F Ö R S T U D I E O D I N S V Ä G E N D A L A R Ö

Transkript

1 F Ö R S T U D I E O D I N S V Ä G E N D A L A R Ö SAMRÅDSHANDLING (får ej tas med)

2

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 5 BAKGRUND OCH MOTIV FÖR REVISIONEN 7 Syfte Uppdraget 3 FÖRUTSÄTTNINGAR 8 Allmänt Översiktlig inventering Vägen genom tätorten, Markanvändning och kommunal planering, Trafiksäkerhet, Kollektivtrafik, Miljö Ramprogram Trafiksäkerhet, Miljö, Målkonflikter, Samråd FÖRDJUPAD INVENTERING OCH BRISTANALYS 21 Inventering Trafiksäkerhet Vägsektion, Vägbana, Sidoområde, Linjeföring och sikt, Vägbelysning, Vägmarkeringar, Vägmärken och övrig vägutrustning, Vinterväghållning Kollektivtrafik Miljö Boendemiljö, Naturmiljö, Kulturmiljö, Estetik ÅTGÄRDSPROGRAM, EFFEKTER OCH KONSEKVENSER 28 Trafiksäkerhet Vägsektion, Vägbana, Sidoområde, Linjeföring och sikt, Vägbelysning, Vägmarkeringar, Vägmärken och övrig vägutrustning, Vinterväghållning Kollektivtrafik Miljö Boendemiljö, Naturmiljö, Kulturmiljö, Estetik GENOMFÖRANDEPROGRAM 35 ORGANISATION 36 KÄLLFÖRTECKNING 37

4

5 SAMMANFATTNING 5

6

7 BAKGRUND OCH MOTIV FÖR REVISIONEN Syfte 7 Vägrevisionen syftar till att förbättra vägmiljön så att våra vägar blir säkra, visuellt tilltalande och miljöanpassade. Både trafikanter och de som bor och verkar längs vägen ska se vägen som ett positivt inslag i omgivningen. Vägrevisionens arbetsmetod och standardkrav är framtagna med avseende på befintliga vägar utanför tätortsbebyggelse med trafik större än bilar/dygn (ÅDT). Den kan emellertid i tillämpbara delar också användas på vägar i bebyggd miljö, som i föreliggande vägrevision för Odinsvägen. Vägrevisionen omfattar såväl trafiktekniska, miljötekniska som estetiska faktorer. I trafiktekniska faktorer innefattas trafiksäkerhet, komfort och tillgänglighet. I miljötekniska faktorer innefattas kultur- och naturmiljöer, naturresurser och boendemiljö (buller, luft, vibrationer och barriäreffekter). Kollektivtrafik redovisas i eget kapitel. I estetiska faktorer innefattas vägens inpassning i omgivande miljö och vägrummets möblering. En vägrevision omfattar fyra skeden: Planeringsskede Projekteringsskede Genomförandeskede Uppföljningsskede Först när ett vägavsnitt genomgått samtliga fyra skeden är revisionen slutförd. Uppdraget Vägverket, Region Stockholm har beslutat genomföra revision av Odinsvägen, delen Dalarövägen till den allmänna bryggan på Dalarö. Uppdraget omfattar vägrevisionens planeringskede. Vägrevisionen bedrivs enligt handledning för Vägrevision, rapport 1998:0321, juni 1998.

8 FÖRUTSÄTTNINGAR 8 Allmänt Odinsvägen, sträckan mellan Dalarövägen och Dalarö hamn, går centralt genom Dalarö samhälle och utgör dels transportväg till färjeleden dels centralt handelsstråk. Vägen kantas i huvudsak av äldre villabebyggelse och mindre affärsfastigheter. Dalarös gatunät består till största delen av smala slingrande grusvägar. Trottoarer förekommer på några få sträckor, bland annat utmed Odinsvägen. Förutom Odinsvägen är det endast ett fåtal ytterligare vägar som är asfalterade. Vägområdet är i regel mellan sex och nio meter brett, även om ännu smalare sektioner förekommer. Odinsvägen har i huvudsak två typer av sektioner. En bredare sektion mellan Dalarövägen och torget är ca 6,5 meter. Vägen kantas här av staket och häckar med husen indragna från gatan. En smalare sektion, från torget ned till Dalarö hamn är ca 5,5 meter bred med husfasader eller uteplatser närmast gatan. De största trafikproblemen på Dalarö är genomfartstrafiken på Odinsvägen till färjeläget vid Dalarö hamn samt bristen på parkeringsplatser. Parkering sker under högsäsong oordnat centralt i området med påtagliga framkomlighets-, trafiksäkerhets-, och miljöproblem. Kollektivtrafik till Dalarö går längs Odinsvägen ned till Dalarö hamn och upprätthålls av busslinjer från Handens station. Kollektivtrafiken i skärgården ombesörjs av färja och linjebåt från hamnen. Dalarö har stor betydelse för skärgårdens kontakt med fastlandets kommunikationssystem. Härifrån transporteras årligen fordon och passagerare. Detta innebär att Odinsvägen har både buss- och transportfordon som trafikerar vägen med stora framkomlighetsproblem till följd. Utmed vägen finns bland annat skola, daghem, post, bank och affär som utgör målpunkter. Oskyddade trafikanter och fordon blandas på vägbanan. Vägen är ca 1,2 km lång. Tillåten hastighet är 30 km/tim. Gång- och cykelbana finns på en kort sträcka, ca 100 meter, från Dalarövägen och förbi busshållplatsen. Dalarö hamn har stor betydelse för skärgårdens kontakt med fastlandet

9 Översiktlig inventering En översiktlig inventering och analys av befintliga förhållanden har gjorts och målkonflikter har identifierats. En målstandard har föreslagits och riktlinjer som ska gälla för fortsatt arbete med förstudien har formulerats i ett ramprogram. 9 Vägen genom tätorten Sträckan präglas av den bebyggelse av villor och affärslokaler som tillkom på 1800-talet då samhället utvecklades till en populär sommarort för stockholmare. Områdets terräng är typisk för innerskärgården, med branta bergspartier mot vattnet. Odinsvägen börjar där Dalarövägen slutar på bro över det lilla sundet till Dalarö. Entrén till Dalarö är idag ganska brutal. Den har en typisk landsvägskaraktär med förhållandevis stora asfaltytor och koffertarmaturer på höga belysningsstolpar. En större ogestaltad parkeringsplats i fonden möter besökaren. Aktuell sträcka av Odinsvägen går söderut och har samma karaktär de första 100 metrarna. Här finns övergångsställe med mittrefug, gång- och cykelbana, höga belysningsstolpar samt busshållplats. Därefter byter vägen karaktär till mer småskalig villagata utan trottoarer samt med lägre belysningsstolpar och armatur som samspelar bättre med vägens karaktär. Häckar och staket ramar in gaturummet. Framme vid centrala torget växlar vägen åter karaktär. Det är också den högsta punkten på hela sträckan. Här kantar villor, affärsfastigheter och serviceanläggningar vägen ända ut mot beläggningskant och vägrummet är mycket småskaligt. Hamnområdet är huvudsakligen uppställningsplats för bilar till färjetrafiken. På denna sträcka samsas bilar och gångtrafikanter om utrymmet och behovet för gående att passera över vägen är stort. Villagata med småskalig landsvägskaraktär inramad av staket och häckar I centrum är vägrummet småskaligt

