Hur kan modersmålsundervisningen och studiehandledningen påverka flerspråkiga elevers språkutveckling och lärande i skolan?

Transkript

1 Kultur - språk - medier Examensarbete i fördjupningsämnet Svenska och lärande 15 högskolepoäng, avancerad nivå Hur kan modersmålsundervisningen och studiehandledningen påverka flerspråkiga elevers språkutveckling och lärande i skolan? How can mother tongue education and study guidance affect the language development and learning of multilingual students in school? Bakhan Reza Sarah Rexbrink Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 7 9, 270 hp Examinator: Catarina Economou Handledare: Mozhgan Zachrison

2 2

3 Förord Vi har under våra år som studenter på Malmö högskola sett hur mycket ett språk betyder och vilket verktyg det egentligen är i livet. Språket påverkar människors livsutveckling och förutsättningar och vi har i arbetet med övriga kurskamrater under utbildningens gång, i arbetet som obehöriga lärare och under VFU perioder blivit ännu mer motiverade till att få gå ut i arbetslivet med den kunskap och det bagage vi har fått med oss för att med en behörighet som lärare få arbeta med människor från olika länder, städer och kulturer. Vårt första steg var att dela upp materialet hälften var så att det skulle bli rättvist och i efterhand har vi korrekturläst varandras delar utifrån det vi har skrivit. Intervjuerna spelades in med diktafon och transkriberades. Intervjufrågorna har vi skapat tillsammans och tack vare vår handledare Mozhgan Zachrison har vi skapat frågor som med hjälp av vårt metodologiska angreppssätt var möjliga att svara på. Examensarbetets layout, formalia och framsida har gjorts av båda och vi båda tar fullt ansvar för hela innehållet. Vi vill ge ett stort tack till den mest stöttande, mest förståndiga och rättvisa handledare, Mozhgan Zachrison som har väglett oss och gett oss tips under arbetets gång. Vi vill även tacka våra familjer och vänner som har haft förståelse och stöttat oss under tiden vi har skrivit och haft tålamod med oss. Avslutningsvis vill vi säga stort tack till våra deltagare, både lärare och elever som har gett oss flera tankeställare under tiden och som velat dela med sig till oss. 3

4 Abstract Vi är två lärarstudenter med inriktning mot grundskolans senare år, 7 9, som har skrivit studien Hur kan modersmålsundervisningen och studiehandledningen påverka flerspråkiga elevers språkutveckling och lärande? (2017) vid ämneslärarprogrammet på Malmö universitet. Inspirationen till denna studie bygger till viss del vidare på kunskapsöversikten vi skrev tillsammans hösten 2016 med frågeställningen Hur modersmålsundervisningen främjar lärandet i andraspråksinlärning, identitetsutveckling och kunskapsutveckling. Många som kommer till Sverige har flera språk i bagaget när de kommer till skolan. Därför har vi valt att göra en studie som syftar till att undersöka om modersmålsundervisningen och studiehandledningen kan påverka flerspråkiga elevers språkutveckling och lärande. Den teoretiska utgångspunkten är den sociokulturella teorin av Lev Vygotskij som kortfattat har forskat kring det sociala samspelet, stöttning och utveckling i grupp. När det kommer till genomförande och metod samt för att få svar på våra frågeställningar valde vi en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med insamlande data från fem elever och fem lärare. De lärare som deltog i studien arbetar med elever i grundskolans senare del och de intervjuade är två studiehandledare, två modersmålslärare och en ämneslärare i svenska och svenska som andraspråk. Eleverna som har deltagit i studien går i samma skola och befinner sig i årskurserna 7 9. Resultatet av vår undersökning visar att samtliga lärare utgår ifrån ett gemensamt synsätt på ett sociokulturellt lärande samt att samtliga intervjuade lärare ger eleverna möjligheten till att utvecklas utifrån sin egen kunskapsnivå i modersmålsundervisningen, studiehandledningen och i ämnet svenska som andraspråk. Vårt resultat visade även på att eleverna är positivt inställda till studiehandledningen och modersmålsundervisningen eftersom det stärker deras språk- och kunskapsutveckling. Studien visar även att såväl elever som lärare upplever att studiehandledningen och modersmålsundervisningen bidrar till en ökad måluppfyllelse, ett bättre självförtroende samt en positiv inverkan på den egna identiteten i interaktion med andra, både i och utanför skolarbetet. Resultatet har även visat att elever vill ha en utökad studiehandledning och att modersmålsundervisningen ska ligga på en annan tid 4

5 under dagen. Sammantaget visar resultatet av vår undersökning att lärare och elever ser undervisningen som ett verktyg inför det kommande vuxenlivet i det svenska samhället eftersom ett utvecklat språk i svenska främjar utbildningen och kommunikationen. Nyckelord: flerspråkighet, kunskapsutveckling, modersmål, modersmålsundervisning, samarbete, språkutveckling, studiehandledning, svenska som andraspråk 5

6 Innehåll Förord... 3 Abstract Inledning Problemområde Syfte och frågeställning Begrepp och teoretiska perspektiv Begreppsdefinition Det sociokulturella perspektivet Tidigare studier med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på språkutveckling och lärande Språk- och kunskapsutvecklande undervisning Studiehandlednings betydelse för språk och kunskapsutveckling Modersmålet och modersmålsundervisningens betydelse för andraspråkselever Förstaspråksinlärningens betydelse för språkinlärning Syftet med ämnet svenska som andraspråk Metod och material Metodval Urval och informanter Intervjuguide Etiska överväganden Analysmetod Avgränsningar Resultat Intervju av modersmålslärare och studiehandledare Modersmålslärares och studiehandledarnas syn på undervisning Ämneslärarens syn på modersmålsundervisning och studiehandledning Resultat av elevintervjuer Modersmålets syfte ur ett elevperspektiv Vad eleverna anser om modersmålsundervisning Studiehandledningens betydelse för eleverna Analys Språkutveckling utifrån det sociokulturella perspektivet Modersmålets betydelse för flerspråkiga elever Studiehandledningens betydelse för elevens lärande

7 6.4 Ämneslärarens syn på språkutveckling och lärande Elevernas syn på modersmålsundervisning och studiehandledning Diskussion Förslag till framtida forskning Referenser Bilaga 1 Intervjuguide lärare Bilaga 2 Intervjuguide elever Bilaga 3 - Samtyckesbrev Bilaga 4 Presentation av informanter

