 Studerade alternativ Lokaliseringsalternativ Utredningsområde Stråkutredning Sträckningsalternativ 11 Stråk A 13 Stråk AB 14 Stråk AC 16 Stråk B 18 Kabelalternativ Utformning av ledning och stationer Luftledning Markkabel Val av tekniskt utförande Utformning av stationer Omfattning och utformning Nollalternativ 24 3 Beskrivning av berörda intressen Landskapsbild Markanvändning, bebyggelse och planer Planer Boende/bebyggelse Markanvändning Natur- och vattenmiljö Riksintressen 27 sid 3/40

4 3.3.2 Påverkan på fågel Övriga hotade arter Övrig naturmiljö Kulturmiljö Friluftsliv Infrastruktur Strandskydd Intressen runt planerade stationer Elektromagnetiska fält Elektriska och magnetiska fält Magnetfält och hälsoeffekter Magnetfält från aktuell ledning Kumulativa effekter 38 4 Sammanfattning och jämförelse av alternativen 39 5 Preliminär utformning MKB 39 6 Referenser 40 sid 4/40

5 1 Inledning 1.1 Bakgrund Statkraft Södra Vindkraft AB (nedan Statkraft) planerar att uppföra en ny vindkraftpark vid Tribbhult i Västerviks kommun, Kalmar län. E.ON Energidistribution AB (nedan E.ON), som har områdekoncession för elnät i området, har fått förfrågan om att ansluta den planerade vindkraften till överliggande nät. E.ON planerar därmed att uppföra ny 130 kvledning och två nya stationer. Planerad ledning kommer att gå mellan ny station i Botorp och ny station i Källvik för att ansluta planerad vindkraftspark. Matning planeras ske från befintlig 130 kv-ledning Simpevarp Fårhult. Ledningen krävs för att ansluta den planerade vindkraftsanläggningen till elnätet så att producerad el kan levereras till överliggande elnät. Figur 1 visar en översikt över projektområdets lokalisering. Statkraft ansökte 2014 om miljötillstånd för vindkraftsanläggningen och ansökan är nu i prövningsprocess. I detta samrådsunderlag presenteras de alternativ för ledningsdragning samt stationsplaceringar som har studerats i syfte att inhämta synpunkter från berörda parter. sid 5/40

6 Figur 1. Översiktskarta med rödmarkerat utredningsområde, Länsstyrelsen, Lantmäteriet. sid 6/40

7 1.2 Tillstånd För att få bygga och använda en kraftledning krävs tillstånd, sk. nätkoncession för linje. Bestämmelser om nätkoncession för linje återfinns i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Samrådsförfarandet och upprättandet av en MKB sker i enlighet med vad som föreskrivs i 6 kap. Miljöbalken (1998:808). Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. För att få nyttja del av annans fastighet för ledningsändamål krävs en rättighet. De typer av rättigheter E.ON Energidistribution tillämpar utgörs av servitutsavtal eller ledningsrätt. Enligt 2 kap. 8 a ellagen ska vid prövning av frågor om nätkoncession för linje ske samråd enligt 6 kap. miljöbalken. För att undvika onödig dubbelhantering kommer därför inte en särskild anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken att lämnas till länsstyrelsen i samband med ansökan om koncession för elledningen. Följande åtgärder inom nätkoncessionen bedöms härmed omfattas av föreliggande samråd; stationsplaceringar, kalavverkning av ledningsgatan och ledningens dragning med tillhörande stolpplaceringar samt tillfälliga vägar vid byggnation av ledningen Bygglov kommer att sökas för stationerna. Rättigheten till marken för planerade stationer kommer att säkerställas med servitutsavtal. 1.3 Samråd Samråd avseende ledningar ska enligt miljöbalken genomföras i första hand med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och enskilda berörda. Samrådet omfattar sedan 1 januari 2018 två typer av samråd, ett inledande så kallat undersökningssamråd som i vissa fall följs av ett så kallat avgränsningssamråd. Undersökningssamrådet ska avse den miljöpåverkan som projektet bedöms medföra. Utifrån underlaget som presenteras vid undersökningssamrådet, fattar länsstyrelsen beslut om huruvida ledningen kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller inte. Avgränsningssamråd ska genomföras för verksamheter som bedömts medföra en betydande miljöpåverkan. Samråd ska då ske med en bredare samrådskrets, med de övriga statliga myndigheter, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådsunderlaget ska även beskriva alternativa lösningar för verksamheten eller åtgärden. Om verksamhetsutövaren från början bedömmer att ett projekt kommer att medföra en betydnade miljöpåverkan kan denne välja att göra ett avgränsningssamråd direkt. E.ON Energidistribution bedömmer att aktuellt projekt kommer att få en betydande miljöåpverkan, se kapitel 4, och upprättar detta samrådsunderlag efter kriterierna i 6 kap Miljöbalken (1998:808) för ett avgränsingssamråd. sid 7/40

8 Enligt 2 kap. 8 a ellagen ska vid prövning av frågor om nätkoncession för linje ske samråd enligt 6 kap. miljöbalken. För att undvika onödig dubbelhantering kommer därför inte en särskild anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken att lämnas till länsstyrelsen i samband med ansökan om koncession för elledningen. Följande åtgärder inom nätkoncessionen bedöms härmed omfattas av samrådet; stationsplaceringar, kalavverkning av ledningsgatan och ledningens dragning med tillhörande stolpplaceringar samt tillfälliga vägar vid byggnation av ledningen. Syftet med samrådet är att informera om den pågående koncessionsansökan, ge berörda parter möjlighet att lämna synpunkter och komma med frågor, samt ge förslag på alternativa lösningar, preliminär utformning av MKB m.m. Inkomna yttranden kommer att sammanställas i en samrådsredogörelse vilken utgör en del av kommande MKB. Samrådet genomförs med alla som kan antas vara berörda och särskilt berörda av det planerade projektet, se Tabell 1. Inbjudna fastighetsägare är de inom 100 m från föreslagen markkabelsträcka och samtliga inom stråken för luftledningsalternativen. Även fastighetsägare med bostäder som tangerar dessa zoner bjuds in. Samråd med allmänhet sker även genom annonsering i Vimmerby Tidning, Västerviks-Posten, Linköpings Tidning/Kinda-posten, Västerviks tidningen och Västervik kommunextra. Tabell 1. Samrådsparter i föreliggande samråd. Länsstyrelse och kommun Länsstyrelsen Kalmar Statliga myndigheter Försvarsmakten Trafikverket Elsäkerhetsverket Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Svenska Kraftnät Post- och Telestyrelsen Västerviks kommun Skogsstyrelsen Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) Strålsäkerhetsmyndigheten Luftfartsverket Naturvårdsverket Statens geotekniska institut (SGI) Fastighetsinnehavare Berörda fastighetsägare och närboende sid 8/40