10 10 Markanvändning och kommunal planering För riktlinjer rörande markanvändning och bevarande längs kusterna och på öarna finns en gällande fördjupning av översiktsplanen, Kustplan, som innefattar Dalarö. Översiktsplan och Kustplan Här nämns de delar av översiktsplanen och Kustplanen som berör och berörs av vägrevisionen för aktuell sträcka. Dalarö är centralorten i Stockholms södra Skärgård. Samhället är i stort sett färdigbyggt. Många fritidsboende har blivit permanent boende i Dalarö. Idag finns ca invånare. Den nuvarande färjan som utgår från Dalarö hamn, bedöms bytas till en modernare och större färja inom de närmaste åren. En utredning pågår inom kommunen som ska belysa vilka effekter detta får för hamnens utformning och trafiken genom Dalarö samt föreslå hur trafiken till kommunens öar från Dalarö ska ges en lösning på kort och lång sikt. Asköhamn utpekas som eventuell framtida hamn. Dalarö samhälle utgör riksintresse för kulturmiljön. Vattnet i Vadviken som gränsar till revisionsområdet är mycket påverkat. Här mynnar också ett avlopp för > 2000 personer. Vid hamnen finns bensinstation till vilken transporter går längs Odinsvägen. I utvecklingsprogram för turism och rekreation i Stockholms södra skärgård framhålls att Dalarö har en betydelsefull roll som serviceort såväl för bofasta som för fritidsboende och turister. Detaljplaner För Dalarö tätort gäller en detaljplan från 1987 med planbestämmelser om bevarande i olika grad av mycket stora delar av den befintliga bebyggelsen. Den värdefulla kulturmiljön som stora delar av Dalarö utgör antas tillgodoses genom bestämmelser i detaljplanen och de byggnadsminnesförklaringar som gäller. Träd och häckar bygger upp mycket av vägrummet och måste värnas om

11 Trafiksäkerhet 11 Trafik Odinsvägen fungerar som huvudgata genom Dalarö samhälle. Skyltad hastighet är 30 km/tim. Årsdygnstrafiken är fordon per dygn. Trafikmängden är större under sommaren än under vintern. Under de mest hektiska sommardagarna är trafikmängden uppskattningsvis ca fordon per dygn. Tung trafik i form av varutransporter trafikerar vägen. Leveranserna går dels till de butiker som kantar Odinsvägen, dels till färjelägret vid Dalarö hamn i vägens södra ände. Gång- och cykeltrafik Gång- och cykelbanor saknas utmed större delen av Odinsvägen. Gående, cyklister och biltrafik samsas på samma körbana. Gång- och cykelbana finns endast ca 100 meter utmed sträckans första del, mellan Dalaröbron och busshållplatsen strax söder där om. Gång- och cykelbanan är gjord för dubbelriktad trafik och är en fortsättning på den bana som kommer från Smådalarö. Gång- och cykelöverfart med refuger finns intill busshållplatsen vid Dalarövägen. Övergångställe finns även intill skolan vid Geijersvägen. Utmed övrig sträcka får gående och cyklister korsa Odinsvägen oordnat. Trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter Där Odinsvägen börjar, vid bron över sundet, är vägsträckningen relativt ny. Vägen har getts en landsvägskaraktär med förhållandevis stora asfaltytor och höga belysningsstolpar. Skyltad hastighet är 50 km/tim. Efter ca 100 meter byter vägen karaktär till mer småskalig villagata och tillåten hastighet sänks till 30 km/tim. Denna första del av Odinsvägen inbjuder till högre hastigheter dels på grund av den storskaliga vägmiljön dels på grund av att vägen ligger på raksträcka genom villaområdet. Eftersom gång- och cykelbanor saknas utmed större delen av denna sträcka kan oskyddade trafikanter uppleva en otrygghet och fara för att gå och cykla utmed vägen. Vid centrala torget växlar vägen karaktär. Vägrummet blir än mer småskaligt. Butiker, uteserveringar och villor kantar vägen ända ut mot beläggningskant. Sektionen är bitvis mycket trång. Den trånga sektionen och brist på sikt bidrar till att biltrafiken håller en lägre hastighet. Det går helt enkelt inte att köra fort. Detta medför att trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter är högre söder om torget än utmed Odinsvägens första del. Samspelet mellan gående och bilister är bättre. Gående och cyklister kan ändå uppleva en viss otrygghet då sektionen är trång och man tvingas gå eller cykla mycket nära fasad, staket eller annat fast hinder.

12 12 Trafikolyckor Tre trafikolyckor med personskada har polisrapporterats utmed Odinsvägen under femårsperioden Samtliga olyckor är lindriga och har inträffat under sommarmånaderna juli/augusti. Olyckorna har ägt rum på vägsträckan mellan kyrkan och Dalarö hamn. Två av olyckorna är fotgängarolyckor och en är av typen mötesolycka. Buss är inblandad i mötesolyckan och i en av fotgängarolyckorna. Geometrisk standard Odinsvägens körbanebredd varierar mellan ca 5,5 och 6,5 meter. Vid busshållplatserna ökar vägbredden till 7,5-8,0 meter. Sidoområdet är mycket litet, utmed vissa sträckor saknas sidoområde helt. Det är vanligt förekommande att oeftergivliga hinder såsom staket, belysningsstolpar och grövre träd finns inom ett område av 1,0 meter från beläggningskant. Vissa fastigheter ligger ända ut mot beläggningskant. På grund av vägkrön, små kurvradier och befintliga byggnader uppnås inte alltid god stoppsikt. Den trånga gatusektionen försvårar omkörning utmed Odinsvägen. Framkomlighet Framkomligheten för biltrafiken är god under vinterhalvåret då trafikmängden på Odinsvägen är mindre. Under sommaren kan dock framkomlighetsproblem uppstå. När färjan vid Dalarö hamn lägger till bildas ofta bilköer av dels de bilar som ska köra på färjan, dels de som ska köra av. Busstrafikens tidtabell är kopplad till färjetrafikens tidtabell. Det innebär att även bussar kör ner till hamnen för att lasta av och på passagerare som ska med färjan eller övrig båttrafik. Kollektivtrafik Odinsvägen trafikeras av buss i linjetrafik. Busstrafiken är kopplad till färjetrafikens tidtabell med avgång ca två gånger per timme i rusningstrafik samt en gång per timme i lågtrafik. Hållplatser finns med särskild bussficka, om än smal (ca 2,2 meter bred), vid korsningen med Dalarövägen och vid det centrala torget. Busshållplats finns även vid Dalarö hamn där bussen vänder. Kortare gångbanor finns i anslutning till hållplatserna. Funktionshindrade Busshållplatsernas utformning uppfyller inte de riktlinjer som SL satt upp. Vita plattor saknas utmed plattformarnas kantsten, kantstenen är inte 16 cm hög vid påstigning och taktila plattor saknas vid påstigning. De bänkar som finns i hållplatsernas väderskydd saknar armstöd. Hållplatsen vid Dalarövägen saknar väderskydd.