8 1. Inledning Idag utgörs svenska skolan av en mångkulturell blandning av elever och en anledning till detta är att människor tvingas flytta från sina hemländer. En del flyr på grund av krig, svält och sjukdomar medan andra gör det frivilligt. Detta leder till att barn med olika språk och åldrar hamnar i svenska skolor. Statistik från skolverket (2016) visar att under läsåret 2015/16 var drygt grundskoleelever berättigade till modersmålsundervisning, vilket motsvarar drygt 25 procent av samtliga elever. Statistiken visade även att andelen av de berättigade eleverna som deltar i modersmålsundervisning totalt är 56 procent. Som blivande ämneslärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska är vi intresserade av att undersöka hur lärare och elever i grundskolans senare del upplever hur undervisningen i modersmål och studiehandledning kan påverka språkutvecklingen och lärandet hos denna ökande grupp av flerspråkiga elever. I Lgr 11 står det att utbildningen i grundskolan ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper (Lgr 11, s.3). Vikten av att främja språkutveckling och lärande hos flerspråkiga elever har berörts både i svensk och internationell forskning, där även två- och flerspråkighetens betydelse är inkluderad, och vi vill därför genom detta examensarbete fördjupa oss inom detta forskningsområde. Nihad Bunars forskningsöversikt Nyanlända och lärande en forskningsöversikt om nyanlända elever i den svenska skolan (2015) visar att svensk forskning om språkutveckling för nyanlända 1 elever är direkt otillräcklig och underutvecklad eftersom det finns ett stort antal studier som övergripande fokuserar på andraspråksinlärning ur ett större didaktiskt perspektiv (Bunar 2015, s ). Forskaren drar även slutsatsen att internationell forskning och en väl utvecklad utbildningsvetenskaplig forskning inte heller är tillräckligt inom detta område med tanke på de omfattande flyktingströmmarna i världen som pågår. Kunskapsöversikten Greppa språket (2012) är utgiven av Skolverket och fokuserar specifikt på flerspråkiga elevers lärandeprocesser. Kunskapsöversikten belyser att alla nyanlända elever förväntas kunna inhämta ämneskunskaper på majoritetsspråket 1 Elever, som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket och som har invandrat till Sverige och kommit till grund- eller gymnasieskolan strax före sin skolstart eller under sin skoltid (Vetenskapsrådet 2010, s. 17). 8

9 parallellt med att lära sig svenska. Eleverna ska då utveckla sitt vardagsspråk såväl som sitt undervisningsspråk i svenska, samtidigt som de ska lära sig nya ämneskunskaper och begrepp för att utveckla ett skolspråk på ett språk de inte fullt ut behärskar. Monica Axelssons internationella forskning om flerspråkiga barns skolframgång sammanfattar studier av fem olika forskare. Studien konstaterar att såväl elevens lärande som identitetsutveckling främjas om eleven får undervisning på bägge språken. Axelsson (2013) betonar även att flerspråkighet bör ses som en resurs i undervisningen då det leder till att eleverna blir stärkta av att utveckla ett nytt språk samtidigt som de utvecklar förstaspråket. Axelsson menar att även om det inte existerar en regelrättig tvåspråkig utbildning kan lärare på olika sätt visa respekt för elevernas språk och kultur genom att använda sig av flerspråkigheten i skolarbetet (Axelsson 2013,s.551). Sammanfattningsvis visar resultatet i rapporten att undervisning i skolan ska referera till elevernas språkliga och kulturella identitet. I kursplanen för ämnet svenska och svenska som andraspråk betonas vikten av goda språkkunskaper: Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människan sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts (Skolverket 2017, s. 1). Vi anser att det är en viktig fråga att lyfta och vill med denna undersökning fördjupa oss i frågan om hur och på vilket sätt modersmålsundervisningen och studiehandledningen kan påverka flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling i svenska skolan. Alla elever i svenska skolan undervisas på språket svenska, oavsett modersmål, och vi vill med vår studie synliggöra vilka redskap som kan påverka flerspråkiga elevers utvecklig gällande språk och ämneskunskaper. 1.1 Problemområde Enligt Lgr 11 måste läraren tillgodose alla elevers behov och utveckla deras kunskap och detta är en utmaning, eftersom vi båda har upplevt lärarrollen under såväl VFU som i arbetet som undervisande obehörig lärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska. Det är ofta stora klasser, om upp till trettiotvå elever, med en heterogen elevsammansättning som inkluderar elever med svenska som modersmål, flerspråkiga elever samt nyanlända elever. Dessa elever ska undervisas samtidigt som alla elever är 9

10 olika individer med bakgrunder, förutsättningar, behov och kulturella kapital som skiljer sig åt. Inför vår blivande yrkesroll som lärare är elev- och lärarperspektivet viktiga för oss. Då vi har svenska som vårt fördjupningsämne valde vi att lyfta vad modersmålsundervisningen och studiehandledningens kan ha för betydelse för flerspråkiga elever och hur dessa två redskap kan utveckla våra elever. 10

11 2. Syfte och frågeställning Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad modersmålsundervisningen och studiehandledningen kan ha för påverkan på flerspråkiga elevers språkutveckling och lärande utifrån ett elev- och lärarperspektiv. För att konkretisera undersökningsområdet och för att få ett mer djupgående svar har vi formulerat två forskningsfrågor: Kan modersmålsundervisningen och studiehandledningen fungera som ett redskap för elever med ett annat modersmål än svenska? Vilka fördelar upplever flerspråkiga elever och lärare att modersmålsundervisningen och studiehandledningen har för språk-och kunskapsutvecklingen? 11