9 Nätägare Skanova Västervik Miljö och Energi AB Mörtfors Fiber Ekonomisk förening Svenska Kraftnät (Svk) Övriga organisationer och föreningar Sveriges Ornitoligiska förening, Oskarshamns fågelklubb, Tjust naturskyddsförening, Tjust fågelklubb och Rovfågelsklubben Lantbrukarnas riksförbund Naturskyddsföreningen Sveriges Hembygdsförbund Friluftsfrämjandet Jägarförbundet Kalmar län Riksförbundet Enskilda vägar 2 Studerade alternativ 2.1 Lokaliseringsalternativ Utredningsområde Ett utredningsområde har tagits fram för att studera området och finna den mest lämpliga placeringen av en ny 130 kv-ledning, se Figur 2. Matning till den nya ledningen kommer att ske via ny transformatorstation från befintlig 130 kv-ledning som löper i östra delen av utredningsområdet i nord-sydlig riktning. I sydlig och västlig riktning begränsas området av placeringen av den planerade vindkraftparken, se bilaga 1, samt höga naturvärden i den sydöstra delen. Längre norrut bedöms som orimligt långt att gå samt att det ger ett större ingrepp i landskapet. sid 9/40

10 Figur 2. Utredningsområde för ny 130 kv-ledning sid 10/40

11 2.1.2 Stråkutredning Inom utredningsområdet har möjliga stråk identifierats för byggnation av en ny 130 kvledning. Stråken definieras utifrån intressen som finns i området, landskapets geografi och topografi samt möjligheten att följa befintlig infrastruktur. Stråken är också styrda av var nya stationer kan uppföras. Två förslag till stationsplacering intill befintlig matande 130 kv-ledning (vid Botorp) är framtagna. Stationsplacering vid Källvik är framtagen och fastslagen i samband med projektering för vindkraftparken. Se Figur 3 för stråk och stationsplaceringar. Stråk A utgår från det södra stationsförslaget (a), intill befintlig 130 kv-ledning, och löper västerut fram till ny station i Källvik där anslutning av planerad vindkraftpark sker. Norrut begränsas stråket av bebyggelse vid Botorp, Boarum, Sinnerum, Vaderum och Höghult. Sydväst begränsas stråket av placering av den planerade vindkraftparken och i sydöst av områden med skyddad natur. Stråk AB utgår från det södra stationsförslaget (a) och löper västerut fram till ny station i Källvik. Söderut begränsas stråket av bebyggelse Höghult, Boarum, Sinnerum och Vaderum samt av ett våtmarksområde. I sydväst begränsas stråket av placering av den planerade vindkraftparken och i sydöst av områden med skyddad natur. Ett nordligare stråk avfärdas eftersom ledningssträckan skulle bli väsentligt mycket längre. Stråk AC utgår från det södra stationsförslaget (a) och löper inledelsevis norrut på var sida om Botorp för att sedan vika av mot sydväst och vidare västerut. Stråket begränsas söder om av våtmarksområden och bebyggelse vid Vaderum och Sinnerum. Norr om stråket begränsar bebyggelse vid Boarum samt ett antal forn- och kulturlämningsområden. Stråk B startar vid den nordligare stationsplacering (b) intill befintlig 130 kv-ledning och fortsätter västerut mot Källvik. Stråket begränsas söderut av bebyggelse vid Botorp, Sinnerum, Vaderum och Höghult. Ett nordligare stråk är inte aktuellt eftersom ledningssträckan skulle bli väsentligt mycket längre Sträckningsalternativ Inom varje stråk har ett eller flera sträckningsalternativ tagits fram. Dessa beskrivs mer ingående nedan. Hänsyn har tagits till teknisk och geografisk framkomlighet, fastighetsägare, möjlighet till rationellt brukande av skogen samt intrång i hänsynsytor. En teknisk utredning och platsbesök har genomförts för varje sträckningsförslag. De redovisade sträckningarna är att betrakta som förslag och kan komma att ändras med anledning av ytterligare fältutredningar samt inkomna yttranden via samråd. Som alternativ till luftledning har också ett kabelalternativ tagits fram. sid 11/40

12 Stationsplacering b Stationsplacering a Stationsplacering vid vindkraftpark Figur 3. Framtagna stråk till aktuellt samråd. sid 12/40

13 Stråk A Sträckningsalternativ A1 Alternativet utgår från den befintliga 130 kv-ledningen vid stationsplacering a och löper sydväst över väg E22 och sedan vidare över väg 769 där den kort efter forsätter i västlig riktning mot planerad station vid Källvik. Sträckningen utgörs av en luftledning med en total sträcka på ca 4 km. Se Figur 4. Sträckningen korsar också en befintlig stamnätsledning (400 kv) och alternativ A1 och A2 skiljer sig främst åt genom hur denna korsning ska ske, i förhållande till terrängen, för att hålla nödvändigt säkerhetsavstånd. Sträckningsalternativ A2 Sträckningsalternativet löper i stort sett i samma sträckning som A1 med undantag för väster om korsning av väg 762 där A2 går i vinkel söder om stolpe tillhörande befintlig 400 kv-ledning. Sträckningen utgörs av luftledning med en total sträcka på ca 4 km. Se Figur 4. Stationsplacering a Figur 4. Stråk A med tillhörande sträckningsalternativ. sid 13/40

14 Stråk AB Sträckningsalternativ AB1 Alternativet utgår från den befintliga 130 kv-ledningen vid stationsplacering a och löper väster ut över väg E22 där den fortsätter i västlig riktning, söder om Botorp, mot vattnet Åkergöl. Vid Åkergöl korsar ledningen väg 769 samt en smal vik av gölen för att sedan fortsätta i sydvästlig rikting mot planerad station vid Källvik. Sträckningen utgörs av luftledning med en total sträcka på ca 4 km. Se Figur 5. Sträckningsalternativ AB2 Alternativet utgår från den befintliga 130 kv-ledningen vid stationsplacering A och löper nordväst över väg E22 där den fortsätter i sydvästlig riktning, norr om Botorp, mot Boanäs. Innan Boanäs viker ledningen av sydväst mot Åkergöl där den först korsar väg 769 och sedan en smal vik av gölen för att fortsätta vidare i sydvästlig rikting mot planerad station vid Källvik. Sträckningen utgörs av luftledning med en total sträcka på ca 4,2 km. Se Figur 5. Sträckningsalternativ AB3 Alternativet utgår från den befintliga 130 kv-ledningen vid stationsplacering A och löper nordväst över väg E22 där den fortsätter i norvästlig riktning, söder om Botorp men norr om sträckningsalternativ AB1, mot vattnet Åkergöl. Vid Åkergöl korsar ledningen väg 769 samt en smal vik av gölen för att sedan fortsätta i sydvästlig rikting mot planerad station vid Källvik. Sträckningen utgörs av luftledning med en total sträcka på ca 4,1 km. Se Figur 5. Sträckningsalternativ AB4 Alternativet utgår från den befintliga 130 kv-ledningen vid stationsplacering A och löper nordväst över väg E22 där den fortsätter i västlig riktning, norr om Botorp, mot vattnet Åkergöl. Vid Åkergöl korsar ledningen väg 769 samt en smal vik av gölen för att sedan fortsätta i sydvästlig rikting mot planerad station vid Källvik. Sträckningen utgörs av luftledning med en total sträcka på ca 4,3 km. Se Figur 5. sid 14/40