13 Miljö 13 Boendemiljö För boendemiljö har endast buller bedömts som relevant att belysa. För barriäreffekter, luftföroreningar och vibrationer har inga påtagliga problem bedömts finnas. Buller Ekvivalent och maximal ljudnivå har beräknats enligt Nordiska beräkningsmodellen för buller från vägtrafik. Trafikmängden är hämtad från trafikräkning utförd år fordon per dygn trafikerar Odinsvägen. Tung trafik antas utgöra 10 % av dygnstrafiken. Uppmätt medelhastighet är 39 km/tim. Riktvärden för buller från vägtrafik definieras i Bullerskyddsåtgärder allmänna råd för Vägverket Publikation 2001:88. Dessa riktvärden stämmer överens med riksdagsbeslut 1996/97:53. Tabell 1. Riktvärde för trafikbuller som normalt inte bör överskridas vid nybyggnad av bostäder eller väsentlig ombyggnad av trafikleder. Ekvivalent Maximal ljudnivå, ljudnivå db(a) db(a) Ljudnivå inomhus ) Ljudnivå utomhus vid fasad 55 - (frifältsvärde) Ljudnivå utomhus i - 70 Anslutning till uteplats 1) Får överskridas 5 gånger per natt. Detta projekt är inte att betrakta som väsentlig ombyggnad. För bostäder i befintlig miljö gäller nivån 65 db(a) ekvivalentnivå utomhus vid fasad. Åtgärder bör i första hand leda till begränsningar av inomhusnivåer som överstiger 30 db(a) ekvivalent ljudnivå och 45 db(a) maximal ljudnivå. Vägverkets åtgärdsprogram prioriterar bostäder där maximal ljudnivå inomhus överskrider 55 db(a) fler än fem gånger per natt. Vidare definieras tre nivåer: GRAVA STÖRNINGAR (ekvivalentnivå över 65dB(A) och /eller maximalnivå över 80dB(A)). Skall åtgärdas. Ingår i Vägverkets handlingsplan mot buller MINDRE GRAVA STÖRNINGAR (ekvivalentnivå 60-65dB(A) och/eller maximalnivå 75-80dB(A)). Åtgärder bör definitivt övervägas vid projektering. Kommer möjligen att ingå i Vägverkets handlingsplan MINST GRAVA STÖRNINGAR (ekvivalentnivå 55-60dB(A) och/eller maximalnivå 70-75dB(A)). Åtgärder bör övervägas vid projektering. Åtgärdas annars på sikt ( ). I denna analys har ovanstående riktvärden tillämpats även för förskola.

14 14 Beräknad ljudnivå ligger under riktvärdet för ekvivalent ljudnivå utomhus i befintlig miljö. 19 bostadshus har över 55 db(a) vid fasad. Tre av dessa hus har över 60 db(a), som mest 63 db(a). Med antagandet att en befintlig fasad reducerar trafikbuller med 25 db överskrids riktvärdet för ekvivalent ljudnivå inomhus i dessa 19 bostadshus. Maximal ljudnivå ligger över 70 db(a) vid fasad för bostadshus enligt ovan. Vid 8 av dessa hus är ljudnivån över 75 db(a), som mest 85 db(a). Riktvärdet för maximal ljudnivå inomhus överskrids i samtliga 19 bostadshus. Förskolan utsätts för ekvivalent och maximal ljudnivå inomhus över 30 respektive 50 db(a). Exempel på typiska ljudnivåer för olika situationer. Naturmiljö Inga skyddsvärda naturmiljöer finns i anslutning till Odinsvägen. För djurlivet bedöms heller inte vägen vara ett hinder. Vatten som naturresurs yt- och grundvatten Vägsträckan avvattnas via dagvattenbrunnar och ledningar mot Dalarö ström och Dalarö kanal. En tredjedel av sträckan avleds mot ett utlopp vid Dalarö hamn, en tredjedel mot ett utlopp vid Tullhuset och återstående tredjedel avleds mot Dalarö kanal i anslutning till bron. Dagvattenledningarna samlar även upp dagvatten från andra vägar och tomtmark inom Dalarö samhälle. Inget dagvatten renas. Trafikflödet är ca fordon per dygn vilket klart understiger gränsen för rening av vägdagvatten. Sjöar och vattendrag som berörs av vägen är Dalarö ström och Dalarö kanal. Dalarö ström ligger i Sandemarsfjärden och har hög vattenomsättning. Dalarö reningsverk, som försörjer ca 1900 personer har sitt utlopp i Dalarö ström.

15 Dalarö kanal är smal (5 m) och grund (1,2 m) och ligger mellan Vadviken och Askfatshamnen som även den ligger i Sandemarsfjärden. Dalarö kanal utgör det södra utloppet för Vadviken. Vindförhållanden påverkar strömningsriktningen i Vadviken. Vattenutbytet med utanförliggande fjärdar är begränsat, vilket gör den känslig för utsläpp från enskilda avlopp. Det största vattenutbytet sker troligen genom Stångsundet i norr. Vattenutbytet genom Dalarö kanal är sannolikt mycket begränsat. Dalarö kanal är flitigt använd genomfartsled för fritidsbåtar. 15 Området i anslutning till vägen är inte aktuellt för grundvattenuttag eftersom fastigheterna förses med dricksvatten från ett kommunalt vattenverk ca en kilometer norr om aktuell vägsträcka. Kulturmiljö Värdefulla kulturmiljöer Dalarö samhälle är intressant som skärgårdssamhälle med många byggnadsminnen. Syftet med bedömning och planbestämmelser är att bruka och bevara Dalarös kulturhistoriska värden. Det innebär att området inte tål större moderna ingrepp utan att förlora i värde. Tomter, byggnader, vägar och deras närmiljöer bör anpassas till vår moderna tid men med målet att förändra så lite som möjligt. Skyddsvärda objekt Utmed Odinsvägen finns Tullhuset som är ett statligt byggnadsminne och uppfördes Idag rymmer byggnaden bland annat turistinformationens lokaler. Kyrkan som också står utmed Odinsvägen är skyddad enligt kulturminneslagen. Kulturmiljöer av riksintresse Dalarö samhälle ingår i ett större område som är av riksintresse för kulturmiljövården, Dalarö-Jutholmen-Dalarö skans. Fornlämningar Inga dokumenterade fornlämningar finns i anslutning till vägområdet. Tullhuset uppfördes 1788 och är statligt byggnadsminne