12 3. Begrepp och teoretiska perspektiv I detta kapitel presenterar vi en begreppsdefinition av begrepp som genomgående finns i texten. Vi förklarar dessutom vilka teoretiska perspektiv vi har utgått från. 3.1 Begreppsdefinition Nedan kommer vi kortfattat att redogöra för centrala begrepp. Syftet är att läsaren ska kunna veta vad begreppen innebär när vi använder dem i texten. Begreppen kommer endast att definieras och inte att problematiseras på en djupare nivå. Andraspråk: Det språk som lärs in sedan individen helt eller delvis tillägnat sig sitt förstaspråk, det egna modersmålet, och vars inlärning sker i en miljö där språket används i naturlig kommunikation (Nationalencyklopedin). Den proximala utvecklingszonen: Begreppet bygger på Vygotskijs (2001) benämning av ZPD, zone of proximal development. För att förtydliga begreppet beskrivs processen där barnet klarar av att utföra någonting med stöttning från omgivningen för att sedan utföra det som görs med stöttning på egen hand (Vygotskij 2001, s. 333). Flerspråkighet: Användning av, eller förmågan att behärska flera språk (Nationalencyklopedin). Modersmålsundervisning: I kursplanen för modersmålsundervisning står det att eleverna ska få möjlighet att utveckla kunskaper i och om sitt modersmål samt att utveckla sin kulturella identitet och Att ha tillgång till sitt modersmål underlättar också språkutveckling och lärande inom olika områden (Skolverket 2017, s. 1) Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt: Undervisning där språket kontinuerligt sätts i fokus i samtliga skolämnen. Språk och innehåll integreras med utgångspunkt i att språket utvecklas parallellt med ämneskunskaperna (Gibbons 2013, s. 33). Studiehandledning: Studiehandledning syftar till att stödja ämnesundervisningen via det språk eleven talar. Studiehandledning och ämnesundervisning på modersmålet är effektiva redskap för elevernas kunskapsutveckling (Skolverket 2013, s. 6,9) Stöttning: En tillfällig och nödvändig hjälp som läraren eller undervisningssituationen ger. Stöttning är hjälp som leder eleverna mot nya färdigheter, nya begrepp eller nya nivåer av förståelse (Gibbons 2013, s.39). 3.2 Det sociokulturella perspektivet Forskningen grundar sig i den sociokulturella teorin som är utarbetad av den ryska psykologen Vygotskij och hans teorier om språkets roll för barns tänkande och lärande. 12

13 Inom det sociokulturella perspektivet förespråkar Vygotskij (2001) teorin om att språkutveckling och lärande hänger ihop med varandra, och att individer tar till sig lärdom när de är språkligt och kognitivt utmanade i olika sociala sammanhang. Den sociokulturella teorin ser lärandet som socialt konstruerat i givna sociala och kulturella praktiker. Vygotskij framhäver att modersmålet har en signifikant betydelse för inlärningen av det andra språket och betonar att sambandet mellan tankar och språk finns i ordens betydelse. Vidare poängteras det att barn som har ett utvecklat modersmål kan lättare tillägna sig ett annat språk, utan att eleven behöver lära sig omvärlden på nytt. Vygotskij menar att Språket är framför allt ett medel för social samvaro, ett medel för utsagor och förståelse (Vygotskij 2001, s. 38). Vygotskij menar sammanfattningsvis att utvecklingen ska ses som ett resultat av barns sociala samspel med de vuxna som finns i dess närhet Tidigare studier med utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet på språkutveckling och lärande Forskaren Otterup (2014) påtalar att samarbetet mellan lärare och elev kan betraktas utifrån det sociokulturella perspektivet när det gäller andraspråksinlärning. Otterup (2014) skriver att inlärning sker i sociala sammanhang, med utgångspunkt i Vygotskijs sociokulturella teori och den proximala utvecklingszonen (Otterup, 2014, s.63 64). Forskaren poängterar att socialt samspel parallellt med lärandet även bygger på samarbetet och stöttningen mellan individerna. Dessa principer är gemensamma artefakter inom den sociokulturella aspekten eftersom att interaktion mellan lärare och elev är ett grundläggande kriterium för inlärningen. Enligt Lantolf & Thorn (2007) har den sociokulturellt baserade teorin i forskning om andraspråksutveckling vuxit fram under 1990-talet. I artikeln Sociocultural Theory and Second Language Learning menar författarna att det finns en växande och stärkt betydelse för den sociokulturella teorin och menar att såväl sociala som kulturella faktorer påverkar individens utveckling och lärande, där förståelsen för andras intentioner och imitation är grundläggande förmågor för ett utvecklande lärande. Lantolf & Thorne (2007) belyser även den proximala utvecklingszonen, som inom den sociokulturella teorin beskriver den process när inläraren primärt klarar av att utföra någonting med hjälp från omgivningen för att sedan utföra det på egen hand. De språkliga redskap som individer använder sig av och internaliserar blir en del av inlärarens färdigheter (Lantolf & Thorne 2007, s , 65). Vår handledare, forskaren och universitetslektorn på Malmö högskola, Mozghan 13

14 Zachrison disputerade vid Linköpings Universitet med sin avhandling Invisible voices. Understanding the sociocultural influences on adult migrants second language learning and communicative interaction (2014) och menar i sin avhandling att det behövs konstrueras en bredare förståelse för de sociokulturella skillnader som finns mellan olika individer. Vidare diskuterar Zachrison (2014) att individer som kommer till ett nytt land ska lära sig att kommunicera på ett helt nytt språk som influeras av hur individens förflutna, nuvarande och framtida situation ser ut. Forskaren påpekar även att faktorer som attityd och motivation har en betydande roll inför att lära sig ett nytt språk. Zachrison (2014) framhåller att studiens centrala utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet och fokuserar på hur kontexten i lärandet kan påverka språkutvecklingen och lärandet. Forskaren undersöker hur den svenska sociala strukturen och eventuella kulturkrockar kan påverka identiteter som är i förändring. Detta gör forskaren genom att undersöka hur två olika grupper av deltagare uppfattar sin språkliga och kommunikativa interaktion, samt ur vilket perspektiv de ser som avgörande för deras egen språkliga och kommunikativa utveckling. Zachrison (2014) påvisar i sin studie att de flesta deltagarna upplever utanförskap och en känsla av att andrafiering 2 i kommunikativa situationer. Vidare betonar forskaren att detta inte alltid behöver vara konsekvent med verkligheten, även om känslan deltagarna beskriver inger en influens av att negativa upplevelser. Zachrison menar också att detta kan leda till en fortsatt negativ inverkan på språkutvecklingen eftersom det begränsar självförtroendet och lusten till att våga prata i kommunikativa situationer Språk- och kunskapsutvecklande undervisning I vår empiriska forskningsundersökning har det blivit tydligt att nyanlända elever behöver möta en undervisning som är både språk- och kunskapsutvecklande. Maaike Hajer och Theun Meestringa (2014) förespråkar en övergripande språkinriktad undervisning där ämnets mål tydliggörs för eleverna. Forskarna påpekar även att språkfärdigheterna som krävs i skolan för att nå måluppfyllelse är tydligt uttryckta och kommunicerade till eleverna. Forskarna förordar en kontextrik och kommunikativ undervisning och menar att språket spelar en signifikant roll för tvåspråkiga elevers kunskapsutveckling samt att det tar längre tid för ett barn att lära sig det kunskapsrelaterade språket som tillhör samtliga skolämnen. Forskaren Jim Cummins menar att grundläggande pedagogiska principer för att främja andraspråksinlärares 2 Begreppet visar på en tvåriktad process där föreställningen om vissa personer som de andra skapar samtidigt en föreställning om ett vi (Nationella sekretariatet för genusforskning, 2016) 14