15 Stationsplacering a Figur 5. Stråk AB med tillhörande sträckningsalternativ. sid 15/40

16 Stråk AC Sträckningsalternativ AC1 Alternativet utgår från den befintliga 130 kv-ledningen vid stationsplacering a och löper nordväst mot E22 där den korsar vägen och viker av mot sydväst vid Botorp. Norr om Botorp fortsätter ledningen sydväst mot Boarum där den ansluter till en befintlig ledningsgata och följer denna med en sträcka på ca 300 m. Därefter korsar ledningen väg 769 och väg 762 för att sedan gå nordväst mot planerad station vid Källvik. Sträckningen utgörs av luftledning med en total sträcka på ca 4,1 km. Se Figur 6. Sträckningsalternativ AC2 Alternativet utgår från den befintliga 130 kv-ledningen vid stationsplacering a och löper väster ut mot E22 där den korsar vägen och viker av nordväst om Botorpegöl där den ansluter till en befintlig ledningsgata med en sträcka på ca 2 km. Befintlig ledningsgata löper sydväst mot Boarum. Vid Boarum korsar befintlig ledningsgata och sträckning C2 väg 769 varefter C2 viker av i ny ledningsgata över väg 762 för att fortsätta vidare mot planerad station vid Källvik. Sträckningen utgörs av luftledning med en total sträcka på ca 4,1 km. Se Figur 6. sid 16/40

17 Stationsplacering a Figur 6. Stråk AC med tillhörande sträckningsalternativ. sid 17/40

18 Stråk B Sträckningsalternativ B1 Alternativet utgår från den befintliga 130 kv-ledningen vid stationsplacering B och löper väster ut över väg E22 där den fortsätter i västlig riktning, norr om Botorp, mot vattnet Åkergöl. Ca 1 km nordöst om Åkergöl viker ledningen av i sydvästlig riktning över väg 769 samt en smal vik av gölen för att sedan fortsätta mot planerad station vid Källvik. Sträckningen utgörs av luftledning med en total sträcka på ca 4,1 km. Se Figur 7. Sträckningsalternativ B2 Alternativet utgår från den befintliga 130 kv-ledningen vid stationsplacering B och löper väster över väg E22 där den fortsätter i sydvästlig riktning, norr om Botorp, mot vattnet Åkergöl. Vid Åkergöl korsar ledningen väg 769 samt en smal vik av gölen för att sedan fortsätta i sydvästlig rikting mot planerad station vid Källvik. Sträckningen utgörs av luftledning med en total sträcka på ca 4 km. Se Figur 7. Stationsplacering b Figur 7. Stråk B med tillhörande sträckningsalternativ. sid 18/40

19 Kabelalternativ Alternativet utgår från den befintliga 130 kv-ledningen vid stationsplacering a längs med befintlig väg nordväst mot väg E22. Forsätter i sydlig riktning längs E22 och viker vid korsningen vid Bälö av västerut längs väg 769 och följer denna fram till Boarum. Vid Boarum viker sträckningen av söderut längs med väg 762 och följer denna fram till Marsgölehult där den svänger av norrut, längs befintlig väg, mot planerad station vid Källvik. Alternativet uppnår en sträcka på totalt ca 6,3 km, se Figur 8. Stationsplacering a Figur 8. Kabelalternativ. sid 19/40

20 2.2 Utformning av ledning och stationer Luftledning Luftledningsalternativ kommer att utformas som en regionnätsledning med träportalstolpar och 130 kv nominell spänning i enlighet med Svensk standard, se Figur 10. Stolparna är normalt mellan meter höga. Enstaka lägre och högre stolpar kan förekomma. Vid stora vinklar kan trebenta stolpar behöva användas då vinklar medför en annorlunda belastning, se Figur 9. Figur 10. Exempelbild på portalstolpar i trä. Figur 9. Illustration av trebent vinkelstolpe. sid 20/40

21 Spannlängden, det vill säga avståndet mellan stolparna, kommer vara mellan 80 och 250 meter och kan variera med hänsyn till terrängen samt eventuella natur- och kulturmiljövärden som finns i området. Luftledningen planeras med tre faslinor samt topplina hela vägen. För en luftledning krävs en trädsäker ledningsgata. Detta sker genom att ca 15 meter från ytterfas på vardera sidan om ledningen hålls fri från högre vegetation. Dessutom kommer enstaka höga träd utanför detta område, om de vid fall kan skada ledningen, att fällas eller toppas. Skogsgatans bredd kommer att bli ca 40 m. I Figur 11 illustreras en 130 kv luftledning samt en principskiss av en ledningsgata. Figur 11. Illustration av skogsgata och sidoområden samt dubbelstolpskonstruktion. Vid byggnation av en luftledning utförs inmätning, stämpling och värdering av intrånget varefter större träd och buskar i skogsgatan avverkas. Innan stolparna placeras utförs grundläggningsarbete och på vissa platser utförs även en markundersökning för att säkerställa de geologiska förutsättningarna. Slutligen reses stolparna och faslinorna dras mellan stolparna. Under byggnation kommer det att förekomma transporter i och i anslutning till ledningsgatan. För att minimera intrånget och åverkan i området kommer, i största möjliga mån, redan befintliga vägar att användas för dessa transporter. Efter genomförda arbeten återställs mark som påverkats så långt som det är möjligt Markkabel Liksom för luftledningen kommer markkabelalternativet utföras enligt Svensk standard. Ledningen kommer vid att bestå av tre hopbuntade kablar (en kabel per fas) och förläggas i ett schakt som är cirka 1 meter brett i markytan och cirka 1,2 meter djupt. Kablarna placeras på en bädd av sand som tillförs schaktet. Närmast ovanför kablarna läggs även sand som skydd. Därefter återfylls schaktet med de uppschaktade massorna och överskottsmassor transporteras bort. sid 21/40