16 16 Estetik Skala och karaktär Vägen har huvudsakligen tre karaktärer. De första 100 metrarna från Dalarövägen har vägen relativt storskalig landsvägskaraktär, därifrån till torget villagata med småskalig landsvägskaraktär och sträckan ned mot hamnen har en mycket småskalig skärgårdsstadskaraktär. Entrén in till Dalarö ger inte det småskaliga och pittoreska intryck som präglar Dalarö samhälle i övrigt. Vägens inre rum ramas in av staket, häckar och träd på största delen av sträckan mellan Odinsvägen och torget. Sträckan mellan torget och hamnen ramas in av byggnader och tillbyggda uteserveringar. Hamnen har bakgårdskaraktär. Materialval och materialmöten Vägen är asfalterad med avsaknad av eller med endast mycket små sidoområden av makadam. Diken saknas och kantsten finns endast utmed trottoaren längs första sträckan från Dalarövägen samt på ett par kortare sträckor mellan torget och hamnen. Likaså finns trottoarer endast de första 100 metrarna från Dalarövägen, utmed den mest centrala sträckan vid torget samt nere vid hamnområdet. Markbeläggning på torg och trottoarytor varierar. Asfalt, färgade eller grå betongplattor. Även kullersten förekommer. På torget dominerar röd asfalt med yta av kross, med inslag av smågatsten. Vägrummets detaljer och möblering Längs sträckan finns få enhetliga detaljer i vägrummet. Staketen är huvudsakligen av trä men har olika utseende och färg. Häckarna varierar i sort och höjd och har ofta inslag av annat växtmaterial. Träden är av olika sort och ålder, mestadels hårt beskurna och i mer eller mindre dålig kondition. Lägre murar av diverse uppbyggnad och material förekommer frekvent. Husens utseende varierar och är ofta vackra och karaktäristiska. Utmed vägen ställs soptunnor upp. Diverse vägräcken och skyddsräcken av olika slag finns utmed sträckan. I de centrala delarna vid torget förekommer pollare och papperskorgar. Annan möblering saknas i stort sett. Belysningen är i huvudsak enhetlig och av samma sort som stora delar av det centrala samhället. De passar i skala och karaktär. Endast på en kort sträcka från Dalarövägen finns koffertarmaturer på höga stolpar. Restaurangernas utbyggda uteserveringar har ingen sammanhållen gestaltning vare sig i form, material eller färg och utgör ett brokigt inslag i miljön. Även trappor, ramper och handledare samt blomsterkärl bidrar till en splittrad bild. Många av de detaljer som bygger upp vägrummet är dåligt underhållna, i synnerhet staket, häckar och träd. Trots detta ger sträckan ett pittoreskt och genuint helhetsintryck där detaljerna är bärare av tradition och kultur som måste värnas. Utblickar Från vägen ges inga vida utblickar innan man kommer förbi kyrkan och blickar ut över hamnområdet och Dalarö ström. Landmärken De främsta landmärkena utmed vägen är tullhuset och kyrkan. Vegetation och solitärträd Träd och häckar bygger upp mycket av vägrummets karaktär och måste värnas. De större, friska och obeskurna träden är särskilt värdefulla.

17 Översiktlig indelning av befintliga karaktärer längs Odinsvägen 17

18 18 Ramprogram Trafiksäkerhet Sidoområdet ska hållas avröjt och fritt från fasta hinder för att upprätthålla god stoppsikt. Sikten kan delvis förbättras genom breddning av vägen på vissa ställen samt genom justering av häckar och staket. Utmed långa sträckor är god stoppsikt emellertid svårt att uppnå då fastigheter ligger nära vägkant och stora träd av värde bör sparas. I punkter där oskyddade trafikanter och biltrafik korsas gäller hastighetssäkring till högst 30 km/tim. Med hänvisning till RIBUSS -04 fordrar SL 6,5 meter körbana där tung trafik möts, det vill säga möte mellan buss eller lastbil. På de sträckor där gångbana föreslås är målstandard för Odinsvägens vägsektion 6,5 meter körbana och 2,0 meter gångbana. Där utrymme saknas kan en 6,2 meter bred körbana accepteras. Gångbana föreslås utmed Odinsvägen sträckan Dalaröbron-centrala torget. Dubbelriktad gång- och cykelbana med två meters skiljeremsa mot vägen utförs på sträckan Dalaröbro till Karlavägen. Vid torget ändrar Odinsvägen karaktär. Från torget ner till hamnen är vägsektionen bitvis mycket trång, som smalast 5,5 meter. På denna sträcka ska vägen utformas som gårdsgata. Alla trafikslag ska samsas om vägutrymmet, det vill säga ingen separering mellan gående och biltrafik. En avgränsning av körytan skapas genom tre rader av storgatsten. Sektionen blir följande: 0,4 meter remsa av storgatsten + 5,5 meter asfaltyta + 0,4 meter remsa av storgatsten. Resterande yta mellan storgatsten och fasad förses med typ Y1-beläggning, asfaltslösning med nedvältad yta av kross med storlek 8-16 mm. Kantstenen bör behållas vid busshållplatslägena. Den strategi som används idag för snöröjning och snöupplag ska även tillämpas efter att åtgärder genomförts på Odinsvägen. Idag forslas endast snön bort vid behov. Vid mindre snöfall plogas snön mot den sida som saknar gångbana. I nödfall får biltrafiken samsas om ett körfält. Från torget ner till hamnen är vägsektionen bitvis mycket trång

19 Miljö 19 Buller Trots att aktuell ombyggnad inte betraktas som väsentlig har möjligheter att åtgärda bullersituationen övervägts där det betraktats som möjligt och rimligt. Bostadshus med grava störningar (ekvivalentnivå över 65 db(a) och/eller maximalnivå över 80 db(a)) ska åtgärdas. En bullerskyddsskärm längs Odinsvägen, norr om Askfatsvägen, har studerats med förkastats på grund av siktproblem vid tomtutfarterna samt gestaltningsmässiga skäl. Vatten som naturresurs, yt- och grundvatten Beredskapen för olyckor med transporter av farligt gods måste förbättras. Växtlighet i vägmiljö De större, friska och obeskurna träden är särskilt värdefulla och får inte röras. Övriga träd och häckar kan i enstaka fall tas bort om de ersätts och om det inte påverkar helhetsmiljön. Kulturmiljö Kulturmiljön värnas om framförallt genom att vara försiktig vid val av material och möblering och ingrepp som påtagligt ändrar den grundläggande karaktären. Estetik Sträckan delas in i följande delområden med anpassad utformning och karaktär: Entréområdet vid Dalarövägen och bron över till Dalarö ges en välkomnande utformning och som anpassas i skala och karaktär till Odinsgatan som villagata. Sträckan mellan Dalarövägen och torget ges även fortsättningsvis en karaktär av villagata, men med trottoar. Sträckan mellan torget och hamnen som gestaltas som gårdsgata. Hamnen ges skärgårdskaraktär med anpassning till linjetrafiken. Målkonflikter Bullerstörda tomter som behöver bullerskärm står i konflikt med kulturmiljön, estetiken och trafiksäkerheten vid tomtutfarter. Vägstandard för bussar och tung trafik kommer i konflikt med den småskalighet som eftersträvas både ur trafiksäkerhetssynpunkt och ur estetisk och kulturmiljösynpunkt. Det innebär även intrång på tomtmark. Gatsten som material används sparsamt då det kommer i konflikt med bullerhänsyn. Trafik som alstras av linjetrafiken kommer i konflikt med trafiksäkerhetsaspekter och miljöaspekter.