15 språk och kunskapsutveckling är att lägga fokus på innehåll, språk och språkanvändning. Cummins modell för språkinlärning är inte bara inriktad på ett enda område utan kombinerar ett flertal områden för att kunna presentera det bästa sättet för språkutveckling (Cummins 2001a, s.8 19). Modell bygger på elevernas sätt att behärska språket och delas in i olika nivåer. I sin modell menar Cummins att det måste finnas tre olika fokus i undervisningen för att utveckla språkförmågan. Det första är på innehåll eller budskap samt kunna se samband mellan sina språk och tidigare kunskaper. Det andra fokuset är på det språkliga, dess form och att kritiskt kunna analysera språkets form och användning. Det sista och ett tredje fokus är på hur språket används. Cummins betonar att ett kunskapsrelaterat språk behövs för både tänkande och lärande. Det kanske viktigaste en lärare kan göra för att främja elevernas inlärning av ett kunskapsinriktat språk är att skapa en undervisningsmiljö där alla elevers röster kan höras (Cummins 2001a, s.20). När eleverna känner att de får verklig respekt och bekräftelse från lärare och kamrater skapas en stark känsla av tillhörighet och gemenskap i lärandet i klassrummet och motivation att aktivt delta i samhället utanför. Cummins (2001a) betonar att lärarna är de viktigaste i lärprocessen med tanke på att eleverna behöver stöd från lärarna i deras språkutveckling. Vidare menar Cummins att många lärare ofta känner sig osäkra i undervisningen av andraspråkselever och då är det viktigt att alla lärare är med och skapar språkpolicyn, inte bara språklärarna. Forskaren framhåller även att en stor procentandel av lärare idag måste vara beredda att undervisa andraspråkselever samt att många idag tar för givet att undervisningen av andraspråkselever enbart är en uppgift för lärare i svenska som andraspråk. Samtliga nämnda forskare menar att man ska väva ihop språkutveckling och kunskapsutveckling för att undervisningen ska bli språkinriktad, som i sin tur då leder till en mer utvecklad och effektiv språkutveckling hos eleverna. De framgångsrika forskarna är även överens om att relationen mellan lärare och elever är signifikant för skolframgången eftersom det är lärarens uppgift att förstärka och bekräfta elevernas flerspråkiga identitet samtidigt som läraren ska ha förtroende för deras språk- och kunskapsutveckling Studiehandlednings betydelse för språk och kunskapsutveckling Doktoranden Jenny Nilsson Folke har genomfört en studie som heter Från inkluderande exkludering till exkluderande inkludering (2015). Studien visar bland annat elevens positiva känsla och erfarenhet av studiehandledning, samt vad olika lärare tycker om studiehandledningens betydelse inom ämneskunskapen på undervisningen. Vidare pekar 15

16 studien på hur det ger eleverna en positiv och betryggande känsla av att de kan ingå i ett socialt samtal och bygga upp självförtroendet, självkänslan och identiteten. Fortsättningsvis redogör Nilsson-Folke (2015) för forskning som tar utgångspunkt i hur nyanlända elevers upplever skolsituationen. Materialet är från tre skolor i tre kommuner under ett års fältarbete. Fokus läggs på elevernas upplevelser gällande övergången från förberedelseklass till ordinarie klass. Två centrala begrepp som tydligt beskriver forskningsresultatet är inkludering och exkludering. Vidare är forskningens resultat att eleverna i förberedelseklassen upplever en social trygghet och pedagogisk kvalitet. Eleverna känner sig inkluderade i förberedelseklassen, dock ändras det när eleverna kommer ut till ordinarie klasser och får en känsla av exkludering. När övergången sker blir det den svaga länken för den nyanlända elevens syn och känsla där reaktioner såsom tysthet, otrygg, ensamhet och rädsla uppstår (Nilsson-Folke, 2015). Konsekvensen som övergången ger är att eleven har svårigheter med att följa med i undervisningen och det kan bero på svårigheter med att förstå språket. Slutligen visar forskningsresultatet att strukturer och normer som finns på ordinarie skolan är en fara för en nyanländs skolsituation (Nilsson-Folke 2015, s. 40). En annan forskare som har gått in på djupet och studerat studiehandledning är Anne Reath Warren (2016). Warren är doktorand på Institutionen för språkdidaktik vid Stockholms universitet och hennes fokus är modersmålsundervisning i Sverige och Australien. Warrens syfte är att göra en djupgående beskrivning av hur modersmålsundervisning bedrivs i en skolmiljö där det finns många flerspråkiga elever i Sverige men även i After Hours Ethnic Schooling Programmes som ligger i Australien. Studiehandledning som sker på elevens modersmål definierar hon som flerspråkig studiehandledning och hon menar att det resulterar i att eleven utvecklar förmågan att läsa och skriva på flera språk och inte bara på andraspråket. Warren (2016) nämner begreppet translanguaging 3 som innebär att studiehandledaren tillåter eleverna att använda alla sina språk som denne har med sig i bagaget som verktyg i språkutvecklingen. Genom det som Warren definierar translanguaging kan studiehandledningen resultera i att den blir flerspråkig och eleven främjas och blir även bekräftad om att det är accepterat. 3 innebär att eleven växlar mellan olika språk (Warren 2016, s ) 16