22 Området intill schaktet kommer att nyttjas vid förläggningsarbetet för transporter, upplag av massor, kabeltrummor, arbetsmaskiner m.m. Efter genomförda arbeten kommer mark som påverkats att återställas så långt det är möjligt. Vid passager där det inte är lämpligt eller framkomligt med kabelschakt kan schaktfri förläggning, såsom styrd borrning eller tryckning, nyttjas. Vid berg kan sprängning bli aktuellt. Då markkablar helst anläggs i anslutning till befintliga vägar begränsas antalet möjliga lokaliseringar till det vägnät som finns i området. Av säkerhetsskäl så har allmänna vägar anläggningsfria zoner längs vägkant. I aktuellt område är zonerna 12 respektive 50 m Val av tekniskt utförande Två möjliga utföranden finns för den planerade kraftledningen, antingen som trädsäker luftledning eller som markförlagd kabel. Vanligtvis används kabel inom tätbefolkade områden och vid korta sträckor. I aktuellt område med låg befolkningstäthet är den dominerade tekniken trädsäkra luftledningar. Driftsäkerheten för en markkabel är generellt god, men ett eventuellt fel är svårt och tidskrävande att lokalisera och åtgärda. Det kan ta upp till flera veckor att lokalisera och avhjälpa fel på en markkabel och det kan bli aktuellt att byta ut långa kabelsträckor. Jämfört med en luftledning så är markkablar betydligt svårare att komma åt för inspektion, felsökning och reparation. För regionledningar som försörjer större områden med el, vilket är fallet här, är det viktigt att eventuella fel kan åtgärdas snabbt. Detta underlättas för luftledningar där både stolpar och linor kan bytas ut något enklare vid behov. Vad gäller miljöpåverkan är nackdelen med luftledningar att de kan synas i det omgivande landskapet medan en markkabels visuella påverkan är mycket liten. Markkablar innebär en större risk vid känsliga våtmarker då hydrologiska förhållanden kan förändras vid schaktning. Generellt så har en markkabel likväl en mindre påverkan på omgivningen under driftskedet men något större under byggskedet. Markkablar ger ett lägre magnetfält än en motsvarande luftledning. Ur ett ekonomiskt perspektiv är det betydligt mer kostsamt att anlägga en markkabel jämfört med en luftledning. Materialkostnaden och bygg- och anläggningskostnaderna är högre, vilket innebär att förläggning av markkabel blir ca fyra till fem gånger dyrare än att bygga luftledning på samma sträcka. Både markkabelalternativ och luftledningsalternativ utreds inför val av tekniskt utförande och framtagande av huvudalternativ för ledningen. sid 22/40

23 2.3 Utformning av stationer För att kunna ansluta planerad vindkraftpark med ovan beskrivna ledning avser E.ON uppföra två nya stationer, se Figur 3. En kopplingsstation kommer att uppföras vid E.ONs befintliga 130 kv ledning, och en transformatorstation kommer att uppföras vid vindkraftparken. Planerad kraftledning kommer att gå mellan dessa två stationer Omfattning och utformning En anläggning omfattar ett inhägnat område inom vilket anläggningar för sammankoppling av ledningarna bryt-, manöver- och skyddsanordningar uppförs. Transformator installeras i stationen som planeras vid befintlig ledning för transformering mellan 130 kv och 30 kv. Inom stationsområdena kommer även en kontrollrumsbyggnad att finnas. För placering av stationsområden utreds ett något större områden, cirka 100 x 100 meter. Inom detta område kommer det inhägnade stationsområdet att uppta en yta om ca 50 x 50 meter för planerad station vid parken och ca 70 x 60 meter för stationen vid befintlig ledning. Kring stationen ska ett trädsäkert utrymme finnas. Med trädsäkert avses att träd vid fall inte ska kunna skada omgivande stängsel eller anläggningsdelar. Markytan inom stationsområdena kommer att hårdgöras med grusmaterial. Områdena kommer att stängslas in för att obehöriga ej ska kunna få tillträde till stationerna. Anläggningarna utformas enligt gällande föreskrifter för starkströmsanläggningar. Blanka 1:111 Fastigheten ägs av Sveaskog Förvaltning AB. På denna fastighet avser E.ON uppföra en kopplingsstation och två områden har identifierats som lämpliga, se bilaga 2a. Båda dessa områden är belägna i väster om och i direkt anslutning till befintlig luftledning. E.ON kommer att välja ett av dessa alternativa områden efter att samråd och sträckningsval för ledningen har gjorts. De områden som samråds består av skogsmark. Områdena kan användas för olika friluftsaktiviteter så som jakt och svamplockning. Områdena är inte planlagda och det finns inga natur- eller kulturvärden dokumenterade i eller i nära anslutning till områdena i de GIS-skikt som har studerats. Närmsta bostadshus är beläget ca 590 m från alternativ a och ca 635 m från alternativ b. Befintliga vägar kommer i huvudsak att användas men det kan bli aktuellt att anlägga en väg för att nå stationen. Marsgölehult 4:1 Fastigheten är belägen vid planerad vindkraftpark och ägs av två privatpersoner. Området som samråds om består av skogsmark och kan användas för olika friluftsaktiviteter så som jakt och svampplockning. Området är inte planlagt och det finns inga natur- eller kulturvärden dokumenterade i eller i nära anslutning till området i de GIS-skikt som har sid 23/40

24 studerats, se bilaga 2b. Närmsta bostadshus är beläget ca 625 m från området. Befintlig väg för transporter till och från anläggningen kommer att användas om så möjligt, eventuellt kan åtgärder på vägen vara nödvändigt för att komma fram med transporter. 2.4 Nollalternativ Nollalternativet innebär att planerad ledning och stationer inte byggs. Detta skulle innebära att de positiva effekterna med den planerade ledningen i form av ökad leveranssäkerhet uteblir. Ur ett naturperspektiv innebär nollalternativet att ingen avverkning erfordras och att ingen påverkan på t.ex. naturmiljö och markanvändning uppstår. Lokalt blir landskapsbilden och övriga intressen oförändrade. 3 Beskrivning av berörda intressen Berörda intressen längs befintlig ledning har identifierats genom kartstudier. Digitala data har hämtats från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet, Artportalen och Västerviks kommun. Intresseområdenas utbredning framgår av kartor i bilaga 3 och 4. Vidare görs nedan en preliminär och översiktlig bedömning av de miljökonsekvenser som planerad åtgärd kan förväntas medföra. I detta skede gör en översiktlig konsekvensbedömning eftersom varken lokalisering eller tekniskt utförande för ledningen är fastställt. Beskrivningar av berörda intressen och miljökonsekvenser till följd av den slutliga sträckningen för planerad ledning kommer att beskrivas mer i detalj i kommande miljökonsekvensbeskrivning. 3.1 Landskapsbild En luftledning påverkar landskapsbilden genom sina stolpar och den avverkade delen av ledningsgatan. Samtliga luftledningsalternativ kommer huvudsakligen gå genom skogsmark, som används som produktionsskog. Delar av sträckningarna går genom något mer öppen mark med åkrar och en vattenpassage vid Åkergöl. Vid sjön finns två bostäder varav den närmaste är belägen ca 600 m bort med skymd sikt mot ledningen av en skogsbeklädd udde. Sjön utgör inget känt fiskevatten och här finns ingen kommunal badplats. I området finns få bostäder. Enstaka bostadshus finns vid Botorp, Höghult, Boarum, Sinnerum och Vaderum. De bostäder som kan komma att påverkas av ledningens synintryck är två fastigheter belägna vid Botorp. Här korsar sträckningarna i stråk AB och AC åkermark kortare sträckor, se Figur 12 och Tabell 2. sid 24/40