20 20 Översiktlig indelning av föreslagna karaktärer längs Odinsvägen

21 FÖRDJUPAD INVENTERING OCH BRISTANALYS Inventering 21 Inventeringen har omfattat de företeelser som redovisas i metodbeskrivningens checklistor. Odinsvägen har inventerats till fots genom foto- och kartdokumentation. Årsdygnstrafik, olycksstatistik, översikts- och detaljplaner, synpunkter från lokala organisationer i Dalarö, natur- och kulturmiljövärden har inhämtats från Vägverket och Haninge kommun. Tidtabeller över buss- och båttrafik har erhållits från Storstockholms Lokaltrafik och Waxholmsbolaget, vilka även har lämnat information och allmänna synpunkter genom intervjuer. I fältinventeringen har studerats hur vägen förhåller sig till omgivande landskap och miljö. Vägens växlingar i karaktär har dokumenterats, det vill säga förhållandet mellan skalan i vägrummet och inpassningen i det omgivande landskapsrummet. Detta har betydelse för vilket budskap trafikanten får gällande hastighetsanpassning och uppfattning av eventuella faror. Det har också betydelse för vägens återspegling av det landskap och de miljöer som omger vägen. Busstrafik i centrum Befintligt övergångsställe Begränsade sidoområden längs Odinsvägen

22 22 Trafiksäkerhet Vägsektion Odinsvägen är totalt ca 1,2 km lång. Vägen har ett körfält i vardera riktningen. På den största delen av sträckan saknas separering mellan trafikslagen. Gående, cyklister och biltrafik får samsas på samma körbana. Gångbanor finns endast i anslutning till centrala torget där det ligger ICA-butik, bank, post med mera. Sträckans enda cykelbana återfinns mellan busshållplatsen strax norr om Karlavägen och korsningen Dalarövägen/Smådalarövägen. Gång- och cykelbanan fortsätter vidare utmed Smådalarövägen mot Smådalarö. Cykelbanans abrupta avslut mitt på sträcka, söder om busshållplatsen, är en brist ur trafiksäkerhetssynpu nkt. Odinsvägens körbanebredd varierar mellan ca 5,5 och 6,5 meter. Vid busshållplatserna ökar vägbredden till 7,5-8,0 meter. Generellt sett är vägen något bredare på den första delen mellan Dalaröbron och torget. Mellan torget och Dalarö hamn är sektionen trängre. På flera platser finns fastigheter, trappor eller andra oeftergivliga objekt mycket nära vägen. Butiker, uteserveringar och bostadshus kantar bitvis vägen ända ut mot beläggningskant. Den allra första delen av Odinsvägen lockar till högre hastigheter hos buss- och biltrafiken, dels på grund av en större skala i vägmiljön, dels på grund av att vägen ligger på raksträcka genom villaområdet vid Askfatsvägen. Eftersom gång- och cykelbanor saknas kan oskyddade trafikanter uppleva en otrygghet och fara för att gå och cykla utmed vägen. Där Odinsvägen byter karaktär, i princip vid torget, förändras trafiksituationen. Den trånga sektionen och bristen på sikt medverkar till att biltrafiken håller en lägre hastighet. Detta förbättrar samspelet mellan gående och bilister. Trots detta kan oskyddade trafikanter uppleva en viss otrygghet. Det trånga vägrummet tvingar till att gå eller cykla mycket nära fasad, staket eller andra fasta hinder. I ramprogrammet har en målstandard satts upp för Odinsvägens vägsektion. På sträckan Dalaröbron - centrala torget är gällande målstandard 6,5 meter körbana och 2,0 meter gångbana. Där utrymme saknas kan 6,2 meter körbana accepteras. Mellan torget och Dalarö hamn finns inte utrymme för gångbana. På denna sträcka säger ramprogrammet att Odinsvägen ska utformas som en gårdsgata, vilket innebär att alla trafikslag samspelar. Vägbana Odinsvägen saknar synliga skador, sprickor eller spårbildningar i vägbeläggningen. Uppgifter om eventuella brister i vägens bärighet saknas. Vattenavrinning fungerar tillfredsställande, utom där svallis bildas av vatten från berget i höjd med Kyrkan. (Se vidare kapitel Vatten som naturresurs nedan)

23 Föreslagna vägsektioner längs Odinsvägen 23

24 24 Sidoområde Sidoområdet längs Odinsvägen är mycket begränsat. Bitvis saknas ett definierat sidoområde helt. Oeftergivliga hinder såsom staket, telestolpar, belysningsstolpar och grövre träd står ofta inom en meter från vägbanekant. Butiker, trappor och uteserveringar kantar bitvis vägen ända ut mot beläggningskant. Linjeföring och sikt Odinsvägens linjeföring är bitvis skarp med små horisontalkurvor och bristande sikt. Vägens optiska ledning är emellertid oftast mycket god vilket hjälper trafikanterna att hålla rätt hastighet. Belysningsstolpar, träd, staket, häckar och fasader ger tydlig information om vägens fortsatta sträckning. I kurvan vid Dalarö kyrka är det dock vanligt att bilar kommer upp i relativt höga hastigheter. Ett påkörningsskydd vid kyrkans fasad har efterfrågats av boende i Dalarö samhälle. Sidoområdet bör hållas avröjt och fritt från fasta hinder för att upprätthålla god stoppsikt. Backkrön, små horisontalradier, befintliga träd och fastigheter, häckar etc försvårar dock sikten utmed Odinsvägen. Sikten kan delvis förbättras genom lokal breddning av Odinsvägen samt genom justeringar av exempelvis häckar och staket. God stoppsikt är emellertid svår att uppnå längs hela vägen eftersom värdefulla träd och fastigheter nära vägkant ligger fast. Omkörning är inte möjligt utmed Odinsvägen. Vägbelysning Belysning finns utmed hela Odinsvägen. Mellan Dalaröbron och Karlavägen, en sträcka på ca 150 meter, är belysningen av landsvägskaraktär med koffertarmaturer på höga stolpar. Därefter blir belysningsstolparna lägre med armatur som bättre samspelar med vägens småskaliga karaktär. Denna lägre belysning finns utmed resterande sträcka fram till Dalarö hamn. Vägmarkeringar Odinsvägen är markerad med en kantlinje, vilket ger intrycket av landsväg. Eftersom vägen går genom ett samhälle bör markeringen tas bort. Vägmärken och övrig vägutrustning De vägmärken som finns är av god kvalitet i placering och utförande. Vägräcken finns på enstaka platser. Dessa är av landsvägskaraktär och bör bytas ut mot en typ som passar i tätortsmiljö. Räcke eller annat påkörningsskydd saknas vid kyrkan, risk finns att fordon kör av vägen efter kurvan. Vinterväghållning Det finns två olika snöröjningsstrategier att bruka. Strategi A innebär att snön plogas till en vall som får ligga kvar tills den smälter. Strategi B innebär att snön plogas till en vall som sedan körs bort. Idag tillämpas en blandning mellan strategi A och strategi B på Odinsvägen, vilket betyder att snön forslas bort om behov finns. Samma strategi som gäller idag bör tillämpas i framtiden. Vid mindre snöfall där vallen får ligga kvar plogas snön mot den sida som saknar gångbana.