17 3.2.4 Modersmålet och modersmålsundervisningens betydelse för andraspråkselever Gunilla Ladberg, fil. dr, pedagog och författare till ett flertal böcker om barns utveckling och flerspråkighet, menar att en modersmålslärare i verksamheten arbetar på olika sätt med barnens språk och identitet. Personer i barnets närhet som talar barnets språk är signifikanta för såväl språket som identiteten och självförtroendet. Enligt Ladberg (2003) är tvåspråkiga pedagoger i en verksamhet språkliga och kulturella förebilder i skolan och detta leder i sin tur till att barnen kan utveckla ett starkare självförtroende på ett sätt som kanske inte är möjligt för övriga pedagoger att utveckla hos eleven. Modersmålsläraren samarbetar med övrig personal och oftast får barnen en timme i veckan i modersmålsundervisning, men i andra fall flera timmar i veckan för de barn som behöver extra stöd. Forskaren menar att modersmålsundervisning som ligger utanför "den ordinarie skoltiden inte ger möjlighet till integrering i den övriga undervisningen" samt att modersmålslärarna inte kan utnyttjas till fullo och fungera som en länk mellan skolan och samhället (Ladberg 2003, s.143). Forskaren påtalar att skolor som är medvetna om modersmålets betydelse kan förhindra detta genom att planera så att modersmålsundervisningen ligger schemalagd under ordinarie skoltid. I sin internationella forskning belyser Cummins (2001b) i artikeln Bilingual Children s Mother Tongue: Why is it important for education? att första språket lätt kan försämras inom de första två- tre åren när man börjar skolan om individen inte får stöd i läs och skrivkunnighet på modersmålet. Eleven kommer fortfarande kunna kommunicera på modersmålet men kommer känna sig obekväm att båda skriva och läsa på modersmålet samt att det leder till ett ökat utanförskap till den egna kulturen och familjen (Cummins 2001b, s.17 19). Tidningen Focus (2012) rapporterar om en konferens som anordnades av UNESCO, där man samlade utbildare från hela världen för att tillsammans fånga upp erfarenheter och forskning om språkinlärning från studien Improving the Quality of Mother Tongue-based Literacy and Learning: Case Studies from Asia, Africa and South America. där resultaten som redovisades representerar såväl bevis- och kognitiv utvecklingsbaserad forskning kring språkinlärning för att ge riktlinjer för optimal språkinlärning. Baserat på denna forskning och erfarenhet ingår följande aspekter gällande språkinlärning; det tar ungefär tolv år för att fullt ut kunna utveckla nya språkkunskaper eftersom många studenter börjar studera ett nytt språk innan de fyller tolv år. 17

18 "It takes about 12 years to fully develop first language competence. As many students begin studying in a new language before reaching age 12, they need to continue with mother tongue literacy, building their second language on the foundation of their first language" (FOCUS The Magazine, 2008, s. 23) Till följd av detta måste de också fortsätta med sitt modersmålsspråk, eftersom de bygger sitt andra språk utifrån grunden av sitt första språk. Under konferensen visade studier från UNESCO att det är mer effektivt att utveckla sitt första språk eftersom förmågor och begrepp då lättare kan överföras till andraspråket. De mest effektiva språkprogrammen på internationella skolor utvecklar program på modersmålet som går helt i linje med det akademiska programmet som ges på andraspråket Förstaspråksinlärningens betydelse för språkinlärning Professor Gisela Håkansson diskuterar förstaspråksinlärningen ur ett historiskt perspektiv i Tvåspråkighet hos barn i Sverige (2003) och menar att det har det funnits en del olika teorier om hur barn lär sig sitt förstaspråk. Under 1950-talet utgick teorin ifrån att barn lärde sig språket genom att härma vuxna och kort därefter kom teorin om att barn lärde sig ord genom att endast härma vuxna men åsidosatte då grammatiken. Håkansson (2003) menar att i takt med att samhället förändras så förändras även teorierna och idag menar ett flertal forskare att språkinlärningsprocessen bygger på medfödda kognitiva strategier och genom interaktion med föräldrar och syskon. Författaren hävdar att människan har en unik språkanpassningsförmåga och det allra första språket lär man då in genom denna språkanpassningsförmåga, men den man inte har tillgång till efter en viss ålder. Författaren menar att en samtidig utveckling av två språk är gynnsam och att man inte ska vänta in det ena språket för att det andra ska behärskas. Vidare hävdar författaren även att barn som har utvecklat begrepp på sitt modersmål även har det lättare för att tillgodogöra sig begrepp på svenska (Håkansson 2003, s.43) Syftet med ämnet svenska som andraspråk En doktorsavhandling som är intressant och relevant för vårt forskningsområde är Språket och skolämnet svenska som andraspråk - Om elevers språk och skolans språksyn och är skriven av Anna Sahlée (2017). I sin avhandling lyfter hon frågan om hur språket och skolämnet svenska som andraspråk fungerar tillsammans med ämnet svenska. Ämnet svenska som andraspråk berör inte bara elever som nyligen har kommit till Sverige utan även de som är födda i landet då dessa elever också kan ha haft en 18

19 signifikant liten kommunikation på svenska. Detta på grund av många faktorer, bland annat situationen i hemmet där man med all förmodan har pratat elevens modersmål under uppväxten (Sahlée 2017). Mikael Olofsson och Lena Sjöqvist skriver i Bedömning i svenska som andraspråk (2013) att även om en är lärare innebär det inte att en har kompetensen och kunskapen för att kunna undervisa och bedöma elever i svenska eller svenska som andraspråk. Å andra sidan finns det ett ansvar för alla verksamma lärare i den svenska skolan att arbeta med språkutvecklingen i samtliga ämnen. Fortsättningsvis förklarar Olofsson och Sjöqvist (2013), om vilken roll och betydelse svenska som andraspråk har och vad syftet med ämnet är då många har trott att svenska som andraspråk är ett ämne som är för sig själv. De menar att ämnets innehåll och kriterier är identiskt med ämnet svenska, med målet att alla elever oavsett svenska eller svenska som andraspråk ska få möjligheten att kunna ta sig olika uttryck såväl skriftligen som muntligen samt att få möjligheten att skriva och läsa olika typer av text som skolan har (Olofsson & Sjöqvist 2013, s. 688). Skillnaden mellan dessa två ämnen är att i svenskämnet bygger individen upp det fungerande existerande språket och går därefter vidare till olika moment som hen får stöttning i och utvecklar på olika sätt. Medan svenska som andraspråk främjar uppbyggnaden av språket och får möjligheten till att bygga ut det med hjälp av läraren som i sin tur har en skyldighet att möta elever som är på olika nivåer, det kan vara allt från en nybörjare till en som är långt utvecklad (Olofsson & Sjöqvist 2013, s. 688). 19