25 AB4 AC2 AB2 AB3 AC1 AB1 Figur 12. Google Earth Bostäder som kan få synintryck av planerad ledning. Tabell 2. Bostäder vars landskapsbild kan bli påverkad av föreslagna ledningssträckningar. Sträckning AB1 (går över öppen mark förbi husen med en sträcka på ca 60 m) AB2, AB4 och C2 (går över öppen mark förbi husen med en sträcka på ca 30 m, troligtvis även skymd sikt av lada, uthus mm) AB3 (går över öppen mark förbi husen med en sträcka på ca 60 m) AC1 (går över öppen mark förbi husen med en sträcka på ca 60 m) Bostäder vars landskapsbild berörs av luftledning Hjorteds-Botorp 2:20 Ca 124 Hjorteds-Botorp 1:8 Ca 126 Hjorteds-Botorp 2:20 Ca 288 Hjorteds-Botorp 1:8 Ca 315 Hjorteds-Botorp 2:20 Ca 115 Hjorteds-Botorp 1:8 Ca 100 Hjorteds-Botorp 2:20 Ca 160 Hjorteds-Botorp 1:8 Ca 150 Avstånd från ledning uppmätt i karta (m) Kabelalternativet påverkar inte landskapsbilden i samma bemärkelse som en luftledning. Vegetationen kan komma att ändras till viss del, eftersom en servicegata behövs för att få åtkomst till ledningen. sid 25/40

26 Inga särskilt utpekade intressen knutna till landskapsbildskydd berörs av de alternativa sträckningarna. Sammantaget bedöms påverkan på landskapets karaktär, i detta läge, bli liten. 3.2 Markanvändning, bebyggelse och planer Planer Översiktsplanen för Västerviks kommun, ÖP 2025, vann laga kraft år [5]. Till planen finns ett tematiskt tillägg för bebyggelse på landsbygd med ett antal utpekade LISområden (landsbygdsutveckling i strandnära lägen). Planerad ledning går inte i närheten av något av de utpekade områdena. Kommunens ställningstagande till areella näringar på land är exempelvis att värdefull odlingsmark inte bör tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar, annat än för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och i anslutning till befintlig bebyggelse. Sammantaget bedöms den planerade ledningen inte strida mot översiktsplanen. Inga detaljplaner finns inom utredningsområdet Boende/bebyggelse Med begreppet bebyggelse avses sådana byggnader där människor förväntas vistas i under längre tid som till exempel permanentbostäder, fritidsbostäder, industribyggnader och kontorslokaler. I Tabell 3 redovisas uppskattat avstånd till närmaste bostadshus (inklusive fritidshus) för de olika alternativen. Tabell 3. Uppskattat avstånd till närmsta bostadshus för de föreslagna ledningssträckningarna. Sträckning Närmsta bostadshus A4 Tribbhult 1:8 Ca 255 A1 Tribbhult 1:8 Ca 243 AB1 Hjorteds-Botorp 2:20 Ca 129 AB2 Marsgölehult 4:1 Ca 160 AB3 Hjorteds-Botorp 1:8 Ca 100 AB4 Marsgölehult 4:1 Ca 200 AC1 Hjorteds-Botorp 1:8 Ca 138 AC2 Hjorteds-Botorp 1:7 Ca 252 B Marsgölehult 4:1 Ca 159 B Marsgölehult 4:1 Ca 191 Kabelalternativ Marsgölehult 4:1 Ca 30 Avstånd från ledning, uppmätt i karta (m) sid 26/40

27 Bebyggelsen längs med föreslagna sträckningar är väldigt sparsam. Inom en radie av 300 m längs alla sträckningar återfinns totalt elva stycker, hos Lantmäteriet inskrivna, bostadshus. Privata fastigheter finns vid Botorp, Höghult, Boarum, Sinnerum och Vaderum. Stor del av marken längs med samtliga sträckningar ägs och brukas av Sveaskog Markanvändning Stor del av planerade ledningssträckningar går genom bolagsägd skogsmark med visst inslag av lövskog, våtmarker och åkermark. Markbehovet utgörs av en skogsgata på ca 40 meter för luftledning och 7 m för markkabel. Ledningsgatan kräver underhåll för att hållas trädsäker, vilket innebär att ledningsgatan görs så bred att inga träd intill kraftledningen ska kunna falla på ledningen. Utöver röjning i skogsgatan måste även riskträd i sidoområdena med jämna mellanrum, ca var 8-10 år, toppbeskäras eller avverkas. Den sammantagna bedömningen i detta läge att konsekvenser på markanvändning, bebyggelse och planer är små till måttliga. 3.3 Natur- och vattenmiljö Riksintressen Vid östra delen av föreslagna sträckningar finns ett antal riksintressen. Vattnet Marströmmen och dess omgivningar är av riksintresse för naturvården. Marströmmen är även skyddad som Natura 2000, Habitatdirektivet. Se Tabell 4 och kartor i bilaga 3a-e. Tabell 4. Riksintressen som föreslagna sträckningar berör. Typ Namn/Beskrivning Alternativ Berör aktuell ledning (m uppmätt i karta) Riksintressen Natura 2000 Habitatdirektivet, området är även av Riksintresse för naturvården Obruten kust Stora Ramm och Marströmmen Smålands skärgård- Simpevarp samt Öland - Berörs inte direkt men ligger i närheten. Närmsta alternativet är kabelsträckningen som ligger som närmast 500 m utanför områdets västra ytterkant. Stråk A, AB, AC, B och kabelalternativ Alla sträckningar: m sid 27/40