25 Kollektivtrafik 25 Odinsvägen trafikeras av busslinje 839. Busstrafiken är kopplad till färjetrafikens tidtabell med avgång ca två gånger per timme i rusningstrafik samt en gång per timme i lågtrafik. Busstrafiken möts aldrig på Odinsvägen eftersom linjen vänder vid Dalarö hamn. Bussarna kan dock möta lastbilstrafik, därmed måste Odinsvägen dimensioneras för möte mellan två lastbilar/bussar. SL:s standardkrav på vägbredd är 6,5 meter vid möte mellan två stora fordon. Standardkravet i VGU är 6,6 meter i klass A och 6,2 meter i klass B. Hållplatser finns med särskild bussficka vid korsningen med Dalarövägen och vid det centrala torget. Busshållplats finns även vid Dalarö hamn där bussen vänder. Kortare gångbanor med kantsten finns i anslutning till hållplatserna. Hållplatserna uppfyller inte de riktlinjer som SL satt upp för att tillgodose de behov som människor med funktionshinder har. Vita plattor saknas utmed plattformarnas kantsten, kantstenen är inte 16 cm hög vid påstigning och taktila plattor saknas vid påstigningsläget. De bänkar som finns i hållplatsernas väderskydd saknar armstöd. Hållplatsen vid Dalarövägen saknar väderskydd. Miljö Boendemiljö Buller Ett hus har maximal ljudnivå över 80 db(a). Nivån vid fasad är 85 db(a). Närhet till vägen gör att endast fasadåtgärder kan bli aktuellt. Naturmiljö Vatten som naturresurs På vägsträckan förbi kyrkan har man haft återkommande problem med svallis under vinterhalvåret. Stora mängder vatten rinner ner från bergpartiet ovanför vägen och fryser till is. Åtgärder har vidtagits för att komma till rätta med problemet men de har inte varit tillräckliga. Anläggningstekniska problem med berg och elkablar har begränsat åtgärderna. Genomgripande åtgärder erfordras för att komma till rätta med problemet. Förberedelser för att hindra påverkan av ytvatten vid olyckor med farligt gods vidtas vid brunnar i anslutning till utsläppspunkterna. Kulturmiljö På sträckan mellan Dalarö bro och torget är det främst skalan och vägbeläggningen av asfalt som avviker från den mer ursprungliga skärgårdsmiljön. På sträckan mellan torget och hamnen är det dels sammansättningen av flera olika och för kulturmiljön främmande markmaterial, dels de många utbyggnaderna till uteserveringar som gjorts utan en sammanhållen gestaltning, som förvanskar kulturmiljön. Även viss möblering som pollare, räcken och blomsterurnor bidrar.

26 26 Estetik Entréområdet vid Dalarövägen och bron över till Dalarö saknar en välkomnande utformning. En avskärmning mot parkeringen samt en utformning som är mer småskalig behövs. Detaljer som vägräcke och refugytors beläggning behöver åtgärdas. Sträckan mellan Dalarövägen och Karlavägen ska enligt ramprogrammet förses med gång- och cykelbana. För att erhålla en småskalighet behövs en grön skiljeremsa mellan väg och gång- och cykelbana. Busshållplatsen med sin stödmur och för platsen dåligt anpassat skyddsräcke ger ett ovårdat intryck och behöver ses över. Landsvägsbelysningen behöver bytas ut. Från Karlavägen till torget ska vägen förses med gångbana. Det är viktigt att materialval görs som är anpassat till miljön och som skiljer sig från den asfalterade vägbanan för att inte läsas ihop till ett brett vägrum. Där tomtmark behöver tas i anspråk är det viktigt att staket och häckar som ersätts anpassas till miljön. Större träd som är i god kondition ska vara kvar. Sträckan mellan torget och hamnen ska gestaltas som gårdsgata utan gångbana med kantsten. Idag varierar utformningen, ibland förkommer gångbana, ibland inte. Samtidigt förekommer flera olika markmaterial på och i anslutning till torget röd Y1, grå eller färgad betongmarksten i olika storlek, kullersten, gatsten och asfalt. Det är viktigt att vägrummet hålls enkelt och med få material för en sammanhållen och enhetlig gestaltning som är anpassad till kulturmiljön. Det mest avvikande inslaget i vägmiljön är de många utbyggda uteserveringarna. De ger ett tillfälligt intryck och är illa anpassade till hus och vägmiljö. Det vore önskvärt att kommunen såg över dessa. Det gäller även blomsterurnor, ramper, trappor, räcken mm. Tullbacken möter Odinsvägen mellan kyrkan och Tullhuset. Platsen är central och har överstora asfaltytor. Åtgärder behöver göras för att minska ytan. Hamnen saknar gestaltning. Den stora asfaltytan delas upp av smala asfalterade refuger med flaggstänger, belysning mm. Även byggnader så som grillkiosken är dåligt anpassade till skärgårdssamhällets hamnmiljö. Placering av skyltar, belysning, flaggstänger, träd, papperskorgar mm bör ses över för bättre samordning och platsanpassad gestaltning. Generellt för hela sträckan gäller: stolpar till belysning, vägmärken mm behöver riktas upp och ses över vad beträffar placering i vägrummet. Kommunen bör öppna en dialog med fastighetsägare för att se över riktlinjer för upprustning/underhåll/skötsel av staket, häckar och träd. Kommunen bör även se över möjligheter att styra hur utbyggnader av uteserveringar, ramper mm utförs.

27 ODINSVÄGEN DALARÖ BRISTER

28 Odinsvägen Dalarö BRISTER - BULLERSTÖRNINGAR 27

29 28 ÅTGÄRDSPROGRAM, EFFEKTER OCH KONSEKVENSER Trafiksäkerhet Vägsektion Odinsvägens första avsnitt, vid Dalaröbron lockar till höga hastigheter genom sin utformning. Asfaltytorna föreslås minskas dels genom annan vägbeläggning vid busshållplatsen, dels genom trädplanteringar i gräsremsa närmast gatan. Mellan Dalaröbron och Karlavägen föreslås följande vägsektion: 6,5 meter körbana + 2,0 meter trädplanterad gräsremsa + 3,0 meter gång- och cykelbana. Gång- och cykelbanan som kommer från Smådalarö fortsätter utmed Odinsvägens södra sida och föreslås förlängas fram till Karlavägen så att övergången från kombinerad gång- och cykelbana till gångbana kan ske på ett naturligt sätt i korsning. Mellan Karlavägen och centrala torget föreslås följande vägsektion: 6,5 meter körbana + 2,0 meter gångbana. Gångbanan anläggs längs Odinsvägens sydöstra sida med granitkantsten mot körbanan och med en ytbeläggning av Y1, en asfaltslösning med grå kross av storlek 8-16 mm nedvältat. Ytan ger samma intryck som en grusyta men är mer hållbar. Vid torget övergår Odinsvägen till gårdsgata. Den nya sektionen innebär att separering saknas och alla trafikslag får samsas på samma bana. Då den smalaste vägsektionen mellan torget och Dalarö hamn är 5,5 meter, har följande sektion tagits fram för gårdsgatan: 0,4 meter storgatsten (tre rader) + 5,5 meter asfalt + 0,4 meter storgatsten. Gatstenen är tänkt som en avgränsning mot körytan. Den yta som blir över mellan gatsten och fasad/häck/staket förses med Y1, lika som på trottoaren på övriga sträckan. Övergången till gårdsgata markeras genom vägmärke gårdsgata. Vid torget föreslås övergången tydliggöras genom annan gatubeläggning, exempelvis yta av Y1 som avgränsas mot asfalten genom storgatsten. De befintliga gångbanor som finns i närheten av torget rivs för att skapa gårdsgata. Där fastighetsägare önskar markera entréer görs detta med släta, grå betongplattor av storlek 350x350 mm. Övergångsstället vid skolan tydliggörs genom att beläggningsytor av avvikande material, exempelvis Y1 inramad av gatsten, läggs innan övergångsstället. Befintliga pollare byts till raka råhuggna granitpollare. På sträckan Karlavägen-centrala torget behöver viss tomtmark tas i anspråk för att rymma en 2,0 meter bred gångbana. Mellan Baldersvägen och Geijersvägen breddas vägområdet ca 1,0 meter norrut längs en 100 meter lång sträcka. Ett staket, en låg mur och en häck måste därmed rivas och ersättas i ett justerat läge för tomtgräns. Vid Sveavägen behöver tomtmark tas från två fastigheter för att rymma en gångbana. Av den ena tomten behöver ca 1,5 meter tas i anspråk längs en 30 meter lång sträcka. Staket och häck rivs och återställs. På den andra tomten, intill förskolan, finns redan gångytor på tomtmark. Ytterligare 0,5 m skulle dock behövas för att skapa en gångbana som är 2,0 meter bred.