20 4. Metod och material I detta avsnitt redogörs och motiveras vårt metodval för insamling av empiriskt material. Vi inleder med vårt val av metod, därefter presenteras urval och informanter samt vår intervjuguide (4.1). Sedan presenteras de etiska överväganden vi tagit i beaktning (4.2). Slutligen redogör vi för analysmetoden (4.3). 4.1 Metodval Då vi ville utgå ifrån både ett elevperspektiv såväl som ett lärarperspektiv var det naturligt för oss att använda en kvalitativ metod. Vi valde att använda oss av det som Bryman benämner som semistrukturerad intervju (Bryman 2011, s ). En semistrukturerad intervjuform är mer styrd än den öppna kvalitativa metoden eftersom forskaren har bestämt ett antal frågor eller teman som intervjun ska handla om redan i förväg. Bryman (2011) skriver även att om forskaren har ett klart fokus innan intervjuernas början så är semistrukturerade intervjuer att föredra eftersom att resultatet då går att knytas an till frågeställningarna eller till det specifika fokus och mål som forskaren bestämt sig för. Bryman belyser begreppen reliabilitet och validitet som är de mest signifikanta kriterierna för en kvalitativ studie när det gäller att utgöra en bild av kvaliteten i en undersökning. Validitet och reliabilitet inom kvalitativ forskning handlar om att "kunna beskriva det insamlade materialet och bearbetade data systematiskt och ärligt" (Bryman 2011, s ). Kvalitet garanteras genom perspektivmedvetenhet eftersom forskaren redogör och diskuterar förförståelse och bakgrund till forskningsarbetet, samt ha en god kvalitet på redovisade data exempelvis citat från informanter som stödjer resultatet. Bryman (2011) menar att valet av metod ska anpassas efter den specifika frågeställningen eller utgå från den problemformulering man arbetar utifrån. Vi anser därför att den kvalitativa metoden är mest adekvat att tillämpa för att kunna svara på forskningsfrågorna. I den kvalitativa metoden utgår man ifrån att verkligheten kan uppfattas på differentiella sätt och att det inte finns en objektiv sanning. Kvalitativ forskning är med andra ord en subjektiv forskning som lämnar utrymme tillforskarnas egen tolkning av observation och intervju och detta har "kritiserats av kvantitativa forskare eftersom forskningen kan återspeglas i forskarnas egna osystematiska uppfattningar" (Bryman 2011, s.368). Detta är något vi har tagit i beaktning under våra intervjuer och har på fältet haft en utgångspunkt i objektivitet samtidigt som vi har samlat in informanternas subjektiva upplevelser. 20

21 4.1.1 Urval och informanter Våra deltagare valdes efter det Bryman definierar som ett bekvämlighetsurval och detta är då ett urval där personer i ens närhet väljs ut för att delta i en undersökning (Bryman 2011, s ). För att få svar på våra frågor har vi intervjuat två modersmålslärare, två studiehandledare, en ämneslärare i svenska som andraspråk samt fem elever med olika modersmål. Vi berättade om vår uppsats och syftet med intervjuerna. Ett par dagar innan vi träffades skickade vi frågorna till intervjupersonerna för att de skulle ges en möjlighet att tänka igenom frågorna. Eleverna tillfrågades även personligen och samtliga elever som deltar i undersökningen har studiehandledning och modersmålsundervisning. Alla som deltagit i vår studie har fått fiktiva namn för att anonymisera deltagarna. Innan vi satte igång med intervjun nämnde vi att vi har planerat frågor för en semistrukturerad intervju, det vill säga frågor som vi har förberett innan det är dags för att intervjua och som utgår från en så kallad kravprofil om vad som ska finnas med. Vi kommer alltså att ställa följdfrågor utifrån vad personerna i fråga ger för svar. Innan vi började med intervjuerna med både lärarna och eleverna har vi berättat, att under tiden de blir intervjuade får de när som helst ställa frågor om det är något som är otydligt, något de undrar över eller helt enkelt kan avstå vissa frågor om de anser att det är för mycket. Vi planerade att varje intervju skulle ta ungefär minuter, givetvis beroende på vad vi får för svar och vad våra följdfrågor blev. Vi valde att ta hjälp av en diktafon då vi ansåg att det är en oerhört stor betydelse för att kunna återge vad informanterna säger och utgå från ett så etiskt perspektiv som möjligt, så att det inte blir fel genom att exempelvis höra eller anteckna fel under intervjuerna Intervjuguide Lärarnas och elevernas svar kommer att presenteras under fiktiva namn (Se bilaga 4). För att kunna identifiera vilka relevanta aspekter och handlingar som skulle vara av vikt har vi i analysförfarandet försökt hitta mönster och tematiserat detta utifrån frågeställningarna och intervjuguiden (Se bilaga 2), både gällande svar från lärare och elever. Särskilt fokuseras det på vilka ämnesdidaktiska aspekter lärarna lägger vikt vid gällande elevers språk och kunskapsutveckling samt vilka utmaningar och möjligheter lärare, studiehandledare och modersmålslärare har kunnat identifiera utifrån våra frågeställningar. 21