28 3.3.2 Påverkan på fågel Det förekommer att kraftledningar orsakar fågeldöd genom kollisioner eller genom strömgenomgång. Strömgenomgång är vanligast vid ledningar med lägre spänningar där det är kortare avstånd mellan faslinorna. Kollisioner är vanligast vid högre spänningar där faslinor har större avstånd och även kan sitta på olika höjd. Det är dock ont om tillförlitlig statistisk från Sverige vad gäller fågeldödlighet orsakad av kraftledningar. Olyckor med kraftledningar är dessutom förutom artspecifik starkt plats- och årstidsspecifik. Kollisioner är främst förekommande där ledningar korsar tydliga fågelflygstråk eller går intill fågelrika sjöar/våtmarker [3,4]. Fåglar i aktuellt område Det förekommer att fåglar kolliderar eller får strömgenomgång vid kontakt med kraftledningar. Strömgenomgång är vanligast vid ledningar med lägre spänningar där det är kortare avstånd mellan faslinorna, medan kollisioner är vanligast vid högre spänningar där faslinor har större avstånd och även kan sitta på olika höjd [7]. Aktuell ledning har stort fasavstånd (4,5 m) och faslinorna hänger på samma höjd. Fågelförekomst har undersökts via Artdatabankens webbplats Artportalen. Skyddad fågeldata, som avser skyddsklassade arter som inte visas öppet i Artportalen, har beställts från SLU. Fokus har i detta skede lagts på rödlistade arter som anses vara speciellt drabbade av kollisioner och/eller kortslutningar. Svenska fågelarter som har en större risk att krocka med luftledningar är vissa tran- och rallarfåglar, rovfåglar, hönsfåglar, ugglor och vadare. I utredningsområdet har det enligt artportalen setts enstaka havsörn (Haliaeetus albicilla) vid Sinnerumsgölen, Fjällvråk (Buteo Lagopus), Sångsvan (Cygnus cygnus) vid Sinnerumsgölen och Botorpegöl samt Kattuggla (Strix aluco) vid Slaggvarp. Fågelinventering för framtagna stråk utfördes under maj-juni månad Inventeringen visade att artsammansättningen var den förväntade i de miljöer som genomströvades. Vissa delar av inventerat område var mer artrika än andra, artrikare delar utgörs bland annat av lövmiljöer med äldre lövdominerad skogsmark och miljöer i anslutning till blötare partier så som gölar och mossar. Av större fåglar noterades sångsvan, grågås och trana i eller i anslutning till gölar och blötare mossmark. Inga rovfåglar observerades. Inventeringsmetoden som användes är dock inte effektiv för att konstatera förekomst av rovfåglar i ett område då sikten under långa perioder är begränsad. Orre och tjäder noterades med ett exemplar vardera. Vinterspillning från orre och tjäder noterades på flera platser i undersökt område där glesare hällmark med tall är dominerande typ av biotop. En mer utförlig rapport kommer att redovisas i kommande MKB. I samband med tillståndsansökan för vindkraftparken utfördes inventeringar av av större fågelsträck inom ett stort utredingsområde väster om aktuellt projektområde, se Figur 13 sid 28/40

29 Projektområde för koncessionsansökan Figur 13. Utredningsområde för fågelinventering gjort i samband med tillståndsansökan för vindkraftparken. Inga stora rörelser av gäss, trana, sångsvan m.m. observerades vid besöken under våren eller under hösten i och runt det inventerade området. Inventerarna gjorde därmed bedömningen att området inte berörs av betydande vår- eller höststräck Övriga hotade arter Förekomsten av rödlistade växter och djur har kontrollerats via Artdatabankens webbplats Artportalen [1]. Utter har observerats i Bälöbäcken vilken korsas i östra delen av sträckning A1 och A2. Inga rödlistade kärlväxter eller ryggradslösa djur har rapporterats in inom föreslagna sträckningar. sid 29/40

30 3.3.4 Övrig naturmiljö Berörda hänsynsområden i form av naturreservat, levande sjöar och vattendrag, nyckelbiotoper, sumpskogar och våtmarksinventerade områden visas nedan i Tabell 5. Se kartor i bilaga 3a-e. Tabell 5. Naturmiljö längs aktuella alternativ. Typ/Beteckning i karta Namn/Beskrivning Alternativ Berör aktuell ledning (m uppmätt i karta) Naturreservat NR 1 Ängs- och betesmarksinventeringen Västra Marströmmen: reservatet karaktäriseras av stora höjdskillnader med höglänta bergsknallar som i olika väderstreck övergår till skogsbeklädda sluttningar och dalar. Kabelalternativ Kabelalternativ: Löper 290 m i områdets ytterkant ÄB 1 Bete, bra hävd Stråk AB Sträckning AB1: 30 m Nyckelbiotoper NB 1 Sveaskog, ädellöv Stråk A Sträckning A1 och A2: m Sumpskogar Sump 1 Kärrskog, klass 3 Stråk AB och B Sträckning B1: Passerar med ca 50 m Sträckning AB4: Passerar i ytterkant Markavvattning MA 1 (östra änden) Stråk A, AB, AC och kabelalternativ Sträckning A: 180 m Sträckning AB1 och 3: 370 m Sträckning AC1: 450 m Kabelalternativ: 430 m MA 2 (västra änden) Stråk AB och B Sträckning AB2: 150 m AB 3 och 4: 200 m Sträckning B1: 200 m Levande sjöar och vattendrag LSV 1 Marströmmen Stråk A, B, AB, AC och kabelalternativ Alla stäckningar A: 770 m Alla sträckningar AB: 600 m Alla sträckningar B: 450 m Sträckning AC1: Ca 545 m Sträckning AC2: Ca 610 m sid 30/40

31 Kabelalternativ: 2100 m Våtmarksinventering VMI 1 Botorpegöl, vissa naturvärden Stråk A, AB, AC och kabelalternativ Sträckning A1 och A2: 100 m Sträckning AB1: Ca 50 m i ytterkant Sträckning AC1: Ca 70 m i ytterkant Kabelalternativ: 20 m i ytterkant VMI 2 Sinnerumsgölen Kabelalternativ 230 m i ytterkant Grusinventering GI 1 Naturvårdsplan Avlagringar vid Grytfall och Marsgölehult Kabelalternativ 380 m NP 1 Botorpsgölen Stråk A, AB, AC1 och kabelalternativ Lövskog Sträckning A1 och A2: 100 m Sträckning AB1: Ca 50 m i ytterkant Sträckning AC1: Ca 70 m i ytterkant Kabelalternativ: 20 m i ytterkant LÖV 1 Områden med lövskog Stråk A och AC Sträckning A1 och A2: går genom skogens ytterkant med en sträcka på ca 25 m. Sträckning AC1 och AC2: Ca 60 m LÖV 2 AC och kabelalternativ Kabel går genom området med en sträcka på ca 600 m, dock längs befintlig väg. LÖV 3 AC och kabelalternativ Sträckning AC1 och AC2: Går genom området med ca 560 m, följer dock befintlig ledningsgata. Kabel går genom områdets ytterkant med en sträcka på ca 180 m, dock längs befintlig väg. Sträckning AC1 och AC2: Går genom området med ca 90 m, följer dock befintlig ledningsgata. sid 31/40

32 LÖV 4 Kabelalternativ Kabel går genom områdets ytterkant med en sträcka på ca 180 m, dock längs befintlig väg. LÖV 5 Kabelalternativ Kabel går genom området med en sträcka på ca 380 m, dock längs befintlig väg. LÖV 6 Stråk A och kabelalternativ Kabel: Går genom området med en sträcka på ca 380 m, dock längs befintlig väg. Sträckning A1 och 2:Passerar genom området med ca 100 m. Påverkan på övrig naturmiljö sker framförallt genom avverkning av skog i ledningsgatan. Flera av sträckningsalternativen går i utkant av mark som har en sämre bärighet, d.v.s. våtmark och sumpskog. Körning kan behöva ske inom områden där marken har dålig bärighet. Drift och underhåll av ledningar innebär avverkning av kantträd för att erhålla en trädsäker ledning. Körning kan även behöva ske i dessa områden pga. underhåll av planerad ledning. Visst buller kan också förekomma under själva utförandeperioden men förväntas kortvarig. Sträckningsternativ inom stråk A löper som närmast ca 500 m utanför riksintresse, Natura 2000-område och naturreservat. Inrapporterade observationer av rödlistade arter är få och det har inte framkommit några uppgifter om kända specifika fågelstråk. Kollisionsrisken torde därför vara liten och påverkan från föreslagna ledningssträckor bedöms i detta skede vara liten på populationsnivå. Samråd kommer dock ske med lokala ornitologgrupper för att säkerställa detta. En mer utförlig rapport om naturvärden kommer också att presenteras i miljökonsekvensbeskrivningen. Den sammantagna bedömningen i detta skede är ändå att konsekvenserna för natur- och vattenmiljöer är måttliga till betydande då majoriteten av föreslagna sträckningar innebär helt nya ingrepp i naturmiljön. 3.4 Kulturmiljö Längs med de olika stråken och sträckningarna finns fornlämningar, övriga kulturhistoriska lämningar samt objekt för ett forskningsprojekt vid Riksarkivet. Området runt stråkens östra delar är av riksintresse för kulturmiljövård. Se hur de föreslagna sid 32/40