30 I kurvan mellan Askfatsvägen och Baldersvägen breddas vägens körbana lokalt till 7,0 meter för att förbättra sikten då gångbana anläggs. Breddningen innebär att ett träd måste tas bort och eventuellt del av mur. Trädet är emellertid i dåligt skick. 29 Åtgärd T1: Avvikande markbeläggning vid busshållplatsen. Effekt: Mindre asfaltytor bidrar till en mer småskalig gatumiljö, bilarnas hastigheter sänks och trafiksäkerheten höjs. Åtgärd T2: Förlängd gång- och cykelbana. Ny sektion mellan Dalaröbron och Karlavägen: 6,5 meter körbana + 2,0 meter grönremsa + 3,0 meter gång- och cykelbana. Effekt: Övergången från kombinerad gång- och cykelbana till gångbana sker på ett naturligt och mer trafiksäkert sätt i korsning. Cyklister som kommer från Karlavägen kan cykla separerat från biltrafiken mot Smådalarö. Åtgärd T3: Ny sektion mellan Karlavägen och centrala torget: 6,5 meter körbana + 2,0 meter gångbana. Effekt: Minskad risk för olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter. Åtgärd T4: Ny sektion mellan centrala torget och Dalarö hamn: gårdsgata 0,4 meter storgatsten (tre rader) + 5,5 meter asfalt + 0,4 meter storgatsten. Befintliga gångbanor rivs. Effekt: Bättre samspel mellan biltrafik och oskyddade trafikanter, lägre hastigheter och minskad risk för olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter. Åtgärd T5: Övergång till gårdsgata markeras genom vägmärke gårdsgata samt en avvikande gatubeläggning, exempelvis yta av Y1 som avgränsas mot asfalten genom gatsten. Effekt: Bättre efterlevnad och hänsyn, lägre hastigheter. Åtgärd T6: Nya pollare samt annan markbeläggning, exempelvis yta av Y1 som avgränsas mot asfalten genom gatsten, vid befintligt övergångsställe. Effekt: Bättre efterlevnad och hänsyn, lägre hastigheter. Åtgärd T7: Utökat vägområde, intrång på tomtmark ca 1,0 meter längs en 100 meter lång sträcka. Åtgärd T8: Utökat vägområde, intrång på tomtmark ca 0,5 meter längs en 40 meter lång sträcka. Åtgärd T9: Utökat vägområde, intrång på tomtmark ca 1,5 meter längs en 30 meter lång sträcka. Effekt: Gångbana kan anläggas vilket minskar risken för olyckor mellan motorfordon och oskyddade trafikanter. Åtgärd T10: Korsningen Odinsvägen/Tullbacken vid kyrkan byggs om. Korsningen krymps genom kantsten och gatsten. Effekt: Mindre asfaltytor bidrar till en mer småskalig gatumiljö, bilarnas hastigheter sänks och trafiksäkerheten höjs.

31 30 Vägbana Inga åtgärder. Sidoområden Åtgärd T11: Räcke sätts upp vid kyrkans fasad som påkörningsskydd. Effekt: Minskad skadegrad vid avåkning. Linjeföring och sikt Mellan torget och Dalarö hamn är Odinsvägens linjeföring bitvis skarp. Belysningsstolpar, träd, staket, häckar och fastigheter bidrar till mindre god sikt i kombination med små horisontalradier. Sikten går på flera platser inte att åtgärda på grund av fastigheter eller andra fasta konstruktioner. Åtgärd T12: Körbanan breddas lokalt till 7,0 meter i kurvan så att en gångbana kan byggas utan att sikt och linjeföring försämras. Åtgärden innebär att ett träd i dåligt skick måste tas bort och eventuellt del av mur. Effekt: Förbättrad sikt och linjeföring ger ökad säkerhet. Förslag till åtgärd i korsningen Odinsvägen/Tullbacken

32 Åtgärd T13: Siktskymmande häck justeras/klipps. Effekt: Förbättrad sikt ger ökad säkerhet. 31 Åtgärd T14: Belysningsstolpe flyttas något för att skapa bättre sikt i kurva. Effekt: Förbättrad sikt ger ökad säkerhet. Åtgärd T15: Trappa till fastighet som sticker ut i vägbanan rivs. Effekt: Förbättrad sikt ger ökad säkerhet. Vägbelysning Åtgärd T16: Befintlig vägbelysning mellan Dalaröbron och Karlavägen byts ut mot tätortstyp, samma typ som återfinns på resterande sträcka av Odinsvägen. Effekt: En mer småskalig gatumiljö bidrar till att bilarnas hastigheter sänks och trafiksäkerheten höjs. Vägmarkeringar Åtgärd T17: Befintliga kantlinjer tas bort i och med att Odinsvägen byggs om. Effekt: En mer småskalig gatumiljö bidrar till att bilarnas hastigheter sänks och trafiksäkerheten höjs. Vägmärken och övrig utrustning Se sidoområde ovan. Övrigt Åtgärd T18: 10 nya uppställningsplatser för personbil kan tillskapas vid Dalarö hamn om gångbanan tas bort, refugerna flyttas och körfältet förbi busshållplatsen tas bort. Effekt: Förbättrad framkomlighet och kortare köer i hamnområdet då bilar ska av och på bilfärjan. En stökigare miljö med mer biltrafik. Om en buss står vid hållplatsen kan inte fordon som ska ner till hamnen ta sig förbi. Kollektivtrafik För att tillgodose de behov som människor med funktionshinder har bör hållplatserna utmed Odinsvägen utformas efter SL:s riktlinjer. Det innebär att plattformarna höjs till 16 cm vid påstigning, vita plattor läggs utmed plattformens kantsten, taktila plattor läggs vid påstigningsläget och att sittbänkar med armstöd ska finnas. Hållplatsen vid Dalaröbron bör förses med ett väderskydd. Föreslagen utformning av Odinsvägen som gårdsgata mellan torget och Dalarö hamn följer de önskemål som SL:s entreprenör har. Önskemålet är att vägen får samma beläggning över hela vägens yta. Att kombinera olika beläggningar i körytan, till exempel asfalt och gatsten, ogillas av chaufförerna då det skapar förvirring över vad som är köryta och vad som är gångyta. Genom en 5,5 meter bred asfaltbeläggning som kantas av storgatsten bör vägens funktion vara tydlig för alla.