22 4.2 Etiska överväganden Vetenskapsrådet (2002) nämner fyra forskningsetiska principer som finns för bland annat intervjutillfällen som vi använder oss av. Det finns alltså fyra huvudkrav som vi måste följa för att upprätthålla sekretesskyddet. Den första är informationskravet och det innebär att vi, som är forskare, måste ge information till våra deltagare om vad syftet är med vår undersökning. När vi var i mejlkontakt med modersmålslärarna och eleverna i klassrummet som var aktuella för undersökningen och intervjuerna informerade vi dem vad syftet var med vår forskning. Under tidigare del, se kapitel 4.1.1, nämner vi att vi meddelade våra deltagare om att hela proceduren är frivillig och att de kunde avbryta sin delaktighet när de kände för det. Det andra kravet är samtyckekravet, vilket innebär att alla som deltar i en undersökning bestämmer och avgör sin egen roll om de ska vara med eller inte samt hur mycket de vill bidra med. I undersökningen har vi intervjuer med både vuxna och barn vilket kan bli problematiskt då barnen inte är myndiga, men vi har samlat in samtycke från elevernas vårdnadshavare (se bilaga 3). Sedan kommer konfidentialitetskravet som innebär att samtliga deltagares uppgifter kommer att förvaras säkert och inte vara tillgänglig för allmänheten eller för någon annan utöver oss som har hand om frågorna och svaren. Innan vi satte igång med intervjuerna och hela processen var vi noga med att betona att allt material enbart kommer att användas i undersökningen och inget annat. Det sista kravet är nyttjandekravet och det är att all data kommer användas enbart i undersökning-och forskningssyfte. 4.3 Analysmetod I handboken Allmänt om forskningsansatser med kvalitativ metod utgår vi ifrån det som handboken tar upp om grounded theory, en teori som används för att primärt utveckla teorier om människors beteenden genom att analysera kvalitativa data (SBU 11:1). Denna metod innefattar både induktion och deduktion, detta innebär att forskaren induktivt formulerar hypoteser utifrån specifika data och deduktivt drar forskaren specifika slutsatser utifrån hypoteser. Under intervjuernas gång så avvek intervjupersonerna, både elever och lärare, ett flertal gånger ifrån det tema och frågeställningar vi utgick ifrån och började prata om ett tidigare tema eller om något annat som berörde temat. Handboken Allmänt om forskningsansatser med kvalitativ metod tar även upp fenomenologisk hermeneutik, som fokuserar på tolkningen av intervjuer som text. Detta innebär att forskaren strukturerar om texten för att hitta de 22

23 innebörder som ligger under ytan samt för ihop delar som har beröringspunkter med varandra för att sedan föra samman dem till större enheter. Fenomenografi är en metod som utvecklats inom pedagogisk forskning samt den vanligaste datainsamlingsmetoden för intervjuer. Eftersom vi vill öka kunskapen kring mening och mönster i personernas intervjuer så utgår vi även från en narrativ form (SBU 11:3). Innan intervjuerna så samlade vi in information om eleverna som berättar om deras ursprung, modersmål och när de flyttade hit. Eleverna berättar även under intervjuerna hur deras liv präglas av språket både i och utanför skolan. I lärarintervjuerna finner vi också denna typ av data då vi kartlagt deras yrkeserfarenhet och ålder i samband med studien. Under intervjuerna framkommer det även svar som gav oss relevant data utanför våra frågeställningar. Det första steget är då att analysera och systematisera materialet med hjälp av en kvalitativ kategoriserande och tematiserande metod. Detta innebär att vi konstant jämför metod eller kvalitativ innehållsanalys för att därefter kategorisera datamaterialet i huvud- och underkategorier för att kunna göra en tolkning av kategorierna utifrån den narrativa teorin. Dessa kategorier bildar sedan en helhet eftersom de sätts in i en teoretisk referensram. 4.4 Avgränsningar Vi har valt att enbart studera vilka fördelar flerspråkiga elever och lärare upplever att modersmålsundervisningen och studiehandledningen har för språk- och kunskapsutvecklingen och har således valt att inte gå in på djupet om vilka nackdelar lärare och elever upplever. Vi anser att det är mer relevant och viktigt att svara på våra forskningsfrågor som de är konstruerade än att riskera att studien blir för allmän. 23

24 5. Resultat I detta avsnitt presenteras resultat som har framkommit i intervjuerna. Vi har utifrån våra frågeställningar sammanställt de mest relevanta svaren. 5.1 Intervju av modersmålslärare och studiehandledare I detta avsnitt sammanfattar vi de intervjuer som vi har gjort med fem stycken lärare, varav två är modersmålslärare, två är studiehandledare som undervisar i olika språk och en är lärare som undervisar i svenska som andraspråk Modersmålslärares och studiehandledarnas syn på undervisning När vi intervjuade lärarna började vi med en huvudfråga som löd: Hur definierar du modersmål och vilken betydelse för eleven har modersmålsundervisningen enligt dig?. Sammantaget fick vi liknande svar, alltså att modersmål är det språk man talar hemma och att modersmålet är viktigt för att ett barn ska lyckas i sitt andraspråk. Samtliga deltagare svarade också att modersmålet är viktigt för det egna ursprunget. Sammy svarade: Det krävs att det finns en stabil grund i modersmålet för att kunna utveckla flera andra språk i framtiden och för att lyckas med det så krävs det ett stabilt fundament i själva modersmålet. Maria säger att många föräldrar tar hjälp av oss modersmålslärare när det gäller blanketter, utvecklingssamtal och annan information om barnet, är vi en trygg länk till föräldrarna eftersom vi talar samma modersmål. (Sammy, lärare) Maria tar upp samma tema gällande kontakten med föräldrar under intervjun. Hon berättar ofta att det är svårt att få tag på en tolk på kort tid och att hon då får rycka in och tolka. Maria säger att: Om barnet varit med om en incident i skolan och föräldrarna måste kontaktas så är jag den som får ringa och förklara vad det är som har hänt. Maria påtalar även att: [ ] det borde finnas utrymme till att undervisa barnen i mindre grupper då hennes modersmålsundervisning i arabiska består av stora grupper 24