33 sträckningarna berör kulturmiljöobjekt inom 100 m, uppmätt i karta, i Tabell 6 nedan samt kartor över kulturmiljö i bilaga 4a-e. Tabell 6. Kulturmiljö som föreslagna sträckningar berör. RAÄ nr Reglerat enligt Kulturmiljölagen Lämningstyp Antikvarisk bedömning Alternativ Avstånd från ledning (uppmätt i m på karta) Hjorted 534 Boplats, yta Fornlämning Kabelalternativ Hjorted 773 Boplats, punkt Fornlämning Stråk AB och AC Hjorted 776 Boplats, punkt Fornlämning Stråk AB Hjorted 453:1 Vägmärke, punkt Uppgift om Stråk AB och B Mindre än 10 m från kabel Sträckning AB1: Ca 30 m från ledning Sträckning AB3: Ca 50 m från ledning Sträckning AC1: Ca 55 m från ledning Sträckning AB3: Mindre än 10 från ledning Alla sträckningar: Ca 80 m från ledning Hjorted 434:1 Hjorted 433:1 Lägenhetsbebyggelse, yta Lägenhetsbebyggelse, yta Övrig kulturhistorisk lämning Övrig kulturhistorisk lämning Hjorted 737 Boplats, punkt Fornlämning Stråk A Hjorted 583 Stensättning, punkt Fornlämning Stråk A Hjorted 533 Boplats, yta Fornlämning Stråk AB och B Stråk AB och B Stråk A, kabelalternativ Sträckning AB3, AB4 och B1 passerar genom områdets ytterkant Alla sträckningarn passerar genom områdets ytterkant med en sträcka på ca 60 m. Sträckning A1: Ca 12 m från ledning Sträckning A2: Ca 55 m från ledning Sträckning A1: Ca 25 m från ledning Sträckning A2: Mindre än 10 m från ledning A1: mindre än 10 m från leding A2: som närmast ca 16 m från ledning Kabelalternativ: Kabel passerar områdets ytterkant sid 33/40

34 Hjorted 207:1 Röse, punkt Fornlämning Stråk A och kabelalternativ Sträckning A1: Ca 16 m från ledning. Sträckning A2: Ca 40 m från ledning Kabelalternativ: Ca 65 m från kabel Hjorted 567 Stensättning, punkt Fornlämning Stråk AC Hjorted 206:2 Stensättning, punkt Fornlämning Stråk A Hjorted 206:1 Stensättning, punkt Fornlämning Stråk A Hjorted 775 Hällristning, punkt Fornlämning Stråk A Hjorted 545 Stensättning, punkt Fornlämning Stråk A Hjorted 680 Boplats, yta Fornlämning Stråk AC Sträckning AC2: Ca 35 m från ledning Sträckning A1: Ca 70 m från ledning. Sträckning A2: Ca 80 m från ledning Sträckning A1: Ca 75 m från ledning. Sträckning A2: Ca 85 m från ledning Sträckning A1: Ca 87 m från ledning. Sträckning A2: Ca 98 m från ledning Sträckning A1: Ca 60 m från ledning Sträckning A2: Ca 52 m från ledning Sträckning AC1 och 2: ytans närmsta ytterkan är ca 16 m från ledning. Hjorted 688 Boplats, yta Fornlämning Kabelalternativ Ca 50 m från kabel Hjorted 300:1 Hyttområde, yta Fornlämning Kabelalternativ Hjorted 535 Boplats, yta Fornlämning Kabelalternativ Löper ca 40 m i ytans ytterkant Mindre än 10 m från kabel Hjorted 554 Stensättning, punkt Fornlämning Kabelalternativ Ca 87 m från kabel Hjorted 553 Stensättning, punkt Fornlämning Kabelalternativ Ca 78 m från kabel Hjorted 568 Stensättning, punkt Fornlämning Kabelalternativ Ca 80 m från kabel Hjorted 564 Röse, punkt Fornlämning Kabelalternativ Ca 85 m från kabel sid 34/40

35 Hjorted 570 Hällristning, punkt Fornlämning Kabelalternativ Ca 96 m från kabel Hjorted 557 Stensättning, punkt Fornlämning Kabelalternativ Ca 92 m från kabel Hjorted 544 Stensättning, punkt Fornlämning Kabelalternativ Ca 93 m från kabel Reglerat enligt miljöbalken Riksintresse Kulturmiljövård Solstad koppargruva, industrimiljöer med lämningar efter gruvdrift under talet. Stråk A, AB, AC och kabelalternativ Alla sträckningar inom berörda stråk går genom området med m. Kabelalternativ: 40 m Övrigt Forskningsprojekt vid Riksarkivet Det medeltida Sverige Punkt, skattejord Stråk AB Punkt i ledningsgata för sträckning AB3 Negativ påverkan på kulturlämningar kan undvikas genom att inte tillåta maskiner att köra inom ett fornlämningsområde. Om däremot körning i ett område inte kan undvikas kan kända forn- och kulturhistoriska lämdningar markeras ut. En kraftledning kan medföra en påverkan på kulturmiljölandskapet genom visuell närvaro, men också fysisk påverkan via stolpar och maskiner under drift och underhåll. Inga stolpar kommer att placeras på nu kända fornlämningar. Kabelalternativet har fler fornlämingar i sin närhet än övriga stråk men den sammantagna bedömningen för sträckingarna i detta skede är att påverkan på kulturmiljö blir obetydlig-liten. 3.5 Friluftsliv Hel kustområdet inom Kalmars län är av Riksintresse för det rörliga friluftslivet. Stråken och sträckningarna berörs delvis av detta i de östra delarna, se nedan. Tabell 7. Sträckningarnas påverkan på riksintresse för rörligt friluftliv. Typ Namn/Beskrivning Alternativ Berör aktuell ledning (m uppmätt i karta) Riksintresse rörligt friluftsliv Kustområdena och skärgårdarna i Småland och Östergötland Sträckning A1 och 2 Ca 900 Sträckning AB1 Ca 630 Sträckning AB2 Ca 790 sid 35/40