33 32 Odinsvägen som gårdsgata innebär att alla befintliga gångbanor med kantsten tas bort på aktuell sträcka. Denna förändring blir särskilt påtaglig vid centrala torget. Det är emellertid viktigt att kantstenen behålls, och höjs, vid busshållplatserna för att underlätta på- och avstigning för resenärerna. Miljö Åtgärd T19: Busshållplats förses med väderskydd. Effekt: Ökad tillgänglighet och därmed ökat kollektivtrafikresande. Åtgärd T20: Busshållplats handikappanpassas enligt SL:s riktlinjer. Effekt: Ökad tillgänglighet och därmed ökat kollektivtrafikresande. Boendemiljö Buller Åtgärd B1: Fönsterbyte i markplan för ett bostadshus. Effekt: Om befintliga fönster byts mot nya, som reducerar buller från vägtrafik med minst 40 db, överskridas inte riktvärden inomhus. Ljudnivån vid fasad är oförändrad. Naturmiljö Vatten som naturresurs Åtgärd V1: För avledning av vägdagvatten kompletteras med dagvattenbrunnar i erforderlig omfattning i samband med att vägen förses med kantstöd och gångbana. Effekt: Avvattningen av vägen fungerar även efter ombyggnaden. Åtgärd V2: På vägavsnittet förbi kyrkan förses norra sidan med kantstöd och ett förbättrat dike med makadam som förhindrar ytvattnet från berget att rinna ut på körbanan. Diket förses med dagvattenbrunnar som ansluts mot befintlig dagvattenledning. Viss sprängning erfordras för att förbättra diket. Befintliga elkablar kan behöva flyttas. Effekt: Situationen med svallis och återkommande driftåtgärder förbättras. Åtgärd V allmänt: För att förhindra vätskor att rinna ut till ytvattenrecipient vid olyckor med farligt gods vidtas förebyggande åtgärder. Lämpliga brunnar, som vid en olycka proppas för att förhindra utflödet till ytvattenrecipient, skyltas upp och läggas in i en beredskapsplan. Effekt: Vid en eventuell utsläppsolycka kan åtgärder vidas utan fördröjning så att utsläpp till ytvatten förhindras. Kulturmiljö Inga specifika åtgärder behöver göras för kulturmiljön. De åtgärder som görs för trafiksäkerhet, estetik och avvattning görs på sådant sätt att de anpassas till kulturmiljön.

34 Estetik 33 Skala och karaktär Åtgärder för att minska vägens skala görs genom att minska överytor, minska asfalterad yta, byta ut landsvägsbelysningen, plantera träd i skiljeremsa mellan gångoch cykelbana och väg. Åtgärder för att erhålla en karaktär som bättre överensstämmer med miljön görs främst genom att välja markmaterial som är enkla och passar in i miljön. Hänsyn måste dock tas till skötsel, underhåll, boendemiljö och trafiksäkerhet. Materialval och materialmöten Material som passar in i miljön och där hänsyn tagits till skötsel, underhåll, boendemiljö och trafiksäkerhet är följande: Köryta asfalt, gångytor Y1 med grått krossmaterial av storlek 8-16 mm, kantsten granit, sidoområde stenmjöl, skiljeremsa på gårdsgatan 3 rader storgatsten, omhändertagande av överstora körytor gatsten, entréytor vid centrumdelen Y1, eventuellt med inslag av grå betongplattor 350x350 mm eller gatsten. Vägrummets detaljer och möblering Här innebär det främst att rensa upp placering av skyltar, pollare, blomsterurnor mm. Vägrummets möblering bör ses över. Ett gestaltningsprogram som reglerar möbleringen bör upprättas. Det bör reglera utformning av utbyggda serveringsterrasser, ramper, räcken, staket och markmaterial. Träd som tillförs föreslås vara lind, som är vanligt förekommande längs vägen. Hamnområdet är under utredning för att anpassas till linjetrafikens behov. I nya förslag bör särskild omsorg ägnas åt översyn av detaljer och material för att sträva mot enhetlighet i materialval i hamnområdet. Följande åtgärder har föreslagits: Åtgärd E1: Trädplantering i gräsyta mot parkering i skiljeremsa mellan gång- och cykelbana och väg. Närmast parkeringen föreslås klippt häck, ca 1,5 m hög. Trädsort av typ skogslind strl 18-20, häck av typ häggmispel. Vägräcke byts ut mot rörräcke över bro och skyddsräcke vid busshållplats byts ut eller målas om till samma kulör som belysningsstolpar (de som finns längs den centrala delen ). Refuger ges ny ytbeläggning av Y1, grå 8-16 mm. Bussfickan ges annat markmaterial, t ex Y1. Effekt: Korsningen krymps och anpassas i skala och karaktär. Entrén blir mer välkomnande. Åtgärd E2: Belysningsstolpar och armatur byts och ersätts med samma typ som finns i de centrala delarna. Effekt: Anpassning till vägens skala och karaktär. Åtgärd E3: Träd planteras i gräsremsa mellan gång- och cykelbana och väg. Träd av typ skogslind, strl Granitkantstöd mot gatan. Effekt: Anpassning till vägens skala och karaktär.

35 34 Åtgärd E4: Ny gångbana förses med granitkantstöd samt beläggs med Y1, grå 8-16 mm. Kantlinjer tas bort. Effekt: Anpassning till vägens skala och karaktär. Åtgärd E5: Övergångställe markeras med nya granitpollare samt annat material, t ex Y1. Effekt: Material anpassas till vägens karaktär. Åtgärd E6: Övergången till gårdsgata markeras med ett brett band av Y1. Effekt: Material anpassas till vägens karaktär samt tydliggör övergången till ny vägsektion. Åtgärd E7: Gångbanor vid centrumdelen rivs och ersätts med Y1, grå 8-16 mm. Vid entreér kan betongplattor 350x350 mm eller gatsten användas om fastighetsägare så vill. Effekt: Anpassning till vägens skala och karaktär. Åtgärd E8: Vägräcke byts ut mot rörräcke. Ränna byts ut och gatstensraden sätts som ränndal. Effekt: Anpassning till vägens karaktär. Åtgärd E9: Korsning krymps genom beläggning av gatsten och kantsten. Effekt: Anpassning till vägens skala och karaktär. Allmänna åtgärder: Belysningsstolpar och vägmärken flyttas eller riktas upp. Förslag till åtgärder mellan Dalarövägen till Karlavägen

36 ODINSVÄGEN DALARÖ ÅTGÄRDSFÖRSLAG