25 nuförtiden. Maria beskriver även hur undervisningssituationen såg ut för några år sedan och uttrycker tydligt att: undervisningen bestod för några år sedan av ett fåtal elever, men nu är grupperna stora och många elever är på olika nivåer både språkmässigt och kunskapsmässigt. Susanne säger att modersmålsundervisningen är otroligt viktig eftersom de pratar sitt modersmål hemma och att till exempel den ungerska kulturen och traditionerna även finns i Sverige. Susanne säger att fördelen med modersmålsundervisning är att ju fler språk barnen lär sig, desto lättare är det att lära sig ett nytt språk senare, exempelvis engelska. Susanne menar vidare att: [ ] modersmålsundervisningen ger barnen en introduktion till den svenska litteraturen, exempelvis Astrid Lindgrens sagor och berättelser. Hon säger att: Jag försöker läsa Pippi Långstrump på ungerska för att barnen själva ska läsa den på svenska sen. Susanne berättar också att detta uppskattas i samråd med ämnesläraren i svenska som andraspråk och anser att modersmålsundervisningen är viktig för eleverna och att det är synd att det finns så lite undervisningstid på schemat. Svaren vi fick av de två studiehandledarna Mehmet och Sammy i frågeställningen Samarbetar du med klass eller ämneslärare när det gäller måluppfyllelsen för de elever som går på studiehandledning? skiljde sig åt på en del punkter, då främst gällande samarbetet och informationen från skolan. Mehmet och Sammy menar att det är svårt att hitta alla lärare samt finna tiden till planering. Mehmet berättar att: De flesta lärare har inte mycket tid så istället delar ämneslärarna ett Google drivedokument som visar hur och vad eleverna ska jobba med Ämneslärarens syn på modersmålsundervisning och studiehandledning Lena anser att det är viktigt att eleverna går på modersmålsundervisning eftersom hon genom åren tydligt ser att det påverkar språkutvecklingen i svenska. Lena anser att modersmålet blir nödvändigt att använda i klassrummet för de nyanlända eleverna som slussas ut i undervisningen efter de har gått i förberedelseklass. Lena säger att: Barnen lär sig svenska mycket snabbare och bättre om de har ett bra och grundläggande modersmål. Lena förklarar även att de elever som kommer till hennes klass och har ett relativt utvecklat modersmål lär sig svenska lättare än de elever som inte går på modersmålsundervisning. Hon säger att: [ ] När jag får en nyanländ elev i min undervisningsgrupp så hjälper ofta mina gamla elever till med att översätta ord och meningar som de inte förstår ännu. Lena berättar vidare att: [ ] det är en tillgång att ha elever med samma modersmål i klassrummet men påtalar även att: modersmålet 25

26 inte ska användas kontinuerligt för att lära sig ett nytt språk. Lena har ett tätt samarbete med studiehandledaren på sin arbetsplats och de har kontinuerliga uppföljningar om hennes elevers måluppfyllelse. Lena säger även att det är en stor problematik att finna tid till detta för många lärare och säger förslagsvis att: Jag tycker att man borde schemalägga tid till samplanering med studiehandledare och diskutera elevernas behov samt bedöma studiehandledningens inverkan på den enskilda elevens utveckling. Alla undervisande lärare hade behövt sitta i grupper ett par gånger per termin och diskutera elevernas behov och utvärdera vad det är som fungerar bra och vad det är som har varit mindre bra för att kunna skapa ett så utvecklande lärande som möjligt (Lena, lärare). 5.2 Resultat av elevintervjuer Sammanlagt har vi intervjuat fem stycken andraspråkiga elever som tar del av modersmålsundervisning och studiehandledning. I detta avsnitt har vi sammanfattat och sammanställt intervjuerna med de svar som intervjudeltagarna har gett oss utifrån våra frågeställningar Modersmålets syfte ur ett elevperspektiv På frågan Vad betyder modersmålet för dig och är modersmålsundervisningen viktigt? fick vi liknande svar från samtliga deltagare och de alla var överens om att modersmålet är viktigt och speciellt eftersom man pratar det hemma och med släktingar. Mona säger att: Grammatiken är det svåraste, jag förstår allt en person från Somalia säger och skriver men när jag ska använda det själv så blir jag förvirrad för jag vet inte allt. Mona fortsätter: [ ] Jag hoppas att jag lär mig att prata somaliska flytande och skriva korrekt för jag vill arbeta som ambassadör för Somalia och har alltid älskat politik och då måste man kunna språket. När vi frågar Gaith svarar han: Idag är jag 14 år gammal och jag var 10 så var det min mamma som bestämde att jag skulle gå på modersmålsundervisningen och jag hatade det från djupet av mitt hjärta [ ] jag skolkade mycket och hittade på lögner till läraren och samtidigt sa till min mamma att jag gick på lektionerna. Gaith ler sen och förklarar När jag började årskurs 8 började jag fatta hur viktigt det är med att kunna flera språk och hur populär man skulle känna sig att man inte bara kunde svenska och engelska utan även ett tredje språk. Både Maryam och Alexandra är positiva till modersmålsundervisningen och båda två tycker 26

27 det är viktigt att kunna sitt eget språk. Maryam tillägger även med ett skratt att: [ ] jag kan också översätta en favorit tv-serie hemma på vårt språk till mina syskon så att de också förstår Vad eleverna anser om modersmålsundervisning När frågorna Finns det en eller flera fördelar med modersmålsundervisningen? och Ser du några nackdelar med modersmålsundervisningen? ställs till eleverna delar de samma åsikt, att modersmålet är det viktigaste som finns och att kunna behärska det är något många drömmer om. Men å andra sidan har eleverna en del åsikter och tankar om själva undervisningen och betydelsen. Maryam menar på att: Det är meriterande att gå på modersmålsundervisning eftersom när man söker in till ett gymnasieprogram strävar jag efter att höja mina meriter [ ] om jag har fått ett bra betyg i modersmålet och det motiverar mig till att vilja gå på undervisningen. Gaith är lite fundersam när frågan ställs till honom men han säger att Jag tycker att modersmålet är viktigt eftersom jag kan prata på ett gemensamt språk med min mamma. Han tycker en nackdel är att det ligger sent på eftermiddagen. Han förklarar att: [ ] då är man helt slut och kan inte koncentrera sig på ett ämne som innehåller grammatik, skriva, läsa och prata. Alexandra säger att: Fördelen med modersmålsundervisningen är att vi har tittat på olika texttyper tillsammans med läraren och jämfört grammatiken [ ] både jag och de jag går på lektionen med tycker det är roligt för det är något man gör på svensklektionen Studiehandledningens betydelse för eleverna När frågorna Är undervisningen i studiehandledning viktig för dig? och Har din kunskap förbättrats med studiehandledning? ställdes var nästan alla överens om att det mestadels handlar om ett förbättrat resultat i skolan i de ämnen som de får hjälp med samt en förförståelse till skolämnena och de nya ämnesbegrepp de möter i skolan. Gaith, som har arabiska som modersmål, förklarar att han är tacksam för att han har fått studiehandledning då han själv har märkt vilken skillnad det är i hans betyg i SO. Han betonar hur mycket erfarenheter han har från sitt hemland och hur han nu kan använda det när han diskuterar och samtalar med andra elever. Mona säger under intervjun att: Studiehandledningen är oerhört viktig för mig speciellt i början när jag kom till Sverige [ ] jag förstod en ingenting av vad jag förstår nu. Hon förklarar också att det har stärkt mitt självförtroende [ ] jag förstår mer tack vare språket, jag har utvecklat genom studiehandledning och att jag aldrig skulle välja bort det. Elvis 27