36 Sträckning AB3 Ca 650 Sträckning AB4 Ca 790 Sträckning B1 och 2 Ca 550 Sträckning AC1 Ca 640 Sträckning AC2 Ca 750 Kabelalternativ Ca 2300 Området i övrigt är till stor del produktionsskog som ägs av Sveaskog. Endast enstaka avverkningsanmälan har gjorts det senaste året. Skogen kan nyttjas av människor som bor i närområdet för t.ex. fågelskådning, bär- och svampplockning. Inga kommunala campingoch/eller badplatser är lokaliserade inom något av stråken. Konsekvenserna för friluftslivet bedöms i detta skede bli små. Alternativen går till största delen genom skogsmark varför synintrycket bli begränsat. Samtliga alternativ korsar några öppna ytor, såsom åkermark, kortare sträckor. Sträckningarna i stråk AB och B passerar över vatten en kortare sträcka vid Åkergöl (ca 40 m). Inga speciella intressen för friluft har identifierats vid detta vatten men det kan inte uteslutas att det används för fiske, fågelskådning el.d av folk i närområdet. I byggnadsskedet kan vissa störningar uppkomma i form av buller från arbetsmaskiner. Dock pågår detta under en begränsad tid. Kraftledningsgator kan generellt sett vara positiva för promenader, bärplockning m.m. då de öppnar upp framkomligheten i skogsområden. Den sammantagna bedömningen i detta skede är att påverkan på friluftslivet är obetydlig-liten för samtliga luftledningsalternativ. Kabelalternativet bedöms inte ha någon påverkan då det går längs befintlig vägkant. 3.6 Infrastruktur Det är framför allt kabelalternativet som berör infrastruktur eftersom kabeln är planerad att följa befintliga vägar 762, 769 och E22. Luftledningssträckningarna i stråk A och AC korsar nämnda vägar en gång per väg och sträckningarna i stråk AB och B korsar väg 769 och E22 en gång per väg. En befintlig 400 kv-ledning (tillhörande Svenska Kraftnät) korsar samtliga sträckningar och en 10 kv-ledning (tillhörande E.ON) löper delvis parallellt med sträckningar i stråk AC. Ytterligare ledningar som finns inom området ägs av Skanova, Mörtfors Fiber Ekonomisk förening och Västervik Miljö och Energi AB. Inför byggnation och underhållsåtgärder som kan komma att påverka framkomligheten på korsande vägar och ledningar genomförs samråd med väghållare och ledningsägare. sid 36/40

37 Korsning av befintlig stamnätsledning kommer att hålla nödvändigt säkerhetsavstånd. Konsekvenserna på infrastruktur bedöms i detta skede vara obetydliga. 3.7 Strandskydd Vid hav, sjöar och vattendrag i Kalmar län gäller, enligt 7 kap MB, generellt strandskydd som omfattar land- och vattenområdet 100 meter från strandlinjen vid normalt medelvattenstånd [5]. Strandskyddet syftar till att bevara strändernas tillgänglighet för bad och friluftsliv. Stränderna har även stor betydelse för växter och djur och skyddet innefattar också växt- och djurlivet. Alternativen i stråk AB och B korsar kortare sträcka av Åkergöl. Alternativen i stråk A, AC och kabelalternativet korsar Bälöbäcken. Alternativen i stråk AC går även i utkanten av Sinnerumsgölen och alternativ AC1, AB1 och AB3 går i utkanten av Botorpegöl. Inga stolpar kommer att placering i våtmark och skulle kabelalternativet bli aktuell kommer styrd borrning att användas för att ta sig under utpekad bäck. Bedömning är därför att ingen påverkan kommer att ske i området som kan motverka strandskyddets syfte. 3.8 Intressen runt planerade stationer Stationerna är utomhusanläggningar vilket gör att det blir en viss påverkan på landskapsbilden av visuell art. Då tänkta placeringar ligger inom skogsbevuxna områden bedöms påverkan på landskapsbilden bli begränsad. Planerade stationsområden ligger inte inom formellt skyddad mark enligt 7 eller 11 kap MB. Ingen känd fornlämning finns registrerad i området. Om fornlämning påträffas under anläggningsarbete avbyts arbete enligt lag om kulturminnen m.m. I närheten av stationer och ledningar förekommer elektriska och magnetiska fält. Närmsta befintliga bostadshus ligger på ett så pass stort avstånd att dessa inte bedöms påverkas av anläggningen. Under anläggningstiden uppkommer temporära störningar i form av ljud från arbetsmaskiner och transporter. Vid anläggandet sker påverkan genom tillfälliga massupplag, anordnande av uppställningsplatser för material, arbetsmaskiner, fordon m.m. Vid eventuell utjämning av mark utförs det genom schaktning, även sprängning kan bli aktuellt. Stationen kommer att utgöra en viss påverkan på området, bland annat genom påverkan på landskapsbilden och till följd av ljud som uppstår vid en transformatorstation. Påverkan bedöms dock bli liten. sid 37/40

38 3.9 Elektromagnetiska fält Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Elektriska och magnetiska fält finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från elapparater och kraftledningar. Magnetfält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i en kraftledning och varierar med storleken på strömmen, samt även spänningsnivån och faslinornas konfigurering. Magnetfält avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Till skillnad mot elektriska fält så avskärmas inte magnetfält av byggnader och kan således påverka miljöer där människor vistas och därmed även människors hälsa Magnetfält och hälsoeffekter Trots omfattande internationell forskning saknas idag entydiga resultat som påvisar ett samband mellan exponering av magnetfält och negativa hälsoeffekter. Med bakgrund i detta har svenska myndigheter inte kunnat fastställa några gränsvärden eller skyddsavstånd för allmänhetens exponering för magnetfält. Ansvariga myndigheter rekommenderar dock en viss försiktighet vid samhällsplanering och exploatering, såtillvida detta kan göras till rimliga kostnader [2] Magnetfält från aktuell ledning Som beskrivs ovan är magnetfältet beroende av bland annat placering av faslinor (stolptyp) och strömmen i ledningen. Magnetsfältsnivåerna kommer att beräknas för de planerade ledningarna när en ledningssträckning är fastställd. Närmsta avstånd till bostadshus för luftledningsalternativ hittas i Tabell 3. Närmsta avstånd till alternativ med kabelförläggning är ca 30 m Kumulativa effekter Kumulativa effekter är sådana som uppstår när en förändring tillsammans med existerande eller kommande infrastruktur och aktiviteter samverkar. I aktuellt fall kan magnetfält från samlokaliserade ledningar identifieras som en kumulativ effekt. Om det samlokaliserade alternativet skulle bli aktuellt kommer det totala magnetfält som alstras av ledningarna tillsammans redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Ytterligare en kumulativ effekt från parallellgående luftledningar är att flera ledningar blir synliga i landskapet, samt att flera ledningar tillsammans utgör ett större hinder och barriärer för framförallt fåglar. sid 38/40